Handbok för VFU 2. Informationsansvariga:

Transkript

1 Handbok VFU2 Förskollärarprogrammet Grundlärarprogrammet F-3 Grundlärarprogrammet 4-6 Ämneslärarprogrammet Gy Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU)

2 Handbok för VFU 2 Den nya lärarutbildningen vid LTU för antagna från och med hösten 2011 utbildar lärare med kunskaper som motsvarar kommuners och fristående pedagogiska verksamheters behov av kompetenta lärare. I förskolläraroch lärarutbildningarna får studenterna den nödvändiga grunden för sina framtida yrken genom att utveckla både generella lärarkompetenser och fördjupade ämneskunskaper i de universitetsförlagda och i de verksamhetsförlagda delarna i utbildningen. Den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU) är en av tre viktiga delar i den nya lärarutbildningen och den del som genomförs i samverkan mellan universitetet och kommuner/fristående pedagogiska verksamheter. Denna handbok gäller för VFU 2, den andra verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen i utbildningen till förskollärare, grundlärare år F 3, grundlärare år 4 6, ämneslärare i gymnasieskolan samt den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). Handboken vänder sig till studenter och lärare vid LTU, till olika VFU-funktioner inom kommuner och fristående förskole- och skolverksamheter men också till andra intresserade av VFU-frågor. Informationsansvariga: Utbildningsledare VFU Greta Rova Lindberg VFU-handläggare Kristina Bäck 2

3 Innehåll 1. Lärarutbildningen (Lp 11- ) vid LTU 4 Organisation och styrning 4 Ämnesstudier 5 Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) 7 Utbildningsvetenskaplig kärna (UVK) 7 2. VFU1 i lärarprogrammen Lp 11-8 Utbildningsplaner 8 Programöversikter 9 VFU-parternas ansvar 12 VFU-funktioner vid LTU 13 Externa VFU-funktioner 14 Administrativt stöd för studenter 15 VFU-placering 16 Inför VFU 2 17 Bedömning och examination av VFU 2 19 Bedömningsformulär för LU-lärares bedömning FAQ (vanliga frågor) om VFU 2 22 Arbetstider 22 Blanketter 22 Registerkontroll 23 Byte av partnerområde eller fristående verksamhet 23 Byte av skola inom partnerområdet eller fristående 24 verksamhet Frånvaro 24 Försäkring 24 Handlingsplan för studenter på VFU som ser barn/elever 24 utsättas för kränkande behandling eller diskriminering Riktlinjer vid tveksamhet om studentens möjlighet att nå 25 kursmålen i VFU 2 Riktlinjer för samtal om och handläggning av 25 avrådan av student i lärarutbildningen Samarbetsproblem mellan student och LU-lärare 26 Sekretess 26 Studieavbrott/studieuppehåll 26 Särskilda skäl för placering 27 Tillgodoräknande 27 Vikariat 27 3

4 1. Lärarutbildningen (Lp 11- ) vid LTU ORGANISATION OCH STYRNING Luleå har haft lärarutbildning i mer än 100 år och lärarutbildningen har stor betydelse genom att förse både regionen och övriga landet med utbildade lärare. Folkskoleseminariet startade sin verksamhet redan 1907 och sedan dess har ett stort antal lärare utbildats i staden. Lärarutbildningen blev en del av Högskolan i Luleå 1977 och senare en del av Luleå tekniska universitet. Lärarutbildningen har under åren utvecklats från tidigare seminarietradition till dagens akademiska yrkesutbildning. som enligt högskolelagen och propositionen som föregick den nya lärarutbildningen (Prop. 2009/10:89) ska vila på förbättrad vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Enligt propositionen ska fyra övergripande perspektiv genomsyra all lärarutbildning, däribland vetenskapligt och kritiskt förhållningssätt vilket behöver förstärkas i utbildningen i syfte att motverka normativitet och att de blivande lärarna bland annat ska känna till och kunna värdera olika pedagogiska metoder och teorier. En stor del av lärarutbildningen vid LTU ingår sedan den 1 januari 2011 i utbildningsuppdraget för Institutionen för konst, kommunikation och lärande (KKL). KKL samverkar med andra institutioner vid LTU i genomförandet av kurserna i lärarprogrammen. De utbildningsvetenskapliga ämnena kommer tillsammans att utgöra en kraftfull forskningsöverbyggnad för lärarutbildningen vid LTU och den nya institutionsindelningen innebär en möjlighet att integrera de konstnärliga områdena med det utbildningsvetenskapliga området. Lärarutbildningen vid LTU ger idag två parallella utbildningar i form av både campusutbildningar och distansutbildningar. Lärarprogram (Lp 01-10) ges för studenter antagna 2001 till och med 2010 för verksamhet i förskola och förskoleklass, fritidshem och fritidsverksamhet, grundskolans tidigare år, grundskolans senare år och för gymnasieskolan. Lärarprogram 11- (Lp -11) för studenter antagna från och med hösten 2011 omfattar läsåret 2012/13 fem program: förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet år F-3, grundlärarprogrammet år 4-6, ämneslärarprogrammet för gymnasieskolan samt ämneslärarprogrammet kompletterande pedagogisk utbildning (KPU). Lärarutbildningen vid Luleå tekniska universitet präglas av att vi verkar vid ett tekniskt universitet med en teater- och musikhögskola samt att vi har en tradition av närhet till det omgivande samhället. Lärarutbildningen vid institutionen KKL leds av prefekt Christer Wiklund, huvudutbildningsledare Monica Johansson samt utbildningsledarna Anna Vikström (utbildningsledare för förskollärarutbildningen samt lärare mot grundskolans tidigare år), Monica Johansson (huvudutbildningsledare och t f utbildningsledare för lärare mot grundskolans senare år samt gymnasiet) och Greta Rova Lindberg (utbildningsledare för verksamhetsförlagd utbildning (VFU) och uppdragsutbildningar). Universitetets två fakultetsnämnder, filosofisk fakultetsnämnd (FFN) och teknisk fakultetsnämnd (TFN), har ansvar för utveckling och kvalitetssäkring av programmen. Lärarutbildningen ingår i den filosofiska fakultetsnämndens ansvarsområde och vice 4

5 ordförande Kristina Ek har ett särskilt ansvar för frågor som rör lärarutbildningen. Fakultetsnämnderna har förstärkts med sju utbildningskoordinatorer vilka har en strategisk roll och utgör en länk mellan fakultetsnämnden och de operativt ansvariga för utbildningen på de olika institutionerna. I den nya lärarutbildningen är utbildningskoordinatorn ett viktigt stöd till fakultetsnämnden när det gäller kvalitetssäkring av de nya lärarprogrammen. Lärarutbildningen är en akademisk yrkesutbildning som ska förse studenterna med en gedigen vetenskaplig skolning, såväl ämnesteoretiskt som ämnesdidaktiskt och med de för professionen väsentliga kompetenserna. Den nya lärarutbildningen syftar till en ökad tydlighet kring utbildningens tre byggstenar ämnesstudier, verksamhetsförlagd utbildning och en utbildningsvetenskaplig kärna. ÄMNESSTUDIER Kraven på lärares och förskollärares kunskaper ökar i takt med att samhället förändras, inte minst kravet på ökad ämnesbredd och ökat ämnesdjup. Strukturen i den nya lärarutbildningen med ökade ämnesstudier är ett sätt att möta dessa behov. Innehållet i ämneskurserna och fördjupningarna avgörs av valt program. Omfattningen i de ämnesfördjupande studierna är 60 högskolepoäng (hp) 240 hp beroende på lärarprogram. Ämnesfördjupning i förskollärarprogrammet: Studier inom det förskolepedagogiska arbetet, 120 hp varav examensarbete 15 hp. Ämnesfördjupning i grundlärarprogrammet F-3: Ämnesstudier, 165 hp varav ämnesrelaterad VFU 15 hp, examensarbete 30 hp samt svenska, matematik, engelska, samhällsorientering, naturorientering och teknik. Ämnesfördjupning i grundlärarprogrammet 4-6: Ämnesstudier, 165 hp varav ämnesrelaterad VFU 15 hp, examensarbete 30 hp samt svenska 30 hp, matematik 30 hp, engelska 30 hp och valbart samhällsorienterande ämnen/naturorienterande ämnen och teknik/praktiska och estetiska ämnen 30 hp. Ämnesfördjupning i ämneslärarprogrammet gymnasieskolan: Ämnesstudier, 225 hp varav ämnesrelaterad VFU 15 hp och examensarbete 30 hp; minst 120 hp i huvudämnet och minst 90 hp i det andra undervisningsämnet, dock kräver svenska och samhällskunskap alltid i120 hp i vardera ämnet. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans år 7-9 ska minst 90 hp i något av följande undervisningsämnen ingå: engelska, matematik, svenska, musik, svenska som andraspråk, geografi, historia, religionskunskap, moderna språk, samhällskunskap, biologi, fysik, kemi eller teknik. Studenten skall inom ramen för ämnesstudierna ha fullgjort minst ett självständigt arbete om 15 hp. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans år 7-9, inom vilken ämnesstudier omfattar 90 eller 135 hp (90+45) avläggs på grundnivå. Observera att ämnena svenska, samhällskunskap, och musik alltid ska omfatta minst 90 hp. Omfattar ämnesstudier två av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller 5

6 tre ämnen, vari ett eller två självständiga arbeten omfattande totalt 30 hp ingår, avläggs examen på avancerad nivå. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska minst 120 hp i något av följande ämnen ingå: engelska, matematik, svenska, musik, svenska som andraspråk, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, naturkunskap, moderna språk, filosofi, företagsekonomi, psykologi, dans eller naturkunskap. Studenten skall inom ramen för ämnesstudierna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 15 hp. Ämneslärarexamen med ämnesstudier i ett ämne i en omfattning av 120 hp, med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, avläggs på grundnivå. Omfattar ämnesstudierna hp ( eller ), inkluderande ett eller två självständiga arbeten omfattande totalt 30 hp, avläggs examen på avancerad nivå. Observera att ämnena svenska, samhällskunskap, och musik alltid ska omfatta minst 120 hp. Kompletterande Pedagogisk Utbildning (KPU): KPU leder till ämneslärarexamen med inriktning mot grundskolan år 7-9, eller ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan. Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) omfattar 90 hp. Kurserna har ett innehåll som relaterar till centrala kunskapsområden inom läraryrket (exempelvis läroplansteori, bedömning och betygsättning, specialpedagogiska frågor, värdegrundsfrågor osv). I kurserna integreras ämnesdidaktik med målet att hos studenten skapa ett analytiskt och kritiskt förhållningssätt till didaktisk teoribildning. Verksamhetsförlagd utbildning (VFU) ingår med en omfattning av totalt 30 hp och förläggs inom den verksamhet som examen är avsedd för. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans år 7-9 ska minst 90 hp i något av följande undervisningsämnen ingå: engelska, matematik, svenska, musik, svenska som andraspråk, geografi, historia, religionskunskap, moderna språk, samhällskunskap, biologi, fysik, kemi eller teknik. Studenten skall inom ramen för ämnesstudierna ha fullgjort minst ett självständigt arbete om 15 hp. Ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans år 7-9, inom vilken ämnesstudier omfattar 90 eller 135 hp (90+45) avläggs på grundnivå. Observera att ämnena svenska, samhällskunskap, och musik alltid ska omfatta minst 90 hp. Omfattar ämnesstudier två av ämnena svenska, samhällskunskap eller musik, eller tre ämnen, vari ett eller två självständiga arbeten omfattande totalt 30 hp ingår, avläggs examen på avancerad nivå. För ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i gymnasieskolan ska minst 120 hp i något av följande ämnen ingå: engelska, matematik, svenska, musik, svenska som andraspråk, geografi, historia, religionskunskap, samhällskunskap, biologi, fysik, kemi, teknik, naturkunskap, moderna språk, filosofi, företagsekonomi, psykologi, dans eller naturkunskap. Studenten skall inom ramen för ämnesstudierna ha fullgjort ett självständigt arbete om minst 15 hp. Ämneslärarexamen med ämnesstudier i ett ämne i en omfattning av 120 hp, med inriktning mot arbete i gymnasieskolan, avläggs på grundnivå. Omfattar ämnesstudierna hp ( eller ) inkluderande ett eller två självständiga arbeten omfattande totalt 30 hp, avläggs examen på avancerad nivå. Observera att ämnena svenska, samhällskunskap, och musik alltid ska omfatta minst 120 hp. 6

7 VERKSAMHETSFÖRLAGD UTBILDNING (VFU) Utbildningens andra del består av den verksamhetsförlagda utbildningen (VFU). I propositionen (Prop. 2009/10:89) inför den nya lärarutbildningen konstateras bland annat att den beprövade erfarenheten i lärarutbildningens fall från skolväsendet behöver stärkas genom att de lärarstuderandes verksamhetsförlagda utbildning (VFU) förbättras. I den nya lärarutbildningen ska VFU därför ske inom relevant ålderskategori och verksamhet och i relevanta ämnen eller ämnesområden för att utbildningen ska förbereda för det kommande yrkeslivet. En del av VFU ska ingå i ämnesstudierna. VFU utgör ett eget moment i den nya lärarutbildningen och är en viktig del av utbildningen i vilken praktik och teori knyts samman. Den verksamhetsförlagda delen ska ge studenten möjlighet att få egna erfarenheter av och ansvar för eget pedagogiskt arbete och egen undervisning. Den ska utveckla samarbetsförmågan både i arbetslag och tillsammans med barn och elever. Dessutom ska den bidra till att studenterna relaterar ämneskunskaperna till lärprocesser och urval av ämnesstoff. Kursuppgifterna i VFU-kurserna är tillämpningar av de närmast föregående kurserna inom UVK respektive ämneskurser och i varje VFU-kurs tydliggörs och bidrar de yrkesrelaterade frågeställningarna till kursens relevans i förhållande till examensmålen. VFU i den nya lärarutbildningen omfattar sammanlagt 30 hp. 15 hp av dessa är relaterade till den utbildningsvetenskapliga kärnan och 15 hp är ämnesrelaterade. De verksamhetsförlagda delarna i den nya lärarutbildningen vid LTU är självständiga kurser om 7.5 hp eller 15 hp beroende på val av program. De verksamhetsförlagda delarna i den nya lärarutbildningen vid LTU är fristående kurser om 7.5 hp eller 15 hp enligt nedanstående översikt för respektive lärarprogram. VFU1-kursen omfattar 7.5 hp i samtliga program och är förlagd till läsperiod 3 under VT UTBILDNINGSVETENSKAPLIG KÄRNA (UVK) Den utbildningsvetenskapliga kärnan (UVK) är det tredje centrala området i den nya lärarutbildningen. UVK innehåller centrala kunskaper och färdigheter som alla lärare behöver och som omfattar 60 hp i samtliga lärarprogram vid LTU och fördelas på åtta kurser om 7.5 hp vardera. Kurserna inom UVK behandlar viktiga kunskapsområden som till exempel skolans värdegrund, sociala relationer, konflikthantering, ledarskap och läroplansteori och specialpedagogik. UVK ersätter det så kallade allmänna utbildningsområdet i föregående lärarutbildning omfattande 90 hp. UVK-kursernas innehåll är anpassat efter de olika programmen och är fördelade över utbildningen enligt utbildningsplanerna för respektive lärarprogram. Vid LTU ges följande UVKkurser: 1) Utbildningens organisation och villkor, demokratins grunder 2) Läroplansteori och didaktik 3) Vetenskapsteori, forskningsmetodik och statistik 4) Utveckling och lärande 5) Specialpedagogik 6) Sociala relationer, konflikthantering och ledarskap 7) Bedömning och betygssättning 8) Utvärdering och utvecklingsarbete 7

8 2. VFU 2 i lärarprogrammen Lp 11- UTBILDNINGSPLANER Utbildningsplanen för respektive lärarprogram ger information om programmens uppbyggnad och progression. Förskollärarprogrammet ar=1213 Grundlärarprogrammet år F-3: ar=1213 Grundlärarprogrammet år 4-6: ar=1213 Ämneslärare gymnasieskolan: ar=1213 Kompletterande pedagogisk utbildning (KPU): ar=1213 8

9 PROGRAMÖVERSIKTER Översikt VFU i Förskollärarprogrammet ÅR 1 ÅR 2 Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 hp VFU, 30 hp Studier inom det förskolepedagogiska arbetet, 120 hp (varav examensarbete 15 hp) VFU 1: U0003P, 7.5 hp Examinator: Anna Öqvist VFU 2: U0022P 7.5 hp Examinator: Anna Öqvist ÅR 3 VFU 3: U0036P 7.5 hp Examinator: Anna Öqvist VFU 4: U0035P 7.5 hp Examinator: Per Högström ÅR 4 Examensarbete, 15 hp Översikt VFU i Grundlärarprogrammet med inriktning förskoleklass och årskurs 1-3, 240 hp ÅR 1 Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 hp VFU, 30 hp (varav 15 hp är ämnesrelaterade) Ämnesstudier, 165 hp (varav ämnesrelaterad VFU 15 hp, examensarbete 30 hp samt engelska, samhällsorientering, naturorientering och teknik) svenska, matematik, ÅR 2 VFU 1: U0014P, 7.5 hp Examinator: Elisabeth Lundmark VFU 2: U0024P 7.5 hp Examinator: Marie Nordlund ÅR 3 ÅR 4 VFU 3: U7XXXP 15 hp Avancerad nivå Examensarbete, 30 hp 9

10 Översikt VFU i Grundlärarprogrammet med inriktning årskurs 4-6, 240 hp Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 hp VFU, 30 hp (varav 15 hp är ämnesrelaterade) Ämnesstudier, 165 hp (varav ämnesrelaterad VFU 15 hp, examensarbete 30 hp samt svenska 30 hp, matematik 30 hp, engelska 30 hp och valbart samhällsorienterande ämnen/naturorienterande ämnen och teknik/praktiska och estetiska ämnen 30 hp) ÅR 1 VFU 1: U0011P 7.5 hp Examinator: Elisabeth Lundmark ÅR 2 VFU 2: U0016P 7.5 hp : Examinator: Marie Nordlund ÅR 3 ÅR 4 VFU 3: U7XXXP 15 hp Avancerad nivå Examensarbete, 30 hp Översikt VFU i Ämneslärarprogrammet med inriktning mot gymnasieskolan, 300 hp /330 hp beroende på ämnesval Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 hp VFU, 30 hp (varav 15 hp är ämnesrelaterade) Ämnesstudier, 225 hp (varav ämnesrelaterad VFU 15 hp och examensarbete 30 hp; minst 120 hp i huvudämnet och minst 90 hp i det andra undervisningsämnet, dock kräver svenska och samhällskunskap alltid i120 hp i vardera ämnet) ÅR 1 ÅR 2 VFU 1: U0010P, 7.5 hp Examinator: Stefan LUndström VFU 2: U0020P 7.5 hp Examinator: Stefan Lundström 10

11 ÅR 3 ÅR 4 ÅR 5 : VFU 3: U7XXXP 15 hp Avancerad nivå Examensarbete, 30 hp ÅR 6 Översikt VFU i Ämneslärarprogrammet kompletterande pedagogisk utbildning (KPU) med inriktning mot åk 7-9 eller gymnasieskolan, 90 hp Utbildningsvetenskaplig kärna, 60 hp VFU, 30 hp (varav 15 hp är ämnesrelaterade) ÅR 1 ÅR 2 VFU1: U0028P 7.5 hp VFU2: U0029P 7.5 hp (veckorna 45,46,47,48,49) (veckorna 15,16,17,18,19) Examinator: Lisbeth Lindström Examinator:Lisbeth Lindström VFU3: P0051P 15 hp VFU 1 (7.5 hp) ingår i kursen U0028P,30 hp och är en tillämpning av innehållet i övriga moment i kursen (motsvarar de första UVK-kurserna) VFU 2 (7.5 hp) ingår i kursen U0029P,30 hp och är en tillämpning av innehållet i övriga moment i kursen (motsvarar de mellanliggande UVK-kurserna) VFU 3 (15 hp) ingår i kursen U00XXP,30 hp och är en tillämpning av innehållet i övriga moment i kursen (motsvarar de sista UVK-kurserna) 11

12 VFU - PARTERNAS ANSVAR Universitetet och kommuner respektive fristående förskole- och skolverksamheter har ett gemensamt ansvar för genomförandet av den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen. Samarbetet har som mål att utveckla formerna för samverkan och kvalitetssäkra utbildningens kvalitet i respektive verksamhet. Samverkan och utvecklingsarbetet inom VFU regleras av gällande VFU-avtal; Avtal för genomförande av verksamhetsförlagd utbildning för lärare (VFU). VFU-avtalet reglerar dels parternas gemensamma åtaganden, dels respektive parts åtaganden under avtalstiden. Parterna i detta avtal utgörs av LTU och samverkande kommuner respektive fristående förskolor och skolor. LTU har det övergripande ansvaret för att utveckla kvaliteten i den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen och för att bidra till ökad samverkan mellan universitetet, kommuner och fristående förskolor och skolor. Avtalet ska garantera att relevanta VFU-platser finns tillgängliga, att handledare finns utsedda och har fått utbildning samt att bedömningen av de studerandes insatser är tydlig och rättssäker. LTU ansvarar för handläggning och administration av VFU:n och ska: - Senast i april månad informera kommunen om den tidsmässiga placeringen av kommande läsårs verksamhetsförlagda utbildning. - Senast den 15 juni respektive den 15 november innan kommande termins start samråda med verksamheternas samordnare om ett preliminärt utbildningsuppdrag för den kommande terminen. Vid LTU ligger det operativa ansvaret för lärarprogrammet i huvudsak på institutionen för KKL. Regionalt Utvecklingscentrum (RUC) har uppdraget att samverka och bidra till att utveckla skolan och lärarutbildningen genom gemensamma utvecklingsprojekt, forskningssamverkan samt spridning av forskningsresultat. Särskilt fokus riktas mot kompetensutveckling och utveckling av VFU. Universitetet har tillsammans med kommunerna i Norrbottens län och Skellefteå kommun upprättat partnerområden för mottagande av studenter som har VFU inom ramen för sin lärarutbildning. Studenterna tilldelas VFU-platser för relevant utbildningsnivå. Samverkan och utvecklingsarbete sker kontinuerligt mellan universitetets utbildningsledare för VFU/VFU-handläggaren och kommunernas och de fristående förskolornas och skolornas samordnare. Samverkan sker i form av: Informationsträffar för LU-lärare (lokala utbildare i verksamheterna) som anordnas av universitetets UU-lärare (universitetsutbildare) där dialog förs om kursernas mål och innehåll samt bedömnings- och examinationsfrågor. Handledarutbildning enligt gällande avtal är målsättningen att samtliga LUlärare ska ha genomgått en av universitetet anordnad handledarutbildning kopplad till lärarutbildningen Lp 11-. Seminarieserier och föreläsningar på campus eller via teknik som kompetensutveckling för LU-lärare i verksamheterna. Informations- och erfarenhetsutbytesmöten med medverkan av samordnare i verksamheterna och VFU-handläggare/utbildningsledare för VFU vid LTU. 12

13 VFU-FUNKTIONER VID LTU Det operativa ansvaret för lärarutbildningen vid institutionen KKL innehas av prefekt Christer Wiklund och huvudutbildningsledare Monica Johansson tillsammans med: - en utbildningsledare för inriktningarna lärare mot förskolan och förskoleklassen samt grundskolans tidigare år i lärarutbildningen för antagna och för förskollärarprogrammet, grundlärarprogrammet mot F- skolår 3 och grundlärarprogrammet mot skolår 4-6 i den nya lärarutbildningen - en utbildningsledare för inriktningarna mot grundskolans senare år och gymnasieskolan i lärarutbildningen för antagna , för ämneslärarprogrammen mot skolår 7-9 och mot gymnasieskolan i den nya lärarutbildningen samt för den kompletterande pedagogiska utbildningen (KPU). - en utbildningsledare med ansvar för VFU med ansvar för att: Samordna kvalitetsarbetet inom VFU - delarna i lärarutbildningen. Initiera, leda och samordna institutionens arbete inom VFU-området. Samverka med övriga utbildningsledare kring VFU-frågor och ansvara för att utveckla en hållbar strategi kring dessa frågor såväl i lärarprogram som i lärarutbildningen Lp 11- (program/utbildningsplaner, kurser, kursplaner, kursplanering m m) samt besluta om löpande ärenden inom ansvarsområdet VFU. Utbildningsledare för VFU Greta Rova Lindberg, institutionen för KKL greta.rova-lindberg@ltu.se , Utbildningsledare för förskoleprogrammet, inriktningar mot tidigare år Lärare, för verksamhet i förskola och förskoleklass, 210 hp Lärare, för verksamhet i fritidshem och fritidsverksamhet, 210 hp Lärare, för verksamhet i grundskolans tidigare år, hp Ansvarig: Anna Vikström, institutionen för KKL anna.m.vikstrom@ltu.se Utbildningsledare för senare år och gymnasieskolan Lärare, för verksamhet i grundskolans senare år, hp Lärare, för verksamhet i gymnasieskolan, hp Ansvarig: Lisbeth Lindström, institutionen för KKL lisbeth.lindstrom@ltu.se Tel: VFU- handläggare VFU- handläggaren vid LTU ansvarar för central samordning och administration av VFU samt operativa frågor, exempelvis fördelning av studenter till partnerområden och information om operativa VFU-frågor till partnerområden och fristående förskolor/skolor. 13

14 Kristina Bäck, institutionen för KKL UU-lärare universitetsutbildare UU-lärare eller universitetsutbildare är lärare vid universitetet som ansvarar för eller är delaktiga i lärarstudenternas utbildning. UU-lärare kan vara inriktningsansvariga, kursens examinator, kursledare eller annan lärare i programkurser med VFU-del. EXTERNA VFU-FUNKTIONER Kommunala (KOS) och lokala (LOS) samordnare (i kommuner och fristående verksamheter) Samordnare är dels kommunens övergripande VFU-funktion i kontakten med LTU (KOS eller kommunal samordnare), dels partnerområdets eller fristående förskolors/skolors kontaktperson mot universitetet (LOS eller lokal samordnare). Samordnarnas ansvarsområden: - Ansvara för placeringen av studenter inom partnerområdet. - Ansvara för att ersättningsplatser finns tillgängliga. - Inventera behovet av handledarutbildning och kompetensutveckling av LU-lärare. - Ansvara för information till studenter och partnerområdets LU-lärare. - Delta i samordnarmöten, dels lokalt, dels vid LTU. - Ansvara för möten tillsammans med LU-lärare och universitetets UU-lärare eller andra funktioner vid LTU. LU-lärare lokala utbildare (i kommuner och fristående verksamheter) LU-lärare (lokala utbildare) är lärarutbildare i partnerområden eller i fristående förskolor/skolor och studenternas handledare under VFU-perioderna. LU-lärare i verksamheterna ska: - Ha arbetsgivarens förtroende och vara utsedd av denne/denna. - Ha lärarexamen och kompetens inom det ämnesområde/kompetensområde som utbildningsplatsen avser samt ha för utbildningsuppdraget relevant utbildning eller vara beredd att genomgå sådan. - Från och med 2015 ha lärarlegitimation. - I samråd med UU-lärare ansvara för att de studerande systematiskt reflekterar över sina erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen. - I överensstämmelse med gällande kursplaner samt förskolans och skolans uppdrag planera och genomföra den verksamhetsförlagda utbildningen. Den lärarstuderande ska genom detta successivt växa in i lärarrollen och under utbildningen arbeta mer och mer självständigt och på så sätt utgöra en resurs i verksamheten. - Fungera som ett stöd i studenternas yrkesutveckling och efter varje kurs göra en bedömning av studentens prestationer i enlighet med av LTU utarbetade kriterier, som tjänar som ett examinationsunderlag på universitetet. 14

15 - Skicka in ifylld bedömningsblankett till VFU-handläggaren vid LTU senast en vecka efter avslutad VFU. Blanketten vidarebefordras till kursens examinator. OBS! Formuläret får inte skickas med studenten. ADMINISTRATIVT STÖD FÖR STUDENTER Vid campus Luleå och campus Piteå finns olika funktioner som stöd för studenterna under utbildningen. Administrativt stöd i olika frågor i Luleå ges via Studenttorget i B- huset på och på campus Piteå via utbildningsadministratörerna. Lärarprogrammets studievägledare är knutna till lärarutbildningen på respektive ort. De besvarar alla slags frågor om studierna och utbildningsplanerna. Studievägledare för lärarprogrammet Luleå: Daniel Vikenbacke daniel.vikenbacke@ltu.se Piteå: Anny Lindqvist anny.lindqvist@ltu.se Studentkår (LTU) Luleå Studentkår är en studenträttsorganisation som arbetar för att studenter som läser vid LTU ska få en kvalitetsfylld utbildning, en stimulerande studiesocial miljö samt goda kontakter med omvärld och arbetsmarknad. Pedagogsektionen är en av Luleå Studentkårs sektioner. Pedagogsektionens huvudsakliga ansvar är att arbeta för att sektionens medlemmar ska få en god utbildning genom att bedriva aktiv utbildningsbevakning. Information om detta finns på följande hemsida: 15

16 VFU-PLACERING Den verksamhetsförlagda utbildningen förläggs antingen till en verksamhet i ett kommunalt partnerområde eller till en fristående förskola/skola som LTU har tecknar VFU-avtal eller VFU-överenskommelse med. Separata överenskommelser gäller för distansstudenter utanför avtalsområdet. Ett partnerområde består av en kommun eller delar av kommuner som är avtalspart till LTU och avtal har tecknats med samtliga kommuner i Norrbottens län samt Skellefteå kommun. Studenterna stannar i samma område under större delen av studietiden. Studenterna har möjlighet att önska placering i viss kommun. Studenterna lämnar sina önskemål via ett webbformulär som finns på VFU-hemsidan. Möjlighet till placering i kommuner utanför avtalsområdet gäller i första hand distansstudenter. Den verksamhetsförlagda utbildningen i vissa kurser kan också förläggas utomlands. För ytterligare information, se lärarutbildningens hemsida, VFU i utlandet: Praktik/Verksamhetsforlagd-utbildning-VFU-Praktik/Lararutbildningen/VFU-i-utlandet SE BLOGGEN!! Inför varje termin lägger VFU-handläggaren ut information om kommande termins VFU-schema med VFU-perioder i de olika kurserna. Schemat finns på VFUhemsidan: Placering av studenterna sker i samverkan mellan VFU-handläggaren och partnerområdets samordnare. Studenter får inte ordna egna VFU-platser eller på egen hand byta tilldelad plats med annan student. 16

17 INFÖR VFU2 Kursplanerna för kursen VFU 2 Ansvar: Kursansvarig UU-lärare Kursplanerna för kursen VFU2 (U0022P för förskolan, U0024P för F-3, U0016P för 4-6, U0020P för ämneslärare gy och U0029P för KPU) finns på LTU:s hemsida under Utbildning, Sök i utbildningskatalogen. Länk: Studiehandledningen Ansvar: Kursansvarig UU-lärare (kursledare) I respektive studiehandledning ges anvisningar för hur VFU 2 ska genomföras. Studiehandledningen beskriver kursuppgifterna för VFU 2-kursen som refererar dels till aktuella UVK-kurser samt till den eller de aktuella ämneskurserna som tillämpas i VFU 2. I studiehandledningen finns även betygskriterierna för U, G respektive VG som slutbetyg på kursen. UU-lärare i kursen går igenom studiehandledningens innehåll med studenterna innan VFU-perioden. UU-läraren lägger ut studiehandledningen i kursens Fronterrum senast 14 dagar innan VFU2. Introduktionsträff VFU 2 Ansvar: Kursansvarig UU-lärare Kursansvarig UU-lärare inbjuder till en träff för LU-lärare för att introducera VFU 2 innan VFU-perioden startar. Syftet med träffen är att fördjupa samtalet kring den VFU-information som finns på LTU:s VFU- hemsida under rubriken VFU 2 för studenter antagna Under träffen informeras om kursens innehåll och upplägg kursmålen kursuppgift/kursuppgifter bedömning och examination i kursen det strukturerade trepartssamtalet och underlagen för detta (studentens självvärdering, LU-lärarens värdering och UU-lärarens sammanfattande värdering) bedömningsformuläret (för LU-läraren) Introduktionen genomförs vid behov via teknik, t ex för distansstudenter eller campusstudenter som är VFU-placerade utanför närområdet Luleå eller Piteå. Loggbok Ansvarig: Studenten Studenten ska föra loggbok under VFU-perioden. Loggboken ska vara ett underlag för handledningssamtalen med LU-läraren och beskriva VFU-aktiviteterna samt hur undervisningen har planerats, genomförts och utvärderats. Loggboken ska även 17

18 vara ett stöd för kursens VFU-uppgifter. I loggboken reflekterar studenten över VFUperioden, kursuppgifterna, trepartssamtalets självvärdering, de kontinuerliga handledningssamtalen med LU-läraren, VFU-bedömningen och sin egen insats under VFU-perioden. Loggboken är studentens kursdokumentation men innehållet kommuniceras med LU-läraren respektive UU-läraren. Planeringsunderlag inför VFU 2 Planeringsunderlaget ska fyllas i inför ditt första möte med LU-läraren i VFU 2. Därefter ska du tillsammans med LU-läraren planera VFU-perioden och föra en dialog kring vad som förväntas av dig under kommande VFU. Vid samtalet utgår ni från kursens kunskapsmål (som är desamma som bedömningskriterierna), VFUuppgiften/- uppgifterna och ditt planeringsunderlag. Ange erfarenheter och utbildningar som är relevanta för din professionsutveckling och som kan vara bra för din LU-lärare att känna till. Ange också aktuell termin i lärarutbildningen, genomgångna kurser, kommentar från LU-lärare i VFU 1 och vad du själv tycker att behöver utveckla och/eller förbättra utifrån bedömningen i VFU 1. Du ska också formulera dina förväntningar, behov och mål och din preliminära planering inför VFU 2 utifrån bedömningskriterierna/kursmålen. Planeringsunderlaget ska följa dig vidare i din utbildning och uppdateras inför VFU 3 med utgångspunkt från LU-lärarens bedömning och kommentarer i VFU 2 samt dina egna reflektioner i syfte att ge en helhetsbild över din professionsutveckling. Planeringsunderlaget finner du under VFU 2 mappen för din inriktning på VFUhemsidan. Registerkontroll Fr o m 1 april 2008 (SFS 2008:53) utförs registerkontroll av alla som erbjuds arbete inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Detta omfattar även personer som ska arbeta eller praktisera inom dessa verksamheter; lärarstudenter, inhyrd personal eller personer anställda inom andra delar i kommunen. Syftet är att minska riskerna för övergrepp mot barn och lärarstudenter ska därför uppvisa utdrag ur belastningsregistret vid VFU-periodens början. Det är viktigt att studenten skaffar ett registerutdrag hos polismyndigheten i god tid före VFU-periodens början eftersom kommuner idag har signalerat att de inte kommer att tillåta studenter som saknar detta utdrag att påbörja sin VFU. Registerutdraget ska överlämnas till rektor (eller motsvarande) för den verksamhet där man genomför sin VFU. Information om detta finns på följande hemsida: OBS!! Några kommuner har beslutat att deras verksamheter från och med H11 inte längre kommer att ta emot studenter som saknar giltigt registerutdrag när de påbörjar sin VFU-period. 18

19 BEDÖMNING OCH EXAMINATION AV VFU 2 Bedömningen och examinationen av studentens insats och måluppfyllelse under VFU 2 är en gemensam angelägenhet för examinator, övriga UU-lärare (universitetsutbildare) och LU-läraren (den lokala utbildaren). Bedömningen och examinationen av de studerandes insatser ska vara tydlig och rättssäker. LU-läraren ansvarar för bedömningen av studentens insats och måluppfyllelse under VFU 2 genom att fylla i bedömningsformuläret och skicka detta till LTU. För att säkerställa progression inom den verksamhetsförlagda delen av utbildningen och kvalitet avseende bedömning finns fastställda kriterier för bedömning av VFU. Som stöd för LU-lärare finns även utarbetade riktlinjer vid tveksamhet om studentens måluppfyllelse, vid samarbetsproblem eller vid avrådan. Student som blir underkänd i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen kan göra om den högst en gång. Bedömningen av studentens VFU-insats och måluppfyllelse grundar sig på: - Kursplanens kunskapsmål - LU-lärarens värderingsunderlag av studentens insats från det strukturerade trepartssamtalet, se nedan. - LU-lärarens bedömningsunderlag som fylls i vid avslutningen av VFU-perioden, se nedan. Universitetet ansvarar för examinationen av VFU kurserna i lärarutbildningen. Kursens examinator ska i samråd med medbedömarna (UU-lärare vid universitetet i UVK-kurserna och ämneskursen) examinera studenten enligt kursplanens mål efter avslutad VFU-period. Underlag för denna examination är dels det bedömningsformulär som ifylls av LU-läraren i verksamheten efter avslutad VFUplacering, dels de kursuppgifter som ingår i respektive kurs. Bedömningsformuläret, kursuppgifterna som beskrivs i respektive studiehandledning samt genomgången verksamhetsförlagd utbildning ligger till grund för examinators bedömning av studentens VFU-insats. Examinationen efter VFU 2 grundar sig på: - Bedömningsformuläret som LU-läraren fyller i vid VFU-periodens slut i dialog med studenten, se nedan. - UU-lärarens värderingsunderlag från det strukturerade trepartssamtalet, se nedan. - Den skriftliga VFU-uppgiften tillsammans med genomgången verksamhetsförlagd utbildning, se nedan. Betygsskalan för VFU1 är U, G eller VG enligt de kriterier som anges i respektive studiehandledning. 19

20 BEDÖMINGSUNDERLAG FÖR LU-LÄRARES BEDÖMNING AV STUDENTENS INSATS Ansvar: Examinator, UU-lärare, LU-lärare, utbildningsledaren för VFU LU-läraren utgörs av en av huvudmannen utsedd behörig lärare med yrkeserfarenhet som ska handleda studenten i den verksamhetsförlagda delen av utbildningen. LUlärarens uppgift är att handleda studenten i syfte att utveckla yrkeskompetens, ge respons/dialog och vid VFU-periodens slut utfärda ett bedömningsunderlag för att dokumentera studentens insats under VFU-perioden. I samband med VFU-periodens slut ska LU-läraren bedöma studentens insats under VFU och ange om studenten har uppnått varje enskilt kursmål genom att fylla i bedömningsunderlaget för den aktuella VFU 2-kursen. Detta görs genom att markera det värde som bäst motsvarar bedömningen för varje kursmål enligt underlaget. Värderingen görs enligt en tregradig skala med följande värden: - Inte tillräcklig förmåga/kunskap (f/k) - Tillräcklig förmåga/kunskap (f/k) - Väl utvecklad förmåga/kunskap (f/k) Studenten ska ha uppnått alla mål, dvs lägst värdet tillräckligt på samtliga kursmål för att VFU-insatsen ska bedömas som godkänd. Värdet inte tillräcklig förmåga/kunskap på ett eller flera av kursmålen är grund för underkännande av studentens VFUinsats. LU-lärare ska utöver bedömningen i underlaget även lämna kommentarer som kan förfina bedömningen, om möjligt för varje kursmål. Kommentarer är obligatoriska i fall LU-lärare anser att studenten inte uppnått något av målen. VFU-läraren ska dessutom sammanfattande kommentera vad studenten behöver utveckla under kommande VFU-perioder (Detta bör du arbeta särskilt med under VFU 3) eftersom detta ska ligga till grund för studentens planeringsunderlag för VFU 3 (och VFU 4) i förskollärarprogrammet och ska följa henne/honom under utbildningen. LU-läraren ska föra en dialog kring och motivera sin bedömning för studenten. Underlag för denna dialog är kursmålen, studiehandledningen, studentens loggbok och den skriftliga ämnesuppgiften. Bedömningsformuläret undertecknas av LU-lärare och student och LU-läraren skickar därefter bedömningsformuläret per post till VFUhandläggare Kristina Bäck vid LTU under adress: Luleå tekniska universitet Kristina Bäck Luleå Eventuell frånvaro ska anges i bedömningsformuläret. Efter avslutad VFU lämnar examinator över samtliga bedömningsformulär till VFU-handläggaren vid LTU där studenterna efter avslutad kurs kan hämta sitt bedömningsformulär. Hämtas dessa inte ut gallras bedömningsunderlaget 2 år efter uttagen lärarexamen. 20

21 Bedömningsunderlaget finns på länken: Utbildningsledaren för VFU ansvarar för att bedömningsunderlaget för VFU 2 finns på VFU-hemsidan senast 14 dagar innan VFU:n startar. UU-lärarna går igenom bedömningsunderlaget med studenterna i anslutning till VFU-perioden och vid en introduktionsträff med LU-lärarna före VFU-periodens början. 21

22 3. FAQ (vanliga frågor) om VFU 2 Arbetstider VFU-perioden innebär heltidsstudier och ska återspegla helheten i verksamheten. Studenten ska följa LU-lärarens samlade arbetsdag och delta i de aktiviteter som förekommer under VFU-perioden. Exempel på aktiviteter utöver planering och undervisning kan vara utvärdering, arbetslagsträffar, konferenser, fortbildningsinsatser och temadagar. Under den verksamhetsförlagda utbildningen i förskollärarprogrammet följer studenten LU-lärarens schema. Denna reflektionstimme ska vara i verksamheten och förläggas till en tidpunkt under dagen då verksamheten anser detta vara lämpligt. Om verksamheten bedömer att svårigheter finns att utföra reflektionstiden på VFUplatsen kan LU-läraren ge studenten tillstånd att utföra detta på annan plats. I arbetstiden (8 timmar) inryms handledning, planeringstid, loggboksskrivande, reflektion, öppnande och stängande av förskolan och föräldrakontakter. Blanketter Blanketter för ansökan om Bilmedgivande Byte av partnerområde Resebidrag Särskilda skäl för placering i partnerområde Utdrag ur belastningsregistret skola/barnomsorg finns att hämta på VFU-hemsidan: Praktik/Verksamhetsforlagd-utbildning-VFU-Praktik/Lararutbildningen/Blanketter Bilmedgivande Lärarstudent som genomför sin VFU på annan ort kan ansöka om bilmedgivande under VFU-perioden. Information om detta finns på VFU-hemsidan: df Byte av partnerområde Blankett för detta finns på VFU-hemsidan: partneromr%c3%a5de_kommun.pdf Resebidrag för studenter under verksamhetsförlagd utbildning (VFU) Vid VFU-placering utanför campus Luleå respektive Piteå kan lärarstudent ansöka om resebidrag under VFU-perioden. Resebidrag utgår till studenter som under sin verksamhetsförlagda utbildning (VFU) får merkostnader på grund av resor från bostadsort till anvisad VFU-ort jämfört med resor från bostadsort till universitetet. Ersättningen utgörs då av merkostnaden. Bidrag utgår i första hand för resa med allmänt kommunikationsmedel (buss i första hand) och med nyttjande av 22

23 periodkort/rabattkort och eventuella studeranderabatter. Bidraget utgår för lägsta möjliga biljettpris. Resebidrag utgår inte för resor i kommuner där periodkort för lokaltrafik gäller. Bidrag för resa med egen bil ges endast då allmänna kommunikationsmedel saknas. Vid anvisad placering utanför bostadsorten utgår reseersättning från Universitetet till VFU-orten. Ansökan om bilmedgivande görs på särskild blankett. Ansökan om resebidrag skall inlämnas senast under den termin (vår/hösttermin) då VFU:n genomfördes. Information om detta finns på VFUhemsidan: Praktik/Verksamhetsforlagd-utbildning-VFU-Praktik/Lararutbildningen/Blanketter Särskilda skäl för placering i partnerområde - VFU Student som åberopar särskilda skäl för VFU-placering ska lämna in ansökan i god tid innan VFU-placering ska göras. Särskilda skäl som kan beaktas är: 1. Sociala skäl är t ex då studentens familjesituation innebär svårigheter att genomföra VFU i visst partnerområde. 2. Medicinska skäl som kan vara egen eller anhörigs sjukdom. Läkarintyg erfordras. Förkortad restid eller påverkad privatekonomi betraktas inte som särskilda skäl. Blanketten finns på VFU-hemsidan: Utdrag ur belastningsregistret skola/förskola, se Registerkontroll nedan! Registerkontroll Student som inte lämnar in kopia av utdraget ur belastningsregistret till rektor eller motsvarande senast under VFU-periodens första dag tillåts inte att påbörja sin VFU-period innan utdraget kan uppvisas. Idag utförs registerkontroll av alla som erbjuds arbete inom förskoleverksamhet, skola och skolbarnsomsorg. Personer i dessa verksamheter ska uppvisa utdrag ur belastningsregistret och detta gäller även vissa andra personer som ska arbeta eller praktisera inom dessa verksamheter som lärarstudenter, inhyrd personal eller personer anställda inom andra delar i kommunen. Syftet är att minska riskerna för övergrepp mot barn. Lagändringen gäller fr.o.m.1 april 2008 (SFS 2008:53) och gäller studenter antagna från och med hösten I god tid innan den verksamhetsförlagda utbildningen påbörjas ska studenten skaffa ett registerutdrag hos polismyndigheten. Registerutdraget ska överlämnas till rektor (eller motsvarande) för den verksamhet där man genomför sin VFU. Information om detta finns på följande hemsida: Byte av partnerområde eller fristående verksamhet Om synnerliga skäl föreligger kan byte av partnerområde eller fristående verksamhet ske vid terminsskifte efter skriftlig ansökan till VFU-handläggaren. Blanketten ska ha inkommit senast 15 maj respektive 15 november. Information till partnerområdet eller fristående verksamhet sker senast vid terminsstart. 23

24 Blankett för detta finns på VFU-hemsidan: partneromr%c3%a5de_kommun.pdf Byte av skola inom partnerområdet eller fristående verksamhet När placeringen i ett partnerområde eller en fristående verksamhet är gjord är det den lokala samordnaren som ansvarar för eventuella byten av förskolor/skolor. Studenten ska i första hand vända sig till partnerområdets samordnare och i andra hand universitetets VFU-handläggare. Om partnerområdets samordnare finner att ämneskombinationer/årskurser inte kan erbjudas inom det egna partnerområdet kontaktas VFU-handläggaren som vidtalar ett annat partnerområde. En sådan placering gäller endast tillfälligt och studenten återgår till tidigare partnerområde eller fristående verksamhet vid nästa VFU. Information om detta finns på följande hemsida: partneromr%c3%a5de_kommun.pdf Frånvaro För att kunna bedöma och examinera studentens insats under VFU-delen i utbildningen krävs obligatorisk närvaro av studenten under hela VFU-perioden. Eventuell frånvaro ska alltid kompletteras i samråd mellan student och LU-lärare. Då LU-läraren är frånvarande på grund av sjukdom eller annan anledning ska rektor eller förskolechef ordna ersättare för LU-läraren. Studentens frånvaro under VFU 1-5 veckor: Om frånvaron under en VFU-period som är kortare än 5 veckor överstiger 5 dagar ska den verksamhetsförlagda utbildningen göras om i sin helhet. Frånvaro under VFU 5 veckor eller längre : För en VFU-period som är längre än 5 veckor ska frånvaro under mer än 5 dagar styrkas med sjukintyg - i annat fall görs VFU-perioden om i sin helhet. Försäkring Försäkringen gäller inte om studenter vikarierar under VFU-perioden. Detta gör att vikariat inte ska förekomma under VFU-placeringen Studenterna är försäkrade under utbildningen i enlighet med högskoleförordningen och försäkringen är tecknad hos Kammarkollegiet av Centrala studiestödsnämnden. I LTU-guiden Värt att veta under din studietid finns mer information om försäkringen. LTU-guiden finns på följande hemsida: Handlingsplan för studenter på VFU som får kännedom om att barn/elever utsätts för kränkningar eller diskriminering Enligt lag måste skolan agera vid misstanke om att ett barn/en elev far illa genom att utsättas för diskriminering eller kränkande behandling. Detta gäller oavsett om det är en eller flera elever eller någon vuxen som utsätter barnet för detta. Det är viktigt att både anställda i verksamheten och studenter på VFU tar alla signaler om trakasserier och kränkande behandling på allvar och agerar snabbt! Varje skola har rutiner som all personal ska känna till för att hantera akuta situationer i sin plan mot diskriminering och kränkande behandling (likabehandlingsplan). Om du som 24

25 student upplever att barn/elever utsätts för kränkningar eller diskriminering ska du prata med din LU-lärare eller förskolechef/rektor om detta. Bra information om kränkande behandling och diskriminering hittar du i handledningen Lika rättigheter i skolan som sammanställts av DO (Diskrimineringsombudsmannen), Skolverket och BEO (Barn- och Elevombudet) på Skolinspektionen. Läs bland annat om Åtgärder i akuta situationer på s. 47: %20utbildning/lika_rattigheter_i_skolan.pdf Riktlinjer vid tveksamhet om studentens möjlighet att nå kursmålen Om LU-läraren är tveksam till studentens möjlighet till att nå kursmålen ska dialog om detta i första hand ske mellan LU-läraren och studenten. Så snart tvekan uppstår ska LU-läraren ta kontakt med UU-läraren för ett samtal angående detta mellan studenten, LU-läraren och UU-läraren. Riktlinjer för arbetsgången vid samtalet: a. Samtalet inleds med att studenten ger sina synpunkter på situationen. b. LU-läraren ger sina synpunkter och motiverar varför samtalet äger rum. c. UU-läraren lyssnar in de synpunkter som framkommer och stödjer såväl studenten som LU-läraren. d. Parterna utarbetar ett gemensamt förslag om hur studenten kan bli mer medveten om och aktivt arbeta för att nå de kursmål som behöver stärkas. e. LU-läraren och studenten utvärderar därefter kontinuerligt studentens insatser. f. UU-läraren har förnyad kontakt med LU-läraren och studenten för att följa upp studentens utveckling. g. Studenten, LU-läraren och UU-läraren diskuterar tillsammans yrkesvalet för att utifrån den nya analysen bestämma om studenten ska godkännas eller underkännas. h. Vid behov av ytterligare kontakt mellan parterna kan någon av dem initiera fler möten i syfte att tillsammans utvärdera om önskad utveckling skett. i. Om UU-läraren har behov av ytterligare underlag för bedömningen av studentens insats under VFU:n kan fler besök i verksamheten göras efter överenskommelse mellan parterna. Riktlinjer för samtal om och handläggning av avrådan av student i lärarutbildningen Om tveksamhet om studentens lämplighet som lärare kvarstår efter genomförda samtal enligt riktlinjerna vid tveksamhet ska den fortsatta handläggningen leda till avrådan och hanteras enligt följande: 1) När LU-lärare informerat kursledare/examinator om tveksamheter kring studentens möjlighet att nå kursmålen eller i övrigt är betänksam om 25

26 studentens lämplighet för läraryrket ska ett möte mellan berörda parter (student, LU-lärare, UU-lärare) äga rum till vilket kursledare/examinator är sammankallande. LU-lärarens skriftliga bedömning ligger som grund för samtalet och är ett viktigt underlag i den fortsatta handläggningen av ärendet. 2) UU-lärare (kursledare/examinator) har samtal med institutionens utbildningsledare eller den som institutionen utsett och ev. studievägledare för beslut om fortsatt handläggning. 3) UU-lärare (i form av kursens examinator) kallar studenten till ytterligare ett möte. Vid detta tillfälle beslutas om avrådan eller om annan åtgärd ska vidtas. Till detta möte ska även ansvarig utbildningsledare eller den som institutionen utsett kallas. Beslut ska sammanfattas skriftligt och undertecknas av båda parter. 4) Uppföljande möte rekommenderas. Samarbetsproblem mellan student och LU-lärare Om det skulle uppstå samarbetsproblem mellan LU-läraren och en student under VFU-perioden ska dialog kring detta i första hand ske mellan LU-läraren och studenten. Exempel på orsaker till samarbetssvårigheter kan vara att LU-läraren anser att studenten missköter sin VFU-placering i något avseende Om situationen trots dialog inte förbättras kallar LU-läraren till ett möte med studenten och UUläraren. Syftet med mötet är att föra en dialog om vad som krävs för att den uppkomna situationen ska hanteras på ett bra sätt och förhoppningsvis leda till en förbättrad situation för parterna. Ett annat samarbetsproblem kan vara att studenten är missnöjd med LU-lärarens handledning. Om studenten inte upplever att handledningssituationen förbättras efter samtalet med LU-läraren kontaktar studenten UU-läraren som i sin tur kontaktar den lokala samordnaren. Den lokala samordnaren kallar studenten, LU-läraren och förskolans/skolans rektor eller förskolechef till ett möte för beslut om vidare åtgärd och en lösning på den uppkomna situationen. Sekretess Studenter på VFU har tystnadsplikt. Sekretess innebär ett förbud att röja uppgifter och är en inskränkning i den svenska offentlighetsprincipen. De känsliga uppgifter som skolpersonal tar del av i sitt elevvårdande skyddas av bestämmelserna i sekretesslagen (SekrL). Studenterna får i början av utbildningen information om bestämmelserna i sekretesslagen. Under VFU:n kan kommunen begära att studenten ska underteckna en sekretessförbindelse. Studieavbrott/studieuppehåll Om avbrott sker under VFU ska även partnerområdets samordnare och universitetets VFU-handläggar samt LU-lärare informeras om detta. Avbrott/uppehåll i studierna ska anmälas till studievägledaren. Avbrottet räknas från den dag anmälan diarieförts. Blankett finns att hämta på Studentwebben/Blanketter: 26