Betong och bergforskning inom Svenskt VattenkraftCentrum (SVC)
|
|
- Ingemar Jakobsson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Betong och bergforskning inom Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) Richard Malm (KTH/SWECO) & Fredrik Johansson (KTH/SWECO) Källa:
2 Svenskt Vattenkraftscentrum (SVC) SVC är ett centrum för utbildning och forskning inom vattenkraft och gruvdammar som bidrar med kunskap och kompetens till nytta för industrin, samhället och högskolan. Vattenbyggnad Hydrologi och Vattenbyggnadshydraulik Geoteknik och Bergmekanik Vattenbyggnadshydraulik Konstruktionsteknik Vattenturbiner och generatorer Elektromekanik Rotordynamik Strömningsmekanik Maskinelement 2
3 SVC Konstruktionsteknik Richard Malm Seniorforskare SVC Konstruktionsteknik
4 SVC Konstruktionsteknik Anläggningarnas karaktär: stora dimensioner, ensidigt vattentryck, lastväxlingar och potentiellt stora laster i konstruktionsdelar vid driftförändringar, stora vattenmängder, erosion och islaster Kunskapsbehov: laster, hållfasthet, sprickor, strukturdynamik och konstruktionsteknik i betongkonstruktioner, förståelse för hur förändrade driftsätt kan förändra belastningen. SVCs inriktning: Dynamiska laster i betongkonstruktioner (fundament, mellanväggar m.m.) Sprickfri betong i vattenvägar Förankring av betong i berg Lastförutsättningar beträffande istryck Samverkan med flera av SVCs miljöer i båda kompetensområdena och systemområden 4
5 SVC Konstruktionsteknik SVC Seniorforskare: Richard Malm (KTH / Sweco) SVC Adjungerad professor: Erik Nordström (Sweco/KTH) SVC Doktorand: Martin Rosenqvist (LTH/VRD) (delfinansierad av SVC) Fuktupptagning och frostbeständighet hos vattenbyggnadsbetong Disputation 10 Oktober 2016 SVC Doktorand: Tobias Gasch (KTH/VRD) Vattenkraftens aggregatnära konstruktioner Lic 23 maj 2016 Disputation planerad HT 2018 SVC Doktorand: Daniel Eriksson (KTH/SWECO) Nedbrytning av betong i vattenvägar Lic planerad 2018 SVC Doktorand: Rikard Hellgren (KTH/WSP) (delfinansierad av SVC) Tillståndsbedömning av betongdammar Lic planerad
6 Svenskt Vattenkraftscentrum (SVC) SVC Konstruktionsteknik Till varje verksamhetsområdet knyts en rådgivande referensgrupp för planering av verksamhetsområdets fortsatta utveckling. Referensgrupp SVC Konstruktionsteknik: Person Företag Person Företag Anders Ansell KTH Manouchehr Hassanzadeh Anders Wiberg WSP Marcus Hautakoski Carl-Oscar Nilsson Uniper Marie Westberg Wilde Sweco/ LTH VRF ÅF Erik Nordström Sweco/KTH Martin Hansson Statkraft Fredrik Johansson KTH/Sweco Mats Persson Vattenfall Håkan Bond WSP Mats Stenmark Norconsult Lars-Elof Bryne VRD Robert Lundström Skellefteå kraft Magnus Svensson Fortum Tomas Ekström ÅF 6
7 SVC Bergmekanik och grundläggning Fredrik Johansson Seniorforskare SVC Bergmekanik och grundläggning
8 SVC Bergmekanik och grundläggning Övergripande syfte: Utveckla teori och metoder för dimensionering i och på berg, dvs dels för grundläggning av betong- och fyllnadsdammar på berg och dels för konstruktion av tunnlar och övriga vattenvägar i berg samt utveckla teori och metoder för injektering och tätning av dammar och tunnlar. Kunskapsbehov: tillståndsbedömning/utvärdering av stabilitet, skjuvhållfasthet kontaktyta berg-betong, skjuvhållfasthet bergsprickor, upptryck i berg, förankringar i berg, tätning av berg, reparationsinjektering, dimensionering och tillståndsbedömning av bergförstärkning i tunnlar. SVCs inriktning: Tillståndsbedömning m.a.p. stabilitet för befintliga konstruktioner vid grundläggning på berg Bestämning av skjuvhållfasthet i kontaktyta berg-betong och bergsprickor Dimensionering av bergförstärkning Tätning av berg och upptryck (planerad inriktning) Samverkan med flera av SVCs miljöer i båda kompetensområdena och systemområden 8
9 SVC Bergmekanik och grundläggning SVC Seniorforskare: Fredrik Johansson (KTH / Sweco) SVC Affilierad fakultet: Marie Westberg Wilde (ÅF/KTH) SVC Doktorand: Alexandra Krounis (ÅF) Skjuvhållfasthet i kontaktytan bergbetong Disputerade maj 2016 SVC Doktorand: Johan Spross (KTH) Tillståndsbedömning av betongdammar grundlagda på berg med observationsmetoden och tillförlitlighetsbaserade metoder Disputation 25 oktober 2016 SVC Doktorand: William Bjureland (KTH/Skanska Teknik) Dimensionering av bergförstärkning enligt Eurokod med tillförlitlighetsbaserade metoder Delfinansierad SVC. Övriga finansiärer BeFo, SKB, SBUF Lic planerad mars 2017 SVC Doktorand: Francisco Rios Bayona (KTH/SWECO) Beräkning av skjuvhållfasthet in-situ baserad på optisk mätning av ytråhet Lic planerad dec
10 Svenskt Vattenkraftscentrum (SVC) SVC Bergmekanik och grundläggning Till varje verksamhetsområdet knyts en rådgivande referensgrupp för planering av verksamhetsområdets fortsatta utveckling. Referensgrupp SVC Geoteknik och Bergmekanik: Person Företag Person Företag Sven Knutsson LTU Fredrik Johansson KTH/SWECO Anders Wörman KTH Marie Westberg Wilde ÅF/KTH James Yang Vattenfall Carl-Oscar Nilsson Uniper Annika Bjelkevik STC Mats Billstein Vattenfall RD Peter Viklander Vattenfall Carl-Olof Söder Sweco Kjell Nilsson Fortum Åsa Burman Skellefteå kraft Ingvar Ekström Sweco Jonny Sjöberg Itasca 10
11 Doktorandprojekt Konstruktionsteknik
12 Doktorandprojekt Fuktupptagning och frostbeständighet Hur sker fuktupptagning i betong vid konstant hög fuktbelastning, eller hög fuktbelastning kombinerad med temperaturgradient? Underlag till förståelse av observerade frostskador i inre delar av starkt fuktexponerad betong, och utveckling av en frysprovningsmetod för inre skador. Tillstånd hos ytreparerade betongkonstruktioner Samverkan mellan olika nedbrytningsmekanismer Inverkan av urlakning på betongens frostbeständighet Doktorand: Martin Rosenqvist (LTH/VRD) Handledare: Lars Wadsö (LTH), Katja Fridh (LTH) och Manouchehr Hassanzadeh (VRD/LTH) 12
13 Doktorandprojekt Vattenkraftens aggregatnära konstruktioner Öka kunskapen om den komplicerade samverkan mellan generator (stator, rotor, turbin, etc) och dess betongfundament. Driftmönstrets påverkan på belastningen på generatorfundamentet Inverkan av åldrande och sprickbildning i aggregatnära konstruktioner Doktorand: Tobias Gasch (KTH/VRD) Handledare: Richard Malm (KTH/Sweco), Erik Nordström (Sweco/KTH) och Anders Ansell (KTH) 13
14 Doktorandprojekt Nedbrytning av betong i vattenvägar Betongen i vattenvägar utsätts för flera olika typer av nedbrytningsmekanismer (erosion, urlakning, frostsprängning) Projektet fokuserar mot att utveckla metoder för att förklara och prediktera nedbrytningen Numeriska analyser på enskilda nedbrytningsmekanismer men framförallt på synergieffekter. Primärt fokus på urlakning och frostsprängning Fältobservationer och/eller mätningar Sandström et al. (2010) Meschke et al (2003) Doktorand: Daniel Eriksson (KTH/Sweco) Handledare: Richard Malm (KTH/Sweco), Erik Nordström (Sweco/KTH) och Anders Ansell (KTH) 14
15 Doktorandprojekt Tillståndsbedömning av betongdammar Utveckla metod för kontinuerlig utvärdering av mätdata och dammövervakning (dam behaviour analysis) Modelluppdatering (numerisk modell vs statistisk/matematisk modell) Bestämma förväntade data och larmgränser (möjlighet till variabla larmgränser dvs anpassade till rådande förhållanden) Bedöma status hos anläggningen Extra fokus på områden med stora osäkerheter, islaster och bergbultars bärförmåga Doktorand: Rikard Hellgren (KTH/WSP) Handledare: Richard Malm (KTH/Sweco), Anders Wiberg (WSP) och Anders Ansell (KTH) 15
16 Doktorandprojekt Bergmekanik och grundläggning
17 SVC Doktorandprojekt: Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Projektets övergripande syfte är att svara på frågan om kohesion kan användas vid utvärdering av betongdammars glidstabilitet. c ~ LN (1.44; 0.94) Om kohesion kan medräknas kan insatsen av kostnadskrävande förstärkningar av dammar reduceras. Metodiken för att uppnå detta syfte är att identifiera osäkerheterna förknippade med kohesion i kontaktytan mellan berg och betong och hur de påverkar dammarnas brottsannolikhet. En metodik har utvecklats för att bestämma säkerheten mot glidning där kohesion medräknas baserat på utfall från provning av kontaktytan (med prover från kärnborrning) Krounis, A., Johansson, F., & Larsson, S. (2015). Effects of spatial variation in cohesion over the concrete-rock interface on dam sliding stability. Journal of Rock Mechanics and Geotechnical Engineering, 7(6), Krounis, A., Johansson, F., & Larsson, S. (2016). Shear Strength of Partially Bonded Concrete Rock Interfaces for Application in Dam Stability Analyses. Rock Mechanics and Rock Engineering, Krounis, A., Johansson, F., Spross, J., & Larsson, S. (2016). Influence of cohesive strength in probabilistic sliding stability re-assessment of concrete dams. Accepted for publication in ASCE Journal of Geotechnical and Geoenvironmental Engineering. Doktorand Alexandra Krounis, KTH/SWECO Fredrik Johansson KTH/ SWECO Stefan Larsson KTH
18 SVC Doktorandprojekt: Dimensionering och tillståndsbedömning av konstruktioner i och på berg med observationsmetoden Eurokod medger att gränstillstånd verifieras med observationsmetoden, vilken förenklat inkluderar en metodik baserad på (1) förutsägelse, (2) mätningar och (3) åtgärder om mätningar visar på oacceptabelt beteende. Är det möjligt att utvärdera stabiliteten för en befintlig damm genom tillämpandet av observationsmetodens principer? Under vilka förutsättningar, och hur, kan uppmätta upptryck användas för att beräkna stabiliteten för betongdammar? Är observationsmetoden lämplig att använda vid reparationsinjektering? Spross, J. & Larsson, S On the observational method for groundwater control in the Northern Link tunnel project, Stockholm, Sweden. Bulletin of Engineering Geology and the Environment, 73(2), Spross, J., Johansson, F. & Larsson, S On the use of pore pressure measurements in safety reassessments of concrete dams founded on rock. Georisk, 8(2), Spross, J., Johansson, F., Uotinen, L. K. T. & Rafi, J. Y Using observational method to manage safety aspects of remedial grouting of concrete dam foundations. In press in Geotechnical and Geological Engineering. Spross, J. & Johansson, F When is the observational method in geotechnical engineering favourable? Submitted to Structural Safety. Doktorand Johans Spross Fredrik Johansson KTH/ SWECO Stefan Larsson KTH
19 SVC Doktorandprojekt (delfinansierat 25%): Dimensionering av bergförstärkning enligt Eurokod med sannolikhetsbaserade metoder Eurokod medger att bergförstärkning dimensioneras med sannolikhetsbaserade metoder. Det är emellertid oklart för vilka gränstillstånd denna metod är lämplig vid dimensionering av bergförstärkning och hur det ska utföras. Syftet med projektet: Studera tillämbarheten av sannolikhetsbaserade metoder inom bergtekniken. Utveckla metoder för dimensionering av bergförstärkning med sannolikhetsbaserade metoder Preliminära resultat från analys av mätresultat från Citybanan i Stockholm visar på stor potential till kostnadsoptimering av bergförstärkning. Samarbete med SKB beräknas starta under hösten för analys av blockstabilitet vid Forsmark. Johansson F, Bjureland W, Spross J (2016) Applicability of reliability-based design methods in design of rock support, BeFo report 155, submitted to BeFo. Bjureland W, Spross J, Johansson F, Stille H (2016) Some aspects of reliability-based design for tunnels using observational method (EC7). EUROCK conference, Salzburg. Bjureland W, Spross J, Prästings A, Johansson F, Larsson S (2016) Reliability-based tunnel design with the observational method, submitted to International Journal of Rock Mechanics and Mining Sciences. Doktorand Johans Spross Fredrik Johansson KTH/ SWECO Stefan Larsson KTH
20 SVC Doktorandprojekt: Beräkning av skjuvhållfasthet in-situ baserad på optisk mätning av ytråhet Skjuvhållfastheten för bergsprickor är viktigt att kunna bestämma för analys av dammars glidstabilitet. Samtidigt är deras hållfasthet i större skala svår att bestämma och provning kostsamt. Syftet med projektet (med start sensommar 2016): Utveckla en numerisk beräkningsmetod för bestämning av storskalig skjuvhållfasthet insitu för svaghetsplan i, eller i anslutning mot, berggrunden. Projektet startade nu efter sommaren. Kommer bygga vidare från resultatet av ett pågående BeFo projekt där en numerisk skjuvbox utvecklats. Samarbete med SKB & SP och deras framtida skjuvbox i stor skala planeras tillsammans med Posiva Finland och NWMO i Kanada. Doktorand Francisco Rios Bayona Fredrik Johansson KTH/ SWECO Diego Mas Ivars, SKB Stefan Larsson, KTH
21 Seniorforskningsprojekt
22 Seniorforskningsprojekt Lastförutsättningar avseende istryck (Malm R, Johansson F, Nordström E, Westberg- Wilde M, Fransson L & Hellgren R.) avslutas 2017 Utveckla prototyp för mätning av islaster på dammkroppen Mätprogram för bestämning av islaster i Sverige Utveckla en strategi för hur resultaten från framtida mätningar kan användas för att uppdatera de svenska riktlinjerna för dammsäkerhet Time (days) 22
23 Seniorforskningsprojekt Bärförmåga hos bergbultar (Malm R, Johansson F, Hellgren R. & Rios Bayona F) avslutas 2016 Vidareutveckling av provningsmetod Fältprovning vid Lima Utveckla metodik för bedömning av bärförmåga mht nedbrytning (korrosion) Safety factor Mean value 0.5 Upper and lower 10 percentile CASE 1:No bolts CASE 2:RIDAS Time [Years] 23
24 Avslutade seniorforskningsprojekt Guideline for FE analyses of concrete dams (Malm R) Energiforskrapport 2016:270 Utveckla riktlinjer för hur numeriska analyser (nybyggnad, utvärdering, förnyelseprojekt etc) av betongdammar bör genomföras. Kunskapsnivå från nybörjare till avancerad användare. Deltagande i ICOLD Benchmark workshop 2013 (Malm R., Pi Rito C, Hassanzadeh M, Rydell C, Gasch T.) Dynamisk interaktion mellan vatten och struktur 24
25 Indirekt finansierade aktiviteter via seniorforskarstöd Icke-linjär simulering av uppsprickning i valvdammar 2014 Malm R & Goldgruber M Islaster mot dammkonstruktioner Fördjupad förstudie Elforskrapport 14:57 - (Dammsäkerhetsprog.) Johansson F., Malm R. & Fransson L. Betongdammars brottförlopp Energiforskraport 2015:122 - (Dammsäkerhetsprog.) Nordström E., Malm R., Johansson F., Ligier P-L, Lier Ø Minimiarmering i vattenkraftens betongkonstruktioner Energiforskrapport 2016:234 - (Betongprog.) Blomdahl J., Malm R., Nordström E. & Hassanzadeh M Beräkningens giltighet (Betongprog.) Ekström T, Gustafsson P-J, Hallgren M, Hassanzadeh M, Malm R, Nilsson L-O & Thelandersson S ICOLD Bulletin Nonlinear analyses of concrete dams Kommitté A + Malm R, Gasch, Johansson F, Probabilistic model code for concrete dams Marie Westberg Wilde, Johansson F Anordnande av kommande ICOLD Benchmark Workshop (Sept 2017) 25
26 Planerad framtida forskning
27 Framtida forskning - konstruktionsteknik Laster och verkanssätt för sugrörskonstruktioner med stora spännvidder Seniorforskarprojekt Fastställa vilka lastfall och lastfördelningar (utöver snabb fyllning) som kan förklara observerade sprickbildningar Studie av förstärkningsmetoder Lastförutsättningar avseende istryck - fortsättning Utvärdering av lastpanel, jämförelse mot andra mätmetoder (+ bakåtberäkning) Ev. modifiering av panel och instrumentering på andra orter Potentiellt doktorandprojekt Inverkan av Svenska jordbävningar på betongdammar Vidareutveckling av examensarbetet Berneheim & Forsgren (2016) 27
28 Framtida forskning - konstruktionsteknik Minimiarmering av betongkonstruktioner - fortsättning Dimensioneringsmetoder Metoder för reducera hydratationsvärme: kylning, flygaska etc. Bärförmåga hos bergbultar fortsättning Utveckling av ny provningsmetod Nedbrytning av injekteringsbruk Aggregatnära konstruktioner fortsättning Vibrationer, kraftstationsbyggnader etc. Larsson C (2008) Reparationsmetoder Utvärdering av metoder Prediktering av AKR Utvärdering av metoder för simulering av AKR 28
29 Framtida forskning - bergmekanik och grundläggning Vidareutveckling av tidigare doktorandprojekt finansierat av BeFo/Formas Utveckling av metodiker för reparationsinjektering och implementering av genomförd injekteringsforskning. Ex: Tillämpning av Real Time Grouting Control Method vid reparationsinjektering för att kunna övervaka inträngning och risk för upplyft vid injektering av berggrunden under dammar Optimering av underhålls- och förstärkningsåtgärder för stabilitet och tätning av dammar med avseende på kostnader över dammens livscykel. (Vidareutveckling av bl.a. Alexandras och Johans doktorandprojekt.)
30 Framtida forskning - bergmekanik och grundläggning Tillståndsbedömning med avseende på stabilitet i kontaktyta och berggrund för befintliga dammar och användning av mätdata och provresultat (islast, upptryck, skjuvhållfasthet etc.). Bestämning av upptryck och hantering av dränage Inverkan från bergförankringar på dammars stabilitet och deras beständighet Bestämning av skjuvhållfasthet för kontaktyta och sprickplan i berggrunden. Utveckling av mer nyanserade dimensioneringsverktyg för bärförmåga baserade på tillförlitlighetsbaserad dimensionering (Probabilistic Model Code). Bergerosion nedströms utskov
Detta är Vattenbyggnad i SVC. Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna 2015 10 20
Detta är Vattenbyggnad i SVC Maria Bartsch, Svenska kraftnät SVC dagarna 2015 10 20 Svenska kraftnäts utgångspunkter Främja dammsäkerheten i landet Framgångsfaktorer Hög kompetens, helhetssyn och samarbete
Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete. Projekt inom betong och berg. Sara Sandberg/Marie Westberg Wilde 8 september 2016
Dammsäkerhetstekniskt utvecklingsarbete Projekt inom betong och berg Sara Sandberg/Marie Westberg Wilde 8 september 2016 Information om arbetet Styrgrupp med representanter för de största kraftägarna +
Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning. Rikard Hellgren
Inverkan på bärförmågan av slaka bergsförankringar under betongdammar med hänsyn till nedbrytning Rikard Hellgren Rikard Hellgren Doktorand vid avdelningen för betongbyggnad, KTH Vattenkraftskonsult, WSP
Rikard Hellgren KTH / WSP. Brottanalys av bergförankrade betongdammar
Rikard Hellgren KTH / WSP Brottanalys av bergförankrade betongdammar Rikard Hellgren Doktorandprojekt: Tillståndsbedömning av vattenkraftens betongkonstruktioner WSP Vattenbyggnad Modell för tillståndsbedömning
FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk. Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016
FoU Dammsäkerhet Aktuellt inom Energiforsk Sara Sandberg Tf Områdesansvarig vattenkraft Swedcold temadag 25 oktober 2016 Energiforsks FoU-portfölj vattenkraft Samhälls- och industriintresse Dammsäkerhet
DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY
DOKTORAND: WILLIAM BJURELAND HANDLEDARE: FREDRIK JOHANSSON, STEFAN LARSSON, JOHAN SPROSS KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY BAKGRUND NATIONELLA REGLER OCH FÖRORDNINGAR STYRDE DIMENSIONERING AV TUNNLAR STANDARDISERAT
Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Säkerhetsaspekter vid injektering under befintliga betongdammar Johan Spross Postdoktor, Avd. jord- och bergmekanik, KTH Översikt Något om svårigheter vid injektering
Svenskt VattenkraftCentrum 10 år + (2004 12 22)
Svenskt VattenkraftCentrum 10 år + (2004 12 22) SVC dagarna 20 21 oktober 2015 Uppsala Cristian Andersson, Centrumföreståndare SVC Lars Hammar, Ordförande SVC Att förmedla Elforsk har blivit Energiforsk
Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar
Skjuvhållfastheten i kontaktytan mellan berg och betong under betongdammar Alexandra Krounis KTH/SWECO Handledare: Stefan Larsson KTH Fredrik Johansson KTH/SWECO Stockholm, 2014 Bakgrund I Sverige finns
SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie
SAMVERKAN MELLAN FÖRANKRINGSSTAG, BRUK OCH BERG BeFo-förstudie 1 Inledning Ingjutna bultar och spännkablar används vid anläggningar för att: Förankra konstruktioner som dammar, brooch vindkratsverksfundament,
Resultat från beräkningar av brottsannolikhet för en utskovsdel
Resultat från beräkningar av brottsannolikhet för en utskovsdel Marie Westberg Doktorand, Lunds Tekniska högskola & Vattenfall AB Vattenkraft Disposition Organisation Bakgrund Sannolikhetsbaserad utvärdering
NYHETER OCH RESULTAT FRÅN SVC
NYHETER OCH RESULTAT FRÅN SVC RAPPORT FRÅN SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM 2013-2018 1 INNEHÅLL Svenskt vattenkraftscentrum - då och nu... 3 Många matnyttiga resultat...4 En världsunik satsning... 5 Tillgång
NYHETER OCH RESULTAT FRÅN SVC
NYHETER OCH RESULTAT FRÅN SVC RAPPORT FRÅN SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM 2013-2018 R A P P O RT F R Å N S V E N S K T VAT T E N K R A F TC E N T R U M 2 0 1 3-2 0 1 8 1 INNEHÅLL Svenskt vattenkraftscentrum
Hantering av osäkerheter vid analys av glidstabilitet för betongdammar grundlagda på berg
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Hantering av osäkerheter vid analys av glidstabilitet för betongdammar grundlagda på berg Fredrik Johansson KTH/SWECO Swedcoldagen Tema Dammar och grundläggning 10 Oktober
Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong
Effektiv användning av bergförstärkning vid tunnelbyggande genom förbättrade analysmetoder för samverkan mellan berg och sprutbetong Författare: Andreas Sjölander KTH Handledare: Anders Ansell KTH Richard
SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM STATUSRAPPORT 2017/2018
SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM STATUSRAPPORT 2017/2018 Innehåll Svenskt vattenkraftcentrum en framgångssaga... 3 Svenskt vattenkraftcentrum i siffror...4 Vattenbyggnad Vattenbyggnad... 6 Hydrologi och vattenbyggnadshydraulik,
Fukttransport i vattenbyggnadsbetong
Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Doktorandprojekt Martin Rosenqvist 2011.03.30 DAGORDNING EXAMENSARBETE KUNSKAPSLUCKOR DOKTORANDPROJEKT PLANERING DELSTUDIER 2 Fukttransport i vattenbyggnadsbetong Martin
EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns
EUROKOD 1997-1, TILLÄMPNINGSDOKUMENT BERGTUNNLAR OCH BERGRUM Eurocode 1997-1, Application document Rock tunnels and Rock caverns Beatrice Lindström, Golder Associates AB Thomas Dalmalm, Trafikverket Rolf
Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo
Stiftelsen Bergteknisk Forskning, BeFo BeFo har verkat sedan 1970 som bred organisation för bergteknisk forskning Är ett center och samordnare för FoU inom bergteknik Representerar i olika sammanhang svensk
Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures. Martin Rosenqvist SVC-dagarna
Moisture Conditions and Frost Resistance of Concrete in Hydraulic Structures Martin Rosenqvist SVC-dagarna 2014.03.10 Bakgrund Elforsk SBUF SVC Vattenfall Huvudhandledare: Biträdande handledare: - Lars
BIG seminarium 31/1 2019
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY BIG seminarium 31/1 2019 Sannolikhetsbaserad observationsmetod för dimensionering av överlaster vid vertikaldränering Johan Spross, Forskare, KTH Jord- och bergmekanik
Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik. Computational Fluid Mechanics
Personal Vattendragsteknik, KTH Avdelning inom Inst. för mark- och vattenteknik Forskare/Lärare Anders Wörman, Prof. James Yang, Adj. prof. Hans Bergh, Univ. Lektor Bijan Dargahi, Docent Andrea Bottacin
Inverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor
Inverkan från skala och passning på skjuvhållfastheten för bergsprickor BeFo rapport nr. 128, 2013 Fredrik Johansson, Tekn Dr. KTH Jord och Bergmekanik / SWECO Grasselli G. Shear strength of rock joints
Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet
Sannolikhetsbaserad metodik för beräkning av betongdammars stabilitet Marie Westberg Doktorand LTH/Vattenfall Disposition Bakgrund Säkerhetskoncept Jämförelse Probabilistisk metodik Konsekvens Exempel
Postal address Telephone E-mail Barkarbacken 9 +46 (0)23-315 30 (Office) lars.rosengren@bergkonsult.se SE-791 93 Falun SWEDEN
1 (7) 2012-01-11 Lars Rosengren Född:1958-03-17 Civilstånd: Gift (5 barn) C.V. Sammanfattning: Lars har varit verksam inom bergteknik och bergmekanik sedan 1986. Sedan 2000 arbetar han som konsult under
SANNOLIKHETSBASERAD BEDÖMNING AV BETONGDAMMARS STABILITET
SANNOLIKHETSBASERAD BEDÖMNING AV BETONGDAMMARS STABILITET RAPPORT 2016:291 DAMMSÄKERHET Sannolikhetsbaserad bedömning av betongdammars stabilitet Bakgrundsbeskrivning till framtagande av Probabilistic
Storfinnforsen och Ramsele lamelldammar
1 Storfinnforsen och Ramsele lamelldammar Förstudie av ny klimatvägg och utredning av instrumenteringsbehov Foto: Jonas Andrén Storfinnforsen (SFF) Togs i drift 1954 81 monoliter Höjd ca 6 41 m (medel
GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE. Dag Ygland SWECO VBB
GruvRIDAS kapitel 3 DAMMARS KONSTRUKTION OCH UTFÖRANDE Dag Ygland SWECO VBB Uppdrag Anpassa och göra tillägg till RIDAS kapitel 3 för att beakta de speciella förhållanden som kan råda vid en gruvdammsanläggning
Injekteringsskärmar. Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten. SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist
Injekteringsskärmar Erfarenheter från Vattenfalls utförda arbeten SwedCOLD Dammar och Grundläggning Martin Rosenqvist 2017-10-10 Agenda Varför injektering? Förundersökning Typer av injektering Fyllningsdammar
BETONGDAMMAR Åtgärder för spruckna betongdammar Tomas Ekström, ÅF (tomas.ekstrom@afconsult.com)
I Sverige finns något tusental dammar. Ofta mellan 50-100 år gamla. Ofta är ingående betongdammar beständighetsskadade Rebetdagen 16 okt 2012 BETONGDAMMAR Åtgärder för spruckna betongdammar Tomas Ekström,
SwedCOLD. Ny styrgrupp i SwedCold SID 2. Nya mätmedtoder kan ge tillförlitligare bestämning av istrycket SID 3 4
SwedCOLD NYHETSBREV # 1 / 2 0 1 8 UR INNEHÅLLET: Ny styrgrupp i SwedCold SID 2 Nya mätmedtoder kan ge tillförlitligare bestämning av istrycket SID 3 4 Betongteknikens utveckling och betydelse för svensk
Projektnamn Uppdragsgivare Kontaktperson Tid Citybanan Bygghandling, BHU 7, Etapp. WSP Marie von Matérn 1201-1212 3-5 Osäkerheter i bergprognoser vid
1 (10) WSP Marie von Matérn 1201-1212 3-5 Osäkerheter i bergprognoser vid Bergab/Trafikverket Joakim Karlsson 1201-1212 utförande av infrastrukturtunnlar Utökad studie Västlänken, AKF6 Bergab/Trafikverket
Senast sparat 2012-11-30. Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) 2013-2016
Svenskt VattenkraftCentrum (SVC) 2013-2016 Innehåll 1 Sammanfattning 5 2 Summary 6 3 Inriktning 7 3.1 Vision... 7 3.2 Syfte... 7 3.3 Mål... 7 3.4 Framgångskriterier... 8 3.5 Forsknings-, utvecklings-
Reparationsinjektering i Fyllningsdammar
Reparationsinjektering i Fyllningsdammar Industridoktorandprojekt Vattenfall/LTU Johan Lagerlund Stockholm 13 maj 2019 Agenda Vem är jag? Licentiaten 2009 Vägen till doktorandprojektet Damminjektering
KTH Jord- och bergmekanik. Kalkcementpelare forskningen på KTH. 6 PhD students and 8 active industry PhD students
Kalkcementpelare forskningen på KTH Stefan Larsson KTH Jord- och bergmekanik Stefan Larsson Fredrik Johansson Almir Draganovic Håkan Stille 6 PhD students and 8 active industry PhD students 1 60-70 tal
Grundläggning på anrikningssand
Grundläggning på anrikningssand Thomas Bohlin M.Sc. Civil Eng. +46(0) 706 022 153 thomas.bohlin@tailings.se TAILINGS CONSULTANTS SCANDINAVIA THOMAS BOHLIN Principal Eng. M.Sc. Civil Eng. +46 706 022 153
Portryck under lamelldammar, en studie från Storfinnforsen och Ramsele. Carl-Oscar Nilsson, Fredrik Johansson, Diego Alcalá Perales
Portryck under lamelldammar, en studie från Storfinnforsen och Ramsele Carl-Oscar Nilsson, Fredrik Johansson, Diego Alcalá Perales Storfinnforsen och Ramsele dammar Belägna i Västernorrland Lamell dammar
BeFo-projekt #350. Tunneldrivning i heterogena förhållanden. Översiktlig studie av styrande egenskaper avseende deformationer
BeFo-projekt #350 Tunneldrivning i heterogena förhållanden Översiktlig studie av styrande egenskaper avseende deformationer Magnus Eriksson, SGI (nuv. Trafikverket) Rebecca Bertilsson, SGI Jonny Sjöberg,
Fuktupptagning och Frostbeständighet hos Vattenbyggnadsbetong Islinstillväxt. Kraftindustrins Betongdag. Martin Rosenqvist Vattenfall / LTH
Fuktupptagning och Frostbeständighet hos Vattenbyggnadsbetong Islinstillväxt Kraftindustrins Betongdag Martin Rosenqvist Vattenfall / LTH 2016.05.25 Nedbrytning av betong Nedbrytning sker sällan till följd
VÄGLEDNING FÖR GRANSKNING AV AVANCERADE BERÄKNINGAR INOM VATTENKRAFTS- OCH KÄRNKRAFTSTILLÄMPNINGAR
KRAFTINDUSTRINS BETONGDAG MANOUCHEHR HASSANZADEH VÄGLEDNING FÖR GRANSKNING AV AVANCERADE BERÄKNINGAR INOM VATTENKRAFTS- OCH KÄRNKRAFTSTILLÄMPNINGAR 2016-05-25 1 AVANCERADE BERÄKNINGAR HAR MAN SYSSLAT MED
Frågor att belysa. Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det?
Frågor att belysa Vad är Akali-Silika-Reaktioner (ASR)? Hur identifierar man ASR-skador? Vilka kan konsekvenserna bli? Vad kan man göra åt det? Hur ligger det till med svenska betongdammar? Vad är ASR?
Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner
Teknisk förvaltning av Betongkonstruktioner Nicklas Sahlén Jörgen Grantén Daniel Andersson Robert Vestman Umeå Karin Ohlson Nathalie Ohlson Hemming Paroll Esbo Sture Lindmark 073-8083600 Sture.lindmark@fuktcom.se
N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M
nyheter N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K T V A T T E N K R A F T C E N T R U M N R 1 2 0 1 4 så ska turbinerna klara trycket sid 3 Norge tar efter svenskt vattenkraftcentrum sid 4 intervju med Maria
Metodik för analys och hantering av drivgods
Metodik för analys och hantering av drivgods Swedcold 2017-04-04 Stina Åstrand, WSP Fredrik Persson, ÅF Energiforskprojektet Syfte Mål bättre förståelse för drivgodsproblematiken förslag på hur den kan
Gruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete
Gruvdammar Exempel på dammsäkerhetsarbete Tailings Consultants Scandinavia AB NNCOLD 2017-11-14 Rapport från mätning av vattenståndsrör: Röret ej mätt, mätlodet för kort. 3 månader senare: Röret ej mätt,
Verksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum
Verksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum 2009-2012 Elforsk rapport 13:49 Cristian Andersson, Joel Sundström maj 2013 ELFORSK Förord Vattenkraften står inför utmaningen att på bästa sätt utnyttja,
RIDAS 2019 KAP 4 Dammsäkerhetsutvärdering
SWEDCOLD 9 April 2019 RIDAS 2019 KAP 4 Dammsäkerhetsutvärdering Mats Eriksson, Dam Safety Controller och Risk Engineer Fortum Sverige AB Arbetsgrupp HD kap 4: Mats Eriksson (Fortum), Stefan Berntsson (Vattenfall),
Betongtekniskt program Kärnkraft Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft
Betongtekniskt program Kärnkraft 2010 2012 Lars Wrangensten Elforsk AB Programområdesansvarig El- och Värmeproduktion samt Kärnkraft Manouchehr Hassanzadeh Vattenfall Research and Development Teknikansvarig
Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON
Utvärdering, hantering och modellering av tvångslaster i betongbroar OSKAR LARSSON Bakgrund Vid dimensionering av betongbroar är det fullt möjligt att använda 3D-modellering med hjälp av FEM Trafikverkets
BETONGTEKNISKT PROGRAM Vattenkraft
BETONGTEKNISKT PROGRAM Vattenkraft NYHETER 2016 Kartläggning av spricktyper och dess omfattning sid. 3 Livslängd ett rörligt mål sid. 4 Samverkande faktorer bakom betongskador sid. 8 1 FÖRORD Nuvarande
Fukt-FoU hösten 2010 vid Avd Byggnadsmaterial, LTH Peter Johansson
RBK-godkänd som kalibreringsplats för fuktgivare Fukt-FoU hösten 2010 vid Avd Byggnadsmaterial, LTH Peter Johansson 1 1 Avslutade projekt Metoder mot alg- och mögelpåväxt på putsade fasader Sanne Johansson,
CIR-dagen , Svenska Mässan. CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM
CIR-dagen 2019-01-29, Svenska Mässan CIR svenska gruppen för CIB, IABSE och RILEM Peter Simonsson, Trafikverket Ordf CIR svenskacir.se e-mail: cirsekretariatet@ri.se Tel: 010-516 68 70 1 2019-02-11 Svenska
Betongtekniskt program Kärnkraft
Betongtekniskt program Kärnkraft Monika Adsten Elforsk AB Programområdesansvarig Kärnkraft Manouchehr Hassanzadeh Vattenfall Research and Development Teknisk expert i Betongprogrammet Ägs av Svensk Energi
Anläggning. Geoteknisk undersökning. Planering av undersökning. Planering av undersökning. Planering av undersökning. Geoteknisk undersökning
Anläggning Geoteknisk undersökning Geoteknisk undersökning För att kartlägga Jordarternas hållfasthetsegenskaper Jordarternas deformationsegenskaper Djup till fast botten, t ex berg Grundvattennivåns läge
HUR SKA BERGBYGGANDE KUNNA INKLUDERAS I EUROKOD 7? How to include rock engineering in Eurocode 7
HUR SKA BERGBYGGANDE KUNNA INKLUDERAS I EUROKOD 7? How to include rock engineering in Eurocode 7 Johan Spross, KTH Jord- och bergmekanik Håkan Stille, KTH Jord- och bergmekanik Fredrik Johansson, KTH Jord-
Bassalt utskovsdamm. Bakgrund. Bassalt kraftverk togs i drift Består av kraftverk och kröndamm samt. Utskovsdamm (regleringsdamm).
Bassalt utskovsdamm Bakgrund Bassalt kraftverk togs i drift 1910 Består av kraftverk och kröndamm samt Utskovsdamm (regleringsdamm). F E D ÅF Hydro Power 1 Högt flöde dec/jan 2017/18 ÅF Hydro Power 2 Bakgrund
2 Avfallskollin och kringgjutning i 1BMA
1571075, (1.0 Godkänt) Reg nr Dokumenttyp Promemoria (PM) Författare 2016-12-05 Mattias Elfwing Kvalitetssäkring 2017-05-11 Sanna Nyström (KG) 2017-05-11 Peter Larsson (Godkänd) 1(6) Komplettering av ansökan
Revidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?)
Revidering av Eurokod 2 Betongkonstruktioner EN 1992:2020(?) Mikael Hallgren CIR-dagen 2016-01-26 Mandatet från Europeiska Kommissionen avseende revidering av EN1992-1-1, EN1992-2, EN1992-3 samt EN 1992-1-2
SBU Tema GEO telefonmöte 12, 140214. Claes Alén (CA) Maria Ask (MA) Sven Knutsson (SK) Gerhard Barmen, (GB) LTH Stefan Larsson (SL)
SBU Tema GEO telefonmöte 12, 140214 Närvarande Maria Ask (MA) Sven Knutsson (SK) Gerhard Barmen, (GB) LTH (SL) Frånvarande Claes Alén (CA) 1. Föregående aktionspunkter Kvarvarande handlingspunkter, Möte
Fuktupptagning och frostbeständighet
Fuktupptagning och Frostbeständighet hos byggnadsbetong Förekommande skador på betongkonstruktioner som står i ständig kontakt med sötvatten har i en del fall misstänkts bero på frostnedbrytning. Inom
Inre erosion i dammtätkärnor av morän. Hans Rönnqvist
Inre erosion i dammtätkärnor av morän Hans Rönnqvist 1 Stort tack till: SVC LTU och WSP Handledare (Sven Knutsson och Peter Viklander) Dammägare VF, Skekaft, VRF, Statkraft (jordprover) 2 3 Bakgrund Inre
Reparationer av betongkonstruktioner
Reparationer av betongkonstruktioner Johan Silfwerbrand KTH Byggvetenskap Kraftindustrins Betongdag, Älvkarleby, 25 maj 2016 Behovet av reparationer stort En stor del av såväl hus som infrastruktur från
Simulering av brand i Virtual Reality
Simulering av brand i Virtual Reality Bakgrund Användningen av virtual reality (VR, virtuell verklighet) som ett forskningsverktyg inom brandteknik och utrymning har på senare tid visat sig vara mycket
Erfarenheter och resultat från Energiforsk Betongtekniskt program, kärnkraft. Monika Adsten, SSM:s forskningsdagar 20 november 2015
Erfarenheter och resultat från Energiforsk Betongtekniskt program, kärnkraft Monika Adsten, SSM:s forskningsdagar 20 november 2015 Energiforsks kärnkrafttekniska forskningsprogram 2013-2015 Betong Omvärldsbevakning
Unipers erfarenheter av internationell granskning i projekt
Unipers erfarenheter av internationell granskning i projekt Carl-Oscar Nilsson, +46 70 518 65 25, carl-oscar.nilsson@uniper.energy Anders Isander, +46 70 565 58 06, anders.isander@uniper.energy Internationell
nyheter Luft bottenutskovets värsta fiende sid 3 Att lära sig köra utan skadeverkningar sid 6 Ny seniorforskare nytt verksamhetsområde sid 7
nyheter NYHETSBLAD FRÅN SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM SOMMAR 2013 Luft bottenutskovets värsta fiende sid 3 HAN KARTLÄGGER EROSIONSPROCESSEN sid 5 Att lära sig köra utan skadeverkningar sid 6 Ny seniorforskare
NYHETER VATTENHYDRAULIK VINNER MARK FÖRNYELSEN FORTSÄTTER KRAFTER & VIBRATIONER ORDNINGEN ÅTERSTÄLLD KJELL ISAKSSON
NYHETER N Y H E T S B L A D F R Å N S V E N S K V A T T E N K R A F T C E N T R U M F E B E R U A R I 2 0 0 8 VATTENHYDRAULIK VINNER MARK Under det senaste decenniet har allt fler hydrauliksystem med vatten
Minnesanteckningar från årsmöte i Prag 2-7 juli 2017
Minnesanteckningar från årsmöte i Prag 2-7 juli 2017 Vi (Caroline, Gabriella och Lisa) har sammanställt minnesanteckningar samt bilder från ICOLDs årsmöte i Prag. Lisa och Gabriella fick SwedCOLDs omkostnadsersättning
Instrumentering och utvärdering av fullskaleförsök av betongplugg för slutförvar av kärnbränsle
Instrumentering och utvärdering av fullskaleförsök av betongplugg för slutförvar av kärnbränsle Kraftindustrins betongdag 2019-03-13 Richard Malm, Tekn. Dr KTH Royal Institute of Technology SWECO Energy
Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd
Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Samråd 2017-06-01 Julia Bartholomeusz Dammsäkerhet och deponeringshantering Sweco Stockholm 1 Planerade åtgärder Ryllshyttemagasinet Nuvarande tillstånd Avbördning
Committee A: Computational aspects of analysis and design of dams
Kommitté: Committee A: Computational aspects of analysis and design of dams ICOLDs Committee on computational aspects of analysis and design of dams har varit aktiv under återkommande tidsperioder sedan
Översikt över forskningen på kärnbränsle, termohydraulik och svåra haverier
Översikt över forskningen på kärnbränsle, termohydraulik och svåra haverier Forskningskonferensen - Aronsborg Oddbjörn Sandervåg 22 April 2010 Ungefärliga årliga budgetramar Kärnbränsle Svåra haverier
Robusta dammkonstruktioner
Robusta dammkonstruktioner CIR Göteborg, 29 jan 2008 Urban Norstedt Vattenfall AB Vattenkraft 29.01.2008 Urban Norstedt Vattenfall AB Vattenkraft 1 Innehåll Robusthet Dammsäkerhet Internationella riktlinjer
Deformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson
Deformationsmätning av Oskarshamn 3s reaktorinneslutning i samband med täthetsprovning Kraftindustrins betongdag 2019 Ulrik Brandin Erik Hansson Ulrik Brandin och Erik Hansson OKG 1 Agenda Orientering
GruvRIDAS Förarbete för revidering. Sara Töyrä, ordförande i SveMins Dammsäkerhetsgrupp AGDA Dan Lundell, TCS Jonas Jonsson, Sweco
GruvRIDAS Förarbete för revidering Sara Töyrä, ordförande i SveMins Dammsäkerhetsgrupp AGDA Dan Lundell, TCS Jonas Jonsson, Sweco ArbetsGrupp DAmmsäkerhet - AGDA Astrid Lindgren, Boliden Camilla Årebäck,
Verksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum
Verksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum 2005-2009 Elforsk rapport 10:03 Sara Hallert (red) januari 2010 Verksamhetsberättelse Svenskt VattenkraftCentrum 2005-2009 Elforsk rapport 10:03 Sara Hallert
Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB
Handbok för nukleära byggnadskonstruktioner HNB - 2012 Strålsäkerhetsmyndighetens forskningsdagar 2013 Proj.ledare Ola Jovall Presentatör Björn Thunell URSPRUNGLIGA REGELVERK FÖR BYGGNADER Bakgrund Historik
nyheter Utvärderingsrapport förordar ny programperiod sid 3 Lätt att få jobb för nybliven doktor sid 7 Professorn från verkligheten sid 8
nyheter NYHETSBLAD FRÅN SVENSKT VATTENKRAFTCENTRUM VÅR 2012 Utvärderingsrapport förordar ny programperiod sid 3 Våra seniorforskare sid 4 Lätt att få jobb för nybliven doktor sid 7 Professorn från verkligheten
Kurser inom Vattenkraft
Kurser inom Vattenkraft Bygger din kompetens Vattenkraftteknik grundläggande kurs Söker du en bra plattform för din fortsatta karriär inom vattenkraftteknik? Vi hjälper dig att få rätt kompetens utifrån
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER. Anpassad till Eurokod
BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS BERÄKNINGSPRINCIPER Anpassad till Eurokod 2 (12) BÄRANDE KONSTRUKTIONER MED EPS Dimensioneringsprocessen Dimensioneringsprocessen för bärande konstruktioner kan delas upp
Utveckling av metoder och utrustning för generiska prestandatester av bergförstärkningsbultar
Utveckling av metoder och utrustning för generiska prestandatester av bergförstärkningsbultar Ett projekt inom Strategiska innovationsprogrammet för gruv och metallutvinning STRIM 2015 Lars Sandberg Project
Anläggningsteknik ETT NYHETSBREV FRÅN ELFORSK NUMMER 1 FEBRUARI 2010. Storfinnforsens damm. Foto: P. Stenström, WSP
Anläggningsteknik ETT NYHETSBREV FRÅN NUMMER 1 FEBRUARI 2010 VVattenkraftföretagen (Vattenfall AB Vattenkraft, Fortum Generation, E.ON Vattenkraft Sverige AB, Skellefteå Kraft AB, Statkraft Sverige AB,
Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR. Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF
Anjan Förebyggande underhåll gällande ASR Marcus Hautakoski, Vattenregleringsföretagen Tomas Ekström, ÅF Reglerade sjöar Älv Antal magasin Umeälven 7 Ångermanälven 20 Indalsälven 17 Ljungan 4 Ljusnan 31
PÅLKOMMISSIONEN PÅLKOM M I SSI ON EN
PÅLKOMMI SSI ON EN Grundades 1959 inom IVA Idag inte längre ansluten till IVA Medlemmar - entreprenörer, konsulter, tillverkare, myndigheter, högskolor och utländska företag Pålkommissionen är unik i Europa
Permanentmagnetiserade generatorer för vindkraftverk
Permanentmagnetiserade generatorer för vindkraftverk Sandra Eriksson Docent, Universitetslektor Avdelningen för Elektricitetslära Institutionen för Teknikvetenskaper Uppsala Universitet Projektering &
Gruvors miljöpåverkan
Gruvors miljöpåverkan Eva Charlotta Helsdotter Teknologie Dr., Docent KTH Aitikgruvan (Gällivare) Avfallsmängder 2012 och 2014 Naturvårdsverket Ex på vattenrelaterade problem vid gruvdammar Grundvattensänkningar
UTVÄRDERING AV OSÄKERHETER I GEOTEKNISKA PARAMETRAR Anders Prästings, KTH/Tyréns AB Stefan Larsson, KTH Rasmus Müller, Tyréns Sammanfattning
1 UTVÄRDERING AV OSÄKERHETER I GEOTEKNISKA PARAMETRAR Anders Prästings, KTH/Tyréns AB Stefan Larsson, KTH Rasmus Müller, Tyréns Sammanfattning Under senare år har omfattande forskning utförts för utvärdering
Reliability analysis in engineering applications
Reliability analysis in engineering applications Tillförlitlighetsanalyser av existerande konstruktioner Fredrik Carlsson Structural Engineering - Lund University 1 Allmänt β Säker β target Osäker t 0
Om varför vi behöver forskning
Om varför vi behöver forskning Christina Claeson-Jonsson, NCC Johan Silfwerbrand, KTH CBE:s årskonferens, Sthlm, 15/11 2016 1 Tre frågor 1. Varför behövs samhällsbyggnadssektorn för att lösa de stora utmaningarna?
Eurokod grundläggning. Eurocode Software AB
Eurokod grundläggning Eurocode Software AB Eurokod 7 Kapitel 1 Allmänt Kapitel 2 Grunder för geotekniskdimensionering Kapitel 3 Geotekniska data Kapitel 4 Kontroll av utförande, uppföljning och underhåll
Betongtekniskt program Kärnkraft. Programetapp 3, 2013-2015
Betongtekniskt program Kärnkraft Programetapp 3, 2013-2015 Sammanfattning Kärnkraften svarar idag för 40 % av Sveriges elproduktion (år 2011 58 TWh av en total elproduktion på 146,5 TWh). Att förvalta
GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA
GJUTNING AV VÄGG PÅ PLATTA Studier av sprickrisker orsakat av temperaturförloppet vid härdningen Jan-Erik Jonasson Kjell Wallin Martin Nilsson Abstrakt Försök med gjutning av konstruktionen vägg på platta
Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna. Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk
Dam Safety Interest Group Ett forskningssamarbete över gränserna Anders Isander, E.ON Vattenkraft Sverige AB/Elforsk SwedCOLD Temadag 29 Mars 2007 Dam Safety Interest Group, DSIG En av flera intressegrupper/samarbetsgrupper
Utmaningar vid bygget av Sveriges genom tidernas störste infrastrukturprojekt inom Forskning, Synkrotronljusanläggningen MAX IV Laboratoriet
Utmaningar vid bygget av Sveriges genom tidernas störste infrastrukturprojekt inom Forskning, Synkrotronljusanläggningen MAX IV Laboratoriet Outline Intro Forskningsområden, Varför MAX IV? Hur gör vi?
AIK 20 - bästa genom tiderna 2015 Män 100m Född Namn Resultat År
AIK 20 - bästa genom tiderna 2015 Män 100m 87 André Brännström 10.83 2007 72 Anders Öström 10.85 1992 63 Lennarth Johnsson 10.85 1988 91 Adam Andersson 11.00 2007 67 Johan Karlberg 11.03 1986 94 David
EUROKODER FÖR DIMENSIONERING AV BETONGDAMMAR
EUROKODER FÖR DIMENSIONERING AV BETONGDAMMAR RAPPORT 2016:309 DAMMSÄKERHET Eurokoder för dimensionering av betongdammar Förslag på tillämpning i Sverige PATRIK ANDERSSON, JOHAN BLOMDAHL, HÅKAN BOND, TOMAS
Startlista. RM i jaktskytte. Jägarnas Riksförbund Örebro 25-26/7 2015
Lag 1 Utropstid för laget är 5 minuter före utsatt starttid Lördag 08:00 Lördag 11:00 Lördag 16:00 1 Preben Garner 05 - Östergötland V+ 2 Benny Gill 18 - Ö 3 Stefan Hansson 14 - Västra Götaland Ö 4 Joachim
Stabilitetssäkerhet för Bassalt betongdamm grundlagd på lösmassor
Stabilitetssäkerhet för Bassalt betongdamm grundlagd på lösmassor Tomas Ekström, ÅF Martin Hansson, Statkraft Tina Påhlstorp, ÅF Bakgrund Bassalt kraftverk togs i drift 1909 och var en av de fyra första
Provningsmetoder för tillstånds- och livslängdsbedömning
Provningsmetoder för tillstånds- och livslängdsbedömning Mårten Janz 2017-03-22 1 Provningsmetoder för tillståndsoch livslängdsbedömning Praktisk betraktelse Hur bör man tänka vid uttag av prov? Tillståndsbedömningens
Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar
Vanligt utförda uppgraderingar av fyllningsdammar SwedCOLD Temadag 2016-10-25 Åke Nilsson VASO-rapport - Enkät, utsänd 1993-10-22 Ange åldersförändringar i fyllningsdammar som bedöms påverka dammsäkerheten