Aggressiv budgivning. Jan Eric Larsson. Öst giv, Öst-Väst i zonen. Syd Väst Nord Öst pass 1d pass 1h pass 2h pass 3d pass 4h pass pass pass

Transkript

1 Aggressiv budgivning Jan Eric Larsson Öst giv, Öst-Väst i zonen s D h kn-9 d kn-4 c D-kn s s kn-9 h E-K-2 h D d K d E-D-9-5 c E-7-4 c 9-8 s E-K-10-5 h d c K-6-5 Syd Väst Nord Öst 1s pass 2s pass pass pass Syd öppnar, Nord höjer och alla passar. Jämn hemgång och 110 till Nord-Syd. Verkar vara en helt alldaglig bricka, eller hur? Men vänta nu. Öst-Väst har ju 4h hemma. Hur kunde Syd öppna på tio poäng och 4333? Varför kunde inte Väst dubbla? Nå, fördelningen är ju inte särskilt bra för en dubbling. Kanske är det säkrast att vänta. Nords höjning till två spader är helt normal, så låt oss se på Öst. Vill man gå in på treläget med 5422 och nio poäng, mest i låghonnörer? Nej, det är nog säkrast att passa. Kan Väst göra något? Vill man vara på treläget utan trumf när partnern bara har passat? Nej, det är kanske bäst att passa och försöka ta en straff i 2s. Syd Väst Nord Öst pass 1d pass 1h pass 2h pass 3d pass 4h pass pass pass Öst-Väst upptäcker sin dubbelanpassning och bjuder utgång i 4h. Det här handlar naturligtvis om aggressivitet eller om att bjuda ofta på svaga händer. Vad är aggressiv budgivning? Om vi vill beskriva våra händer så noggrant som möjligt i ostörd budgivning, måste det vara bra att börja lågt. I princip borde närmaste bud täcka flest händer och vara minst specifikt, medan högre och hoppande bud skulle användas till mer väl definierade fördelningar och poängintervall. Idéer som bygger på denna insikt är bland annat Culbertsons uppfinning att ny färg på lägsta nivå är rondkrav, stark klöver och även starkt pass. Kanske kan man säga att även femkorts högfärgsöppningar delvis hänger samman med denna princip. Men nyckelförutsättningen är naturligtvis att det handlar om ostörd budgivning. Om motståndarna kliver in har vi ingen nytta av att ha hållit budläget lågt. Och om det är motståndarna som har kontraktet, kunde vi kanske ha gjort livet lite svårare för dem genom att börja bjuda på en högre nivå. Aggressiv budgivning sönderfaller i flera olika delar. Bland de viktigare är: Det visade sig ju vara väldigt bra för Syd att öppna 1s på en balanserad tiopoängare och för Nord att höja. Att öppna på en hög nivå Att öppna ofta Att snabbt höja med trumfstöd Om Syd passar blir det, som Jannersten skulle ha sagt, andra tongångar: Den kanske viktigaste aspekten är nog om man har ett system som tillåter att man 1 (15)

2 öppnar på hög nivå med flera olika bud. Typiska exempel på aggressiva öppningsbud är svaga tvåöppningar, svag sang, och lätta öppningsbud i högfärg. Systemets totala aggressivitet avgörs av både vilka och hur många olika aggressiva öppningsbud som finns. Använder man svaga tvåöppningar, svag sang och lätta högfärgsöppningar får man ett mer aggressivt system än om man bara har någon av dessa metoder. Många par bjuder med mindre precision i sin försvarsbudgivning. Även goda par går ofta över i en annan mod när motståndarna öppnat, nämligen att kämpa om delkontrakt. Då blir ofta budgivningen mot utgång och slam mindre precis. Detta betyder att det kan vara en fördel att öppna ofta, även om man inte öppnar på någon särskilt hög nivå. Det är naturligtvis också en stor fördel om man öppnar med bud som ofta gör det möjligt för partnern att snabbt bjuda ut sin hand med trumfstöd. Medelöppning Om man vill göra ett aggressivt system, ska det innehålla så många olika aggressiva öppningsbud som möjligt, och vart och ett av dessa ska vara vanligt förekommande. Det är väl klart att Culbertson, där man kräver 13 hp för att öppna, och har starka tvåöppningar, måste vara mindre aggressivt än Modern Standard, där man öppnar från 11 hp och har svaga tvåöppningar. Men hur mycket aggressivare är Modern Standard? Och hur jämför sig dessa system med Precisionsklöver eller Säfflespader? Det finns ett relativt enkelt sätt att karakterisera aggressiviteten hos ett system, när det gäller öppningsbud, den så kallade medelöppningen, eller den genomsnittliga öppningen. Låt oss först tilldela budnivån ett numeriskt värde, där pass = 0.0, 1c = 1.0, 1d = 2.0, 1 h = 3.0 och så vidare. Budnivån är helt enkelt det antal steg från pass som budet i fråga ligger på, eller antalet kort man måste ta i samma klump ur budlådan för att bjuda det. För varje system kan man räkna ut en genomsnittlig nivå för öppningsbuden. Låt oss ta ett enkelt exempel för att visa hur det går till. Antag först ett system där vi öppnar med 1c på alla händer med hp, och passar annars. Det finns färdiga tabeller som talar om att hp finns i % av alla händer. Vi kan lätt räkna ut medelöppningen för detta system. Budet 1c har nivån 1.0 och frekvensen är Vi multiplicerar och får cirka Låt oss säga att vi i stället öppnar 1d på alla händer med Då blir medelöppningen 2.0 * , alltså cirka Öppningen blir dubbelt så hög, eftersom 1d är dubbelt så högt som 1c. Om vi i stället antar att vi öppnar 1c på alla händer med 8-12 hp blir medelöppningen 1.0 * = Vi öppnar med 1c, men händer med 8-12 hp är mer dubbelt så vanliga som händer med Om vi öppnar med 1d på alla händer med 8-12 hp får vi en medelöppning på Låt oss anta ett system där vi öppnar 1c på alla händer med 8-12 och 1d med Vi räknar ut medelöppningen som m = 1.0 * * Medelöppningen för detta system blir Man kan göra exakt samma typ av beräkning för ett realistiskt system, till exempel Modern Standard, men det blir naturligtvis fler termer att addera ihop. Det finns färdiga sannolikhetstabeller för varje innehav av honnörspoäng och för varje fördelning. Om man räknar ut sannolikheten för varje kombination av dessa, bestämmer vilket öppningsbud ett visst system rekommenderar och multiplicerar med dess budnivå, samt lägger ihop delsummorna för 2 (15)

3 samtliga kombinationer, får man en medelöppning för systemet i fråga. Så här ser tabellen ut för Modern Standard, med öppningar på enläget på hp och ordningen hcsd mellan fyrkortsfärger, sang med femkorts högfärg, samt svaga tvåöppningar på 6-10 hp med exakt sexkortsfärg. pass % 1c hp, 4+c % 1d hp, 4+d 6.96 % 1h hp, 4+d % 1s hp, 4+d 8.41 % hp, balanserad 4.81 % 2c 21+ hp 0.62 % 2d 6-10 hp, 6d 1.74 % 2h 6-10 hp, 6h 1.75 % 2s 6-10 hp, 6s 1.75 % hp, balanserad 0.49 % Summerar vi ihop detta får vi en medelöppning på 1.69 för Modern Standard. Men vad betyder det nu att ett system har en medelöppning på 1.69? För en viss bricka säger medelöppningen inget, men i långa loppet kommer en spelare som använder Modern Standard att öppna på en budnivå på 1.69, alltså någonstans mellan 1c och 1d. Nästa motståndare måste i genomsnitt börja sin budgivning ett steg högre. Medelöppningen är alltså ett mått på den genomsnittliga nivå som motståndarna måste börja sin budgivning på, i de fall vår sida har given. På så vis är medelöppningen ett kvantitativt mått på hur aggressivt vårt system är, eller rättare sagt, hur högt vi öppnar i genomsnitt. På nittiotalet skrev författaren ett program som räknar ut medelöppningar för olika system. För varje system måste man skriva en subrutin som talar om vilket öppningsbud systemet väljer, givet en viss fördelning och en viss styrka. Med hjälp av detta program är det lätt att beräkna medelöppningen för olika system. Programmet räknar bara med öppningsbud upp till och med. Skälet till detta är att i nästan alla system är bud på högre nivåer spärrbud. Systemen skiljer sig inte mycket över, och buden är ganska oberoende av vilket system man använder. Några olika system Låt oss se på medelöppningen för några olika system. Först anges medelöppning, och sedan frekvensen för pass i procent. Culbertson Precision Standard American Polsk klöver Svan Modern Standard Kålrotsruter Acol Lilla Säfflespadern Regres Magic Diamond Moscito Carrotti Pass-Spader Kaninklöver Aggressiv standard EHAA Som synes varierar aggressiviteten ganska mycket, från Culbertson, som ligger på 0.76 (alltså klart under 1c) till systemet EHAA, som ligger på I EHAA öppnar man alltså i genomsnitt högre än 1s. Man kan också se att i Culbertson passar man på 73 % av alla händer i öppningsposition, medan man i, till exempel, Pass-Spader bara passar i 9 % av fallen. Innan vi tittar närmare på de olika systemen ska vi göra några observationer. Medelöppningen ger plusvärden för alla höga öppningsbud, även de med hög styrka. I Modern Standard öppnar man med på hp och balanserad hand, vilket enbart spärrar den egna sidan, men vår metod 3 (15)

4 belönar detta bud i alla fall. Ett sätt att kompensera för detta vore att inte räkna med bud som visar mer än, till exempel, 15 hp, men det har författaren inte gjort, mest för att det kändes svårt att välja på vilken nivå man ska sluta räkna, och för att den inbördes ordningen mellan olika system inte påverkas särskilt mycket. Medelöppningen mäter bara öppningsnivån, men säger ingenting om effekterna på den fortsatta konstruktiva budgivningen (man kan spärra sin egen sida också), eller risken att komma för högt och få straff. Av dessa båda skäl bör man göra en analys av öppningsbuden och inte bara titta på medelöppningen. Man kan då särskilt undersöka om systemet i fråga innehåller höga starka öppningsbud eller höga farliga öppningsbud på dålig fördelning, vilka båda är nackdelar. Vi går tillbaks till tabellen. Culbertson Precision Standard American Polsk klöver Svan Modern Standard Acol Culbertson 1 i färg 13-22, , balanserad 2 i färg , balanserad Intressant nog visar det sig att många naturliga system, med vida öppningar på enläget, ligger lägst i tabellen. Culbertson, med sina höga styrkekrav på samtliga öppningar, ligger som väntat lägst. Vi kan väl nästan våga konstatera att Culbertson är väl passivt för dagens bridge. Precisionsklöver 1c 16+ 1d 11-15, 2+ d 1h/s 11-15, 5+ färg 13-15, balanserad 2c 11-15, 5+ c 2d 11-15, , h/s 8-10, 6+ färg 22-23, balanserad Precision är förvånansvärt tamt. Detta beror på ett ganska vanligt förekommande pass, samt att femkorts högfärger leder till att många händer öppnas med 1d, den berömda slaskrutern. Lägg därtill höga konstruktiva krav på de svaga tvåöppningarna, och en ovanlig 2d, och man får ett ganska passivt system. Som vi ska se nedan, kan man enkelt hotta upp ett starkt klöversystem och göra det mycket aggressivare. Men det är intressant att notera att flera varianter, till exempel Super Precision, lägger flera händer i 1d och därmed blir ännu tamare. Standard American 1c/d 12-21, 3+ färg 1h/s 12-21, 5+ färg 15-17, balanserad 2c 22+ 2d/h/s 8-11, 6+ färg 20-21, balanserad Standard American har en något högre medelöppning, mest tack vare att 2d är en vanlig svag tvåöppning. Polsk klöver 1c bal / 4+c / alla 1d 12-16, 4+ d 1h/s 12-16, 5+ färg 15-17, balanserad 2c 23+ 2d 7-11, 55+ i hö + lå 2h/s 7-11, 6+ färg 7-11, 55+ i båda hö eller lå Polsk klöver är också ganska passivt. Detta beror till stor del på att klöveröppningen innehåller så många handtyper. Man öppnar 4 (15)

5 med 1c i cirka 25 % av alla fall, vilket väl kan tyckas vara en viss överbelastning av ett enstaka öppningsbud. Svan 1c eller 17+ 1d/h/s 11-16, 5+ färg 14-16, balanserad 2c 11-15, 5+ c 2d 11-15, , h/s 6-10, 6+ färg 6-10, 55+ i lågfärgerna Svan får representera den moderna svenska skolan med dubbeltydig klöver och femkorts högfärgsöppningar. Man kan konstatera att om man har femkorts högfärger och stark sang, blir det inte något vidare aggressivt system. Modern Standard 1c/d/h/s 11-20, 4+ färg 15-17, balanserad 2c 21+ 2d/h/s 6-10, 6+ färg 20-21, balanserad Modern Standard vinner aggressivitet över de tidigare systemen genom sina fyrkorts högfärgsöppningar. Acol 1c/d/h/s 12-21, 4+ färg 12-14, balanserad 2c 22+ 2d/h/s 18+, 6+ eller , balanserad Acol vinner ytterligare aggressivitet med svag sang och lätta öppningsbud, men tappar på sina tvåöppningar. Acol med stark sang har Acol med svag sang och multi 2d har medelöppningen 1.97, vilket väl får anses hyfsat bra. Låt oss nu se på några ovanligare system, varav flera anses vara aggressiva. Kålrotsruter Lilla Säfflespadern Regres Magic Diamond Moscito Carrotti Pass-Spader Kaninklöver Aggressiv standard EHAA Kålrotsruter 1c 15+ 1d 8-14, 5+ högfärg 1h/s 8-14, 4-kortsfärg 13-16, balanserad 2c/d 11-15, 5+ färg 2h/s 13-16, 54 i färgen + lågfärg 13-16, 5+ d och 4+ c Kålrotsrutern heter systemet från Storsjöbygden. Speciellt för detta är bland annat att 1d visar femkorts högfärg och att 1h och 1s visar exakt fyrkorts högfärg på 8-14 poäng. Men Kålrot är inte så aggressivt, dels eftersom 1h och 1s kräver en längre lågfärg när man har 8-10, och dels för att alla tvåöppningar är konstruktiva. Lilla Säfflespadern pass 8+, 4+ s 1c 8+, 4+ h 1d 0-7 1h 8+, obalanserad 1s 8-12, balanserad 13-18, balanserad 2c 8-12, 5+ hö och 4+ c 2d 8-12, 5+ hö och 4+ d 2h 8-12, 54+ i sh 2s genomgående sexkortsfärg 19-21, balanserad Den lilla Säfflespadern öppnar med i snitt över 1d. Man kan konstatera att pass och 1c står för en stor del av öppningshänderna, vilket gör att öppningen trots allt blir ganska låg. Men man måste naturligtvis ta med i kalkylerna att dessa tama öppningsbud visar en högfärg, vilket gör att fältet inte är helt öppet för motståndarna. 5 (15)

6 Regres pass 13+ 1c 8-12, singelton eller renons 1d 0-7 1h/s 8-12, 3-4 kort i färgen 8-12, 5+ högfärg 2c/d 8-12, 5+ färg 2h 8-12, 55+ i ch eller ds 2s 8-12, 55+ i cs eller dh 8-12, 55+ i cd eller hs Regres är det mest kända polska passystemet, och har en medelöppning på Man passar i 27 % av fallen, men har då 13+, vilket gör att det inte är en vanlig öppningssituation för motståndarna. Nilslands och Ofséns Minisplit är ganska snarlikt i struktur och medelöppning. En annan intressant sak med Regres är öppningarna 1h och 1s på 3-4 kort i färgen. Detta gör att partnern kan se om färgen är en kandidat som trumf, men motståndarna kan inte omedelbart veta att färgen är utesluten. Den kan ju mycket väl sitta 3-2. Detta gör att motståndarna får det svårare. Magic Diamond 1c obal eller bal 1d 17+ 1h/s 8-11, 4+ färg 12-14, balanserad 2c/d 8-11, 6+ färg eller 54+ cd 2h/s 7-11, 55+ i hö+lå 7-11, 55+ i cd Magic Diamond är känt för sina aggressiva öppningar i högfärg, men får trots detta ingen extremt hög medelöppning. Passet är trots allt ganska vanligt (31 %) och de ganska ovanliga svaga tvåöppningarna drar ner genomsnittet. Öppningen 1c visar obalanserad eller balanserad, medan 1d är starkt. Denna struktur är ärvd från Carrotti. Moscito 1c 15+ 1d 9-14, 4+ h 1h 9-14, 4+ s 1s 9-14, 4+ d 11-14, balanserad 2c 10-14, 6+ c 2d 7-10, 6+ h eller s 2h 7-10, 5 h 2s 7-10, 5 s 7-10, 55+ i cd Moscito har ännu högre medelöppning, beroende på öppningsbud på och fyrkorts högfärger. I en version från 1992 beslöt sig Marston och Burgess för att öppna alla 6-9 med 2c i ozon. Då går öppningen upp till hela 4.16, men å andra sidan lever man ju rätt farligt. Carrotti pass obal eller bal 1c 9-11 eller 17+ 1d 0-7 1h/s 8-11, 4+ färg 12-14, balanserad 2c/d 8-11, 6+ färg eller 54+ cd 2h 7-11, 55+ i ch eller ds 2s 7-11, 55+ i cs eller dh 7-11, 55+ i cd eller hs Carrotti är en variant av Morotsklövern, med starkt pass och dubbeltydig 1c. Det får en högre medelöppning än Magic Diamond eftersom man öppnar 1d med 0-7. Pass visar obalanserad eller balanserad. Pass-Spader pass 1s övrigt som 1s i Modern Standard som pass i Modern Standard enligt Modern Standard Ett sätt att enkelt öka aggressiviteten är att byta öppningsbuden pass och 1s. Jag har gjort detta för Modern Standard och valt att kalla systemet för Pass-Spader. Helt plötsligt har vi fått upp öppningen till 3.42, och samtidigt skaffat oss ett öppningsbud som är svårhanterligt för båda sidor. Mer om detta nedan. 6 (15)

7 Kaninklöver 1c 15+ 1d/h/s färg balanserad 2c c 2d 4-9 trefärgshand 2h/s färg i cd Mitt eget bidrag tillsystemfloran heter för närvarande Kaninklöver. Det är ett i mitt tycke bra exempel på hur man kan designa ett klöversystem som är både konstruktivt och säkert men ändå har en så hög medelöppning som Kaninklöver tillåter öppning på trekortsfärger, vilket gör det svårare för motståndarna att utesluta färgen som deras trumf. Vi återkommer till systemet nedan. Aggressiv Standard 1c/d/h/s 10-19, 4+ färg 14-16, balanserad 2c 20+ 2d/h/s 4-11, 5+ färg 20-21, balanserad Aggressiv Standard är mitt eget recept på hur man med enkla medel kan förvandla ett tamt system som Modern Standard till ett riktigt vasst system. Men man får då acceptera en något minskad precision i den konstruktiva budgivningen. Även detta system beskrivs noggrannare nedan. EHAA 1c/d/h/s 2c/d/h/s 13+, 4+ färg 10-12, balanserad 6-12, 5+ färg 20-21, balanserad Till sist måste vi nämna EHAA, Every Hand an Adventure. Detta system har varit populärt i USA sedan sextiotalet och beskrivs i en bok av Eric Landau och Randall Baron. Grundidéerna är sunda öppningar på enläget, och vilda svaga tvåöppningar på alla händer på 6-12 hp och femkortsfärg (även 2c). Dessa tvåöppningar är så vanliga att medelöppningen hamnar på Man öppnar alltså i snitt med över 1s. För den som tycker om konstruktiva svaga tvåöppningar på 6-10 hp med exakt sexkortsfärg med två topphonnörer och inga fyrkorts sidofärger eller renonser, känns EHAA kanske lite annorlunda. Men faktum är att systemet är spelbart just genom att vara så aggressivt. Mitt urval av system är inte särskilt djupt genomtänkt. Men jag tror att läsaren kan bli hjälpt att bedöma sitt eget system genom att jämföra med de system som det liknar mest. Att öka aggressiviteten Om man nu insett att man spelar ett ganska tamt system, och skulle vilja göra några enkla ändringar, för att pröva på större aggressivitet, vad kan man då göra? Naturmetoden Ett sätt att öka aggressiviteten är helt enkelt att öppna på lägre poäng. Ibland öppnar man helt enkelt 1h eller 1s på 8-9 poäng och ser hur det går. Detta utan att sätta någon specifik poänggräns eller fundera över effekterna på svarsbuden. Man berättar inte ens för partnern, utan han får lära sig genom att upptäcka vad man håller på med vid bordet. Jag tror att den här metoden är ganska vanlig ute vid bridgeborden. Den är naturligtvis också dålig. Den leder inte bara till sämre precision i budgivningen, den är också destruktiv mot partnern. Antingen slutar partnern att spela, eller så lär han sig och vi har en odeklarerad överenskommelse. Fusk, helt enkelt. Låt oss inte använda naturmetoden för svaga öppningsbud, utan se på bättre möjligheter. Varianter av Modern Standard Låt oss först titta på inverkan av kraven på öppningsfärgernas längd. Vi förutsätter att grundsystemet är Modern Standard. 7 (15)

8 Modern Standard, Modern Standard, Modern Standard, Modern Standard Modern Standard, T Med systemet 1555 menas att alla öppningsbud på enläget lovar femkortsfärg, utom 1c som blir en slasköppning. Eftersom man öppnar oftare med 1c kommer aggressiviteten att bli lägre. Även 2455 (femkorts högfärg, fyrkorts ruter och kort klöver) är mer passivt, vilket också gäller för femkorts högfärgsöppningar. Om man håller sig till fyrkorts högfärger får man alltså ett aggressivare system. Man kan öppna med 1h eller 1s på en jämn hand och ganska ofta, vilket tar bort några värdefulla budnivåer för motståndarna om de vill ge sig in. Denna teknik är välkänd bland erfarna robberspelare och i partävling, men avspeglas inte i särskilt hög grad i moderna budgivningssystem. Vill man, kan man ändra Nilslands ramsa för vilken fyrkortsfärg man ska öppna med från hcsd till hscd. Det ger ibland en del återbudsproblem, men tillåter att man slänger in ett spärrande 1s lite oftare. Läs också i klassikern Jannersten och Wohlin, Vinnande partävlingsteknik. Byter man till svag sang får man upp aggressiviteten till en riktigt acceptabel nivå. Men glöm inte att om man kombinerar Modern Standard med svag sang, påverkar det både svarsbudens poänggränser och öppnarens återbud. Man kan inte längre följa Nilsland slaviskt, utan måste tänka på vad parterna kan ha, (men det kräver ju den gode Mats att man gör i alla fall). Femkorts högfärgsöppningar Låt oss göra en kort utvikning. Det blir mer och mer populärt med femkorts högfärger. Vi har redan sett att detta leder till en något minskad aggressivitet. Motivet för femkorts högfärger måste då vara att de ger en högre precision i konstruktiv eller kompetitiv budgivning. I vilka fall är fyrkorts- respektive femkorts högfärgsöppningar bättre på att hitta en trumffärg? Om öppnaren har minst fem kort i en högfärg och svararen har exakt tre, hittar man trumfen direkt med femkorts högfärger, medan man måste bjuda en rond till för att visa fem kort, om man öppnar med fyrkorts högfärger. Om öppnaren har exakt fyra kort och svararen minst fyrkortsstöd, hittar men trumfen direkt med fyrkorts högfärger, medan öppnaren måste vänta en rond med att överhuvudtaget visa färgen, om man öppnar med femkorts högfärger. Det är dessa två situationer som skiljer sig vad gäller förmågan att direkt hitta en trumf. I andra fall hittar både fyrkorts och femkorts högfärgsöppningar en gemensam åttakorts trumf lika snabbt. För att undersöka vilket fall som är vanligast gjorde författaren ett försök med Hans van der Staverens program Dealer. Programmet fick generera ett stort antal händer och sedan räknades de två ovannämnda fallen % % De två fallen är alltså nästan exakt lika vanliga. Slutsatsen borde vara klar. Fyrkorts högfärgöppningar är lika bra på att hitta en trumf som femkorts, men betydligt vanligare och mer aggressiva. Kanske vi ska glömma det där med femkorts högfärgsöppningar Aggressiv Standard Låt oss nu se vad man kan göra för att öka medelöppningen i ett naturligt system. Vi ska undersöka ett antal olika åtgärder, vilka sedan kan kombineras som man önskar. Om man gör alla förändringarna får man en version av Modern Standard som jag valt att kalla Aggressiv Standard. 8 (15)

9 Modern standard Modern standard, öppna Modern standard, trefärg Modern standard, vilda två Aggressiv standard Öppna från tio poäng. Den första förändringen ger minst ökning och medför också flest problem, men är fortfarande värd att göra. Idén är enkel: låt oss öppna med ett i färg från tio hp och uppåt på balanserade händer. Detta ger oss en ökning till cirka 1.90, helt enkelt därför att en stor andel av alla bridgehänder är balanserade runt tio poäng. För att göra detta framgångsrikt bör man använda sig av nya sangintervall. Alternativ i färg + lägsta sangbud öppning med i färg + hopp i sang Här får man ett litet problem med det högre sangintervallet Efter budgivningar av typen Väst 1d Öst 1s kan det vara svårt för Öst att veta om han ska höja till 3N eller passa. Det finns flera konventioner som kan komma till hjälp. Häxans 2c, där 2c från öppnaren i andra ronden visar alla starka händer (17-19) eller svagare händer med klöverfärg. Cole, där öppnarens 2c i andra ronden är artificiellt och svararens 2d ett relä, vilket möjliggör mer precis budgivning. Öppningen 1c kan ta hand om alla balanserade händer på 17-19, och svaren 1d, 1h och 1s kan vara överföring, som i till exempel, systemet Super Standard. Om man använder den sistnämnda konventionen kan man bjuda så här: Väst 1c 1s Öst 1h Öst visar 6+ och spaderfärg, och Väst visar balanserad. Väst 1c Öst 1h Här visar Väst balanserad. Man kan dock spela enligt Alternativ 1 utan att använda någon extra konvention. Då får man helt enkelt gissa när öppnaren hoppar till på Alternativ i färg + lägsta sangbud öppning med i färg + hopp i sang Sanggränsen är ovanlig, men kunde Culbertson och Efos klara så kan väl vi klara 14-17, eller hur? Oavsett vilket alternativ man väljer, måste svaren på 1 i färg få lite andra poänggränser: 1-över-1: 6+ Negativ : över-1: 13+ De lägre svaren (1-över-1 och negativ sang) får alltså något vidare poängintervall. 2d som svag trefärg En mycket intressant öppningsidé är att använda 2d som en svag öppning med trefärgshand. Denna svaga tvåöppning kan användas i vilket system som helst utan andra förändringar. Författaren rekommenderar 4-9 hp och en hand med fördelningen 4432, 4441, 5431 eller Med 5431 och femkorts högfärg 9 (15)

10 och fyrkorts lågfärg är det bättre att öppna med en svag tvåöppning i högfärgen. Denna svaga tvåöppning är mycket vanligt förekommande, eftersom fördelningen 4432 ingår, och är inte så farlig som den vid första anblicken kan verka. Man öppnar med 2d i cirka 16.5 % av alla händer, och man hittar en åttakortstrumf i hälften av fallen man öppnar, och en minst sjukortstrumf i nio fall av tio. Svaren på svag 2d trefärg kan vara 2d pass 0-17, 6+ ruter 2h 0-17, 3+ hjärter 2s 0-17, 3+ spader fråga efter bästa lågfärg 3c 0-17, 6+ klöver 3d 18+, frågar efter fyrfärger 3h/s 18+, krav med sexkortsfärg högre spärr Efter 2d 2h passar öppnaren med minst trekorts hjärter och flyttar annars till 2s. Efter 2d 2s passar öppnaren med minst 3 spader och flyttar annars till. Efter 2d bjuder öppnaren sin bästa lågfärg, varefter 3 i högfärg är invit med fyrkortsfärg. Efter 2d 3d visar båda fyrkortsfärger nedifrån, med avsikt att hitta en bra trumf för utgång eller slam. Principen är alltså att så fort man öppnat med 2d kämpar man för att hitta en spelbar trumf. Man bjuder nästa färg om den är på minst tre kort, och partnern bjuder vidare bara om han är kortare än tre kort. Det finns en åttakortstrumf i över 80 % av alla fall, men man hittar den bara hälften av gångerna, eftersom man ibland först hittar en 4-3 eller (usch) 3-3. Om motståndarna dubblar bjuder man trekortsfärger nedifrån, passar på trekortsfärger och redubblar på kortare färg. s D h 5 d K c s 6-5 s K-2 h K h E-3-2 d E-D d kn-9-8 c E c K-kn s E-kn h D-kn-8-4 d 4 c D-7-5 Syd Väst Nord Öst 2d pass 2h pass 2s pass pass X pass 3c 3h pass pass pass Nord öppnar på sina 5 hp och 4441, och Syd bjuder 2h. Nord har kort hjärter och flyttar till spader, som passar Syd utmärkt. Väst upplysningsdubblar och Öst-Väst hamnar i ett delkontrakt som går bet. Med den aktuella sitsen går 2s Nord-Syd hem. Öst- Väst har i praktisk budgivning svårt att hitta rätt. Att införa 2d som svag trefärg ger en medelöppning på 2.96, vilket är nästan dubbelt så aggressivt som vanlig Modern Standard. Vi kan i förbifarten konstatera att vissa andra svaga tvåöppningar inte ökar aggressiviteten. Ekréns 2d visar 6-10 och 44 i högfärgerna, men förekommer mer sällan än en vanlig odisciplinerad 2d. Wilkosz 2d, som visar 55 i två färger utom lågfärgerna, är ganska sällsynt och sänker faktiskt aggressiviteten. Detta beroende på att fördelningen 55 eller bättre är ovanlig. Det är därför viktigt att ta med fördelningen 4432 i den svaga 2d. Man skulle naturligtvis kunna tänka sig att öppna med svag 2d på exakt 4441 eller 4441/5440. Men dessa fördelningar är så ovanliga att en sådan svag tvåöppning i praktiken är ganska värdelös. 10 (15)

11 Du har 4441 i cirka 3 % av alla händer. Kasta inte bort ett öppningsbud på detta. Samma sak gäller för övrigt starka trefärgshänder. Spelar du stark Marmic, Efos 2d/ eller Precisions 2d i original, så överväg att ändra dig. Dessa öppningar är så ovanliga att du kan klara dig utan dem, och du kan alltid låtsas att de är balanserade eller innehåller en taskig femkorts lågfärg. Odisciplinerade svaga tvåöppningar Nästa steg mot en riktigt hög medelöppning är att minska kraven på de vanliga svaga tvåöppningarna. En konservativ svag tvåöppning kan se ut så här. s K-kn h 4 d E-9-3 c Man ska ha 6-10 hp, en sexkortsfärg med två honnörer, och inga fyrkorts sidofärger eller renonser. Men det har blivit ganska vanligt att använda så kallade odisciplinerade svaga tvåöppningar i stället. En sådan kan se ut som följer. s D h 4 d K-9-3 c Jag föreslår 4-9 hp och en femkortsfärg, gärna med en honnör i topp, men det är inte nödvändigt. Om du vill, får du gärna ha fyrkortsfärger och renonser vid sidan om, bara du öppnar. Om man inför denna typ av svaga tvåöppningar i Modern Standard åker medelöppningen upp till hela Du tvingar motståndarna att börja över 1h i snitt. Låt oss göra en kort utvikning till. Det finns ju flera olika sätt att hantera svaga tvåöppningar. Ett vanligt sätt är att använda Multi 2d för enfärgade svaga två, medan direkta 2h och 2s då kan vara händer med 55 i färgen och en lägre färg. Hur aggressivt blir detta? Multi (6) med 2h/s Auken von Arnim (6) 0.49 Vanliga svaga två 0.52 Multi (5) med 2h/s Auken von Arnim (5) 1.12 Odisciplinerade svaga två 1.67 Tabellen ovan visar det tillskott olika kombinationer av svaga tvåöppningar ger till den allmänna medelöppningen. Multi (6) betyder Multi 2d med sexkorts högfärd, medan Multi (5) betyder att man nöjer sig med femkortsfärg. I båda fallen kombineras detta med 2h och 2s på 55:or. Auken von Arnim (6) betyder att 2d visar antingen svag sexkorts hjärter eller en 55:a med spader och lägre färg, 2h visar svag spader eller 55 med hjärter och lägre färg, och 2s visar 55 i låg- eller högfärger. Auken von Arnim (5) betyder samma sak, fast det räcker med femkortsfärg i enfärgshanden. Jag valde dessa svaga tvåöppningar som en representant för den moderna trenden med alternativa betydelser i svaga öppningsbud. Systemet spelas av det tyska paret Sabine Auken och Daniela von Arnim. Det kan verka lite förvånande, men att kombinera Multi med svaga 55:or sänker faktiskt aggressiviteten. Det beror på att man går miste om den vanliga svaga rutern och att man öppnar de enfärgade händerna ett respektive två steg lägre (med 2d i stället för 2h eller 2s). De svaga 55:orna är så pass ovanliga att de inte hjälper upp det hela. Lägg därtill att, om motståndarna har ett bra försvar, är det lättare för dem att försvara sig mot Multi 2d än mot naturliga 2h och 2s. Mot Multi kan man till exempel dubbla på och jämn hand, vilket man knappast kan tillåta sig mot en naturlig svag tvåöppning. Även Auken von Arnim uppvisar lägre aggressivitet, återigen beroende på att 55:or är ovanliga fördelningar. Men eftersom de 11 (15)

12 inte lovar någon definierad färg är de naturligtvis svårare att försvara sig mot. När det gäller aggressivitet är alltså odisciplinerade 2h och 2s oslagbara, gärna i kombination med 2d som svag trefärg. Aggressiv Standard Om vi sätter ihop alla våra åtgärder i ett och samma paket, har vi fått ett nytt system, som jag kallar Aggressiv Standard. Det kännetecknas av följande: Balanserade händer från 10 hp öppnas med 1 i färg. 1 NT visar eller De svaga tvåöppningarna i högfärg visar 4-11 hp och minst femkortsfärg, och är odisciplinerade. Öppningen 2d visar 4-9 poäng och en svag trefärgshand, alltså minst 443+ i tre färger. Som system är Aggressiv Standard väldigt likt Modern Standard men ändå inte. Medelöppningen är 4.02, vilket innebär att motståndarna i genomsnitt måste börja sin budgivning över 1s om de vill konkurrera. Man passar i 19 % av fallen. Motståndarna får öppna ostört i bara ett fall av fem om vi har given. Samtidigt är systemet lätt att spela och helt naturligt. Den svaga trefärgen i 2d får tre prickar, men i övrigt är systemet naturligt. Den största svagheten är att ettöppningarna får ett ännu vidare styrkeintervall än i Modern Standard. Om din partner öppnar med 1 i färg och motståndaren till höger spärrar på utgångsnivå, har du ofta ett svårt läge. Men å andra sidan är det inte särskilt mycket värre än i Modern Standard. Att utöka från till gör inte så stor skillnad på osäkerheten, som är för stor i vilket fall som helst. Däremot gör utökningen stor skillnad när det gäller aggressiviteten. Majoriteten av alla händer ligger ju runt tio balanserade poäng. Varför inte prata med din partner om att pröva Aggressiv Standard? Pass-Spader Låt oss också nämna ett annat system, som är enkelt men ger en hög medelöppning. Idén är simpel: om du enligt Modern Standard skulle passa, så öppna i stället med 1s, och om du skulle öppna med 1s, passa. Det här kan låta vansinnigt, men det ger dig direkt en medelöppning på Du kommer också definitivt att ställa till det för både motståndarna och din egen sida. Innan du prövar detta system behöver du prata igenom något lämpligt svarssystem efter 1s med din partner. Här är ett förslag, som inte är så värst väl genomtänkt. Du måste tänka igenom budsekvenserna lite längre än vad som finns angivet nedan. Svaren på svag 1s är 1s pass spaderanpassning semibalanserad 2cdh naturligt 2s 20+ krav balanserad högre spärrbud Svararen passar med en riktigt svag hand eller med anpassning i spader. Efter 1s bör öppnaren bjuda med en obalanserad hand. Det är oftast bättre att spela med en trumf än sang om man är svag. Svararens fungerar som ett flyktbud. Om du använder något slinkningssystem efter att ett naturligt öppningsbud blivit dubblat, kan du använda samma system här. När din partner passar kan du använda hela ett-nivån för 1-över-1. I övrigt kan du låta svarsbuden vara som vanligt. Tänk dock på att svarsbuden tekniskt sett är öppningsbud när det gäller prickberäkning. Stenbergs blir plötsligt onaturligt, och tycker du om 12 (15)

13 Bergens trumfhöjningar så blir det betydligt fler än sju prickar i systemet. Man kan använda Pass-Spader bara i ozon eller i alla väder, beroende på hur modig eller dumdristig man är. Om det är brist på röda lappar i budlådorna på din klubb kan du ju våga lite mer. Det här systemet lär faktiskt ha använts på internationell toppnivå, men är ingenting jag vill rekommendera. Jag har inte själv provat, så jag vet inte hur balansen är mellan att det går galet för oss eller för motståndarna. Vill du pröva något med hög aggressivitet så är Aggressiv Standard mycket säkrare. En spaderöppning från noll poäng ger sju prickar, men om du utgår från Modern Standard är allt annat naturligt, så Pass- Spader kan i princip spelas överallt. Men det är nog säkrast att tala med tävlingsledaren först. Zia Mahmood har skrivit underhållande om Pass-Spader i boken Bridge My Way, där han kallar systemet för Pakistansk Spader. Aggressiv stark klöver Som vi såg i Kapitel 3 är klöversystem av typen Precision rätt tama. Det är emellertid lätt att skapa ett klöversystem som är konstruktivt men med en hög medelöppning. För att göra det enkelt för mig kommer jag att presentera ett system jag utvecklat själv, tillsammans med min partner Anu Uus, Kaninklöver. Öppningsbuden är: 1c 15+ alla fördelningar 1d ruter 1h hjärter 1s spader balanserad 2c klöver 2d 4-9 svag trefärgshand 2h hjärter 2s spader klöver och ruter Öppningen 1c följs av överföringssvar och frågebud i stil med avancerad Precision. Ettöppningarna kan vara canapé, medan 2d är svag trefärg och 2h och 2s odisciplinerade svaga tvåöppningar. Skillnaderna mellan Kaninklöver och Precision är egentligen små, men de gör en stor skillnad på medelöppningen. Kaninklöver har 3.46 och man passar bara med 15 % av öppningshänderna. Om man spelar Precision eller något annat starkt klöversystem, kan man göra följande enkla ändringar: Öppna på och låt 1c vara 15+. Inför odisciplinerade svaga två. Inför 2d som svag trefärgshand. Inför fyrkorts högfärgsöppningar. Vips har man förvandlat ett väldigt tamt system till ett av världens mer aggressiva. Fördelen med ett klöversystem är att det går att öppna från tio poäng utan att minska precisionen. Det är väldigt lite som går förlorat. Den ökade osäkerheten kommer främst med de svaga tvåöppningarna. Riktigt aggressiva system Låt oss till sist beskriva tre riktigt aggressiva system. EHAA System A System B EHAA har vi talat om tidigare. Systemet är mycket enkelt och naturligt. Öppningsbuden är som följer. 1 i färg 13+ naturligt balanserad 2 i färg 6-12 femkortsfärg balanserad Detta ger en medelöppning på hela Man kan säga att EHAA står och faller med de svaga tvåöppningarna. Notera också att det inte finns något öppningsbud som kräver 13 (15)

14 till utgång. Man kan antingen använda sig av 3c eller låta bli att passa på ettöppningarna. Det går naturligtvis också att använda sig av en stark klöverstruktur. Den som vill pröva råds att skaffa Landau and Baron, Every Hand an Adventure. System A är min egen skapelse och har aldrig spelats. Idén var att skapa ett ganska naturligt system som hade så hög öppning som möjligt. Resultatet är en kombination av dubbeltydig klöver, minisang och tvåöppningarna från EHAA. 1c 8-9 eller 17+ 1d lågfärger 1h/s färg balanserad 2cdhs färg cd Detta ger en medelöppning på 4.55 i ett fortfarande helt rimligt system. Det blir 7 prickar om jag räknar rätt. System B är en vidareutveckling, där jag låtit 1s vara svagt (0-7), pass visa lågfärgerna, och 1d och 1h vara överföringar till högfärgerna. pass lågfärger 1c 8-9 eller 17+ 1d hjärter 1h spader 1s 0-7 alla fördelningar balanserad 2cdhs klöver cd Detta ger en medelöppning på hela 5.04, men systemet är antagligen fortfarande spelbart. Här blir det dock cirka 17 prickar. Notera också att öppningsbudet 1s på 0-7 poäng är betydligt ofarligare för den egna sidan än motsvarande öppning i Pass- Spader, där det ju visar 0-10 eller 0-11 poäng. När man har så lite som 0-7 blir budet mer begränsat, och sannolikheten är ju också större att vår sida inte har något kontrakt, och alltså att det blir motståndarna som spärras. Kommentarer om beräkningarna Beräkningarna som redovisas har gjorts med ett program som författaren skrev på nittiotalet. Det använder sig av färdiga sannolikhetstabeller för honnörspoäng och fördelningar, vilket betyder att resultaten i någon mening är väldigt exakta. Men i praktiken måste man komma ihåg att det är svårt att ta med alla faktorer som finns i ett budsystem. När det gäller svaga tvåöppningar har jag, till exempel, struntat i att ta med villkor hur många honnörer det ska vara i färgen. Det skulle bli alldeles för komplext att försöka. Sedan finns det ju även ett antal faktorer som det är omöjligt att ta med. Varje spelare gör bedömningar om hur läget i matchen är (ska vi spela försiktigt eller ta chanser), om just de hör motståndarna gärna dubblar, eller extra lätt blir lurade av svaga öppningar, etc. Detta betyder att decimalerna i medelöppningen inte ska tas allt för allvarligt. Däremot kan man nog konstatera att ordningsföljden mellan systemen inte påverkas särskilt mycket, och att de system som har en låg medelöppning även i praktiken är tama. Slutsatser Det finns många sätt att bjuda aggressivt på, till exempel att man bjuder högt med svaga spärrhänder eller att man följer lagen. Men en viktig del är aggressiviteten på låg nivå, som bland annat innefattar att man öppnar ofta på svaga händer. Men den är inte alltid lätt att bedöma vad som verkligen ger en ökad aggressivitet. Många system är förvånansvärt tama. I det föregående har vi sett att det som ger tillskott till medelöppningen är: Öppna balanserade händer runt 9-11 poäng, där de flesta händerna finns. Ställ låga krav på svaga tvåöppningar. 14 (15)

15 Svag sang och fyrkorts högfärger. Låt oss avsluta med en giv från Jannersten och Wohlin, Vinnande partävlingsteknik. s K-kn h 10-2 d K-kn-9 c s s 9 h E-K-D-9 h kn d 8-3 d E-D-5 c K7-6-3 c kn s E-D-10-7 h 8-3 d c E-D Syd Väst Nord Öst 1s pass 3s pass pass pass Nord-Syd använde alltså dubbelhöjningen som ett begränsat bud. Även om man inte haft den budstilen, skulle Öst-Väst ha slagits ut. Väst hittar inget bud på Syds 1 spader. Öst-Väst ordnade rätt motspel och resultatet blev en odubblad straff. Detta gav Öst-Väst fattiga 3 poäng av de 18 möjliga. Vid flertalet bord hade Syd öppnat med 1 ruter och Väst hade då kommit med 1 hjärter på sin toppstarka fyrkortsfärg. Öst-Väst kunde nu inte missa 4 hjärter. Det billigaste Nord- Syd kunde slippa undan med var att offra sig i 4 dubblade spader. skriver Jannersten. Lätta öppningsbud på korta färger och canapé är inga nyheter, men det finns gott om poäng att tjäna på att öppna aggressivt. C d h s 15 (15)