Projektuppgift CD. Avdelningen för elkraftteknik EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2016
|
|
- Katarina Inga Viklund
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Avdelningen för elkraftteknik EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 216 Projektuppgift CD Det här är en frivillig projektuppgift, som kan förbättra ditt slutbetyg i kursen (under förutsättning att du är godkänd på tentamen och projektuppgift E). Lösningarna till uppgifterna ska beskrivas i en rapport. Var noga med att följa instruktionerna nedan för rapportskrivandet, eftersom det annars finns en risk att din rapport inte rättas eller att du får poängavdrag. Den maximala poängen för denna projektuppgift är 54. Studenter som erhåller minst 44 poäng får betyget C och studenter som erhåller minst 33 poäng erhåller betyget D. I poängen till projektuppgift CD kan man även få räkna in poäng från projektuppgift AB, om den skulle vara högre än poängen från motsvarande CD-uppgift, d.v.s. en students resultat på uppgift AB1 kan ersätta resultatet på uppgift CD1, resultatet på AB2 kan ersätta CD2 o.s.v. Individuell lösning Projektuppgiften ska lösas individuellt och alla rapporter kommer automatiskt att plagiatkontrolleras. All text, programkod, tabeller och figurer måste vara resultatet av ditt eget arbete utan hjälp från någon annan. Följaktligen gäller följande regler: Du får inte diskutera frågorna i projektuppgiften med andra studenter. Kontakta kursansvarig om något är oklart i en fråga. Du får inte använda text, programkod, tabeller eller figurer som har skrivits av en annan student som underlag för ditt eget arbete och sedan lämna in samma eller en lätt modifierad lösning. Detta innebär också att det inte är tillåtet att lämna över din lösning till en annan student att använda som underlag för rapporten. Du får citera och använda idéer från kurslitteraturen (inklusive den här uppgiften), andra läroböcker och vetenskapliga publikationer. I dessa fall måste det emellertid finnas en tydlig referens till källan! Rapport Lösningarna till uppgifterna presenteras i en skriftlig rapport. För att underlätta rättningen och plagiatkontrollen måste rapporterna uppfylla följande krav: Lösningarna ska vara så utförliga att det utan problem går att följa tanke- och beräkningsgången. Principerna för beräkningar som genomförs i Matlab, GAMS eller någon annan mjukvara måste förklaras och koden ska inkluderas i ett appendix. Förstasidan ska ange ditt namn, kurskoden (EG225) samt datum för rapporten. Rapporten måste vara skriven i en ordbehandlare och ska sammanställas till ett enda dokument i pdf-format. Detta innebär att du inte kan lämna in figurer, tabeller, programkod eller appendix i separata filer. Huvudtexten och programkod ska inkluderas i dokumentet som text, d.v.s. du får inte använda text från en annan källa eller en skärmdump och infoga som ett grafiskt objekt i din rapport. Detta innebär att det inte är tillåtet att skriva din lösning för hand och scanna som en pdf-fil. Tabeller och ekvationer ska också vara text och inte infogade objekt, såvida det inte finns särskilda skäl till varför detta inte är möjligt. Rapporten lämnas in via kursens webbsida på KTH Social. Välj Projektuppgift CD under Inlämningsuppgifter i menyn till vänster. Från denna sida kan du ladda upp din rapport. Notera att rapporter inte kan lämnas in efter angiven tidpunkt!
2 Uppgift 1 (8 p) Betrakta en förenklad modell av elmarknaden i Land, där man antar att alla aktörer har tillgång till perfekt information och att det inte finns några nätbegränsningar. Både produktionskapaciteten och elförbrukningen varierar under året; några kärnkraftverk är avställda för underhåll under sommaren och det är inte lika många kraftvärmeverk i drift under sommaren då det inte finns tillräckligt värmeunderlag. För att få en grov uppskattning av elpriset i Land kan året delas upp i olika perioder, så som visas i tabell 1. Efterfrågan i Land är inte priskänslig och kan antas vara konstant inom varje tidsperiod. Kraftverk Tabell 1 Tidsperioder på elmarknaden i Land. Period Varaktighet [h/år] a) (4 p) Beräkna hur elpriset i Land kommer att variera under året. Efterfrågan [MWh/h] (topplast) Tabell 2 Produktionskapacitet på elmarknaden i Land. (topplast) Produktionskapacitet [MWh/h] Rörlig kostnad [ /MWh] Landskraft Kärnkraft Kraftvärme Oljekondens Gasturbiner Strålinge kraftverksgrupp Kärnkraft Gasturbiner Stads energi Kraftvärme Kolkondens Gasturbiner Diverse småskaliga producenter (främst kommunala elbolag) Kraftvärme Kolkondens Oljekondens Gasturbiner b) (4 p) Antag att AB Vindkraft skulle investera i ett antal större vindkraftparker, vars genomsnittliga elproduktion i de olika perioderna framgår av tabell 3. Vilken vinst eller förlust skulle företaget göra om de rörliga produktionskostnaderna är försumbara och de fasta kostnaderna (investeringskostnad och underhåll) uppgår till 45 M /år? Period Tabell 3 Genomsnittlig elproduktion för AB Vindkraft. (topplast) Produktionskapacitet [MW]
3 Uppgift 2 (8 p) Elsystemet i Rike kan delas upp i tre områden,, och. Den maximala överföringen mellan och är 7 MW och den maximala överföringen mellan och är 4 MW. Om någon av dessa gränser överskrids blir elsystemet instabilt och man riskerar omfattande strömavbrott i hela eller delar av elsystemet. Den största delen av transmissionskapaciteten är tillgänglig för elhandeln på spotmarknaden, men systemoperatören (Riksnät) måste reservera en viss del av kapaciteten för primärregleringen. Primärregleringen i Rike är uppdelad i en normaldriftsreserv, som är tillgänglig i frekvensintervallet 49,9 5,1 Hz, och en störningsreserv, som är tillgänglig i frekvensintervallet 49,5 49,9 Hz. Fördelningen av reglerstyrkan för dessa reserver framgår av tabell 4. Kravet på Riksnät är att primärregleringen ska kunna hantera normala variationer i last och vindkraftproduktion utan att frekvensen avviker mer än,1 Hz från det nominella värdet (som är 5 Hz), och att frekvensen inte ska understiga 49,5 Hz i händelse av ett bortfall i ett större kraftverk. Studera de fyra scenarierna i tabell 5 och undersök om primärregleringsreserverna är tillräckliga för att uppfylla kraven. Tabell 4 Primärregleringen i Rike. Reglerstyrka [MW/Hz] Område Normaldriftreserv Störningsreserv Tabell 5 Scenarier för Rike. Scenario I II III IV Planerad produktion* [MW] Vindkraftproduktion (prognos) [MW] Last (prognos) [MW] Vindkraftproduktion (verklig) [MW] Last (verklig) [MW] Bortfall** [MW] * Exklusive prognoser för vindkraftproduktion, men inklusive basproduktionen i de kraftverk som deltar i primärregleringen. ** I vattenkraftverk och termiska kraftverk, d.v.s. exklusive avvikelser mellan förväntad och faktisk vindkraftproduktion. 3
4 Uppgift 3 (18 p) Stads energi AB äger det termiska kraftverket Röksta med tre block. Data för Röksta ges i tabell 6. Med kallstart avses här då ett block startas igen efter ett driftstopp på minst två timmar. Kostnaden för en varmstart (d.v.s. efter en timmes driftstopp) är 3% av kostnaden för en kallstart. Stads energi AB säljer till den lokala elbörsen, ElKräng. För att lämna bud till ElKräng för fredagen måste Stads energi planera driften av sina kraftverk redan på torsdag morgon. Bolaget utgår från att man kan sälja obegränsade mängder till de priser som anges i tabell 7. Enligt planen för torsdagen kommer inga block i Röksta att vara i drift mellan 2 24 på torsdag kväll. a) (1 p) Formulera Stads energi AB:s planeringsproblem som ett MILP-problem. För parametrarna ska beteckningarna i tabell 8 användas (det är dock även tillåtet att lägga till ytterligare beteckningar om man anser att det behövs). OBS! För att få full poäng på denna uppgift måste följande vara uppfyllt: Beteckningarna för optimeringsvariablerna ska vara klart och tydligt definierade. Optimeringsproblemet ska vara så formulerat att man tydligt kan se vad som är målfunktion, vad som är bivillkor och vad som är variabelgränser. Möjliga värden för alla index ska finnas tydligt angivet vid samtliga ekvationer. b) (8 p) Lös optimeringsproblemet från fråga a. 1 Redovisa driftplanen i en tabell som för varje timme anger hur mycket varje kraftverk ska producera. Hur stor är inkomsten från såld el under planeringsperioden? Hur stora är de totala kostnaderna för Röksta under planeringsperioden? 1. Du kan använda vilken programvara du själv vill, men vi rekommenderar att du använder GAMS, som finns installerat på datorerna i datorsalen på Osquldas väg 1, plan 8. Du kan också ladda ner GAMS till din egen dator och använda kurslicensen, som du kan hitta under Examination på kursens webbsida. En kort beskrivning av GAMS-programmering finns i kurskompendiet, appendix B. 4
5 Tabell 6 Data för det termiska kraftverket Röksta. Block I Block II Block III Installerad effekt [MW] Rörlig driftkostnad [SEK/MWh] Minimal elproduktion vid drift [MWh/h] Kostnad för kallstart [SEK/start] Table 7 Förväntade elpriser på ElKräng under fredagen. Timme Pris [SEK/MWh] Timme Pris [SEK/MWh] Tabell 8 Beteckningar till Stads energi AB:s planeringsproblem. Beteckning Förklaring Värde G g Installerad effekt i block g Se tabell 6 Gg Rörlig driftkostnad i block g Se tabell 6 G g Minimal elproduktion då block g är i drift Se tabell 6 C** g Startkostnad om block g startas efter minst två timmars driftstopp Se tabell 6 C* g Startkostnad om block g startas efter en timmars driftstopp,3c** g t Förväntat pris på ElKräng, timme t Se tabell 7 u g, 1 Driftstatus i block g kl på torsdagen u g, Driftstatus i block g kl på torsdagen 5
6 Uppgift 4 (2 p) Ebbuga är en liten stad i Östafrika. Trots många löften från elbolaget i Ensi är Ebbuga fortfarande inte anslutet till det nationella elnätet. Ett antal entreprenörer och boende i Ebbuga överväger därför att starta ett kooperativ, Ebugga Electricity Consumers Cooperative Limited (EECC), som ska bygga och driva ett lokalt elsystem i Ebbuga. Baserat på erfarneheter från andra delar av Ensi har man skattat en varaktighetskurva för lasten i Ebbuga, så som visas i figuren nedan. F D 1,8,6,4,2 x kw Ett alternativ för att försörja elsystemet i Ebbuga är att bygga ett vindkraftverk i Kasozi, som ligger alldeles utanför staden. Den rörliga driftkostnaden i vindkraftverket är försumbar och den tillgängliga produktionskapaciteten, W, beräknas ha en sannolikhetsfördelning enligt figuren nedan. Överföringsförlusterna mellan Kasozi och Ebbuga är försumbara. F W 1,8,6,4,2 x kw Förutom vindkraftverket skulle EECC också installera tre 25 kw dieselgenerator inne i själva staden. Varje dieselgenerator skulle få en rörlig kostnad på 1 /kwh och tillgängligheten skulle vara 9%. a) (8 p) Använd stokastisk produktionskostnadssimulering för att beräkna den förväntade driftkostnaden och risken för effektbrist i EECC:s system. Tips: Det är tillåtet att göra antaganden för att förenkla beräkningarna, men dessa ska i så fall vara väl motiverade och rimliga! b) (8 p) Använd Monte Carlo-simulering för att beräkna den förväntade driftkostnaden och risken för effektbrist i EECC:s system. Simuleringen ska omfatta minst 1 scenarier. Tips: Inversen till lastens fördelningsfunktion ges av 6
7 F 1 D u = u 1 u 4 u,8,,8 u 1, och inversen till den tillgängliga vindkraftproduktionens fördelningsfunktion ges av F 1 W u = 187,5u 37,5 562,5u 262,5 u,2,,2 u,6,,6 u 1, c) (4 p) Jämför lösningarna från de två föregående uppgifterna. Vilken lösning kan man anta ligger närmast de korrekta värdena? OBS! För att få full poäng för denna fråga krävs övertygande argument (t.ex. utifrån en teoretisk analys eller ytterligare beräkningar) varför den ena lösningen är bättre än den andra! 7
Projektuppgift AB. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015
Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift AB Det här är en frivillig projektuppgift, som kan förbättra ditt slutbetyg i kursen (under
Läs merKompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet
Kompletteringsskrivning i EG2050/2C1118 Systemplanering, 14 april 2007, 18:00-20:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de
Läs merKompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 12 april 2013, 13:00-15:00, seminarierummet
Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 12 april 2013, 13:00-15:00, seminarierummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de övriga
Läs merKompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 4 april 2011, 13:00-15:00, H21
Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 4 april 2011, 13:00-15:00, H21 Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de övriga uppgifterna tillgodoräknas
Läs merKontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51
Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Kontrollskrivning 1 4 februari, 9:00 10:00, L44, L51 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet.
Läs merTentamen 11 juni 2015, 8:00 12:00, Q21
Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 205 Tentamen juni 205, 8:00 2:00, Q2 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt
Läs merKompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 23 juni 2011, 9:00-11:00, seminarerummet
Kompletteringsskrivning i EG2050 Systemplanering, 23 juni 2011, 9:00-11:00, seminarerummet Instruktioner Endast de uppgifter som är markerade på det bifogade svarsbladet behöver lösas (på de övriga uppgifterna
Läs merKontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36
Kontrollskrivning 1 i EG2050 Systemplanering, 6 februari 2014, 9:00-10:00, Q31, Q33, Q34, Q36 Instruktioner Studenter måste anlända till kontrollskrivningen inom 45 minuter efter skrivningens start. Ingen
Läs merTentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 9 juni 2010, 8:00 13:00, V34, V35
Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 9 juni 2010, 8:00 13:00, V34, V35 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen.
Läs merTentamen i EG2050 Systemplanering, 20 maj 2014, 14:00 19:00, Q24, Q26
Tentamen i EG2050 Systemplanering, 20 maj 2014, 14:00 19:00, Q24, Q26 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En
Läs merTentamen i EG2050 Systemplanering, 5 juni 2013, 8:00 13:00, E34-E36
Tentamen i EG2050 Systemplanering, 5 juni 2013, 8:00 13:00, E34-E36 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En
Läs merTentamen i EG2050 Systemplanering, 10 juni 2008, 8:00 13:00, V34, V35
Tentamen i EG2050 Systemplanering, 10 juni 2008, 8:00 13:00, V34, V35 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En
Läs merKompletteringsskrivning i 2C1118 Systemplanering, 27 mars 2007, 17:00-19:00, Q36
Kompletteringsskrivning i 2C1118 Systemplanering, 27 mars 2007, 17:00-19:00, Q36 Instruktioner Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Några motiveringar eller beräkningar behöver inte redovisas.
Läs merTentamen i 2C1118 Systemplanering, 8 juni 2007, 8:00 13:00, V34
Tentamen i 2C1118 Systemplanering, 8 juni 2007, 8:00 13:00, V34 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En handskriven,
Läs merProjektuppgift E. Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015
Avdelningen för elektriska energisystem EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårterminen 2015 Projektuppgift E Denna projektuppgift är uppdelad i fyra uppgifter, som täcker prisbildning på elmarknader,
Läs merTentamen i 2C1118 Systemplanering, 12 mars 2007, 8:00 13:00, D31-D34
Tentamen i 2C1118 Systemplanering, 12 mars 2007, 8:00 13:00, D31-D34 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En
Läs merTentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 18 mars 2010, 14:00 19:00, E31, E35, E36, E51-E53
Tentamen i EG2050/2C1118 Systemplanering, 18 mars 2010, 14:00 19:00, E31, E35, E36, E51-E53 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning
Läs merPrisbildning på den nordiska elmarknaden
Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2010 Datoruppgift Prisbildning på den nordiska elmarknaden I denna uppgift ska du studera prisbildningen på den nordiska elmarknaden.
Läs merKursprogram vårterminen 2016
Avdelningen för elkraftteknik EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION 14 mars 2016 Kursprogram vårterminen 2016 Senaste nytt om kursen meddelas på KTH Social (www.kth.se/social/course/eg2205). Det går
Läs merTentamen i EG2050 Systemplanering, 16 mars 2011, 14:00 19:00, E34, E36
Tentamen i EG2050 Systemplanering, 6 mars 20, 4:00 9:00, E34, E36 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning till kursen. En handskriven,
Läs merTentamen i EG2050 Systemplanering, 14 mars 2013, 8:00 13:00, E31, E32, E35, E36, E51, E52
Tentamen i EG2050 Systemplanering, 14 mars 2013, 8:00 13:00, E31, E32, E35, E36, E51, E52 Tillåtna hjälpmedel Vid denna tentamen får följande hjälpmedel användas: Miniräknare utan information med anknytning
Läs merEG2205 Drift och planering av elproduktion. Introduktion Vårterminen 2016
EG2205 Drift och planering av elproduktion Introduktion Vårterminen 2016 1 Bakgrund Utmaningar för elsystemet: - Ekonomisk effektivitet - Tillförlitlighet - Miljöpåverkan För att hantera dessa frågor är
Läs merInstruktioner. Hemuppgifter
Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2013 Hemuppgifter Instruktioner I kursen ingår totalt 25 hemuppgifter uppdelade på fyra delar som täcker prisbildning på elmarknader,
Läs merInstruktioner. Hemuppgifter
Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING Vårterminen 2014 Hemuppgifter Instruktioner I kursen ingår totalt 26 hemuppgifter uppdelade på fyra delar som täcker prisbildning på elmarknader,
Läs merEG2205 Drift och planering av elproduktion. Introduktion Vårterminen 2015
EG2205 Drift och planering av elproduktion Introduktion Vårterminen 2015 1 Bakgrund Utmaningar för elsystemet: - Ekonomisk effektivitet - Tillförlitlighet - Miljöpåverkan För att hantera dessa frågor är
Läs merFrekvensreglering. EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin
Frekvensreglering EG2205 Föreläsning 5-6, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Förklara hur balansen mellan produktion och konsumtion upprätthålls i ett elsystem, beräkna hur frekvensen påverkas av
Läs merTentamen 19 mars, 8:00 12:00, Q22, Q26
Avdelige för elektriska eergisystem EG225 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 25 Tetame 9 mars, 8: 2:, Q22, Q26 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också
Läs merKursprogram vårterminen 2013
Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING 19 december 2012 Kursprogram vårterminen 2013 Senaste nytt om kursen meddelas på KTH Social (www..kth.se/social/course/eg2050). Det går också
Läs merMonte Carlo-simulering. EG2205 Föreläsning 15 18, vårterminen 2015 Mikael Amelin
Monte Carlo-simulering EG2205 Föreläsning 15 18, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Tillämpa Monte Carlo-simulering för att beräkna förväntad driftkostnad och risk för effektbrist på en elmarknad,
Läs merSimulering av elmarknader. EG2205 Föreläsning 11, vårterminen 2016 Mikael Amelin
Simulering av elmarknader EG2205 Föreläsning 11, vårterminen 2016 Mikael Amelin 1 Kursmål Tillämpa stokastisk produktionskostnadssimulering och Monte Carlo-simulering för att beräkna förväntad driftkostnad
Läs merPresentationsteknik. EG2205 Föreläsning 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin
Presentationsteknik EG25 Föreläsning 4, vårterminen 15 Mikael Amelin 1 Kursmål Ge en kort muntlig presentation av lösningen till ett problem inom drift och planering av elproduktion. 2 Bakgrund Enligt
Läs merKursprogram vårterminen 2014
Avdelningen för elektriska energisystem EG2050 SYSTEMPLANERING 27 januari 2014 Kursprogram vårterminen 2014 Senaste nytt om kursen meddelas på KTH Social (www..kth.se/social/course/eg2050). Det går också
Läs merEtt robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen?
Hur skapar vi ett robust elsystem för år 2050? Ett robust och leveranssäkert elsystem vad säger forskningen? Energikommissionen - Tekniska museet 7 december 2015 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem,
Läs merÖverföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 2002
Överföring av vindkraftgenererad el från norra till södra Sverige, Sveca- Söder december 22 Vid konferensen VIND-22 i Malmö 6-7 november, 22 presenterade Julija Sveca resultatet av en studie om konsekvenserna
Läs merHeader. Body Text. Svensk vindkraftförening. Ideell förening med ca 2000 medlemmar. Verkar för en långsiktigt hållbar vindkraftanvändning
Innehåll: Vad är en andel vindkraft? Olika sätt att bli andelsägare Starta ett vindkraftskooperativ Olika modeller för vindkooperativ Köpa vindkraftverk Uttagsskatten, vad hände? Om du vill veta mer...
Läs merPrisbildning på elmarknader. EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin
Prisbildning på elmarknader EG2205 Föreläsning 3 4, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Lärandemål Utföra överslagsberäkningar på elpriser, samt analysera vilka faktorer som har stor betydelse för prisbildningen
Läs mer1 Kostnader till följd av verkningsgradsförluster
SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1058 EGELDOKUMENT egler för prisberäkning av budpris för FC-N och FC-D Detta regeldokument beskriver metoder för att
Läs merTentamen 9 juni 2016, 8:00 12:00, Q21
Avdelige för elkrafttekik EG2205 DRIFT OCH PLANERING AV ELPRODUKTION Vårtermie 206 Tetame 9 jui 206, 8:00 2:00, Q2 Istruktioer Skriv alla svar på det bifogade svarsbladet. Det är valfritt att också läma
Läs merKan man köpa grön el? Så fungerar elsystemet och elhandeln Mikael Amelin Avd. för elkraftteknik
Kan man köpa grön el? Så fungerar elsystemet och elhandeln Mikael Amelin Avd. för elkraftteknik 1 Innehåll Det fysiska elsystemet: Varifrån kommer elen då vi tänder en lampa? Elhandel: Vem ska betala för
Läs mer1 Modell för upphandling
SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2017-05-02 2015/1057 Version 2 REGELDOKUMENT Regler för upphandling och rapportering av FCR-N och FCR-D Detta regeldokument beskriver
Läs merKänslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad
Känslighetsanalys för nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad 1. Bakgrund och syfte Jag har med PM benämnd Nuvärdeskalkyl för vindkraft för Sundbyberg stad daterad 2014-03-13 redovisat utfallet
Läs mer1 Modell för upphandling
SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2015-09-16 2015/1057 REGELDOKUMENT Regler för upphandling och rapportering av FCR-N och FCR-D Detta regeldokument beskriver upphandling,
Läs merProjektuppgift i Simulering Optimering av System. Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen.
Projektuppgift i Simulering Optimering av System Simulering av kraftvärmeverk med olika bränslen. Projektuppgift inom kursen Simulering Optimering av System D, 5 poäng Civilingenjörsprogrammet i Energiteknik
Läs mer100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar
100% förnybar energi i det Svenska El-Energisystemet Svensk Vindkraftförening 30 års Jubileum och stämma, Kalmar-salen, Kalmar 13 maj 2016 Lennart Söder Professor Elektriska Energisystem, KTH Sveriges
Läs merStudie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser
Studie av sannolikhet för hög elförbrukning, effektbrist, effektvärden och höga elpriser Version 1.0 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH, lennart.soder@ee.kth.se 2015 02 02 1 Innehållsförteckning
Läs merReducering av elkostnader på returfiber avdelningen
Reducering av elkostnader på returfiber avdelningen UMIT Research Lab 12 oktober 2011 Syfte Utveckla metoder för att minimera elkostnader genom att anpassa produktion till fluktuationer i elpriset. Fallstudie:
Läs merBehovet av snabbreglerad elkraft
Lunds Universitet Lunds Tekniska Högskola Institutionen för Energivetenskaper MVKN10 Energitransporter Behovet av snabbreglerad elkraft Författare: Axel Andell Hansén Christian Kempe Handledare: Svend
Läs merFörvärv av vindkraftverk
KOMMUNSTYRELSENS ORDFÖRANDE Handläggare Datum 2015-04-28 Diarienummer KSN-2014-1682 Kommunstyrelsen Förvärv av vindkraftverk Förslag till beslut Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige besluta att fastlägga
Läs merVindkraft - ekonomi. Sara Fogelström 2013-03-26
Vindkraft - ekonomi Sara Fogelström 2013-03-26 Ekonomi Intäkter: Försäljning av el på Nord Pool Försäljning av elcertifikat Elpris Spotpris Fleråriga avtal 40 öre/kwh Elcertifikat Elcertifikatsystemet
Läs merFörändrade roller på elmarknaden
1 Förändrade roller på elmarknaden Traditionellt: Produktionen i hög grad styrbar Förbrukningen styr produktionen Efterfrågeflexibilitet finns, men spelar en relativt t sett liten roll Tidsdifferentierade
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 37. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 37 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Under vecka 37 fortsatte priserna i Sverige upp på grund av revisioner i kärnkraften och överföringsbegränsningar.
Läs mer100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME
100% FÖRNYBART MED FJÄRRVÄRME OCH KRAFTVÄRME FRANK KRÖNERT 1 Utmaningar med 100% förnybart? Vilka utmaningar? Utmaningar i framtida kraftsystemet med en stor andel förnybart Tröghet Frekvensstabilitet
Läs merMöjligheterna att balansera vindkraftens variationer
Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Av Lennart Söder, 18 december 2009 Syftet med detta dokument är att ge en översikt över de utmaningar som kan uppkomma då en större mängd vindkraft
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-03-07 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 10, år 2014 vecka 10, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,0 procentenheter och
Läs merPrisbildning på el på den nordiska marknaden
1 Prisbildning på el på den nordiska marknaden Peter Fritz, Christian Dahlström, Sweco Priset på el bestäms genom en daglig auktion på spotmarknaden Elektricitet är en speciell råvara i det avseendet att
Läs mer1 Modell för upphandling
SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2018-07-09 2018/1669 Version 1 UTKAST REGELDOKUMENT Regler för upphandling och rapportering av FCR-N och FCR-D - Förbrukning Detta regeldokument
Läs merKraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning
Kraftbalansen i Sverige under timmen med högst elförbrukning Erik Hellström Marknads- och systemutveckling Energianalys (ME) Kraftbalansrapporten > Enligt regleringsbrevet ska affärsverket Svenska Kraftnät
Läs merHur blåser vindarna. Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter. Power Väst - Chalmers, 5 september 2014
Hur blåser vindarna Potential, vad kan man göra, vad får man plats med och tekniska möjligheter Power Väst - Chalmers, 5 september 2014 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem, KTH Vindkraft
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-04-11 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 15, år 2014 vecka 15, år 2014 2 (18) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,1 procentenheter och
Läs merElenergiteknik. Industrial Electrical Engineering and Automation. Energi och effekt. Extra exempel
Campus Helsingborg 2018 Industrial Electrical Engineering and Automation Elenergiteknik Energi och effekt Extra exempel Industriell Elektroteknik och Automation Lunds Tekniska Högskola Effekt och energi
Läs merSune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening. Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel.
Sune Zander Brittedals Elnät ekonomisk förening Ett medlemsägt företag med eldistribution, elproduktion med vattenkraft samt elhandel. Föreningen grundad 1922 För att människorna på landsbygden skulle
Läs merMIO310 OPTIMERING OCH SIMULERING, 4 p
Uppvisat terminsräkning ( ) Ja ( ) Nej Inst. för teknisk ekonomi och logistik Avd. för Produktionsekonomi Jag tillåter att mitt tentamensresultat publiceras på Internet Ja Nej TENTAMEN: MIO0 OPTIMERING
Läs merMJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3. Kraftsystemet = en lång cykel. Syftet med ett kraftsystem:
MJ1145-Energisystem VT 2015 Föreläsning om att hålla balans i elnät: L2-L3 Lennart Söder Professor i Elektriska Energisystem eller Var kommer elen från när jag tänder lampan? Lennart Söder Professor in
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2013-12-13 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 50, år 2013 vecka 50, år 2013 2 (19) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 67,4 procent i slutet av vecka
Läs merLinjärprogramming. EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin
Linjärprogramming EG2205 Föreläsning 7, vårterminen 2015 Mikael Amelin 1 Kursmål Formulera korttidsplaneringsproblem för vatten- och värmekraftsystem. 2 Tillämpad matematisk programming Korttidsplanering
Läs merKorttidsplanering av. mängder vindkraft
HUVA-dagen 18 mars, 2010 Korttidsplanering av vatten-värmekraftsystem vid stora mängder vindkraft Lennart Söder Professor, KTH 1 Disposition Om förnybara energislag Generellt om vattenkraftsplanering Transmissionsläget
Läs merLokal vindkraftsatsning i Uppvidinge.
Lokal vindkraftsatsning i Uppvidinge. Fyra markägare från bygden har tillsammans med prästlönetillgångar i Växjö stift bildat UppVind ekonomisk förening som avser att uppföra nio vindkraftverk norr och
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-02-14 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 7, år 2014 vecka 7, år 2014 2 (19) Sammanfattning Under veckan sjönk nivån i Sveriges vattenmagasin med 3,2 procentenheter och
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 43. Veckan i korthet. Ansvarig: Lovisa Elfman
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 43 Ansvarig: Lovisa Elfman lovisa.elfman@ei.se Veckan i korthet Mildare väderlek och nederbörd ledde till fallande priser på den nordiska spotmarknaden. Även på den finansiella
Läs merTillgängligheten i den svenska kärnkraften är i dagsläget 58 procent efter att Ringhals 1 och Forsmark 1 kommit åter i drift under veckan.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 33 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Ökad import höll nere elpriserna i Norden. Systempriset för Nord Pool Spot var i genomsnitt 34,1 EUR/MWh
Läs merEfterfrågeflexibilitet. En outnyttjad resurs i kraftsystemet
Efterfrågeflexibilitet En outnyttjad resurs i kraftsystemet Energimarknadsinspektionen, Ei, har på uppdrag av regeringen tagit fram åtgärder som ska möjliggöra efterfrågeflexibilitet i Sverige. Vi har
Läs merEnergimarknadsrapport - elmarknaden
2014-01-24 Energimarknadsrapport - elmarknaden Läget på elmarknaden, vecka 4, år 2014 vecka 4, år 2014 2 (17) Sammanfattning Fyllnadsgraden i Sveriges vattenmagasin är 60,1 procent i slutet av vecka 3
Läs merKraftvärmens roll i framtidens energisystem. Per Ljung
Kraftvärmens roll i framtidens energisystem Per Ljung ELSYSTEMET KAN HANTERA STOR EFTERFRÅGAN PÅ VINTERN OCH STORA VATTENFLÖDEN PÅ SOMMAREN 25 20 Inflöde vatten Vattenkraft GWh/h 15 Vattenmagasin / lager
Läs merKTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream
KTH Sustainability Research Day 100 procent förnybar elproduktion: Från omöjligt till main stream KTH, 14 november 2018 Lennart Söder LSOD@KTH.SE, Professor Elektriska Energisystem, KTH Globala mål för
Läs merVilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?:
Vilken påverkan har en ökad andel variabel elproduktion?: Hur gör vi för att säkerställa en fungerande framtida elmarknad med stor andel variabel elproduktion? Norra Latin Stockholm 7 april 2016 Lennart
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 34. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Larsson
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 34 Ansvarig: Elin Larsson elin.larsson@ei.se Veckan i korthet Importbegränsningar från Norge i kombination med låg svensk kärnkraftproduktion och låg vindkraftproduktion
Läs merKonsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden
Konsekvenser av höjda kvotnivåer i elcertfikatsystemet på elmarknaden Harald Klomp Riksdagsseminarium om förnybar el och elmarknaden 14-05-07 14-05-08 1 Mikael Lundin, vd Nordpool, 3 februari 14: - Om
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 * Skatteverkets allmänna råd om riktvärdeangivelser och grunderna för taxeringen och värdesättningen av elproduktionsenheter vid 2013 års allmänna fastighetstaxering
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 1. Veckan i korthet. Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 1 Ansvarig: Elin Söderlund elin.soderlund@ei.se Veckan i korthet Priserna i Norden har varit relativt låga under jul och nyårsveckorna. I Danmark var priserna negativa
Läs merNEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH
NEPP fredag 14 juni, 2013 Klara Strand Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Om integration av större mängder vind +sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta gäller framtiden, troligen efter
Läs merVägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter
Hur säkerställer vi väl fungerande energimarknader? Vägval i Effektfrågan: Förutsättningar för en energy-only-marknad och aktiva konsumenter Energikommissionen - Tekniska museet 27 oktober 2015 Lennart
Läs merSystem planning, EG2050 introduction. Lennart Söder Professor in Electric Power Systems
System planning, EG2050 introduction Lennart Söder Professor in Electric Power Systems 1 World energy consumption 2007 130 000 TWh Oil Natural gas Hydro Coal Wind power Nuclear Hydro, wind, nuclear: Replaced
Läs merSkånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie. Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH
Skånes Energiting tisdag 11 april, 2013 Malmömässan i Hyllie Lennart Söder Professor, Elektriska Energisystem, KTH Tes om integration av större mängder vind+sol (55 TWh, nu ca 7 TWh 5%): - Detta är tekniskt
Läs merINDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA
U T R E D N I N G S T J Ä N S T E N Anders Vikström Tfn: 08-786 59 21 PM 2012-02-27 Dnr 2012:689 INDUSTRINS ENERGIANVÄNDNING, VINDKRAFT, KÄRNKRAFTAVVECKLING OCH ELPRISERNA Hur mycket el och annan energi
Läs merBiokraftvärme isverigei framtiden
Biokraftvärme isverigei framtiden Kjell Andersson Svebio Ekonomisk tillväxt och utsläpp av växthusgaser 1990 2009 1 Sveriges energianvändning 2010 Vindkraft; Naturgas; 3,2 TWh (0,8%) 14,4 TWh 3,6%) Värmepumpar
Läs merFMS032: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V OCH L KURSPROGRAM HT 2015
Lunds tekniska högskola Matematikcentrum Matematisk statistik FMS032: MATEMATISK STATISTIK AK FÖR V OCH L KURSPROGRAM HT 2015 HEMSIDA Kursens hemsida finns på http://www.maths.lth.se/matstat/kurser/fms032/
Läs merMilda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 49 Ansvarig: Håkan Östberg hakan.ostberg@ei.se Veckan i korthet Milda och blöta långtidsprognoser fortsätter att pressa marknadens förväntningar om vinterns elpriser.
Läs merEtt sätt att förklara hur balansen upprätthålls i ett elsystem är att dra en parallell med en cykel.
Möjligheterna att balansera vindkraftens variationer Av Lennart Söder, 25 januari 2010 Syftet med detta dokument är att ge en översikt över de utmaningar som kan uppkomma då en större mängd vindkraft ska
Läs merKontrollera att följande punkter är uppfyllda innan rapporten lämnas in: Första sidan är ett försättsblad (laddas ned från kurshemsidan)
Statistiska institutionen VT 2012 Inlämningsuppgift 1 Statistisk teori med tillämpningar Instruktioner Ett av problemen A, B eller C tilldelas gruppen vid första övningstillfället. Rapporten ska lämnas
Läs merTill vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation
Elenergi Till vem, till vad och hur mycket? Olof Samuelsson Industriell Elektroteknik & Automation Översikt Små och stora strömavbrott Trender inom elanvändning Statistik Sverige Energiläget g 2007 Världen
Läs merFjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet. Finns dokumenterat i bland annat:
Fjärrvärmens roll i ett elsystem med ökad variabilitet Finns dokumenterat i bland annat: Fjärrvärmens bidrag till variationshantering på elmarknaden Fjärrvärmen kan i olika hög grad underlätta för ett
Läs merFörutsättningar för vindkraft
Mats Håkansson affärsutveckling AB Förutsättningar för vindkraft Rapport utförd på uppdrag av Sundbybergs stad Mats Håkansson Tel +46 40 49 65 00 Mobil +46 705 65 31 00 mh@affu.se www.affu.se 1. Bakgrund...
Läs merframtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.
framtidens energikälla framtidens energikälla Stora Aktie och Fonddagen i Göteborg 22 november Thomas Linnard VD Rabbalshede Kraft thomas.linnard@rabbalshedekraft.se Historik Vindpark Kil (8 MW) i Tanums
Läs mer1 Modell för upphandling
SvK1000, v3.3, 2014-03-26 Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se Svenska kraftnät balansansvarsavtal@svk.se 2018-07-09 2015/1057 Version 4 UT- KAST REGELDOKUMENT Regler för upphandling och rapportering
Läs merWebbutveckling grundkurs, DA120A sm11
Webbutveckling grundkurs, DA120A sm11 Här hittar du information om kursen som är viktig att läsa. Kursplan Kursens kod i ladok är DA120A. Denna beteckning används ofta som unik referens för kursen. Denna
Läs mer2014-06-10. Sänk din elkostnad med vindkraft
Sänk din elkostnad med vindkraft 1 Innehåll 1. Om OX2 2. Drivkrafter på marknaden 3. Varför vindkraft? 4. Case 5. Struktur 5. Vindkraftsprojektet Rödstahöjden 2 OM OX2 Projekterade vindkraftverk: Ca 500
Läs merLäget på elmarknaden Vecka 40. Veckan i korthet. Ansvarig: Jens Lundgren
1 (11) Läget på elmarknaden Vecka 4 Ansvarig: Jens Lundgren jens.lundgren@ei.se Veckan i korthet Veckan som gick karaktäriserades av kyligt väder, ett inflöde i de svenska vattenmagasinen något över det
Läs merSimulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best
Simulering av Sveriges elförsörjning med Whats Best Sammanfattning Projektet gick ut på att simulera elförsörjningen med programmet Whats Best för att sedan jämföra med resultaten från programmet Modest.
Läs merTemasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät
Temasession 1: Nationell handlingsplan för smarta elnät Karin Widegren, kanslichef, Samordningsrådet för smarta elnät Power Circle Summit 2014, Göteborg 6 november 2014 Samordningsrådet NÄRINGSLIV ORGANISATIONER
Läs mer