Rysslands historia, kultur och samhällsliv, HT13 Kursansvarig Julie Hansen

Transkript

1 Rysslands historia, kultur och samhällsliv, HT13 Kursansvarig Julie Hansen Seminarium I (1 Sammanställning av diskussionsfrågor Instruktioner: Diskussionsfrågorna återges här i alfabetisk ordning. Alla studenter ska läsa och fundera på svar på samtliga frågor med särskild fokus på gruppmedlemmarnas frågor. På seminariet kommer frågorna att diskuteras först i smågrupperna (se gruppindelningen nedan). Sedan kommer varje grupp att sammanfatta sin diskussion inför hela klassen. Gruppindelning: Grupp 1 Josefin Agelii Tatiana Bolotova Elias Högmark Alexander Jonsson Gunnar Liljekvist Sonya Pavlova Grupp 4 Kimmo Ahola Harald Bergman Cornelia Norman Dårsa Razazi Maria Sörgard Henrik Väisänen Grupp 2 Grupp 3 Emily Andersson Joakim Domeji Joel Edberg Alexander Högfeldt Inna Johansson Kasper Landgren Daniel Ahlbom Lisen Derlow Olivia Haby Robert Lindahl Emma Lundin Bo Sporre Grupp 5 Grupp 6 Grupp 7 Micael Alm Linn Andersson Villum Hansson Tobias Larsson Sandra Olsson Magnus Bengtsson Carl-Johan Borelius Linnéa Hjelmstedt John Nellfors Elisabeth Olsson Jamie Edwards Robin Gustafsson Oskar Herpai Viktor Stenmark Sofia Svensson

2 Josefin Agelii Vi diskuterade under Michael Hjälms föreläsning det faktum att den ryska självbilden bygger mycket på idealbilden av en ledare. Ryssland beskrivs också ofta som ett sui generis ett unikt fall. Vad är det egentligen som gör den ryska självbilden annorlunda från t.ex. Kinas eller andra auktoritära regimers, som också använt idolbilden för att stärka sin makt. Daniel Ahlbom Anna Jonsson beskriver hur Rysslands rättsystem skiftat sedan införandet av juridiskt utbildade domare Under Sovjet-eran ansågs den skrivna lagen mindre viktig än kommunistiska ideologin, vilket under längre tid missbrukades. Efter Sovjetunionens fall har en ny konstitution skrivits, som bl a behandlar mänskliga fri- och rättigheter. Följer staten i dagens Ryssland konstitutionen ordagrant, till skillnad från sina tidigare rättssystem? Kimmo Ahola Per-Arne Bodin nämner att ett viktigt särdrag hos den ortodoxa kyrkan är det starka traditionsbevarandet. Efter sovjets fall valde kyrkan att skapa nymartyrer, kanonisering av kristna som dödats för sin tros skull och på så sätt gå emot lite av det starka traditionsbevarandet, för att göra upp med sitt sovjetiska förflutna. Hur har detta påverkat den ryska kulturen, deras syn på sig själva och framför allt synen på Sovjet? Micael Alm Sedan Sovjetunionens upplösning har den ryska staten arbetat med att förbättra lagstiftningens innehåll och kvalitet. Men det finns fortfarande brister, exempelvis antigaylagen som röstades igenom i år som innebär att homosexuell propaganda riktad mot minderåriga är förbjuden. Vad kan ha bidragit till denna lag? Emily Andersson Det finns få om alls några symboler som anknyter till Rysslands självständighetssträvanden i samband med upplösningen av Sovjetunionen. Så står det i Ryssland politik, samhälle och ekonomi (Anna Jonsson och Carolina Vendil Pallin (red.) 2009, Första upplagan). Det står också att 2000-talet blev den period då Ryssland återupprättade delar av det sovjetiska arvet, inte minst segern i andra världskriget som visat sig vara en av få historiska händelser som det ryska folket enats kring. Vill inte Ryssland minnas självständigheten och kampen i sambandet med Sovjetunionens upplösning och vilka faktorer kan ha gjort folk mer angelägna att minnas och framhäva det förflutna samt dess glansdagar? Vad det bättre förr? Linn Andersson Bagger beskriver i sin artikel Reformernas tidevarv och reaktionens historiska bakgrunder till vissa drag i vad som skulle kunna kallas en rysk mentalitet. Han menar att till exempel vissa belöningssystem som skapades av Peter den Store under 1700-talet har bidragit till konkurrensmentalitet och individualism. Utifrån ett danskt rangsystem skapades en rysk motsvarighet vilket förändrade förutsättningarna för socialt och karriärmässigt avancemang. Utöver de grupper som berördes av rangtabellen uppstod en samhällsekonomiskt viktig yrkesgrupp, fabrikörerna. Staten gav dem andra typer av förmåner och privilegier. (Bagger, 122) Vilka sociala grupper eller yrkesgrupper berördes främst av belöningssystemen under Peter den Stores tid och vilka var/är konsekvenserna? På vilket sätt skilde sig privilegierna för den nya gruppen fabrikörerna? Magnus Bengtsson Varför delades den kristna kyrkan i två och på vilka sätt skiljer sig den ryska ortodoxa från den katolska? På vilka sätt går det att härleda det moderna Ryssland till dess ortodoxa arv, I jämförelse med hur västeuropa påverkats av katolicismen samt protestantismen? Harald Bergman Den ryska historien präglas i hög grad av enskilt mäktiga monarker, framför allt efter att Peter I genomförde sina reformer, i vilka den ryska kyrkan blev underordnad tsaren. Många av dessa ledare, från Ivan IV till Vladimir Putin, har identifierats med Ryssland. Vad har den auktoritära ledaren för betydelse i Ryssland och för folket, och hur blir det om vi jämför staten med den ryska kyrkans roll och makt, förr och nu och i en eventuell framtid? Tatiana Bolotova Diskutera paralleller mellan Katarina den Storas regerande och Ryssland under Putins makt.

3 Carl-Johan Borelius Hur kunde det bli så att religionen och kyrkan med ett sådant ordentligt fotfäste under Rysslands uppväxt, med stort inflytande på folket och det som fick många att orka med det karga Ryssland, utsattes för och attackerades av en enorm folklig revolutionär rörelse som var starkt negativ till kyrkan? Detta leder till huvudfrågan: Hur kommer det sig att det Rysk-ortodoxa patriarkatet, med Kirill i spetsen, trots de brutala motgångar och rekordlåga nivåer av folkligt stöd, ånyo fick och fortfarande innehar en väldigt viktig, - om än sekulär - position i dagens Ryssland? Lisen Derlow Rasism och rasrelaterat våld har nått en akut nivå i Ryssland sedan Sovjetunionens upplösning. Det fastställer Vetenskapsradion Forum i Sveriges Radio P1, när de den 23 september i år, behandlade frågan om rysk rasism. Varannan vecka förekommer grovt våld och mord på personer av annan etnisk härkomst. Enligt sociologen Nikolay Zakarhov beror den ökande rasismen på 1993 års lagreform om yttrandefrihet efter Sovjets upplösning, som, tillsammans med det totala förbudet av censur, gjorde det möjligt att skriva, publicera och göra uttryck för vad man ville. Samtidigt tar Ryssland, näst efter USA, in mest arbetskraftsinvandring i världen. Zakarhov hävdar dessutom att det inom landet länge pågått en debatt om Rysslands identitet. Tillhör det Europa eller Asien? Vitheten blir då en gemensam nämnare att hålla fast vid. På s. 111 i Ryssland - Politik, samhälle och ekonomi skriver Anna Jonsson följande om 1993 års konstitution: Som sagts ovan slår konstitutionen fast principen om åsiktsfrihet, men också yttrandefrihet. Dessa friheter och dess utnyttjande är dock kvalificerade i bemärkelsen att om de utnyttjas på ett sådant sätt att de bidrar till eller främjar socialt, etniskt eller religöst hat eller överlägsenhet kan de inskränkas. Denna reglering har använts i några fall för att åtala och stänga ner frivilligorganisationer som bland annat bevakat krigsföringen och propagerat för fred i Tjetjenien, vilket står i bjärt kontrast till syftet med regleringen. Diskussionsfråga: En ökad yttrandefrihet har sällan fått samma utveckling i andra länder. Varför just här i Ryssland, som profilerar sig som ett öppet och multikulturellt land? Kan behovet av att bli accepterad som en moderniserad, demokratisk stat på internationell nivå sedan Sovjets totalcensur, drivit Rysslands omorganisering till ett vackert resultat utan verkligt innehåll? Varför är en kontinental identitet så viktig för ryssarna, när de praktiskt taget är en del av en egen kontinent som liknar inget annat? Joakim Domeji Ivan den förskräcklige, som levde 1530 till 1584, misstänktes lida av förföljelsemani, avrättade bojarer och hade till och med ihjäl sin egna son. Men på vilka sätt påverkade han dåtidens Ryssland? Hur förskräcklig var han egentligen? Hur formade han om Ryssland under sin tid som Tsar? Joel Edberg Övertygelsen om att vara inringad av fiender är kanske den ryska säkerhetspolitikens viktigaste doktrin, från 1200-talet till Sovjetunionens upplösning (Per-Arne Bodin, s.56). Har denna oro från Rysslands håll alltid varit befogad, och i så fall, vad eller vilka är det som har utgjort ett hot? Dessutom, vad utgör hoten mot Ryssland och dess invånare idag? Jamie Edwards Per-Arne Bodin skriver angående vissa strömningar den rysk ortodoxa kyrkan på 800 att kärleken till nästan och intresset för samvaron med medmänniskorna kan komma i skymundan. Varför kan just den ryska kyrkan varit sårbar för sådana tendenser? Robin Gustafsson Varför fick ikonerna en så stor och viktig plats i just den ortodoxa kyrkan och den ryska kulturen? Olivia Haby Ryssland blev medlem i Europarådet 1996 och 1998 ratificerades EKMR, som i och med det blev gällande rysk rätt. Andra kapitlet i 1993 års ryska konstitution handlar om de männskliga fri- och rättigheterna, som enligt Anna Jonsson anses motsvarar internationella standarder. Däremot kränks dessa rättigheter dagligen i Ryssland, som är det land med flest klagomål registrerade hos Europadomstolen och ett utav världens farligaste länder för

4 journalister. Diskutera, med utgångspunkt i historiska, politiska och strukturella orsaker, Rysslands oförmåga att implementera gällande lagstiftning. Vidare, resonera kring inom vilket område förändring bäst kan åstadkommas under de förutsättningar som råder idag. Villum Hansson Kyrkan och staten har i Ryssland ett komplicerat och integrerat förhållande och att kyrkan har stor påverkan på dagens Ryssland är, trots att Ryssland är en sekulär stat, ett faktum. Hur skulle du vilja beskriva relationen mellan kyrka och stat i Ryssland? Hur tror du att den täta integrationen mellan samhälle och kyrka har påverkat Rysslands utveckling tills idag? Och avslutningsvis, hur tror du att den kommer att påverka landets framtida utveckling vad gäller aktuella frågor i svensk politik, så som jämställdhetsfrågor och minoriteters rättigheter? Oskar Herpai Ryssland är ett land som gränsar till många länder. I och med det har Ryssland varit i situationer där kulturer möts direkt, fullständigt naturligt, i form utav ockupation och handel. Framför allt efter bildandet av det ryska imperiet och fram till nu. Per Arne Bodin nämner till exempel i sin bok, en triangel där de tre kanterna utgörs av Västeuropa, Asien och Bysans. Ju mer vi läser och tar oss igenom Rysslands historia finner vi ett identitetssökande hos Ryssarna och en ständig förändring i var Rysslands gränser går. Med tanke på att Ryssland är världens största land, har Ryssarna verkligen varit i ett beständigt sökande i att hitta sig själva? Rent kulturhistoriskt, är Ryssarna idag, 0, också delade i sin uppfattning om sig själva som enat folk eller är världens största land ett omöjligt hopp om att ena ett sådan mångfald? Diskutera. Dra kopplingar till andra länder. Linnéa Hjelmstedt I samband med att Ryssland fick fin litteratur, religion och bra gemenskap från Bysans, blev landet mer och mer isolerat från västvärlden. Hur har Ryssland som nation påverkats av isoleringen? Alexander Högfeldt I Margareta Attius Sohlmans, "Ikonernas värld", kan man läsa att ikontraditionen har förkristna rötter som sträcker sig långt tillbaka i tiden och från början är ett arv från Bysans. Historiskt sett har kristnandet av flera länder, och konverteringsarbete i övrigt, inneburit att man fått anamma eller i viss mån tillpassa sig den vid tiden rådande trons traditioner för att få större acceptans i sitt missionerande och bättra på folkets vilja till övergången till en ny tro. Ett praktiskt exempel skulle kunna vara den svenska Julehögtiden som innehåller symbolik som inte finns representerad inom kristendomen eller det gamla Persiska rikets sätt att införliva erövrade områdens kulturer i den egna för att skapa enhet vid expansion. Min fråga är således om det finns likande, kulturella/religiösa, kvarlevor från förkristen tid inom den ryskortodoxa tron, utöver ikonmåleriet, och vilka dessa isåfall är och var de har för bakgrund? Elias Högmark Peter den store lyckades trots sin korta levnad genomföra ett antal stora reformer. Reformer vilka i grunden förändrade Ryssland från ett, i stora drag, vidskepligt och outbildat land. Till att istället bli ett modernt och mer västerländskt rike. Tsaren förstod att det isolerade Ryssland behövde kontakt med övriga världen för att kunna fortsätta utvecklas. Dessa tankar låg helt i linje med den pågående upplysningstiden. Kyrkans makt minskade till förmån för staten och Peter själv, tog rollen som styrmannen vid statens roder med förnuft och vetenskap som ledstjärna. I kontrast till de tidigare autokraternas, vilka snarast såg sig som utvalda av Gud. Vilka förutsättningar fanns det som möjliggjorde dessa fundamentala reformer och hur har Peter den stores livsgärning påverkat det moderna Ryssland som vi ser idag? Inna Johansson Ryssland isolerades från europeiska kulturen i och med den ortodoxa tron. Detta försökte Peter den store ändra på under sin regeringstid, han strävade efter det västerländska samhället och införde en rad lagar för att modernisera sitt rike. Liknande försök att modernisera samhället har gjorts av kungar och makthavare. Till exempel i Iran. Där fick det omvända konsekvenser och konservativa styren har tagit makten. Har det hänt/ inte hänt i Ryssland och varför? Alexander Jonsson Den rysk-ortodoxa kyrkan och det ryska samhället har på olika sätt påverkat varandra genom historians gång. Ge exempel på detta och reflektera, med grund i historian, kring hur kyrkans framtida utveckling i Ryssland kan

5 tänkas se ut - kan det vara möjligt för en starkt konservativ religion att samexistera och växa jämsides med allt mer globaliserade ideal och kulturella fenomen? Kasper Landgren Hur kunde den Rysk-Ortodoxa kyrkan återfå en stor del av sin influens i det ryska samhället efter Sovjetunionens fall och nästan 70 år av statlig ateism?

6 Tobias Larsson Enligt det vi har fått ta del av så utmärker sig 1700-talet i Ryssland på många sätt som det århundrade under vilket man lämnade bakom sig känslans tidsålder och förnuftet gjorde sitt intåg. Under början av århundradet etablerades de första världsliga skolorna och år 1755 grundades det första ryska universitet. Särskilt hos Bagger (s ), men även på annat håll, fästs särskild vikt vid att man vid dessa ryska bildningsinstitutioner inte följde sina europeiska förebilder och utelämnade teologin som disciplin. Detta antyds ha varit till religionens nackdel. Men är det nödvändigtvis en korrekt bild om man tittar tillbaka på det vi tidigare fått lära oss om den ryska kyrkan som fokuserad på känslor och det bildliga? Kan det till och med ha varit förtjänstfullt för ortodoxin att inte ha rationaliserats under denna epok? Vilka effekter, såväl positiva som negativa, hade det kunnat få om teologin under denna period inlemmats som ett eget fält inom akademin? Gunnar Liljekvist Hur har den nuvarande ryska befolkningen präglats av de tidiga oroligheterna i landet men även belägringarna av landet såsom gyllene horden och nazist invasionen? Robert Lindahl Ifrån Karine Åkerman Sarkisians lektion om Näverbreven i Novgorod framkom intressant information som bryter en viss trend där vissa anser att Rysslands medeltid var en tid "intellektuell tystnad". Genom Näverbreven kan man urskilja ett samhälle med högre läs och skrivkunnighet än under 1600-talets Ryssland. Ett samhälle med högt rättsmedvetande och någon form av förstadium till republik där Fursten valdes av staden och hade förpliktelser. Uppfyllde han inte dessa kunde han bli avsatt och en ny valdes. Hur stor var religionens påverkan i denna tid för med läskunnighet och rättsväsende? Med tanke på att det senare är samma Rysk Ortodoxa kyrka som fortsätter vara end el av kommande riken där utvecklingen går "bakåt". Kan man säga att religionen och upplysning inte måste motverka varandra utan att det kanske mer beror på ledaren och hur den väljer att tolka och utöva? Emma Lundin I sin bok Ryssland och Europa nämner Per-Arne Bodin en spricka som bildades mellan Ryssland och Västeuropa under Kievrikets tid när kyrkoslaviskan och det kyrilliska alfabetet kom till Ryssland. Landet fick ett alfabet utarbetat av två missionerande munkar från Konstantinopel, Kyrillos och Methodios, istället för att anamma det latinska alfabetet som väst använt och utarbetat i ett sekel. Hur beskrivs den här sprickan mellan öst och väst av forskare, och hur kom den sig att utmärkas senare när Kievriket blev Ryssland? John Nellfors Michael Hjälm berättade i sin föreläsning om hur viktig period Romantiken var för Ryssland och att det på många sätt fortfarande märks. Trots Romantikens betydelse så försökte Peter den Store förändra Ryssland och europeisera det, forma det i Upplysningstidens anda. Vilka konsekvenser hade detta och hur visade sig dessa? Cornelia Norman Under sovjettiden var kyrkan starkt begränsad, men idag är situationen helt annorlunda. Även om några ställningstaganden sällan görs i direkt opposition till staten har kyrkan en makt att påverka. Vilka konsekvenser, positiva som negativa, kan detta inflytande få för samhället? Frågan kan diskuteras ur många olika aspekter, ända ner på individnivå. En aspekt är kvinnans roll i relation till prästerskapet, dyrkan av jungfru Maria och gamla traditioner. Andra punkter värda att nämna är dödsstraff eller synen på välgörenhet och fattigdom. Frågan kan även diskuteras på mer filosofiska plan, t.ex. huruvida kyrkan ger folk en känsla av tillhörighet och om denna eventuellt sker på något eller någons bekostnad. Elisabeth Olsson När Karine höll sin föreläsning om Näverbreven i Novgorod nämnde hon att många olika betalningsmedel förekom. Vad tror du att det stora antalet av betalningsmedel berodde på?

7 Sandra Olsson Både i Bodin och Bagger kan man läsa om hur de ryska judarna exkluderas då viktiga reformer diskuterats och införts. Detta nämns i förbifarten utan vidare diskussion eller analys. Man kan även se tydliga tecken på hur de ryska ledarna både på den politiska och den kyrkliga sidan tycks försöka göra upp med och kompensera denna långvariga diskriminering idag (ex, det stora judiska museet i Moskva och de nya helgon Michael Hjälm nämnde som fick sin helgonstatus med bakgrund i att de räddade judar). Vad är den historiska och politiska bakgrunden till den ryska antisemitismen? Hur ser det ut idag? Sonya Pavlova Vilka olikheter och likheter kan man se mellan Peter den Store och Putin när det gäller strävan efter ett Ryssland som är en stormakt? Dårsa Razazi Året då öst och väst rom delades dateras till år 1054 där delningen gav upphov till flera konflikter. Redan under 800-talet hade en konflikt mellan öst- och västkyrkan brutit ut den s.k. filioque-debatten som år 1054 blev en av orsakerna till deras slutgiltiga splittring. Teologen Vladimir Losskij har påstått att filioque-debatten är den grundläggande skillnaden mellan öst och väst samt att alla andra skillnader har sitt ursprung i denna strid. Vad handlade denna strid om? Vilka var öst- samt västkyrkans argument kring detta? Ange även betydelsen av ordet filioque. Bo Sporre Resonera kring vad det var som gjorde att östkyrkan inte fick samma starka politiska och juridiska inflytande under Rysslands tidiga historia, som västkyrkan fick i Europa. Vilka var de avgörande skillnaderna? På vilket sätt har detta satt sin prägel på det ryska samhället? Viktor Stenmark Förklara hur och varför det ryska rättssystemet skiljer så pass mycket från det "europeiska" rättssystemet. Varför är den ryska allmänhetens förtroende för det rådande rättsystemet så lågt och hur ser framtiden och utvecklingen ut? Sofia Svensson Fram till och med talet var kyrkan likställd staten i Ryssland, men med bland annat Peter den store och kommunismen försvagades kyrkans ställning och stundtals förföljdes till och med dess anhängare. I dag har kyrkan återfått mycket av sin makt och börjat gå mot att återigen vara helt likställd staten. Patriark Kirill är till exempel den första patriarken sen Peter den stores tid som inte är underordnad staten och kyrkan deltar i överläggningar och samråd med regeringen osv. Vad kan kyrkans förnyade betydelse bero på? Vad kan den få för konsekvenser på exempelvis den framtida politiska riktningen i Ryssland, samhällslivet, andra religiösa trossamfund och så vidare? Maria Sörgard Den nuvarande ryske presidenten Vladimir Putin har jämfört 1990-talet och Boris Jeltsin regeringstid med den period i rysk historia som kallas den stora oredan. Anser du att det finns likheter mellan dessa perioder? På vilket sätt kan de i så fall jämföras och vilka är de stora skillnaderna? Henrik Väisänen I vilken utsträckning kan man säga att Peter den Stores reformer påverkade den ryska mentaliteten?