Konsekvenser av det öppna gymnasielandskapet i Göteborgsregionen

Transkript

1 Peter Holmström Arbetsmaterial 1 Konsekvenser av det öppna gymnasielandskapet i Göteborgsregionen Anteckningar från seminarium i Utbildningsgruppen Tid: Måndagen 1 september 2003, kl Plats: Ågrenska, Lilla Amundön Ledamöter Frank Andersson (s), Göteborg, ordf Agneta Granberg (m), Göteborg Carola Granell (s), Stenungsund Helene Odenjung (fp), Göteborg Ingegerd Löfqvist (m), Alingsås, vice ordf Annelie Sundling (kd), Öckerö Birgitta Lindahl (fp), Partille Bengt Gustafsson (m), Kungälv Eva Bertilsson-Styvén (s), Tjörn Tuula Karlsson (mp), Lilla Edet Monica Samuelsson (s), Ale Birgitta Palmertz (fp), Lerum Jan Österdahl (m), Kungsbacka Sekreterare Peter Holmström, GR Övriga deltagare Börje Rådesjö, GR, Utbildningschef Örjan Eklund, GR Margaretha Allen, GR Margrethe Kristensson, GR Deltog ej Henrik Johansson (s), Göteborg Wiwi-Anne Johansson (v), Mölndal Ing-Marie Samuelsson (s), Härryda Föredragningar genomfördes enligt utsänt förslag, varefter överläggning vidtog enligt följande: 1. De regionalpolitiska utbildningsmålen syfte, innehåll och form - kort repetition (Börje Rådesjö, Margrethe Kristensson och Margaretha Allen) => Det material som redovisas vid seminariet samlas i en särskild mapp som skickas ut till ledamöterna och läggs ut på hemsidan. Börje R: Redovisade målen. Margrethe K: Visade exempel från hemsidan.

2 Carola G: Önskar info om när det sker uppgraderingar på hemsidan. Agneta G: Man skulle då kunna skicka med även en länk direkt till uppgraderingen. => Börje R: Vi kommer att skicka ut info till UG när uppgradering av hemsidan sker. BR: OH - Elevprognoser och antagna elever i kommunala och fristående skolor. - Fördelar och nackdel med samverkansavtalet - Nytt i avtalet (bl a öppnat för alla, fyraårigt, checklista vid start av nya utbildningar, samverkan marknadsföring, uppföljning och utvärdering) 2. Utfallet efter två läsår med ett öppet utbildningslandskap (Örjan Eklund) Örjan E: OH-bilder - Vad har hänt sedan 1999? (skäl har tidigare fordrats för att söka till skola i annan kommun, teknikprogrammet öppnades från starten, ) - Sökalternativ till kommunala och fristående skolor Utbildningsutbudet i fristående skolor (de studieförberedande utbildningarna har fyrdubblats) - Var femte elev går i fristående skolor - Det finns ca 29 fristående och 28 kommunala skolor i regionen - Två nya är anmälda till skolverket (bl a teaterskolan Den brinnande längtan) - Fråga om kommunerna måste lämna synpunkter på ansökningar även i andra kommuner i regionen. Man har fått svaret att p g a avtalet är alla kommunernas skolor berörda. Börje R: UG bör ta detta med sina resp förvaltningschefer om att man inte måste svara m a a avtalet. - Intagningen till fristående skolor, egna och övriga kommunala skolor i regionen. - Antalet elever som går i annan kommuns kommunala skola där utbildningen även finns på hemmaplan. - Elever fördelade på utbildningar som även finns på hemmaplan. - Härryda tar emot elever även från Bollebygds kommun. Bensträckare 3. Principer för framtagning av interkommunala ersättningar (Margaretha A) Genomgång av hur arbetet med at ta fram de interkommunala priserna sker. Redovisade utlämnad rapport, daterad 20 december 2002, Prissättning av gymnasieutbildning inför 2002 års interkommunala prislista inom GR. Agneta G: Vad orsakar att Göteborgs priser ofta ligger lägre än GRs priser? Detta påverkar diskussionen med de fristående skolorna i Göteborg. Jan Ö: Hur förhåller sig prislistan till de belopp skolorna får? Det vore intressant att veta hur kommunerna ligger till i förhållande till regionen? Används detta för bench-marking i kommunerna? Börje R: Detta material skulle kunna användas i dess nuvarande utformning för avancerad bench-marking mellan kommunerna. Birgitta L: Är intresserad av hur priserna tas fram kalkylslag mm.

3 Monica S: Har arbetsgruppens ordförande som förvaltningschef (Kjell F), vilket innebär att man får en korrekt och viktig diskussion i nämnden. Birgitta P: Det har visat sig att elever från Lerum som studerar på LM Engström har fått betala för skolmåltiderna, trots att skolan har fått betalt för dessa genom de interkommunala ersättningarna. Detta sker nu inte längre. Margaretha A: Informerar om effekterna av avtalet på antalet specialutformade program på så sätt att antalet sådan program är mycket mindre än i övriga landet. Börje R: Kan vi komplettera hemsidan med anledning av vad som kommit upp i diskussionen. 4. Nyckeltal för kommunerna (Margrethe Kristensson) Informerade om grunddatabasen (U2) på GRs hemsida och om övrig statistik som går att ta fram från hemsidan. En regionalt sammansatt arbetsgrupp är inblandad i detta arbete. Ett erbjudande till UGs ledamöter är att i anslutning till kommande sammanträden på plats demonstrera GRs hemsida, för att ge större kunskap om hur sidan kan användas. Ingegerd L: Har svårt att förklara med hjälp av nyckeltalen förklara hur kostnaderna slår på kommunerna. Carola G: Det kan vara intressant att ta med hela landet. Svar: Sverige finns med jämförande värde för flera av dessa jämförelser. Frank A: Sådana här genomgångar är viktiga eftersom det visar hur mycket material det finns att hämta på hemsidan. => Börje R: Vi arbetar för närvarande med att göra en trycksak för att lyfta fram detta material och där göra reklam för hemsidan. Birgitta L: I Partille går en stor andel av kostnaderna till interkommunala ersättningar. Vi behöver ha en djupare information i nämnden och för andra för att få till stånd en mer rättvis diskussion. Bra att då ha något material att hänvisa till. Carola G: Detta är den absolut enskilt viktigaste frågan som vi har gemensamt i regionen - och är avgörande för ett fortsatt samarbete. Frank A: Hur kan vi utnyttja detta material på ett bra sätt? För nämnder, kommunledning och även massmedia. Börje R: Presentationen ska naturligtvis följas upp med vilka åtgärder som behövs. Heléne O: kan vi föregripa Skolverkets rapporter med snabbare åtgärder i regionen? Eva B-S: Jmfr med äldreomsorgens siffermaterial och den stora nyttan av detta material. Pressen är här inte tillräckligt informerad, vilket måste kunna åtgärdas. Ingegerd L: Hänvisar till Svekoms hemsida där man själv kan arbeta med materialet och själv göra sina grafer.

4 Börje R: Alla har access till GRs hemsida som ska användas för att få en bra diskussion. 5. Kostnader för elevernas resor mellan skola och bostad (Margrethe Kristensson) Punkten utgick. 6. Samverkansavtal kring naturbruksutbildningar (Peter Holmström) Kortfattad information lämnades kring utlämnat material (fyra delar). Paus 7. Kommande steg: - Kommunernas framtidsplaner - inventering av investeringarna på 5 års sikt (Utbildningsgruppens ledamöter) Lerum Volymutvecklingen med topp Skolan klara 1500 elever. Nu finns Man räknar med att klara puckeln med nuvarande dimension. Vill ha lika många elever men färre program. Eleverna bör vara marknadsförare och besöka grundskolorna under hösten. Lärarpool inom GR bör prövas. Hur resonerar vi i Lerums kommun betr gymnasieprogram? (BirgittaPalmertz) Vill vi minska eller öka? Lerum har en väl fungerande gymnasieskola med bra lokaler och fin miljö. Vi har kunnat glädja oss åt många sökande i höst. När eleverna i GR fått möjlighet att fritt söka till gymnasierna har fler än tidigare sökt sig till Lerums gymnasieskola. Volymutvecklingen framåt: Elevtoppen beräknas komma 2008 med 1500 gymnasieelever i Lerum varav 400 interkommunala elever. År 2002 hade vi 475 elever från annan kommun. Lokalresurser: Gymnasiet är ombyggt för att klara 1500 elever (f n har vi 1250), men om det framåt skulle bli mer än 1500, kommer ingen nybyggnation att ske utan det får bli tillfälliga lösningar. Vi klarar puckeln med nuvarande elever om antalet interkommunala elever förblir detsamma som nu. Lerums Gymnasieskolas utbildningar: Våra unika utbildningar är - Hantverksutbildningen på Nääs (gymnasium och vuxenutbildning) som har nya ändamålsenliga lokaler efter flyttningen till f d Nääs fabriker i Tollered

5 - Seglargymnasiet (för yrkesfolk inom segling) I övrigt har Lerums gymnasieskola redan 2002 börjat skära ner i utbudet: Media är på väg ut, industriprogrammet har 2 årsklasser kvar. Tidigare har fordonsprogrammet tagits bort. Antalet elever på skolan är dock detsamma. Lerums affärsidé är: Vi vill ha lika många elever men färre program. Det ger ökad täthet, bättre ekonomi och bättre kompetens. Marknadsföring: Vi låter eleverna vara våra viktigaste marknadsförare/ambassadörer genom att elevgrupper på hösten besöker våra högstadieskolor. En speciell satsning på information gav t ex betydligt fler kvinnliga sökande - och totalt dubbelt antal sökande - mot tidigare i naturvetenskap och teknik. Funderingar inför framtiden: - Kanske vi inom GR skulle ha en lärarpool som prövas innan lärare sägs upp i de olika kommunerna. (I England fungerar det på det sättet inom counties). Lärarjobben är nu fritt sökbara i regionen. - Vilket utbud ska varje kommun ha, både efter kommunens och regionens samlade behov? - Är det vettigt att t ex Partille, Lerum och Alingsås har parallellutbildningar? - Alla gymnasier får ju inte bara satsa på elitutbildningar. Det är viktigt att vi delar kostnaderna för utbildningar som är dyrare men nödvändiga. Kungälv 1978 invigdes skolan elever idag. Stor satsning 2004 Mimers Hus sökte 55% av de behöriga eleverna till andra kommunernas skolor. Sambruk mellan flera förvaltningar. Friskola 2004 med natur- och samhällsvetenskaplig inriktning (en klass) Profilering 2003: fordon och transport, sjuk- och hälsovård, småföretagande med entreprenörskap. Frågetecken: hotell och restaurang vilken dock finns kvar ett tag till Samarbete med Stenungsund om processutveckling Kungsbacka Elevtalet har ökat från 2600 till 3600 elever på några år. Försöker hålla balans genusmässigt. 30% går utanför den kommunala skolan. Man kommer att försöka behålla denna andel utanför kommunen. 12% kommer in utifrån Bägge skolorna är nedslitna: Upphandlingen för ombyggnaden av Aranäsgymnasiet måste göras om p g a tafflig upphandling. Lindälvsskolan sliten arbetsinspektionen har vari aktiv 12 program finns Handelsstaden Kungsbacka med bl a Freeport Bra fordonsprogram, som dock kommer att behållas

6 Problem at fylla omvårdnadsprogrammet Stenungsund Kommunen växer elever i dagens skola. Man kommer inte att bygga ut. Kommer att använda sig av tillfälliga lokaler som sedan kan tas bort. 12 program. Vill ha en gymnasieskola för alla och inte nischa sig. Vi behöver titta på nischning i hela regionen. Tjörn Tacksam för Stenungsund. Tänker inte att bygga någon ny skola. Hotell och turism är mycket populär, men man måste renovera köket för kr. Postgymnasial utb för turism. Sjöfartsgymnasium fungerar bra. Chalmers Lindholmen har en logistikutbildning. Man funderar på att ha en logistikutbildning (i sin linda) Klarsignal för? linje med samhällsinriktning Hyr lokaler vilket är ohållbart i längden. Man måste kanske bygga för att kunna täcka elevkullarna. Brofästet (Tjörnbron) har diskuterats Stenungsund, Kungälv och Göteborg. Partille Stort strukturprogram som Partillebo har startat med de mjuka nämnderna. Grundskolan behöver lämna lokaler och gymnasiet kommer att behöva fler. Man måste ha en större flexibilitet i lokalerna i och mad att man ligger så nära Gbg. 12 program finns: Kämpar för att behålla ungdomarna: Någon utvidgning är inte aktuell Öckerö Köper det mesta av Göteborg. Har 17 egna platser. Ingen från Öckerö har kommit in på DSG Fiskeprogrammet har 20 elever IV-progam läses samstämmigt med fiskeprogrammet. Söker riksintag på fiskeprogrammet. Nya lokaler invigs nästa vecka. Fiskets Utbildningscentrum har byggt lokalerna för. Branschen ger uppdraget. Lilla Edet Ingen egen skola. Tveksam till att bygga egens skola.

7 Ale Planer på utbyggnad 850 elever finns idag elever är ett maxtak är utbyggnaden klar. Maximalt utnyttjande idag. Bra att Kungälv har samordnat med kulturen. 10 program: Ny Musikinriktning är anmäld på estetprogrammet. Gren profilering inriktning på olika program. Avser inte att bygga upp någon fordon. Alingsås Nyss ombyggd skola, vilket har blivit dyrt. Den näst största skolan i GR. 14 program Fyller inte hantverk, omvårdnad, industri 1559 elever 237 reser ut - 87 reser in Anpassa verksamheten efter kommunens ekonomi varsel och uppsägningar pågår. Hur mycket vet vi om ÖLA och resultatet? Skolmåltiderna kommer att avgiftsbeläggas med 600 kr/termin Hur planera gymnasieutbildningarna efter 2006 med den nya skolan. Tillväxtprogrammet i VG. Synpunkter kan lämnas från kommunerna. Blir orolig när det inte står något om tillväxt och utbildning. Vill samarbeta mer kring gymnasiesärskolan. Göteborg Frank A Har dragit över med 30 milj kr. Man tycker att för lite meddela avsätts på gymnasieskolan. Orolig i våras för elevtalen, vilket rättats till efter hand. Stort antal övertaliga lärare - skötts bra av UBF Studium problem Burgården Hotell och Rest har för få elever. Det är nog en nedåtgående tendens i landet. Ökat samarbete mellan Esters och Burgården Angeredsgymnasiet har för få sökanden. Problem på sikt. Samarbete mellan branscherna och skolan på gång med nya branschråd. Skapar något nytt YTG Yrkesteknisk gymnasium. Helene O Samarbetet mellan Internationella utbildningarna IHGR och Hvitfeldtska bör förbättras. Angered problem med att få skolan att fungera. Yrkesdansprogrammet är ett problem med för få sökanden har givit en stor diskussion efter beslut om nedläggning. Beslutat har ändrats så att denna utbildning nu blir av.

8 Härryda Information lämnad via mail av Ing-Marie Samuelsson: Härryda kommuns planer för gymnasieskolan framöver är tagna av KS i mars i år. Gymnasiets volym är fastställd till elever och samma dag som UG har sitt seminarium nu på måndag den 1 september skall Ks besluta om frågan hur en tillbyggnad skall ske. Förslagen går ut på en lösning som skall stå klar till höstterminen Överläggning Birgitta L (Partille): Kan ansökningstiden till gymnasieskolan tidigareläggas? Pussel behöver vi alla de program som finns idag? Resor Regionkort Skolmåltider: Kan vi ha en gemensam policy här? => Börje R: Vi tar upp dessa frågor framöver. Margaretha A: Det ser ut som om man landar på förslaget i betänkandet om gymnasieskolan. Carola G: Tag gärna med företagen på ett tidigt stadium i diskussionen. Frank A: Fortsatt förankringsarbete måste ske => UG tar en diskussion om Birgitta L:s punkter vid nästa sammanträde. - Börje R: Betr clusterbildningar / profileringar ( ingen kan allt, men alla kan något ) => OH-bilderna biläggs och ska kompletteras med uppgifter från kommunerna - Samverkan kring marknadsföring av gymnasieskolor. Punkten utgick. BP:s anteckningar från Seminarium kring konsekvenser av det öppna gymnasielandskapet i Göteborgsregionen den 1 september 2003 Samverkansavtalet regionalpolitiska utbildningsmål- orsaker: - Samhällsförändringar och ändrad syn på lärandet - Livslångt lärande är dyrt och svårt, och därför nödvändigt att samarbeta - Avtalet ska gälla 5-7 år (från hösten 2001) - Utbildningen ska stå sig väl vid internationella jämförelser Regionala utbildningsmål (se hemsidan!) Material sänds hem. Fr o m nu sänds vid nytt eller uppdaterat material. Öppnare gymnasielandskap antal 16-åringar i GR:

9 fanns i GR 7 friskolor och nu 27 st. Plus: Landets största urval av utbildningar och många andra fördelar för eleverna i GR. Minus: Utarmning på bredden, både betr studerande och utbildningar. Nytt i avtalet är den totala sökbarheten. 4-årigt avtal m m. Checklista (Bilaga 1) Fom 2002 är allt fritt sökbart utom individuella program. Sökalternativen har ökat i antal till 309 st år En stor orsak till det är de fristående skolorna. Studieförberedande program ger många alternativ. 77,5% sökte sig till hemkommunerna före samverkansavtalet. Den fristående skolkurvan ökar hela tiden. En aktuell trend är att man i vissa kommuner (t ex Kungälv, Lerum, Mölndal) återgår till att söka till egen kommun. Härryda och Göteborg har stort inflöde av elever. I kommuner nära Göteborg söker mer än 30% av eleverna natur- och samhällsprogram utanför den egna kommunen. Prissättning (Bilaga): 8 personer 1 från GR och 7 från olika GR-kommuner gör prissättning av gymnasieutbildningen i 3-4 årscykler. Bedömningen sker när ny utbildning anmäls, ev kan ett litet tillägg göras vid specialprogram. Beräkningen sker på ett snitt av minst 5 kommuner, varav Göteborg måste vara en pga sin storlek, sedan det högsta och lägsta priset plockats bort. Första året görs kalkyl och sedan sker avstämning efter bokslutsår ett par år senare. Fråga från Agneta G: Vad är det som gör att Göteborg ligger mycket lägre än förortskommunerna? Listorna bygger på kommunernas bokslut. Indexuppräkningar görs under 3 år. GR:s prislista (med 5 kalkylslag) sänds in till Skolverket. De nationella programmen får efterhand färre elever. På nätet finns enkäter om skolorna (U2 = you too) kommun för kommun: - Vad tycker eleverna om sin skola? - Aktiviteter efter skolan etc. Intressanta jämförelser mellan kommunerna! Redovisning av kommunernas framtidsplaner: Lerum: (se sid 1) Kungälv:

10 Ny gymnasieskola Mimers Hus med förvaltningslokaler. Ny friskola Styrkan i Kungälv ligger på fordon och transport men även på sjukvård, företagande/entreprenörskap (profil: Egen företagare), processutbildning. Ev kommer hotell/restaurang att avvecklas. Kungsbacka: Kommunen är expansiv och kommer under några år framåt att gå från 2600 till 3600 elever. Det finns 2 (nedslitna) gymnasieskolor för ca 2000 elever. en liten friskola. 30% utflöde, 12% inflöde av elever. Det finns 12 program. Handelsprogrammet får en framträdande roll. Det finns ett bra fordonsprogram. Det är problem att fylla omvårdnadsprogrammet ev blir det efterhand avsett för vuxenelever. Stenungsund: Inga utbyggnad babyboomen drabbar Stenungsund nu. Det finns 12 program inkl individuella. Huvudsakligen program för pojkar. Målet i Stenungsund är en gymnasieskola för alla. Tjörn: Man har ingen stor gymnasieskola utan ett utbildningscentrum (många elever går i Stenungsund). Hotell och turism, postgymnasial utbildning i turism. Skärhamn har nu Sjöfartens Hus med sjöfartsutbildning. Man funderar på en ny inriktning av en logistiklinje. Man hyr lokaler men i längden är det ohållbart utan man måste kanske bygga. Ev ett centrum för turism vid brofästet. Ingen utökning av gymnasieskolan. Man hoppas på Stenungsund. Partille: Man diskuterar med Partillebo för att få flexibilitet av lokaler mellan grundskola och gymnasium ev också med bostäder. Större flexibilitet är nödvändig pga att så många elever väljer Göteborg. Av de utbildningar som f n finns i Partille vill man satsa på dem som är attraktiva. Ev kommer kulturskolan att utvecklas. Öckerö: Man köper mest platser i Göteborg med omnejd (förutom 17 platser). Ingen från den egna kommunen kom in i den seglande gymnasieskolan i höst. Individuella program köps av Vinga-gymnasiet i Göteborg. Elever som inte klarade pend lingen läser fiskeprogrammet hemma. Man har nya lokaler, Fiskets Utbildnings centrum, hyrda av kommunen. FUC gör räddningsutbildning för fiskare. Lilla Edet:

11 Halva elevantalet reser till Göteborg, halva till Trollhättan. Man har diskuterat att skapa en egen gymnasieskola för att locka eleverna att välja samhällsvetenskapligt och naturvetarprogram. Ale: Man planerar en utbyggnad från nuvarande 850 till 1050/1100 elever när puckeln kommer Det finns 10 program samt för 2004/6 musikinriktning bl a av samhällsprogrammet och av estetiskt inriktade program. Alingsås: Man har dyr, ombyggd gymnasieskola och hyrorna omförhandlas f n. 14 av 17 program finns (ej hantverk, trä och textil, omvårdnad). F n 1559 elever 237 reser ut och 180 reser in. Gymnasiet måste anpassa sig efter kommunens ekono mi och man måste säga upp personal nu. Jobbigt! Skolmåltiderna kommer att avgiftsbeläggas fom Frågan nu är hur vi ska planera gymnasieutbildningen efter Satsning på vuxenutbildning egentligen är det enkelt att ordna högskolekurser ute i kommunerna. Samarbete önskas inom gymnasiesärskolan. Göteborg: Budgetöverdrag om 30 MSEK. Man tycker att för litet avsatts för gymnasieskolan i Göteborg. Oron i våras för elevantalet har ordnats upp. Lärarna i Göteborg har anställningstrygghet, och det ser bra ut just nu. Burgården har hyfsat med elever. Diskussioner pågår om mer samarbete mellan Ester Mosesson och Burgården. Angeredsgymnasiet har för få sökande ( elever) och är ett problem. Katrinelund har faktiskt lika många invandrarelever men inte mer pengar än Angered. Utbildning behövs av skolansvariga, lärare, branschföreträdare och nämnden. Mer samarbete önskas mellan GR och Hvitfeldtska betr internationella utbildningar. Kanske ska vi vara glada över friskolorna när puckeln kommer Birgitta L önskar att ansökningstiden går ut vid midsommar för att få tid för planering i skolorna inför hösten. Hur går det med ett regionkort för skolelevernas resor? SLUT