2007:18. RegLuft HUR KAN VI ANVÄNDA EMISSIONSDATABASER I VÅR REGIONALA MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING?

Transkript

1 27:18 RegLuft HUR KAN VI ANVÄNDA EMISSIONSDATABASER I VÅR REGIONALA MILJÖMÅLSUPPFÖLJNING? SLB-ANALYS, APRIL 27

2 Förord Denna rapport redovisar resultat från projektet RegLuft hur kan vi använda EDB i vår regionala miljömålsuppföljning?. Projektet är en förstudie med syfte att beskriva hur utsläppsdata lagrade i emissionsdatabaser (EDB:er) kan användas för att följa upp de regionala miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, delmål 1 Frisk luft, delmål 1, 2, 3, 4, 5 och 6 Bara naturlig försurning, delmål 3 och 4 Projektet har bestått i att dels beskriva befintliga länsstäckande emissionsdatabaser kopplat till miljömålen dels identifiera utvecklingsmöjligheter och ge förslag på förbättringar som måste till för att på ett tillfredsställande sätt kunna följa upp de regionala miljömålen inom luftområdet. Den andra delen av studien har speciellt varit inriktad på området Begränsad klimatpåverkan. Projektet har genomförts av SLB analys vid Miljöförvaltningen i Stockholm Stad på uppdrag av Länsstyrelserna i Uppsala län, Västmanlands län, Södermanlands län, Stockholms län, Örebro län och Gävleborgs län. Projektet har finansierats av Miljömålsrådet. SLB analys är operatör för Luftvårdsförbundet i Stockholms och Uppsala läns regionala system för luftmiljöövervakning. Detaljerade emissionsdatabaser finns uppbyggda i SMHI Internet Airviro för Stockholms och Uppsala län samt kommunerna Gävle och Sandviken. Dessutom finns sex länstäckande EDB:er uppbyggda, vilka ingår i en gemensam regional EDB ABCDEUX med jämförbara utsläppsdata för länen Stockholm, Uppsala, Södermanland, Östergötland, Västmanland och Gävleborg. Rapporten har sammanställts av Kristina Eneroth, Malin Ekman och Tage Jonsson. Stockholm april 27 2

3 Innehållsförteckning 1 INLEDNING STEG 1 BEFINTLIGA REGIONALA EMISSIONSDATABASER METODIK FÖR UTSLÄPPSBERÄKNINGAR SAMMANSTÄLLNING AV INDATA, BERÄKNINGSMETODER, UTVECKLINGSBEHOV OCH TRENDER Vägtrafik Avdunstning av kolväten från stillastående fordon Energi Industri Sjöfart Arbetsmaskiner Bensinstationer Hushåll Flygtrafik SAMMANFATTANDE TABELL STEG 2 ANALYS AV REGIONALA MILJÖMÅL OCH BERÄKNINGSEXEMPEL NATIONELLA OCH REGIONALA MÅL FÖR UTSLÄPP OCH HALTER AV LUFTFÖRORENINGAR Nationella miljökvalitetsmål Nationella och regionala haltmål Nationella och regionala utsläppsmål Regionala övriga mål BERÄKNINGSEXEMPEL SAMMANFATTANDE TABELL STEG 3 REGIONAL EMISSIONSDATABAS FÖR VÄXTHUSGASER BEHOV AV NYA INDATA OCH BERÄKNINGSMETODER FÖR VÄXTHUSGASER CRF 1: Energi Stationär förbränning Vägtrafik Arbetsmaskiner Övriga mobila källor CRF 2: Industriprocesser CRF 3: Lösningsmedel och annan produktanvändning CRF 4: Jordbruk CRF 6: Avfall GENOMFÖRANDE SAMMANFATTANDE TABELL JÄMFÖRELSE AV EMISSIONSDATA FRÅN SLB OCH SMED SYNTES OCH SLUTSATSER BILAGA 1 NATIONELLA OCH REGIONALA MILJÖMÅL FRISK LUFT BILAGA 2 MILJÖKVALITETSMÅL I UPPSALA LÄN

4 1 Inledning Syftet med projektet RegLuft har varit att undersöka hur utsläppsdata i regionala emissionsdatabaser kan användas som en del av den regionala miljömålsuppföljningen. Både redan befintliga databaser och utvecklingsmöjligheter för nya databaser har studerats utifrån miljömålen: Begränsad klimatpåverkan, delmål 1 Frisk luft, delmål 1, 2, 3, 4, 5 och 6 Bara naturlig försurning, delmål 3 och 4 Arbetet har genomförts i tre steg. I första steget beskrivs utsläppsdata i redan befintliga regionala emissionsdatabaser samt utvecklingsbehov för att följa upp miljömålen. I steg två genomförs beräkningar för ett urval av länens regionala miljömål för att exemplifiera möjligheter och brister mellan behov och befintliga databaser. I det tredje och sista steget ligger fokus på uppföljningen av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. De nuvarande emissionsdatabaserna är bristfälliga vad gäller växthusgaser. För en fullgod uppföljning av miljömålet Begränsad klimatpåverkan krävs uppbyggnad av en ny regional emissionsdatabas. Parallellt med denna förstudie har en jämförelse mellan SLB s länstäckande emissionsdatabaser och Svenska MiljöEmissionsData:s (SMED) nationella emissionsdatabaser genomförts. SMED består av ett konsortium inom vilket de fyra organisationerna IVL Svenska Miljöinstitutet AB, SCB (Statistiska centralbyrån), SLU (Sveriges lantbruksuniversitet), och SMHI (Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut) samarbetar. Efter upphandling gav Naturvårdsverket under 25 SMED i uppdrag att under de kommande nio åren (26-214) leverera allt underlag för Sveriges internationella rapportering inom luft, vatten och avfall, gällande till exempel utsläpp av klimatpåverkande gaser och utsläpp av föroreningar och näringsämnen till Östersjön och Västerhavet. Sverige rapporterar årligen utsläpp till luft till EU, UNFCCC (FN:s ramkonvention kring klimatförändringar) och CLRTAP (FN:s konvention om gränsöverskridande luftföroreningar) enligt fastställda riktlinjer. Tidigare jämförelser mellan SMED och SLB har pekat på stora skillnader för vissa ämnen inom vissa sektorer. Med bakgrund till detta har en ny utvärdering genomförts under våren 27. Sist i denna rapport diskuteras preliminära resultat från denna senaste utvärdering av utsläppsdata från SLB respektive SMED. 4

5 2 Steg 1 Befintliga regionala emissionsdatabaser I uppdraget har ingått att sammanställa befintliga utsläppsdata för vägtrafik, industri, energiproduktion, sjöfart, arbetsmaskiner, hushåll och bensinstationer för de fem län som ingår i den regionala emissionsdatabasen. I projektets första steg beskrivs indata och beräkningsmetoder liksom utvecklingsbehov för att möjliggöra miljömålsuppföljning i form av trendstudier. I denna del kommenteras inte brister i emissionsdatabaserna för att kunna följa upp det regionala delmålet Begränsad klimatpåverkan. Specificering av utvecklingsbehov med avseende på växthusgaser utreds separat under steg Metodik för utsläppsberäkningar Den grundläggande formeln för utsläppsberäkningar uttrycks enligt följande: Aktivitet x emissionsfaktor = totala utsläppet Den utsläppsgenererande aktiviteten är t ex antal fordonskilometer som ett fordon kör under ett år eller den energimängd som produceras i en energianläggning. Begreppet emissionsfaktor beskriver data som är relaterad till en given aktivitet t ex gram kväveoxider som släpps ut per kilometer då man kör ett fordon. Emissionsfaktor betraktas som en kvalitetsfaktor vilken varierar med t ex motortyp eller reningsutrustning. Förändringen i emissionsfaktorn avspeglar teknikutveckling och införda och kommande krav på minskade utsläpp. 2.2 Sammanställning av indata, beräkningsmetoder, utvecklingsbehov och trender Nedan redovisas översiktligt indata, beräkningsmetoder och utvecklingsbehov för de källor som ingår i den regionala emissionsdatabasen. En bedömning av utsläppstrenden görs även. För mer detaljerad information om respektive sektor hänvisas till redan genomförda dokumentationer av respektive läns emissionsdatabaser. Bedömningen av utsläppstrenden för olika källor grundas på uppskattningen av trenden i både aktiviteten och emissionsfaktorn Vägtrafik För det statliga vägnätet är aktiviteten trafikarbetet på olika vägsträckor. Indata är hämtad från Vägverkets vägdatabank. Utsläppen av kväveoxider, kolväten, kolmonoxid, partiklar och koldioxidutsläpp har skattats med hjälp av Vägverkets emissionsfaktorer för vägtrafik, EVAmodellen version Vad gäller vägtrafikens utsläpp av svaveldioxid så grundas de på olika bränslens innehåll av svavel. Olika miljöklasser för diesel respektive bensin har viktats samman med utgångspunkt från angivna försäljningsandelar från Svenska Petroleum Institutet. Emissionsfaktorerna tar hänsyn till gällande och kommande avgaskrav. Emissionsfaktorerna tar även hänsyn till en förändring av fordonssammansättningen d v s att gamla fordon byts ut mot nyare med lägre utsläpp. För det kommunala vägnätet är aktiviteten befolkningsmängden i tätorten. Befolkningsfördelade emissionsfaktorerna har tagits fram utifrån den detaljerade 1 Vägverket, EVA SYSDOK, ver 2.3, Modellspecifikation, fordonseffektmodell. 5

6 databasen för Stockholms och Uppsala län, där är alla kommunala vägar och gator ned till ca 5-1 fordon/dygn är inlagda. Mål som berörs: Samtliga mål. Utvecklingsbehov: Inkludera emissionsfaktor för SO 2 för det kommunala vägnätet. Trend för miljömålsuppföljning Aktivitet: Trenden i trafikarbetet varierar varför den bedöms som osäker. Emissionsfaktor: Trenden för emissionsfaktorerna är klart neråtgående. Utsläppsberäkningar med EVA-modellen för 199 och 21 visar en generell minskning av NO x - och NMVOC-utsläppen på 8-9 % med oförändrad trafik. Svaveldioxidutsläppen visar en minskning på 9-95 % medan koldioxidutsläppen visar en minskning på 1-2 % med oförändrad trafik. En tydlig emissionsfaktortrend för vägtrafiken finns således. Utsläppsnivå: Utsläppen av NO x, SO 2, NMVOC, bensen och avgaspartiklar är minskande trots eventuella generella trafikökningar. Lokala avsteg från denna trenduppskattning kan emellertid förekomma. Utsläppstrenden för CO 2 bedöms däremot som osäker. Data från Vägverket visar att utsläppen av CO 2 från vägtrafiken har ökat mellan 199 och 26. Ett intensivt arbete pågår dock för att försöka minska utsläppen av CO 2 från vägtrafiken enligt Vägverket Avdunstning av kolväten från stillastående fordon Aktiviteten d v s antalet fordon grundas på antalet registrerade bilar i Sverige. Respektive län/kommuns andel registrerade bilar har fördelats med hjälp av befolkningsandel i förhållande till riket. Utsläppen av VOC och bensen från stillastående fordon ingår i de regionala emissionsdatabaserna. Utsläppen har skattats med hjälp av Vägverkets emissionsfaktorer, EVA-modellen version 2.3. Mål som berörs: Frisk Luft. Utvecklingsbehov: Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt. Trend för miljömålsuppföljning Aktivitet: Osäker Emissionsfaktor: Utsläppen från stillastående fordon minskar med ca 9 % från 199 till 21 tack vare ny teknik. Emissionsfaktortrenden är tydlig. Utsläppsnivå: Minskande. 6

7 2.2.3 Energi Emissionsdatabasen inkluderar utsläpp från energianläggningar, panncentraler, industriella energianläggningar och enskild uppvärmning. Aktiviteten är i det här fallet energiförbrukningen. För energianläggningar, panncentraler och industriella energianläggningar bygger utsläppen på uppgifter från miljörapporter eller på annat sätt inhämtade data direkt från anläggningsägaren. Den enskilda uppvärmningen delas upp i olja respektive ved och avser hushållens egna pannor. Uppgifter om individuell oljeeldning är hämtade från Statistiska centralbyrån (SCB) och bygger på årliga oljeleveranser till varje kommun i respektive län. Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett samt av lagerhållning. Emissionsfaktorerna grundar sig dels på svavelinnehållet i olika bränslen samt på utförda mätningar i rökgaser. Emissionsfaktorerna är hämtade från Naturvårdsverket. Slutanvändning av träbränsle i hushåll per kommun i länen är det underlag som använts för att beräkna totala energiåtgången av biobränslen för hushållen i en kommun. Energiförbrukning, för slutanvändning av träbränsle hämtas från SCB:s energibalanser. Verkningsgraden är satt till 7%. För att kunna fördela den totala energiåtgången per kommun på miljögodkända respektive icke miljögodkända pannor samt med och utan ackumulatortank används Räddningsverkets årsrapportering över sotningsverksamhet. Emissionsfaktorer är hämtade från SP (Sveriges Tekniska Forskningsinstitut). Mål som berörs: Samtliga mål. Utvecklingsbehov: Undersöka möjligheten att bättre beskriva aktiviteten för energiproduktion med biobränslen i enskilda hushåll. Detta är ett problem som uppmärksammats av flera parter. Projekt pågår inom Energimyndigheten att tillsammans med sotarnas hjälp öka kunskapen om hushållens biobränsleförbränning. Trend för miljömålsuppföljning Aktivitet: Osäker. Tittar man bakåt ca 1 år kan inte någon tydlig generell minskning eller ökning av energiförbrukningen urskiljas varken för de stora energiproducenterna eller för de enskilda hushållen. Energiproduktionen påverkas i hög grad av klimat och väder. Emissionsfaktor: Ser man till emissionsfaktorer för olika bränslen och till reningsteknik för stora energiverk så sker minskningar av utsläpp av kväveoxider och svaveldioxid. För kolväten kan däremot inte någon säker emissionsfaktortrend ses. Övergången från fossila bränslen till biobränslen ger minskade utsläpp av koldioxid. Utsläppsnivå: Ingen tydlig trend. 7

8 2.2.4 Industri Ändamålet med industrin är avgörande för aktiviteten. Utsläppen för alla större industrier hämtas från miljörapporterna vilket innebär att det är industrins faktiska utsläpp som läggs in i emissionsdatabasen. Dessa utsläpp grundas på mätningar i skorstenen. För mindre industrier består utsläppen till 99% av NMVOC. Dessa emissioner grundas på förbrukning av olika lösningsmedel. Mål som berörs: Samtliga mål. Utvecklingsbehov: Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt. Trend för miljömålsuppföljning Utsläppsnivå: Ingen tydlig trend Sjöfart Sjöfart inkluderar utsläpp från fritidsbåtar (ej alla län), färjor och handelsfartyg. Kunskapen om sjöfartens utsläpp är begränsad. Under 21 och 22 har Länsstyrelsen i Stockholms län utfört nya beräkningar av sjöfartens utsläpp i farleder i Stockholms län. För Uppsala län grundas utsläppen på utredningar gjorda i början på 9-talet. För övriga berörda län är utsläppen i farled hämtade från MariTerm AB och Sjöfartens Analys Institut år 21 Kartläggning av Östra Mellansveriges hamnkapacitet Kartläggning och analys. Generellt sett är utsläppen mycket grovt uppskattade och det saknas såväl aktivitetstrend som emissionsfaktortrend. Mål som berörs: Samtliga mål. Utvecklingsbehov: Beskrivningen av utsläpp inom hamnarna kan förbättras om hamnarna själva tar ansvar för att uppskatta utsläppen från de fartyg som anlöper och ligger i hamn. Detta är genomfört i Stockholms län. Trend för miljömålsuppföljning Aktivitet: Ingen känd aktivitetstrend. Emissionsfaktor: Utsläppen av NO x minskar tack vare rökgasreningsteknik. Detsamma gäller utsläppen av svavel p g a mindre svavel i de bränslen som används. För övriga ämnen är emissionsfaktortrenden inte känd. Utsläppsnivå: Ingen tydlig trend. 8

9 2.2.6 Arbetsmaskiner Arbetsmaskiner innefattar arbetsfordon i entreprenad, jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt arbetsredskap i industri- och anläggningsarbete och offentlig verksamhet. Aktiviteten är energiåtgång i form av mängden diesel som används. Uppgifterna grundar sig på SCB:s statistik för regionala oljeleveranser på kommun nivå. Emissionsfaktorer är hämtade från Corinair 94. För beräkning av svaveldioxid- och koldioxidutsläpp har dock Svenska Petroleum Institutets uppgifter om svavelinnehåll i diesel och olja använts. Mål som berörs: Samtliga mål. Utvecklingsbehov: Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt. Trend för miljömålsuppföljning Aktivitet: Statistiken rörande arbetsmaskinernas dieselförbrukning är osäker. Tillförlitligheten i den regionala fördelningen påverkas av att leveranserna ej alltid hänförts till den kommun där den slutliga förbrukningen skett. Uppskattningen försvåras även p g a lagerhållning. Emissionsfaktor: Emissionsfaktortrenden visar på minskade utsläpp. Utsläppen från arbetsmaskiner mellan 199 och 21 förväntas minska med ca 45% för kväveoxider och ca 35% för kolväten på grund av teknikutveckling och skärpta avgaskrav. Under samma tidsperiod ger minskad svavelmängd i dieselbränslet en minskning på nära 1% av svaveldioxidutsläppen. Utsläppsnivå: Emissionstrenden bedöms med hänsyn till ovanstående vara rätt säker d v s minskande, men de skattade utsläppsnivåerna är osäkra Bensinstationer Liksom för arbetsmaskiner är mängden levererad bensin till varje län/kommun hämtad från SCB:s statik för regionala oljeleveranser. För Stockholm och Uppsala län samt Gävle kommun har dessa leveranser vid flertal till fällen jämförts med data från bensinstationer inom länen och Gävle kommun. Avvikelsen är mindre än 1%. Aktiviteten är i detta fall lagerhållning och försäljning av bensin som orsakar avdunstning av VOC. Emissionsfaktorn är hämtad från Petroleum Institutet. Mål som berörs: Frisk Luft. Utvecklingsbehov: Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt. Trend för miljömålsuppföljning Aktivitet: Säkra indata men ingen entydig trend. Emissionsfaktor: Återvinningssystem för avdunstning av kolväten minskar utsläppen. Utsläppsnivå: Minskande. 9

10 2.2.8 Hushåll Innefattar hushållens användning av färg och lack, rengöringsmedel, hygienprodukter, bilrengöringsmedel, bekämpningsmedel och övrigt lösningsmedelsinnehåll. I hushållens utsläpp ingår även utsläpp från motordrivna gräsklippare, häcksaxar, trimmers, jordfräsare, och övriga redskapsbärare. Den totala emissionen i Sverige är hämtad från statistik från Kemikalieinspektionen och innefattar VOC (flyktighet >n-hexadekan) i produkter som markerats som konsumenttillgängliga i Kemikalieinspektionens produktregister för år Utsläppen antas vara lika stora som den totala mängden av VOC i de produkter som är konsumenttillgängliga. Totala utsläppen av VOC i Stockholm och Uppsala län dividerat med befolkningsandelarna i de två länen ger en emissionsfaktor på ca 5 kg/person. Denna emissionsfaktor har använts när vi räknat fram utsläppen från hushållen. Mål som berörs: Frisk Luft. Utvecklingsbehov: Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt. Trend för miljömålsuppföljning Aktivitet: Antalet produkter som innehåller lösningsmedel ökar. Även vattenbaserade produkter innehåller ofta något organiskt lösningsmedel, t ex alkohol, för att förbättra de lösande egenskaperna. Däremot är det okänt om vi konsumerar mer produkter som innehåller lösningsmedel. Emissionsfaktor: Mängden lösningsmedel i konsumentprodukter tros vara relativt konstant över åren. Utsläppsnivå: Osäker Flygtrafik Innefattar utsläpp från flygplan i samband med start och landning. Det är alltså endast utsläpp inom LTO-cykeln som ingår. Uppgifter om utsläpp inom LTO-cykeln hämtas direkt från Luftfartsverket. SLB-analys är inte bekant med beräkningsmetodiken. Mål som berörs: Samtliga mål. Utvecklingsbehov: Undersöka möjligheten att komplettera emissionsdatabasen med uppgifter om utsläpp under flygning. Trend för miljömålsuppföljning Aktivitet: Under de senaste två åren har utrikestrafiken ökat emedan inrikestrafiken minskat. Det totala flygresandet ökar. Emissionsfaktor: Teknikutveckling pågår ständig och medför minskande utsläpp från flygplan. Med nuvarande trender i teknikutveckling och flygresande ser det ut som om nettoeffekten ändå blir en ökning av utsläpp den närmaste tiden vad gäller utrikestrafiken. Inrikestrafiken i Sverige minskar, antalet flugna kilometer 25 var ca 4% lägre än för 24 och utsläppen minskade, utom för NO x och kolväten som ökade något. Utsläppsnivå: Osäker. 1

11 2.3 Sammanfattande tabell Sektor Utvecklingsbehov Omfattning Bedömning av trend i utsläppsnivå Vägtrafik Avdunstning fordon Energi Industri Inkludera emissionsfaktorer för SO 2 på kommunalt vägnät Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt Bättre beskriva utsläppen från enskild biobränsleeldning, nationellt problem Liten Liten Stor Aktivitetstrenden är osäker men emissionsfaktortrenden pekar mot minskade utsläpp för alla ämnen utom CO 2. Trots osäker aktivitetstrend bedöms trenden i utsläpp vara minskande Emissionsfaktortrenden pekar mot kraftig nedgång av utsläppen. Aktivitetstrenden är inte tydlig men emissionsfaktortrenden pekar mot minskade utsläpp med avseende på NO x, SO 2 och CO 2. Övriga ämnen osäkert. Ingen tydlig trend Sjöfart Arbetsmaskiner Bensinstationer Hushåll Flygtrafik Brister i beskrivningen av utsläpp från fartyg i hamn. Vad gäller fartyg i farled måste ökad kunskap sökas hos olika expertorgan. Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt Jämföra beräkningsmetodiken med den beräkningsmetodik som används nationellt Försöka komplettera EDB:er med utsläpp utöver LTOcykeln. Stor Liten Liten Liten Stor Ingen tydlig trend i utsläppsnivåer. Emissionsfaktortrenden pekar dock mot minskande utsläpp av NO x och SO 2. Aktivitetstrenden är osäker men emissionsfaktortrenden pekar mot minskande utsläpp. Minskade utsläpp Ingen tydlig trend Ökade utsläpp 11

12 3 Steg 2 Analys av regionala miljömål och beräkningsexempel I steg 2 analyseras och diskuteras de regionala miljömålen. Miljömålen för respektive län sammanställs i tabellform och jämförs med varandra samt med de nationella miljömålen. Mer utförlig beskrivning de regionala miljömålen redovisas i bilaga 1 och 2. Slutligen utförs beräkningar för ett urval av länens regionala miljömål för att exemplifiera möjligheter och brister mellan behov och befintliga databaser. 3.1 Nationella och regionala mål för utsläpp och halter av luftföroreningar Nationella miljökvalitetsmål Mål Miljökvalitetsmål Haltmål Utsläppsmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft delmål 1 Halten av växthusgaser i atmosfären skall i enlighet med FN:s ramkonvention för klimatförändringar stabiliseras på en nivå som innebär att människans påverkan på klimatsystemet inte blir farlig. Luften skall vara så ren att människors hälsa samt djur, växter och kulturvärden inte skadas. delmål 1 SO 2 Den sammanlagda halten i atmosfären (räknad som koldioxidekvivalenter) av växthusgaserna koldioxid, metan, dikväveoxid (lustgas), svavelhexafluorid, fluorkarboner (FC) och HFC stabiliseras på en nivå lägre än 55 ppm (parts per million). I ett generationsperspektiv bör halterna av luftföroreningar inte överskrida lågrisknivåer för cancer eller riktvärden för skydd mot sjukdomar eller påverkan på växter djur, material och kulturföremål. Riktvärdena sätts med hänsyn till personer med överkänslighet och astma. På lång sikt, år 25, bör utsläppen av växthusgaser i Sverige sammantaget vara lägre än 4,5 ton koldioxidekvivalenter per invånare och år. På kort sikt skall de svenska utsläppen av växthusgaser som ett medelvärde för perioden vara minst 4 % lägre än utsläppen år 199. delmål 2 NO 2 delmål 3 O 3 delmål 4 VOC delmål 5 Partiklar delmål 6 Benso(a)pyren Bara naturlig försurning, delmål 3 delmål 4 Skyddande ozonskikt De försurande effekterna av nedfall och markanvändning skall underskrida gränsen för vad mark och vatten tål. Nedfallet av försurande ämnen skall heller inte öka korrosionshastigheten i tekniska material eller kulturföremål och byggnader. Inom en generation ska depositionen av försurande ämnen inte överskrida den kritiska belastningen för mark och vatten. År 21 skall utsläppen i Sverige av svaveldioxid till luft ha minskat till 5 ton. År 21 skall utsläppen i Sverige av kväveoxider till luft ha minskat till 148 ton. Ozonnedbrytande ämnen. 12

13 3.1.2 Nationella och regionala haltmål Nationellt delmål AB C D T U X ABCDTUX SO 2 5 μg/m 3 (årsmedelvärde) 25 5 μg/m 3 (årsmedelv.) 25 5 μg/m 3 (årsmedelv.) 25 Samma absoluta mål NO 2 2 μg/m 3 (årsmedelvärde) i huvudsak 21 3 μg/m 3 (årsmedelv.) 2 μg/m 3 (årsmedelv.) 2 μg/m 3 (årsmedelv.) huv.s.21 2 μg/m 3 (årsmedelv.) 2 olika absoluta och 1 relativt mål NO 2 6 μg/m 3 (98-perc.timv.) i huvudsak 21 O 3 12 μg/m 3 (max. 8-tim.med.v.) 75 μg/m 3 (98-perc.tim.) 1 μg/m 3 (99-perc.tim.) 3 absoluta haltmål μg/m 3 (max. 8-t-v) 6 μg/m 3 (98-perc.tim.) huv.s μg/m 3 (max. 8-t-v) 1 μg/m 3 (max. timv.) 5 μg/m 3 (sommarhalvår) 12 μg/m 3 (max. 8-t-v) 3 olika absoluta och 1 relativt mål Flera olika absoluta mål utan regional rådighet Partiklar PM1 2 μg/m 3 (årsmedelvärde) 2 μg/m 3 (årsmedelvärde) 15 μg/m 3 (årsmedelv.) 22 4 μg/m 3 (årsmedelvärde) 3 olika absoluta mål Partiklar PM1 35 μg/m 3 (9-perc. dygnsv.) 35 μg/m 3 (9-perc. dygn.) 3 μg/m 3 (9-perc. dygn) 22 5 μg/m 3 (9-perc. dygn) 3 olika absoluta mål Partiklar PM2,5 12 μg/m 3 (årsmedelvärde) 12 μg/m 3 (årsmedelvärde) Absolut mål med liten regional rådighet Partiklar PM2,5 2 μg/m 3 (9-perc. dygnsv.) 2 μg/m 3 (9-perc. dygn) Absolut mål med liten regional rådighet Bens(a)pyren,3 ng/m 3 (årsmedelvärde) i huvudsak 215,3 ng/m 3 (årsmedelvärde) 215,1 ng/m 3 (årsmedelvärde) 22 2 olika absoluta mål För uppföljning av haltmål krävs mätningar och haltberäkningar med spridningsmodeller eller nomogram (se ITM reflab, Beräkningar kräver detaljerade indata om utsläpp och meteorologi. För t ex vägtrafik krävs trafikflöden, tungtrafikandel och gaturumsdimension m.m. på länknivå. Spridningsberäkningarna behöver i sin tur vara validerade mot haltmätningar. Den enklaste bedömningen av luftkvalitet kan ske genom s.k. objektiv skattning, t ex genom jämförelser mellan liknande platser, kunskap om emissioner och annan relevant information. Vid användning av denna metod kan EDB vara ett bra verktyg. Regional uppföljning av haltmål försvåras avsevärt av att olika län har satt mål av olika omfattning, typ och nivå. Eftersom rådigheten för t ex ozon och PM2,5 är ingen eller begränsad kan meningen med målfloran starkt ifrågasättas. Ett alternativ vore att samarbeta i utvärderingar mot samma nationella delmål. 13

14 3.1.3 Nationella och regionala utsläppsmål Nationellt delmål AB C D T U X ABCDTUX Växthusgaser Minskn.4% ,1 kt/pers Minskn.4% Minskn.4% Minskn.5% 9 1 Minskn.4% 9 1 Minskn olika relativa mål NMVOC 241 kt ,5 Minskn Minskn.4% ) olika relativa, 4 absoluta mål Summa mål ca 5 kt 21 SO 2 5 kt 1,25, ,8 5, ,9,65 2, absoluta mål Summa mål ca 15 kt 21 NO x 148 kt ,9 3, ,6 7, Minskn.4% 1 4,1 11,14 7,8 1 1 relativt, 5 absoluta mål Summa mål ca 45 kt 21 Ozonnedbryt.ämnen mot i huvudsak 21 mot ung. 21 mot ung mot ung.21 mot ung.21 mot ung.21 5 relativa, 1 absolut mål Relativa utsläppsmål beskrivs med utsläppstrender och måste ha någon utsläppsnivå att utgå ifrån. Även om en viss aktivitet är osäker kan bra gemensamma emissionsfaktorer ge säkra trender. Uppdatering av EDB krävs med viss frekvens. Startår och slutår måste finnas. Absoluta utsläppsmål är beroende av gemensamma beräkningsmetoder för att bli jämförbara. Ett problem är att EDB aldrig kan bli heltäckande. Det finns alltid utsläpp som inte är inkluderade eller beräknade på olika sätt Regionala övriga mål Nationellt delmål Begränsad klimatpåverkan Frisk luft Bara naturlig försurning AB C D T U X Etappmål 25 och 22 Spec. mål för fastbränsleanläggningar Spec. mål för miljöbilar, arbetsmaskiner och enskilda pannor Deposition av svavel och kväve under kritisk belastning 225 Spec. mål för energiproduktion och transportsektor Spec. mål för småskalig vedeldning Spec. mål för trafiken Spec. mål för transportsektor och eldningsoljor Spec. mål för bränsleleveranser För uppföljning av de flesta länsspecifika målen av denna typ är inte den regionala EDB:n eller haltberäkningar de givna verktygen. 14

15 3.2 Beräkningsexempel Totala utsläpp av NMVOC, SO 2 och NO x från 6 län jämförs nedan med 3 nationella och regionala utsläppsmål. I denna jämförelse har Örebro län bytts ut mot Östergötlands län för att utsläppsberäkningarna skall bli ungefärligt jämförbara med regionen i tidigare avsnitt. Utsläppen har beräknats i de regionala emissionsdatabaserna för ABCDU län (22) samt E och X län (23). Syftet med de regionala emissionsdatabaserna är att beräkningsförutsättningarna är gemensamma så att utsläppen blir jämförbara mellan län. Dessutom har utsläppsberäkningarna jämförts med utsläppen enligt SMED (se avsnitt 5). Nationellt delmål AB C D E U X ABCDEUX (22-23) SMED (24-25) NMVOC 241 kt Ca 31 kt Ca 8 kt Ca 5 kt Ca 9 kt Ca 6 kt Ca 1 kt Ca 69 kt Mål ca 5 kt 21 1) SO 2 5 kt Ca 3,6 kt Ca 1,7 kt Ca,7 kt Ca 1,3 kt Ca,7 kt Ca 3,1 kt Ca 11 kt Mål ca 15 kt 21 Ca 12 kt NO x 148 kt Ca 22 kt Ca 6 kt Ca 5 kt Ca 7 kt Ca 5 kt Ca 7 kt Ca 52 kt Mål ca 45 kt 21 Ca 5-6 kt 1) Utsläpp av NMVOC från användning lösningsmedel för SLB och SMED jämförs i avsnitt 5. Utsläppen för ABCDEUX beräknas till ca 26 kt och för SMED till ca kt d v s strax under 4% av de totala utsläppen av NMVOC. Även med hänsyn tagen till de osäkerheter som finns i jämförelserna visar beräkningsexemplet att utsläppsmålen för SO 2 år 21 i regionen redan var nått För NMVOC och NO x återstår en del för att nå målen 21. För att bedöma möjligheterna att nå målen behöver trender inom olika sektorer analyseras närmare. 15

16 3.3 Sammanfattande tabell Nationella mål Begränsad klimatpåverkan, delmål 1 Utsläpp växthusgaser Frisk luft, delmål 1 Halt SO 2 25 Regionala måls definition Olika start- och slutår Olika utsläppsmått Olika minskningar Samma som det nationella målet. Klaras målen? Nationella målet är mycket svårt att nå i tillräcklig omfattning inom den utsatta tidsramen. Regionala målet för Stockholms län möjligt. Målet klaras i urban bakgrund i alla kommuner. Befintliga möjligheter med regional EDB Utsläppsberäkning av CO 2 från Energi och Industriprocesser (ca 6-8 % av totala utsläpp av växthusgaser). Utvecklingsbehov Alla växthusgaser, se avsnitt 4. Frisk luft, delmål 2 Halter NO 2 21 Olika målsättningar, delvis avhängiga det relativa begreppet i huvudsak. Målen klaras sannolikt i huvudsak (urban bakgrund) men inte nära vissa lokala källor, främst starkt trafikerade gator och vägar. Kräver mer detaljerade data än de som finns i regional EDB. Indata till nomogram eller spridningsmodeller på länknivå. Frisk luft, delmål 3 Max.halt O 3 21 Ytterligare mål med max.halter definierade. Klaras inte i nuläget. Ökande halttrend ca 1 % per år. Ingen regional rådighet. Inga kopplingar till EDB. Frisk luft, delmål 4 Utsläpp NMVOC 21 Både absoluta och relativa mål. Olika startår Svårt att bedöma. Regional EDB bra verktyg för utsläppsberäkningar och uppföljning av målet. Beräkningsmetoder och trendanalyser Frisk luft, delmål 5 Halt partiklar 21 Frisk luft, delmål 6 Halt benso(a)pyren 215 Olika målsättningar. Olika målsättningar, delvis avhängiga det relativa begreppet i huvudsak. PM1-målen svåra att klara i stora tätorter, mycket svåra att klara nära starkt trafikerade gator och vägar PM2,5-målen mycket svåra att klara pga liten lokal rådighet. Målen klaras sannolikt i huvudsak (urban bakgrund) men inte nära vissa lokala källor, främst mycket starkt trafikerade gator och vägar. Kräver mer detaljerade data än de som finns i regional EDB. Indata till nomogram eller spridningsmodeller på länknivå. Kräver mer detaljerade data än de som finns i regional EDB. Indata till nomogram eller spridningsmodeller på länknivå. Bara naturlig försurning, delmål 3 Utsläpp SO 2 21 Olika startår Avsnitt 3 och 5 visar att målet redan är nått i regionen. Regional EDB bra verktyg för utsläppsberäkningar och uppföljning av målet. Bara naturlig försurning, delmål 4 Utsläpp NO x 21 Både absoluta och relativa mål. Olika startår Svårt att bedöma Regional EDB bra verktyg för utsläppsberäkningar och uppföljning av målet. Beräkningsmetoder och trendanalyser Skyddande ozonskikt Ingår ej i förstudien 16

17 4 Steg 3 Regional emissionsdatabas för växthusgaser I det tredje och sista steget ligger fokus på uppföljningen av miljömålet Begränsad klimatpåverkan. Den nuvarande regionala emissionsdatabasen är bristfällig vad gäller växthusgaser. I dagsläget redovisas bara utsläpp av koldioxid från industriprocesser och förbränning av fossilt bränsle. För en fullgod uppföljning av miljömålet Begränsad klimatpåverkan krävs uppbyggnad av en ny regional emissionsdatabas. Denna skulle förslagsvis inkludera utsläpp från alla sex växthusgaserna reglerade i Kyotoprotokollet - koldioxid (CO 2 ), metan (CH 4 ), dikväveoxid (N 2 O), fluorkolväten (HFC), perfluorkolväten (PFC) och svavelhexafluorid (SF 6 ). Vidare vore det önskvärt att anpassa strukturen i databasen efter de sektorer som används i den internationella rapporteringen av växthusgaser. Detta skulle möjliggöra en direkt jämförelse mellan nationella utsläpp och de utsläpp som sker i enskilda kommuner och län. Medlemsstaterna i FN:s ramkonvention kring klimatförändringar (UNFCCC) rapporterar årligen sina utsläpp från källor och upptag i sänkor för alla växthusgaser som inte omfattas av Montrealprotokollet. Rapporteringen redovisar utsläppssiffror i ett speciellt format (CRF). De sex CRF-sektorerna är: CRF 1: Energi CRF 2: Industriprocesser CRF 3: Lösningsmedel och annan Produktanvändning CRF 4: Jordbruk CRF 5: Förändrad Markanvändning och Skogsbruk CRF 6: Avfall CRF-sektorn 5, Förändrad Markanvändning och Skogsbruk representerar i Sverige ett nettoupptag av CO 2 i biomassa. Dessa beräkningar är mycket osäkra och en disaggregering av data från nationell nivå till länsnivå skulle ytterligare öka på denna osäkerhet. Vi gör därför bedömningen att denna sektor inte är lämplig att ingå i en regional emissionsdatabas för växthusgaser. Det kommer alltid att finnas möjlighet att i ett senare skede tillföra denna kategori i emissionsdatabasen. 4.1 Behov av nya indata och beräkningsmetoder för växthusgaser Nedan presenteras en sammanställning över de indata som behövs för att upprätta en regional emissionsdatabas för växthusgaser. Strukturen utgår från CRF-sektorerna från den internationella rapporteringen. I sammanställningen specificeras utvecklingsbehov jämfört med den idag befintliga regionala databasen. Utöver de sex växthusgaserna CO 2, CH 4, N 2 O, HFC, PFC och SF 6 finns möjlighet att lägga till utsläpp av CO 2 ekvivalenter. Det är också önskvärt att i databasen kunna urskilja företag som har utsläppsrätter av CO 2. Detta går att lösa på två sätt: antingen genom att utsläppsrätter läggs till som en söknyckel eller att utsläppsrätter adderas till ämneslistan. En söknyckel gör det möjligt att särskilja företag som har utsläppsrätter från övriga företag, medan utsläppsrätter i ämneslistan möjliggör utsläppsberäkningar av antal utsläppsrätter för t ex en specifik sektor eller region. 17

18 4.1.1 CRF 1: Energi Utsläpp från energisektorn består huvudsakligen av två delar: stationär förbränning och transport. I den internationella rapporteringen ingår även diffusa utsläpp från hantering av bränsle som en egen undergrupp. Dessa utsläpp sker till största del i form av NMVOC från bensinstationer och deponier. Direkta utsläpp av CO 2, CH 4 och N 2 O sker endast i samband med förbränning av överskott av gas vid raffinaderier och industrier (eng. flaring). I den befintliga regionala databasen redovisas de diffusa utsläppen av NMVOC som utsläpp från bensinstationer och depåer och de direkta emissionerna vid förbränning av överskott av gas som utsläpp från stationär förbränning. En utökad funktion jämfört med dagens befintliga emissionsdatabaser vore att utöver utsläpp av CO 2 från energiproduktion även redovisa tillförd och förbrukad el (och typ av elmix). Detta skulle ge möjlighet att beräkna utsläpp av växthusgaser från energiproduktion på två olika sätt och därmed ge möjlighet till bättre validering av utsläppen. Vidare vore det önskvärt att särskilja utsläpp från elproduktion från utsläpp från värmeproduktion. Detta är dock ej möjligt utifrån dagens miljörapportering utan nya rapporteringsrutiner krävs Stationär förbränning Denna sektor omfattar utsläpp från stationär förbränning inom energi- och industrisektorn, offentlig verksamhet, handel och service, enskild uppvärmning, jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske. Befintliga databaser har en relativt bra beskrivning av CO 2 -utsläpp från stationär förbränning. Det största utvecklingsbehovet ligger i att uppdatera emissionsfaktorer genom att dels att inkludera fler bränslen dels att inkludera utsläpp av CH 4 2 och N 2 O. Typ av utsläpp CO 2, CH 4 och N 2 O Utvecklingsbehov Nya indata Primär källa till nya indata Inkludera utsläpp från fler bränsleslag Emissionsfaktorer för CO 2, CH 4 och N 2 O för nya bränsleslag Naturvårdsverket Inkludera utsläpp av CH 4 och N 2 O från förbränning Emissionsfaktorer för CH 4 och N 2 O Naturvårdsverket Vägtrafik I denna sektor ingår avgasemissioner från vägtrafik (ej arbetsmaskiner och militära transporter). Utvecklingsbehovet för vägtrafiksektorn ligger i att inkludera utsläpp av CH 4 och N 2 O. För att göra detta krävs nya emissionsfaktorer. För det statliga vägnätet är det möjligt att använda EVA-modellen för att ta fram emissionsfaktorer för CH 4 och N 2 O. För det kommunala vägnätet kan befolkningsfördelade emissionsfaktorer för CH 4 och N 2 O beräknas fram enligt samma metod som för CO 2 (se avsnitt Vägtrafik). Typ av utsläpp CO 2, CH 4 och N 2 O 2 I befintliga databaser anges alla utsläpp av kolväten som VOC 18

19 Utvecklingsbehov Nya indata Primär källa till nya indata Inkludera utsläpp av CH 4 och N 2 O från vägtrafik på det statliga vägnätet Emissionsfaktorer för CH 4 och N 2 O EVA-modellen Inkludera utsläpp av CH 4 och N 2 O från vägtrafik på det kommunala vägnätet Befolkningsfördelade emissionsfaktorer för CH 4 och N 2 O Stockholm- och Uppsala läns detaljerade emissionsdatabas Arbetsmaskiner Denna sektor omfattar användning av diesel av arbetsfordon i entreprenad, jordbruk, skogsbruk, jakt och fiske samt arbetsredskap i industri- och anläggningsarbete och offentlig verksamhet. Utvecklingsbehovet består i att uppdatera emissionsfaktorerna att även gälla utsläpp av CH 4 och N 2 O. Typ av utsläpp CO 2, CH 4 och N 2 O Utvecklingsbehov Nya indata Primär källa till nya indata Inkludera utsläpp av CH 4 och Emissionsfaktorer för CH 4 Naturvårdsverket N 2 O och N 2 O Övriga mobila källor Denna sektor omfattar utsläpp från flygtrafik, järnväg, inrikes sjöfart och militära transporter. De befintliga databaserna beskriver bara utsläpp från flygtrafik under LTO-cykeln. För att få det totala utsläppet från flygtrafiken bör även cruise-utsläpp beräknas (se även avsnitt Flygtrafik). Utsläpp från järnväg och militära transporter saknas helt i befintliga databaser. Utsläpp av växthusgaser från bränsleförbrukning inom järnvägssektorn är mycket litet. Vad gäller sjöfart saknas i dagsläget utsläpp från internationell sjöfart. Den rest från internationella rapporteringen som härrör från gemensamma utsläpp i Östersjön skulle kunna läggas till som utsläpp per capita. Typ av utsläpp CO 2, CH 4 och N 2 O 19

20 Utvecklingsbehov Nya indata Primär källa till nya indata Inkludera utsläpp av CO 2, CH 4 och N 2 O från cruiseutsläpp (flygtrafik) Nationella data över utsläpp av CO 2, CH 4 och N 2 O under cruise samt statistik över antal flygningar per flygstråk Luftfartstyrelsen Osäkra aktivitetsdata Inkludera utsläpp av CO 2, CH 4 och N 2 O från järnvägstrafik Inkludera utsläpp av CO 2, CH 4 och N 2 O från militära transporter Inkludera utsläpp från internationell sjöfart Bränsleförbrukning från järnvägstrafik Bränsleförbrukning från militära transporter Nationella data över utsläpp av internationell sjöfart Banverket Osäkra aktivitetsdata Inga bra aktivitetsdata finns för närvarande att tillgå Internationella rapporteringen av växthusgaser CRF 2: Industriprocesser Sektorn Industriprocesser inkluderar processutsläpp från massa- och papperstillverkning, järnoch ståltillverkning, kemiindustri, livsmedelsindustri, metallindustri, mineralindustri (cement, kalk, glas, keramik), textilindustri, trävaruindustri, verkstadsindustri, övrig industri samt användning av halokarboner och SF 6. I befintliga databaser är uppdelning mellan olika typer av industrier bristfällig - endast verkstadsindustri och övrig industri är representerade. För att bättre beskriva processutsläpp från industrier bör antalet industrityper utökas. Databaserna behöver kompletteras med utsläpp av CH 4 och N 2 O från industriprocesser - saknas i de flesta fall i dagsläget. Ett annat utvecklingsbehov är att inkludera utsläpp från användning av HFCs, PFCs och SF 6. Utsläppen av dessa gaser är relativt små, men eftersom de har hög uppvärmningspotential (eng. greenhouse warming potential, GWP) ger de ett relativt stort bidrag till det totala utsläppet av CO 2 ekvivalenter. I en databas kan det vara svårt att få in uppgifter från alla industriers CO 2 -utsläpp. För att få en bättre uppskattning på eventuell underskattning av utsläpp från industriprocesser vore det intressant att som jämförelse även beräkna utsläpp enligt top-down principen d.v.s utgå från nationella utsläppsdata som skalas ned på regional nivå. Typ av utsläpp CO 2, CH 4, N 2 O, HFC, PFC och SF 6 Utvecklingsbehov Nya indata Primär källa till nya indata Utöka antalet industrityper i - - databasen Inkludera utsläpp av CH 4 och N 2 O Inkludera utsläpp från användning av HFCs, PFCs och SF 6 CH 4 och N 2 O-utsläpp Nationell statistik över utsläpp av HFC, PFC och SF 6 från produktanvändning Industriernas miljörapporter Länsstyrelserna (EMIR) 2

21 4.1.3 CRF 3: Lösningsmedel och annan produktanvändning Denna sektor omfattar utsläpp från användning av lösningsmedel och andra kemiska produkter såsom färger och avfettningsmedel samt N 2 O-utsläpp från användning av lustgas på förlossningsmottagningar. Användning av lösningsmedel och andra kemiska produkter ger upphov till utsläpp av NMVOC. I den internationella rapporteringen antas dessa utsläpp snabbt oxidera i kontakt med luftens syre och redovisas i form av CO 2. I de befintliga databaserna finns bara utsläpp av NMVOC 3 redovisat. För att i en framtida databas för växthusgaser kunna redovisa utsläpp från användning av lösningsmedel och andra kemiska produkter som CO 2 behövs kunskap om kolmängd i varje lösningsmedel och kemisk produkt. Detta arbete är omfattande finns flera hundra NMVOC i Kemikalieinspektionens produktregister. En alternativ och mindre resurskrävande metod skulle vara att utgå från utsläpp av NMVOC i befintliga databaser och genom att anta en genomsnittlig kolmängd på.6 4 räkna om utsläppen till CO 2. De befintliga databaserna saknar uppgifter om N 2 O-utsläpp från sjukhusens användning av anestesigas. Typ av utsläpp CO 2 och N 2 O Utvecklingsbehov Nya indata Primär källa till nya indata Beräkna och redovisa NMVOC-utsläpp i befintliga databaser som utsläpp av CO 2 Mängd kol i olika lösningsmedel och kemiska produkter Kemikalieinspektionen Inkludera N 2 O-utsläpp från förlossningsmottagningar N 2 O-utsläpp från användning av lustgas Landstingens miljörapporter CRF 4: Jordbruk I denna sektor ingår utsläpp från djurhållning, gödselhantering och jordbruksmark. I befintliga regionala databaser saknas helt utsläpp av växthusgaser från jordbruk. En helt ny struktur och beräkningsmetodik krävs därför för att beskriva utsläpp från denna sektor. CH 4 -utsläpp från idisslande boskap står för de största utsläppen inom jordbrukssektorn. Utsläppen beräknas som produkten av bestånd av boskap och en boskapsspecifik emissionsfaktor. Utsläpp av CH 4 och N 2 O från hantering av gödsel skulle kunna beräknas m.h.a Naturvårdsverkets nationella beräkningsmetodik och statistik över gödselmedelshantering i respektive län. Även N 2 O-utsläpp från direkta emissioner (jordbruksmark och djurproduktion) och indirekta emissioner (deposition och kväveläckage) skulle förslagsvis uppskattas utifrån nationella beräkningar och statistik från Jordbruksverket. Viss statistik är bristfällig vilket medför att det är oklart om dessa utsläpp går att redovisa på läns- och/eller kommunnivå. Flertalet av de emissionsfaktorer för N 2 O och CH 4 som finns tillgängliga är rekommenderade värden enligt IPCC och är mycket osäkra, speciellt N 2 O-emissioner från jordbruksmark och indirekta N 2 O-emissioner. Även om utsläpp från jordbruk i ett första skede skulle baseras på 3 I befintliga databaser anges alla utsläpp av kolväten som VOC 4 IPCC (26). Second order Draft of 26 Guidelines (ej publicerad) 21

22 statiskdata är det möjligt att bygga upp databasen på så sätt att det möjliggör framtida inlägg av utsläpp från enskilda gårdar. Typ av utsläpp CH 4 och N 2 O Utvecklingsbehov Nya indata Primär källa till nya indata Helt ny struktur och beräkningsmetodik krävs o Inkludera CH 4 -utsläpp från idisslande boskap o Inkludera CH 4 och N 2 O-utsläpp från gödselhantering o Inkludera N 2 O-utsläpp från jordbruksmark Bestånd av boskap på kommunnivå samt emissionsfaktorer Nationella utsläppsuppgifter av CH 4 och N 2 O från hantering av gödsel samt statistik över gödselmedelshantering i respektive län Nationella utsläppsuppgifter av CH 4 och N 2 O från jordbruksmark samt statistik över jordbruksmark i respektive län Jordbruksverket, Sveriges officiella statistik och Naturvårdsverket Jordbruksverket, Sveriges officiella statistik och Naturvårdsverket Jordbruksverket, Sveriges officiella statistik och Naturvårdsverket CRF 6: Avfall Sektorn avfall inkluderar CH 4 -utsläpp från fast avfall, N 2 O-utsläpp från avloppsvatten samt CO 2 -utsläpp vid förbränning av farligt avfall. I likhet med jordbrukssektorn saknas utsläpp av växthusgaser helt och hållet i den befintliga regionala databasen för denna sektor. En helt ny struktur och beräkningsmetodik krävs därför för att beskriva utsläppen. CH 4 -utsläpp från deponier beror mängd deponerat avfall under en lång tid. För att uppskatta utsläpp behövs därför historiska data över mängd (organiskt) deponerat avfall för olika fraktioner. Det är i dagsläget oklart om det går att få fram tidsseriedata med tillräckligt god kvalité på länsnivå. Ett alternativ skulle kunna vara att istället beräkna potentiellt utsläpp av CH 4. Denna typ av beräkning tar inte hänsyn till tidförskjutningen mellan det att avfallet deponeras och att metangas bildas och avgår till luften, utan modellen antar att allt deponerat avfall omvandlas till metangas utan tidsfördröjning. N 2 O-utsläpp i avloppsvatten från stora och små reningsverk kan beräknas utifrån deras kväveutsläpp i avloppsvatten. N 2 O-utsläpp från enskilda avlopp kan uppskattas utifrån antal personer som ej är anslutna till det kommunala avloppsnätet. Förbränning av farligt avfall sker bara vid en anläggning i Sverige. Utsläppsdata hämtas direkt från företaget. 22

23 Typ av utsläpp CO 2, CH 4 och N 2 O Utvecklingsbehov Nya indata Primär källa till nya indata Hel ny struktur och beräkningsmetodik krävs o Inkludera CH 4 -utsläpp från fast avfall (soptippar, deponier) o Inkludera N 2 O-utsläpp i avloppsvatten o Förbränning av farligt avfall Tidsserier över mängd (organiskt) deponerat avfall från olika fraktioner Kväveutsläpp i avloppsvatten från stora och små reningsverk Antal personer som ej är anslutna till det kommunala avloppsnätet Utsläpp av CO 2 Länsstyrelser och kommuner Länsstyrelser och kommuner Kommuner Företagets miljörapport 4.2 Genomförande Arbetet med att upprätta en regional emissionsdatabas för växthusgaser är omfattande. Rimligtvis bör utförandet delas in i flera delsteg. Det finns också möjlighet att helt välja bort vissa sektorer och/eller källor för att istället lägga ner tid och energi på de dominerande utsläppskällorna. Vidare är vissa källor lättare än andra att beskriva. Tabell 1 visar Sveriges utsläpp av växthusgaser 24. Energisektorn dominerar utsläppen av växthusgaser, följt av utsläpp från jordbruk och industriprocesser. Tabell 1. Sveriges utsläpp av växthusgaser 24 (Gg CO 2 ekvivalenter). Sektor CO 2 CH 4 N 2 O HFCs PFCs SF 6 CRF 1 Energi CRF 2 Industriprocesser CRF 3 Lösningsmedel och annan produktanvändning CRF 4 Jordbruk CRF 6 Avfall Totalt Utvecklingsbehoven för två av de tre största utsläppssektorerna, Energi och Industriprocesser, är relativt små. De utsläpp som kräver mest arbete för att beskriva från dessa två sektorer är utsläpp från övriga mobila källor (flyg, järnväg och militära transporter) samt utsläpp från användning av HFC, PFC och SF 6. Den tredje stora utsläppssektorn, Jordbruk, kräver stora insatser mycket statistik från Jordbruksverket måste samlas in och många beräkningar krävs. För de områden där emissionsfaktorerna är osäkra och statistiken är bristfällig bör övervägas att istället för att göra 23

24 länsvisa beräkningar använda nationella utsläppsdata som fördelas över län/kommuner m h a lämpliga fördelningsnycklar (t ex areal jordbruksmark eller boskapsbestånd). Även utvecklingsbehoven för utsläppssektorn Avfall bedöms som stora. Dessutom är beräkningen av CH 4 -utsläpp från soptippar och deponier komplicerad. Vilken metod som ska användas beror på vilket datamaterial som finns tillgängligt på länsstyrelser och kommuner. Denna bedömning bör göras tillsammans med experter på SCB. Beräkning av N 2 O-utsläpp från avlopp beror på tillgången på indata från länsstyrelser och kommuner (kväveutsläpp från reningsverk och anslutning till kommunala avloppsnätet). Sektorn Lösningsmedel och annan produktanvändning bidrar relativt lite till totala utsläppet av växthusgaser. Genom att använda en schablon för ingående kolmängd i de olika produkterna görs omräkningen från utsläpp NMVOC till utsläpp CO 2 relativt enkelt. Dock ska tilläggas att denna metod ger mycket schablonmässiga utsläppssiffror av CO 2. Utsläpp av N 2 O från förlossningsmottagningar tas direkt från landstigens miljörapporter inga beräkningar krävs. 24

25 4.3 Sammanfattande tabell Sektor Utvecklingsbehov Omfattning Prioritet Energi - Stationär förbränning Fler bränsleslag Utsläpp av CH 4 och N 2 O Liten Liten Hög Hög - Vägtrafik Utsläpp av CH 4 och N 2 O på de statliga Medel Hög och kommunala vägnäten - Arbetsmaskiner Utsläpp av CH 4 och N 2 O Liten Hög - Flygtrafik Utsläpp av CO 2, CH 4 och N 2 O från LTO Stor Hög och cruise - Järnvägstrafik Utsläpp av CO 2, CH 4 och N 2 O Medel Medel - Militära transp. Utsläpp av CO 2, CH 4 och N 2 O Medel Låg - Sjöfart Utsläpp från internationell trafik Medel Medel Industriprocesser Utsläpp från användning av HFCs, PFCs och SF 6 Utsläpp av CH 4 och N 2 O Medel Medel Hög Hög Användning av lösningsmedel och andra kemiska produkter Beräkna om befintliga NMVOC-utsläpp till utsläpp av CO 2 N 2 O-utsläpp från förlossningsmottagningar Medel Liten Medel Medel Jordbruk - Idisslande boskap CH 4 -utsläpp Stor Hög - Gödselhantering CH 4 och N 2 O-utsläpp Stor Medel - Jordbruksmark N 2 O-utsläpp Stor Medel Avfall - Fast avfall CH 4 -utsläpp Stor Medel - Avloppsvatten N 2 O-utsläpp Stor Medel - Förbränning av farligt avfall CO 2 -utsläpp Liten Låg 25