NATIONELL TRÄFF 2016 LANDSBYGDSUTVECKLARE. Natalia Avdashkova Madeleine Davidsson Petra Kessler

Transkript

1 NATIONELL TRÄFF 2016 LANDSBYGDSUTVECKLARE Natalia Avdashkova Madeleine Davidsson Petra Kessler

2 SAMMANFATTNING Vilken är den viktigaste frågan du som landsbygdsutvecklare jobbar med hemma i din kommun/län/region? Service på landsbygden. Den fysiska planeringen kopplat till bostadsförsörjningen. Vem äger frågan och vem skall betala? Bästa tipsen deltagarna fått med sig från dagens konferens? Hur man praktiskt kan arbeta med integration. Utvärdering och uppföljning är viktigt för utveckling och att ta lärdom från projekt som inte fick det utfall man hade hoppats på. Förhoppningar och farhågor i arbetet just nu? Farhågor kring hur det skall bli nu när Migrationsverket stänger ner asylboenden. Vart skall människor ta vägen och hur skall vi lösa bostadsbristen? Förhoppningen att fler partnerskap och samarbetsprojekt ska komma att bildas. Förhoppningen att flera småskaliga projekt kan finansieras med hjälp av medborgarfond, mikro-lån etc. 1

3 Ett nytt liv på landsbygden framtid, drömmar och integration Hur man kan vända utmaningar till samhällsutveckling Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Integration Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Service i landsbygder Parlamentariska landsbygdskommittén Dialog med civilsamhället 2

4 Ett nytt liv på landsbygden framtid, drömmar och integration Maria Casal, Kramfors kommun Inledningsvis berättade Maria Casal som är integrationsstrateg på Kramfors kommun om bakgrunden till varför kommunen arbetar med integrationsfrågor. Från 2013 till 2016 har antalet platser för asylsökande ökat från 400 till 1400 platser. Casal berättade att det idag är ca 10 procent av befolkningen som är nyanlända i kommunen. Kommunen erbjuder bland annat personer från år en plats på gymnasiet. Det får inte kommunen något bidrag för, men politikerna var överens om att det var någonting som de ville erbjuda i sin kommun. Hon berättade vidare att de i dagsläget håller på att skapa en mötesplats som heter Kramforshjärtat som har fokus på mänskliga rättigheter, inte fokus på asyl. Både politiker och tjänstepersoner är med på tåget när det gäller Kramforshjärtat, och att det är en viktig pusselbit i arbetet. Ett problem som Casal tog upp i dagsläget är att Migrationsverket har börjat stänga asylboenden och det skapar en social oro bland människor. Dessa människor hamnar nu i kläm igen, både när boendena öppnade men även nu när de stängs, eftersom många vill kunna bo kvar i Kramfors där de åter igen har byggt upp en trygghet. Hon berättade att det finns otroligt mycket olika kompetenser bland de som kommit till Kramfors och att det är fantastiska människor med drömmar överallt. Hon visade sedan en bild där alla dessa möjligheter och drömmar kan bli sanna, men poängterade att möjligheterna begränsas av brister i kollektivtrafiken, brist på hyresbostäder och brister i samhällsservicen i kommunen. I kommunen har det på initiativ av invånarna bildats flera flyktingråd och Casal har möte med representanter från respektive råd en gång i månaden. Det har varit ovärderligt för henne som samordnare att kunna träffa dem och tillsammans lyfta frågor som behöver diskuteras. Hon tryckte också under sin presentation på att hon inte uppskattar ordet integration, när de i kommunen pratar om integration pratar de hellre om inkludering. Det skedde sedan en kort diskussion kring att kommuner har lagt ner skolor på grund av en befolkningsminskning och nu har de helt plötsligt jättemånga barn. Anläggningar öppnas i samma byar som skolorna har lagts ner i. Flera instämde och sade att det här verkligen är en rejäl utmaning, men att skolorna på något mirakulöst sätt löser det här. Casal fick också en fråga kring hur många av de asylsökande som stannar kvar i kommunen när de fått uppehållstillstånd och i Kramfors kommun kunde de se att det ökar. Under 2015 var det cirka 100 stycken som självbosatte sig och i år nådde de den siffran redan i juni. Baksidan av det här som Casal berättade är att det är svårt att hitta hyreslägenheter, och hon är orolig att människor bor väldigt trångt. När Casal hade genomfört sin presentation ställde hon frågan Hur kan vi som landsbygdsutvecklare bidra till ett nytt liv på landsbygden- framtid, drömmar och integration Något som ni skulle vilja förändra? som alla deltagare fick diskutera gruppvis. 3

5 Sammanfattning av efterföljande diskussion: Vi som landsbygdsutvecklare skall vara lobbyister, speciellt när det gäller boendefrågan. Byta ut titeln landsbygdsutvecklare. Det är inte vi som individer som ska utveckla landsbygden. Kanske ska det kallas lokal utvecklare eller landsbygdssamordnare? Kompetens - känner att man saknar kompetens i dessa frågor. Vad finns det för möjligheter med sociala fonder, inte alla som vet? Hur jobbar Migrationsverket med dessa frågor? Bidra med en kartläggning av kompetensbehov på företag och ta reda på om det finns en vilja att ta emot praktikanter på företag. Viktigt att arbeta med kompetensmatchning. Jobba med brister såsom service och allmänna kommunikationer. Många upplever en bild av landsbygden som inte stämmer. Som att det är stora avstånd, mörkt och mycket rovdjur. Vi måste visa vilka möjligheter det finns att skapa sig ett gott liv på landsbygden. Hur man kan vända utmaningar till samhällsutveckling Lena Lindström, Örnsköldsviks kommun Möjligheternas Örnsköldsvik, kommunens vinnande vision presenterades av Lena Lindström, landsbygdsutvecklare på Örnsköldsviks kommun. Visionen sattes i handling genom projektet Bygd och stad i balans 2.0 år 2011, som året därpå genererade en utmärkelse Årets kommun av Hela Sverige ska leva. Det började med att man pekade ut landsbygden som en aktualitet, berättade Lindström, vilket följdes av samlade krafter kring utveckling av servicepunkter runt om i kommunen. Detta utgjorde första etappen i projektet och resulterade i totalt tio servicepunkter. Parallellt med serviceutveckling prioriterades boende, integration, samverkan, kommunikation och attityder inom etapp 2. Erfarenheter från projektet var till stor nytta för uppföljaren Bygdsam, ett projekt som startade under våren 2015 med fokus på nya arbetsformer i samverkan mellan den ideella sektorn, företagen och kommunen. Nu hade kommunen även en landsbygdsstrategi som fungerade som en plattform för utvecklingsarbete i de fyra serviceorterna. 4 Att kommunen har prioriterat landsbygden och att projektledarna var lokala och kända för landsbygdsborna har varit av stor betydelse, menade Lindström. Men att få in pengar till projektet Bygdsam är inte enkelt. Bygdsam fungerar som ekonomiska föreningar på varje serviceort, men finansiering från bygden och kommunen kommer inte på en gång. Det hänger därför mycket på att locka privatpersoner, föreningar och företag att gå in med pengar. Lindström är trots det positiv och ser det som en spännande utmaning.

6 Hur man kan vända utmaningar till samhällsutveckling Nils Philips, Röstånga Utvecklings AB Nils Philips är en erfaren eldsjäl från Röstånga, en av årets lantisar 2012 och styrelseordförande på Röstånga Utveckling AB (RUAB). Aktiebolaget bildades av den drivna ideella föreningen Röstånga Tillsammans och har samma mål, att genom lokalt engagemang utveckla bygden, men med lönsamhet som grundtanke. Att köpa, på egen hand rusta upp och sedan hyra ut fastigheter till lokal verksamhet och föreningar har bidragit betydligt till bolagets ekonomi, och inte minst till bygden som brottas med klassiska landsbygdsutmaningar, berättade Philips. Han poängterade att det lokala engagemanget och nya lösningar är viktiga när varken marknaden eller offentliga sektorn kan hjälpa till. Men allt började med ett leaderprojekt, där de lärde sig att arbeta tillsammans och bygga tillit. När både projektet och pengarna tog slut behövde de hitta egna pengar. En positiv aspekt var att de kunde arbeta med vad de tyckte var viktigt; andras pengar innebär att någon annan bestämmer vad som behöver göras, menade Nils. De ville inte hamna i ansökningsträsket och den styrda finansieringen och bildade därför utvecklingsaktiebolaget. Idag har de 400 delägare och 120 medlemmar i föreningen. En fantastisk insikt under arbetet blev att lokala utvecklingsprojekt, och inte nödvändigtvis specifikt integrationsprojekt, kan bidra till integration genom att man testar att arbeta tillsammans. Philips berättade att de tog vara på den relevanta och gedigna kompetensen som visade sig finnas hos några ungdomar på asylboendet, och kunde på så sätt betydligt snabbare renovera byggnaden, som skulle bli Röstångas alldeles egna mikrobryggeri. Hur man kan vända utmaningar till samhällsutveckling Fredrik Lager, Kristianstads kommun Fredrik Lager från Kristianstads kommun började med att berätta att han 2009 fick uppdraget att jobba med landsbygdsutveckling, något som han tackade ja till trots sina farhågor. Han visste att titeln landsbygdsutvecklare skulle innebära utmaningar och att förväntningarna på honom skulle vara stora. Han berättade att han möttes med stor tveksamhet när han åkte ut för att berätta om hur man skulle jobba och hur man skulle lösa problem på landsbygden. Men hans motivation att fungera som en samordnare, se styrkan i föreningar och stimulera människor att tänka i nya banor resulterade i utmärkelserna Årets kommun 2014 och Årets lantis. Lager betonade att en av den offentliga sektorns viktigaste funktioner är ta tillvara på det lokala engagemanget, på eldsjälarna. Kommunen är mycket bra på att ta fram översiktsplaner och landsbygdsstrategier, men när omvärlden förändras och det finns lokala önskemål sätter juridiken och pengarna ofta käppar i hjulen hos kommunen, menade han. Lösningar på samhällsproblem kan istället många gånger hittas i det lokala samhället, och det är just därför som det är så viktigt att kontinuerligt stödja och stimulera det. Det är viktigt att uppmärksamma 5

7 möjligheterna med sociala innovationer på landsbygden, genom bland annat utbildningsinsatser, exempel på lyckade åtgärder och inspirerande studieresor. Det handlar mycket om att våga ta nästa kliv när man står inför en utmaning, menade Lager som idag är en stolt och orädd landsbygdsutvecklare. Några slutord från Lena Lindström, Nils Philips och Fredrik Lager kan sammanfattas med att det är viktigt att få starka mandat från den politiska ledningen, att landsbygdsutvecklare ska våga arbeta i nära samarbete med eldsjälarna och stötta dem, men inte åka ut om det inte finns pengar till de lokala behoven. Sammanfattning av efterföljande diskussion: När vi pratar om lokal utveckling och nämner kommunen; vad är kommunen? Hur gör man för att bearbeta kommunen så att detta genomsyrar kommunala aktiviteter? Vem äger problemet? Måste förankras politiskt. Landsbygdsnätverket skulle kunna hjälpa att sprida bra exempel, men också trycka på hur man kan jobba med de här frågorna. Då blir man inte ensam i sitt arbete. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Integration Jan Runfors, Hela Sverige ska leva och Bo Ljung, Länsstyrelsen, Stockholm Jan Runfors och Bo Ljung inledde med att presentera sig själva, arbetsgruppen integration och de två projekt de varit engagerade inom arbetsgruppen. Ljung från Länsstyrelsen i Stockholm lyfte fram vikten av att kommunerna får fram bostäder till de nyanlända som kommer att bosättas i landets kommuner. Den nya bosättningslagen som infördes i mars 2016 medför att kommunerna kommer att vara skyldiga att ta emot nyanlända flyktingar enligt fastställd läns- och kommunfördelning. Med anledning av det ökade antalet flyktingar som beräknas få uppehållstillstånd under 2017 kommer det att vara behov av fler bostäder. Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp har genomfört ett särskilt projekt för att undersöka tillgången på möjliga bostäder på landsbygden. De områden som projektet har tittat på är följande: Inventering av bostäder Identifiera möjligheter och hinder Samverkan med föreningar 6 De kommuner som deltagit i arbetet är Högsby, Kinda, Uppsala, Sala och Kungälv. Projektets effektresultat: Det är möjligt att få fram bostäder på landsbygden (ca 90 bostäder har identifierats). Utöver effektresultat i form av bostäder på landsbygden ser man också aktivitetsresultat som kommunerna redovisar:

8 Nya och/eller fördjupade kontakter med föreningslivet på landsbygden (till exempel byalag, lokala utvecklingsgrupper, LRF-avdelningar med fler). Nya samarbeten inom kommuner och mellan kommuner och Länsstyrelse. Nya användningssätt av hemsidor och sociala medier för att identifiera lediga bostäder på landsbygden. Webbformulär på hemsida där den som är intresserad av att hyra ut hus kan anmäla intresse. Bildande av ekonomisk förening i syfte att stödja privat uthyrning av bostäder. Runfors berättade om arbetsgruppens projekt stöd till etniska organisationer där Jan ingår tillsammans med Per Hasselberg Hushållningssällskapet, Yusra Moshtat Göteborgs miljöförvaltning och Med andra ögon, Asha Ismail SIOS och Madelene Nelson, Landsbygdsnätverket. Arbetsgruppen gick ut brett bland medlemsorganisationerna och i andra nätverk för att hitta föreningar, kommuner och etniska organisationer som ville samarbeta för att asylsökande och människor med uppehållstillstånd skulle få mer delaktighet i föreningsliv och större kunskap om möjligheterna att bo och arbeta på svensk landsbygd. Målen med Stöd till etniska organisationer Stärka de etniska organisationernas roll i arbetet med nyanlända och asylsökande på landsbygden. Stärka samarbetet mellan etniska föreningar och föreningslivet på landsbygden. Öka landsbygdsföreningarnas kontakter med tätort och stad. Ökad kunskap om möjligheterna att bo och arbeta på landsbygden. Ökad kunskap om varandras föreningsliv. Till detta projekt valde man ut tre intressanta områden där etniska och svenska föreningar samt kommuner samarbetade. Det blev Boden med Somaliska föreningen, Afghanska föreningen, Hela Sverige ska leva Norrbotten och Bodens kommun. Degerfors med ABF, Multikulturella föreningen, föreningen Berget som arbetar med hantverk och Degerfors kommun. Uppsala med Samarbetsorganisationen för invandrarföreningar i Uppsala(SIU), Hela Sverige ska leva Uppsala län och Uppsala kommun. I alla de tre områdena samarbetar de också med idrottsrörelsen, studieförbund och lokala grupper m.fl. på landsbygden. De tre projekten kommer att lämna in slutrapport i november och om hur de kommer fortsätta sitt arbeta. Mer information från arbetsgruppen Integration finns på Landsbygdsnätverkets webbplats. 7

9 Därefter ställdes följande diskussionsfråga: Hur kan Landsbygdsnätverkets integrationsgrupp och delnätverk för landsbygdsutvecklare bidra till varandras arbete? Det behövs forum på regional nivå, då det saknas ett nätverk för detta. Sprida kunskap om arbetsintegrerande företag (ASF) då det inte finns många som känner till det. Det behövs ett stort nätverk för integrerande. Landsbygdsnätverkets arbetsgrupp Service i landsbygder Fredrik Lager, Kristianstads kommun, Jacqueline Hellsten, Leader, Bosse Lönnqvist, Hela Sverige ska leva och Camilla Jägerhem, Tillväxtverket Fredrik Lager, Jacqueline Hellsten, Bosse Lönnqvist och Camilla Jägerhem presenterade en av Landsbygdsnätverkets nyare arbetsgrupper Service i landsbygder. Service på landsbygden är en av de viktigaste frågorna och är alltid aktuell. Frågan är särskilt intressant eftersom samverkan kring den automatiskt förenar människor och fångar upp andra mål såsom naturturism och integration, menade arbetsgruppen. Gruppen representerar en bred samling bestående av bland andra Hela Sverige ska leva, Bygdegårdarnas Riksförbund, kommuner och länsstyrelser. Det sker en stor satsning på service inom landsbygdsprogrammet och hos Tillväxtverket finns stöd för lokala servicelösningar att söka. Gruppens inriktning är information och kommunikation och arbetet ska skapa mervärde av insatser som redan görs ute på landsbygden, istället för att uppfinna hjulet igen på varsitt håll. Målen innefattar bland annat att yrkesverksamma landsbygdsutvecklare får kunskap och inspiration om hur lokala servicelösningar kan utvecklas och finansieras, verka för att öka samordningen av insatser för mervärde samt öka efterfrågan på stödet till servicelösningar inom landsbygdsprogrammet. Leaderområdena är också en prioriterad målgrupp. 8 Camilla Jägerhem från Tillväxtverket diskuterade vad service på landsbygden egentligen innefattar. Offentlig service som är aktuell för gruppens arbete kan utgöra en del av kommunens service, exempelvis samverkan med bibliotek, kommunmedborgarinformation och turistinformation. De stora aktörerna som finns tillgängliga digitalt såsom Försäkringskassan är inte lika aktuella. Grundläggande kommersiell service i gles- och landsbygd innefattar enligt en nyligen genomförd utredning dagligvaror, drivmedel, ombudsfunktioner för post- och apotekservice samt betaltjänster och anses vara uppnådd när den är så tillgänglig att vardagen fungerar på ett tillfredsställande sätt för människor och företagande. Men detta är inte lätt att mäta, menade Jägerhem. Servicen har både försämrats och förbättrats sedan 70-talet, men kan konstateras utgöra en samhällsutmaning som innebär höga kostnader. Hon påpekade att det oftast börjar med när en komponent försämras. Man kanske åker till en annan ort för att till exempel handla och passar på att gå till frisören osv. Förändringar i rörelsemönster förändrar företagens förutsättning för att bedriva kommersiell service.

10 Lösningen kräver därför ett helhetsgrepp och kunskaper om många gånger helt osynliga samband. Situationen på landsbygden kräver också andra strukturer i näringslivet; på flera håll i landet har byaföreningen ofta tagit över driften av bensinmacken, affärer och andra verksamheter. När det offentliga och kommersiella drar sig tillbaka får individer ta ansvar för verksamheterna för att kunna bo kvar på landet. Det kräver att man organiserar sig lokalt i ideella sammanhang, att det finns någon som vill och orkar. Det krävs en långsiktig flernivåsamverkan mellan den offentliga, privata och ideella sektorn, men det behövs samtidigt finansiering och tajming. Arbetsgruppen uppmanade deltagarna att se utmaningen från en positiv vinkel: det har aldrig funnits så många möjligheter och så mycket medvetande kring frågan som det gör nu. Det finns goda förutsättningar för utveckling och tillväxt med de 700 mnkr som finns tillgängliga i landsbygdsprogrammet för just stöd till lokal service på landsbygden. Filmen Lokala lösningar av Tillväxtverket sammanfattar möjligheterna kring finansiering, kontaktnät och projektkriterier och finns tillgänglig på nätet. Mer information från arbetsgruppen Service i landsbygder finns på Landsbygdsnätverkets webbplats. Sammanfattning av efterföljande diskussion Under en paus i presentationen uppmanades deltagarna att diskutera vilken information de känner att de behöver från arbetsgruppen för att stöttas i sitt arbete, eller vad de vill veta mer om. Det är svårt att sätta sig in i hur bidragen fungerar och att det ofta visar sig vara snävt när man läser in sig. Mer lättillgänglig information efterfrågades. En fråga ställdes gällande pengar till bredbandsutbyggnad. Stöd till bredband ingår inte i pengarna som avser stöd till service, svarade arbetsgruppen. Den parlamentariska landsbygdskommittén Maria Gustafsson Maria Gustafsson som arbetar som en av sekreterarna vid den parlamentariska landsbygdskommittén berättade om hur deras arbete fortskrider. Hon berättade att delbetänkandet redan har lämnats över och att de nu är inne i en otroligt intensiv fas. Detta eftersom de sista skrivningarna skall göras klara och nu pågår flera förhandlingar mellan politikerna för att få fram ett resultat som förhoppningsvis kan hålla flera mandatperioder framåt. De arbetar för att både möta utmaningarna och möjligheterna som finns till De främsta utmaningarna inför 2050 som Gustafsson lyfte fram under presentationen är bland annat demografiska utmaningar samt fler som verkar inom tjänstenäringar och arbetskraftsbrist. I delbetänkandet har de satt högt ställda mål gällande digital infrastruktur med hög kapacitet, och nu försöker de reda ut hur det skall kunna lösas på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt för staten. Hon 9

11 berättade även att de diskuterar om hur de kan lägga målsättningar och styrningar när vi idag inte har någon formellt samlad och sammanhållen landsbygdspolitik. Det finns en utmaning med att olika sektorer har olika landsbygdsdimensioner och hur de skall kunna arbeta för att stärka samordningen, menade hon. En annan fråga som de också tittar på är att statliga jobb försvinner på landsbygden och de frågar sig hur de kan göra tydliga insatser för att stoppa det. Hur de skall kunna säkra upp arbetskraftsförsörjningen på ett hållbart och långsiktigt sätt, hur de kan lösa näringslivets tillgång på finansiellt kapital när bankernas närvaro försvinner och samordning i transportsystem är andra områden som de arbetar med just nu. Gustafsson lyfte också fram att det kommer tydligare mål och beskrivningar av statens närvaro i alla delar av landet. Hon menade att den parlamentariska landsbygdskommitténs uppdrag är att vässa de verktyg som staten är ansvariga för när det gäller utvecklingen av landsbygden. Sammanfattning av efterföljande diskussion: Det skedde en diskussion om den statliga närvaron. Kommunerna tar med glädje emot flyktingar, men ansvaret för kontakten med de statliga myndigheterna läggs på den kommunala verksamheten. Det finns en känsla för att staten inte bryr sig. Därför var deltagarna positiva till att kommittén tittar på hur den statliga närvaron kan bli bättre. Det skedde också en diskussion om att det står beskrivet om offentliga jobb i delbetänkandet men inte om närvaron av offentlig service. Flera uppfattade att offentlig service inte diskuteras i delbetänkandet och att förtroendet för offentlig service minskar. Avslutningsvis diskuterades det kring hur mycket den parlamentariska landsbygdskommittén tar hänsyn till enskilda beslut som påverkar landsbygden, som exempelvis konsekvenserna av höjda bensinpriser. Maria menade att de tar hänsyn till den typen av konsekvenser men att de inte enbart kan titta på specifika problem eftersom dessa ändras kontinuerligt. Dialog med civilsamhället Anna-Karin Berglund, Sveriges Kommuner och Landsting Anna-Karin Berglund från Sveriges Kommuner och Landsting betonade vikten av civilsamhällets roll för att integrera nyanlända och asylsökande. 10 Den lokala kraften finns för att hjälpa nyanlända och asylsökanden in i lokalsamhället. Många idéer och lösningar realiseras däremot aldrig på grund av det startkapital och det vinstintresse som bankerna kräver av sina låntagare. Viktigt här är att kommuner, länsstyrelser och regioner går in och stöttar idéer som inte är vinstdrivande utan som verkar för ett lokalt engagemang. Vi måste ge plats för den ideella styrka som finns och utveckla modeller som satsar på hållbara långsiktiga relationer i samhället.

12 Berglund lade fram en ny idé för hur kommuner, länsstyrelser och regioner ska ta tillvara på civilsamhällets kraft. Konceptet är tidigare känt inom föreningslivet och kallas Idéburet offentligt partnerskap (IOP). Berglunds idé är att bredda det idéburna offentliga partnerskapet till att omfatta hela den offentliga sektorn och civilsamhället. Organisationen fungerar då som en plattform för lokala aktörer i ett samarbete med kommun, region och länsstyrelse. Hon menade att den idéburna organisationen ska erbjuda en konkurrenskraftig marknadslösning där medborgaren inte ses som en konsument utan som en medpart. Därför ska organisationen vara gemensamt ägd och ha en väl förankrad policy. Arbetet ska ske i form av en respektfull dialog genom att samtala sig fram till att identifiera möjliga utvecklingsvägar. Berglund talade varmt om en samtalsform vid namn Learning Village som har använts av kommuner med tidigare sociala problem. Genom denna samtalsform kan man identifiera gemensamma samverkansinitiativ. Kommunikationen i partnerskapet är oerhört viktig, likaså att man har med sig redan från början att det är olika kulturer som ska besluta om en gemensam lösning. De nyanlända har stor betydelse för samhällsutvecklingen eftersom de bidrar med social resursförvaltning och en idéburen sektor. Sammanfattning av efterföljande diskussionsfråga Olika former av partnerskap. Vad har ni för insikter av partnerskapsarbete? Viktigt att som offentlig aktör lyssna och följa upp, att alla känner sig delaktiga i en kommuns utveckling. Vinner samhällsutveckling. Att bilda utvecklingsgrupper skapar ringar på vattnet. Medborgardialogen är ett sätt att fånga upp det som kommer upp under vägen. Dock måste man organisera det senare. I ett partnerskapsarbete är det få som gör mycket, därför är det viktigt att samordna när man som kommun skall fråga om något, eller vill ha hjälp, eller lämna ut information. Som engagerad i föreningar blir det tröttsamt om man inte får stöd. Ett offentligt stöd i lokalt ideellt arbete är en långsiktig satsning för att öka tilliten mellan det offentliga och civilsamhället. Det behövs radikala innovationer i välfärden. Landsbygdsutveckling betraktas i allt större utsträckning som ett strategiskt fält och det är viktigt att utveckla arbetet med detta fält. 11