Kv. Pantern arkeologisk FU av stadslager, RAÄ Mariestad 22:1

Transkript

1 Kv. Pantern arkeologisk FU av stadslager, RAÄ Mariestad 22:1 Kv. Pantern arkeologisk FU av stadslager, Mariestad 22:1 Mariestads socken, Mariestads kommun Elinor Gustafsson Västergötlands museum Arkeologisk rapport 2013:4

2

3 Kv. Pantern arkeologisk förundersökning av stadslager, RAÄ Mariestad 22:1 Arkeologisk förundersökning Västarvet Rapport 2013:4

4 Författare Elinor Gustafsson Omslagsbild Foto taget av T. Carlquist, Fotot är taget från VSV, i korsningen Västerlånggatan/Telegrafgatan, Gamla staden, Mariestad och visar kv. Pantern 6 södra sida ut mot Telegrafgatan. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket medgivande Västergötlands museum / Västarvet Box Skara tel , fax

5 Innehåll Inledning...5 Fornlämningar i området och historik över staden...5 Syfte och frågeställningar...6 Metod och genomförande...6 Resultat...9 Fynd och lagerföljder Funderingar kring kulturlager och datering Keramik och tegel Kritpipor Övriga fynd Sammanfattande arkeologisk tolkning Litteratur Tryckta källor Otryckta källor Tekniska och administrativa uppgifter... 17

6 Västergötlands museum 2013:4

7 Arkeologisk förundersökning, kv. Pantern Inledning Västergötlands museum har genomfört en besiktning följt av arkeologisk förundersökning av stadslager RAÄ Mariestad 22:1. Undersökningen gjordes i samband med ombyggnation till moderna bostäder av en f.d. stall-, vagnslider och magasinsbyggnad uppförd på 1800-talet. Dess senaste funktion har varit som garage. Byggnaden ligger i kv. Pantern 6 inom gränserna för Gamla staden i Mariestad. Kostnadsbärare var Mariehus Fastigheter AB. Undersökningen gjordes i enlighet med Länsstyrelsen i Västra Götalands län (beslut ), och den undersökningsplan som uppdragstagaren upprättat utifrån Länsstyrelsens förfrågningsunderlag. Fornlämningar i området och historik över staden Ytan som undersökts utgjordes av en 1800-talsbyggnads golv och lagren därunder, vilka är del av Mariestads stadslager, RAÄ 22:1, och av kv. Pantern 6 som via historiskt kartmaterial kan spåras tillbaks till Fig. 1. Karta över Mariestad med platsen för besiktning och förundersökning markerad.

8 6 Västergötlands museum 2013:4 talet (fig. 5). År 1693 förstördes staden av en stor brand. Spår av branden torde kunna identifieras vid utgrävning i form av ett sotbemängt kulturlager. Ett sådant lager kan i så fall också ge en fingervisning om vilken tidsperiod man rör sig i. Tidigare har fragmentariska rester av talens Mariestad påträffats i samband med exploateringar i den gamla stadskärnan (Berglund, A Rapport 1989:11, Skaraborgs länsmuseum). Dock är de arkeologiska undersökningarna av stadslagret av ringa omfattning och hur staden sett ut innan branden 1693 är föga känt. Även tidigmedeltida spår i närheten av Gamla staden har påträffats. Leksberg 80, 81, 82 och 83 är samtliga fångstanläggningar som ligger där ån Tidan mynnar ut i Vänern och som består av pålar daterade till tal. Syfte och frågeställningar Det övergripande målet var att efter genomförd förundersökning kunna ge en beskrivning av stadslagrens innehåll, mäktighet, ålder och komplexitet, samt deras antikvariska bevarandevärde. Resultaten kan sedan ligga till grund för Länsstyrelsens beslut om fortsatta åtgärder på och omkring platsen. Frågeställningar inför undersökningen var bland andra: - Finns spår av några specifika verksamheter/hantverk på platsen? - Hur har de olika kulturlagren bildats? - Kan brandlagret från stadsbranden 1693 detekteras? - Finns bebyggelserester från tiden före 1800-talsbyggnaden kvar på platsen? - Vad finns under de äldsta stadslagren tidig medeltid/förhistoria? Metod och genomförande Byggnaden som är föremål för renovering och omvandling från garage till bostäder, omfattar en yta av ca 75 m 2. När Västergötlands museum kom till platsen hade arbetsföretaget redan pågått några dagar och det blev tydligt att den östra delen, ca 50% av den totala ytan, redan var urschaktad inför gjutning av ny golvplatta (fig. 3). På resterande yta hade ett betonggolv avlägsnats. Under detta var en stenläggning som i sin tur överlagrade de äldre stadslagren. Stenläggningen var av varierande kvalitet och bevarandegrad. Betonggolvet hade brutits upp med hjälp av en minigrävare vars kraftiga metallstöd grävt sig ner genom såväl stenläggning som de översta stadslagren på ett flertal ställen (fig. 2 och 4). De kommande undersökningarna koncentrerades därmed till västra delen av byggnadens golvyta (fig. 2). Det kan tilläggas att den östra delen utgörs av en envåningsbyggnad,

9 Arkeologisk förundersökning, kv. Pantern Fig. 2. Västra delen av byggnaden, vars underliggande kulturlager kom att bli föremål för arkeologisk förundersökning. Foto taget från söder, in genom västra garageporten. Foto förf. medan den västra delen har två våningar och förmodligen också haft en annan funktion än byggnaden i öst. Som första steg gjordes den 10 oktober 2012 en rudimentär besiktning där två 1x1 meter stora rutor grävdes på platsen, med syfte att få grepp om lagerföljder och deras mäktighet inför en eventuell förundersökning. Vad som tolkades som ett brandlager påträffades 0,1-0,3 m under markytan. Påföljande förundersökning inleddes med en mindre kart- och arkivstudie, 0,5 dagar, med målet att identifiera hur bebyggelsen i det aktuella kvarteret förändrats genom historien. Fig. 3. Bilden visar den östra delen av undersökningsytan, som kom att bortprioriteras då den redan var utgrävd och mycket förstörd av de maskiner som använts på platsen. Foto taget från sydväst av förf.

10 Västergötlands museum 2013:4 Fig. 4. Schematisk plan över grävda schakt, nivåer och störningar genomförda och påträffade under den undersökta byggnaden. Utgrävningsarbetet bestod i betydande del av att avlägsna den i ytan liggande, kraftiga stenläggningen. Två arkeologer samt grävmaskinist arbetade tillsammans med detta under den första fältdagen. Med hjälp av för ändamålet lämpliga redskap grävdes sedan lager för lager bort över en så stor del av ytan som möjligt (se A, fig. 4). Som djupast nådde den handgrävda ytan ner till lager 5 (se fig. 6). En handgrävd provruta (B, fig. 4) om 0,5x0,5 m grävdes till ett djup av 0,7 m (eller t.o.m. lager 6, fig. 6), främst för att få ett grepp om fyndens fördelning i lagren. Ett 5 meter långt och 1 meter brett schakt grävdes med hjälp av grävmaskin ner i vad som var den kulturellt opåverkade botten (se C, fig. 4). Därmed bildades i schaktväggarna ett fint snitt genom samtliga kulturlager på platsen, vilket underlättade förståelsen och beskrivningen av desamma. Utkik hölls efter spår av tidigmedeltida eller äldre karaktär under de äldsta stadslagren. Då ytan som undersöktes är situerad inomhus, skissades planer och profiler på arkivbeständig ritfilm, eftersom inmätning med GPS inte lämpade sig. Skisserna kompletterades med fotografering. Den byggbelysning som fanns att tillgå gav dock ett svårhanterligt ljus vilket på-

11 Arkeologisk förundersökning, kv. Pantern 9 verkade kvaliteten på fotografierna. Ambitionen att upprätta ett enklare schema över lagerförhållanden, som beskrevs i undersökningsplanen, fick läggas åt sidan när det blev tydligt att en för liten del av ytan skulle komma att undersökas. Slutsatser som rör exakta förhållanden mellan lagren kan inte dras då de inte kunde grävas bort till fullo ett efter ett, enligt en mer traditionell singel context metodik. För en sådan undersökning skulle längre tid behöva avsättas för fältarbete. Resultat Nedan presenteras de arkeologiska resultaten från besiktning och förundersökning i sydvästra hörnet av kv. Pantern, Mariestad. Först något om det historiska kartmaterial som finns att tillgå över området. Som framgår av fig. 5, var kvarteret på plats redan år 1700, alltså sju år efter den stora stadsbranden. Detta är de äldsta belägg som kunnat fås fram för Gamla stadens planering. Historien hos den byggnad som står på platsen idag är tämligen höljd i dunkel. I Mariestads bevarandeprogram från 1983 (s. 62) framgår att den är uppförd under 1800-talet med en tomtarea på 944 m 2. Grunden är av sten och stommen av delvis panelat timmer, taket är ett sadeltak med 1-kupigt lertegel. De nu röda fa- Fig. 5. Gamla staden i Mariestad år 1700 liknar till stor del dagens gatunät. Ringen markerar tomten i kv. Pantern inom vilken den aktuella undersökningen genomförts.

12 10 Västergötlands museum 2013:4 saderna med vita detaljer var tidigare gula och gröna. Funktionen ska ha varit en kombination av stall, vagnslider och magasinsbyggnad. Senaste användning har varit som garage. Vad som fanns på platsen innan 1800-talshuset är okänt. Fynd och lagerföljder Funderingar kring kulturlager och datering Fig. 6 visar en schematisk överblick över lagerföljderna på platsen. Fyndmaterialet var förbluffande likt och ganska homogent genom samtliga lager, utom i lager 4 som utgjordes av en relativt tunn kollins och inte innehöll några föremålsfynd. Observera att inga föremålsfynd sparats för magasinering på Västergötlands museum. Endast de stratigrafiskt yngsta lagren uppvisade genom sin fyndsammansättning vilka specifika aktiviteter som försiggått på platsen. Hästskor kunde kopplas till stallverksamheten, och ett oljeläckage till tiden då byggnaden varit garage. Alla lager som syns i profilen förekommer inte över hela ytan. Lager 4 (kollins) tunnar t.ex. ut och är i princip icke existerande längst i väst. Hur bildandet av samtliga påträffade lager gått till kan inte avgöras. Den översta stenläggningen är naturligtvis tillkommen på plats. Likaså kan tänkas att de tunnare lagren, exempelvis 4 och 6 avsatts på platsen och rakats ut över en större yta. Däremot är det troligast att de mer mäktiga lager, som dessutom innehåller stora mängder större sten, består av påfört material som använts i syfte att fylla upp och jämna ut den naturligt sluttande ytan. Fig. 3 visar att två stenläggningar påträffats. Vinkelrätt ut från den igensatta dörröppningen i norra väggen var en fint stenlagd kant med mindre stenar än i övriga stenläggningen. Ju längre söderut man kom i rummet blev stenarna större och stenläggningen mer slarvigt lagd. Öst om den fint lagda kanten var stenläggning som fortsatte in under densamma. Huruvida det rör sig om en äldre tillblivelse eller om konstruktionen helt enkelt haft en annan funktion kanske har den markerat gränsen för inomhus/ utomhus eller olika funktioner inom själva huset är svårt att fastställa. Dels beroende av att stenläggningarna till stor del förstörts redan innan undersökningens början. Den stenlagda ytan har förmodligen existerat samtidigt som byggnaden använts som stall, en tanke är att den fint lagda stensättningen markerat gränserna för en eventuell selkammare, där olika sorters selar, sadlar och grimmor förvarats. Huset som i norr gränsar mot den aktuella byggnaden och även utgör dess norra vägg är byggt på talet. (Den norra väggen är timrad till skillnad mot övriga väggar som är byggda av stående plank, se fig. 2) Ett annat förslag är att det kanske är detta hus den äldre stenläggningen från början förhåller sig till? Med tanke på det stora antalet lager, deras sammanlagda djup på 1,25 m samt fyndmaterialet, får det anses rimligt att anta att en stor del av

13 Arkeologisk förundersökning, kv. Pantern 11 Mariestads historia, från stadens grundande 1586, avspeglas i marken i kv. Pantern 6. Dock har inga bebyggelserester kunnat identifieras och inga fynd som kan datera lagren så precist som man skulle önska. Fynden av kritpipor kan teoretiskt sett vara från 1600-talet (se Kritpipor nedan). Det som förmodades vara ett brandlager vid besiktningen (lager 4/5, fig. 6) kan efter förundersökningen inte med säkerhet klassas som ett sådant. Man kan heller inte helt avföra hypotesen att det skulle ha sitt ursprung i 1693 års stadsbrand; kritpipor som kan vara av äldre snitt påträffades under lager 4/5. Ett motargument skulle kunna vara att brandlagret ligger relativt högt upp i stratigrafin, överlagrande en diger samling kulturlager, vilka i så fall skulle avsatts/påförts under relativt kort tid om ca 100 år. Keramik och tegel Tegel samt keramikskärvor från trasiga kärl av olika slag var det vanligast förekommande fyndmaterialet från kv. Pantern. I samtliga lager fanns exempel på sådana från rödgodskärl, med eller utan dekorationer i form av glasyr och ornamentik. Även några fajansskärvor samt en stengodsskärva tillvaratogs (fig. 7). Inget svartgods återfanns, vilket befäster att vi lämnat senmedeltiden och gått in i tidig modern tid ( ). Glasyren på kärlen finns både på in- och utsidan, något som först uppträder under senmedeltid ( ) och fortsätter vara vanligt under tidig modern tid. Den tidigaste glaserade keramiken är det blyglaserade svartgodset från tidig medeltid ( ), det har endast påträffats i Lund och har sitt ursprung i England. Under högmedeltid glaserades endast rödgodskärlen på utsidan. Fig. 6. Profil med lagerföljder i kv. Pantern 6, Mariestad. Från stenläggningen i toppen till det kulturellt opåverkade bottenlagret var ett djup på 1,25 m.

14 12 Västergötlands museum 2013:4 Protostengods och stengods började importeras redan på och 1400-talen, importen ökade dock under senmedeltiden. Fajans, som är ett poröst lergods i grå-, gul- eller rödaktig färg, glaserat med en ogenomskinlig tennglassyr gör sitt intåg i Skandinavien under tidig modern tid. Den inhemska produktionen i Sverige startar under 1700-talet. Ett par exempel på ben från forna trebensgrytor återfanns i två separata lager (fig. 8). Trebensgrytor var populära hushållskärl ända från högmedeltid in i tidig modern tid (Brorsson 2002: ). Det är tämligen svårt för en icke-expert att datera utifrån fynd av tegel. Inte minst för att teglet genom tiderna återanvänts efter att byggnader rivits. I Sverige är de äldsta tegelfynden från 1100-talet, och har då ofta sitt ursprung i klostermiljöer (Gardelin 2002:156). Fig. 7. Ett axplock av keramikfynd från kv. Pantern 6, Mariestad. Foto förf. Fig. 8. Två ben från trebensgrytor använda i hushållet av forna invånare i Mariestad. Hittade vid förundersökning i kv. Pantern 6. Foto förf.

15 Arkeologisk förundersökning, kv. Pantern 13 I kv. Pantern var majoriteten av teglet taktegel och murtegel. Det mesta återfanns i nordvästra hörnet av undersökningsytan, i de översta lagren. Vissa bitar var sotiga, men långt ifrån alla. Längs med västra sidan av undersökningsytan är sluttningen som störst och man bör därför ha behövt störst fyllnadsmassor här för att plana ut markytan. Kanske är mycket av teglet på platsen påfört i just detta syfte? Kritpipor Ett vanligt inslag i fyndmaterial från främst och 1700-talen är kritpiporna, rökdon framställda av vitbrännande stengodsleror. Från kv. Pantern togs 13 kritpipsfragment om hand, samtliga utgjorde delar av pipans skaft (fig. 9). Det äldsta fyndet av kritpipor i Sverige är från regalskeppet Wasa och dateras därmed till Den första produktionen i Europa startade redan på 1570-talet i England. 50 år senare tog sig Nederländerna in på marknaden och blev så småningom världsledande. Den svenska pro- Fig. 9. Fynd av fragmentariska kritpipor från kv. Pantern 6, Mariestad. Foto förf.

16 14 Västergötlands museum 2013:4 duktionen härleds främst till 1700-talet. Man slutade använda kritpipor under första halvan av 1800-talet (Brorsson 2002:154). Huruvida piporna är engelska eller holländska kan avgöras av ett tränat öga bl.a. genom att studera formen på själva piphuvudet. Har man tur kan man även finna tillverkningsstämplar på piphuvudet eller skaftet som ger ledtrådar om tillverkare och geografiskt ursprung. I kv. Pantern påträffades varken piphuvuden eller bevarade stämplar och piporna förblir därmed anonyma. De hjälper dock till att befästa att de undersökta stadslagren producerats av och 1700-talens Mariestadsbor. Övriga fynd I anslutning till stenläggningen påträffades i norra delen av undersökningsytan (vid bokstav E, fig. 3) en samling med ett tjugotal hästskor ett bevis för att byggnaden verkligen använts som stall en gång i tiden. Övriga fynd i de övre lagren var rostig spik, glas, ett par märkliga, smörknivsliknande träföremål samt ett oidentifierbart objekt, vilket närmast liknar en hemgjord knapp (fig. 11). Även djurben troliga rester efter slakt och matlagning - dök upp i många av de undersökta lagermassorna (fig. 10). Fig. 10. Ett urval av djurben och tänder påträffade i kv. Pantern 6. Foto förf.

17 Arkeologisk förundersökning, kv. Pantern 15 Fig. 11. Diverse fynd från kv. Pantern 6. Den förmodade knappen syns längst ner i bild, direkt under skärvan av grönt glas. Foto förf. Sammanfattande arkeologisk tolkning Västergötlands museum har genomfört besiktning med påföljande arkeologisk förundersökning av stadslager, RAÄ 22:1, i kv. Pantern 6, Gamla staden Mariestad. Det lilla titthål som gjordes genom stadslagren i samband med undersökningen, gav svar på några av frågorna som formulerats i undersökningsplanen. Men kanske gav det i första hand upphov till fler frågor om aktiviteter och händelser före 1800-talet i Mariestads äldre delar. De lagerbildningar som visade sig finnas under betonggolv och stenläggningar, var både fler och mäktigare än förväntat. Fyndmaterialet, som i första hand bestod av tegel, keramik och djurben, var relativt homogent genom samtliga lager och kunde inte avslöja om specifika verksamheter försiggått på platsen. Inga bebyggelserester detekterades och ingen aktivitet från tidig medeltid/förhistoria kunde identifieras under de äldsta stadslagren. Den hypotes som efter besiktning föreslog att ett av sot och kol bemängt lager skulle härröra från stadsbranden 1693, har varken kunnat bekräftas eller förkastas. Det är dock tydligt att kulturlagren på platsen bildats på olika sätt och under en period av flera hundra år, kanske så tidigt som vid stadens grundande i slutet av 1500-talet. Efter avslutad undersökning känns det angeläget att fortsatt arkeologi i Gamla staden, Mariestad kan genomföras med förförståelsen att staden på sina ställen rymmer mäktiga kulturlager som har potential att ge oss mycket ny kunskap. Undersökningar måste få ske med den metod och inom den tidsram som krävs för att få ett fullgott arkeologiskt resultat.

18 16 Västergötlands museum 2013:4 Litteratur Tryckta källor Berglund A Arkeologisk förundersökning Kyrko- och Rådhusgatan, Mariestads socken, Mariestads kommun, Västergötland. Rapport 1989:11, Skaraborgs länsmuseum. Brorsson, T Tidig medeltid I: Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red.). Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Malmö. Brorsson, T Högmedeltid I: Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red.). Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Malmö. Brorsson, T Senmedeltid I: Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red.). Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Malmö. Brorsson, T Tidig modern tid I: Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red.). Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Malmö. Brorsson, T Kritpipor. I: Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red.). Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Malmö. Gardelin, G Tegel. I: Lindahl, A., Olausson, D. & Carlie, A. (red.). Keramik i Sydsverige. En handbok för arkeologer. Malmö. Otryckta källor

19 Arkeologisk förundersökning, kv. Pantern 17 Tekniska och administrativa uppgifter Länsstyrelsens beslut: Västarvet dnr: Västarvet pnr: Län: Västra Götalands län Kommun: Mariestad Socken: Mariestad Fastighet: Pantern 6 Fornlämning: Mariestad 22:1 Ansvarig institution: Uppdragsgivare: Kostnadsbärare: Orsak till uppdraget: Västarvet, Västergötlands museum, Kulturmiljöenheten Mariehus AB Mariehus AB Ingrepp i stadslager i samband med renovering av 1800-talsbyggnad Projektansvarig: Elinor Gustafsson, VGM Övrig fältpersonal: Catharina Henriksson, VGM Tidpunkt: Besiktning: FU: Arkiv- och fyndmaterial Samtlig dokumentation förvaras på Västergötlands museum.

20

21 Rapporter :1 2012:2 2012:3 2012:4 2012:5 2012:6 2012:7 2012:8 2012:9 2012: : : : : : : : : : : : : : : : : : :28 Catharina Henriksson & Erik Holmström Anders Berglund Catharina Henriksson Catharina Henriksson Maria Norrman Maria Vretemark Maria Vretemark Maria Norrman Anders Berglund Anders Berglund Catharina Henriksson Catharina Henriksson Anders Berglund Catharina Henriksson Catharina Henriksson & Erik Holmström Anders Berglund Anders Berglund Elinor Gustafsson Anders Berglund Maria Norrman Ylva Nilson (red Elinor Gustafsson) Elinor Gustafsson Ylva Nilson (red Elinor Gustafsson) Maria Vretemark Maria Vretemark Anders Berglund Anders Berglund Elinor Gustafsson Kulturhistorisk utredning Varnhem 2011 Arkeologi i Horsås - Trädgårdsstaden Förundersökningar av RAÄ 119, 168, 173, 174, 179, 180 och 184, Skövde socken och kommun, Västergötland Särskild arkeologisk utredning inför byggnation inom fastighet en/erna Våmb och Hene 8.16 i Våmb & Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun Särskild arkeologisk utredning inför byggnation inom fastigheterna Källby 6:6 och 2:27, Källby socken, Götene kommun Inför bergtäkt på fastigheterna Håberg 1:15, Skogen 1:5, Tengenestorp 1:19 m fl, Grästorps kommun Osteologisk analys av djurben från kv. Bokbindaren i Linköping, Östergötland Osteologisk analys av djurben från Hulje 8:3, RAÄ 281 Mjölby socken, Östergötland Hällkistan som inte fanns. Raä Häggesled 37:2, Häggesled socken, Lidköpings kommun. Arkeologisk förundersökning 2011 Kring Fåraberget i Falköping. Arkeologisk utredning 2011 inom DP Tåstorp-Fåraberget, Falköpings kommun, Västergötland Spåren av ett litet gravfält. Undersökning av Ryd sn RAÄ 55, Skövde kommun, Västergötland Arkeologisk förundersökning i form av schaktningsövervakning av fornlämning Raä nr 17, Hjo stad, Hjo kommun Arkeologisk förundersökning inför byggnation inom Källby Raä nr 94, Götene kommun Mindre arkeologisk utredning inom fastigheten Råda 14:60, Råda socken, Lidköpings kommun, Västergötland Arkeologisk förundersökning inför byggnation inom Raä nr 81, Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun, Västergötland Kulturhistorisk förstudie, Våmb socken, Skövde kommun Arkeologi vid Logistic Center. Arkeologiska förundersökningar av RAÄ 104 och 108, Friggeråker socken, Falköpings kommun, Västergötland Arkeologisk inventering (förstudie) i samband med planering av vindkraft - verken Lövaskog 1-4, Äspereds socken, Borås kommun, Västergötland Tillgänglighetsanpassning på Kyrkogatan inom Raä Mariestad 22:1, Mariestads kommun, Västergötland. Arkeologisk förundersökning Järnframställning vid Lillegården - återkomsten. Förundersökning av Skövde socken Raä 203, Skövde kommun, Västergötland Råda Prästbol 1, RAÄ Råda 101, Råda socken, Lidköpings kommun. Arkeologisk undersökning 2010 Halskragen från Daretorp - ett bronsålderstida depåfynd. Arkeologisk efterundersökning 1991 Schaktningsövervakning vid medeltida borgen Gälakvist, Skara socken, Skara kommun Medeltida kulturlager i kv. Saturnus, Skara socken, Skara kommun Osteologisk analys av djurben från kv. Spinnrocken i Norrköping, Östergötland Osteologisk analys av djurben från Stortorget i Kungsbacka, Halland Kulturhistorisk inventering (förstudie) i samband med planering av vindkraft- verken Fänneslunda 1-7, Ulricehamns kommun Liared 1-7 i änglagårdens utmarker. Förstudie av planerad vindkraftpark i Liareds socken, Ulricehamns kommun, Västergötland Spår av kv. Plåtslagaren, Badhusgatan i Skövde, Skövde kommun

22 2012:29 Maria Norrman Inför byggande av Naturrum Vänerskärgården - Viktoriahuset på fastigheten Läckö 1:7, Lidköpings kommun. Arkeologisk utredning :30 Maria Norrman Inför ny detaljplan på fastigheterna Alvetorp 1:2 och Led 4:2, Lidköpings kommun 2012:31 Elinor Gustafsson Inför vindkraft inom Floby-Istorp 1:5, 1:7 och 1:9, Floby socken, Falköpings kommun. Särskild utredning :32 Elinor Gustafsson SU inför ny industritomt Magrelund, Skultorp 50:1, Norra Kyrketorp socken, Skövde kommun 2012:33 Maria Norrman Inför planerade vindkraftverk projekt Sparresäter, Arkeologisk utredning steg 1 Karlsfors 3:1, Sparresäter 1:13 m.fl. Skövde kommun 2012:34 Erik Holmström Kulturhistorisk utredning för ny väg 44 Lidköping - Källby 2012, Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner 2012:35 Catharina Henriksson Särskild arkeologisk utredning 2012 Bernstorp, Marieberg och Nyboholm, & Maria Norrman Skara socken, Skara kommun 2012:36 Elinor Gustafsson Bosgården, Hornborga. Fördjupat kunskapsunderlag inför nybyggnationer Hornborga socken, Falköpings kommun, Västergötland 2012:37 Anders Berglund Arkeologisk utredning i samband med planering av VA & bredbandsnät i Hornborga och Sätuna socknar, Falköpings kommun :38 Maria Norrman Väg 44 delen Källby - Lidköping. Skeby och Sävare socknar, Götene och Lidköpings kommuner. Arkeologisk utredning steg :39 Maria Norrman Antikvarisk kontroll vid Skörstorps kyrka, Skörstorps socken, Falköpings kommun 2012:40 Maria Norrman Arkeologisk förundersökning vid Östra Gerums kyrka, Östra Gerums socken, Tidaholms kommun Rapporter :1 Gisela Ängeby Boplats i Saleby. Arkeologisk delundersökning Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun 2013:2 Ylva Nilson Boplats i Saleby. Arkeologisk undersökning Saleby socken, (red Elinor Gustafsson) Lidköpings kommun 2013:3 Maria Vretemark Arkeologisk forskningsundersökning , Karleby 7:1, Leksbergs socken RAÄ 32, Mariestads kommun, Västergötland 2013:4 Elinor Gustafsson Kv. Pantern - arkeologisk förundersökning av stadslager, RAÄ Mariestad 22:1, Mariestad socken, Mariestads kommun