NUMMER 2 ARGANG 2 MARS r ese ffi

Transkript

1 300 Antal utbildade privatflygare Avlagda priva tfiirareertifikat Antol grillonde privoifriro (enligt hittills rillgdngligo up O, 1957t I NUMMER 2 ARGANG 2 MARS r ese ffi

2 Privatflyget och luftens fri het Hittills har i Sverige funnits fcir civil luftfart inskr;inkta omr&den av i huvudsak tre olike slag: av sckrctesskiil fcirbiudna omriden, slijut- och bornbfillningsomriden samt kontrollcrat luftrunr kring nril:*r-. ft,,-,-l^..-- I yv3.rr J.r IOrtli.r.rlld(r StOr:l omridcn av Sveriges land stringda frjr civil luftfart av sckretcsskal, excmpclr'is stora dclar av Lappland och Norrbottcn, Stochholms och Blekingc skirgirdar. Visscrligcn kan srirskilt tillstind frir i ftirst.r hand yrkc.rnlssi;; flyg,ning inom dessa omride n crh;ill:rs, men de 1r praktiskt taget helt stingda fcir privat flygning. Av :kjut- och bombf.illningsornr;lden ir blott ctr f;ltal helt fl;rbjudne fdr ciuil lufrferr, men deras liigcn iir sidana att Hciid over morken m FORR N U lnotom 1169/. 958) 150 m under Vid 169 molnhoid "klqrt under moln Sikl 1.5 kd. 5 knr 3 Vid 169 molnh<iid: "klorl under moln' Sikt.5 knr. 300 m under moln. Sikr 8 km. 4 Liissttr lilkitna utttrr siirskilt lillskintl t iir olltkl 150 m, Vid 169o moln t ex 200 m i tok iir hoidmorginolen mindre cin 50 m. Vid ldgo moln I ex 200 m i tok <ir hci jdmorginolen mindrp <in 50 m liksom fiirr. Flygplon tvingos ned p6 l69 hdid oftore cin fcirr.

3 de ej utgcir nngra sttirre hindcr fiir privatflyget. Dct st6rsta av dcm, V,ittcrn-omrndct, han dessutom fi passeras eftcr sirskilt tillstind. I <ivrigt finns ctt tiullotal s. k. "farliga omriden", som fnr passcras "pir cgcn risl<". Dlr fijrekomnrcr i lruvudrak skjutning frin fly,:- plan mot mnl pi markcn och i luften och cftcrsom detta han karaktcriscras som avanccrad ' f' nirro,..,b' ir dpt nn- h'isr err hria sig utanfijr'. SOM DET BOR VARA K5AK:s fiirslog Vid l6go moln upp till 300 m fdr flysplon llygo "klorl under moln". Sikr 1,5 km. 6uer bebyggelse ij(fi m Moximol hojdmorgino <ikod till 150 m. 300 m under m oln. Siht 8 km. Lyckligtvis har emellertid bestlmmelserna fiir de f lcsra av armdns skjr.rtomriden utformats sn att skjutning endast fir ske undcr sldana fcirhnllandcn, att skjutningcn kan rvbrytas i tid, om nigot flvx plan skulle passcra. I motsats till i nrlnge endra lindcr ir vi drirvidlag lyckligt lottadc i Svcligc. Av de nrilit.ire fly96rningsomrs.dcna inncbiir, frirutom Ljungbvhcds civnir.rgsomr mcd Ingen <indrino mot Nu". 15 km radie, endast de militira ni.rzoncrna med 5 km radic och 500 m hdjd iivcr rrrlrkcn nngon cgentlig inskr:inkning. Denna radie torde snart komma att dkas till 5 NM (e,23 km). Dock stundar bistrarc tidcr fdr den svcnske privatflygarcn! Genom NOTAM-SVERI- CE 1169,58 infcirdc luftfartsstyrelsen fr o m den pn f6rs6k vissa indringar till "Trafikreglcr fiir luftfart", inncblrande cikadc rcstriktioncr l'cir alla som cj kan flyga enligt IFR. Att de hcigre VMC-vlrdena fiir avstind frln moln iikats till 1,5 km (fiirut 600 m) horisontcllt och 30O m (fcirut l5o nr) vcrtikalt sent f lyg,- sikten ijkats till 8 km (ftirut 5 km) rir det ingenting att sliga om, Det;ir tvertom av trrrrta bctydelsc iven fcir privatflygarcn, att de senastc.rrcns storl iikning av flysh,rstighetcrna och av skillnadcrna i hastighct mellan olika slirg av luftfartyg kompenscras irv hdgre VMC-viirden ocir diirav f6ljandc liingrc reaktionstider, fiir att flygs:ikcrhetcn cj skall fcirsin,ras. Den samtidigt pn fiirscik infiirda bcstlmmelsen att all fly*trafik pi flygh6jder av 900 rn tjver havet ellel htigrc och som "f<iljcr luftled" skall - oavsett rndandc vf,derlchsf tjrhnllanden - gcnomfiiras cnligt IFR, innebrir icke heller r.rlgra st6rre rcstriktioncr fijr dcn f lygande allmiinheten, srl l.inge det Ir miijligt ett korsa cn luftled under VMC utan srirskilt tillst&nd. Dct iir emellertid mdjligt att dcnna besrf,mmelse kan komma att sklrpas si att "clcarancc" (firdtillstind) fordras iiven f6r liorsning av luftled iiven undcr VMC. Dcn allvarligaste inskrinhningcn, som rindringarna till trriikreg,lcrna inneb.ir, iir crncllcrtid det faktum att man c.j semtidigt har hdjt grinsvirdet fijr flyghi;jd civer marl<cn cllcr vattnct enligt dc

4 i.igrc VMC-vrirdena friln 2OO nr till ritn.rinstone JOO nr. Tidigarc tvingades man ncd pi flyghrjjdcr undcr 2OO m di t molnh6jden eick ncd till 350 m ellcr flygsikten till 5 km. ("lns Genom ovannimnda NOTAM ",'t'i, f<irpassas man ned under 2OO rur rcd.rn njr molnlrcijden sjunker till 5OO nr eller sikten'till Iinief orl i), /? 8_km. Dctra bctyder arr man f Ovrig o.ftarc in fijrut rniste flyga I.rgr. nrcd ty irf.iljandc nrinsk.rdc ch,rrrrcr till en lvckatl ncidlandning, om den ' endir n)otorn skulle strejka. Yrkesmiirsig Skol-, pri,v Luftfartsstyrclscn undcrsrjkcr, pi s e g,:s,fl ijnskemil f'l-yis f rin Ilyg- \..1pncr! rnojli;lrctcrne xrr h6ja dc undrc grii.nserna fijr Iuft- Iederna frin "5OO m iivcr harct. duck llgsr 2OO nr ijvcr nt;rrken clier vattnct", till 9OO nr tivcr l.ravet. Dct brir dl vara nrtijligt att tillfogrr "dock l,ig,r J00 nt <ivcr markcn cller varrnct", sanrridigt stxn.samtliga inflygninilsonrrlden cllcr som dc numcra kallas -,'terminalomridcn" (TMA) bcir rindras sl atr iven dcras undre LultJartsstatistik {r,irrscr h6jas till JOO r m ijr.cr 957 marken. D:irigenom skulle dct tidigarc ridandc fdrhillandct,,p,i xrttn,ltal. ar., I.f s d.ri.t'tsst,ttistik, son.t entclle rtid c j!:!trt sk;!jcr p,t ltur stor Jel.aa.lu.t'tfarten som sker itcrsriillas, i luft_ niimligen am den lc.dcr otb lrur star dcl i c)vrigt luf'tiu,n, kan sonr fkig undcr VMC t'iljande upp_ kundc shattning gdras. passcra gcnonr lufrlcdcr och tcrnrinalonrridcn Tin uran.siirskilr (.z'rundatlc tillstind. sit't'ror.) D r. s riktigt iterst:illt skullc landets griittscr) Liujat'art (inon frirhillandct.. lianske ()vrig cj bli; firdtillstind kan yrkestniissig lut'tfart i Iwfthd homma att crfordras fiir korsnin.:,rr och flygninq ilufrlcd. S kolt'ly g ot,rig t{o utanf6r Luf tled. 2t.000 1)t.tre 10.a)a bijr do..k kunrre:teecptcras orn luftlcdernas undrc I'rit,ztt' Lyg I 19.0AO gr.inser hdjas tillriickligt. Scgclfll,g Det 3.0a0 kan n:imnas arc Vjsttysklancl 9't.000 nvli:cn )rcijt sin.r undrc t:riinscr. fcir ledcr och Tl{A gcncrcllr till 52C m tivcr marken. I Fr:rnkrikc och Stor.brit,:rnnicn Dc tordc hornnra att inncb.ira :ur rll f lr gninq inonr nya bcstiimmclse r biir hunna.rustning skall crfordrar. Dr-.,.J fir dc ligrc VNIC-viirdcn;r (d v s "lilarr undcr moln,, tillliinrpas iind:r upp rill 9OO nr Tl\lA och r jss,r ko:rtr.ollzoncr.rlecplcrjs.rv prir eti)r g.rrcrr, (CTR) skall utfijres som IFRflygning, clrcrsoln dc orivcl.rktisr l,ontnrcr err hdja flyc.t.ikcrhctcn ijvcr nrarkcn. Pi grund av om flyrplanct har trafikflygcts crlordcrliq krav utrustnir.)g pi och att all fijrlr..rr g.illrr:rtlc.rvclt Ior il()nont. trafik inrrrumcnr inonr l'lvgbe r i'. Dc sonr c j kontrollcrat luftrum sk;rll - Till dcn, sorn anser sig cj he l,.rn l'lyga cn- rid atr vara skirfia kontrollcr;rd, radio tili sitt Ii,rr ll R 'lcll kunur f.r s.ir- flygplan, biir frarnhlill:rs JIIts.l Jtcn Vli(-trllllicn, att.ir.,kilr rilisr.rrrd rill Vflt-ft' -- dcis blir flygning i tiittrafiliorlr:idcn allt nya bcst.immclse r att v:intil.,ti,,l, t.,rr;.l r."f i"'t,? ".ru,"ti farligarc utarl r;t- '1

5 dio och de ls kan man vid starkr trafikerade flygplatser undvika linga vintetider pi nrarken och :itskilliga trafikvarv i luften, om man har radio. Englngskostnaden fijr inktip av radio uppvlges si rnr.ininqorn av flrrc fdrseningar och minskede flygcidskostnader. Flygplanets atrvrindbar- Irct iikas dcs5utom genom stiirrc rniijlighetcr att utf,ijra uttn.dsflygningar, flygning fiir 5;ilfiirsvaret etc. Der kan e j h.iilpas arr der blir bcsvlrligarc an ftvitx, s:irskilt i nirhcten av st0rrc flysplatser. Kraven pi privatflygxrens utbildning och flygtri- 'iq samt flygplanets utrust- \ng dkar allt rner, men samtidist fir hantikade miijlighetcr att utnyttja ett blittre utrusrar flygplrn fiir flygnin* till ctt iikat antal flygplatser. Dct kunde tyckas am luftrunrmet cive'r vlirt lend f,r srort nog fiir att bereda tillrlckliilt sviingrum fijr den flygverksamhct som hir bedrives. DIrvid ;ir dock att nrlrka art verksamheten lir synnerligen oj.imnt fiirdclad och art det iir anhopningarna sonr ir farliga och sonr krivcr kontroll av flygvcrksanrbc'ten, varvid det giillcr f6r luftfartsstyrelsen att pi biista sritt tillgodose olika lntrcsscn. Man kan siirskilja trc olika ir.rtressegrupper: flygvapnct, linief:rrtcn och iivrig civil luft-,- -t. i vilkcn privat- och segcl- {$* ingir. Sjtlvfallet krrver flyev.rpnct sttirsta mcijliga rtirclscfrihct fcir sina dvningar. Fcir liniefarten krlves full trygghet i luftlederna, vilket innc'biir fullstlndig kontroll i{.lkcr seoarr.tion av trafi- Yh ino. lcd'erna. Detta.ir berlttigade krav. Men hdrav fijllcr ocksi krav pi begrjnsning av luftledcrna, franrfiirallr i hil jdlcd men ii.ven ifriga onr dcras striickning. Fiir privatflyget och dirmcd jlnrfiirbar flygverksamher ir dct livsviktigt att si stor frihct bevaras som ii.r fiirenlig med flvgslkcrhcten. Dct iir sxlunda av st6rsta betydclse att luftledernas undre griins fiirligges sn hiigt som nr6jligt. Vidare iir det av vikt a.tt der.r undre grinshijjden h.'rllcs i mcijligaste min konstant. Om vissa leder eller delar av led f;ir en llgre h,tijdgrrins uppstir ri:k iiir ofrivilligr intrin.g i lcdcn. KSAK sonr beretts tillflllc ert dclteqa i dc dverliggninger till vilka luftfartsstyrelsen kallat olika intressegrupper har framftirt bl a ftiljande krav: O L.uftfartsledcrnas undlc gr)ns f6rl.iggcs si hi-igt som mcijligt. Orn (tills vidare) undrc grinscn ftirllgges till 9OO nr, biir denna hii jd hillas gcnomgriende. Undantag ledcn Stockholnr-Visbv. a Grlnsvirdet fdr flyghi;jd ijver nrarken enligt dc lilgre VMC-virdcna (cnligt Notanr 1l69ll95S) hdjes frin 2OO till 300 m. a Tcrminalomridenas urstrlckning bcgrlilsas ; nrrijligasre rnln. O Kring Skl och Skarpnick upprlttas cn sikcrhetszon, irronr vilken rillitcn il",'- h6id hiji;; rii" ii;,.*i'"[- na 200 till 300 nr. KSAK har vidare frenrfdrt ftjrslag till IrAI att hcla denna fri;a upptagcs till intcrnationell behandling. FAI har med anledning h:irav tillsatt err siirskild kommitt{, i vilken KSAK rir representerad. Har dn privatflyger si stor betydelsc, att det finns utsikt fiir att dcss krav skali vinnl gehtir? Man mistc tillsr.'r atr i dagens ljge.ir privatfiyget i virt land inte sirskilt hdgt utvecklat. Men vi vet ett utvecklingen *lr stadigt framit. V:igc.n f6r denna utvcckling mlste hillas iippcn. Annars blir det samma kaos son-r ifriga orn bilismen. Fcir inte minga dcce nnier sedan anslgs bilen vara ett redskrp fiir fartdirar. Sedan blcv den en utpr;iglad lyxvara och inte troddc man arr den s1'n man mijttc i Amcriha mcd tuscntals bilar parkeradc utanftir fabrikerna skulle uppenbara sig h;ir. Men bara cfter nigot tiotal ilr har bilen r.iven hlr blivit cn niidviindiglrctsartil<cl som fitt sxdan uibrcdning i dc. djupa folklagren att redan fiir nigra ir scdan 60 procent av alla pcrsonbilar,i13des av personer tillhijrande socialgrupp III. Aven onr nran inte kln draqe par.rllellcr nrellan bilisnrcn och privatflyger kan dct vara nytrig,r att sc ved som skert p,i privatflygets omride i Ameriko. Dlr f inns cn General. Aaiation Facilities Planrung Group, som frir ett par ir scdan studeracle denna frnga och avgav en rapport cnligr vilken det ir 1956 fanns privatlgda flygplan i USA som flcigs av fiirrrc lncr ln lo.0o0.ooo f1",'- tirnmar i.ll;;". l "."'-ioe'' l! riiknades flygplan flysa flygtimrnar och diirnred komnra att urgiira ctt nriktigt insle:r i USA:s flygtrafik. Onrsatt till svcnska fiirhnllanden skulle den amcrikanska pro$noscn morsvara privetflygplan och 35O.OO0 fiygtinrnrar. Emellcrrid har priv.rrflyget, vari ivcn Eusincss Aoiation ingir, en synnerligen gynnsam jordnrirn i dct viilliga handelsorlride, fritt frin tullnrural och politiska grlnser, som USA utgiir. Man fir ddrfcjr vara fiirsiktig nred att gcira jimfiirclser men miste dock hilla tigoncn tippna ftir vartit dct pckar. Aui'n nrcd cn m;ittlig urveckling kommcr privarflygct tillsammans mcd det yrkesn.rlssiga flyg som har r'riiledcr. samma betcendcmcinster (skol-, taxi- och rundflyg, foroflyg, jordbruhsflyg m m) att utgtira en betydande, troligen iivervigande del av den civila luftfarten i vlrt land - er faktor att rikna med vid nlrncring rv fly;;l;;.;".t'

6 ':i----l 1 { -) -\ a", r',= 'o6 /\z r' \--- e 1 o ) o( o AC I X c s t, a ; o a o o Oo,. '.".O oi:) ', :,t.t I ori. r,,i o' ; T s D E R P ^o :{ F!- 5t fn oc K I Diagranr 2. l:illanden f i)r tniinniskorna istiillet for till l6rsdle att t'6r96ra otarandra." Mr Dullcs yttrade i sitt anfiirande vid en lunch i 'Washington: "Kont'erenscni centrala temd, Ar '7'he Humanities of Apiatioti. Detta iir just nu at! i bdgsta --qd aktuellt iimne att utforska. Alltf6r oftet!1f,tks,--rt llygtts bumanitiira roll aa den bttydclsc som rillmiites dess d.strukti'ua m6jligbcter. Edra konferenser hiir kan biclraga till att notrerhd den lelaktiga upplattninget att framstagcn inon flyget i friimsta rummet iir azt ntilitiir betydelse. SammansLutningar som edra oi- "t' att t'lygct har gioit jordens folh ett excmpcl- $ ttllf allc att samarbctd istiillet ltr dtt srrida." Motorflyget iikar alltjiimt Den tcndens till steerad aktivitet inom motorflyget som de senasie,ircn uppvisat har ytrerligare ijkats. Utbildningen av nya flygare har ijkat med 60 procent jinfiirt med fiiregiende ir och limf6rt med fijrsta hllfte.n av innevlrande decennium har det &rlieen erdvrade antalet prirarlcirarcerrifikat sjudubblars. Diesrirrn I (sid 1). Utbildning har iigt rum vid 17 klubbar, vilha svarat fiir 56 procent av certifikaten samt vid 10 fijretag, vilka senare i viss omfattning beclrivit ambulcrande vcrksamhet. Denna soridnirr,r ev urbildningsverksamheten har mojtigg.jort utbildning av intresscrade frin nira nog alla del;rr av landet. Fiirdelnineen av certifikatcrr pi olike lin framgsr av diagram 2. Anniiirkningsvrird Ir livaktigheten inom Kopparbergs och Vlstcrnorrlands l:in. Inberlknat der.r utbildning som f,iircgiende ir iigdc rum inom Nolrbotrcns lin, iir tillskottet av privatflyrare inon-r landets norra delar betydande. Hir har dessutom tillhommit tre nva klubbar. dlr verksrnrhcren irrom korr torde komma i ging. Inom mellersta-sydiistra G6taland ir tillskottet till det redan fiirut relativt rinea be-.tirrdct av privatflyg,arc obetydligt. -"n" int,m detta omrirde har tvi nya klubbar tillkommit. Antalet nya pr'vatflygare i f<irhillande till inncr'lnarantalet iir h6gst i Kopparbergs lrin mcd 0,16 promille jlmf,iirt med 0,045 promille f<ir hela landct. Bestindet av liitta flygplan har fcirbittrats dels gcnonr cn iikning ar. det totala antalet flyg-

7 STYRETSENS lii r B E RATTELS E verksamhels&rel 1958 Vid satnmantriide den beslots att styrelseberiittelsen skulle inl,iras i KSAK-NYT'f istallct t'6r i cn sirshild drsbak. Siirskild medlemsmatrikcl shulle utgi-,uds cjartdnndt dr. Hiirigenon skwlle uppstd cn iclee oacisentlig leostnadsbesparing, vtr jiimte styrelse beriittelsen shul.le bli tillgiinglig iiuen f tir de anslutna klubbarnas mcdlemnar, I" ore Ii ggande r edo giir e Ise ont t' att ar "ocrksatnbetsliret I vissa avseenden har rcdogdrelsen dock, tliir sd ansetts pdkallat, utstriiclets dtt ontfdttd tiden frant mot irsnttit e t. D:irenrot har antalet registrerade modcllflyglilubb,rr liksom ftircgiende ir sjunkit med 4fi rill 151 nrcd uppsk,rtrnirrgsvis ornkring 4.. I rrrctllcrurrr.rr. Rcgistrcringarne vixlar r.itt ar.-.1 v.irt dc olika ircn och nrinskningen torde cj fi tolkrs sonr cn tc.ndens till rninskad aktivitet pi clcttl omridc. Den synes snarare vara en forts.rr fiil id c.v dcn ornorganisation som genonrfcirdcs 1957, varigenom nrindre klubbar fallit bort - resp cj nybildats - di medlemsantr' - varit s;i litct att den nya hlubbavgiften medlcn sriirrc utgift fiir medlemmarna In dcn tidigarc cnskilda rcgistreringsavgiften. Andringen har mcdfiirt cn ichc ov;isentlie arbets- och kostn.rdsbcsparing, fijr KSA K. Efter nigor ir b.ir nran kunna riikna nred att den gamla enskild;r regi.streringslvgiften iir gliinrd och att registreringlrna riter ijhar. Medlemmar och klubbar Arsmiite och sammantriden - Internationellt samarbete Under 1957 stcg de direktanslutna medlcmnreruas antal till etr viirde, sonr lig hijgrc :in under frircgiende fenr,lrsperiocl. I och nred att ctt par v;iscntliga medlemsfiirminer bortfdll, niimligcn tidskrif ten och rabatten pi inrikes flygresor befarades att nredlcnrsantalet skulle ncdgi avscv:irt under I sjilva verkct s jtink antalet med 85 till 1.515, vilkcn minskning var mindrc rin man kunnat befara. Detta iir ctt glidjande bcvis pi intressct att stddja I(SAK:s arbete. Rihsorganisationen utrikades undcr det gingna iret me d sex nya f lygklubbar, nimligen t. jungbyheds flygklubb, Nordiistra Smilands flygklubb i Hultsfrcd-Vimmerb1,, Linjeflyg.s Motorklubb, Ilollsta och Umei flygklubbar samt f lygklubben Nordvingen i Glllivare. Antalet anslutna flygklubb:rr har diirigenorn stigit till 61. Av dessa bedriver 46 motorflyg- och 4l segclflygvcrksamhet; 36 klubbar har bide motor- och segclflygaktivitet. Minga av klubbarna her egna rnodellflygscktioner. Av klubbarna har 14 haft skoltillstind fiir rnotorflyg, l8 fiir scgelflvg samt 10 tillst&nd att bcdriva hjrilpflvs. Antalet medlemnar i de anslutna flygklubprocent Ir.1n J.buu uil barna lrar tihat rncd 8 L900. Arsmrjtet ;igde runr den 29 mars. Driri deltog onrbud och rsorescntantcr frir dircktanslutna mcdlcnrurlr ocli 17 ans]utna klubbar. Arsnriitct besliit bl a att lrsavtiften till KSAK f6r anslutna lilubbar for 1959 skutle utgcira 5 kr pr med- Icnr inkl KSAK-NYTT ftir samtliga rncdlcnrlnar. Styrclsen har sammantr:itt tre ginger oeh verli.st,illande utskottet sju ginger. I(SAI( har varit representerad i FAI gcnom qeneralscklcteraren vid gencralsekreterarmii motorflygkomn-ritt!ns och sportflygkommitt..' samnrarltr:iden i Paris samt gcneralkonferensen ilos An::elcs. Till den scnere ordnades fri transport irrin Frankfurt och itcr genom anerikanska aeroklubbens (National Aeronautic Association) f6rsorg. Prcsident Eisenhower, som var hcdcrspresident vid konferensen, tog en dc dclegerade i Vita Huset och yttrade dlrr.+ bl a: "./ag bar talat en bel del hiir i landet om bctydelsen do.ttt rnannishorna triiffar'trarantlra..lag tror regeringar iir mycket stupidare iin deras folh. Om vi kunde fd folken att tala till qlaranrlra. lepa tillsamrnans, besiika aarand.ras hent ocb gd i sleola tillsammans, sd iir jag f6rvissad on att de f lcsta bebtmren i aiirlden skulle vara borta. Ocb ai kundi anviinda alla 'uetenshapens stora lantlcrinningar till dtt skdpd. brtttre li)r-

8 plan, dels genom att ildre flygplan ersarts mcd nya eller yngre. Vid :irsskiftet upptog luftfartsregistret nedan angivet antal litta fiygplan under.2.0o0.kg flygvikt fijrdcladc prl olika katcgorrer av.,garc' (D57) I;lygklubbar 73 (7A) Privarpersoncr och fiirctc!l sorn cj bt'driver vrkr'snrissig luftfart.. 94 (87) iircteil sonr bejrivcr yrkcsnrlssil llrl'rlrrt 105 (105) Iljblpflys Srnrnt* 272 (262) Pi f iirslag av KSAK har luf tf artsstyrclsen utfrirdat driftbestdmmelser fiir allmlnnyttig vcrksamhct sisom deltagandc i skogsbrandbe'- vakn i n g, civil fcirsr';rrs<jvning, trafikiivervakn itrg cller annan dlrnred jd.mfiirli* verksamhct son-r utfcircs av till KSAI( anslutcn flygklubb. Av lufrfartsstyrc'lscn uppst,illda villkor fijr crlrirllande av tillst.ind atr utfijra hj:ilpflyg iir bl a rl art crsltrning fi;r utftird flvgnins fir utgi nrcd hcigst det belopp soln svarar rrot klubbens s jilvkostnad; a arr fiirerc cj fer rnottai;a l:rnrn crsirtnirrs.iu cv rrc.ktamentc oelr rc:ccrs.ittning;i O att flygplan skall vara godkrint av I(SAK; O rtt klubben skall h;r av KSi\K gotlk,ind nrotorfll,gclief och tekniskt ansvarig. ten har varit att fi en uppfattning om mcijlighetc.n att gc.nomfiira bevakning av skogarna nred h.lrilp av de rcsurser I<lubbarna kan st;illa till fcirfogande samr atr f;i fram en jln-rftirc.lsc nrcllan flygbevakninc oeh tornbcvakning. Grundskillnaden mcllan de bida bevakningsrnetodcrna er ett tornber'.rkninscn.ir rel;ttivr l)enuancnt och har bcgrinsad cffektivitet nrcderr flygbevakningen iir sporadisk och har stor cffcktivitet di den pigir. Dtt :ir dirftir av primar betydelse att insittandct av flygbevakningcn skcr pi rltt tid och plats med hlnsyn till iiircliggandc brandrisk. Problcmer undcr 1 stikititlen har cj varir err fi klubb;rrnns per:onel och matcriel att fungera - detra har skett pii ett fiirediirnligt s;itt - uran att finna llnrplig:r och tillf<jrlitliga normcr fdr bcst;imning av brandrisk och bevakningens riktiga insittande rned hiinsylr hirtill. Resultatet av ftjrsciksverksamheten har emellertid varit si gott och r nit sidant crh:inn:rnde, att flygbevekning enn;r de principer som tillrimpats rorr]e komrna att in- Jiiras som crki.rd nrctod. I underd:inig skrivelse den anfijrde civilf6rsvarsstyrelsen i denna friga bl a: "De ert'arenheter som diirvid crhdllits ger wid ltantlen att sportt'lyget iir nycket limpligt l6r,indam,iltt b,ide ur et'fektioitets- t>ch kostnaclssytrpunlet, Liimpligare iin tidigare giingse branclt o r n s b e t, ak n i n g. A nzt iin d nin ge n da s p or t f I y gp ldn tordc iiaen vara ail rnotivcrad, di det siiller skogsbrandbeaakttittg unler civilli;rsvarsliret!- skap eller krig." Friviilis flygkir Fijrarc som utfc;r hjilpflyg skall vara svensk Gcnom skogsbrandbevakningen har erfarenhctcr nrcdborgarc, inneha gillande privatfiirarcertifihat vunrrits, som g,iir dct mtijligt ett bcd6nrx med rninst 100 flygtinrnrar onl annan person v,.irdet av dc insatscr av allmlnnvttig art som nredftiljcr, annars 50 timmar, salnt vara godhiind av klubbcns motorflygchcf med hrinsyr.r till hunnighet, gott onrddnrc och ansvarsmedvctanclc. kan g6ras av flygklubbarna, slrskilt itrlga onr f lygvcrksamhct fcir civilfijrsvarcts r;ikning. Pri grundval derav har KSAK ingivit ctt underdidregs Endast personer som erfordras fdr uppnig,t fijrsl.rg till bildandet av en l'rivillig Ii full96rande fir medfiilja i flygplan som or'fanisatioii. En utfcirlig redogiirelse " hlriav utfilr hjiilpflyg. jiinrte yttrandc ijvcr fiirslaget frin civilfiirsva,rsstyrelsen Under det gnngn,r irct har hjllpflyg bcdrivits och luftfartsstyrclsen har lim- huvudsakligen fdr skogsbrandbevakning nats i KSAK-NYTT nov sor.n utf,ijrts under tiden slutet av nraj-augusti Den ir 1953 tillsatta civilfijrsvarsutredningerr lv Vlrrrlands FK (Sportflygklubben) i V.irrnlands har i sitt slutbetlinkandc behandlat KSAK's lln, Visterns FK i Vtistmanlands lin, tsor- fijrslag och dirvid itminstone llmnat vi l;ingc-domnarvcts FK, Ovan siljans FK, Vristerdalarnas iippcn fcir en lcisning e nligt fiirslaget. KSa'fi. FK och Malungs FK i Kopparbergs- har av I(ungl. Maj:t beretts tillfille att avqiva lrin, Givlebygdcns FK i Givleborgs lrin sarnt vttrande iiver betiinkandet och anfiirt: Ostersunds IrK i.lrinrtlands liin. Den ijvervakaclc rrcalen har utgjort drygr cn fjirdedel av bat far civilt'6rsvarets riikning iir ej utredd. "Omt'attningen ao bebooet av flygaerksam- hela landets arcal. Frjr bevakningen har 25 t-11'gplan Dock torde det tara appenbart att z,arje liins- disponerats. Sisongen har vrrit ganska st)/relse och de flesta undsiittningshdrer bar be- fuhtig och antalet flygtimmar har stannat vid bov a'u flyggrapper. Resurser 16r en organisation med en saddn omlattning homnrer med. den e ::l I.)uu. Med 1953 lrs vcrksamhct ir de anbcfallcla utoecleling nv dct liitta motorfl.yget son f6r fijrsiiken nrcd flygbcvaknin{ slutf6r'da. Avsik- niiraarande iiger rum inom landet att linnas

9 Flvgklubbar a ns lutna IiII KSAK ZZ YZ>7 Areol son under 1958 bevokoti ov ilysl<lubbor tunge- Q ir torligo griinilinie. tl liir bevokningen l. $, KSAK:s STYRELSE (6rsmiilet 1958) Iledersordfiirande: HKH Prins ljertil Ordfiirande: Gummcson P ljg, dircktiir Vice ordfiirande: Norlin P A, direktiir Nystrcim ts, konsul FraenckcI G, dirckti.ir af Uhr P R, ;;cncralnrajor iivriga ledamiiter: Carlalrder P O, godsigarc Ccrvcll F, dvcrstc Dahl S, tandlikarc af Gcijersstam C, kaptcn hilgrcn 13, gods:igarc Liljhagcn S H, iivcrstcliijtn Sandblorn C, borumlstare Silfverberg KJA, civcrstc Vigre J, ingenjiir Florman B, flygplatschcf Hansson S A, civilingcnjiir l.amm U, tekn dr Ohlsson J-O, L trafikledarc Olow -8, civilingenj,iir Rotsman G, ingcnjdr Ahlin G, dirckttir Ahmansson A,,iiverste Ostling S, direktdr Suppleanter: Hammarlund A, avd-chcf Karlsson. G, trafikdircktrir I')ngcllau J, dirckt6r Luthandcr S, professor f'lygvapnets representanter: Mrillcr S, iiverste Holmbiick li, kapt (suppl) Kungl Luftfartsstyrelsens representanter: Ljungh E,,tiveringcnjijr Givert A, r ra[ikinspektiir

10 irtorrt. ctt niira lramtid. Viirdet f 6r totalf iirs,t'arct,1tt AtgArder f6r organisatiott tl,a ett t'riailligt aa cn lritillig organisation, som utd.tt shrskill civ il 6rsv arst' ly g o idtagas srtdrils t. kostnad.-i,l bchov stdller t'lygplan metl fdrarc TiLl belysanda av frtigan o,n utvcckltng dc till fiyf ogande, iir lhtt dtt inse. Men t'6r att t',i Itt liitta flyget bifogas stdtistik (hiir cj niirslutcn) iivcr utbildningen till stdnd ocb vidmaktbdlla orpanisationen krii- 'rcs ao prictrflygarc undcr c!t o,nlartdnde administr"ationsarbctc. Ett scnarc dr. Dct oiixande antalct priaatllygforarc betydande arbete av denna art wtt'6res emellertid redan nu av aeroblubben. En t'1rstiirbning Med anledning aa oad oaan medt' 61 6 h a.d f Ly gplanansh at' t'n ing. av aeroklubbens personal anfi)rts iir docb n\dviindig. t'dr acroklubben i unclerddnightt hemstdila dct ticktcs Kostnaderna t'6r cn t'riaillig t'lygorganisation Edars Kungl. Mo.j:t att vid bariikning aa kostttadcrna t'6r friailliga ciailfiirsuarsorginisationcr cnligt aerohlubbcns forslag utgores av aclminit'ations-, utbilclnings- ocb materialkostnadcr. fi;r budgctdrcr upptdrd (tt bclopp,lu $tadministrationskostnaderna utg6ras a1) t7vli;ning ao en bdrcbaf, tillika motorflygchef samt hlwbbcn for administrationshostnatler l6r utred-.r0.000 kronor sdsom bidiag ill srrt,tk,z' )r,ro- cn t'lygtckniker (ingenj6r), rcsakostnader ocb ttitrg ocb planliiggning rijrande organisation t'6r ifuriga adninistrationskostnader. P,i grund aa f rivillig llygvtrksanthet hon ciuilf drsvaret." ett acroklubbens red,an bet'intliga adninistration Frlgan:ir uncler bcrcdning inoni inrikcsdci ziss utstrackning kan utnyttjas, kan dess,t j,stnattcr Pat rtemcntct. hallas nere och beriihnas far bud-!rarcr l95g'60 kunna berriinsds till kronor. Flygdagar UtbiLdningskostnaderna beriiknas bli mycktt obctydliga. l drarpersonalcns grundliiggandc ut bildning bar redan aooerbats uid. intriide i organisationen. Erforderlig specialwtbildning badijrnes kunna meddelas i samband med,jv resp cirill6rst'arsot'gan anordnatlr, kurser ocb ianingar for t'lygobserv-ati)rer, earvid ingd, cxtrll hostnadcr t'i;r t'6rarutbildning beh6oa uppst;.,s'irshilda leurse r t'6r gruppchef er leunna omh,indcrbas aa kdrchefen ocb krtioa obetydliga hostn"ttler. For budset;.ret 1959/60 beiahnis in y s"ir sh i ld,t k<,stntdcr. It'riiga on natcrit,lbostnadar tortlc bbra lramb'illas att inga siirskilda hostnadcr ert'ordras lor tnskallning au f lygplan. Diirctnot s1,nes dct sk,iligt att jll,gplaniigarc lklubbar t aotalsmiissigt gottgor4r ntcd ett,irligt belopp som ersiittning l6r att de dcls stiilla sina t'lygplan tiu t'i;rfogantle f iir 6v-ningar dd sd kriit'es, dcls bdlla ILygplanen i ett t'i;r utnyttjande inom cioilf6r- 14rct liimpligt skick. U pp96relsc i dyliht au- {cn,lc syncs bdra skc mcllan ciz,ilf6rsaarsstyrclsctr och a,eroklubbcn. F6r budsct,;ret 19t9160 bcrihnts ingt:n siirskilcl bostnad. Aerohlubben vill slutligcn fratnhdlla ttt det oz:an f6reslagna utredningsarbctet krixer en siir-,!il,t pcrso,r. Det aore ao allra stitrsta a,irdc ont lb" detta arbetc kunde l6rviiroas cn persotx sotrl Xi lanplig fil bct'attningen som kircbet' r,cl' riliig att intriida i denna befattning. Vidare biir franbdllas att dct.mcd fitr ndraarande iir aktucllt '"'id t'lygklubbarna anskaffning at, flygplan i tiimligen stor utstuackning. Acrohlubbcn striz:ar tliiraicl att inrikta anskaffningen pd f6r santhiillsnyttig aerksamhct liimpliga typcr. Dylika., betingo,, doch i regel h6gra priscr..ett synnerligen vihtigt nrgument fijr anskaffning at sddana flygplan iir anr.ti)ndning inom friaillig lll,gkirscerksaml)ct, r.,arf6r dct iir av stor t,ibt F6rutom Arcts Flygshow soln arrangeradcs pi Rommchcd undcr pingsthclgcn av KSAK och Borl;ingc-Domnarvcts IrK har fi;ljrndc flygdag;rr virrit anordnadc: V:rrbcrgs FK dcn Orcbro Bil- och IrK dcn Vistcrdalarnas FK dcn Gotlands FK den I(ristianstads FK dcn Ovan Siljans FK dcn I(ronobergs FK dcn Viirmlands FK den Aerohlubbcn i Gdtcborg den 11. u. Kiruna FK den Vid dessa flygdagar har flyglapnet lln.rnat sin viirdefulla mcdvcrkan gcnonr deltarandc flvqf6rband och anordnandct av utsrrillninear. Luftfartsstyrclscn sonr tidigarc' bctinuat sig cn ar,gift av 1O proccnt av brurtointiiktcn frir ll

11 De.stdnd_iga kommitt6ernas ordrorande (sjdlvskrivcn Ie_ oamot av styrelsen ) och vlcp ordfiirande (suppl):.luridiska hommitt6n: Elmstrijm A, advokat Bergrnan D, advokat Tcknisba homtnitt6n: Brising 'Wcstcrgird L, direktdr B, flygcivcrdir I' I y gt' ri lt s k o mmi t t 6 n : Hiird K H. ci.veringenjcir f, Ktnan -tr, crvrlrngenjdr lf o tort' ly gkomni tt6n: von Essen R, kapten l(orsman G, ingenjiir Se gelt'lygkommitttn: Hansson S A, cirilinscnidr 5i'.insson K, byr..rdire kt6r ModeIfiI1,ghommittin; Stark S, flygdirekrcir Seckman B, direktiir Korttmitttn.lor bjatpltls ocn Ttygmtdtcin: frykholm A. t, fllslil,.rre c]lil B. bl.r.iinscnl'dr f d I I s kar n t sk omtn i t t I n : Faikcrhcim O, kaptcn Wrang C-O, kaptcn B yggleonnittln: 13jarnholt S, fly*dir \Wcinrar A, cir i'linucnjtir M,ottagnirtgs- och k ltt bbkom ilti t tcn : Flornran B, flygpl.rrschci l'crrcrsson W, dircktijr Verkstdllande Utskott:.f],o"rrn"n 13,.fl1 jlplch (ordf) 5tllvcrber- K.J A, tivcr_ ste (r' ordf) Fraenckel G, direktiir Hansson S A, civilingcn j.ir Kerlsson J G, trafikiir Lamm U, tekn dr Ohlsson l-o. l. tr.rfiklcdarc (suppl) lll:..k s, f I 1.gd ir (i u pp t7 Miillcr S, iiycrsrc (F--V) l{olnbick B, kaptcn' _ (FV - suppl) L lungh E, iivcrinsen iiir C.ivcrt A. tral'ikinspckrtir LFS - suppl) Revisorer: Holmbcrr I), aukt r.cr.isor M:rlnrros C, civcrsrclijirn Glf rt,rt O, aukt rcr f suprrl) i3jcirklund I intcn<t isui.' ' Valkommitten: Ord.[ijrant]c.ir VU orrlf ()rd i na r i c I t' ia rnii t c r : 13ryckcr S, kaptcn Chriirell E, nraior Sr'.ins.on 'I li, bvr.idjrckrti,. ullbcrr: K, st.rtlsr crcrin:ir"'.9up pleanter: liidlkbom I. trafiklcd,rrc Hllvorscn R, advokat Ohlsson S, r-.ildirekriir Generolrtgent ANA.FI.YG tel. 177O0,\vk6ping

12 I minsknini4 av utbildningsbidragcns storlck; 9 slop:trrclc bonuscni O iikning av :rntalct utbildningsbidrag; O i;kning. a.r' anslrgspostc' till matericr- r,dl.tr(ranskarnrng. srigit till.j-5 proecnt hiju r;.ii*r,-;r' u",'i;r.li.rr"r'.-'j;,1 :;1",;'.1t",i1*Jl llll :ltt s:itta certifil<atct sorn nr;il fd. rtbiljni"s"" och liita utbildninusbidraget,rgf ;i;;;-;;iil; '.-tifikar iit.illet ibr C-diil,,ni.'i"r'lri.i "it"i- ^'i',lii;'i;ir".l5.xlill,"i,illif'",,rdrjan r.i";:f*j';jr"ll?:,f,tl,t:'ri.irsrag gocrk,incrcs '^'' Atatarietbi,lrag, jii i"',ff.fffililrlf;j:*irjing, r,rt anskaffning :rv l2 13crgfalkc, 50 r,i'o 8O.OOO r9l Roland_ Berg, Scgclflygrkolin Xll"b"rs y,bildning: i]r _laiic Htirkcby, Ostra Srjrmlarrds FK-- $.,"r,.i,i u*,,r. 27.soo j;; ;::ili^j:;,i:;l: f;ll5!:"lj'. utdildnrngsbrdra$ I K jcf l l:!.nordstriim. Scgclflygskol.rn Allcberr -ol#6?"lli"r.il";?iid;i;;';',j';".'i"iiii rl'"' " # iii il*l{"{3p::'i'lfirt$'t"*"'i' tcriclanslag och fijrutses som "cn -]:: Mollcr' tilliill;" lt,,i",l :ltt1l Norrkiipings rrk under 2-j iir och rrar,'.'j,fl;ttf?i';*:ff iii i..,j,1,uil,lil',il?iiluo,,,,,,,n '! rndc budrctirer. +u I L.lrs- Utbildn;r,,.UA;;,,;;- ij,; I l)orc Atrdr'rrson, Ostr.r Sijrnrl. lrk r.trip,onr u,gio,d",,,. i';l;l?{it:hti, ji: jii il;ffi,.t,t:il:i,",jii-oeh FK 'ta.t), ',inkt"i 1e57 t:ii l;; k; ';h ;t;,r'iili 191 l.lf -Asplurtd, Orcbro Bil- och FK ZSO [r. 404 Stcn Hclandcr, Arbosa I]K.,lntrcsset fiir scgclflygct har varit i stadis till- 1?t y" Sitidin, Linkdpings FK r'.ixt undc*e,.,are ir,'"irk", g*'.is iliif;,'r" Linkdpings 1!9 l;ll' ^1]cteJson, FK ij:::, "'[i"1;,ill;:l:?"il-..1:,,i;'-i:;:lii: gsl nrrcbcr3 iii i..:i,*i'],:"i,1ti::ft,:,'f;ili flygtidsrrtras o.:ti r,;j"nt" intrcise iij;' j;i;^;;;- 40e Iicrtil Nilsson, Kristianitad' FK dc i instrukt.irskursei och tlvlingar. Scdan hlubbarna numcra i allt strjrrc ut- Det :ir s:irskilt anmlrkningrtir, clcvtillstriick-ning.anskaffat DK-plan tr".,,iiianl"** strrjmningen stigit trots dcn" kraftiga "tt tr.r[iiiivcrrlitt till niistan uteslutandc DK, h;;;;i;;krringen av urbildningsbidr"g"ti. u?i..-"i.", Iigerr mcd """-" flygstart som fiiljande vi;;r;- Kundc cndast 340 utbildningsbidrag utdelas me_ Ut.biLdningsmctod l9t6 jgr1 j...:1i1- be{,irt +eo. \l.ublar,la, D"t to,rl",n,"i", EI( 25 :rvlililda (--drplom r/n I t,1t ha1 1r'9t1 dctta och oaktat I)K - vinschstart 24 dc r)ir. lg ogyr)nsan)rne. v,idc.rlck-sfijrhillandena o/o nitt l)k - flygstart 51 sanrnra u/o ltl vircie sonr 0/o rcktrrdir et 1956, nrimligen 440. Detta..,ur,", iisrj", rz p.o.""i.r'6-g;;".in j,tj: dcr utbildningsrnil som fijr.t,tsartcs ",,1i'l,iTi;lT"i'olt],"3[i5".l.1"::,,n:; ; d.n l,."jj U:ltiri"fil,+i;*#f ig:'jti1iydfi i:iiiilff'"ri{;5:j:s id?cle'c'l ar gricr- ocrr sc. Antalcr. avlagda scgelflr T :, :,r1ij : n, i: l,.llir" ;:{.j*-:'tl q*l ifrtil +fiiffi #ffi H; K SAK: s UTMARK BLS BTE C K BN l',n:::li f"",,;ff:ff,." S utdelode under l95g [iru Il'a ]Jcrrck lngcn jtir Akr Fiirtjiinstplakett It jiirnbcrh i guld Linl<tipinrs Flycklubtr Fru S:rga Eriksson Hcrr Nils Erik Illonr - ll-lrsjudlleunl Aclvokat Rolf lijrgcnsr.n Dirckttir Georg Lithander Advol<at Allvar Eimstr<inr.lournalist Auron Anderssurr lngcnjcir Nils Thidholm Fiirtjiinstplakett Ilcrgsi rr Ingcnjcir i lljcirn silver ;cn_itir Jan Yngsr r0nr Flodin Itornnrurral kamr O]lc Brol jtrg Ovcrstclcijtn Maior Nils Ian Lundgrcn Iacobi Herr Landshiivding Klas Nynran Fiirt"iinstplakett i brons Ctisra Elfring D.istriktschcf i3ror Overste Hcdbcrg Frank Cervcll I'lygrnck L,ars-OIof \Wallin Fl1'glrirare Arne Iiiellstr6m Doktor Sdlve Skerving-'Vcster Disponcnt Thorstcn Ericsson -l1b i4artin Ingelnnn-Sundbcrg Maskinist Ernst Magnusson l.)

13 uppletandc av luft{artsverket tillhdrig flygplats har sf,nkr dcnna avsift till 5 procenr, vilket varit rill stor h.jrilp. Nordiska Motorflygtivlingen f)et var Svcriges tur am ordna Nordiska N{otorflyl;tivlingcn Tivlingen gick av st:rpcln i Norrkciping den 6-7 scpt. och blcv en fulltriff tack vare Norrkcipingsklubben, F 13 och dct strilandc v;idrct. Trivlinsen vanns av.lcr srcusl<a lagct nrcd i prislistan st.indigt Srcrkonrm.rnde Mattson -.ivcn individuell serrarc - Alrrbcrg och Ahlgren. Fullstlndig redj- ::iircl'c i I(SAI(-N) TT okt SM i rnotorflvi, sunt :i\ cn utgcir utrl;1ning,stiivling fiir NM'I hadc t1'r,iirr nrlst inst,illas pi gruncl ev fijr fi annrilningar. Tyv.irr lir itcrv.ixtcn inonr lrrororflygrportcn allt Jnnrrr.in tillfredsst:illande. Glld.jande iir dock att vissa klubbar sililva enordner stiirrc cllcr mindrc tlllinr:ar. Dct vorc iir.rskvirt om sl kunde ske i bctvdlict stiirrc urstrrickning. Tivlingar iir av stor txtydelse f6r vinnande av vana, sikcrhct och sj:ilvftirtrocnde, Dc har ctt stort fostrandc virde. Privatflygets problem Undcr scnare delen av 1958 intriffadc err Dar kollisioncr nrellen trafikflygplan och nriliilirflygplan (cj i Svcrigc). Detta blev upptaktcn till en kampanj frln flygbolag och flygpersonalorsanisationer fcir iikad kontroll inom luftfartslcdcr och tcn.ninalomriden. Luftfartsstvrclscn verslade om skjrpta restriktioncr och i nov Lrtkom en Notarn, som medfijrdc ctt stcg i denrra rikrning. KSAK skrcv omgicndc till nrt och krlvde att denna friga omedclbarr upptogs tili intcrnationell behandling, varvid det il.illdc ntt it privetflygct lihsom allt flyg som cj utgiir linjcfrrt I'crara s5. stor frihcr som ir mrijligt och fiirc'nligt mcd flygslkerheren.r) Amatiirbygge Vid de byggkurser som ordnats 1952 och 1958 har utbildats 18 rcsp 14 Jodct-byi;garc. Av dcssa har hittills l5 erhillit byggtillstind och pibiirjat byggandc, hirav tv,1 danskar och en norrnran, vilka deltagit i kurserna. I nigra fall har bygget franrskridit sn llngt att flygning kan bcriiknas skc pi viren eller f<irsommarcn. I(SAK skall enligt luftfartsstyrclsens fcireskrifter onrbes6rja materielanskaffningfcn ccntralt. Detta har r,arit ctt ganska besv;irligt problenr r.nen med tanke pi dc svirighctcr son'l r) Dcnna friga bchandlas i ett sirskilt avsnitt (sid 2). Brief ing pa NMT fdrclcgat ir dct uppcnbrrt art frigan knappast hadc gitt att l6sa tillfrcdsstillande pi annat siitt. Nu fcireliggcr caranti fdr att all matcriel :ir av flygkvalitct och att sidana delar som byggarna sjilva ej flr tillverka iir utftirda cnligt faststillda normer (motorfundament, larldstiill, tankar, styrsystem och andra svetsadc detalier m m). Materielen har dessutom blivit viiscntligt mycket billigarc. \ Segelflygiret 1958 De nya bestlmnclscrna fiir scgclflyganslagets anv;indning med bl a kvottilldelning av utbildningsbidrag och bonus till klubbarna hadc tillliimpats undcr 1955 och Vid planliig ning av verksamheten fiir 1958 giillde det al# pl grundval av crfarcnhctcrna frin dcssa tvl ir finna effektivaste formcn ftir anslagets anv indninr:. Systemet hade iprincip lisat sig l:impligt. Eftcrfrigan pi utbildning hade stigit men samtidigt hade behovet av tjkad flygplantillgirng stegrats, franfi.irallt ifriga onr DK-flygplan, Sorrr cn fdljd h,irav bcslcits cftcr klubbarnas hiirandc cfterstriir.a f6ljande riktlinjer fijr anslagets anvindning: l2

14 en antagen nrlig avging av 15 procent skullc minst ctt 2a-tal nya DK-instruktijrcr bchciva utbildas lrligen fcir att bchovct si sminingom skall bli fvllt. Vid i.rets centrala kurscr har 15 n1.a DK-instruktcircr utbildats jlmte 4 st 1. cradden. Liiget betriffande segelflygmatcriclcn ingav fiir nigra 5r sedan allvarliga farhigor. Under pcriodcn skedde praktiskt tagct ingcn nyanskaffning. D:iremot 6vcrl;imnadcs frlin flygvapnet ett bctydande antal flygplan, vilha cmellertid redan dn var ir gamla, varfcir dcras itcrsticnde livslined var svlr att bcriikna. Sedan tre ir tillbaka har dock klubbarna visat sidant intresse och sndana mciilighcrcr fiir nyanskaifning att l.iget kan scs mcd full tillfrirsikt. Tillsammans med undcr slutct av 1958 bcstiilld matcricl uppg:lr nyanskaffningen undcr dc fyra senaste ircn till 65 flygplan, varav flertalet ;ir DI(-flygplan. Scdan bchovet av dylika 1r fyllt tordc statsbiclrag kunna limnas frir anskaffning av frimst 1-sitsiga civningsflygplan. Dlrvid fijrcfaller det liinrpligt att i ftjrsta hand limna bidrag fdr anskaffning av halvfiirdiga flygplan ("Rohbau"). Fcir dcn byggvcrksamhet som under sidana fi;rhillandcn blir aktuell, liksom f6r marcrielcns viird och undcrhill iivcrhuvudtauer mesrc klul.h.rrn.r disponcra bygglcdarr'. Bcho...r av lrvilillcdarc ber:iknas till omkring 80. Hiir frireliggcr ett underskott pi c:a 20 procent. I{urscrna frjr byggledarc har varit friga efters<ikta. Dct :ir av vikt att klubbarna sririer fijr dcnna fr.r;:4. Undcr 1958 utbildadcs dock 3 nya byggledarc, nrcn.lret d.irfiirut inqa. Dcrr fr,imsta anlcdningcn till minskning nv flyr:planbcstindet Ir haverier. Havcriavgingen har undcr 1958 dock varit legre In pi mnnga rir. Ett flygplan har totalhavererat varjiimtc yttcrligare trc fitt sidana skador arr dc ci kommcr att rcpareras. Sammanlagt har 21 sttirre och mindrc havcricr intrlffat, samtliga mccl flvgplen av rildre irging. I 75 proccnt fall har havcricrna varit av mindrc omfattning och flygplancn cfter reparation kunna s;ittas i tjiinst undcr s:isongen. Det totala shadcbcloppct har av klubbarna ber:iknats till kronor, varav.30.o0o fallcr pi ovanniimnda flygplan sorn c, kommer att repareras. Haveriorsaleer: Eleoer (C- och S-skolning) J l:rr cricr - diligt utfiird lendnirrg 5,, - felbcdiinning vid landning I,, - groundloop vid start UtbiLdade t'iirarc 8 haverier - felbcdiimning vid landning 2,, - groundloop vicl start I,, - indiscipliniir flygning I., - trc.nsport pi merkcn (h.rrd blrist). Totalhaveri. Huvudpartcn av dc l.ravcrier som intriffat vid C-skolning har :igt rum i sidana fall dl ensamflyuning skett igrunau I3aby cller Baby Falk. Dc klubbar son-r bcdriver DK-utbildnin!. mcd Uergielkc rckorrrmcndcras atr lira clcvcrnj 96ra ensamflygning i detta flygplan - vilket ;ivcn skctt i ctt flertal klubbar. Dc havcricr som fiirorsakats av felbediirnning av utbildad pcrsonal har liksorn tidigare ir intriiffat i samband mcd termikflygning i nirhererl av i:iltct cllcr undcr srrickflvr.:ninu, r grund av atr fciraren ftjr scnr bcslutat'iig fdrj. avbryta flygningcn och dirfiir ej haft iid ett i lugn och ro planera landning pi limplig plats. Tivlingar Svcrigc representcradcs vid VM-t:ivling: i scgclflyg i?olen av tre lag mcd Pcrsson &a,r Silesmo sisom fijrarc pl. Zugvogel IV i standardhlassen och Molandcr pi Zugvogel III i cippna klasscn. Pcrsson fick en fijrndmlig andra placcring. iicdog6rclsc fiir rivlingarna ercrfinns i lisali-nytt nr 6 och 7 1,958. I samband mcd VM avhiill FAI:s internati<.rnclla glidflygkomnritti sammantr:idc vid vilkct S. cri.'e do.l. ci v2 r r{'nrcscntcrat. D.irvid bcsliit lionrmittin pi fcirslar av Englands reprcscntant att radio skullc tillitas i standardklasscn. Hiircmot har KSAK avgivit cn kraftig protcs t. Utfdrlii{ rcdt-rgcirelsc f0r scgclflygverksarnhctcn jlnrtc rcsultatet av Riksscgclflygtrivlingen Culdvingcn iterfinns i Rapport cjver den statsundcrstiidda scgclflygvcrksamhetcn under Modellflp'get Dcn or-nl;iggnini{ av rcsistrcringsfiirfarandct, som KSAK vidtagit pl rekommcndation Svcrigcs Modcllf lygfiirbund, har nu slutgils3 genomfiirts. Dctta inncbiir att varje modellflyghlubb, obcroendc av dess mcdlcmsantal, till KSAK crl:igrer en lrlig registrcringsavgift av 10 hronor. De rcsistrcrade klubbar som avser att arrangcra ccnrrala t:ivlingar eller som onskar lita sina mcdlcmmar deltaga i dylika t' lingar liiscr d;irjrinitc en klubbliccns. Derlr(a g.illcr, i likhct mcd rcgistrcringen, kalenderir och liostar 15 kronor. Licensavsiftcn tillfiircs o.rr liorrad rnodcllflygcts tlvlingsfond. Mcdlcm i sidan rcgistrcrad modcllflygklubb som liist klubbliccns kan hos I(SAK liisa cn pcrsonlig tiialingslicens, under f6rutsittning att lran innchar KSAIi:s guldmrirke. Denna tlvlingsliccns kostar 5 kronor pcr tlivlingsklass, giiller halcndcrnr och berittigar innchar.aren att vid central tiivling starta i dcn eller de klas- t4

15 scr liccnscn avscr. Aven denna avgi{t tillfrires o,rvliortrd tlvlingsfondcn. Gcnom modellf lygarnas egna insatser ocll IiSAK:s beslut att avste frnn en bctydande del er dc tidigare uttaxerade rdrliga rcgisrrcringsavgifterna kan sllunda vissa bidrag utge ur modellflygcts tivlingsfond till dc av KSAK p,i modcllflygstyrclscns rekommcndation uttagna dcltagarna i intcrnationella tdvlingar. [,nligt mcddclande frin FAI har dc internationclla modcllflygreglcrna vid modellflygkom- -.1;ssioncns novcmbersammantr;idc 1958 intligcn \rt sin slurgiltiga form. KSAK:s plancr etr'r.rt- 'rc cn try ekt svcnsksprikig regclupplaga, dcn liirrl. q.'.1.n 195J, kommcr atr fullf6lias, s.1 \u.rrr dc nye intcrnationclla modcllflygrcglern:r konrnrit KSAK tillhanda oeh dcn redan.-fi;r.- liggandc preliminiira svcnska re gelupplagan,'stef.tts. tl'v;.1 d"n ccntrala kursvcrksamhetcn pi Allcb,'rr (2 lturscr nrcd 44 dcltagare) och vid Aug Abrahamsons Stiftclse, Nils (2 kurser med 33 cleltagarc) har KSAK utbildat instruktrirer ftjr nodcllflygklubbarnas studie- och fritidsverhs:rmhct. Infcir ungdomsorganisationcr och stucliefcirbund har dir jlmte information limnats om KSAK:s ungdomsvcrksamhet, i fcirsta hancl nroclcll- och scgelflygct. Trivlingsvcrksamhetcn har iiven i,1r haft cn bctvdarrde omfattning. Med ckonomiskt bistnnd frin I(SAK har bl a-anordnats KSAK:s Vintcrtiivling 23 mars i Norrtilje (arr Mfk Falkarna), uttagningstlvlingar fiir VM och NM, SM Radiostl'rning arg i Nykriping (arr Ostra Siirmlands FK), SM Linstyrning aug, i Nykiiping (arr Nykcipings FK) och SM Friflygrndc modcller i3-14'scpr iuppsala (err Uppsala FK, modcllflygsektionen). En ny nationell stortivling, kallad Oktobcrkannan, arr',lnscradcs av Jtinkdpings l"rns Modcllflyirfdr- I'rrnd 12 okt. Tlvlingcn blcv en stor fr.rnigin;q ^. lr r.intas itcrkornma Vlnss irs Svenska Misterc bler.: Frit'lygande S int: I3 Magnusson, Mfk Flygglngct, I(lipp;rn FrifLygande F int: H Friis, Fk Gamcn, Norrkciping I{ Frillygande G int: y C Moberg, Acroklubben i Gtjtcbor* I: rit'lygancle Lag: Fh Gamen, Norrkriping Radiostyrning: l'. Berglund, Insidn Linstyrning Team int: M Hagbcrg, Mfk Nimbus, Stockholm Linstyrning Speed int: M Hagbcrg, Mfk Nimbus, Stockholn Linstyrning Stunt:. von Segebadcn, Solna Msk. Nurdiske Modcllflygmlstcrskapcn arranger.rdcs av dcn norska aeioklubbcn )4 aur. Sairtlig.r tirlar. i dc rrc friflygande klasscrna och i lagtiivlingcn, eriivrades av finska modcllflygare irs NM kommcr att arranseras av den drnske acroklubbcn. Svcnska modcllflygarc har i huvudsak pi cgen bchostnad deltagit i internationella tivlingar, i VM G int och VM F int i Cranfield 3-4 aug s^mt i VM Taamint, VM Speedint och VM Stunt i Brysscl 4-9 scpr, doi.k utan att hcmfiira nlgon VM-scgcr. I G int niddc cnrcllcrtid Rune Joherrsson en 3:c placerirrg. Svcnsha modellflygarc deltog i Europacuper.r i. Saar 4-7 juli. Tvl 'Ihomann norrktipingsflygarc H och G l(alin istadkbm en dubbelscgcr i S int. Scgraren, som rillhcirt Fk Gamcn undcr en fijlid av ir, ir cmellertid schwcizish medborgarc, Det blev svensh seger gcnom H Friis i F ir.rt och en hedersam andraplacering gcrronrrahmanicint. I Radiostyrningsn-riisterskapcn i Darmstadt sept scgrade E l3crglund i monocomr.r.randklassen. Statsanslaget fiirsvinner "lntrassct f i;r modellf Lyg iir allrniint utbrctt blantl unga pojkar. Dc't'ti-r sig uttryck i le6p ao noclellllygplan cllcr byggsatser ao i de Jlesta fall cnklare slag. Mdnga gdnger ir det ocksd cn 6oergdende bobby, som lenappast liimnar ncigra sp;r cfter sig. Men under den periocl, di intrcsst't linns, sd linns ocksa mottaglightt lor cn djuparc insikt i clcn tekttik son-liggcr babom. f Lygandet. Dct iir detta KSAK fdrsi)ker td adrd. pli genom att berctla tillt'alle till ocb uppmilntrd modcllllygaarksanthet pd L'tt h6gr( plan. Dt,nna atrksantbct bcstdr lranfitralit aa d ena sidan wtbildning eller snarare bildning ocb 3 andra sidan tiiolingar. Bildningsaerksamheten bcclriaas inont. motlcllt'lygklubbar, cliir pojharna undcr bdning ao cn utbildad modellflyginstrukt6r - eller i brist diirpd mecl hjiilp av bantl.btjcbcr ocb annan undcraisningsmateriel - blir insatta i hitb6randc t'rdgor sdsont anoiindning ao matcrial och aerletlg, ritningsliisning, beriikningsgruntler, aerotlynanib och andra t'lygtekniska iimncn samt an allmiin orientt:ring on flygct <;clt tlcss bctydelsc i samhiillsliuc t. Myckct arbete nedliigges pd tillanpningen av dcnna bildningsocrhsambet genom leonstruktion och byggandc d,u egnd modeller. En aibtig tlriafjiidcr babom detta iir tiiulinganta. Fitrutom den betydelse modellflygct i likhct ncd 6crig bobby- ocb t'riticlsoerlesanthet bar i socialt avseende bar tnodellflyget ctt bctydandc airde fitr u.ngclomcns. t'ostran i,flygislea t'rdgor oclt som releryteringskdlla fdr fr)rsuaret. ll

16 1.1 odtllllygct t'trhar alln"inbiltlaurlt inte bar,t rradcr ickc i 1959 ers statsvcrksproposition, d.ir ifriga om aerodynamile och anclra rcnt flygisha ftjrsvarsnrinistern bl a anftir frjljandc: iintttcn utan byggcr iiuen pd matenatih ocb "l:6r cgen del kan jag icba tillstyrba att bidrag f),sih, ntcbanib och b,illfastbetslard, cleletrottlenih lriin anslag undcr fjiirtle huaudtitcln i ocl: reglcringstaknik, nteteorologi tn m oclt fortsittningen utg,ir till nodcllf lygt,crksamhct, stimulerar som redan niirnnts intresse t f6r den som t'nligt min mening har sin huauclsablig,t prahtisba tilllimpningen dv clessrl iirnncn, som betydelse sdsom lritidssysselsiittning f6r ungtlom," tillsanans bild.ar flygteknikens grundoal. Gcnon tnodcl.lt'll)get pft)i)/1s intrcsset fdr tlcn sont aill z'iilja sin lc'unaclsbana inom flyget och dct Hiirvid utgick rran inonr ftirsvarsdcpartemcntct frln att statcn lvcn i fortslittningen sku[[c inncbir en yrlecsorientering ocb anlagsprd"sning sttidja den verksamhct KSAK bedrivcr, men att lor den som oill siiba sin utbotnst sotn t'ly- anslagcn bordc utgi. frin ittonde huvudtiteln gare tllcr fll,gtekniber eller i nigon dnndn dd (ecklesiastikdeparrcmentet). l, flygcts yrkesgrenar. Sdluncla iir nodellflygct Vid iivcrl;iggning med rcprcsentanter for sko?' dcn naturliga rekryteringsbasen i f6rstd hand t'i;r tivcrstyrclscns folkbildningsrotel fick KSAK scgelt'lyget, vars betyclelse som rehrytt'ringsleiilla till flyguapnct just liggcr d;iri att intresset t'itrd ctt dcfinitivt avslag pi sin framstillning om en tiverflyttning av modcllflyranslagct i enlighc't jr pas och at t,;:idare m6 jligbctcr bcredas f i;r rrrcd fors.arsdcpartcnrcnfets anvisningar. Av- anlagsprduning ocb uraal. slaget nrotivcradcs dels mcd folkbildningsrotelns Samrnant'attningsais kan sd.ledcs siigas dtt modellt'lygct pd l1ng sikt ger flygvapnct ett 6ledt och pr6aat rcleryteringsundcrlag. Det iir emclmcdelsbrist, dels mcd dct fiirhillandet att eckr siastikdcpartcmentets anslag till fritidsvcrksany* hct fijrutsitter en hclt annan uppliggning av Icrtil naturligt att den yrhesinriktning sottt utbildningcn iin dcn flygtckniska sorn KSAK i b6r jar mad motlellllyget ixcn kommcr f nr- cnlighct med Kungl. Maj:ts direktiv bcdriver.,-,: iir t s t' I y ge t ti LLgo do." Overflyttning av anslaget till ccklesiastikdcpartcmcntct skullc mii jligcn kunnat komma Ovan citcradc vittnesmil om modellflygcts r'.irc{c ingick i cn PM som I{SAK tillstilldc ifriga, onr rnodellflyganslagct si som nran inom Itirsvarsdcpartcnrcntet i november, scdan det i f6rsvarsdcpartenlcntct antagit, utgjort ctt direkt samband mcd budgetbercdningen hiisten 1958 undcrstrjd it modcllf lygklubbarnas ungdomsvirdande frarrkonrmit att modcllflyganslaget var i fara. verksamhet och om KSAK:s centrala Tvirtcurot flygvapncts in1.o deklarcradc uppfirttning ifrlgasattc ftirsr.arsdcpartementet hu- Iivs;lskidningsfrngor, psykologi, pedagogik, hiil- instrukt6r'sutbildning f6retriidesvis omfattat rur-icla nrodcllflygets bctydelse fiir fijrsvatct soliira, samhiillsli.ira, alkoholfrigan och scxualt r:r{:an. vcrliligcn motivcradc att anslagct bibchijlls undcr f j;irdc l-ruvudtitcln. Detta ir emellertid ickc iiivcrensstimmelsu KSAK rcdogiorde vitlarc fdr hur ccnrralo(- nrcd dc dircktir', som 1942,irs flvgutrcdning ganisationcn mcd modellflyganslagets hjdlp utbildar rnodcllflyginstruktiirer, studiecirkelledare och riksdagen liimnat. Fiir ccntral utbildning och information disponerade KSAK ett belopp och handledare fiir fritidsgrupper dels vid intcrnatkurscr pi Allcbcrgsskolan, dels vid kviills- av kronor. Resterandc kronor avscr kostnader f6r verktyg och tdvlingsmatcricl kurscr fiir sliijd och yrkeslirare vid Aug Abrahamsons Stiftclsc, Nlis, hur ungdoms- och stu- och fijr tri.vlingsverksamheten, der kronor bcriknats utgiira de lokala modellflygklubbarnas andcl. dicorganisationer senom KSAK:s instruktionsoch fiircdrassverksamlrct informcras om modcll-, scgel- och motorflyg och onl ungdonrcns Modcllflyganslagct anvindcs huvudsaklig.r* ftir ccntral utbildnings- och informationsvcrksamhct, medan dc direkta bidragen till mo- mtijlighcter att sjilva pnbc;rja cn aktiv flygverksamhet, som genom. modellflyget via segclflygct grjr det m6jligt fcir den flygintresseradc strykandc, cndast utgdr en obetydlig del av dellflygklubbarna, vilka motiverat anslagets att vicl nrogcn iildcr skaffa sig flygccrtifikat, ocrsantnra. och Itur KSAK gcnom sitt undcrst6djande ar' Sllunda nristc KSAI( nretl bekl.rgandc ko' clcn ccntrala tivlingsvcrksamhctcn skapar miiilighctcr statcra att s:ivil modcllflyganslagct (37.00If till sp:innande uppl;cirelser nrcllan dcl- txgarna och hritisk bcddmning av dcras modeller, r'ilka vid tiivlingar av dcn storleksordning och hvalitet dct hiir g:iller si gott som undantag,sldst kronor) som dcn del av f. instruktijrcns lijn som utsiir i fornr av statligt arvodc (17.{>16 kronor) cfter utglngen av innevarandc brrt{- gctnr ickc lil-rgrc stlr till KSAK:s fiirfogandc. ir individuclla skapclscr, konstrucradc Atglrdcn har skapat viss osikerhct bland cfter nrinadsllnga ber:ikningar, forskrringar oclr e x pcf lmcnt. nrodellflvgklubbarna, men nlgon omcdclbar fiirindring bchtivcr frir dcra.- vidkonrnrande ickc Trots de iitg:irder sonl KSAK vicltor, r.r.rctl DcIar?1s. kraftigt undcrstijd frnn flygvapnets sida, upptogs till modcllflvgvcrksamlreten hinfijrda kost- Modellflygcts tivlingsfond ber6rs icke. Dcnna fond fir som ovan niinrnts sina bidrag dcls l(r

17 direkt frin KSAI(, dels frin modetlflygklubbarnas'och modellflygarnas liccnsar.giitcr. Dc nrcdel som avsetts ftjr Tcmpo-kanrpanjcn p,ifcires ivcnledes tlvlinesfonden. Pi llngre sikt kommer dock dct indragna strrsansiager a-rt verlia lamslicnde, di nigon vrisentiig nvrckrl'tcrins av handledarc Itjr modc'llflyger ichc;ir trinlibar utan den tekniska lcdarcutbildning, fiir r.ilken ilnslaset i huvr.rdsak d is poncr:r ts. I Bkonomi Ltn jlnrfcirelsc nrc'llan budgcr och slutresult.tt visar t;imligcn stora avvikelser ifriga onr s.ivil Iiostnadcr som intiktr'r. Slutresultatct har cnrellertid blivit ctt ijverskott pi kronor, som avsatts till avskrivningar pi invcntarier pl Alleberg och i klubbhusct. 1. r)en ekononriska srillningen lrer fiirb.ittrars. Vs'crligcu visar belansr)kningcn en bokfdrirrgsrlrissig fcirslnrring med c:a kronor beroendc pir avskrivnir.rgar mcn hiiremot srir ett cj bokfdrt realvirdc genom tillskotr av bl a cn Bcrgfalkc och en Zugvoqel, vartill kommer iikning av aktiernas biirsvrirde. I och nred nedliggningcn av Flygrevyn uppstod ctt visst ldne-personalproblem. F,n del av liinerna fiir sekrc.tariatcts ordinarie ocrsonal tgcncralsckrctcrarc, intcndcnt, kasscirski nr fl) hede bohiijrts pi Flygrcvyns konto, varfrir ncdljggningc:r skulle fijrorsake eu nrotsvarande hiijning av iivriga konton. Ftir att motvcrka cletta har cn reclucering ev sekrctariatcts personal gcnonif6rts (utiivcr dct tillskott son-r Flygrevyn r.ncdfi,irt), ninrligen rr)cd cn springpo.ilic och ctt deltidstilnst*cirandc skrivbirr;idc. F.n viss sncdbclastnins har uppstiitt. w Gcnont personalncdskjrningen har dct blivit nrtijlilt att fristilla lokaler, sonr uthyrts,)recl cn viss service. Dirigenom har ovann-cnrncl;r srrcdbclastning till cn del kunnat utjln.rnas. Vid striivan att bcgrinsa kostnaderna har cn rikt)injc varir ;rtt i ftirsta hand besklra sidena utgiftcr sonr cj invtrkxt pii clen irktivl lcrk-

18 Sammandrag och fiirlustrekning 1958 Kostnader,, Avshrivningar L, : :1 8 /.)/):.t : ;8lt l.7 3 L455: :95 Ii ronor :50 Intdkter av vinst- Lriner, arvoden, pcnsionsavgiftcr H1'reshostnader, skatter, f<jrsrikr.,\v;iircr rill org,arrisationcr. inler'- nationellt sanrarbcte Mcdle'n-rsfiin-niner... Al lnr,innr ornl'ostnadcr Scgelllygskolan Allebcrg Strid till dvrig flvgverksanrhet.. Stersbidreg rill adnrinistratiunskostnader och instruktrirsarvoden :76 Inkomstcr f rin medlcmnrar och klubbar :50 Jl iintcin komstcr, akticutclr'ln ingar 7.343:87 Ftirsll jningsverksarnhcr :40 l-.rsr ighetsfiirr a I rni n g :75 Itchillniug av Flyglottcriet :- llchillning ar. Arc't.s Flygshow :90 Lolialuthyrrrinil :a6 l)ircrsc inkorrstcr :26 Kronor :50 L!'illgingar Balansrikning per Bank och postgiro 48.5j5:44 Akticr :15 lrordringar 117 J.K:91 Invcntaricr 6.619:3,1 Iiastigheter...:-:::_::_]@Ul!_ hronor 1.i60.325:3{ den Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder I ntcckningsl:n Fria fonder Iiundlre lortdo' : ) :i9 Klortcrr 1.36Q.325:34 Fullstdndig vir.rst- och fiirlustrlkning och bal:rnsr:ikning fiir KSAK:s vcrksamhct sanrt rcdovisnir.rg av hjiilpfondcrr.i.r'cr.rsom rcvisorcrnas bcr.itrclse fiirel:iggcs iirsnrijtct. Givor och gengevor Ten-roonredcl Fiir rehlamiindamdl Ilidrig frln Linsstyrelsen i Skaraborgs lin F6r aigerwndcrl:dll, Alleberg Utbetalning frnn Hjllpfondcn lnbetalning till flygvapnct av bchlllningen frin fi1'gdagar tsidras frln SAS till ilrtcrnationellt sam:lrbetc l.cgat frirr Kongclig Dansk Acroklub ljtdclat gcnom Itjtilpt'ontlcn U Styrelscn irarnbdr ctt vanrlt tack till alla dcnr solrl!{cnom nrcdlenrskap, uppoffrendc arbcte och givor miijliggjort KSAK:s vcrksamhct. Framfcirallt riktar sig styrelscn di.irvid till AB Tempo sonr iiksonr tidigarc lr st;illt kronor tili KSAK:s fiirfogande att c.nviinclas ftir reklarnitgiirdcr enligt trlffad ijvcrenskomrnelse, tili SAS fijr bidrag till lcsor och till Flygvapnet, Arrnin ocir Marinen f0r nrcdverken vid flygdagar. IM "* W Frln Flygvapnet crhiller Aeroklubbcn och de anslutna flygklubbarna dessutom cn.stiindig hjllp genom att flygplatser, lokalcr, rratericl och pcrsonal stiilles till f6rfogande i cn sndan utstr:ickning att dct skulle vara svirt att ftirestrilla sig hur verksarnhetcn skulle kunna uppritthllla.s utan dcnna hj:ilp. Hiirfiir uttryckcr styrelscn pn alla anslutna flygklubbalnas r.iignar ctt varnrt tack. Fiir styrelscn i rnars 1959 P Eg Guntmeson P A Norlin B Nystliim G Fraenckel Paul R af Uhr B Flormen ln.si)derherg 11,

19 samhctcj:r cllcr som bcrtirt endast e n mindrc qrupp. 'Dc'tui l)c. som fijrst offladcs var Operalogen scnastc ircn har denne ej utnyttjrts tillrlckligt, varfiir fdrlust uppstitt. Vidarc offredcs irsbokcn, son i viss t.t.tin ersittes av KSAK- NY7T. En av clc sttirsta utgiftspostcrna har varit verhsamhcten pit Allcberg, fijr vilhcn kostnedeu 1957 uppgick till kronor och 1958 till kronor (budgeterad till kronor). Vid planliggning av vcrksamheten och kostnadrbciikringin ddrav gjordcs en kostr.rads-.rn.rlys fiir f yre olikir altcrnativ: 1. Ilibchillen verksanrhet 2,5 nrinad cnligt tidigare planer.. Underskott6S.2OO 2. Bibchillen vcrksemhct 2,5 minac{ urcr.t urcd ctrdast friflygning och hcigrc utbildning,, l. Si intensiv verksanrhet som m<i jligt k<-rnce ntrerad till 5 vcckor 4.Vcrksamheten nedliggcs (och vissa l,ijncr omf<jres),, 52.24O I samtliga altern:rtiv var beriikningarna pr'igl,rde av ungef.ir sanrura grad av pessimism. Vid slutiustering av budgetcn valdes eftcr granskning av olika skril ovan angivna alternati\. 3, vilket godkr.indcs av VU och beloppet kr. Vid bcdijnrning av f risan angiendc sklilighctcn att utge si. stort bclopp fiir vcrksamhetcn mi, utijver vad som anfiirdes i styrelsens bcriittclsc f or 1957 framhillas ftjliande. I det angivna beloppct ingir en liinepost pi c:l 1O.OOO kronor fiir pc'rsonal pi generalsekretariatet (avl<inad i statsanslag). Uthyrning av flygplan till ccntrxla kurser debitcras sedan qanrnralt fijr ligt berocndc pii anslagspostens be- *riinsning. Hcigrc dcbitering skulle nrcdfijra att entalct clcvcr i DK-instruktiirskurs miste minskas. Kostnaderna frir VM och SM skulle iikas nrcd kronor om ei resurserna pir Allebcrg srod till fiirfogandc. Ert birtre ckonorniskt resultat skulle kunna erhlllas, onr stijrre antal nybcirjarelever utbildades p:i Allcbcrg. Dctta shulle emellertid gi ut ijvcr klubbarnas tilldelning av utbildningsbidrag. I iivrigt faller en hel del kostnader pi Alleberg sisom prov av skilda slag, propagandaflygningar, besrih av utlindska kadetter m. m. Vidare erinras om att flyglottcriet beviljats f,ijr att frimst tlcka utgiftir f6r Allcbergsskolan. Styrelsen vill framhilla att fragan om si ckonomisk drift som mcijligt av vcrksan-rheten pi Alleberg kommer att bevakas och vill samticligt r.rnderstryli:r att beh;illningen av flyglot- Iti tcrict gcnom vcrksamhe tcn pi Allcberg kommcr hela segelflygct och flygklubbarna tillgodo. Ncttobchillningen av 1958 irs flyglotteri uppgich efter avdrag av klubbarnas ijverensliomna andcl cndast till kronor mot ett i budgctcn pi grund av tidisare erfarenhetcr: bcr':ihnat belopp av kronor. Anledningen till dct j:irnfcirt med tidigarc lottcrier fijrsiinrrade resultatet :ir dels ijkad konkurrens, dcls betydligt ftirsiir.r.rrad fijlsiljning frin klubbar'- nas sida. Vid irsmiiten under senare ir har av hlubbarnas onbud framhirllits att Iottoriset 3 hr.ir {tir hiigt och att det skullc vara, bctytl } l,itt.rrc :rrt silia om lotturisct s,inktes. Med ll?i: ledning dlrav har KSAK gjort framstillning on.l att fi anordna lottcri 1959 med ett lottpris av kr 2: 10. Samtidigt har begirts en iikning av antalct lotter till Trots cn siidan rjkning blir det fijr vinstl<ip disponibla beloppet dock bcskuret tlll fdljd av hcijd vi skatt. De hiissta vinsterna blir fem bilar -Ytr Volvo AnTazon och fyra PV 544. Styrclscn vill mcd hiinvisning till vad som anfcirts ifriga om Alleberg rikta en entrigen vidjan till klubbarna att gijra allt vad som stiir i deras fiirnrriga fiir att hjllpa till att fii lotteriet slutsnlt. Arcts Flygshow 1958, som anordnades pi flygvapnet flygplats i Rornrnehed gav ett netto av c:r , varav 50 procent tillfiill KSAK, 25 proccn! Borl:insc-Domnarvcls FK och 25 proccrlt avsattes till en fond fiir privatflygets fr.irnjande i Kopperbergs l;in. Statsanslaget fiir bidr:rg till segel- och nrodcllflygverksamhetcn utgir nred ofijrrindrar belopp plus den justering av de fast anstdllda instruktijrernas arvoden som f6ljer med prisindex. Fdr budgctirct fastst.illdc Kunrl. Mai:t fiilj;rndc anslagsfiirdclning: l. Liincr och arvodcn nl nt Bidrag till matericlkostnader Ilidrag till utbildningsverksamhctcn '.r l ovrlgt a) modcllflygvcrksamhctcn b) scgelflygvcrksanrhetcn Kronor Dispositionsplan ftir anslagcts anvindning I faststiillts av luftfartsstyrelsen. Betrlffande a* slagsposterna 2 och 3 b) har nirmare redogiirelse linnats i avsnittet om segelflyg (sid 12). Fdr budgetiret kommer anslag till nrodellflyget ( kr) sarnt arvode till 1. irrstruktijren fdr modellflyger ( kr) ej att utgl. Med anledning hiirav miste budgeten f<jr 1959 omarbetas. Hur frigan ang modellflygets centrala ledning skall ordnas ir dnnu ej klart. Redogiirelse ang modcllflygsanslagcts slopande iterfinns pi sid 15.

20 FtYG TOTTE R IET sturtur 7 muj *VOLVO AMAZON * 4 VOLVO PV 544 * MOTORBAT * TV Rodio Lcittmetqllkonot Moped Filmkomero Bilrtilr och Picknickvcisko... iir nd,gra au de tals lockande uinsterna [i t omor dentli go vl fiirtj iinst*t;j tigheter I fiir anslutna och registrerade klubbar v Planera kampanjen nu!