Störningsregimer vid Skövde övningsoch skjutfält
|
|
- Per-Olof Abrahamsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Institutionen för naturvetenskap Examensarbete Störningsregimer vid Skövde övningsoch skjutfält - Stridsfordons påverkan på olika naturtyper i militära övningsområden Johannes Ljunggren Huvudområde: Miljövetenskap Nivå: Grundnivå Nr: 2012:M3
2
3 Examensarbetets titel: Störningsregimer vid Skövde övnings- och skjutfält Johannes Ljunggren Examensarbete, miljövetenskap 15 hp Filosofie Kandidatexamen Handledare: Universitetsadjunkt, Eva Pohl Linnéuniversitetet Extern handledare: Miljöstrateg, Sofia Jedholm Försvarsmakten Examinator: Docent, Görgen Göransson Linnéuniversitetet Examensarbetet ingår i programmet Miljöanalytikerprogrammet Abstract A lot of habitats have declined or disappeared as the old cultural landscape changed to the modern agricultural landscape of today. Places such as power line corridors, racing tracks, gravel pits and military training sites have become refuges for many species associated with the old cultural landscape. These sites have been exposed to ecological disturbances that create the same type of habitats that were found in the old cultural landscape. The military training sites in Sweden has an impressive diversity of species. Disturbances from the military exercises have created habitats that are important for a wide range of species. The purpose of this thesis is to study some of the ecological disturbances occurring in the military training sites of the Swedish Armed Forces and examine how they affect different types of habitats. The thesis explains through litterateur and field studies the reason to the rich biodiversity often found at military training sites. The training sites and firing ranges of Skövde garrison were used as an example to show how the disturbances affect the environment. The study shows that military exercises (e.g. with combat vehicles) creates habitats that previously existed in the old cultural landscape. Soil damage from combat vehicles benefits insects and creates pools for amphibians. Damages on trees create snags and woody debris which favors a large amount of species. The military exercises also keep an open landscape. Keywords: Ecological disturbances, Military training sites, Combat vehicles, Biodiversity
4 Sammanfattning I takt med att landskapet förändrats och det äldre kulturlandskapet försvunnit har livsmiljöer för många djur- och växtarter blivit allt färre. Områden som kraftledningsgator, motorbanor, grustag och militära övningsområden har därför blivit tillflyktsområden för många arter. Dessa områden innehåller miljöer som på många sätt påminner om de som fanns i det äldre odlingslandskapet. De militära övnings- och skjutfälten i Sverige uppvisar en imponerande mångfald av djur och växter. Dessa områden har utsatts för störningar som gynnat många arter och dessutom bevarats när resten av landskapet blivit allt mer produktionsanpassat. Syftet med detta arbete är studera de störningar som sker vid Försvarsmaktens övnings- och skjutfält samt undersöka hur dessa påverkar olika naturtyper. Genom litteratur- och fältstudier förklarar arbetet anledningen till den artrikedom som ofta finns vid de militära övningsområdena. Skövde övnings- och skjutfält användes som exempel för att visa hur störningarna påverkar miljön. Studien visar att militära övningar med stridsfordon skapar livsmiljöer som tidigare fanns i det äldre jordbrukslandskapet. Körning med stridsfordon gynnar marklevande insekter och bildar vattensamlingar till groddjur. Körskador på träd skapar död ved vilket gynnar en stor mängd arter, dessutom håller stridsövningarna markerna öppna. Nyckelord: Ekologisk störning, Störningsregimer, Skövde övnings- och skjutfält, Militära övnings- och skjutfält, Stridsfordon, Biologisk mångfald
5 Innehåll 1. Inledning... 1 Begreppsförklaringar Bakgrund Ekologiska störningar Biologisk mångfald i militära övnings- och skjutfält Kort om Försvarsmaktens miljöpåverkan Om Skövde övnings- och skjutfält Naturen vid Skövde övnings- och skjutfält Syfte och frågeställningar Material och metoder Avgränsning Fältstudie Kartprogram Litteraturstudie Samtal och intervjuer Resultat Störningar vid Skövde övnings- och skjutfält Identifierade områden Diskussion Slutsatser Tack Referenser Bilaga A Kartor Bilaga B Områdesbeskrivningar Bilaga C Bilder
6 1. Inledning Sedan det moderna jord- och skogsbruket infördes under 1900-talet har det svenska landskapet förändrats på många sätt. Livsmiljöer för ett stort antal växt- och djurarter har minskat i utrymme då ursprungliga jord- och skogsbruksmetoder ersatts med högproduktiva monokulturer, effektiviserade med besprutning, konstgödsling och arbetsmaskiner (Eliasson m.fl. 2005). Miljöer som motsvarar de äldre jord- och skogsbrukslandskapen går idag att hitta i områden som är starkt påverkade eller helt skapade av människor. Platser som grustag, motorbanor, kraftledningsgator och militära övnings- och skjutfält utgör idag en sista tillflyktsort för många djur- och växtarter (Eliasson m.fl. 2005). Att just militära övnings- och skjutfält ofta hyser en hög biologisk mångfald är något som diskuterats både i Sverige och internationellt sedan ett antal årtionden tillbaka (Wahlberg 1989) (Gazenbeek 2005). Detta framgår extra tydligt i Västeuropa, ett område som förlorat stora delar av sin ursprungliga miljö (Gazenbeek 2005) (Eliasson m.fl. 2005). Försvarsmaktens grundläggande verksamhetsidé, att öva inför, och ytterst utföra väpnad strid, innebär en betydande miljöpåverkan. Verksamhetsbredden gör dessutom att man har miljöpåverkan inom en rad olika områden, främst genom utsläpp, markförstöring och buller (Försvarsmaktens Miljöredovisning 2010, 2011). Som en av Sveriges största myndigheter har Försvarsmakten likt alla andra myndigheter ett ansvar för sin miljöpåverkan. I Försvarsmaktens instruktioner (SFS 2007:1266) framgår det bland annat att: Försvarsmakten skall ta miljöhänsyn i sin verksamhet i fred. Försvarsmakten skall bidra till att det generationsmål för miljöarbetet och de miljökvalitetsmål som riksdagen har fastställt nås samt vid behov föreslå åtgärder för miljöarbetets utveckling Förordning (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten, 5 Hur går då detta ihop? Går det att förena höga naturvärden med militär övningsverksamhet? Försvarsmakten genomgår stora förändringar samtidigt som vi rör oss allt närmare de miljömål om biologisk mångfald som riksdagen beslutat. Detta gör det viktigt undersöka mångfalden vid de militära övningsfälten så att de kan förvaltas på ett så bra sätt som möjligt. Detta arbete använder Skövdes övnings- och skjutfält som exempel för att förklara anledningen till de höga naturvärden som ofta finns i militära övningsområden. 1
7 Begreppsförklaringar Fortifikationsverket Statlig myndighet som äger och förvaltar fastigheter med försvarsanknytning, bland annat Försvarsmaktens övnings-och skjutfält. Kulturpåverkad mark Miljöer påverkade av människor, till exempel jordbrukslandskap. Militära fordon/stridsfordon: Med stridsfordon menas tyngre, oftast bepansrade fordon, avsedda för transport eller markstrid. Antingen hjul- eller bandgående. I övningarna används även lättare terrängfordon, personbilar, motorcyklar samt arbetsmaskiner som grävskopor. Natura 2000 Natura 2000 är sprunget av EU:s art- och habitatdirektiv (1992) samt fågeldirektivet (1979). Nätverket av Natura 2000-områden är till för att värna om vissa arter och naturtyper och skydda områdena från exploatering. Ca 8 % av Försvarsmaktens övnings-och skjutfält utgörs av Natura 2000 områden. Refugium Ekologiskt begrepp, tillflyktsort för arter. Livsmiljöer som har minskat eller försvunnit i landskapet. Salixarter/Viden Växter inom släktet viden (lat. Salix). Videsläktet består av bland annat sälg, pil och viden. Dessa kan vara svåra att artbestämma och bildar ofta hybrider. Detta är anledningen till att familjenamnet Viden/Salix används i detta arbete. Signalarter En art som indikerar höga naturvärden, används för att identifiera nyckelbiotoper. Slaghackning Slåttermetod där markvegetationen slås och hackas i mindre bitar. SNUS-områden: Förkortning för Skyddsvärda statliga Naturskogar och Urskogsartade Skogar. Inventering utförd av Naturvårdsverket 2003/2004. Fortifikationsverket har en överenskommelse med Naturvårdsverket om att skogsavverkning och anläggning av byggnader och vägar bör undvikas i dessa områden. Övningsaktiviteter får dock förekomma. Ca 13 % av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält består av SNUS-områden. Störningar/Störningsregimer Begreppet avser i detta arbete den påverkan på närmiljön som uppstår av militära fordon. I huvudsak markskador. Med störningsregimer menas den kombination av olika störningar som pågått under en längre tid. Vätor/Efemära vattensamlingar Tillfällig vattensamling, existerar endast under en kortare tid. I detta arbete menas de vattensamlingar som bildas i stridsfordonens hjul- och bandspår. 2
8 ÖMAS Övnings- och miljöanpassad skötselplan. Gjordes av flera militära förband under början av 2000-talet. Övnings- och Skjutfält: Land eller vattenområde (oftast ägt av Fortifikationsverket) där Försvarsmakten, Hemvärnet eller olika frivilligförband bedriver militär övningsverksamhet. I detta arbete innebär begreppet övnings- och skjutområden på land. Övningsverksamhet: Exempel på olika övningsverksamheter är stridsövningar med skarp och lös ammunition, körning med tunga band- och hjulfordon, skjutning med artilleripjäser samt fältarbeten som sprängning och minröjning. Detta arbete fokuserar på övning med band- och hjulfordon. 3
9 2. Bakgrund 2.1 Ekologiska störningar En enkel definition av en ekologisk störning är att en händelse (störning) på ett eller annat sätt dödar eller avlägsnar organismer i ett samhälle. Störningen skapar förutsättningar för nya ekologiska nischer i samhället då resurstillgång, artsammansättning eller den fysiska miljön ändras (Svensson 2010). Katriona Shea är professor i teoretisk ekologi och definierar en ekologisk störning som en händelse som förändrar de tillgängliga nischerna i ett samhälle. Händelsen förstör eller avlägsnar biomassa vilket frigör resurser för andra arter (Shea m.fl. 2004). En ekologisk störning skulle kunna vara så liten som att en älg betar av ett granskott. Detta påverkar granplantan, men har en marginell effekt på hela skogen. Oftast talar man alltså om mer dramatiska händelser som har en större effekt på ekosystemets, samhällets eller artbeståndens sammansättning (Svensson 2010). Vanliga exempel på naturliga störningar är skogsbränder, översvämningar, stormar och jordskred. Antropogena störningar som ofta förekommer i litteraturen är skogsavverkning, uttag av slåtter, bete och trampning av boskap samt grävningsarbeten och annan markberedning (Shea m.fl. 2004). Störningar av dessa slag skapar luckor i ekosystemet som är biotoper i en tidig successionsfas (Hjorth 2002). Dessa områden kan sedan tas i besittning av nya, ofta konkurrenssvaga, arter som trivs i områden i en tidig successionfas. En förutsättning för att den biologiska mångfalden skall öka till följd av störningen bygger på att nya arter har möjlighet att etablera sig i området. Teorierna om ekologisk störning går alltså helt emot att den biologiska mångfalden alltid är högst i helt ostörda ekosystem, något som John Philip Grime först föreslog i början av 1970-talet (Grime 1973). Intermediate Disturbance Hypothesis, IDH, är en teori publicerad 1978 av den amerikanska ekologen Joseph Connell. Teorin beskriver kortfattat att för lite störning på ett samhälle leder till en låg biologisk mångfald, samtidigt som en allt för hög dos störning eliminerar arter som har en långsam återhämtningstakt (Svensson 2010). En förenklad bild visas i Figur 1. Figur 1 - Förenklad bild av IDH (Wilkinson 1999) 4
10 2.2 Landskapet förändras Före 1900-talet hade jordbruksmetoderna i princip inte förändrats på många hundra år. De småskaliga jordbruken präglades av hårt kroppsarbete med enkla redskap. Tillgången till gödsel och betesmark begränsade odlingsytorna och hur mycket boskap man kunde hålla. Bristen på vinterföda åt boskapen gjorde att man skördade de ytor som fanns. Man hamlade träd och skördade områden som vägrenar, myrar och så oproduktiva marker som torra sandhedar. Boskap släpptes på bete i skogar och på ljunghedar. För att hålla ljungen späd brändes hedarna med ca 5 års mellanrum (Barrhök 2005). Allt eftersom mer djurfoder togs blev marken allt magrare. Tillslut var den så pass utarmad att den inte längre gick att använda som foderresurs (Eliasson m.fl. 2005). Betet nötte ner marken så pass mycket att partier med naken jord och sand uppstod. Marken lades då i träda tills den gick att använda igen och djuren släpptes på bete i ett annat område. Bytet mellan olika områden skapade en kontinuitet i störningarna, en störningsregim (N. Ryrholm muntl). Störningsregimerna gjorde att inga arter i området tog överhanden, vilket ledde till en bred mångfald av växter och djur. Under mitten av 1900-talet övergick jordbruket till den form som finns idag. De småskaliga jordbruken slogs ihop och effektiviserades. Konstgödsel gjorde att trädesbrukens störningsregimer försvann. Odlingsrösen, gärdesgårdar och åkerholmar var inte längre ett hinder för stora jordbruksmaskiner. Besprutningsmedel höll oönskade växter och insekter borta och spreds även till åkrarnas kantzoner. De mosaikartade jordbruksmiljöerna förändrades till homogena landskap, monokulturella jordbruk med hög avkastning (Eliasson m.fl. 2005). Därmed försvann biotoper i det landskap som många växt- och djurarter utnyttjat under många hundra år. Idag återstår så lite som någon enstaka promille av de ängsmarker som under 1800-talet fanns i södra Sverige, av de ljunghedar som fanns i Sverige under samma tid återstår endast en halv procent (Karlsson m.fl. 2011, Stenström 2004). På samma sätt har även skogen förändrats. Effektivare och mer produktionsinriktat skogsbruk har gjort att många sammanhängande skogsområden försvunnit. Artrika skogar med träd i olika åldrar och stora mängder död ved har ersatts med planterad skog som är ålders- och artmässigt homogen (Axelsson 2001). Många av de arter som tidigare fanns i dessa äldre miljöer hittar man idag i bland annat bangårdar, vägrenar, kraftledningsgator, grustag, motorbanor och militära övnings- och skjutfält (Lennartsson & Gylje 2009). Dessa områden har störningsregimer som påminner om de äldre jord- och skogsbruksmetoderna (N. Ryrholm muntl). 2.3 Biologisk mångfald i militära övnings- och skjutfält Ungefär samtidigt som jordbruket förnyades moderniserades även de militära stridskrafterna. Motoriserade förband med tunga stridsfordon ökade behovet av större övningsområden (Berglund 2004). Många av de övnings- och skjutfält som används i Sverige tog sin form under mitten av 1900-talet. Idag använder Försvarsmakten drygt hundra övnings- och skjutfält vilka utgör knappt 2000 km 2 eller ca 0,5 % av Sveriges totala yta. De kontinuerliga störningar som Försvarsmaktens övningsaktiviteter under decennier utsatt dessa områden för har skapat miljöer som nästan försvunnit i resten av landskapet. Fälten har hållits öppna av bete, bränder och slåtter. Stridsfordon har bearbetat marken och skapat partier med blottad sand och jord. Hjul- och bandspåren har skapat vattensamlingar och skador på träd har bildat stora mängder död ved (för en mer utförlig beskrivning av störningar vid militära övnings- och skjutfält, se kapitel 4.5.2). Dessa områden har dessutom förvaltats utan några egentliga krav på avkastning från skog och vallodling. Man har därför avstått från besprutning, gödsling och ett allt för intensivt skogsbruk (P-G Isaksson muntl., B. Larsson 5
11 muntl., Eliasson m.fl. 2005). Störningsregimerna i dessa områden har gjort övnings- och skjutfält till refugier för många av de arter som tidigare fanns i det äldre jord- och skogsbrukslandskapet (Eliasson m.fl. 2005). Sveriges Lantbruksuniversitet har studerat åtgärdsprogram för 63 rödlistade arter förknippade med jordbrukslandskapet. Områden som grustäkter, vägrenar, motorbanor, skjutfält och brandfält har blivit komplement- eller ersättningsbiotoper för många av dessa arter (Lennartsson & Gylje 2009). Nedan visas miljöer (Figur 2) som är vanligt förekommande på Skövde övnings- och skjutfält, och militära övningsområden överlag (Berglund 2004, Rolin 2010, N. Ryrholm muntl) Figur 2 Antal rödlistade arter i ett urval av biotoper vanliga i övnings- och skjutfält (Lennartsson & Gylje 2009) Vid flera av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält finns det följaktligen höga naturvärden. I övningsområden som Ravlunda i Skåne, Mästocka i Halland och Tofta på Gotland finns det en högre biologisk mångfald än de naturreservat som finns i närheten (Eliasson m.fl. 2005). Naturvärden som dessa gör att delar av många övnings- och skjutfält är skyddade. Ca 4 % av Försvarsmaktens övnings- och skjutfält består av naturreservat, ca 8 % utgörs av Natura områden och ca 13 % klassas som SNUS-objekt. På den Europeiska kontinenten är de militära övningsområdenas särställning extra tydlig. Till skillnad från Sverige handlar dessa naturvärden inte först och främst om biotoper som liknar det äldre odlingslandskapet. Här handlar det snarare om att ursprungsmiljöer som minskat eller helt försvunnit, fortfarande finns kvar på militära övnings- och skjutfält. I till exempel Belgien, Nederländerna och Danmark utgör de militära övningsområdena några av de sista orörda naturområdena som finns kvar i dessa länder. Stora sammanhängande ljunghedar, ädellövskogar, sandhedar, alsumpskogar, mossar och myrar går idag i princip bara att hitta på militär mark. Många djur- och växtarter som näst intill förvunnit från dessa länder förekommer fortfarande i betydande antal i dessa områden. Den biologiska mångfalden på militära övningsområden i Danmark är överlag 5 gånger högre än i det övriga landskapet (Gazenbeek 2005). 6
12 Dessa naturvärden gör att större delen av de Natura 2000-områden som finns i många Europeiska länder ligger inom militära övnings- och skjutfält (se Tabell 1). Tabell 1 - Andel Natura 2000-mark på militära övningsområden (Whelan, 2011) Land Andel Natura 2000 av landets yta (%) Andel militär övningsyta av landets yta (%) Belgien 10 % 0,9 % 70 % Österrike 11 % 0,4 % 64 % Tyskland 10 % 1,0 % 53 % Polen 7 % 0,5 % 50 % Nederländerna 8 % 0,5 % 50 % Danmark 9 % 0,7 % 45 % Sverige 14 % 0,5 % 8 % Andel Natura 2000 av militära omr. (%) 2.4 Kort om Försvarsmaktens miljöpåverkan Försvarsmaktens verksamhetsbredd gör att man har miljöpåverkan som rör de flesta av miljökvalitetsmålen. Samtliga tre försvarsgrenar; Armén, Flottan och Flygvapnet, förbrukar drivmedel som bara 2009 genererade ca 250 kton CO 2 eq, Flygvapnet står för den absoluta merparten (Försvarsmaktens Miljöredovisning 2009, 2010). Förutom drivmedelsförbrukningens klimatpåverkan genererar den utsläpp av NOx, SOx, kolväten och partiklar. Buller från framför allt flygrörelser och vapenanvändning står för en annan stor del av miljöpåverkan. Även spridning av gifter och tungmetaller från ammunitionsrester och explosiva ämnen utgör betydande miljöaspekter (Försvarsmaktens Miljöutredning 2006). 2.5 Om Skövde övnings- och skjutfält Organisatoriskt tillhör övningsområdet Skövde garnison, där Skaraborgs regemente (P4), Trängregementet (TrängR), och Markstridsskolan (MSS) huserar. TrängR utbildar och tränar logistikförband. Övningsmoment förknippade med förbandet är körövningar med tyngre hjulfordon samt lätta motorcyklar. P4 är ett pansarregemente och övar således med tyngre fordon och stridsvagnar med vikt upp till 65 ton (Mil.se, 2012). Skövde övnings- och skjutfält (Se Figur 1a, Bilaga A) består av ett markområde på ca 4200 ha beläget sydost om Skövdes tätort. Området är uppdelat i ett övningsområde i norr och ett skjutfält i söder. Delar av övningsfältet har använts sedan Det utökades under 1940-talet när P4 blev ett pansarregemente och behovet av större övningsytor växte. Övningsfältet tog sin nuvarande form under 1960-talet. Övningsfältet används för stridsövningar till fots och med stridsfordon, skjutningar sker endast med lös ammunition. Skjutfältet är yngre och tog sin nuvarande form under 1980-talet. Här bedrivs skarpskjutningar vid fasta anläggningar, men även i den övriga terrängen. Skjutning sker med allt från finkalibriga vapen till granatkastare, sprängladdningar och skjutning från stridsfordon. Övningsfältet är för det mesta tillgängligt för allmänheten. Skjutfältet avlyses vid skjutövningar och är då totalt avstängt (Berglund 2004). 7
13 2.6 Naturen vid Skövde övnings- och skjutfält Övningsfältet består till mer än hälften av öppna fält. Resten av området utgörs av skogsmark, vattendrag och mossar. Skjutfältet består i motsats till övningsfältet till större delen av skog med inslag av öppna, sandiga gräsmarker, mossar och ljunghedar. Områdets största naturvärden är förknippade med lundmiljöer med grova ädellövträd, öppna gräsmarker och åraviner. Delar av Skövdes övnings- och skjutfält består av naturskyddsområden. Dessa utgörs av tre Natura 2000-områden, och ett sammanhängande SNUS-objekt. Natura områdena Källedalsbäcken och Tovatorpsbäcken har lövsumpskogar längs vattendragen med rik växt-, moss-, lav- och svampflora. Ekhagen vid Engelska parken utgör det tredje natura 2000-området och innehåller grova lövträd (ek) med en stor mängd död ved. Samtliga natura 2000-områden är väl utmärkta och skyddade från körning med stridsfordon. Ömsån och Rosån är SNUS-objekt. Även dessa områden innehåller lövsumpskogar med en rik växt-, moss-, lav- och svampflora (Berglund 2004). 8
14 3. Syfte och frågeställningar Syftet med detta arbete är att undersöka hur Försvarsmaktens militära fordonsövningar påverkar olika naturtyper vid Skövde övnings- och skjutfält, samt förklara anledningen till de höga naturvärden som finns i dessa områden. Vilka naturtyper gynnas, respektive missgynnas av Försvarsmaktens övningsaktiviteter? Är övning i vissa områden mer önskvärda än andra, sett ur ett naturvårdsperspektiv. 4. Material och metoder 4.1 Avgränsning För att lättare kunna specificera frågeställningarna fokuserar detta arbete på Skövde övningsoch skjutfält. Detta område hyser en rad olika naturtyper samtidigt som det till storleken är lätt att överblicka (Se Figur A1, Bilaga A). De övningar som pågår i området är förknippade med stridsfordon, detta arbete är därför inriktat på den miljöpåverkan som dessa fordonsövningar har. 4.2 Fältstudie Den 29 mars 2012 genomfördes en fältstudie vid Skövde övnings- och skjutfält. Syftet med fältstudien var att identifiera platser med olika naturtyper som är intressanta i sammanhanget samt dokumentera de ekologiska störningar som uppstått. De platser som valdes är de som är tydligast påverkade av de militära övningsaktiviteterna och på ett bra sätt representerar övningsfältets olika naturtyper. Fältstudien utfördes tillsammans med Per-Gunnar Isaksson, chef över Skövde övningsfält. Som hjälp användes även nyckelbiotopsinventeringar från Fältstudien ligger till grund för de olika naturtyper arbetet tar upp. Dessa är utvalda för att representera så mycket som möjligt av övnings- och skjutfältet samt hypotetiskt sett både gynnas och missgynnas av övningarna. Totalt valdes tio områden ut. Störningarna i områdena identifierades och utifrån dessa gjordes en bedömning huruvida området påverkades negativ eller positivt. Bedömningarna gjordes utifrån litteraturstudier, skötselplaner i ÖMAS och i samverkan med professor Nils Ryrholm vid Högskolan i Gävle. Biotoperna i områdena utgår från inventeringarna i ÖMAS och Skogsstyrelsens biotoptyper. 4.3 Kartprogram För att lättare identifiera de olika områden av Skövdes övnings- och skjutfälts som beskrivs i arbetet användes geografiska informationssystem, GIS. Geografiska kartdata erhölls från Naturvårdsverket, Länsstyrelsen, Fortifikationsverket samt Försvarsmaktens infrastrukturavdelning PROD Infra och Lantmäteriets försvarsmaktsavdelning, Geo SE. Med hjälp av dessa data och GIS-programmet ArcGIS 10 gjordes en karta över Skövdes övnings- och skjutfält. Kartan innehåller bland annat marktäcke med vegetation, vattendrag och höjdkurvor samt skyddade områden som Natura 2000 och SNUS-inventeringar. Kartan användes för att identifiera de områden som för arbetet var mest intressanta. Utöver kartan över Skövdes övnings- och skjutfält gjordes en heltäckande karta över samtliga av Sveriges övnings- och skjutfält. Datat över dessa områden innehöll en rad olika övningsoch skjutfält som är nedlagda eller på annat sätt inte används för militära övningsaktiviteter. 9
15 Vid utsökningen över vilka områden som faktiskt utnyttjas användes Försvarsmaktens skjutfältsutredning från Data över de övnings- och skjutfältsområden som ägs av Fortifikationsverket erhölls från dem. De områden som arrenderas av andra markägare erhölls från Försvarsmaktens avdelning för infrastruktur, PROD Infra. På denna karta lades tre naturskyddstyper in, Naturreservat, Natura 2000-områden och SNUSinventeringar. Detta gjordes för att se var dessa områden överlappar med militära övningsoch skjutfält. Naturvårdsområdena klipptes ut med hjälp av övnings- och skjutfälten för att se hur stora arealer av dessa naturskyddsområden som påverkas av militära övningsaktiviteter. Ett antal övnings- och skjutfältsområden saknar geografisk kartdata. Detta gör att det finns en viss felmarginal i de siffror som presenteras i arbetet. Endast de områden som har etiketterna skjutfält, övningsfält, skjutbanor, flygmål, övningsflygplatser och flygfält finns med. Områden med beteckningar som garnisonsområden eller andra liknande fastigheter är alltså inte medräknade. 4.4 Litteraturstudie De inventeringar av Skövdes övnings- och skjutfält som gjordes under 2001 ligger i huvudsak till grund för de olika djur- och växtarter som presenteras i arbetet. Inventeringarna gjordes av konsultföretaget Pro Natura samt ideella föreningar som Skövde fågelklubb, Naturskyddsföreningen Skövde, Entomologiska föreningen, Västgötabergens svampklubb och Västergötlands flora. Inventeringarna genomfördes under som en del av den Övnings- och miljöanpassade skötselplan som färdigställdes Då inventeringarna är över 10 år gamla har förekomsten av vissa arter kompletterats eller verifierats med hjälp av Artportalen.se som är en oberoende hemsida där alla medlemmar kan registrera sina artfynd. Projektet är ett samarbete mellan Sveriges ornitologiska förening, Sveriges botaniska förening, Sveriges mykologiska förening och Sveriges entomologiska förening. 4.5 Samtal och intervjuer Nils Ryrholm Professor i zoologi Högskolan i Gävle Möte i Uppsala den 20 april 2012 Per Gunnar Isaksson Chef över Skövde övnings- och skjutfält P4 Skövde Möte i Skövde den 29 mars 2012 Pelle Holmström Miljöchef P4 Skövde Samtal, våren 2012 Bo Larsson Natur- och skogsvårdsspecialist Fortifikationsverket Möte i Eskilstuna den 13 mars
16 5. Resultat 5.1 Störningar vid Skövde övnings- och skjutfält Den tydligaste påverkan som stridsfordonen har på övnings-och skjutfälten är de markskador som uppstår från fordonens hjul och band. Fordonen river upp marktäcket och plöjer upp djupa spår i marken (Bild 1). Dessa spår blir ofta vattenfyllda och bildar så kallade vätor (se Bild C1, Bilaga C). Förutom de vägsystem som finns i övnings- och skjutfältet bildas diffusa vägar där stridsfordonen ofta rör sig (Bild 1). Stridsfordonens framfart gör att vägarna dammar mycket under torra perioder. Området har varken besprutats eller gödslats på många årtionden (P-G. Isaksson muntl.). Bild 1 Diffusa vägar och körskador vid Skövde Övningsfält (Foto: T.v. Försvarsmakten, T.h. Johannes Ljunggren) När stridsfordonen kör i mer högvuxen terräng uppstår skador på träd och buskar. Detta bildar stora mängder död ved (se Bild C2, Bilaga C). Vid flera av vattendragen finns passager för stridsfordon. Vissa av dessa är broade, andra är placerade rakt igenom vattendraget. Vid dessa platser har stridsfordonen en direkt påverkan på vattendraget (se Bild C3, Bilaga C). Stridsfordonsövningar är inte lika vanliga under sommarmånaderna. Övningsfältet störs alltså som minst under växtsäsongen och utnyttjas mer intensivt under vinterhalvåret (Berglund 2004). Delar av övningsfältet utarrenderades för bete fram tills år Får och nötkreatur betade i de norra delarna av övningsfältets öppna områden och längs Ömsån. Betet höll växtligheten nere och förhindrade på så sätt igenväxning. Nötkreaturens trampning i och längs med vattnet hade en negativ påverkan på vattendragets djurliv (Finsberg m.fl. 2001a). Idag sker endast bete i Natura 2000-området Engelska parken, sydost om Klagstorp. Idag sker inget storskaligt skogsbruk på Skövde övnings- och skjutfält. Avverkningen som sker anpassas efter det syfte som området har, militära övningar. För att hålla markerna öppna röjer Fortifikationsverket sly och buskar längs med kanterna på fälten. Gräset längs vägkanterna och vissa delar av de öppna fälten hålls nere med hjälp av slaghackning, något som ökat sedan betet upphörde. Vid skjutövningar uppstår ibland bränder (se Bild C4, Bilaga C). Detta sker främst där man skjuter med skarp ammunition. Förutom Lövsjötorps skyttecenter (beläget på övningsfältet) sker skarpskjutning endast på skjutfältet. Vid de fasta skjutbanorna med miljökulfång används blyad ammunition. Vid andra fall används i princip endast blyfri ammunition (P. Holmström muntl.). Vid de skarpskjutningar som sker utanför skjutbanorna uppstår skador i vegetationen. 11
17 Vid skjutfältet övas det även med sprängmedel och skarpa handgranater. Detta skapar kratrar och andra markskador. 5.2 Identifierade områden De identifierade områdena (Se Figur A2, A3, Bilaga A) vid Skövdes övnings- och skjutfält motsvarar totalt 10 naturtyper och påverkas på olika sätt av de militära övningsaktiviteterna (Tabell 2). Beskrivningar för samtliga områden presenteras i Bilaga B. De områden som på tydligast sätt påverkas positivt av stridsfordonens framfart är sandmarker som grustag och sandhedar (exempel: område 1, 8). I dessa fall innebär störningen att gräs och annan växtlighet slits loss från marken vilket skapar partier med blottad sand. Dessa sandytor är viktiga biotoper för fjärilar, marklevande skalbaggar och gaddsteklar. De horisontella ytor som bildas vid grustagen är viktiga häckningsplatser för den rödlistade backsvalan. Stridsfordonens hjul och band skapar tillfälliga vattensamlingar, så kallade vätor, runt om i terrängen (exempel: område 3, 5, 6). Dessa fisklösa och stillastående vattensamlingar utgör viktiga reproduktionslokaler för groddjur som större och mindre vattensalamander. Även insekter som dykare och sländlarver trivs i dessa vatten, som dessutom är viktiga födosöksplatser för fåglar. I de skogsområden på övnings- och skjutfältet där stridsfordonsövningar sker som mest intensivt bildas stora mängder död ved (exempel: område 3, 6). Rot- och skavskador aktiverar trädens immunförsvar vilket gör det lättare för lavar, svampar och insekter att etablera sig i veden. Stridsfordonens tyngd och styrka gör även att riktigt grova träd körs omkull, dessa blir sedan viktiga biotoper för insekter, fåglar, svampar och lavar. Död ved har en viktig roll i ekosystemet som växtplats, boplats och födosöksställe, nära 40 % av alla rödlistade skogsarter är beroende av den. Många örtrika ängsmiljöer som finns på övnings- och skjutfältet (exempel: område 2, 8) påverkas även de av stridsfordonsövningar. De växter som finns i dessa områden trivs på platser med mager jord och mycket sol. Markslitage från stridsfordon förhindrar igenväxning och skapar partier med blottad jord och sand, vilket gynnar en rad djur- och växtarter. Behovet av magra marker gör att de är extra känsliga för gödsling och annan övergödning. Idag sköts många av dessa områden med slaghackning vilket inte är optimalt. Vid slaghackning finfördelas växtdelarna och lämnas kvar i området. Näringsämnena i det finfördelade materialet urlakas snabbt vilket inte är bra för de växtarter som kräver magra marker (N. Ryrholm muntl). Vissa av ängsmiljöerna ligger i skjutfältet där det ibland på grund av skarpskjutningar uppstår bränder. Detta avlägsnar biomassa utan att samma mängd näringsämnen återförs till marken. Örterna gynnas dock av de mineraler som blir kvar efter branden. Många av ängsmiljöerna ligger i närheten av vägstråk. När stridsfordonen kör på dessa finfördelas vägmaterialet och mineralrikt damm sprids över ängarna vilket gynnar många växtarter (N. Ryrholm muntl). 12
18 Vattendrag är de naturtyper som på tydligast sätt påverkas negativt av stridsfordonsövningar. Delar av de två större vattendrag som finns i övnings- och skjutfältet är klassade som Natura områden (Källedalsbäcken och Tovatorpsbäcken). Dessa områden är på så sätt skyddade och påverkas inte direkt av stridsövningar. Övnings- och skjutfältets största vattendrag, Ömsån, är tillsammans med Rosån klassade som SNUS-objekt och har därför inget egentligt skydd. Vid flera av vattendragen finns broade övergångar vilket gör att stridsfordonen inte kör direkt i vattnet. På många platser är det däremot så (exempel: område 4). När stridsfordonen kör direkt i vattendragen hotas deras limniska värden. Hjulen och banden grumlar upp bottensedimenten vilket ödelägger lekbottnar för öring och kväver ägg och yngel för olika fisk- och insektsarter (Berglund 2004). Delar av skjutfältet består av ljunghedar (exempel: område 10). Ljunghedar har historiskt sett hävdats genom bete och bränder vilket hållit dem öppna och bidragit till partier av blottad jord och sand. Ljunghedarna vid Skövde skjutfält störs idag mest av den slyröjning som sker för att hålla skjutplatserna öppna. Vid skarpskjutningar antänds ibland markvegetationen. Dessa bränder sker sällan (årsintervaller) men är viktiga för att bibehålla och öka mångfalden vid skjutfälten. Bränderna gör att ljungen inte växer sig allt för grov och skapar solexponerade ytor med bar jord vilket gynnar andra konkurrenssvaga djur- och växtarter. Vid vissa av ljunghedarna slits marken av stridsfordonsövningar som också håller marken öppen och skapar partier av blottad jord och sand. 13
19 Tabell 2 - Sammanställning över identifierade områden Område Biotoper Artexempel Betydande störningar 1. Grustag Basteberg 2. Sluttningar Ö. Granberget 3. Motorområde Kråkberget 4. Rosån Ö. Klagstorp 5. Vattensamling V. Klämmen 6. Lövskogsdunge Amundstorp 7. Ekhagar N. Klagstorp 8. Sandhed Stridsvagnsbron 9. Torräng Stenebacken 10. Ljunghed Lilla Glastorp Grustag, öppna solexponerade sandytor Sandgräshed, solexponerade sandytor Barrskog, blottad jord/sand, död ved, vattensamlingar Fuktäng, örtrika bäckdråg, meandrande vattendrag, grova lövträd, död ved Fisklöst, stillastående vatten Grova lövträd, död ved, vätor, exponerad jord/sand, stenrösen Ädellövhage, grova ekar, friskäng Sandhed, solexponerade sandytor Torräng, friskäng Ljunghed, partier med blottad jord Backsvala, Brun Sandjägare Vit Sötväppling, Brun sandjägare Backsvala, Större hackspett Öring, Bäckslända - (Capnia bifrons) Större vattensalamander Större hackspett Gulpudrad spiklav, jorduggla Knäppare - (Cardiophorus asellus) Backsippa, slåttergubbe, Grön barkglansbagge Brun sandjägare, Guldlöpare Körning med stridsfordon, motocross Körning med stridsfordon, slåtter Körning med stridsfordon, motocross Körning med stridsfordon Körning med stridsfordon Körning med stridsfordon, motocross Körning med stridsfordon, slåtter, slyröjning Körning med stridsfordon, slåtter Körning med stridsfordon, (bränder) Slyröjning, bränder Hot Bedömning Igenväxning Positiva störningar Igenväxning Positiva störningar Igenväxning Positiva störningar Grumling av vatten, igenslamning av bottnar Negativa störningar Igenväxning Positiva störningar Igenväxning Positiva störningar Igenväxning (Skador på träd) Positiva störningar Igenväxning Positiva störningar Igenväxning Positiva störningar Igenväxning Positiva störningar 14
20 6. Diskussion Trots att de inventeringar som gjorts vid Skövde övnings- och skjutfält är gamla kan man se att området innehåller stora naturvärden. Dessa värden existerar till stor del tack vare de störningar som de militära stridsövningarna utsatt och utsätter området för. När det moderna jord- och skogsbruket infördes försvann många av de miljöer som man idag kan hitta på militära övningsområden. Stridsövningarnas störningsregimer liknar de som uppstod med de äldre odlingsmetoderna. De miljöer som nu finns i militära övningsområden har ersatt eller kommit att bli komplement för många störningsgynnade arter som tidigare fanns i det gamla odlingslandskapet. Litteraturen visar hur otroligt viktiga dessa områden och miljöer är för många rödlistade arter, inte bara i Sverige, utan även internationellt. Detta arbete har i huvudsak beskrivit de positiva miljöeffekter som stridsövningarna har. Utsläpp från stridsfordon och buller har till exempel inte behandlats. Stridsfordonens utsläpp av kväveoxider har en gödande effekt på ängsmiljöerna, något som är negativt för de örter som trivs i näringsfattig mark. Enligt Professor Nils Ryrholm har detta endast en marginell effekt och är obetydlig i relation till de positiva störningar som stridsfordonskörningen ger upphov till. Dessutom är stridsfordon långt ifrån några miljöbilar. Försvarsmaktens största stridsvagn, Strv122/Leopard 2, har vid terrängkörning en dieselförbrukning på nära 5 l/km. Områdets rika djurliv tyder på att bullret inte har någon större påverkan, annat än på rekreationsvärden i området och på de människor som bor i närheten. Vattendrag påverkas på ett tydligt sätt negativt då stridsfordon kör i dem. I övningsområden som Skövde övningsfält bör både vattendragen och de åraviner som omger dem skyddas bättre. Broade övergångar är alltså att föredra framför att köra rakt igenom vattendragen. Ett enkelt alternativ skulle vara att hårdgöra botten med grus och sten på de ställen där stridsfordon passerar vattendragen. Detta har redan gjorts vid åtminstone ett ställe och är ett enkelt och billigt sätt att minska skadorna på vattendragen. Områdets största grustag (område 1) används inte sen ett par år tillbaka. Idag kan man se tecken på att de håller på att växa igen, trots att viss fordonskörning (främst med motocross) fortfarande pågår. Många andra sandiga marker, som sandgräsheden vid Granberget (område 2), har redan börjat växa igen och riskerar därför att förlora sina viktiga miljöer. För att bibehålla de naturvärden som finns vid dessa platser är det viktigt att man fortsätter att hålla marken öppen och bidra till att partier med naken sand och jord skapas. Det bete som för ett antal år sedan upphörde på övningsfältet har idag ersatts med mer slåtter. Betet hade sannolikt en positiv effekt på miljöerna i området men kunde skada vattendragen genom att grumla upp bottensediment. Istället för den slaghackning som sker idag bör man använda mer traditionell slåtter där man avlägsnar det slagna gräset. På detta sätt efterliknar man de metoder som användes i det gamla jordbrukslandskapet. Traditionell slåtter bidrar till att göra marken magrare vilket gynnar många örter. De inventeringar som ligger till grund för områdesbedömningarna är över 10 år gamla. Mycket kan hända i ett naturområde under en så pass lång tid. Det krävs alltså nya inventeringar för att se om alla de arter som då fanns i området fortfarande finns kvar, och dessutom se om det tillkommit nya arter. Sedan inventeringarna gjordes har övningsintensiteten minskat i området. Det finns inte heller mycket litteratur om mångfalden i militära övnings- och skjutfält. Ofta används de som exempel, men utan några djupare förklaringar. Detta har inneburit begränsningar för denna studie. Sedan det kalla krigets dagar har Sverige, och många andra europeiska länder, minskat sina militära aktiviteter avsevärt. För drygt femton år sedan började den svenska nedrustningen 15
21 från ett invasionsförsvar till ett insatsförsvar som skall användas i internationella konflikter. Detta har lett till att övningsaktiviteterna minskat, samt att många av de övnings- och skjutfält som Försvarsmakten haft till förfogande avvecklats. Störningarna i dessa områden har därför försvunnit. Det finns avtal mellan Naturvårdsverket och Fortifikationsverket som säger att nedlagda övnings- och skjutfält skall erbjudas för bildning av naturreservat. Naturvård är dock dyrt och frågan är om samhället har råd att sköta om dessa områden på samma sätt som den kostnadsfria och i viss mån omedvetna naturvård som Försvarsmakten bedrivit. Det är fullt rimligt att se dessa stridsövningar som en naturvårdsresurs. Det finns flera exempel på naturvårdsåtgärder i Sverige som liknar de markskador som uppstår efter stridsfordon. I östra Skåne lejs bönder för att harva och plöja kommunala grönytor för att skapa rika ängsmiljöer. Utanför Kristianstad schaktas marken i vissa naturreservat och den närliggande motocrossbanan i Lyngsjö har blivit ett populärt besöksmål för många insektsintresserade. I takt med att öppna landskap växt igen, kraftledningsgator försvinner, grustag växer igen och regementen lagts ned blir det allt viktigare att se de naturvärden som bildats vid militära övnings- och skjutfält. Om övningsaktiviteterna minskar riskerar vi att förlora många av dessa unika miljöer. Ökad slåtter och bete skulle kunna vara ett medel för att hålla markerna öppna. Ett annat sätt skulle vara att i större utsträckning släppa in de civila motorsportsklubbar som idag tillåts köra i vissa övnings- och skjutfält. Det krävs dock en större kunskap och förståelse för de naturvärden som finns på de militära övnings- och skjutfälten. För att optimalt kunna förvalta dessa områden bör man ytterligare belysa dessa frågor och föra en bredare diskussion mellan beslutsfattare inom ansvariga myndigheter, tillsammans med Försvarsmakten, forskare, och andra delar av samhället. Min uppfattning är att både motocrossföraren och naturälskaren kan njuta av dessa områden, samtidigt som de militära övningarna kan fortsätta och de biologiska värdena bevaras. 16
22 7. Slutsatser Litteratur- och fältstudien visar att den biologiska mångfalden vid övnings- och skjutfältet i Skövde gynnas av de militära stridsövningarna och till stor del uppstått tack vare dem. Störningar från stridsfordon skapar biotoper som idag är ovanliga i resten av landskapet. Försvarsmaktens stridsfordonsövningar gynnar framför allt marklevande insekter, håller landskapet öppet, skapar död ved och bildar vattensamlingar till fördel för groddjur och insekter. Av naturtyperna på Skövde övnings- och skjutfält gynnas sandiga marker mest av stridsfordonsövningar. Vattendrag påverkas överlag negativt av stridsfordonsövningar. Störningarna skapar biotoper som tidigare fanns i det äldre odlingslandskapet. 8. Tack Först och främst ett stort tack till Eva Pohl vid Linnéuniversitetet samt Sofia Jedholm och Hans-Björn Fischhaber på Försvarsmakten, tack för handledning och stöd. Ett varmt tack till Nils Ryrholm, Högskolan i Gävle, P-G Isaksson, P4, och Bo Larsson, Fortifikationsverket, för uppmuntran, engagemang och expertis. Arne Wessner, Naznoush Habazian och Lars Moe på PROD Miljö samt Mikael Norén, Hållbar utveckling Aros AB, tack för stöd, engagemang och vägledning. Tack till Jakob Gille på PROD Infra för kartdata och hjälp med GIS. 17
23 9. Referenser Muntliga källor: Holmström, P., Miljöchef, P4, Försvarsmakten Isaksson, P-G., Chef Skövde övnings- och skjutfält, P4, Försvarsmakten Johansson, J., Handläggare, Fortifikationsverket Larsson, B., Natur- och skogvårdsspecialist, Fortifikationsverket Ryrholm, N., Professor i Zoologi, Avdelningen för elektronik, matematik och naturvetenskap, Högskolan i Gävle Litteratur: Appelqvist, T., Finsberg, M., Paltto, H., (2001) Inventering av markfauna på Skövde övningsoch skjutfält, Pro Natura Axelsson, A-L., (2001) Forest Landscape Change in Boreal Sweden , SLU Barrhök, J., (2005) Från ett nödvändigt ont, till en naturtyp värd att bevara - en studie av ljungheden i Sandsjöbacka och Grönabur, Högskolan i Kristianstad Berglund, P-O., (2004) Skövde övnings- och skjutfält, Övnings-och miljöanpassad skötselplan, Försvarsmakten och Fortifikationsverket Eliasson, C., Ryrholm, N. och Gärdenfors, U. (2005) Nationalnyckeln, Fjärilar: Dagfjärilar: Hesperiidae-Nymphalidae, Artdatabanken SLU Finsberg, M., Paltto, H., Larsson, A., (2001a) Skövde övnings och skjutfält - Nyckelbiotopsinventering i andra ytor än skogsmark, Pro Natura Finsberg, M., Paltto, H., (2001b) Skövde övnings och skjutfält - Nyckelbiotopsinventering på öppna ytor och trädklädda hagmarker, Pro Natura Försvarsmaktens Miljöredovisning 2010 (2011) PROD MILJÖ, Försvarsmakten Försvarsmaktens Miljöredovisning 2009 (2010) PROD MILJÖ, Försvarsmakten Försvarsmaktens Miljöutredning 2006 (2006) Lista på Miljöaspekter, Försvarsmakten Gazenbeek, A., (2005) LIFE - Natura 2000 in the Military. European Commission. Grime, J-P., (1973) Competitive Exclusion in Herbaceous Vegetation, Nature, Vol. 242: Hjorth, I., (2002) Ekologi För miljöns skull, Liber Hultegren, S., Andersson, M., (2006) Sammanställning över lavar som indikerar höga naturvärden på gamla och grova träd i södra Sveriges kulturlandskap, SLU Karlsson, T., Larsson, K. och Björklund, J-O., (2011) Åtgärdsprogram för vildbin och småfjärilar på torräng, , Naturvårdsverket 18
24 Larsson, A. och Sohlman, A., (2002) Inventering av groddjur i dammar på Skövde övningsoch skjutfält, Pro Natura Lennartsson, T. och Gylje, S, (2009) Infrastrukturens biotoper en refug för biologisk mångfald. Centrum för biologisk mångfald, SLU Rolin, U., (2010) Revingheds övningsfält, Övnings- och miljöanpassad skötselplan ÖMAS, Försvarsmakten och Fortifikationsverket Shea, K., Roxburgh, S. H. och Rauschert, E. S. J. (2004) Moving from pattern to process: coexistence mechanisms under intermediate disturbance regimes, Ecology Letters 7: Stenström, J., (2004) Ljunghedar historia, ekologi och arter, Naturcentrum AB Svensson, J. (2010) Ecological disturbances:the Good, the Bad and the Ugly, Göteborgs Universitet Wahlberg, S. (1989). Militära övnings- och skjutfält, deras värde ur naturvårdssynpunkt, Naturvårdsverket. Whelan, N. (2011) Training Specialist Team- Biodiversity Program of Work, Föreläsningsmaterial, US Army Europe, NATO Wilkinson, D. M., (1999) The Disturbing History of Intermediate Disturbance, Oikos, Vol. 84, Sid.145 Elektroniska källor: Artfakta.se, Jungfrupraktmal, Svinrotvecklare, Ävjebrodd, Artdatabanken, SLU [Elektronisk] Tillgänglig: ( ) Mil.se, Försvarsmakten, Om förbandet, P4. [Elektronisk] Tillgänglig: Mil.se, Försvarsmakten, Om förbandet, TrängR. [Elektronisk] Tillgänglig: ( ) Mil.se, Försvarsmakten, Markstridsskolan. [Elektronisk] Tillgänglig: ( ) NRM: Naturhistoriska Riksmuseet, Den virtuella floran, Oxtunga. [Elektronisk] Tillgänglig: ( ) NRM: Naturhistoriska Riksmuseet, Den virtuella floran, Vit sötväppling. [Elektronisk] Tillgänglig: ( ) 19
25 Bilaga A: Kartor Figur A1 - Översiktskarta Skövde Övnings- och Skjutfält
26 Figur A2 - Skövde Övningsfält med områden (Se Figur A1 för vegetationstyper)
27 Figur A3 - Skövde Skjutfält med områden (Se Figur A1 för vegetationstyper)
28 Bilaga B: Områdesbeskrivningar Område 1. Grustag Basteberg Bild B1 - Grustag Basteberg (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren) Beskrivning Området består av ett stort grustag med stora kullar, dyner och branter. Marken är sandig/grusig (s.k. glacifluvialt jordartsmaterial) och i princip helt fri från fältskikt (Finsberg m.fl. 2001a). Vegetationen runt området utgörs av blandskog, videbuskage och öppna gräsmarker. De stora solexponerade sandytorna är viktiga livsmiljöer för en rad olika insektsarter (Berglund 2004). I området noterades vid inventeringen från 2001 arter som brun sandjägare, guldlöpare, kamklolöpare och svart dödgrävare. Närheten till Salix-buskage är viktig då dessa blommar tidigt på våren. Blommorna utgör en födokälla för en rad olika insekter tidigt på växtsäsongen (N. Ryrholm muntl). I de branta sluttningarna vid kanterna av grustaget häckar backsvalor. Vid inventeringen 2001 uppgick kolonin till ett hundratal individer (Finsberg m.fl. 2001a). I närområdet runt grustaget häckar trädlärka och nattskärra (Berglund 2004). Störningar Området har använts för uttag av sand och grus sedan en lång tid tillbaka men återställdes under 2011 för att inte användas mer (J. Johansson muntl.). Idag påverkas området endast av körningar med stridsfordon och lättare motorcyklar vilka bidrar till att riva upp marktäcket och hålla området öppet. Vid återställningen jämnades några av dynerna ut. Bedömning Med tanke på att området inte längre används för uttag av grus och sand finns det risk för att marken växer igen. Detta innebär ett hot för de insekter och fåglar som är beroende av de solexponerade sandytorna. Under tiden som grustaget användes har uttag av grus och sand undvikits under backsvalornas häcknigsperiod. Täktverksamheten har därför inte påverkat fåglarna nämnvärt (Berglund 2004). Övningar med stridsfordon och lättare motorcyklar är positiva för många av arterna i området och är nu det enda som håller marken öppen. Artexempel Backsvala (Riparia riparia) Brun sandjägare (Cicindela hybrida)
29 Område 2. Sluttningar Sydost om Granberget Bild B2 - Sluttningar Granberget (Foto: T.v. Eniro/Lantmäteriet, T.h. Johannes Ljunggren) Beskrivning Området består av en öppen äng som sluttar relativt kraftigt mot öster. Jordarten är sandig och marken är i princip helt fri från buskskikt, med undantag för några få yngre granplantor (Berglund 2004). I området finns en mindre dunge med tätt växande björk, salixträd och gran. Vägslänten användes tidigare som sandtag men är idag i princip helt täckt med gräs och örter. Enligt inventeringen från 2001 har området en rik torrmarksflora med bland annat oxtunga (Anchusa officinalis) och vit sötväppling (Meililotus albus). Enligt en annan inventering från samma år konstaterades en rik markfauna med bland annat 14 olika vivelarter och 10 olika arter av jordlöpare. Inventeringen listar jordlöpararterna brun sandjägare (Cicindela hybrida), fyrfläckig snabblöpare (Bembidion 4-maculatum) och sandfrölöpare (Harpalus smaragdinus) som mest intressanta (Finsberg m.fl. 2001a). Omgivningarna består till större delen utav öppna fält och blandskog. I närområdet ligger Natura området Källedalsbäcken, fågelsjön Paradissjön och ett antal buskage med i huvudsak salixarter. Störningar Området användes tidigare för uttag av sand. Detta är så pass länge sedan så att man idag inte ser några egentliga spår från det. Idag är alltså vägslänten i princip helt igenväxt av gräs, bortsett från ett fåtal öppna sandytor längs med vägen. Viss övningsaktivitet sker i området, framför allt körning med lättare stridsfordon och motorcyklar. Bedömning Igenväxning av marken utgör idag det största hotet mot arterna i området. Enligt ÖMAS bör stridsfordon utnyttja vägslänten i större utsträckning för att riva upp grästäcket och skapa fler öppna ytor (Finsberg m.fl. 2001a). Flera av insektsarterna och örterna i området är direkt beroende av exponerad sand och så kallad kulturpåverkad mark (Den virtuella floran, Oxtunga/Vit sötväppling). Området påverkas alltså positivt av körning med tunga stridsfordon. Artexempel Vit sötväppling (Meililotus albus) Brun Sandjägare (Cicindela hybrida)
Biologisk mångfald på våra motorbanor
Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor
Läs merÄger du ett gammalt träd?
Äger du ett gammalt träd? Då har du något speciellt i din vård Projektet Värna skyddsvärda träd ska öka kunskapen om trädens värde. Sexton kommuner i Västra Götaland och Halland vill gemensamt visa hur
Läs merSvenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet
Biologisk mångfald på våra motorbanor 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar utveckling för nuvarande och kommande generationer. Idrottsrörelsen är en stor
Läs merBiologisk mångfald på våra motorbanor
Biologisk mångfald på våra motorbanor 2014-06-27 Svenska Motorcykel- och Snöskoterförbundet & Svenska Bilsportförbundet 1 av 27 Motorsportens miljöutmaningar Förbunden vill tillsammans bidra till en hållbar
Läs merProgram för biologisk mångfald på motorbanor. Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm
Program för biologisk mångfald på motorbanor Motorbanan som miljöresurs - Ett projekt i samarbete med Prof. Nils Ryrholm SVEMO:s och motorsportens miljöutmaningar SVEMO vill bidra till en hållbar utveckling
Läs merNATURRESERVAT OCH NATURA 2000
NATURRESERVAT OCH NATURA 2000 Murstensdalen (även Natura 2000), syftet med reservatet är att bevara ett vilt och väglöst taiganaturskogsområde med omfattande förekomst av myrar, sjöar och tjärnar och med
Läs merTäkternas biologiska värden
Täkternas biologiska värden Varför är täkter biologiskt värdefulla? Vem lever i täkten? Hur ska man göra för att bevara och gynna naturvärdena? Bakgrund Varför är täkter biologiskt värdefulla? En störd
Läs merVikten av småbiotoper i slättbygden. www.m.lst.se
Vikten av småbiotoper i slättbygden www.m.lst.se Titel: Utgiven av: Text och bild: Beställningsadress: Layout: Tryckt: Vikten av småbiotoper i slättbygden Länsstyrelsen i Skåne län Eco-e Miljökonsult (Malmö)
Läs merNATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV 2014-10-07
NATURVÄRDES- INVENTERING STRANDNÄRA DELAR AV MÖCKELN, ÄLMHULTS KOMMUN PÅ UPPDRAG AV ÄLMHULTS KOMMUN 2014-10-07 Inventering, text och foto Naturcentrum AB 2014 Strandtorget 3 444 30 Stenungsund Tel. 0303-726160
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Rabnabäcken Fjällviol. Foto: Andreas Garpebring Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Rabnabäcken, SE0810426 Kommun: Sorsele Skyddsstatus:
Läs merEffekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö
Effekter av ett intensifierat skogsbruk på mångfald och miljö Klimatförändringens effekter på biodiversitet Johnny de Jong Centrum för biologisk mångfald Syntesrapporten de Jong, J., Akselsson, C., Berglund,
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Norra Petikträsk Åkerbär. Foto: Länsstyrelsen Västerbotten Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Norra Petikträsk, SE0810422 Kommun: Norsjö
Läs merBzzzz hur konstigt det än kan låta
Bzzzz hur konstigt det än kan låta Järva motorbana bidrar till att både viktiga sällsynta och utrotningshotade insekter och växter som annars skulle dö ut i området! Banområdet har under 1900-talet varit
Läs merGynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling
Gynnande av biologisk mångfald vid motorsport/tävling Utbildning/fallstudie och inspiration från ett case: Enduro-VM i Enköping 2014 Motorbanor och biologisk mångfald?! Planterad och igenvuxen fd grusgrop
Läs merKompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun
Datum 2015-05-04 PM Kompletterande Naturvärdesinventering vid E18 Tullstation Hån, Årjängs kommun Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Sumpskog vid Flärkmyran SE0710200 Foto: Per Sander Namn: Sumpskog vid Flärkmyran Sitecode: SE0710200 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 2,3 hektar Skyddsform: Biotopsskyddsområde
Läs merVälkommen till Västergården på Hjälmö
Elevblad Hjälmö Bilaga 4:1 Välkommen till Västergården på Hjälmö Den här gården är skärgårdsjordbrukets hjärta och centrum. Det är härifrån allt utgår, här bor djuren på vintern, här finns bostadshusen
Läs mer13 praktiska allmänna skötselråd
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd -anvisningar Detta är en generaliserad preliminär skötselplan för att underlätta igångsättning
Läs merRÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN
RÖDLISTADE ARTER I NORRKÖPINGS KOMMUN Anneli Gustafsson NATUR I NORRKÖPING 1:04 Förord I denna rapport kan du läsa och låta dig förundras över hur många märkliga djur och växter det finns i vår kommun.
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun
1 Restaureringsplan för Natura 2000-området Ravlunda skjutfält, SE0420240 i Simrishamns kommun Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen beskriver vad som ska göras i Natura
Läs merTilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona
Tilläggsuppdrag för naturvärdesinventering Nordrona 1 (12) Om dokumentet Enetjärn Natur AB på uppdrag av Norrtälje kommun Tilläggsuppdrag naturvärdesinventering Nordrona Utredningen har genomförts i juni
Läs merPM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun
Version 1.00 Projekt 7390 Upprättad 2015-12-21 Reviderad PM Översiktlig naturvärdesbedömning, tillhörande planprogram för Hallersrud 1:67, Hammarö kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband
Läs merPraktiskt naturvårdsarbete i kommuner, länsstyrelser, skogsvårdsstyrelser och på konsultbasis diskuteras också.
Karl-Olof Bergman juli 2014 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 140901-141031 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merNaturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun
1(4) Handläggare Frida Nilsson Tfn 0142-853 86 frida.nilsson@mjolby.se Naturvärdesinventering inom detaljplaneområde Sydöstra Hogstad, Västanå 2:7 och Hogstad 20:1, Mjölby kommun Uppdrag Miljökontoret
Läs merBevarandeplan Natura 2000
Bevarandeplan Natura 2000 Rigstakärret SE0710201 Foto: Per Sander Namn: Rigstakärret Sitecode: SE0710201 Områdestyp: SAC 2011-03 Areal: 4,6 ha Skyddsform: Biotopskydd Kommun: Timrå Tillsynsmyndighet: Skogsstyrelsen
Läs mer7.5.4 Risen - Gräntinge
7 och analys Fäladsmarken på Risen 7.5.4 Risen - Gräntinge Naturförhållanden Söder om Genarp ligger ett större skogs- och fäladslandskap som är avsatt som naturreservat för sina höga naturvärden och betydelse
Läs merÖVERSIKTLIG NATURINVENTERING
14 UPPDRAGSNUMMER: 3840003 FÖR DETALJPLAN LÅNGREVET, VÄSTERVIK 2014-04-03 Sweco Architects AB Ulrika Kanstrup Sweco 14 1 Sammanfattning Naturen i bostadsområdet utgörs av mindre skogspartier med främst
Läs merBilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning
Bilaga 1 Biotopkartering och naturvärdesbedömning Biotopkartering Syfte Biotopkartering är en väl beprövad metod för inventering och värdering av skyddsvärda naturmiljöer. Syftet är att med en rimlig arbetsinsats
Läs merÖversiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3
Version 1.00 Projekt 7365 Upprättad 2014-06-24 Översiktlig naturinventering Saltkällans säteri 1:3 Sammanfattning I samband med att detaljplaneprogram för fastigheten Saltkällan 1:3 tas fram har en översiktlig
Läs merpraktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter. Skötselråd - anvisningar
13 praktiska allmänna skötselråd -För ökad biologisk mångfald tack vare motorbaneaktiviteter 1 av 17 Skötselråd - anvisningar Detta är en generaliserad skötselplan för att underlätta igångsättning av arbetet
Läs merNyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425)
Nyckelbiotopsinventering på Västra Ekedal (Kil 9425) Värmdö kommun Stefan Eklund 2013-05-24 Figur 1 Tallticka RAPPORT Västra Ekedal 2013 Postadress Besöksadress Telefon Organisationsnr E-post Huvudkontor
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE , delområde Drakamöllan och Kumlan.
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Drakamöllan och Kumlan. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning Restaureringsplanen
Läs merInventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt. Lerums kommun
Inventering av större vattensalamander i Gråbo grustäkt Lerums kommun 2014-12-08 Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1 Bakgrund... 2 1.2 Beskrivning av området... 2 2. Metod... 3 3. Resultat... 4
Läs merSvensk standard för naturvärdesinventering NVI
Svensk standard för sinventering NVI Lättare att upphandla Lättare att granska Lättare att jämföra Lättare att sammanställa Bättre naturvård Vilka är med och tar fram standarden? Trafikverket har initierat
Läs merVilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat. Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU
Vilka åtgärder är effektiva? Vetenskapliga resultat Åke Berg Centrum för Biologisk Mångfald, SLU 1. Underlag för uppföljning av effekter av miljöersättningar Det saknas data för att kunna analysera effekten
Läs merVersion 1.00 Projekt 7471 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun
Version 1.00 Projekt 7471 Upprättad 2018-11-26 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Hän, Töcksfors Årjängs kommun 1 Sammanfattning En naturvärdesinventering har skett i samband med
Läs merMorakärren SE0110135
1 Naturvårdsenheten BEVARANDEPLAN Datum 2007-02-05 Beteckning 511-2005-071404 Morakärren SE0110135 Bevarandeplan för Natura 2000-område (enligt 17 förordningen (1998:1252) om områdesskydd) Inledning Bevarandeplanen
Läs merÖversiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7400 Upprättad 2016-05-30 Reviderad Översiktlig naturvärdesinventering, tillhörande detaljplaneprogram för Mörmon 5:33, Djupängen, Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har
Läs merNaturvårdsarter. Naturinformation. Rapport 2015:1
Naturinformation Rapport 2015:1 Naturvårdsarter, Park och naturförvaltningen, januari 2015 Rapport, sammanställning och kartproduktion: Ola Hammarström Foton: och Uno Unger Layout: Ola Hammarström Denna
Läs merNaturvärdesinventering område A söder om Kartåsen
Datum 2016-04-29 PM Naturvärdesinventering område A söder om Kartåsen Lidköpings kommun EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5 C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5 C Telefon 031-771 87 40 Telefax 031-771
Läs merÅterbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län
Återbesök på äldre lokaler för grynig påskrislav i Västra Götalands län Sterocaulon incrustatum Rapport 2008:47 Rapportnr: 2008:47 ISSN: 1403-168X Författare: Naturcentrum AB Utgivare: Länsstyrelsen i
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan
1(5) Bevarandeplan för Natura 2000-området Abborravan Foto: Lars Björkelid Fastställd av Länsstyrelsen: 2016-12-12 Namn och områdeskod: Abborravan, SE0810361 Kommun: Lycksele Skyddsstatus: Natura 2000:
Läs merRädda Våneviks gammelskog!
Foto: Marit Stigsdotter Rädda Våneviks gammelskog! En gammal artrik, strandnära skog hotas av Oskarshamns kommuns planer på att exploatera delar av den för villabebyggelse. Skogen är en nyckelbiotop hemvist
Läs merAxamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016
Axamoskogen -Nyckelbiotoper och naturvärden 2016 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Metodik och avgränsning... 3 Resultat... 4 Områden... 4 Arter... 4 Områdesredovisning... 5 Litteratur... 11 Framsidans
Läs merNaturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017
Naturvärdesinventering av ett område norr om Annelund, Jönköping 2017 2 Innehållsförteckning Sammanfattning... 3 Allmän beskrivning av naturmiljön... 3 Metodik och avgränsning... 3 Begreppet rödlistad
Läs merFältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret.
Fältrapport från besök i det skogsområde som föreslås för tillfällig återvinningscentral vid Dalkarlskärret. Ronny Fors från Naturskyddsföreningen i Nacka och Kerstin Lundén från Boo Miljö och Naturvänner
Läs merMultifunktionella landskap med golfbanor
Multifunktionella landskap med golfbanor Margareta Ihse Margareta Ihse KSLA s landskapskommitée KSLA s landskapsnod och landskapskommitte Diskutera landskapet som helhet Skapa en oberoende mötesplats Samarbeta
Läs merBESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014
BESIKTNING AV OMRÅDE I ALESKOGEN VID HALMSTAD 2014 SAMMANFATTANDE NATURVÅRDSUTLÅTANDE 2014-10-20 Örjan Fritz & Jonas Stenström Uppdragsgivare Halmstads kommun Samhällsbyggnadskontoret c/o Lasse Sabell
Läs merUppdrag: Naturvärdesinventering på förstudienivå inför ledningsdragning, Norråker, Strömsunds kommun, Jämtlands län Beställare: NEKTAB NVI och rapport:, Jakobi Sustainability AB Kvalitetsgranskning:, Jakobi
Läs merVersion 1.00 Projekt 7426 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun
Version 1.00 Projekt 7426 Upprättad 2017-04-28 Reviderad Naturvärdesinventering Hammar 1:62 m.fl., Hammarö Kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete i området Hammar
Läs merEolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog
Eolus Vind AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog Örnborg Kyrkander Biologi och Miljö AB Naturvärdesbedömning Rångedala / Falskog sida 2 Naturvärdesbedömning För att kunna avgöra vilka områden i en
Läs mer7.5.7 Häckeberga, sydväst
7 och analys Backlandskapet i sydvästra delen av Häckeberga 7.5.7 Häckeberga, sydväst Naturförhållanden Den sydvästra delen av Häckeberga naturvårdsområde består av ett omväxlande halvöppet backlandskap
Läs merBilaga till biotopskyddsdispens Tiarp
Bilaga till biotopskyddsdispens Tiarp För översiktlig orientering av läget se figur 4. Figur 5 visar ett område där det finns mycket goda möjligheter att förstärka en befintlig, isolerad lokal med större
Läs merFigur 7 Ekhage i Brannebol, ängs- och hagmarksmiljö MKB för Detaljplan 24 (46) Bostäder i Brannebol
I det öppna kulturlandskapet återfinns även flera stora fristående ekar, vilka utgör ekologiskt värdefulla strukturer för den biologiska mångfalden. Eken kan, om den får växa öppet och solbelyst, bli mycket
Läs merBilaga 1 Karta med restaureringsområden
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Natura 2000-området Verkeåns dalgång, SE0420075, delområde Brösarps backar i Simrishamns kommun. Bilaga 1 Karta med restaureringsområden 2 Inledning
Läs merSvenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald
Svenska Kraftnät arbetet med Biologisk mångfald Nationellt höstmöte ÅGP 18 september 2014 Eva Grusell Jan-Erik Bjermkvist COPYRIGHT@PÖYRY Svenska kraftnät Kort om oss 3 Kort om oss > Vi är ett statligt
Läs merBevarandeplan för Natura 2000-område. SE Stora Silpinge
Bevarandeplan för Natura 2000-område SE0410257 Stora Silpinge Natura 2000 Natura 2000 är ett ekologiskt nätverk av värdefulla naturområden inom EU. Utpekande av Natura 2000- områden bygger på krav som
Läs merHökafältet TÖNNERSA. Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr
Du håller i pdf-versionen av en digital informationsbroschyr om Tönnersa och projektet Sand Life, som pågår fram till 2018 i reservatet. Här finns information och fakta om projektet och platsen, presenterat
Läs merNaturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken
Datum 2014-12-05 Rapport Naturvärdesinventering inför åtgärder Väg 26, Gullspång- Otterbäcken Trafikverket EnviroPlanning AB Lilla Bommen 5C, 411 04 Göteborg Besöksadress Lilla Bommen 5C Telefon 031-771
Läs merBILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN
1 (7) Enligt sändlista BILDANDE AV NATURRESERVATET GERMANDÖN I LULEÅ KOMMUN BESLUT Med stöd av 7 kap 4 miljöbalken (1998:808) förklarar länsstyrelsen det område som utmärkts på bifogad karta, bilaga 1,
Läs merLivskraftiga ekosystem
Kommittémotion M Motion till riksdagen 2018/19:2892 av Maria Malmer Stenergard m.fl. (M) Livskraftiga ekosystem Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att
Läs merFjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun
Fjärilsfaunan i åtta stadsnära naturområden i Linköpings kommun Foto: Karl-Olof Bergman Kristina Bergman Bakgrund Rapportförfattaren fick av Linköpings kommun uppdraget att inventera dagfjärilar i åtta
Läs merVägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län
Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta Kramfors kommun, Västernorrlands län Titel: Vägplan Väg E4, Ullånger-Docksta PM inventering av naturmiljöer 2014-01-22 Upprättad av: Maria G Andersson, Vectura Uppdragsansvarig:
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för Hagestad inom Natura 2000-området, SE0430093 Sandhammaren i Ystads kommun Glänta i naturreservatet Hagestad där solen kan värma upp marken. Bilaga
Läs merNaturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014
2014-01-13 Naturvärdesinventering av Nya Älvstaden, Trollhättans stad, 2014 Inventering, bedömningar och rapportering är utförd av Marcus Arnesson, biolog på Ecocom AB Omslagsbild: Utfarten till Kungsportsvägen
Läs merSamarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011
Samarbetsprojekt Fortum Markets AB Upplandsstiftelsen RAPPORT 2011/7 DELRAPPORT 4 Naturmiljöer vid nedre Dalälven 2011 Pär Eriksson FÖRFATTARE Pär Eriksson FOTO FRAMSIDA Landkvarn, naturreservatet Bredforsen.
Läs merStrategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län
Sammanfattning av Länsstyrelsens och Skogsstyrelsens gemensamma skogsskyddsstrategi Strategi för formellt skydd av värdefulla skogar i Gävleborgs län 2 Strategi för formellt skydd av skog i Gävleborgs
Läs merVÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE?
GRÖN INFRASTRUKTUR FÖR ALLA FRÅN ORD TILL HANDLING VÄRDET AV ÖPPNA MARKER I LANDSKAPET - VILKA ÄR DE? Stockholm 7 november Erik Sjödin Naturvårdsverket Swedish Environmental Protection Agency 2018-11-29
Läs merÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH
NATURCENTRUM AB NATURINVENTERINGAR ÖVERSIKTLIG BIOTOPKARTERING OCH NATURVÄRDESBEDÖMNING Kronetorps gård, Burlövs kommun UNDERLAG FÖR DETALJPLAN På uppdrag av FOJAB Arkitekter, Malmö 2010-03-18 Uppdragstagare
Läs merBESLUT. Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av. Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige
1 (5) Kumla kommuns beslut med föreskrifter angående bildande av naturreservatet Hult BESLUT Med stöd av 7 kap. 4 miljöbalken (1998:808) förklarar kommunfullmäktige del av Kumla Hult 1:4 som naturreservat.
Läs merSand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun
1 Sand Life (Life 11 NAT/SE/000849): Restaureringsplan för SE0420232 Bjärekusten i Båstads kommun Martorn på Ängelbäcksstrand inom Bjärekustens naturreservat. Bilaga 1 Karta med Natura 2000 område Bjärekusten
Läs merRestaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE i Kristianstad kommun
Restaureringsplan för Natura 2000-området Gropahålet, SE0 0420137 i Kristianstad kommun Öppen glänta med bar sand i varmt söderläge inne i de trädklädda sanddynerna. Foto: Johanna Ragnarsson. Bilaga 1
Läs merTäkters betydelse för biologisk mångfald. Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter.
Täkters betydelse för biologisk mångfald Betydelsen av ett nytt tankesätt vid efterbehandlingar av olika typer av täkter. Måns Bruun Koordinator för ÅGP Länsstyrelsen i Skåne Artskyddsförodningen Grund
Läs merNATURCENTRUM AB Johan Ahlén Naturvårdsbiolog
Naturvårdsutlåtande: Detaljplan för Åker 1:10 m.fl. Beställare: Ingemar Lind, SWECO FFNS Arkitekter AB Inledning Naturcentrum AB har på uppdrag av SWECO FFNS, Ingemar Lind, utfört översiktlig inventering,
Läs merBevarandeplan Natura 2000
1 (7) Bevarandeplan Natura 2000 Sörbyn SE0820416 Fastställd av Länsstyrelsen: 2007-12-11 Namn: Sörbyn Områdeskod: SE0820416 Områdestyp: SCI (utpekat enligt art- och habitatdirektivet) Area: 5,40 ha Ytterligare
Läs merSkogsvårdsplan. Kungshamns Samfällighetsförening
Skogsvårdsplan Kungshamns Samfällighetsförening Anders Larsson Mammut konsult Yxlan 22 April 2014 Sid 1 Skötselbeskrivning av naturmark, allmänt. Kungshamns Samfällighetsförening. Området är mycket vackert,
Läs merÖversiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk
Översiktlig naturvärdesbedömning med fokus på värden knutna till träd. Siggehorva, Mönsteråsbruk 2013-12-09 Inledning I december 2013 utfördes en övergripande inventering av skogsområdena med syfte att
Läs mer4126 Gyllebo. Areal värdekärna 41 ha Areal skyddszon 0 ha Areal utvecklingsmark 49 ha Areal arronderingsmark 0 ha
4126 Gyllebo Kommun Simrishamn Totalareal 129 ha Naturgeografisk region 8 Areal land 91 ha Objektskategori Ä Areal vatten 38 ha Markägare Sveaskog Areal produktiv skogsmark 87 ha Areal värdekärna 41 ha
Läs merNaturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands Bro kommun November 2012
ADOXA Naturvård org.nr.590419-1037 F-skattsedel finns Skogshall 640 24 Sköldinge Telefon: 0708-804582, Pg 456 10 12-8 E-mail: janne.elmhag@adoxanatur.se Janne Elmhag Naturvärdesbedömning i Ådö skog, Upplands
Läs merSammanställning över fastigheten
Sammanställning över fastigheten Arealer hektar % Produktiv skogsmark 42,9 99 Myr/kärr/mosse 0,0
Läs merInventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun. PM inför detaljplan. På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06
Inventering av naturvärden på Aroseniustomten, Älvängen, Ale kommun PM inför detaljplan På uppdrag av Ale kommun 2015-02-06 Uppdragstagare Naturcentrum AB Strandtorget 3, 444 30 Stenungsund johan.svedholm@naturcentrum.se
Läs merMiljöförstöring. levnadsmiljöer försvinner.
Miljöförstöring levnadsmiljöer försvinner. Vi befinner oss i en period av massutdöende av arter. Det finns beräkningar som visar att om trenden håller i sig kan nästan hälften av alla arter vara utdöda
Läs mer!!!! Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun !!!!!
Naturvärdesinventering (NVI) i Skarpäng, Täby kommun Bilaga 3 Naturvärdesobjekt 1 Beställare: Täby kommun, Plan- och bygglovavdelningen Kontaktperson: Sören Edfjäll, Miljöplanerare Projektledare Calluna:
Läs merÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP
25 maj 2015 ÖVERSIKTLIG NATURVÄRDESINVENTERING AV NATURMARK PÅ KRÅKVIK 2:2, SEGELTORP NATUR- OCH BYGGNADSFÖRVALTNINGEN NATURVÅRDSAVDELNINGEN Nicklas Johansson Inledning I samband med att området utreds
Läs merArt enligt Natura 2000 Arten hålträdsklokrypare påträffades vid en inventering 1996.
1(8) Bevarandeplan för Natura 2000-område SE 0430156 psci beslutat av Regeringen 2002-01. SCI fastställt av EU-kommissionen 2004-12. Bevarandeplan kungjord av Länsstyrelsen i Skåne län 2005-12-16. Kommun:
Läs merBilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg
Bilaga 3 Naturvärdesobjekt Förbigångsspår Herrljunga Västra Befintlig väg Herrljunga kommun, Västra Götalands län Järnvägsplan 2017-05-30 Projektnummer: 146181 I denna bilaga beskrivs ingående de naturvärdesobjekt
Läs merVälkommen till Naturpunkt Betesmarken
Välkommen till Naturpunkt Betesmarken Helsingborgs stad arbetat aktivt med att utveckla och göra i ordning nya naturbetesmarker. Idag sköts och betas över 100 hektar (ungefär 200 stora fotbollsplaner)
Läs merArtikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker. Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018
Artikel 17-rapporteringen 2019 gräsmarker Anders Jacobson, Per Toräng Miljömålsseminarium 20 november 2018 Art- och habitatdirektivet Huvudsakliga mål: Säkerställa den biologiska mångfalden, bevara arter
Läs mer1(4) Dnr. Vid inventeringen har områdenas naturvärden har bedömts utifrån en tregradig skala enligt nedan.
1(4) 2011-08-19 Dnr Handläggare: Göran Fransson Kommunekolog tel 0303-33 07 37 goran.fransson@ale.se Översiktlig naturinventering av detaljplaneområdet Lahallsåsen Inventeringen har gjorts översiktligt
Läs merSkogliga åtgärder vintern 2011/2012
INFORMATION 1 [10] 2011-12-02 Skogliga åtgärder vintern 2011/2012 Under vintern 2011/2012 kommer gallring att ske på flera platser inom kommunen. Åtgärderna startar som tidigast i mitten av december och
Läs merBETESMARKEN. BYSAMHÄLLET Bete. Foder NYA ODLINGSMETODER FÖRÄNDRAR LANDSKAPET
Betesmarken är mycket värdefull för artrikedomen och variationen i odlingslandskapet. Tillsammans med ängen är de bland de mest artrika markslagen i vårt land och har dessutom en lång historia bakom sig...
Läs merNaturvärden på Enö 2015
Naturvärden på Enö 2015 Text och foto: Tobias Ivarsson, Svanås Hagtorpet, 342 64 Ör, tel. 0472-76167. saperda@spray.se 1 Innehållsförteckning Metodik 2 Tidigare inventeringar 3 Intressanta arter 3 Enö
Läs merBevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken
Dnr 511-7956-05 00-001-064 Bevarandeplan Natura 2000 Mörtsjöbäcken Upprättad: 2005-08-12 Namn: Mörtsjöbäcken Områdeskod: SE0630202 Områdestyp: SCI (Art- och habitatdirektivet) Area: 0,5 ha Skyddsform:
Läs merPraktisk naturvård 15hp
Karl-Olof Bergman, maj 2016 Linköpings universitet, avd för biologi Praktisk naturvård 15hp 160829-151028 Mål och syfte Kursens mål är att ge färdigheter i att kunna värdera natur med hög tillförlitlighet
Läs merNaturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl.
Version 1.00 Projekt 7320 Upprättad 20111031 Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga och nya bostäder inom fastigheterna Ödsby 4:1 m.fl. Naturvårdsinventering inför detaljplan för befintliga
Läs merVersion 1.20 Projekt 7460 Upprättad Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90
Version 1.20 Projekt 7460 Upprättad 2018-05-22 Reviderad 2018-08-13 Naturvärdesinventering tillhörande detaljplan för Ny skola Hammar, Hammarö 1:90 1 Sammanfattning En inventering har skett i samband med
Läs merGroddjursinventering - Kungsörs kommun 2017
Sida 1 (13) Datum December 2017 Vår handläggare Sofia Peräläinen Kommunekolog Groddjursinventering - Kungsörs kommun 2017 Statliga bidrag till lokala och kommunala naturvårdsprojekt är medfinansiär för
Läs merVersion 1.00 Projekt 7428 Upprättad Reviderad. Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun
Version 1.00 Projekt 7428 Upprättad 2017-05-17 Reviderad Naturvärdesinventering tillhörande detaljplaneprogram Norra Ängenäs, Melleruds kommun Sammanfattning En inventering har skett i samband med detaljplanearbete
Läs mer1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS)
1 Checklista för åtgärder i Naturvård / Skötsel bestånd (NS) (Listan ska även användas för generella naturvårdhuggningar) Man kan grovt dela upp NS bestånd i två kategorier. Dels en kategori som utgörs
Läs mer