Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla

Transkript

1 UV RAPPORT 2013:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla Östergötland Norrköpings kommun Kvillinge socken Jursla 1:26 RAÄ 37 Dnr Fredrik Molin

2 UV RAPPORT 2013:11 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla Östergötland Norrköpings kommun Kvillinge socken Jursla 1:26 RAÄ 37 Dnr Fredrik Molin Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla 1

3 Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan Linköping Tel Fax e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2013:11 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet Dnr /289. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Lars Östlin Foto Fredrik Molin Tryck/utskrift E-print, Stockholm Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla

4 Innehåll Sammanfattning 5 Uppdragets bakgrund och beskrivning av området 5 Syfte och metod 8 Resultat och utvärdering 8 Referenser 11 Administrativa uppgifter 12 Motala ström Norrköping Motala Vadstena Skänninge Svartån Linköping Stångån Söderköping Mjölby Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för förundersökningen markerad. Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla 3

5 Fig 2. Utdrag ur Gröna kartan med förundersökningsplatsen markerad. Skala 1: Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla

6 Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla Sammanfattning Med anledning av att Vattenfall Service Syd schaktat för ny elkabel och ny transformatorstation inom Jursla 1:26, har en antikvarisk kontroll kunnat konstatera att en mesolitisk boplats berörts. Inom berörd schaktningssträcka har en härdgrop med vidhängande utkast av skärvsten dokumenterats och tagits bort. Ytterligare en härd kunde konstateras men kvarligger orörd på platsen. Dessutom har 59 fyndenheter med bearbetad kvarts, bergart och porfyr tillvaratagits från platsen. Boplatsens hela utbredning är omfattande, och om fler arbeten behöver ske i området måste ansökan om tillstånd enligt Kulturminneslagen ställas till Länsstyrelsen, som beslutar vilka arkeologiska insatser som krävs. Uppdragets bakgrund och beskrivning av området Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har på uppdrag av Länsstyrelsen Östergötland (efter beslut ) genomfört en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll inom fastigheten Jursla 1:26 i Norrköpings kommun, Östergötland. Förundersökningen har föranletts av att Vattenfall Service Syd företagit arbeten med att gräva ner ny markkabel för el längs en sträcka i norra delen av Jursla, vid Fredriksdal och området Skogslund, samt att installera en ny transformatorstation. Arbetet har berört området för en stenåldersboplats, RAÄ 37 i Kvillinge socken, känd sedan 1930-talet. Stenåldersboplatsen upptäcktes av T Engström och H Thomasson genom grävning av provgropar (Engström 1935). Lösfynd av keramik hade redan tidigare tillvaratagits från platsen. Den södra branten i den inre delen av den s k Hultdalen är mycket markerad. Vid Fredriksdal har emellertid ett omkring 90 meter brett sandplan bildats, som svagt sluttar mot norr och nordväst. Runt 26 meter över havet övergår sandhyllan i en tvärbrant ner mot Pjältån och den flacka dalbotten. T Engström beskriver läget för boplatsen som begränsas i söder av ett brantare bergsparti, medan läget i övrigt (mot norr) är exponerat mot dalgången (Engström 1935:29). Vid Engströms provgrävning iakttogs fyndförande kulturlager, upp till 0,25 meter tjocka och ställvis sotiga. Fynden utgjordes i huvudsak av gropkeramik, bedömd som Säter II III samt slagen kvarts. Utifrån provgrävningen drar Engström slutsatsen att boplatsen i sin helhet är gropkeramisk och härrör således från slutet av tidigneolitikum eller från mellanneolitisk tid, från ca f Kr. Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla 5

7 !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Skuggebo Kvillinge 37:1!!!!!! Pjältån Y X ± Kvillinge 139:1!!!! X !!!!!! Y Schakt!!!!!!!!! m!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!! Skala 1: 5000 Jursla Fig 3. Utdrag ur digitala Fastighetskartan med den aktuella sträckningen markerad. 6 Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla

8 Fig 4. Fredriksdal i Jursla. Den nya transformatorstationen har placerats till vänster i bild och den nya elkabelsträckningen löper längs med högra sidan om befintlig grusväg. foto fredrik molin. År 2000 utförde Riksantikvarieämbetet, UV Öst, en antikvarisk kontroll på platsen med anledning av dikningsarbeten längs den grusväg som leder genom området (Nilsson 2000). Vid kontrollen iakttogs talrikt med slagen kvarts i anslutning till de rensade vägdikena, inom höjdintervallet meter över havet. Dessutom avgränsades ytterligare ett område med fynd av enstaka kvartsavslag högre upp i terrängen, idag registrerat som RAÄ 139. Det senare materialet kan på goda grunder tillföras en mesolitisk boplats, idag belägen runt 50 meter över havet. Under 2006 utförde UV Öst en något mer omfattande förundersökning inom samma höjdintervall i samband med att nya vatten- och avloppsledningar grävdes ner i området (Molin 2007). Vid undersökningen dokumenterades välbevarade boplatslämningar vilka kunde dateras till slutet av senmesolitikum och övergången till tidigneolitikum, ca f Kr. Bland lämningarna undersöktes delar av en nedsänkt hyddbotten med tillhörande fyndmaterial. Fynden från platsen utgjordes i huvudsak av slagen kvarts och flinta. Från området finns även flera stenyxor insamlade. Undersökningen kunde konstatera att fornlämningen sträcker sig över ett större område än vad som tidigare var känt, vilket även innefattar de tidigare kända lämningarna från gropkeramisk tid. Lämningarna består av såväl kulturlager, spridda fynd som anläggningar. Lämningarna visade även att det mesolitiska boplatsområdet varit väl strukturerat, med ytor uppdelade för olika göromål, såsom t ex boende, redskapstillverkning osv. Stora delar av fornlämningsområdet förefaller täckas av ett sotigt kulturlager av varierade mäktighet. Kulturlagret är i regel fyndfattigt, med endast ett fåtal fynd såsom exempelvis skärvor av gropkeramik. Under detta lager samt spritt utanför lagrets begränsning förekommer däremot ett ställvis mycket fyndrikt skikt i den övre delen av den sandiga undergrunden. Detta skikt uppvisar även stora mängder med skärvstenar spridda över ytan. Vegetationsskiktet i området är överlag mycket tunt vilket beror på den sandiga marken i kombination med en vegetation av i huvudsak barrskog. Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla 7

9 Syfte och metod Syftet med den arkeologiska förundersökningen som utfördes i form av antikvarisk kontroll var i första hand att styra undan ledningssträckningen från kända fornlämningar. Då detta inte var möjligt var målsättningen att dokumentera och ta bort de lämningar som påträffades i samband med det pågående ledningsarbetet. En ytterligare målsättning var att datera de undersökta lämningarna med hjälp av 14 C-analys och tidstypiska fynd. Den antikvariska kontrollen innebar att löpande övervaka ledningsarbetet inom den aktuella sträckningen, samt att dokumentera och undersöka framkomna lämningar. Vid undersökningen banades vegetationsskiktet av tills dess att fyndförande skikt, kulturlager eller äldre lämningar påträffades. Därefter vidtog arbete med handredskap. Material från grävda m 2 -rutor har sållats genom 4 mm maskstorlek. Dokumentationen av schakt och påträffade lämningar utfördes på vedertaget sätt, via skalritningar (plan- och sektion) samt digitala foton. Förundersökningens schakt, anläggningar och fynd har i efterhand digitaliserats och registrerats i Riksantikvarieämbetets informationssystem Intrasis. Resultat och utvärdering Vid undersökningen öppnades ett schakt motsvarande 8 m 2 inför den nya transformatorstationen samt motsvarande ca 35 löpmeter för den nya elkabeln. Dessutom undersöktes mindre ytor för nya stag till ledningsstolpe samt inför tryckandet av elkabel under befintlig grusväg. Vegetationsskiktet var även här mycket tunt och undergrunden utgjordes i huvudsak av grusig finsand, ställvis med inslag av upp till knytnävsstora rundslipade moränstenar. Höjden över havet motsvarar ca meter. Fig 5. Arne Jernér sållar m 2 -rutor inom ytan för den nya transformatorstationen. Strax ovanför det vänstra fyllfatet syns skärvsten tillhörande A204. foto fredrik molin. 8 Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla

10 Fig 6 (t h). Härden A201 syntes som en packning av skärvstenar i den fina bottensanden. foto fredrik molin. Fig 7 (nedan). Härdgropen A204 var fylld av skarpkantade skärvstenar samt var anlagd intill en större markfast sten. foto fredrik molin. I samband med schaktning för den nya kabelsträckningen påträffades en härd, A201. Härden rensades fram i sin helhet och mättes upp till 1,2x0,8 meter i storlek. Den var mycket välbevarad med en packning av skärvstenar och synligt sot och kol i fyllningen. Härden undersöktes inte utan kvarligger orörd på platsen. Elkabeln grävdes istället ner vid sidan av den välbevarade anläggningen. Inom ytan för transformatorstationen påträffades en härdgrop, A204 samt en vidhängande yta med utrensad skärvsten i form av ett tunt flak, A205. Båda anläggningarna undersöktes och togs bort i samband med det arkeologiska arbetet. Härdgropen var närmast rund och mätte 1,0 meter i diameter. Den var synlig som en koncentration och packning av små skarpkantade skärvstenar samt en svagt urskiljbar urlakad fyllning. Vid undersökning konstaterades ett djup om 0,4 meter samt att gropens nedre del var svagt sotig med enstaka små kolfragment. Kol från botten av anläggningen, och som kunnat vedartsbestämmas till hassel, har daterats till 5435 ± 40 BP, d v s cal BC (2 sigma). Dateringen (Ua-28917) har utförts av Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet. Dateringen kan jämföras med tidigare utförda 14 C-analyser från platsen och faller väl in i tidsspannet f Kr (Molin 2007). Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla 9

11 Atmospheric data from Reimer et al (2004);OxCal v3.10 Bronk Ramsey (2005); cub r:5 sd:12 prob usp[chron] Radiocarbon determination 5700BP 5600BP 5500BP 5400BP 5300BP 5200BP 5100BP Ua : 5435±40BP 68.2% probability 4340BC (25.4%) 4310BC 4305BC (42.8%) 4255BC 95.4% probability 4360BC (93.8%) 4230BC 4200BC ( 1.6%) 4170BC 4600CalBC 4400CalBC 4200CalBC 4000CalBC Calibrated date Fig 8. Graf över 14 C-datering Ua Ytan med utrensad skärvsten, A205, mätte 1,5x1,0 meter och var oregelbundet oval till formen. Skärvstenen låg i en enskiktad lös packning och inget djup kunde konstateras. Det är fullt möjligt att spridningen av skärvstenar fortsätter österut utanför det upptagna schaktet. Runt härdgropen och den utrensade skärvstenen påträffades ett fyndmaterial av bearbetad kvarts, bergart och porfyr. Fyndet av bergart utgjordes av en plattformskärna med bevarad cortex och fyndet av porfyr är av karaktären ett mindre avslag. Fynden av kvarts motsvarar 57 fyndenheter om sammanlagt 42 bearbetade bitar. Registreringen har konstaterat såväl kärnor, avslag som splitter. Kärnorna är i huvudsak bearbetade med plattformsmetod men ett par bipolära kärnor finns även företrädda. I flera fall finns bevarad cortex vilken visar att råämnena i huvudsak utgjorts av rundslipade noduler. Även bland avslagen dominerar plattformsmetod, men även här finns ett antal bipolära avslag. Likt i fallet med kärnorna finns bevarad cortex i flera fall. Kvartsen är i huvudsak av grynig kvalitet och stundom med inre orenheter. Utifrån spridningsbilden kan man göra tolkningen att ett begränsat hantverk i sten utförts i samband med härdgropen. Fynden påträffades alldeles under det tunna vegetationsskiktet och ingen översandning kunde konstateras. Föremålen är deponerade på plats och utgör inte spår efter sekundär dumpning. Alldeles säkert finns fynd bevarade även utanför det upptagna schaktet. Fornlämningen är således inte begränsad och samtliga utförda arkeologiska undersökningar på platsen visar att fornlämningsområdet i sin helhet är större än vad som tidigare antagits. Inkluderar man utbredningen från 1930-talets provundersökning, samt resultatet från den antikvariska kontrollen år 2000 och förundersökningen 2006, så kan vi idag konstatera att fynd och lämningar påträffats inom en yta av minst 140x120 meter, eller närmare m 2. Lägger vi även till yxfynd och de kvartsfynd som tidigare är registrerade som RAÄ 139 blir fornlämningsområdet dessutom väsentligt mycket större. Området som helhet uppvisar åtminstone tre urskiljbara kronologiska faser, där respektive boplatslägen tydligt följer den lokala topografin. Faserna speglar därmed olika skeden för tre kustboplatser sett ur ett strandbundet perspektiv, där strandlinjen successivt 10 Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla

12 dragit sig längre och längre ner i sluttningen mot dalbottnen. Det är hittills inte konstaterat att de tre boplatsfaserna kontinuerligt följer på varandra, utan det förefaller som om faserna var för sig representerar en nyetablering inom samma nyttjade boplatsläge (Molin 2007). De nya boplatslämningarna kommer att registreras i Riksantikvarieämbetets Informationssystem om fornminnen (FMIS). Fornlämningsområdets totala utbredning är fortfarande inte känt, varför framtida anslutande exploateringar sannolikt kommer att innebära fortsatta arkeologiska åtgärder. Ansökan om eventuella framtida tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen, vilka beslutar i ärendet. Linköping i december 2012 Fredrik Molin Referenser Engström, T Från stenålderns boplatskultur vid Bråviken. KVHAA handlingar del 37:6. Stockholm. Molin, F Arkeologisk förundersökning. Stenåldersboplatsen vid Fredriksdal. Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2007:32. Nilsson, P RAÄ 37. Stenåldersboplats i Jursla. Området Skogslund, Jursla, Kvillinge socken, Norrköpings kommun, Östergötland. Riksantikvarieämbetet. Rapport UV Öst 2000:46. Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla 11

13 Administrativa uppgifter Län: Östergötland Landskap: Östergötland Kommun: Norrköping Socken: Kvillinge Plats: Jursla 1:26 Fornlämning: RAÄ 37 Ekonomiskt kartblad: 9G 0e Loddby Undersökningens mittpunkt: X Y Koordinatsystem: RT90, 2,5 gon V Höjdsystem: RH00 Riksantikvarieämbetets dnr: Länsstyrelsens dnr: Länsstyrelsens beslutsdatum: Projektnummer: Intrasisprojekt: O Rapportnummer: 2013:11 Ansvarig projektledare: Fredrik Molin Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Vattenfall Service Syd Undersökningstid: Undersökt yta: Ca 30 m 2 Fynd: Fnr 1 59 tillvaratogs och har registrerats i Intrasis. Förvaras hos RAÄ, UV Öst i väntan på fyndfördelning. 12 Ny elkabel och transformatorstation inom stenåldersboplatsen i Fredriksdal, Jursla