KALLELSE Samhällsbyggnadsnämnden

Transkript

1 KALLELSE Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 54 Presentation av nya kommunchefen... 2 Sbn 55 Ekonomi och Budgetuppföljning... 3 Sbn 56 Samhällsbyggnadsnämndens styrdokument... 4 Sbn 57 Val av representant i Ung i Säter... 5 Sbn 58 Projektplan Miljöledningssystem... 6 Sbn 59 Medborgarförslag om babysim, plask och lek och crawlkurser... 7 Sbn 60 Förvaltningsinformation... 9 Sbn 61 Arbetsmiljö- och personalfrågor...10 Sbn 62 Inbjudan/kurser mm...11 Sbn 63 Övriga ärenden...12 Sbn 64 Detaljplan för Stora Skedvi skola m.m...13 Sbn 65 Yttrande Samråd Vattenmyndigheterna...14 Sbn 66 Oraklet 8 - om föreläggande med vite om undersökningsåtgärder med anledning av befarade brister...17 Sbn 67 Nyberget 27:3 Ansökan om uppskov för beslut om att släppa ut avloppsvatten från befintlig avloppsanläggning...18 Sbn 68 Prosan 3, Säter - Om- och tillbyggnad garage/förråd...19 Sbn 69 Gatunamn i området Folieraren/Förgyllaren i Mora by...20 Sbn 70 Delegationsbeslut Miljö och Bygg...21 Sbn 71 Verksamhetsinformation Miljö och Bygg...23 Sbn 72 Gatu och VA-utbyggnad kvarteret Folieraren i Gustafs...24 Sbn 73 Reseersättning Mora by...25 Sbn 74 Delegationsbeslut Gatu...26 Sbn 75 Verksamhetsinformation Gatu...27 Sbn 76 Yttrande över långsiktig plan för särskilt boende för äldre (SÄBO)...28 Sbn 77 Försäljning av kommunal mark Älvbrinken i Stora Skedvi...29 Sbn 78 Beställning av skollokaler vid Kungsgårdsskolan...30 Sbn 79 Utökning av skollokaler förskolan Trollskogen...31 Sbn 80 Om- och tillbyggnad Enbacka Skola, Partneringprojekt Fas Sbn 81 Renovering Skönvikshallen, Partneringprojekt Fas Sbn 82 Ansökan om förhöjt driftsbidrag till Säterbygdens Ridklubb...34

2 KALLELSE Sbn 83 Konstgräs Säters IP, ny framställan...36 Sbn 84 Nyttjanderätts- och driftsavtal med Säterbygdens orienteringsklubb gällande Säters motionscentral...39 Sbn 85 Riktlinjer för fördelning av halltider i Skönvikshallen och gymnastiksalar i Säters kommun.40 Sbn 86 Verksamhetsinformation Fastighet och Fritid...42

3 Samhällsbyggnadsnämnden Plats och tid Tekniska kontoren sammanträdesrum kl , kl ande Marit Ragnarsson (C) ordförande Johan Fredriksson (M) 2:e vice ordförande Henrik Persson (S) Lisbeth Ander (S) Malin Hedlund (M) 54 75, 82, del av 83, Daniel Ericgörs (KD) ers. för Malin Hedlund del av ( ) Sten-Olof Eklund (V) Roger Karlsson (SD) Kristoffer Olerås (C) Magnus Gabrielson (MP) ers för Håkan Karlsson (MP) 54-76, Lars Eriksson ers.för Håkan Karlsson (C) Ej tjänstgörande Daniel Ericgörs (KD) 54 75, del av 83 Magnus Gabrielson (MP) Övriga deltagare Berit Lindström sekreterare Kristina Mellberg tf förvaltningschef Pär Jerfström kommunchef 54 Ingela Örneholm förvaltningsekonom 55 Jani Edman miljösamordnare 58 Petter Isacsson tf miljö- och byggchef Anton Vikström konsult 64 Åsa Mårdberg miljöinspektör 65 Staffan Jansson miljöinspektör/biolog Anna Nygren VA-chef 65 Mikael Spjut gatu och fastighetschef Thomas Geijer fastighetsplanerare Torbjörn Orr fritidssamordnare Bernt Lindstenz och Johnny Lindkvist Säters IF fotboll del av 83 Utses att justera Sten-Olof Eklund Justeringens plats och tid Samhällsbyggnadsnämndens expedition kl Underskrifter Sekreterare Paragrafer Berit Lindström Ordförande Marit Ragnarsson Justerande Sten-Olof Eklund ANSLAG / BEVIS Protokollet är justerat. Justeringen har tillkännagivits genom anslag. Organ Samhällsbyggnadsnämnden Datum för anslags uppsättande Datum för anslags nedtagande Förvaringsplats för protokollet Underskrift Samhällsbyggnadsnämndens exp. Berit Lindström

4 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 54 Presentation av nya kommunchefen Nya kommunchefen Pär Jerfström presenterar sig för nämnden.

5 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 55 Ekonomi och Budgetuppföljning Förvaltningsekonom Ingela Örneholm och tf förvaltningschef Kristina Mellberg redovisar budgetutfall för mars månad. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Godkänna redovisningen och överlämna den till kommunstyrelsen.

6 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 56 Dnr: BN Samhällsbyggnadsnämndens styrdokument Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Uppdra till respektive kontaktpolitiker att till nästa nämndmöte gå igenom styrdokumenten för respektive område. Ärendebeskrivning Ordförande Marit Ragnarsson har väckt ärende om kartläggning och framtagning av styrmedelsdokument. Styrdokumenten ska leda förvaltningen mot de mål som är uppsatta. Arbetet skall inledas med: Inventering och kartläggning Prioritering Framtagna styrdokument görs löpande av nämnd under hela mandatperioden Ärendets handläggning Förslaget diskuteras på arbetsutskottet som beslutar hänskjuta diskussionen till samhällsbyggnadsnämnden.

7 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 57 Dnr: BN Val av representant i Ung i Säter Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Utse en representant till Ung i Säter. 2. Välja Lisbeth Ander som samhällsbyggnadsnämndens representant. Ärendebeskrivning Ung i Säter är ett rådgivande organ under barn- och utbildningsnämnden. Medverkan i styrgruppen ger nämnden inflytande i ungdomsfrågor i kommunen. Från samhällsbyggnadsförvaltningen kommer miljösamordnare Jani Edman att ingå. Styrgruppens uppdrag Ansvara för arbetet med konventionen om barnets arbete i Säters kommun Utveckla ungdomars inflytande och delaktighet Utveckla samverkan i dessa frågor inom kommunen, med externa aktörer, inom regionen Mål för verksamheten som bedrivs inom Ung i SÄTER Konventionen om barnets rättigheter ska införlivas i Säters kommuns verksamheter Ungdomars inflytande ska stärkas så att fler ungdomar får möjlighet att säga sin mening och nå fram med sina åsikter till förtroendevalda och tjänstemän Sammanträden Ung i Säter har minst 4 st sammanträden per år. Datum för nästa sammanträde är

8 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 58 Dnr: BN Projektplan Miljöledningssystem Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Anta föreslagen projektplan för miljöledningssystem. Bakgrund och ärendebeskrivning Miljöberedningen beslutade för miljösamordnare att författa en projektplan för miljöledningsarbetet beslutar miljöberedningen att lämna över förslaget angående projektplan för miljöledningssystem till kommunstyrelsen. Förslaget som lämnades till kommunstyrelsen var att samtliga kommunens nämnder skulle införa miljöledningssystem. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutade att föreslagen projektplan för miljöledningssystem remitteras till kommunens nämnder för yttrande. Kommunstyrelsens arbetsutskott beslutar att uppdra till miljösamordnaren att inom ramen för sin tjänst ta fram ett förslag till projektplan utifrån ramen om kr. Förslag till projektplan utifrån ramen om kr är att ett miljöledningssystem införs till samhällsbyggnadsförvaltningen. Syftet med att införa ett miljöledningssystem till samhällsbyggnadsförvaltningen är att systematisera och rationalisera förvaltningens miljöarbete, systemet ska fungera som en hjälp för enheterna med deras arbete med nationella, regionala och lokala miljömål. Miljöledningssystemets syfte är även att minska Säters kommuns miljöpåverkan och arbeta för ständig förbättring inom miljöområdet. Miljöledningssystemet syfte är också att hjälpa till att stärka Säters kommuns miljöprofil gentemot allmänheten, företag, kommunens anställda och andra intressenter. Omfattningen av projektet är uppbyggnad och implementering av ett miljöledningssystem i samhällsbyggnadsförvaltningen. Förvaltningen ska ingå både som en organisatorisk och en geografisk enhet i miljöledningssystemet. Omfattningen kan beskrivas med: Miljöutredning per förvaltning Mätbara och tidsatta miljömål per förvaltning Handlingsplaner för varje mål Uppföljning av miljömål i samband med bokslut. Resurser och budget för projektledningen för införandet av ett miljöledningssystem är beräknat att rymma inom ramen för miljösamordningen om kr. Övergripande tidsplan för projektet är satt till 3 år, mellan åren 2015 och Projektorganisationen för miljöledningsarbetet kommer att verka under den befintliga organisationsstrukturen som finns inom samhällsbyggnadsförvaltningen.

9 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 59 Dnr: BN Medborgarförslag om babysim, plask och lek och crawlkurser Samhällsbyggnadsnämnden besluta: - Avslå medborgarförslaget. Ärendebeskrivning Ett medborgarförslag om Önskemål om babysim, plask och lek och vuxenkurser i crawl lämnas in till kommunfullmäktiges sammanträde av Liz Viklund, Säter. Kommunfullmäktige beslutar hänskjuta medborgarförslaget till samhällsbyggnadsnämnden för beslut. Bakgrund Föreningslivet i Säters kommun baseras till stor del på att kommunen står för anläggningar och att föreningarna sedan, i samråd med kommunen, driver verksamheten. Säters kommun har inte möjlighet att bedriva babysim, plask och lek och vuxenkurser i crawl, dock är vi positiva till att inleda ett samarbete med en förening om intresse finns. Fritidsperspektiv Skönvikshallen är en av de viktigaste fritidsanläggningar inom Säters kommun. Under 2015 planerar kommunen att investera ca 10 miljoner kr för att förnya reningsanläggning, avfuktning och ventilation i hallen. På lite längre sikt utreder vi möjligheten att tillskapa ytterligare en sporthall i Skönvikshallen. Verksamhetsperspektiv Med nuvarande vattenreningssystem går det inte att hålla lämplig vattentemp (för babysim ca 34 grader) i lilla bassängen utan att det blir för varmt i stora bassängen. Vattenreningssystemet är gemensamt för lilla och stora bassängen så eventuella temperaturjusteringar påverkar båda bassängerna. I personalgruppen finns ingen utbildad att genomföra babysim och crawlkurser. Triathlonföreningen erbjuder crawlkurser varje år i simhallen. De utbildningar som personalen har idag är simskola för årskurs 2 och vattengympa. F n finns inte personalresurser att hålla kurser i crawl och babysim. Plask och lek kan personalen åta sig att genomföra om personalstyrkan utökas då kunskapen finns inom området i personalgruppen. Fem stycken av personal är utbildade badvakter där kunskaper om plask och lek finns. Barnperspektiv I Belgien så har Socialstyrelsen förbjudit babysim under 1 år på grund av forskningsrön. Ekonomiperspektiv En bassäng med Babysim bör hålla en temperatur på ca 34 grader. Att höja temperaturen till denna nivå kommer att innebära en högre löpande driftskostnad. Ärendets handläggning KF SBNau SBN SBNau SBN Forts.

10 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 59 Motivering till beslut Delar av förslagsställarens förslag är i dagsläget svårt att genomföra då personalstyrkan är för liten att hålla kursverksamhet. I dagsläget finns personalstyrkan inte tillgänglig de dagar som ledig tid i vattnet finns. Schemaläggningen går inte att ordna på det antal som finns i personalen. Nödvändiga investeringar kan dock i framtiden öppna upp möjligheter för verksamhet likt det förslagställaren skriver. Bedömningen är dock att det inte är kommunen som kommer att bedriva potentiell verksamhet.

11 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 60 Förvaltningsinformation 1. Delgivningar från Ks/Kf 2. Biogasmöte Information läggs ut i First Class-konferensen. Samhällsbyggnadsnämnden ger förvaltningschefen i uppdrag att framföra till kommunstyrelsen att vi förväntar oss ytterligare ett möte som närboende och övrig allmänhet inbjuds till.

12 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 61 Arbetsmiljö- och personalfrågor Tf Förvaltningschef Kristina Mellberg informerar om personalläget. Samhällsbyggnadsnämnden tackar för informationen och lägger den till handlingarna.

13 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 62 Inbjudan/kurser mm Inkomna kurser och inbjudningar under perioden Samhällbyggnadsnämnden tackar för informationen och lägger den till handlingarna.

14 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 63 Övriga ärenden 1. Tillgång till sammanträdesrummet vid möten Johan Fredriksson väcker ärende om problem med att komma in till sammanträdesrummet, han önskar få en tagg. Ärendet diskuteras. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Uppdra till förvaltningen att hitta en lösning som gör att det blir lättare för nämndens ledamöter att komma in i samband med sammanträden. 2. Kriterier för hållbart byggande Marit Ragnarsson väcker ärende om att ta fram kriterier för hållbart byggande. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Uppdra till förvaltningen att bereda förslaget.

15 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 64 Dnr: BN Detaljplan för Stora Skedvi skola m.m. Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Godkänna samrådsredogörelsen. 2. Godkänna förslaget till detaljplan för Stora Skedvi skola m.m. för granskning. Sammanfattning Detaljplanen görs för att medge en utbyggnad av Stora Skedvi skola så att verksamheten kan inrymma både skola, förskola och idrottshall. Planen görs även för att ändra tillåten markanvändning inom fastigheten Skedvi Kyrkby 34:2 så att pågående användningssätt som handel kan medges. Ärendebeskrivning beslutade Samhällsbyggnadsnämnden att godkänna detaljplanen för samråd från till med samrådsmöte i Stora Skedvi om planuppdrag att låta upprätta en ny detaljplan för området vid Stora Skedvi skola har fattats av kommunstyrelsen Samhällsbyggnadsnämnden beslutade att ge uppdrag att initiera förhandling om markköp kring Stora Skedvi skolområde Barn- och utbildningsnämnden har till Samhällsbyggnadsnämnden beställt en om- och tillbyggnad av Stora Skedvi skola, Planprocessen hanteras med normalt planförfarande enligt PBL kap 5. Efter det att samråd har genomförts och inkomna skrivelser sammanfattats i en samrådsredogörelse ska kommunen kungöra förslaget till detaljplan och låta det granskas innan ett antagande kan ske. Detaljplanen beräknas kunna antas och vinna laga kraft under kvartal Målet är att kunna påbörja en utbyggnad som är färdig till januari 2016 för förskolan och januari 2017 för resten av skolan i enlighet med investeringsbudget. Motivering till beslut Säters kommun anser det vara av sådant väsentligt samhälleligt intresse att Stora Skedvi tätort bereds möjlighet att växa, att jordbruksmark får tas i anspråk för planläggning för allmän service. Detaljplanens genomförande bedöms att inte bidra till att någon miljökvalitetsnorm överskrids inom planområdet eller på annat håll. Planen bedöms därför vara förenlig med miljöbalkens 3, 4 och 5 kap grundläggande bestämmelser om en ur allmän synpunkt lämplig användning av mark- och vattenresurser. Delges: Kommunstyrelsen

16 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 65 Dnr: Ecos Yttrande Samråd Vattenmyndigheterna Samhällbyggnadsnämnden beslutar: - Anta remissyttrandet som nämndens eget och översända det till Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt, enligt bilaga nr 1. Bakgrund och ärendebeskrivning Vattenmyndigheterna har för Bottenhavets vattendistrikt och Norra Östersjöns vattendistrikt tagit fram förslag på åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner för perioden Från och med den 1 november till den 30 april tar Vattenmyndigheterna emot synpunkter på förslagen. Kommunen har fått Vattenmyndigheternas förslag på remiss. Kommunstyrelsens arbetsutskott har beslutat att överlämna ärendet till samhällsbyggnadsnämnden att avge yttrande för kommunen. Säters kommun omfattas av Bottenhavets vattendistrikt och Norra Östersjöns vattendistrikt. Större delen av kommunen berörs av Bottenhavets vattendistrikt. I det nya underlaget finns i Säters kommun totalt 10 grundvattenförekomster, 35 sjöar och 37 vattendrag utpekade som vattenförekomster. För varje vattenförekomst finns föreslagna miljökvalitetsnormer, som uttrycker den kvalitet en vattenförekomst ska ha vid en viss tidpunkt. Två nya grundvattenförekomster har tillkommit sedan förgående förvaltningscykel. Ytvattenförekomster i kommunen har ändrats sedan förgående förvaltningscykel dels vad gäller avgränsningar och antal. I föreslaget åtgärdsprogram (s i åtgärdsprogrammet för Bottenhavet) finns 9 åtgärder som kommunerna behöver vidta för att uppnå miljökvalitetsnormerna för vattenförekomsterna. Utöver dessa finns åtgärdsprogram som beskriver för varje åtgärdsområde vilka problemområden som finns, samt vilka åtgärder som behöver vidtas och vilken myndighet som ska vidta åtgärden. I Bottenhavets vattendistrikt berörs Säters kommun huvudsakligen av åtgärdsområdena nr 46 och 47 men även av nr 36 och 45. Åtgärdsprogram, miljökvalitetsnormer och förvaltningsplaner kommer i slutet av året att fastställas av det s.k. vattenrådet. Enligt 5 kap. 3 miljöbalken ska myndigheter och kommuner ansvara för att miljökvalitetsnormer följs, och enligt 5 kap. 8 miljöbalken ska myndigheter och kommuner vidta de åtgärder som behövs enligt fastställt åtgärdsprogram. Åtgärderna bör vara påbörjade senast 2018 och huvudregeln är att alla vattenförekomster ska uppnå miljökvalitetsnormen god status till år Utifrån åtgärdsprogrammet och miljökvalitetsnormerna kommer åtgärdsförslag att sedan bearbetas fram av vattenförvaltningen. På hemsidan för Vatteninformationssystem Sverige (VISS) framgår att det idag finns 128 åtgärder (utdrag ) som berör Säters kommun, där kommunen har en mer eller mindre betydande roll. Forts

17 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 65 Konsekvensbeskrivning Utifrån föreslaget åtgärdsprogram, med de 9 åtgärderna och beskrivning av aktuella åtgärdsområden, behöver kommunen genomföra nedanstående åtgärder. Bedriva tillsyn på miljöfarlig verksamhet (företag) i de fall det finns en vattenförekomst som berörs och vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Bedömningen är att detta arbete kan ingå i ordinarie tillsynsarbete och innebär främst tillsyn på företagens egenkontroll enligt miljöbalken. Bedriva tillsyn på förorenade områden i de fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. De förorenade områden som är utpekade i Säters kommun huvudsakligen äldre gruvavfall så som Stora Lobergsgruvan, Östra Silvberg, Övre Vallgruvorna, och Lövåsfältets sandmagasin. Bedömningen är att detta är ett omfattande arbete som kräver att det finns ett fungerande huvudmannaskap på kommunen. Vem på kommunen som ska ansvara för huvudmannaskapet är inte fastställt än, och det bör inte ligga på den del av kommunen som utför tillsynen enligt miljöbalken. Det finns konflikter med fornminneslagen och åtgärderna är beroende av bidragsmedel från staten, vilket försvårar arbetet. I de fall ansvar saknas för äldre förorenade områden ansvarar huvudmannen för att söka bidrag, rekvirera bidrag, upphandling av konsult för utredningar och eventuella åtgärder och för ekonomiska redovisningar. Personal- och materialkostnader så som hyra av lokaler, utskifter mm kan bidrag inte sökas för utan bekostas av kommunen. Bedriva tillsyn på lantbruk med avseende på kväve, fosfor och bekämpningsmedel i de fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Anpassade skyddszoner är de åtgärder som föreslås i Säters kommun med avseende på kväve och fosfor. Bedömningen är att arbetet kan utföras genom ordinarie tillsyn. Eventuellt behöver en grundvattensanering utföras i Badelundaåsens södra del i kommunen. Fler utredningar behöver först genomföras av Länsstyrelsen. Ställa krav på hög skyddsnivå för enskilda avlopp i de fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Detta kan innebära att nya områden behöver inventeras, och att riktlinjerna för vilka områden som omfattas av hög skyddsnivå kan behöva omarbetas. Bedriva tillsyn på avloppsledningsnät och mindre reningsverk i de fall vattenförekomsten inte uppnår eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Tillsynsarbetet kan innebära krav på plan för att minska ovidkommande vatten för att minska bräddningar, översyn av bräddpunkters placeringar samt utsläppskrav för de reningsverk som inte har ett tillstånd. Beroende på vilka krav som kommer att ställas måste relevanta åtgärder projekteras och genomföras vilket kan komma att medföra betydande kostnader för VAkollektivet. Installera kompletterande rening på Säters avloppsreningsverk. Genomföra kompletterande åtgärder för att minska närsaltsbelastningen i de fall konventionella åtgärder inte räcker för att motverka de negativa effekterna. Detta bedöms främst vara aktuellt för Nedre Milsbosjön och/eller Hönsan och vidare åtgärder (fällning med aluminiumsalt, utfiskning av vitfisk, sedimentåtgärder etc.) måste diskuteras vidare med länsstyrelsen. Forts.

18 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 65 Inrätta vattenskyddsområden för samtliga allmänna dricksvattentäkter som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag. Detta innebär att vattenskyddsområden behöver inrättas för vattentäkterna i Arkhyttan, Gussarvshyttan, Norbo, Skenshyttan och Ulvshyttan. Bedömningen är att detta är ett omfattande och kostsamt arbete som belastar VA-kollektivet. Revidera vattenskyddsområdena för de allmänna dricksvattentäkterna i Solvarbo, Uggelbo och Uppbo. Bedriva tillsyn på både allmänna och enskilda dricksvattentäkter, som försörjer fler än 50 personer eller där vattentäktens uttag är mer än 10 m 3 /dag. Uppdatera översiktsplanen med den regionala vattenförsörjningsplanen som har tagits fram (se Länsstyrelsens rapport 2012:02). Se till så att samtliga allmänna grundvattentäkter har tillstånd för vattenuttag, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Idag finns tillstånd för vattentäkterna i Uggelbo, Solvarbo och Uppbo. För övriga vattentäkter saknas uppgifter om tillstånd. Utveckla översikts- och detaljplaneringen och prövning enligt plan- och bygglagen. Utveckla vatten- och avloppsvattenplaner, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå miljökvalitetsnormen. Inventera, planera och genomföra åtgärder mot vandringshinder för fisk och andra vattenlevande djur vid vägpassager över vatten i det kommunala vägnätet, särskilt i områden med vattenförekomster där vandringshinder bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte uppnås. Ett lämpligt arbetssätt bedöms vara en inledande inventering följd av framtagande av prioriteringsordning i samarbete med andra väghållare. Utifrån denna prioritering blir det sedan Gatu- och fastighetsenheten i rollen som väghållare som får huvudansvaret för att genomföra åtgärder. Åtgärderna bör påbörjas senast 2018 och ska bidra till att vattenförekomsterna uppnår god status till Vissa åtgärder, så som åtgärder på gruvavfall, bör påbörjas så snart som möjligt. Kommunen ska enligt förslaget rapportera genomförda åtgärder varje år den 28 februari till respektive Vattenmyndighet. Delges: Vattenmyndigheterna, Kommunstyrelsen

19 Bilaga nr 1 till Sbn-protokoll Sbn 65 YTTRANDE 1 (4) Datum Vår beteckning SÄTERS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN Länsstyrelsen Västernorrlands län Samrådssvar dnr Att: Vattenmyndigheten Härnösand Synpunkter på vattenmyndighetens remiss om förslag på förvaltningsplan och åtgärdsprogram Bakgrund Säters kommun omfattas av Bottenhavets vattendistrikt och Norra Östersjöns vattendistrikt. Större delen av kommunen berörs av Bottenhavets vattendistrikt. Kommunen har fått Vattenmyndigheternas förslag på remiss. Nedan följer kommunens synpunkter på samrådsunderlaget för Bottenhavets vattendistrikt. Allmänt om samrådsunderlaget Kommunen anser att det är bra att denna typ av underlag tas, och att statusklassningar och åtgärdsförslag underlättar för kommunens prioritering. På en övergripande nivå ser vi också de föreslagna åtgärderna som väl valda för att komma till bukt med de den utmaning vi har framför oss. Vi ser därför i grunden positivt på det framtagna materialet. De föreslagna förvaltningsplanerna, åtgärdsprogrammen och miljökvalitetsnormerna är dock omfattande och det har därför varit svårt att ta till sig den information som är viktig för kommunen. Åtgärdsprogrammet är väldigt övergripande och det är därför svårt att få en uppfattning om vad förslagen kommer att innebära praktiskt för Säters kommun. Vi har inga invändningar mot att våra vatten ska ha god status. Däremot bedömer vi att Säters kommun inte kommer att hinna vidta alla de åtgärder som kommunen behöver vidta för att de föreslagna miljökvalitetsnormerna ska uppnås, dvs. att uppnå god status till Exempelvis kring miljögifter från äldre gruvavfall och åtgärdande av vandringshinder utifrån dammar ser vi därför att ökat fokus behöver läggas på en god prioriteringsordning. Samordning av åtgärder mellan olika myndigheter och inom specifika avrinningsområden kommer då att vara grundläggande. Vi tror därför även att det skulle främja helheten om underlaget på ett tydligare sätt betonade vilken myndighet som kan sägas vara ansvarig för samordningen av olika åtgärdsområden. Det är också svårt för kommunen att överblicka vilka konsekvenser ett genomförande av åtgärderna får för samhället i övrigt. Det hade därför varit önskvärt att den samhällsekonomiska konsekvensanalysen inte bara gjorts per miljöproblem, utan i någon form även per samhällssektor. Vi efterfrågar därför en samordnad analys av vad förslagen skulle innebära för de areella näringarna och kanske även andra större aktörer med mer påtaglig inverkan på vattenförhållanden. Det skulle då Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: Fax: E - post: [email protected] Hemsida:

20 2 (5) vara betydligt enklare att bedöma om de avsedda resultaten eventuellt kan nås med andra för aktörerna mindre drabbande åtgärder, eller om andra kompenserande samhällsinsatser kan anses befogade för att motverka negativa konsekvenser av de vattenvårdande insatser som ändå måste genomföras. Förvaltningsplan Den årliga rapporteringen till vattenmyndigheterna ska utvecklas. Det är självklart viktigt att vi har en samlad bild av vad som gjorts för att på rätt sätt kunna prioritera framtida åtgärder. Samtidigt är det viktigt att rapporteringskraven utformas på ett sätt som inte skapar en onödig administrativ börda och stjäl resurser från genomförandet av åtgärderna. I förvaltningsplanen konstateras också att åtgärderna kräver kraftigt ökade resurser till tillsyn och prövning hos myndigheter och kommuner. Det är viktigt att det uppmärksammas att detta är en förutsättning för mycket av arbetet Miljökvalitetsnormerna Gruvavfall I Säters kommun har berggrunden naturligt förhöjda halter av metaller. Gruvdrift har därför bedrivits här under lång tid. Exempelvis är Östra Silvberg en av Sveriges äldsta gruvor och hade sin storhetstid under 1400-talet. Gruvdriften har gett upphov till stora mängder äldre gruvavfall från sulfidmalmsbrytning. Generellt har gruvavfall under århundraden använts exempelvis som utfyllnad i vägar, järnvägsbankar och under husgrunder. Detta har medfört att många av våra vatten har förhöjda halter av främst zink, men även på vissa ställen bly, kadmium och koppar. Metaller är giftigt i förhöjda halter, men vi vill påpeka att det finns risk att miljökvalitetsnormerna inte följs om dessa grundar sig på generella gränsvärden. Eftersom det är svårt att förstå utifrån åtgärdsprogrammet vad som praktiskt behöver göras är det även svårt att bilda sig en uppfattning om miljökvalitetsnormerna är rimliga och möjliga att uppnå med tanke på regionala bakgrundshalter. Gruvsjön (ID SE ) I Östra Silvberg ligger Gruvsjön Gruvsjön, eller Silvbergsjön som den även kallas, är starkt påverkad av den gruvdrift som bedrivits vid Silvbergs gruva. Sjön är sedan länge fiskdöd. Den miljökvalitetsnorm som föreslås är att vattnet ska uppnå god kemisk och ekologisk status till För att uppnå miljökvalitetsnormen föreslås åtgärder på de gruvavfall som finns i området. Gruvavfall från Silvbergs gruva är klassad som en fast fornlämning, och ligger inom område för riksintresse av kulturmiljövård, samt har ett högt upplevelsevärde. Med tanke på gruvavfallens skyddsvärde, gruvavfallens stora utbredning, och berggrundens troliga höga innehåll av metaller, kommer det att vara svårt att få till tillräckliga åtgärder för att få en god status med avseende på metaller för Gruvsjön. Med tanke på sjöns höga påverkansgrad under lång tid anser vi det inte heller vara

21 3 (5) förenligt med en god prioriteringsordning att satsa resurser på att få den att uppnå god bevarandestatus till Dammsjön (ID SE ) Nedströms Gruvsjön ligger Dammsjön där det finns en populär badsjö som även är ett s.k. EU-bad. Dammsjön har måttlig ekologisk status bland annat på grund av förhöjda zinkhalter. De möjliga åtgärder som har identifierats är åtgärder på gruvavfall vid Östra Silvberg. Med tanke på komplexiteten i att åtgärda gruvavfallen i Östra Silvberg, och Dammsjöns känslighet bör åtgärderna för Dammsjön utformas så att syftet är att minska tillförseln av metaller från Silvbergsjön till Dammsjön. Lilla Ulvsjön (ID SE ) I Skaraborg finns ett litet vattenområde, s.k. Sågdammen, som har förbindelse med Lilla Ulvsjön. Vid Sågdammen finns ett s.k. f.d. sågverk med doppning där provtagningar i mark visar på förhöjda halter av arsenik och dioxiner. Några ytvatten eller sedimentprover har inte tagits i Sågdammen eller Lilla Ulvsjön för att utreda avgränsingen av det förorenade området. Objektet är lokalt och regionalt prioriterat. Vi har inga åsikter om denna eventuella påverkanskälla bör återspeglas i statusklassningen för Lilla Ulvsjön, men kan konstatera att det finns risk att statusklassningen påverkas. Näringsämnen Längs med Dalälven består de glaciala finkorniga sedimenten av främst siltjordar. Små vattenförekomster längs med Dalälven har därför naturligt andra förutsättningar att uppnå god status med avseende på näringsämnen än likvärdiga vattenområden i exempelvis morändominerande skogsområden. Ljusterån (ID SE ) är ett exempel på en mindre vattenförekomst som inte klarar god status bland annat på grund av näringsämnen. Avloppsreningsverket i Säter är en betydande påverkanskälla och åtgärder kommer att vidtas för att öka reningen av fosfor. Utifrån samrådsunderlaget råder viss ovisshet kring om åtgärder vid reningsverket kommer att vara tillräckliga för att nå miljökvalitetsnormen god status för näringsämnen med tanke på omgivningen. Åtgärdsprogrammet Gruvavfall med höga kulturmiljövärden I Säters kommun finns många äldre gruvavfall från sulfidmalmsbrytning. Många av dessa har höga kulturmiljövärden (se PM från Länsstyrelsen Dalarna Gruvområden som kulturmiljöer ). Därför kan det vara svårt att genomföra traditionella åtgärder vid dessa gruvavfall, dvs. att täcka med jordmassor eller att vattenmätta. En utredning om alternativa åtgärder behöver därför genomföras. Åtgärder är beroende av bidragsmedel och alternativa åtgärder är mer kostsamma vilket innebär att det finns större risk att fysiska åtgärder inte kommer att kunna genomföras under en förvaltningscykel för dessa gruvavfall.

22 4 (5) Näringsämnen Enligt kommunernas åtgärd 5 behöver vi minska närsaltsbelastningen genom olika kompletterande åtgärder, då de konventionella visat sig inte vara tillräckliga för att motverka de negativa effekterna av närsaltsbelastningen i sådan utsträckning att miljökvalitetsnormerna kan följas. Vilka åtgärder som är bäst lämpade behöver enligt åtgärdsprogrammet avgöras i de enskilda fallen. Lässtyrelserna har en motsvarande åtgärd 6, där det sägs att de ska verka för att kommunerna genomför kompletterande åtgärder. Kommunen har i sak inget att invända mot att åtgärder av detta slag kan behöva genomföras eller att kommunen har en betydelsefull roll i sammanhanget. Däremot anser vi att det direkta ansvaret för dessa mer ospecificerade åtgärder bör vara delat mellan kommun och länsstyrelse. En rimlig formulering borde därför vara att kommunerna och länsstyrelserna i samverkan behöver genomföra åtgärderna och att de senare får ett samordnande ansvar inom avrinningsområdena. Tillsynsvägledning I förslagna åtgärdsprogram anges en åtgärd som Länsstyrelserna behöver vidta när det gäller förorenade områden. Åtgärden innebär att Länsstyrelserna i sitt arbete med tillsyn och bidragsansökningar behöver prioritera de objekt som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs. Arbetet på kommunal nivå med förorenade områden är inte sällan trögt och svårarbetat. Detta beror på att lagstiftningen är mer komplex och att bidragsvägen på kommunal nivå är beroende av att kommunen har ett fungerande huvudmannaskap. Kommunerna, särskilt mindre kommuner, är därför beroende av tillsynsvägledning. Länsstyrelserna har även möjlighet att söka bidrag för att genomföra projekt som även kan underlätta för kommunernas arbete med förorenade områden. Ett förslag är därför att Länsstyrelserna i sitt arbete med tillsynsvägledning även prioriterar de objekt som bidrar till att miljökvalitetsnormerna för vatten inte följs och genomför de projekt som behövs för att ge underlag åt kommunerna. Huvudmannaskap Kommunen är tillsynsmyndighet enligt miljöbalken för de äldre gruvavfallen och övriga förorenade områden som nämns i de åtgärdsförslag som idag finns i VISS. Det finns troligtvis inget reparativt ansvar (efterbehandlingsansvar) för de flesta äldre gruvavfallen. Det kan däremot finnas ett visst begränsat ansvar för förebyggande åtgärder, s.k. förvaringsfall. Om åtgärder ska kunna genomföras på förorenade områden där inget eller begränsat ansvar finns gäller att kommunen söker bidragsmedel. Kommunen agerar i dessa fall både som huvudman och som tillsynsmyndighet. Huvudmannaskapet för förorenade områden på kommunal nivå är idag olika väl utvecklat och om kommunen ska kunna vidta åtgärder på äldre gruvavfall krävs att kommunen har ett fungerande huvudmannaskap. I föreslagna åtgärdsprogram anges en åtgärd som kommunen behöver vidta, Kommunerna 1b, som innebär att kommunen ska genomföra tillsyn på förorenade

23 5 (5) områden. Tillsynen är en viktig del, men för att få igenom åtgärder vid förorenade områden gäller att kommunens roll som huvudman fungerar. Ett förslag är därför att lyfta fram kommunen som huvudman som en del av den åtgärd som kommunen behöver vidta i åtgärd Kommunerna 1b. SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Anna Nygren, VA-chef Staffan Jansson, biolog/miljöinspektör Åsa Mårdberg, miljöinspektör Camilla Sundberg, miljöinspektör Jenny Nygren, miljöinspektör Petter Isacson, Tf miljö- och byggchef

24 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 66 Dnr: Ecos Oraklet 8 - om föreläggande med vite om undersökningsåtgärder med anledning av befarade brister Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Förelägga fastighetsägaren att senast 30 dagar efter delgivning av detta beslut utföra följande åtgärder beträffande bostadshuset på fastigheten Oraklet 8: För kommunens samhällsbyggnadsnämnd redovisa en undersökning utförd av oberoende och sakkunnig person eller företag över byggnadens skick. Undersökningen ska sammanfattas i en rapport, vilken särskilt ska fokusera på förekomst och utbredning av fukt och/eller mögel samt innehålla en bedömning av hälsorisker för de som vistas i lokalerna. Rapporten ska särskilt belysa förhållandena i kökstaket i klagandens lägenhet. Med stöd av 26 kap 14 Miljöbalken beslutar Samhällsbyggnadsnämnden att förena detta beslut med ett löpande vite om kronor. Vitet ska betalas första gången 60 dagar efter delgivningsdatum och sedan för varje ytterligare 30-dagarsperiod som passerar, innan efterfrågad redovisning inkommer. et tas med stöd av 26 kap 9, samt med hänvisning till 2 kap 2, 3 och 7, 9 kap 9 och 26 kap 21 och 22 miljöbalken (1998:808), samt 33 Förordning (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd. Ärendets handläggning Efter klagomål om befarade hälsoproblem utförde Miljö- och byggenheten en inspektion i Lägenheten. Närvarande vid inspektionen var Staffan Jansson, från Miljö- och byggenheten, samt hyresgästen. Vid inspektionen syntes spår av fukt i lägenhetens tak, vilket enligt hyresgästen uppstått då ett rör från köksavloppet i lägenheten ovanför gått sönder 19 juni. I samma läge ska en skada också ha inträffat innan hyresgästen flyttade in i december Utan mer ingripande åtgärder var det dock inte möjligt att kartlägga skicket hos underliggande material i taket. Med utgångspunkt i detta skickade förvaltningen en skrivelse med önskemål om närmare uppgifter om vad som inträffat, en bedömning av byggnadens skick samt en beskrivning av vilka åtgärder som eventuellt planerats. Då något egentligt svar inte inkommit till kommunen skickades ett föreläggande om att senast 30 dagar efter delgivning redovisa en undersökning utförd av oberoende och sakkunnig person eller företag över byggnadens skick. Inga handlingar, förutom delgivningskvitto, har dock inkommit. Delges: Fastighetsägaren

25 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 67 Dnr: Ecos Nyberget 27:3 Ansökan om uppskov för beslut om att släppa ut avloppsvatten från befintlig avloppsanläggning Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Ge uppskov av förbudet för enskild avloppsanläggning till Ärendebeskrivning Ny fastighetsägare som kände till föreläggandet vid köpet och var hoppfull om att kunna fullfölja förläggandet. Sökanden menar nu att familjen har begränsad inkomst. Sökanden har varit i kontakt med banken, men inte fått ta lån till en ny avloppsanordning. Ärendets handläggning Fastigheten har en förbjuden avloppsanläggning sedan Ny fastighetsägare ansöker härmed om uppskov i två år. Motivering till beslut Nuvarande fastighetsägare klarar inte ekonomiskt att anordna ett nytt avlopp. Av den orsaken förlängs tiden. Delges: Sökande

26 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 68 Dnr: BN Prosan 3, Säter - Om- och tillbyggnad garage/förråd Samhällbyggnadsnämnden beslutar: 1. Bevilja bygglov för om- och tillbyggnad av garage med stöd av 9 kap. 31 b planoch bygglagen (2010:900), PBL liten avvikelse från detaljplan. 2. För att genomföra åtgärden krävs ingen kontrollansvarig eller tekniskt samråd. 3. Startbesked ingår i beslutet. 4. Avgift: 7 088:- (i enlighet med taxa fastställd av kommunfullmäktige) faktura översänds senare. Sammanfattning av ärendet Ärendet avser en om- och tillbyggnad av garage på fastigheten Prosan 3. Planförutsättningar Fastigheten omfattas av detaljplan Bestämmelserna innebär bl.a. användning av kvartersmark ska vara bostäder. Yttranden Åtgärden är sådan att berörda har underrättats om ansökan och getts tillfälle att yttra sig (enligt 9 kap. 25 plan- och bygglagen). Ägare av angränsande fastigheter har bedömts vara berörda. Inga yttranden har inkommit. Räddningstjänsten Dala Mitt yttrande över brandskydd. Gatuenheten har ej något att invända ur trafiksynpunkt. Handlingar som ingår i beslutsunderlag Ansökan Situationsplan Plan- och fasadritningar Yttrande Räddningstjänsten Dala Mitt Upplysningar Byggnadsverket får inte tas i bruk i de delar som omfattas av startbeskedet förrän samhällsbyggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat. Bygglovet upphör att gälla om åtgärden inte har påbörjats inom 2 år och avslutats inom 5 år från den dag då beslutet vann laga kraft. Intyg/anmälan om avslut samt ifylld och signerad kontrollplan ska lämnas in till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Om fråga om ändring kommer upp under arbetets genomförande ska ny ritning/beskrivning eller dylikt lämnas in för godkännande före påbörjandet. Motivering till beslut Avvikelser har godtagits i tidigare bygglovsprövning för om- tillbyggnad av garage på prickmark mot gatan på angränsande fastighet. Åtgärden kan anses förenlig med detaljplanens syfte och kommer inte att påverka trafik utefter gatan eller grannar på ett oacceptabelt sätt. Avvikelsen faller inom ramen för planens syfte. Delges: Sökande Ang. överklagan se bilaga.

27 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 69 Dnr: BN Gatunamn i området Folieraren/Förgyllaren i Mora by Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Fastställa Ornamentvägen som gatunamn i södra delen av detaljplaneområdet Folieraren/Förgyllaren i Mora by. Ärendebeskrivning Nya villatomter inom detaljplan i området Folieraren/Förgyllaren i Mora by har sålts/ska ut på försäljning. Gatunamn behövs på ny väg inom detta område. Ärendets handläggning Förslag på vägnamn med anknytning till ramlisttillverkningen i området har tidigare föreslagits av Barbro Johansson (Dnr Kn 02/000016). Av kulturnämnden (Dnr KN 08/ ) föreslogs vägnamnet Guldlistvägen. Miljö- och Byggnämnden (Dnr 08/352) fastställde namnet Bronsvägen på grund av den föreliggande förväxlingsrisken. Motivering till beslut Kvarvarande förslag från Dnr Kn 02/ är Grunderivägen, Ornamentvägen och Guldlistvägen. Med Guldlistvägen föreligger förväxlingsrisk mot Guldläggarvägen och Listvägen och därför föreslås Grunderivägen eller Ornamentvägen. Delges: Kulturnämnden

28 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 70 Delegationsbeslut Miljö och Bygg Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut som förtecknas i protokoll av , 70. Miljö Magnilbo 8:2 Tillstånd till inrättande av avloppsanordning för wc och BDT Enbacka 19:115 Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Skedvi Kyrkby 1:9 Anmälan om installation av värmepump enligt 17 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd Gussormsbo 1:6 Föreläggande om komplettering av ansökan J.N för inrättande av enskild avloppsanordning Norbo Finnmark 2:5 Tillstånd till inrättande av J.N avloppsanordning för wc och BDT Solvarbo 40:7 Tillstånd till inrättande av J.N avloppsanordning för wc och BDT Säter 6:28 Tillstånd till inrättande av J.N avloppsanordning för wc och BDT Fordonet 1 om årlig avgift för tillsyn enligt Å.M miljöbalken Lövåsen 1:1 om avgift Å.M Jätten 4 om avgift för tillsyn Å.M Nedernora 1:60 Tillstånd till inrättande av avloppsanordning för wc och BDT J.N J.N S.J S.J Bygg Skedvi Prästgård 1:12 Förlängning av tidigare beviljat bygglov för tillbyggnad av enbostadshus och tillbyggnad av garage (Dnr BN ). Giltighetstid t.o.m D.W Orvet 12 Ombyggnad av garagetak, enbostadshus D.W Lerviken 30:3 (del av) Förhandsbesked - Nybyggnad av D.W enbostadshus (tilltänkt avstyckning) Backa 83:2 Tillbyggnad av fritidshus Forts. D.W

29 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn Skönvik 1:41 Nybyggnad av enbostadshus med garage D.W Skönvik 1:30 Nybyggnad av enbostadshus och D.W garage/förråd med carport Skedvi-Fiskarbo 3:5 Nybyggnad av enbostadshus samt rivning D.W av befintlig byggnad Landa 125:1 Tillbyggnad av enbostadshus C.E Enbacka 19:27 Ombyggnad av garagetak D.W Gammelgården 1:4 Nybyggnad av garage/förråd D.W Kullsveden 2:12 Nybyggnad av enbostadshus samt rivning av befintlig byggnad. C.E

30 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 71 Verksamhetsinformation Miljö och Bygg A. Placering av milstolpe med fundament på fastigheten Tingsvallen 4:1. B. Revision av livsmedelskontrollen den 19 maj start kl (heldag). C. Nyckeltal Miljö. D. Mark- och miljööverdomstolens beslut om prövningstillstånd gällande överklagan på Länsstyrelsens beslut om upphävande av delegationsbeslut om att bevilja förhandsbesked och strandskyddsdispens på fastigheten Dalkarlsnäs 2:15, Dnr BN

31 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 72 Dnr: BN Gatu och VA-utbyggnad kvarteret Folieraren i Gustafs Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Föreslå kommunstyrelsen godkänna att samhällsbyggnadsnämnden genomför exploatering av Folieraren genom ianspråktagande av nya investeringsmedel för exploatering. 2. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige fastställa tomtpriset till: Mora 13: : kvm Mora 13: : kvm Mora 13: : kvm Mora 13: : kvm Mora 13: : kvm Mora 13: : kvm 3. Uppdra till förvaltningen att påbörja upphandlingen av anläggningsarbete och till kommunstyrelsens arbetsutskott redovisa beräknad kostnad. 4. Förtydliga informationen om alla kommunens tillgängliga tomter på hemsidan. Bakgrund och ärendebeskrivning Förvaltningen äskade medel för utbyggnad av kvarterat Folieraren i budgetprocessen Medel ströks dock i Kommunstyrelsens beslut varför en utbyggnad ej kan ske 2015 som planerat. Samtidigt finns önskemål om att köpa och bebygga tomter i kv. Folieraren, totalt har Fastighetsenheten 4 kunder som i dagsläget väntar på besked. Detta betyder att 4 av 6 tomter är nästintill sålda. För att Gatuenheten ska kunna bygga ut den aktuella gatan krävs medel i investeringsbudget. Samtidigt behöver tomtpriser fastställas för de nya tomterna. Priset för dessa baseras på uppskattad kostnad för exploatering och värdering. Priserna varierar med tomtstorlek. Motivering till beslut Om inte medel tillförs investeringsbudget 2015 skjuts byggnadsprocessen på framtiden vilket leder till att tomterna ej kan säljas till de kunder som idag visar intresse. Tillförandet av medel för utbyggnad av infrastruktur är väsentligt i arbetet med att nå Säters kommuns Vision om innevånare. Om investeringsmedel avsätts ämnar Förvaltningen uppföra infrastruktur under hösten 2015 så att försäljning av tomter kan ske under året. Delges: Kommunstyrelsen

32 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 73 Dnr: BN Reseersättning Mora by Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Bevilja reseersättning för egna inköpta busskort för läsåret till samtliga elever i Mora by som omfattas av tidigare upphävda beslutet , Sbn Reseersättningen utbetalas efter att särskild ansökan ställts till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Bakgrund och ärendebeskrivning I augusti 2014 togs ett beslut att ersätta elever i Mora by med busskort alternativt reseersättning under maximalt 2 månader beroende på vart eleven var bosatt. Om eleven i sin färdväg till skolan behövde passera järnvägsövergången i Mora by skulle skolskjuts beviljas för hela året. Om eleven däremot var bosatt så på den norra sidan av järnvägen skulle reseersättning utbetalas under maximalt 2 månader. I och med att flera beslut från samhällsbyggnadsnämnden överklagades och förvaltningsrätten gav den klagande rätt har samhällsbyggnadsnämnden valt att rätta de gamla besluten rörande skolskjuts och reseersättning. Som ett sista steg i detta arbete erbjuds samtliga elever i Mora by, förutsatt att skolskjuts ej erhållits, reseersättning för läsåret Ansökan ska ställas till Samhällsbyggnadsförvaltningen. Konsekvensbeskrivning I och med att reseersättning erbjuds samtliga elever, totalt ca 45 st., har Samhällsbyggnadsnämnden rättat sig efter de domar som fallit i förvaltningsrätten och ärendet kan ses som avslutat. Kostnaden för att erbjuda reseersättning kan maximalt uppgå till ca kr som kommer att belasta 2015 års budget trots att delar av kostnaden hänförs 2014 års verksamhet.

33 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 74 Delegationsbeslut Gatu Samhällsbyggnadsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbeslut som förtecknas i protokoll av , :60 Nostalgidagarna S.R :70 1 Maj demonstration S.R Crusing S.R :110 Vänsterpartiet S.R :90 Sätermaran S.R

34 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 75 Verksamhetsinformation Gatu A. Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) resecentrum och genomfart i Säter B. Åtgärdsvalsstudie (ÅVS) tillgänglighet Översätra-Stora Skedvi.

35 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 76 Dnr: BN Yttrande över långsiktig plan för särskilt boende för äldre (SÄBO) Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Ta föreslaget yttrande som sitt eget, enligt bilaga Översända yttrandet till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Kommunstyrelsen arbetsutskott har remitterat tjänstemannaförslag till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Tjänstemän från Samhällsbyggnadsnämnden och Socialnämnden har gemensamt utifrån direktiv från Kommunstyrelsen arbetat fram en långsiktig plan i flera etapper som tillgodoser kommunens långsiktiga behov av särskilt boende. Den första etappen avser beslut om särskilda boenden i centrala Säter. Ett av förslagen baseras på ombyggnation av lokaler på Skönviksområdet och det andra förslaget baseras på nybyggnation. Bakgrund och ärendebeskrivning Kommunen står inför demografiska förändringar med fler äldre i befolkningen och därmed ökade krav på omsorg. För att möta ett ökande behov av Särskilt boende för äldre, bör kommunen ha en långsiktig plan som motsvarar krav på kvalitet och kostnadseffektivitet. Säters kommun har under en period haft långa väntetider till Särskilt boende för äldre, samtidigt som kommunen jämfört med övriga länet haft flest antal färdigbehandlade kvar inom landstingets vård. Socialnämnden beslutade 2014 att öppna ytterligare 10 platser på särskilt boende, inom budgetram. Detta täcker tillfälligt de ökande behoven. Delges: Kommunstyrelsen

36 YTTRANDE 1 (2) Datum Vår beteckning BN SÄTERS KOMMUN SAMHÄLLSBYGGNADS- NÄMNDEN Synpunkter på långsiktig plan för särskilt boende för äldre - yttrande Bakgrund Kommunstyrelsen arbetsutskott har remitterat tjänstemannaförslag till samhällsbyggnadsnämnden för yttrande. Tjänstemän från Samhällsbyggnadsnämnden och Socialnämnden har gemensamt utifrån direktiv från Kommunstyrelsen arbetat fram en långsiktig plan i flera etapper som tillgodoser kommunens långsiktiga behov av särskilt boende. Den första etappen blev färdig januari 2015 med 10 platser på Korttidsboende. Den andra etappen avser beslut om särskilda boenden i centrala Säter Ett av förslagen baseras på ombyggnation av lokaler på Skönviksområdet och det andra förslaget baseras på nybyggnation. Etapp tre avser SÄBO i Stora Skedvi 2022 och den sista etappen avser en potentiell utökning beroende av tidigare beslut. Gustafs kommundel är framtids säkrat gentemot behov, endast renoveringsbehov kvarstår. Kopplat till detta så finns det ett behov av att utreda den mest ekonomiska lösningen för Säters kommun avseende utökning av platser inom äldreomsorgen i ett långsiktigt perspektiv. Kommunstyrelsen beslutade att utgångspunkten skall vara att kommunen långsiktigt skall erbjuda Särskilt Boende platser med likvärdig standard i Säter, Gustafs och Stora Skedvi. Samhällsbyggnadsförvaltningens ståndpunkt Hänsyn bör tas till kommunens energi- och klimatstrategi som samspelar med befintliga regionala, nationella och internationella klimatmål. På sikt har det stor inverkan på driftskostnaderna beroende på vilket alternativ man väljer. Vid all ny- och tillbyggnad inom såväl kommunens verksamhet som privata aktörer ska energieffektivisering uppmuntras och energieffektiva metoder och material förordas. Nollenergihus är ett krav år Sverige kommer att påverkas kraftigt av ett förändrat klimat och flera verksamheter och samhällssektorer kommer att beröras i olika omfattning som en konsekvens av klimatförändringarna. Uppvärmningsbehovet i byggnader förväntas minska, men kylbehovet väntas samtidigt öka. Då vissa utsatta grupper som gamla och sjuka är extra känsliga för höga temperaturer är det extra viktigt att tillse effektiv kylning i byggnader som äldreboenden. Vid en nybyggnation kan detta byggas in enklare. En stor kostnad är personalkostnaderna i alla alternativen och som kan bli något lägre vid nybyggnation då mer ändamålsenliga lokaler byggs. Det går att bygga och planera särskilda boenden på ett personal- och verksamhetseffektivt sätt En nybyggnation är att föredra där arbets- och personalmiljön ger en positiv effekt. 10 platser per avdelning ger en kostnadseffektiv beräkning med avseende schemaläggning mm.. Detta ger ekonomiska effekter på både energi- och personalkostnader. Den Postadress: Box 300, Säter Besöksadress: Västra Långgatan 12, Säter Tfn: Fax: E - post: [email protected] Hemsida: kostnadseffektivisering man får av lokalens utformning och antal boende per enhet,

37 2 (2) påverkar personaltätheten. I en nybyggnation görs detta på ett bättre sätt och vi klarar att uppfylla regelverket vid nybyggnad men inte vid ombyggnad. För att få samverkanseffekter finns ett behov att komplettera SÄBO med lokaler för daglig verksamhet för dementa, administrativa lokaler för biståndshandläggningen, Hälso- och Sjukvård och hemtjänsten. Möjligheten finns att samordna funktioner på socialförvaltningen som idag är placerade hos privata hyresvärdar. En nybyggnation skulle kunna bli ett stjärnprojekt där vi utmärker oss i landet (el, vatten, boendeytor) En nybyggnation kan ge större möjlighet till expansionspotential för att möta förändrade befolkningskurvor. Skönviksförslaget riskerar att få institutionskänsla p g a byggnadernas utformning samt historik. Skönviksförslaget ger investeringskostnader som blir så stora att hyreskontraktet blir långt. Förslag till platser för nybyggnation Prästgärdet som förtätar staden samt utvecklar Prästgärdet Åsen som förtätar samt samlar boende Alga som knyter ihop staden med Skönvik Vid dessa områden kan vi nyttja befintlig infrastruktur och alla tomtlokaliseringar är möjlig ur detaljplanesynpunkt. Det är större förtätningsmöjlighet vid nybyggnation. Möjlighet finns att samordna nybyggnation med lägenheter vid några av alternativen som kan ge en mer flexibilitet. Förslagen ger närhet till samhällsservice och är en naturlig del av samhället. Det är lätt att komma till kollektivtrafik och med bil i samtliga förslag. Slutsats: Nybyggnation ger en bättre livscykelkostnad och uppfyller alla parametrar men innebär samtidigt ett betydligt större lånebehov. Det blir en större yta per boende till en billigare kostnad i alternativet nybyggnation med de olika krav som ingår. En stor kostnad är personalkostnaderna i alla alternativen och som blir något lägre vid nybyggnation då mer ändamålsenliga lokaler byggs. Vi styr inte över hyran i Klöverns fastigheter Att bygga om i befintliga lokaler på Skönviksområdet riskerar att inte räcka till och vi tvingas bygga ytterligare nya lokaler. Ur ett fastighetsperspektiv klarar nybyggnation att uppfylla regelverket men inte vid en ombyggnation. Ekonomisk kalkyl: Kostnader Fastighet (avser år 1) Nybyggnation 60 platser kr/boende/år 80 m2/boende inkl allt 1188:-/m2 årshyra Klövern 54 platser kr/boende/år 71 m2/boende inkl allt 1381:-/m2 årshyra SAMHÄLLSBYGGNADSFÖRVALTNINGEN Kristina Mellberg tf samhällsbyggnadschef Thomas Geijer fastighetsplanerare

38 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 77 Dnr: BN Försäljning av kommunal mark Älvbrinken i Stora Skedvi Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Inte upphäva befintlig stadsplan och ersätta denna med ny detaljplan. 2. Inte stycka av och försälja mark inom strandskyddsområdet vid Älvbrinken i Stora Skedvi. 3. Erbjuda de boende ett skötselavtal för markområdet. Bakgrund och ärendebeskrivning Samhällsbyggnadsförvaltningen har fått frågan av Arne Helmersson med grannar om de får köpa markområdet (ägs av kommunen) som skiljer deras fastigheter från älven. Idag finns en byggnadsplan för de fastigheter som kan beröras, området ned mot älven som kommunen äger är betecknat som park/plantering enligt gällande byggnadsplan från1968. Planer fastställda innan 1975 omfattas strandområdet inte av strandskydd om det inte införts genom ett särskilt beslut. Inom byggnadsplanen finns fem fastigheter som är bebyggda med villor, tre av dessa vetter ned mot älven, två av fastigheterna är avskilda från stranden men har enligt planen tillgång till stranden via en passage. Motivering till beslut För att en avstyckning enligt förfrågan ska vara möjlig krävs att befintlig stadsplan ersätts med en ny detaljplan. Om stadsplanen upphävs och ersätts med ny detaljplan kommer strandskyddet åter att gälla. Kommunen får besluta om att upphäva strandskyddet inom ett område som omfattas av en ny detaljplan, om det finns något av de särskilda skälen enligt 7 kap. 18 c-d miljöbalken. Efter att diskuterat ärendet med Lantmäteriet och Länsstyrelsens planavdelning är bedömningen att inget av de särskilda skälen för att upphäva strandskyddet i en detaljplan finns uppräknade i 7 kap. 18 c-d miljöbalken vilket är en förutsättning för att ersätta den befintliga byggnadsplanen.

39 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 78 Dnr: BN Beställning av skollokaler vid Kungsgårdsskolan Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Godkänna förslag till projektplan för tillfälliga skollokaler Kungsgårdsskolan. 2. Uppdra till förvaltningen att infordra anbud på upphandling av nya modulhus. 3. Utreda alternativ 4; med omflyttning inom befintliga lokaler. Ärendebeskrivning Barn- och utbildningsnämnden (BUN) har behov av tillfälliga skollokaler vid Kungsgårdsskolan (KG skolan). Ärendets handläggning BUN har inkommit med en beställning av tillfälliga skollokaler vid KG skolan enligt beslut i BUN Arbetsutskottet beslutade hänskjuta beslut om val av alternativ till samhällsbyggnadsnämnden utan eget förslag. Motivering till beslut Det är nödvändigt att erforderliga lokaler för skolans verksamhet i Säter även fortsättningsvis finns. Dessa tillfälliga lokaler är en lösning tills en permanent lösning finns att tillgå. Den jämförelse av kostnader som gjorts visar på en betydligt lägre kostnad av att köpa moduler än att hyra och ger dessutom en möjlighet att även efter färdiganvändning på KG skolan, använda inköpta moduler för andra behov. Detta till en betydligt lägre årskostnad. Alternativet att hyra lokaler på Skönviksområdet är osäkert i dagsläget, då framtiden för skolans verksamhet är oviss.

40 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 79 Dnr: BN Utökning av skollokaler förskolan Trollskogen Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: - Uppdra till förvaltningen att infordra anbud på utökat hyresavtal för skollokaler Trollskogens förskola i enlighet med beställning från BUN (Barn- och utbildningsnämnden. Bakgrund och ärendebeskrivning Sedan tidigare finns tillfälliga skollokaler vid Trollskogens förskola. Bygglovet för dessa är tillfälligt tom Enligt samråd med bygglovsmyndigheten finns inget hinder för att utöka ytan vid denna förskola enligt BUNs önskemål. Bygglovstiden för denna utökning kommer att införlivas med befintlig bygglovstid. Förvaltningens ståndpunkt BUN har behov av utökade skollokaler vid den tillfälliga lösningen Trollskogens förskola. Dessa lokaler bör finnas på plats till årsskiftet 2015/2016. Utökningen ska klara behovet enligt prognos, fram till att en permanent förskola byggs enligt framlagt budgetäskande med inflytt Utökat hyresavtal innebär ingen påverkan på antagen investeringsbudget. Delges: Barn- och utbildningsnämnden

41 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 80 Dnr: BN Om- och tillbyggnad Enbacka Skola, Partneringprojekt Fas 2 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Godkänna redovisad kostnad för genomförande av projektet. 2. Ge förvaltningen i uppdrag att upprätta beställning till ByggPartner för Fas 2, genomförande av projektet. Ärendebeskrivning Enligt antagen projektplan har beställning enligt Fas 1 genomförts. behövs nu för Fas 2. Uppdaterad kalkyl på kr finns framtagen inklusive kompletterande energiåtgärder, vilka finansieras via antagen budget för energiåtgärder. Kalkylen inkluderar hela det investeringsbehov som identifierats och ryms inom tilldelade ramar. Delges: Barn- och utbildningsnämnden

42 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 81 Dnr: BN Renovering Skönvikshallen, Partneringprojekt Fas 2 Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Godkänna förslag på underhållsåtgärder. 2. Godkänna redovisad budget för genomgörande av projektet. 3. Ge förvaltningen i uppdrag att upprätta beställning till Bravida för genomförande av Fas 2 i projektet. Bakgrund och ärendebeskrivning Renoveringen av Skönvikshallen har tidigare budgeterats och beslutats om. Projekteringen har nu slutförts via upphandlad partnering entreprenör (Fas 1). Genomförande ska nu ske (Fas 2) enligt den utförda projekteringen. Under projekteringens gång har olika alternativ undersökts och det för projektet bästa utförandet föreslås i ovanstående, för beslut. Förvaltningens ståndpunkt När en renovering nu sker av de gamla installationerna, bör den teknik som ger minst miljöpåverkan väljas. Den merkostnad som uppkommer kan inom några år bli en tvingad kostnad, med betydligt högre slutsumma som följd.

43 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 82 Dnr: BN Ansökan om förhöjt driftsbidrag till Säterbygdens Ridklubb Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Fastställa driftsbidrag för Säterbygdens Ridklubb till kr/år. Utökningen finansieras genom prioritering inom befintlig ram. 2. Avslå ansökan om ett permanent investeringsbidrag på kr för inköp av hästar och sadlar. Sammanfattning av ärendet Säterbygdens Ridklubb ansöker om ett permanent utökat driftsbidrag med kr/år samt ett permanent investeringsbidrag på kr/år för inköp av hästar och sadlar. Bakgrund och ärendebeskrivning Säterbygdens Ridklubb ansöker om ett permanent utökat driftsbidrag med kr samt lika så ett permanent investeringsbidrag på kr för inköp av hästar och sadlar. Driftsbidraget föreslås också att det i fortsättningen skall uppräknas i takt med prisutvecklingen. Föreningen har under verksamhetsåren 2012, 2013, och 2014 haft ett förhöjt driftsbidrag med samt ett investeringsbidrag för hästinköp på kr. om detta togs av kommunstyrelsen med tidsbegränsning 3 år samt att utvärdering av detta skall ske efter Motivering till beslut Styrelsen för föreningen konstaterar i sin ansökan att höjningen av driftsbidraget och hästbidraget är en förutsättning för att klara den löpande verksamheten. Ordinarie driftsbidrag som föreningen har haft under ett antal år före det tillfälliga förhöjda driftsbidraget har varit kr. Föreningens uppfattning när driftsbidraget höjdes och hästbidraget infördes är att det ökade driftsbidraget med kr skulle vara permanent enligt diskussionerna med kommunchefen före beslutet. Föreningen anser vidare att de ökade bidragen har räddat föreningens existens. Ekonomin har förbättrats under 3 år har föreningen en kostnadsbudget på kr och ett budgeterat underskott på kr. Kostnaderna har pressats till ett minimum och med samtliga intäkter och tack vare årets driftsbidrag på går verksamheten precis ihop ekonomiskt. Avgifter i ridskoleverksamheten ligger högt i dag i jämförelse med närliggande ridklubbar och kan inte höjas ytterligare. Förvaltningen har träffat föreningen vid 2 tillfällen 2014, 16 juni och 28 augusti där ett antal frågor behandlats. Vid båda träffarna har redovisats föreningens ekonomi och behovet av att höja driftsbidrag. sunderlag Skrivelse från föreningen Protokoll KSau , 330, förhöjt driftsbidrag 3 år. Samhällsbyggnadsnämndens beslut Kommunstyrelsen arbetsutskott Forts.

44 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 82 Samhällsbyggnadsnämnden har skickat ärendet till kommunstyrelsen för beslut om utökat drifts- och inversteringsbidrag. Kommunstyrelsen har beslutat återsända ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för handläggning och beslut. Delges: Säterbygdens Ridklubb, Kommunstyrelsen

45 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 83 Dnr: BN Konstgräs Säters IP, ny framställan Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Föreslå kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige bevilja borgen på max kr efter att banken gett lånelöfte. 2. Uppdra till förvaltningen att upprätta förslag på driftsavtal som uppgår till ett driftsbidrag på kr/år och som medger anläggande av konstgräsplan under förutsättning att banklån och borgen beviljas. Sammanfattning av ärendet Säters IF fotboll har inkommit med en ny framställan om kommunal borgen och driftsbidrag med en uppdaterad kostnadskalkyl på byggande av konstgräsplan med uppvärmning. Föreningen ansöker också om att kunna få tillgodogöra sig driftsbidrag motsvarande de kostnader som kommunen normalt har för drift av ishallen dagtid under säsong ( kr år 2013) samt nuvarande driftsbidrag för fotbollsanläggningarna under sommarsäsong ( kr). Kommunens kostnader för detta under ett normalår har begärts ut av föreningen. Föreningen vill också tillgodogöra sig ökat driftsbidrag för skötsel av friidrottsanläggningen (uppskattat till kr). Ansökan innehåller ett helhetskoncept där föreningen åtar sig anställande av personal och ansvara för driften av fotbollsanläggningarna och friidrottsanläggningen på sommarsäsong, Säters IP med omklädningsanläggning och konstgräsplan hela året, samt ishall dagtid under is säsongen. Ansökan om driftsbidrag totalt är kr samt ansökan om borgen med max kr enligt föreningens framställan daterad Bakgrund och ärendebeskrivning I september 2013 presenterade Säters IF fotboll ett förslag om en konstgräsanläggning på Säters IP med värme och belysning. Kommunstyrelsen beslutade i december 2013 att: Ställa sig positiv till initiativet med konstgräs i Säter, men samtidigt konstatera att det i kommande budgetperiod inte finns några möjligheter åta sig utökade kostnader för drift av anläggningen. Ge Samhällsbyggnadsnämnden klartecken att medverka till en studie kring uppvärmningssystem. Ge Samhällsbyggnadsnämnden uppdraget att i samråd med berörda föreningar fortsätta att handlägga frågan. Kommunfullmäktige beslutade den 3 september 2014 efter förslag från samhällsbyggnadsnämnden att godkänna ett 10 årigt nyttjanderättsavtal mellan kommunen och Säters IF Fotboll. Avtalet har möjliggjort för föreningen att söka bidrag från olika externa organisationer för att finansiera anläggningen. Samhällsbyggnadsförvaltningen har i samråd med föreningen utrett frågan vidare och beslut togs i Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 284 att till kommunstyrelsen överlämna nämndens synpunkter på energi för uppvärmning samt överlämna föreningens ansökan till kommunstyrelsen för beslut om ökat driftsbidrag och kommunal borgen. Forts.

46 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 83 Kommunstyrelsen beslutade den 2 december 2014 utifrån framställan från föreningen om dels kommunal borgen om kronor och utökat driftbidrag att återremittera ärendet till samhällsbyggnadsnämnden för att tillsammans med föreningen utreda alternativ utan uppvärmning inom befintligt driftbidrag. Under januari och februari 2015 har 2 möten hållits med föreningens representanter och ett möte med föreningens anlitade konsulter och tilltänkt leverantör samt kommunens anlitade konsult och energikonsult. Vid detta möte granskades projektets innehåll, genomförande och energiberäkningar mm. Följande konstaterades på dessa möten gällande förändringar i det ursprungliga planerade projektet och de tekniska lösningarna: Tillräcklig överskottsvärme i form av kondensvärme finns för behovet av uppvärmning av konstgräset. Denna används inte och kommer aldrig att användas i värmeåtervinningen utan ventileras ut i det fria. Befintlig värmeåtervinning till ishallen tas från hetgasväxlare och oljekylare och påverkas inte av installationen av planvärme. Ingen ökad driftskostnad uppstår för energin till planvärmen eftersom den tas från ismaskinernas gång under ordinarie issäsong. Eventuellt behov av spetsvärme kallaste perioden stryks i projektet. Kommer inte att behövas. Nytt i projektet är återvinning via markvärmesystem. En värmepump installeras som kopplas till vätskeslingorna under konstgräset. Enligt energikonsult så kan denna värmepump sänka driftskostnaden för produktion av varmvatten till Säters IP under 5 sommar månader med minst kr/år. Förslaget med konstgräs utan uppvärmning förkastas helt av föreningen dels p.g.a. att kostnaderna för underbyggnad av konstgräsplan ökar utan värme samt att stora delar av bidragen uteblir. Helhetsgreppet med föreningsdrift hela året är nytt. Kräver dock att samtliga medel för drift av Säters IP och ishall dagtid under issäsongen läggs samman i en budget för föreningsdrift av anläggningarna. Slutsats: Föreningen åtar sig anställande av personal och ansvara för driften av fotbollsanläggningarna och friidrottsanläggningen på sommarsäsong, Säters IP med omklädningsanläggning och konstgräsplan hela året, samt ishall dagtid under is säsongen mot ett driftsbidrag på totalt kr. Fördelar: Anläggningen kan bemannas med 1,5 tjänst året runt. Nuvarande lösning består av 1 persons bemanning via Säterbostäder i ishallen vintersäsong från ca 15 augusti till 30 mars och en person (via föreningsdrift) för skötsel av omklädningsanläggning och säters IP samt externa gräsplaner 1 april till 30 september. Forts.

47 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 83 sunderlag Konstgräs på Säters IP ny framställan från föreningen daterad Ärendet tidigare behandling i Samhällsbyggnadsnämnden Kommunstyrelsen beslut Ärendets handläggning Vid dagens möte diskuteras ärendet och nämnden enades om att tillåta anläggande av konstgräsplan under förutsättning att lån och borgen beviljas. Det föreslogs att inte höja sökt driftsbidrag med kronor för skötsel av friidrottsanläggningen. Delges: Kommunstyrelsen, Kommunfullmäktige, Säters IF fotboll

48 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 84 Dnr: BN Nyttjanderätts- och driftsavtal med Säterbygdens orienteringsklubb gällande Säters motionscentral Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Godkänna förslag till avtal med Säterbygdens orienteringsklubb. 2. Uppdra åt förvaltningen att teckna avtalet. Sammanfattning av ärendet Säterbygdens orienteringsklubb har under 2014 utifrån ett ettårsavtal svarat för drift och skötsel av Säters motionscentral på Hagavägen i Säter. Nytt avtal föreslås tecknas med föreningen för fortsatt drift och skötsel av lokalen. Förvaltningens ståndpunkt Förvaltningen anser att föreningsdrift är den lämpligaste och för kommunen det mest ekonomiska alternativet för driften av denna lokal. Samtliga föreningsanläggningar och idrottslokaler förutom Skönvikshallen, kommunens gymnastiksalar och Säters Ishall dagtid, är föreningsdrivna via driftsavtal. Alternativ med kommunal drift är inte möjlig utan stor ökning av Samhällsbyggnadsförvaltningens budget. sunderlag Förslag till avtal. Bakgrund och ärendebeskrivning Säterbygdens orienteringsklubb har under 2014 svarat för drift och skötsel av Säters motionscentral på Hagavägen i Säter. Ett ettårsavtal skrevs första året för att drift och skötsel av lokalen skulle kunna utvärderas och eventuella behov av förändringar av kommande avtal skulle kunna göras. Lokalen har varit uthyrd vid 142 tillfällen. Föreningen har enligt avtalet erhållit kr av inkomsterna från uthyrningen i bidrag (60%). Samhällsbyggnadsförvaltningens inkomst blev kr. (40%) Föreningen har själva under året betalat kr i hyra för lokalen. Föreningen synpunkter har inhämtats i förvaltningens utvärdering och det nya reviderade avtalsförslaget har accepterats av föreningen. Det nya avtalet löper 1 år i taget med möjlighet till uppsägning av endera parten senast 6 månader före varje årsskifte. I det nya avtalet finns en klausul om att storleken på ersättningen kan omförhandlas efter varje helt driftsåret om driftskostnader och intäkter för uthyrning av lokalen förändras väsentligt. Delges: Säterbygdens Orienteringsklubb

49 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 85 Dnr: BN Riktlinjer för fördelning av halltider i Skönvikshallen och gymnastiksalar i Säters kommun Samhällsbyggnadsnämnden beslutar: 1. Uppdra till förvaltningen att fördela halltider i Skönvikshallen och gymnastiksalar i Säters kommun utifrån förslag till riktlinjer med målet om att prioritera barn- och ungdomsverksamheten. 2. Återkomma till nämnden med utvärdering av höstens tidsfördelning för utarbetande av slutligt förslag. 3. Uppdra till förvaltningen att utreda differentierade tider och prissättning. Sammanfattning av ärendet Flera föreningar har kontaktat samhällsbyggnadsförvaltningen angående dels brist på tider i Skönvikshallen och dels för att få en rättvisare fördelning av tider mellan föreningarna. Innebandyföreningen Säter har i skrivelse föreslagit att kommunen skall fastställa en fördelningspolicy med prioriteringsordning för fördelning av tider. Föreningen lämnade exempel på innehåll i en policy från Malmö kommun. Bakgrund och ärendebeskrivning Tidsfördelningen i Skönvikshallen och kommunens övriga gymnastiklokaler har fördelats av hallföreståndaren och kommunicerats med föreningarna vid ett bokningsmöte. P.g.a. den stora föreningsverksamheten i kommunen så finns stor brist på tider. En policy för fördelning av tider kan ge en rättvisare fördelning men åtgärdar inte brist på tider. Hallföreståndaren i Skönvikshallen och Fritidssamordnaren fick i uppdrag av Gatu- /fastighetschefen att arbeta fram ett förslag på regler för fastställande av Samhällsbyggnadsnämnden. Detta förslag bygger på erfarenheter och exempel från 6 andra kommuner som har studerats. Förslaget innehåller en prioriteringsordning mellan olika föreningar med seriespel, träningsgrupper ungdomsverksamhet och motionsverksamhet. Förslaget innehåller även regler och ansvar om bokningar. Ett poängsystem föreslås införas som styr antal timmar som tilldelas respektive förening. Övriga som önskar tider som kan finnas på mera obekväma tider fördelas också enligt prioriteringsordningen där övriga föreningar, företag, privatpersoner och förbund e.t.c. finns med efter de högst prioriterade föreningarna med inomhusidrott. sunderlag Skrivelse från IBF Säter Yrkanden Sten-Olof Eklund (V) yrkar på avslag gällande punkt 3. Ordföranden Marit Ragnarsson (C) yrkar på bifall till ställt förslag enligt punkt 3. Ordföranden ställer proposition på förslagen och finner att nämnden beslutar enligt ställt förslag. Reservation Sten-Olof reserverar sig mot beslutet gällande punkt 3 i beslutet med motivering: Enligt 2 kap. 2 i kommunallagen, ska alla medlemmar (kommuninnevånare) behandlas lika. Forts.

50 Samhällsbyggnadsnämnden Forts. Sbn 85 Har man priser och tider så missgynnas föreningar och grupper som inte kan få in sponsorer eller har dålig ekonomi i föreningen. De blir då hänvisade till sämre tider och billigare priser. Därför anser jag att det inte behövs uppdra till förvaltningen att utreda om man ska ha differentierade tider och priser. Delges: Samtliga föreningar och övriga som bokat tider i Skönvikshallen och kommunens gymnastiklokaler under 2014.

51 Samhällsbyggnadsnämnden Sbn 86 Verksamhetsinformation Fastighet och Fritid A. Hyresavtal Sockenstugan i Stora Skedvi B. Partneringförfrågan Folkets Hus Säter