ARTER ENLIGT ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN, FISKE-

Transkript

1 ARTER ENLIGT ARTSKYDDSFÖRORDNINGEN, FISKE- BÄCKSKIL, LYSEKILS KOMMUN Inventeringar av kärlväxter, fåglar och groddjur i artskyddsförordningen i Fiskebäckskil, Skaftö, Lysekils kommun Naturcentrum AB har på uppdrag av EXARK Arkitekter genomfört inventeringar av skyddade fåglar, kärlväxter och groddjur (artskyddsförordningen) inom ett utpekat hällmarksområde sydväst om Fiskebäckskil. Området planeras för bebyggelse och består av ordinär bohuslänsk hällmarksnatur och saknar till stora delar särskilda naturvärden. Naturvärdena utgörs av ett antal dammar i och utanför området samt att området sannolikt utgör häckningsmiljö för nattskärra (ett spelande exemplar noterades). Området ingår även i ett spillkråkerevir. De båda arterna har tämligen rikligt med lämpliga livsmiljöer i landskapet och med rimliga skyddsåtgärder bedöms deras förekomst inte påverkas negativt. Inga skyddade kärlväxter noterades inom inventeringsområdet. Inventeringar har genomförts vid ett tiotal tillfällen under morgon, dagtid, kväll och natt i juni under 2013 och 2014.

2 Uppdrag: Groddjursinventeringar, inventeringar och sammanställning av uppgifter om fågellivet och övriga arter i artskyddsförordningen. På uppdrag av: Hans Jönsson/EXARK Arkitekter AB Besöksdatum: Flertal besök under 2013, kompletterade observationer av dammarna vid tre ytterligare tillfällen i april och maj 2014 samt häckfågelinventeringar och övriga noteringar under maj och juni Genomförd av: Johan Svedholm, Per Ingvarsson, Niklas Franc och Lilian Karlsson/Naturcentrum AB Rapport: Svante Hultengren/Naturcentrum AB Omslagsfoto: mindre vattensalamander/jens Morin, Naturcentrum AB 2

3 Sammanfattning Under 2013 och 2014 har Naturcentrum AB har genomfört fördjupade inventeringar av groddjur, fåglar och kärlväxter inom det utpekade området. Inventeringarna har utförts av Niklas Franc (2013), Per Ingvarsson (2013, 2014) och Lilian Karlsson (2014), samtliga Naturcentrum AB. Svante Hultengren/Naturcentrum AB har varit uppdragsansvarig och sammanställt rapporten. Johan Svedholm (2014) har utfört inventeringar av kärlväxter och fåglar. Det aktuella området är planlagt för bebyggelse med småhus, och domineras av tämligen trivial, igenväxande hällmarksnatur. Täta ljungsnår och mindre öppna berghällar dominerar högre liggande mark. Klåvor och annan lägre liggande mark är igenvuxen med träd och buskar. Dominerande trädslag är tall, en, björk och asp med inslag av vildapel, rönn, gran mm. Marken är kalk- och näringsfattig och det finns inga skalgrusförekomster i området. Områdets värden utgörs av ett antal dammar och mindre våtmarker och stor vattensalamander finns noterad från närområdet. Under 2014 inventerades 15 dammar inom och utanför det angivna området (se figur 1). Sex av dessa bedöms utgöra livsmiljö för groddjur medan nio bedöms vara av lägre värde (inga groddjur eller enbart bedömda förutsättningar). Inga dammar bedöms ha höga naturvärden och utgöra goda livsmiljöer för groddjur. Inga observationer av stor vattensalamander (skyddad enligt artskyddsförordningen /EU s art och habitatdirektiv) gjordes trots ett stort antal besök i området ett tidigare fynd bedöms därför som tillfälligt. I de större dammarna har fisk satts ut vilket lett till att groddjur i stort sett saknas. Samtliga dammar är humusfärgade och bedöms ha ett lågt intermediärt ph-värde (ca 5-7). Ett alltför lågt phvärde (<4,7) kan skada reproduktionen av de aktuella groddjuren åkergroda, vanlig groda, vattensalamandrar (Nyström m fl xxxx). PH-värdet bedöms emellertid inte påverkas negativt av eventuell bebyggelse. Bortfall av groddammar kan också kompenseras med nya dammar. En effektiv åtgärd med hög naturvårdsnytta när det gäller groddjur att gräva upp nya dammar, eller restaurera igenväxta hällmarksdammar. Groddjuren patrullerar i landskapet och om det då dyker upp en ny djup och fin dam utan fisk så skapas det snabbt förutsättningar för grodlek. Vid exploateringar kan faktiskt grod- och salamanderpoulationer till och med öka genom sådana åtgärder jämfört med den långsamma naturliga igenväxning som normalt sker i den här typen av marker. En annan åtgärd som kan förbättra groddjuren förutsättningar i området är att ta bort fisk ut befintliga dammar. Det finns också uppgifter om trädlärka, spillkråka och nattskärra. Dessa arter är upptagna i artskyddsförordningen (genom EU s fågeldirektiv) och har där ett strikt skydd. För att bedöma dessa fynduppgifter har kompletterande inventeringar genomförts under Vid Naturcentrums fältinventeringar noterades spelande nattskärra och födosökande spillkråka inom utredningsområdet. Nattskärra bedöms häcka inom eller i direkt anslutning till området. Spillkråka häckar troligen inte inom området, men området ingår sannolikt i ett spillkråkerevir. Trädlärka noterades inte under något inventeringstillfällena. I övrigt bedöms fem andra men tämligen allmänna fågelarter i artskyddsförordningen (minskande arter/mer än 50 % under senare år) häcka inom området, nämligen gök, trädpiplärka, rödstjärt, kråka och gulsparv. De flesta av de nämnda arterna har gott om habitat och förekomster i närområdet och med rimliga skyddsåtgärder t ex anpassning av byggtider, sparande av en del talldungar och öppna hällmarker bedöms deras status i området i stort inte påverkas negativt av den planerade bebyggelsen. Lopplummer finns noterad i närområdet, men inga exemplar hittades inom detta område vid inventeringstillfället. För andra arter inom artskyddsförordningen som potentiellt skulle kunna finnas i området så bedöms livsmiljöer eller övervintringsplatser inte vara av sådan karaktär att arterna trivs inom området. Inga sådana arter återfanns heller under inventeringarna. 3

4 Figur 1. Inventeringsområde för kompletterande inventeringar (röd linje). Dammarna 1 9 ligger inom det aktuella området och anges med ny numrering. Dammarna samt 99 anges med numrering enligt en äldre rapport (Hultengren & Ingvarsson 2010). Samtliga dammar på kartan ovan inventerades under ett eller flera tillfällen under Metoder och resultat groddjur Groddjur har inventerats enligt Naturvårdsverkets rekommendationer. Samtliga dammar har inventerats vid minst fyra tillfällen under tiden april maj 2013/2014. Till detta kommer tidigare inventeringar genomförda under 2011 (Ingvarsson & Hultengren 2011) samt de inventeringar som genomförts av Eko Natura (Andersson 2009). Resultatet redovisas i BILAGA. Två tidigare inventeringar av groddjur i området har tidigare utförts. Den ena har utförts av Eko Natura (Andersson 2009) och den andra av Naturcentrum AB (Hultengren, Ingvarsson & Andrén 2010). Under 2013 och 2014 har Naturcentrum AB har genomfört fördjupade inventeringar av groddjur inom det utpekade området (samtliga dammar se figur 1). De undersökta våtmarksmiljöerna har klassificerats i fyra klasser enligt beskrivning på följande sida, utifrån hur betydelsefulla de bedömts vara som livsmiljö för groddjur. 4

5 Klass 1 god livsmiljö för groddjur. Goda ekologiska förutsättningar och tydliga noteringar av groddjur eller rom som antyder på god reproduktion. Flera arter, stort individantal eller goda förekomster av någon känslig art. Förutsättningar för uppväxt och övervintring finns i närheten (lövskog, stenrösen, ansamlingar med döda träd). Klass 2 livsmiljö för groddjur. Relativt goda ekologiska förutsättningar med vissa begränsningar. Noteringar av groddjur eller rom som tyder på reproduktion. Enstaka individer av någon känslig art och/eller måttliga förekomster av mindre känsliga arter. Förutsättningar för uppväxt och övervintring finns i närheten. Klass 3 möjlig livsmiljö för groddjur. Vissa ekologiska förutsättningar finns men inga tydliga noteringar av groddjur eller rom som tyder på reproduktion. Enstaka individer kan ha påträffats vid lektid men lokalen är sannolikt inget betydelsefullt lekvatten. Förutsättningar för uppväxt och övervintring kan finnas. Klass 4 dålig livsmiljö för groddjur. De ekologiska förutsättningarna är dåliga. Inga noteringar av groddjur eller rom som tyder på reproduktion. Dåliga förutsättningar för uppväxt och övervintring. Inventeringen av samtliga dammar/vattensamlingar har gått till på följande sätt. Inventeraren har uppsökt samtliga vattensamlingar i området. Dessa har sedan inventerats med avseende på alla i området förekommande arter av groddjur d v s större vattensalamander, mindre vattensalamander, åkergroda, vanlig groda och vanlig padda. Inventeringen genomfördes med hjälp av dag och nattsök (enligt Naturvårdsverkets rekommendationer specifikationer för större vattensalamander). Totalt har femton vattensamlingar besökts inom och utanför det aktuella området. Sex bedöms vara livsmiljöer för groddjur klass 2. Övriga bedöms ha lägre värde (inget eller möjligt värde för groddjur). Mindre vattensalamander har vid något eller några tillfällen konstaterats i dammarna 2, 91, 94, 95 och 99 (se karta/figur 1 samt BILAGA). Dammarna 95, 96, 99 hyser idag rikligt med fisk som normalt äter salamander- och grodyngel. Dammarna hyser en del paddyngel. Dessa är giftiga och därför klarar sig från att bli uppätna av rovdjur (predation). Kombinationen fisk och padda utesluter i praktiken salamandrar, vilket också konstaterats vid samtliga kompletterande inventeringsinsatsen. I damm 95 och 96 finns ett fynd av stor salamander (Hultengren m fl 2011), men vid den tidigare inventeringen (Andersson) och den kompletterande (Franc & Ingvarsson) noterades inga förekomster av denna art. Det finns därför anledning att tro att stor vattensalamander inte hyser med största sannolikhet ingen fast population i områdets system av småvatten. Området kan dock utgöra en randzon för en population som har sitt huvudområde någonstans i det omkringliggande landskapet (möjlig förklaring till de tillfälliga fynden av Ingvarsson). Utifrån utförda inventeringar och slutsatser rekommenderas att man sparar ett sammanhängande område av orörd natur runt dammarna 94 96, 99. Detta skapar en potentiell livsmiljö för groddjur i allmänhet som förmodligen är tillräcklig för att de ska kunna trivas i området. Förutsättningen är förstås att dammarna 95, 96 och 99 töms på fisk. Bortfall av groddammar kan också kompenseras med nya dammar. En effektiv åtgärd med hög naturvårdsnytta när det gäller groddjur att gräva upp nya dammar, eller restaurera igenväxta hällmarksdammar. Groddjuren patrullerar i landskapet och om det då dyker upp en ny djup och fin dam utan fisk så skapas det snabbt förutsättningar för grodlek. Vid exploateringar kan faktiskt grod- och salamanderpoulationer till och med öka genom sådana åtgärder jämfört med den långsamma naturliga igenväxning som normalt sker i den här typen av marker. En annan åtgärd som kan förbättra groddjuren förutsättningar i området är att ta bort fisk ut befintliga dammar. Fågellivet Fågellivet, med särskild fokus på häckande arter i artskyddsförordningen, har inventerats vid två tillfällen i maj och juni De av oss utförda besöken spreds över dygnet och såväl sena kvälls- som tidiga morgonbesök gjordes för att täcka in så stora delar av fågelfaunan som möjligt och häckningsindicier 5

6 noterades. Tyngdpunkt gavs åt arter förtecknade i Artskyddsförordningen och där främst arter som spillkråka, trädlärka och nattskärra. Det rör sig om arter enligt EU:s fågeldirektiv ( FD ), arter som är rödlistade i Sverige ( ) och arter som har minskat med minst 50 % i Sverige under de senaste åren ( -50% ). Listorna följer Naturvårdsverket (2009). Eventuella rödlistade arter anges enligt Gärdenfors (2010). Vid de två inventeringstillfällena noterades sammanlagt 23 fågelarter vilka bedömdes häcka inom eller i anslutning till inventeringsområdet. Av dessa är en rödlistad ( ), två upptagna i Fågeldirektivets bilaga 1 ( FD ) och fem har minskat med minst 50 % under åren enligt Svensk häckfågeltaxering ( -50% ). Vidare noterades två förbiflygande rödlistade arter vilka inte bedöms häcka inom området, och inte heller i någon större utsträckning utnyttja området för födosök. Nedan presenteras de ovan nämnda arterna samt övriga intressanta arter. Flertalet av arterna är vanliga i den aktuella landskapstypen och bedöms vara mindre känsliga för störningar. Några av arterna t ex nattskärra och spillkråka förekommer (häckar, födosöker) inom inventeringsområdet med några få exemplar. Dessa arter förekommer frekvent i landskapet (Skaftö) i stort, och med rimliga skyddsåtgärder t ex anpassning av tid för anläggningsarbeten, sparande av en del öppna hällytor och tallskogsdungar i det aktuella området, bedöms deras förekomst/status i landskapet inte påverkas negativt. Silltrut Larus fuscus (NT) Enstaka exemplar noterades förbiflygande. Bedöms ej häcka eller födosöka inom inventeringsområdet. Gråtrut Larus argentatus (NT) Enstaka exemplar noterades förbiflygande. Bedöms ej häcka eller födosöka inom inventeringsområdet. Gök Cuculus canorus -50% Hördes spela under båda inventeringstillfällena. Bedöms häcka med 1-2 par inom eller i anslutning till inventeringsområdet. Hornuggla Asio otus Minst en tiggande unge och en varnande förälder hördes vid junibesöket i en talldunge i inventeringsområdets norra del, och har sannolikt häckat i denna eller närliggande talldunge. Arten är en relativt sparsam häckfågel i Bohuslän. Nattskärra Caprimulgus europaeus FD (NT) En spelande fågel hördes under junibesöket. Den höll huvudsakligen till omedelbart väster om inventeringsområdet, men uppehöll sig även vid något tillfälle inom området. Arten bedöms häcka med minst ett par inom eller i anslutning till området. Spillkråka Dryocopus martius FD Ett exemplar noterades vid majbesöket i inventeringsområdets södra del. Tillgången på lämpliga boträd inom inventeringsområdet är dålig, och inga bohål eller födosöksinhack hittades heller. Dock är det troligt att arten häckar i närheten, och att inventeringsområdet ingår i ett revir. Trädpiplärka Anthus trivialis -50% En sjungande fågel noterades vid majbesöket, och arten bedöms häcka med minst ett par inom inventeringsområdet. Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus -50% Två sjungande fåglar noterades under båda inventeringstillfällena, och arten bedöms häcka med minst två par inom inventeringsområdet. Kråka Corvus corone -50% Arten noterades med enstaka individer under båda inventeringstillfällena, och bedöms häcka med minst ett 6

7 par inom inventeringsområdet. Gulsparv Emberiza citrinella -50% Tre sjungande individer noterades under majbesöket. Arten bedöms häcka med 2-4 par inom inventeringsområdet. Resultat kärlväxtfloran I samband med de två fågelinventeringstillfällena har även översiktligt eftersök av skyddade kärlväxter genomförts. Arter som kan komma i fråga i denna typ av miljö är främst lumrar samt eventuellt murgröna. Murgröna Hedera helix (fridlyst i Västra Götalands län) noterades i en trädgård inom inventeringsområdet, men bedömdes vara odlad. I övrigt noterades inga skyddade och/eller hotade arter. BILAGA Objektsbeskrivningar besökta dammar Lokal nr 1 Datum: , , (fyra fältbesök under 2014) Inventerare: Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Skogsbeklädd hällmarksvåtmark Dammstorlek/bredd: 4 m 2 Uppskattat medeldjup: 0,2 m, maxdjup ca 0,4 m Kort beskrivning: Liten öppen vattenspegel i större vitmossbevuxen våtmark som troligen har vattenspegel under perioder med högre vattenstånd. Närområde med vitmossa, ljung och gräs. Främst växer tall kring närområdet i våtmarken vars omgivning utgörs av skogbevuxen hällmark. En stenmur ligger inte långt från dammen som kan fungera som övervintring. Förekomst av groddjur: Inga noteringar av groddjur. Stor risk för uttorkning. Klassning av lokal: Klass 4 dålig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 2 Datum: 2013, , , (fem fältbesök under ) Inventerare: Niklas Franc, Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Skogsbeklädd hällvåtmark Dammstorlek/bredd: 64 m 2 7

8 Uppskattat medeldjup: 0,5 m, maxdjup ca 1 m Kort beskrivning: Hällmarksdamm i skog. Hus finns nära i dammens ytterområde. Närområde med mossa och risvegetation. Rikligt med löv och ris på botten. Förekomst av groddjur: Mindre vattensalamander (tre exemplar 2014). Klassning av lokal: Klass 2 livsmiljö för groddjur. Lokal nr 3 Datum: , , (fyra fältbesök under 2014) Inventerare: Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Skogsbeklädd hällvåtmark Dammstorlek/bredd: 15 m 2 Uppskattat medeldjup: 0,3 maxdjup ca 0,5 m Kort beskrivning: Mindre hällmarksdamm omgiven av tall och hällmarker. Delvis exponerad mot havet. En sälg står i vattnet. Kanterna omgiven av mossa och risvegetation med blåbär, ljung. Rikligt med döda löv och ris på botten. Svårinventerad på grund av mörkt vatten och stor sälg. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 3 möjlig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 4 Datum: 2013, , , (fem fältbesök under ). Inventerare: Niklas Franc/Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Skogsbeklädd våtmark omgiven av hällmarker. Dammstorlek/bredd: 350 m 2 8

9 Uppskattat medeldjup: 0,5 m maxdjup ca 1 m Kort beskrivning: Större hällmarksdamm omgiven av björk och äldre tall. Dammen ligger i skog med torrare mark och skogshällmark i närområdet. Vitmossa i och kring dammens kanter. Två vattenuttag finns i dammen. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 3 möjlig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 5 Datum: , (fyra besökstillfällen) Inventerare: Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Trädbevuxen hällvåtmark Dammstorlek: 25 m 2 Uppskattat medeldjup: 0,2 m, maxdjup ca 0,20 m Kort beskrivning: Ett litet hällkar. Dammen är nästan helt igenväxt med vitmossa och gräs. En och ris samt björk och tall växer i närområdet. Omgivning av öppen häll blandat med lägre träd vegetation i form av ljung, m m. Dammen torkar troligen snabbt ut. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 4 dålig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 6 Datum: , (fyra fältbesök) Inventerare: Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Skogsbeklädd hällmarksvåtmark Dammstorlek: 16 m 2 Uppskattat medeldjup: 0,15 maxdjup ca 0,3 m 9

10 Kort beskrivning: Gräsbevuxen grund liten damm i skogklädd hällmark. Närområde med kråkris, ljung samt träd. Omgivningar av tall och hällmark. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 3 möjlig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 7 Datum: , (tre tillfällen) Inventerare: Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Skogsbeklädd hällmarksvåtmark Dammstorlek/bredd: 45 m 2 Uppskattat medeldjup: 0,3 m, maxdjup ca 0,4 m Kort beskrivning: Hällmarksdamm bevuxen av vitmossa. Närområde med hällar, ljung, kråkris, vitmossa och gräs. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 3 möjlig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 8 Datum: , (två fältbesök) Inventerare: Per Ingvarsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Skogsbeklädd hällvåtmark Dammstorlek/bredd: 15 m 2. Uppskattat medeldjup: 0,3 maxdjup ca 0,4 m Kort beskrivning: Urgrävd damm i skogsbeklädd hällmark med närområde av vitmossa, ljung, björk och tall. Rikligt med död ved. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 3 möjlig livsmiljö för groddjur. 10

11 Lokal nr 9 Datum: (två fältbesök) Inventerare: Per Ingvarsson Koordinater RT90: / Naturtyp: hällmarksvåtmark med skog Dammstorlek/bredd: 23 m 2. Uppskattat medeldjup: 0,05 0,10 m Kort beskrivning: Gräs- och mossbevuxen blöt mark. Närområde med klockljung, ljung, vitmossa med vide och björk, enstaka tallar. Omgiven av halvöppen bevuxen häll. Dammen torkar troligen ut. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 4 dålig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 91 Datum: / (ett fältbesök 2014). Inventerare: Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Hällmarksmyr Dammstorlek: 300 m 2. Uppskattat medeldjup: 0,5 m. Max djup +0,5 m. Kort beskrivning: Grund klarvattendamm med vitmossa på botten, nate och näckrosor. Närområde med kant av vitmossa, klockljung blandat med löv och tall. Omgivning av ljunghäll, ravin och villatomter. Förekomst av groddjur: Ett exemplar av mindre vattensalamander samt paddyngel (2011). Grod- eller paddyngel (2014). Klassning av lokal: Klass 2 livsmiljö för groddjur. 11

12 Lokal nr 92 Datum: /2013/ (tre fältbesök 2013/2014) Inventerare: Niklas Franc/Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater: / Naturtyp: Hällmyr Dammstorlek: 285 m 2. Uppskattat medeldjup: 0,5 m Kort beskrivning: Liten damm med brunt vatten och vattenklöver. Närområde med vitmossa, klockljung blandat med löv och tall. Omgivning av ljungbeväxta hällar med inslag av en och tall, samt villatomter. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 3 möjlig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 93 Datum: /2013/ (fem besökstillfällen under ) Inventerare: Niklas Franc/Per Ingvarsson/Lilian Karlsson 12

13 Koordinater: / Naturtyp: Hällmyr Dammstorlek: 110 m 2. Uppskattat medeldjup: 0,5 m. Max djup 0,5 m. Kort beskrivning: Liten damm med humusfärgat vatten. Närområde med vitmossa, tuvull, klockljung och kråkris. Omgivning av ljunghäll med inslag av en och tall och björk. Förekomst av groddjur:. Klassning av lokal: Klass 3 möjlig livsmiljö för groddjur. Lokal nr 94 Datum: /2013/ (fem besökstillfällen under ) Inventerare: Niklas Franc/Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT 90: / Naturtyp: Hällmarksmyr Dammstorlek: 200 m 2. Uppskattat medeldjup: -0,5 m. Max djup -0,5 m. Kort beskrivning: Konstgjord liten, klar och något humusfärgad damm, dammen är tömd på vatten. Närområde med brant häll och skog. Ett nätstaket kantar dammen. Omgivning av skog med inslag av en och tall och björk. Förekomst av groddjur: Ett exemplar av mindre vattensalamander (Hultengren m fl 2011). Mindre vattensalamander (Andersson 2009). Mindre vattensalamander noterades även Inga groddjur noterades Klassning av lokal: Klass 2 livsmiljö för groddjur. 13

14 Lokal nr 95 Datum: /2013/ (fyra besökstillfällen under ) Inventerare: Niklas Franc/Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT 90: / Naturtyp: Hällmarksmyr. Uppdämd. Dammstorlek: 900 m 2. Uppskattat medeldjup: +0,5 m. Max djup +1 m. Kort beskrivning: Konstgjord stor, klar och något humös damm, Närområde med brant ljungbeväxt häll och lövskog. Omgivning av lövskog och hällmark. Förekomst av groddjur: Mindre vattensalamander och vanlig padda (Anderson 2009). Mindre vattensalamander noterades Ett exemplar av större vattensalamander noterades 2010 (Hultengren m fl 2010). Övriga observationer: Dammen innehåller fisk. Sannolikt har fisken ätit upp övriga groddjur. Fisk noterades 2014 liksom snok. Klassning av lokal: Klass 2 livsmiljö för groddjur. Lokal nr 96 Datum: /2013/ (fyra besökstillfällen) Inventerare: Niklas Franc/Per Ingvarsson/Lilian Karlsson 14

15 Koordinater RT 90: / Naturtyp: Hällmarksmyr. Uppdämd. Dammstorlek: 900 m 2. Uppskattat medeldjup: 0,5 m. Max djup +1 m. Kort beskrivning: Konstgjord stor, klar och något humös damm. Närområde brant omgärdat av lövträd. Omgivning av lövskog på ena sidan och ljunghällslandskap med björk och tall. Förekomst av groddjur: Ett exemplar av större vattensalamander noterades 2011 jämte yngel av vanlig padda. Övriga observationer: Fiskyngel, abborre, mört sågs. Rikligt med fisk. Sannolikt har fisken ätit upp övriga groddjur. Vanlig snok och padda noterades Klassning av lokal: Klass 2 livsmiljö för groddjur Lokal nr 99 Datum: /2013/ (ca fem fältbesök) Inventerare: Niklas Franc/Per Ingvarsson/Lilian Karlsson Koordinater RT90: / Naturtyp: Hällmyr damm (uppdämd) Dammstorlek: 2000 m 2 Uppskattat medeldjup: 0,5 m. Max djup +1 m. Kort beskrivning: Stor och uppdämd djup damm med något humöst och grumligt vatten efter regn. Närområde med ena sidan cementerad kant med trädridå och andra sidan ljunghäll. Omgivning av ljunghällslandskap med löv och tall. Närhet till väg och bebyggelse. Förekomst av groddjur: Mindre vattensalamander och vanlig padda (Andersson 2009). Större vattensalamander (1? ex 2011). Vanlig padda (2013). Padd- eller grodyngel (2014). Övriga observationer: Fiskyngel, abborre, mört. Inga fynd av annat än vanlig padda efter Sannolikt har fisken ätit upp övriga groddjur. Rikligt med större fisk (2014). Klassning av lokal: Klass 2 livsmiljö för groddjur. 15

16 Referenser Andersson, T Naturinventering av område söder om Kristinebergsvägen, Fiskebäckskil, Lysekils kommun. Inventeringsrapport. Eko Natura Lysekil. Gärdenfors, U. (red.) 2010: Rödlistade arter i Sverige ArtDatabanken, SLU, Uppsala. Naturvårdsverket 2009: Handbok i artskyddsförordningen. Del 1 Fridlysning och dispenser. Naturresursavdelningen. Hultengren, S., Ingvarsson, P. & Andrén, C Inventering av stor vattensalamander och stinkpadda i Lysekils kommun. Inventeringsrapport Naturcentrum AB. Nitare, J Signalarter: indikatorer på skyddsvärd skog. Flora över kryptogamer. Skogsstyrelsens förlag. Nyström, P., Stenberg, M. Hertonsson, P & Hallengren, A. xxxx. Grodor ur ett skånskt perspektiv. Länsstyrelsen i Skåne län. 16