Program Välkomna

Transkript

1 Program Välkomna Skyfallskarteringar och skyfallshantering i samhällsplaneringen Karin von Sydow, Klimatanpassningssamordnare, Länsstyrelsen Skyfall i beredskapsplanering Eva Hamberg, Daniel Åkesson och Anne-Marie Falk, Enheten för samhällsskydd och beredskap, Länsstyrelsen Paus/kaffe Exempel från Södertälje kommun Liselott Löthagen, Miljöplanerare Södertälje kommun Att hantera extrema regn i urban miljö nationell vägledning Hanna Langéen och Christina Frost Structor, Uppdrag av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Summering och diskussion

2 ANPASSNING TILL ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Skyfallskarteringar och skyfallshantering i samhällsplanering Karin von Sydow

3 Utmaningen ANPASSNING TILL ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

4 Länsstyrelsens skyfallsprojekt Lågpunktskarta ANPASSNING TILL ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Pilotområden med detaljerade karteringar. Vägledande skrift om hur man kan hantera skyfall i den fysiska planeringen.

5 Webbgis lågpunkter ANPASSNING TILL ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

6 ANPASSNING TILL ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT Metod lågpunktskartering Låga punkter i terrängen instängda områden. Flödesackumulering Ytavrinning med rinnpilar. Ingen specifik regnmängd, fyller upp i topografin till lägsta dräneringspunkt.

7 Framtagande av instängda områden Identifiering av sänkor i terrängen ANPASSNING TILL ETT FÖRÄNDRAT KLIMAT

8 Simuleringar Södertälje Haninge Täby

9 Några förutsättningar. Höjddata för utredningsområdet, upplösning i körningar 2x2 meter. Ortofoto över området. Fastighetskartan innehållande markanvändning för platsen (vägar, byggander och övriga hårdgjorda och icke-hårdgjorda ytor). Data med viktiga broar, kulvertar och vägtrummor utpekade i området.

10 Några antaganden Ledningsnäten räknas vara dimensionerade för ett 10-års regn och kan bara ta emot nederbörd i början av simuleringen. Simuleringstiden inkluderar själva regnet och avrinningen som följer efteråt. Infiltrationen i marken dras bort initialt med avrinningskoefficienter.

11 Lågpunktskartan jämförelse detaljkartor 1. Lågpunktskarteringar fungerar bäst på större områden utanför tätorten som ännu inte är bebyggda. 2. Ju mer hårdgjorda ytor och reglerande dagvattensystem desto mindre pålitlig är lågpunktskartan. 3. Flacka områden utan direkta höjdskillander i landskapet ger inget utslag som översvämningsområde i lågpunktskarteringar, men kan i själva verket vara problemområden beroende på vilka markförutsättningar som är på platsen.

12 Exempel resultat 1 Lågpunktskarta Köpenhamnsregn, 150 mm.

13 Exempel resultat 2 Lågpunktskarta Köpenhamnsregn, 150 mm.

14 Exempel resultat 3 Lågpunktskarta 100- års regn.

15 Jämförelse mellan simuleringar 1. Liten skillnad i resultat och vattenutbredning. Metoden för att undersöka olika åtgärders effektivitet byggde på små justeringar i regnvolymen för 100-års regnet. 2. En exakt ledningsnätsmodell verkar ha en försumbar roll vid större vattenvolymer över 100-års återkomsttid. 3. Största faktorn som har betydelse är exploateringsgrad beroende på markanvändning uppström. 4. Ett regn av storleksordningen 150 mm/2h skapar stora översvämningsproblem i båda testade simuleringarna. Lösningar kan främst vara att skapa stora stråk i landskapet för vattenavrinning som nyttjas vid ett sådant tillfälle.

16 Exempel 2 Ledningsnätsmodell, 100 års regn Schablon, 100 års regn

17 Exempel 3 Befintlig markanvändning Förtätning

18 Exempel 4

19 Vilken typ av karta för vilket planskede? Lågpunktskarta fungerar som aktsamhetskarta i regionplan eller kommunomfattande översiktsplan. Lågpunktskartan kan användas för att identifiera möjliga problemområden, ofta instängda områden, där fördjupade analyser måste göras. I DP-områden som ligger på flacka områden/öppet fält och lågpunktskartan inte visar djupnivåer kan ändå fördjupande analyser behövas.

20 Avrinningsanalyser och skyfallskarteringar bör omfatta ett större områden än en enskild detaljplan. Behovet av skyfallsanalyser kan komma fram vid DP-nivå men måste drivas på en strategisk nivå för att se vad som händer uppströms nedströms. Om en fördjupad skyfallsanalys behöver tas fram beror till viss del på planerad markanvändning i området.

21 PBL kunskapsbanken dagvatten i detaljplan

22 Och nu då..? Vägledning om Karteringar och analyser för olika planeringsnivåer Skyfall inte regn som Va-systemet ska klara. Vilken återkomsttid på regn är lämplig att byggnader ska klara beroende på bebyggelsetyp? Ny bebyggelse. Inte befintlig. Möjliga åtgärder?

23 Input, frågor och kontakt Karin von Sydow, tfn , e-post:

24 Skyfall i beredskapsplaneringen

25 Regional risk- och sårbarhetsanalys Länsstyrelsen upprättar årligen* en regional risk- och sårbarhetsanalys i enlighet med: Förordningen (2006:942) om krisberedskap och höjd beredskap Förordning (2007:825) med länsstyrelseinstruktion Föreskrifter om statliga myndigheters risk- och sårbarhetsanalyser (MSBFS 2010:7) * Förslag på vartannat år (jämna år)

26 Ny processmodell Större förankring Mer konkret beslutsunderlag Samverkan Stockholmsregionen

27 Fokusområden 2015 och deltagande externa aktörer Fokusområden Skyfall, ras och skred Sociala risker Informationssäkerhet (RB70) Deltagare Stockholms stad Sundbybergs stad Stor Stockholms Brff S-holms läns Landsting Sollentuna kommun Norrtälje kommun Södertörns Brff Trafikverket

28 Samhällsviktig verksamhet Energiförsörjning Finansiella tjänster Handel och industri Hälso- och sjukvård samt omsorg Information och kommunikation Kommunalteknisk försörjning Livsmedel Offentlig förvaltning Skydd och säkerhet Socialförsäkringar Transporter

29 Kod Byggnadsändamål Detaljerat ändamål Beskrivning 305 Samhällsfunktion 306 Samhällsfunktion Djursjukhus Försvarsbyggnad Byggnad för stationär vård av sjuka djur. Byggnad som används för försvarssändamål eller för- svarsberedskap. T.ex. byggnad i anslutning till en militär anläggning eller ett militärt förråd. 307 Samhällsfunktion Vårdcentral Enhet för öppen hälso- och sjukvård. T.ex. hälsocentral, läkarstation, vårdcentrum dock ej privatläkarmottag- ning. 308 Samhällsfunktion 309 Samhällsfunktion 310 Samhällsfunktion Högskola Ishall Järnvägsstation Eftergymnasial skola klassificerad i högskole förordning. Inbyggd konstfrusen isanläggning. T.ex. för ishockey, bandy eller skridskor. Station eller hållplats som expedierar person- eller gods- trafik. Enligt SJs författningar (SJF 611) och Rikstidtabel- len. 311 Samhällsfunktion Kommunhus Huvudbyggnad för kommunle dning. T.ex. kommunhus, stadshus, rådhus. 312 Samhällsfunktion 313 Samhällsfunktion Kriminalvårdsanstalt Kulturbyggnad Institution för verkställande av fängelsestraff. Byggnad för kulturellt ändamål. T.ex. teater och museum eller hembygdsgård. 314 Samhällsfunktion 315 Samhällsfunktion 316 Samhällsfunktion 317 Samhällsfunktion Polisstation Reningsverk Ridhus Samfund Byggnad inrymmande central för polisverksamhet. Byggnad för rening av avloppsvatten. Byggnad me d manege för ridning. Byggnad för fast organiserad religiös gemenskap. T.ex. kyrka, frikyrka, moské, synagoga, tempel, kloster, för- samlingshem, krematorium, kapell, gravkape ll. 318 Samhällsfunktion 319 Samhällsfunktion Sjukhus Skola Inrättning för sluten vård och specialiserad öppenvård. T.ex. lasarett, länssjukhus, regionsjukhus. Byggnad för undervisning. T.ex. förskola, grundskola, gymnasium, folk-, handels-, jakt-, jordbruk-, lanthus- hålls-, natur- och kultur-, naturbruks-, nomad-, räddnings-, skogsbruks-, verkstads-, vård-, samisk skola. 320 Samhällsfunktion 321 Samhällsfunktion Sporthall Universitet Inomhusanläggning för sport och idrott. T.ex. idrotts-, badminton-, curling-, tennishall. Eftergymnasial utbildning klassificerad i högskoleför- ordning. 322 Samhällsfunktion 324 Samhällsfunktion 399 Samhällsfunktion Vattenverk Multiarena Ospecificerad Anläggning där grundvatten eller ytvatten bereds till dricksvatten. T.ex. vattenreningsverk. Flexibel större arena för utövande av sport, kultur och genomförande av många slags arrangemang. Samhällsfunktion med okänt ändamål.

30 301 Samhällsfunktion 302 Samhällsfunktion 303 Samhällsfunktion 304 Samhällsfunktion Badhus Brandstation Busstation Distributionsbyggnad Hus med offentlig badinrättning. T.ex. badhus, kallbad- hus, simhall, äventyrsbad. Byggnad för räddningstjänsten. Större busshållplats eller resecentrum med flera linjer med byggnad. T.ex. resecentrum. Byggnad i distributionsnätet för gas, värme elektricitet eller vatten. T.ex. transformatorstation, värmecentral, teknikbod (tele, bredband), vattentorn. 252 Industri Värmeverk Anläggning som levererar värme till fjärrvärme med pannor för fast, flytande eller gasformiga bränslen samt el. T.ex. kraftvärmeverk eller fjärrvärmeverk.

31

32

33

34

35

36 Samhällsviktig verksamhet i Stockholms kommun Objekt ID Namn Kategori Kommun Antal ospecificerade i kommunen 1 Kronobergshäktet Samhällsfunktion; Polisstation Stockholm 64 2 Tullvaktsvägen 2 Samhällsfunktion; Distributionsbyggnad Stockholm 3 Blackebergsbacken 141 Samhällsfunktion; Distributionsbyggnad Stockholm 4 Johannelund T-bana Samhällsfunktion; Järnvägsstation Stockholm 5 Sabbatsbergs sjukhus Samhällsfunktion; Sjukhus Stockholm 6 Fortum Distribution AB Samhällsfunktion; Distributionsbyggnad Stockholm 7 Sankt Görans sjukhus Samhällsfunktion; Sjukhus Stockholm 8 Sankt Eriks ögonsjukhus Samhällsfunktion; Sjukhus Stockholm 9 Björkhagens T-bana Samhällsfunktion; Järnvägsstation Stockholm 10 Nybohovs vattenreservoar Samhällsfunktion; Distributionsbyggnad Stockholm 11 Stockholms sjukhem Samhällsfunktion; Sjukhus Stockholm 12 Älvsjö station Samhällsfunktion; Järnvägsstation Stockholm 13 Södersjukhuset Samhällsfunktion; Sjukhus Stockholm 14 Cityterminalen Samhällsfunktion; Järnvägsstation Stockholm

37 Kritiskta beroenden - Infrastruktur nationellt och internationellt viktiga vägar nationella stamvägar och TEN-T-vägar (nuvarande indelning frångås inte) regionalt viktiga vägar vägar som binder samman län och funktionella regioner (till exempel arbetsmarknadsregioner) (i regel riksvägar, men det kan även vara länsvägar) kompletterande regionalt viktiga vägar vägar som binder samman kommuncentrum och produktionsnoder inom regioner och län (i regel länsvägar, men det kan även vara riksvägar).

38

39 Samhällsviktig verksamhet En verksamhet som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället. Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt.

40 Samhällsviktiga verksamheter som bedömts särskilt känsliga för skyfall, ras och skred Hälso- och sjukvård, samt omsorg Elförsörjning Transporter Skydd och säkerhet Kommunaltekniska försörjningssystem Offentlig förvaltning

41 Prioriterade risker/riskområden kopplat till identifierade särskilt känsliga samhällsviktiga verksamheter Antaganden/risk Konsekvens Sannolikhet Prioritet Möjliga störningar på elnoder Allvarlig Medelhög sannolikhet 1 Störningar i väg- och järnvägsknutpunkter Allvarlig Medelhög sannolikhet 1 Förorenade ytvattentäkter (på längre sikt) Allvarlig Låg sannolikhet 2

42 Inriktning och åtgärdsförslag Prioritering av samhällets centrala resurser Inventering av känsliga knutpunkter Plan för omdirigering och prioritering av de stora vägnäten Kartläggning nuläget hos elleverantörer

43 Nederbördsförändring och ändrad vattenföring i Mälaren Klimatanalys SMHI Förändrad total medeltillrinning vinter Ökning av dygnsnederbörden

44 Foto: Anne-Marie Falk

45 Foster + Partners 2014

46 Kraftverksdammen i Hästberga brast den 7 november 2010

47 FOTO: RICKARD NILSSON/SCANPIX En bro på väg 1944 mellan Osby och Verum skadades, tre personer hamnade i vattnet.

48 Kontaktinformation: Eva Hamberg, tfn , Daniel Åkesson, tfn Anne-Marie Falk, tfn