Handläggare Datum Diarienummer RÄN

Transkript

1 Uppsala RÄDDNINGSNÄMNDEN Handläggare Datum Diarienummer RÄN TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN ) PiDN/ Beteclaling: Handlnr: VS \ 1,011A Kommunstyrelserna i Tierps kommun Uppsala kommun Östhammars kommun Årsredovisning 2014 gemensam räddningsnämnd. Översänder enligt uppföljningsplan i Uppsala kommuns IVE räddningsnämndens årsredovisning 2014 och rapport av kommungemensam intern kontrollplan 2014 beslutade av den gemensamma räddningsnämnden Handläggare Mikael Lundkvist Ekonomichef Uppsala brandförsvar Postadress: Uppsala kommun, Räddningsnämnden, Uppsala Telefon: (växel) Fax: E-post: [email protected]

2 Årsredovisning 2014 Räddningsnämnden Gemensam nämnd för Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner fastställd av räddningsnämnden diarienummer RÄN TIERPS KOMMUN K OMMUNSTYRELSEN arv: Beteckning: Nadine TIERPS KOMMUN OSTHAMMARS KOMMUN - EN Da AV ROSLAGEN

3 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 INNEHÅLL Räddningsnämnden 3 Ordförande - kommentar 3 Brandchef - kommentar 3 Brandförsvaret i korthet 4 Brandstationer 4 Förebyggande verksamhet 5 Räddningstjänst 6 Nettokostnad 7 Resultatanalys 7 Investeringar 7 Uppföljning av säkerhetsmålen i kommunernas handlingsprogram och effektmålen i uppdragsplanen 8 Internationellt arbete 9 Uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen 9 Räddningsinsatser 10 Larmhanteringstider 12 Förstainsatsperson 13 Året i bilder 14 Bilagor 1 Uppföljning av säkerhetsmålens och effektmålens indikatorer 15 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Resultaträkning 30 4 Resultaträkning per verksamhet 31 5 Balansräkning 32 6 Noter till resultat och balansräkning 34 7 Inriktningsmål i IVE Förtroendevalda i räddningsnämnden

4 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Räddningsnämnden Räddningsnämnden är en gemensam nämnd, i vilken Tierp, Uppsala och Östhamm ars kommuner samarbetar, med Uppsala som värdkommun. Samarbetet startade 2012 och i nämnden sitter ledamöter från alla tre kommuner. Räddningsnämnden ansvarar för räddningsverksamhet enligt lagen om skydd mot olyckor, tillsyn enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor och i tillämpliga delar kommunernas uppgifter enligt lagen om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor. Ordförande - kommentar Ett år har gått och ett nytt har börjat. Jag kan konstatera att arbetet i den gemensamma nämnden har fungerat bra under året. Frågorna och platserna har varierat men viljan och ambitionen har inte saknats för att gemensamt arbeta för ett tryggt och säkert samhälle för kommuninvånare, besökare, miljö och egendom. Under året har det skett mycket men några händelser bör särskilt nämnas. Under året genomfördes förändringen med flytt av räddningscentral till Storstockholms räddningscentral som nämnden redan tagit beslut om. En stor förändring, men med blicken i backspegeln ser det ut att ha fungerat väl. Ett samlat grepp kring brandskyddet i radhus har tagits, något som har uppmärksammats nationellt. Brandförsvarets arbete med att bland annat besöka skolor, publika event och bostadsområden för att informera och möta människor har varit väldigt positivt. Även det förebyggande arbete kring social oro som har bedrivits ihop med idrotts- och föreningslivet samt andra kommunala och statliga aktörer har fortsatt och hittat nya vägar och utvecklats. Branden i Västmanland var en stor händelse. Inte bara på grund av den stora skada och det personliga lidandet den orsakade, men utan även hur arbetet vid en större händelse organiserades och utfördes. Vi kan notera att stora delar av svensk räddningstjänst var engagerade och Uppsala brandförsvar var inget undantag. Detta visar på hur viktigt det är med den gränslösa räddningstjänsten där alla ställer upp och jobbar gemensamt. Denna gång fick vi i Sverige även hjälp från utlandet, något som vi inte är så vana vid utan måste öva, träna och planera mer kring, både inom professionen och politiken. Ett annat fenomen som vi ska ta med oss från branden är hur många privatpersoner som faktiskt hjälpte till och ville hjälpa till i arbetet, och hur vi ska skapa goda förutsättningar för detta framöver vid olyckor och kriser. Det finns mycket för den nya nämnden att arbeta med under den nya mandatperioden, först och främst ska ett nytt handlingsprogram tas fram under 2015 för de kommande 4 åren. Detta för ett område med stor tillväxt och befolkningsökning, inte bara i de större tätorterna utan även på landsbygden. Utmaningar fattas det inte. Året har gått i gemensamhetens tecken där vi inom nämnden tillsammans med professionen och andra samhällsaktörer arbetat för ett tryggare samhälle för alla. Ett stort tack till nämnden och alla medarbetare. Jan Ulmander, ordförande Patrik Kjellin, ordförande 2015 Brandchef - kommentar Under hela året har förebyggandeavdelningens arbete med att stärka brandskyddet i radhus varit i fokus. Det föreläggande som lagts för att uppnå ett godtagbart byggnadstekniskt brandskydd i radhus har överklagats. Den rättsliga prövningen är mycket välkommen eftersom vår tillämpning av lagen om skydd mot olyckor kan ge stor påverkan nationellt. Vid årsskiftet låg ärendet hos kammarrätten efter att ha passerat länsstyrelse och förvaltningsrätt. En rad viktiga och omfattande förändringar har genomförts i brandförsvarets verksamhet. Den 1 april stängde vi ner vår egen räddningscentral i och med att vi kopplade över till Storstockholms räddningscentral och ett samarbete mellan fem räddningstjänster. Det mest anmärkningsvärda i arbetet med överkopplingen tycker jag var det fantastiska arbete som våra stabsbefäl gjorde. De höll verksamheten i vår egen räddningscentral på topp hela vägen samtidigt som de arbetade med förberedelserna för överkopplingen. Samarbetet om den gemensamma räddningscentralen medför att vi är mer aktiva i samarbete och samverkan med andra inom regionen. Lagom till sommaren gick våra skiftbundna insatsledare i drift efter vårens introduktion. De förstärker ledningen för vår största avdelning och har också ett ansvar för vår löpande drift, särskilt utanför kontorstid. Under den stora skogsbranden i Västmanland bistod brandförsvaret med personal och materiella resurser men framför allt med ledningsresurser. Utredningarna från händelsen är av stort intresse i arbetet med att utveckla vår egen och vår gemensamma förmåga. Den 1 oktober förändrade vi bemanningen av utryckningsstyrkan på Östhammars brandstation genom att återgå till heltidsbemanning under dagtid. Rekryteringen av ytterligare RiB-medarbetare fortsätter med gott hopp om att nå full bemanning under Förändringen uppmärksammades mycket lokalt. Nu pågår ett fint arbete med att utveckla verksamheten utifrån de nya ramarna. Knappt två veckor efter förändringen i Östhammar utökades utryckningsstyrkan på Tierps brandstation från två till tre heltidsanställda i jour dygnet runt. Förstärkningen svarar mot den aktuella riskbilden. Inom avdelning Produktionsstöd har flera lyckade rekryteringar genomförts vilket förstärker avdelningen inom såväl ledning som specialistleden. Ledningsgruppen har under året strävat efter att utveckla och förbättra styrningen och ledningen av verksamheten. Det finns, naturligtvis, hur mycket som helst att göra och färdigt blir det aldrig men några viktiga steg på vägen klarades av under året. I arbetet med att skapa kommande års verksamhetsplan bidrog våra medarbetare åter på ett mycket bra sätt med förslag på hur vi ska kunna nå våra mål. 1 uppföljningen framgår att vi under 2014 inte nådde hela vägen fram till våra mål. Många aktiviteter har genomförts framgångsrikt men trots det utvecklas flera av våra indikatorer inte åt det håll vi önskar. Våra mål är ambitiöst satta och vi strävar efter att rapportera en så sann bild som möjligt. Vi ser därför tydligt att vi har utmaningar framför oss kommande år. De ska vi möta och det känns bra att göra det med en väl fungerande verksamhet. I och med årsskiftet avslutades också en mandatperiod för vår politiska ledning. Efter de tre första åren med gemensam nämnd kan vi nu se fram emot fyra nya spännande år med många nya politiker i nämnden och nya utmaningar. 3 Anders Ahlström, brandchef

5 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Brandförsvaret i korthet Räddningsnämnden i Uppsala kommun är sedan 2012 en gemensam nämnd mellan Tierp, Uppsala och Östhammars kommuner. Verksamheten bedrivs i förvaltningen Uppsala brandförsvar. Brandförsvaret har cirka 425 anställda (merparten på RiB, Räddningstjänstpersonal i beredskap,-avtalet) och en årlig omsättning på cirka 195 miljoner kronor. Denna årsredovisning utgör nämndens samlade verksamhetsuppföljning och bokslut över ekonomin för nämndens hela verksamhet. En separat uppföljning görs också för Uppsala kommuns del enligt de anvisningar som ges för dess nämnder. Det tredje verksamhetsåret som gemensam nämnd visar på en ekonomi i fortsatt balans. Några viktiga nyckeltal har utvecklats positivt under året medan andra haft en negativ trend. Antalet omkomna i brand är fortsatt högt. Generellt brinner det även under 2014 mycket i bostäder och de anlagda bränderna ligger på en hög nivå. Verkningsfulla åtgärder i samverkan behöver utvecklas vidare. Brandstationer Särarters plagffidk Tierp Hälinås 0 Skärplinge Österbybruk Gräs ö Öregrund Östharrirnar Gime II järlåsa Bärby ä 11 Rosende! Q Skyttorp Alunda Biörklinge Storvreta Almunge E, Krivsikutneji a Knutby e Brandstationer finns på orterna beskrivna i kartbilden. Bemanningen vid dessa brandstationer är olika, vid de större orterna är det heltidsmedarbetare (blå cirkel)och vid de lite mindre orterna RiB-medarbetare (röd cirkel). Vid vissa brandstationer finns det både heltidsmedarbetare och RiB-medarbetare (röd/blå cirkel). Heltidsmedarbetarna är anställda av brandförsvaret och är stationerade på brandstationen. Deras anspänningstid (tid från larm till utryckning) är 90 sekunder. RiB-medarbetarna är anställda i beredskap och har en annan huvudarbetsgivare, de larmas vid en olycka och åker då från sina ordinarie arbeten eller hem till brandstationen för att rycka ut. Deras anspänningstid är 6 eller 7 minuter. Räddningscentralen RC Viktoria vari drift fram till och med

6 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Förebyggande verksamhet Den förebyggande verksamheten består främst av myndighetsutövning såsom tillsyn av lokaler och verksamheter utifrån brandsäkerheten och brandskyddskontroll av eldstäder, men också av information, rådgivning och utbildning. För att stärka den enskildes förmåga att själv hantera olyckor och bränder genomförs brandskyddsutbildningar för främst personal från vård- och omsorgsverksamheter i de tre kommunerna. För att lyfta fram denna viktiga verksamhet internt har den under året omstrukturerats till en ny enhet inom förebyggandeavdelningen. Utbildningar har fortsatt att öka i omfattning de senaste åren och under 2014 utbildades cirka personer. En annan angelägen grupp att nå med brandskyddsinformation är nyinflyttade. Genom samarbete med kommunernas så kallade "välkomstkassar" förses även dem med riktad information om brandskydd i hemmet. Särskilda utskick görs också till studentboenden. Jämställdhet Verksamheten bedrivs med en hög medvetenhet om genus-, jämställdhets- och mångfaldsfrågor, såväl inom brandförsvaret som vid kontakten med samhällhet. Tillsyner Tillsyner görs dels enligt lagen om skydd mot olyckor (LSO) och dels enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor (LBE). Vid vissa objekt görs tillsyn enligt båda lagstiftningarna. Antalet tillsyner ligger ganska konstant, jämfört med Andelen LBE-tillsyner har dock ökat. Antal tillsyner /LBE; 30 Den uppmärksammade inventeringen av brandskydd i radhus har resulterat i ett förläggande som överklagats till Kammarrätten, där det kommer att prövas under Tidigare instanser har beslutat i enlighet med nämndens bedömning. Förebyggandeavdelningen har under 2014 utfört drygt 400 tillsyner varav 116 objekt hade sådana allvarliga brister att föreläggande utfärdades. Rengöring (sotning) och brandskyddskontroll har utförts av de tre sotarmästarna räddningsnämnden har avtal med; mängden ligger i paritet med föregående år. Uppföljning och utvärdering av nämndens myndighetsutövning är en viktig del för att ständigt utveckla en professionell hållning och tillmötesgå kommuninvånarnas och företagens förväntningar. Under året har Uppsala kommun haft månatliga nöjd kund -mätningar där förebyggandeavdelningen deltagit. Avdelningen har pendlat mellan 76-78% i nöjd kund index, vilket är i särklass högst av Uppsala kommuns förvaltningar som ingick i mätningen. För att höja indexet mer har samtlig personal på avdelningen deltagit i kursen Förenkla - helt enkelt! Utvecklingen av Uppsala kommuns hemsida har dessvärre begränsat möjligheterna att förse invånarna med riktad, mer specifik information. Arbete pågår med att utveckla digitala informationskanaler genom bland annat e-tjänster för att kommunicera med och underlätta för kommuninvånare och företag Under 2014 utfördes 438 tillsyner Antal tillsyner Antal tillsyner 2010 till 2012 var något lägre på grund av personalbrist. Sotning/rengöring av eldstäder är en viktig förbyggande åtgärd mot bränder Sotning/rengaring på ett tak någonstans i Uppland 5

7 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Räddningstjänst Räddningstjänstverksamheten består främst av att genomföra räddningsinsatser enligt lagen om skydd mot olyckor. När den enskilde inte kan hantera en olyckssituation utförs en räddningsinsats av kommunen. Under året har räddningsinsatser genomförts, vilket är 120 fler än föregående år och 266 fler än år Ökningen beror till stor del på utökad samverkan med Landstinget vilket innebär att heltidsstyrkorna från och med den 1 februari larmas på sjukvårdslarm vid misstanke om hjärtstopp. 51 av insatserna har gjorts i angränsande kommuner, några fler än året innan. Brandförsvaret hjälpte också till vid den stora skogsbranden i Västmanland. Under brandens mest intensiva veckor i början av augusti bidrog brandförvaret med släckenheter, ledningsresurser samt motorsprutor och annan släckutrustning. Under året har avdelning Räddning genomfört många organistoriska förändringar i enlighet med räddningsnämndens beslut i juni 2013 om förändringar i operativ organisation. En stor förändring är samarbetet angående larm och ledning med Storstockholms brandförsvar, Enköping- Håbo räddningstjänst, Norrtälje räddningstjänst och Räddningstjänsten Gotland. Uppsala brandförsvars egen räddningscentral har avvecklats och 1 april tog Storstockholms räddningscentral (SSRC) över utalarmering och ledning av brandförsvarets utryckningsresurser enligt det samverkansavtal som räddningsnämnden tecknat. Övergången föregicks av omfattande förberedelser och gick enligt planering. För att korta insatstiderna och försöka avhjälpa olyckor i ett tidigt skede har så kallade första insatspersoner, förkortat FIP, organiserats vid stationerna i Järlåsa, Östhammar och Skärplinge. Med första insatsperson avses att en ur personalen har en utrustad personbil och åker direkt till en skadeplats, vilket innebär att personen kan påbörja räddningsinsatsen tidigare. Resterande personal åker som tidigare först till brandstationen och hämtar ett brandfordon för att sedan åka till skadeplatsen. Under nästa år kommer räddningsavdelningen fortsätta att organisera första insatspersoner vid fler stationer. Mer om FIP finns att läsa på sidan 13. Ledningsenhet 5080 förändrades i samband med att förändringen av bemanningen på Östhammars station påbörjades. Insatsledare på ledningsenheten hade tidigare haft beredskap i hemmet och utgått från Östhammar eller Tierps kommun. Insatsledaren finns nu i jour vid stationen i Östhammar och kallas därmed ledningsenhet Denna förändring är en del i en genomförandeorganisation i väntan på uppbyggnad och kompetensutveckling av beredskapsstyrkan i Osthammar. Ledningsenhet 4080 larmas som första insats person, FIP, i Östhammars tätort. Vid Tierps brandstation utökades bemanningen av heltidspersonal vid Tierps brandstation från ett befäl och en brandman dygnet runt till ett befäl och två brandmän dygnet runt. Förändringen gjordes i oktober. Målet är att det också ska finnas en utbildad styrkeledare vid beredskapsstyrkan i Tierp. Bemanning av heltidspersonal vid Östhammars brandstation förändrades också i oktober. Nu finns ett befäl och två brandmän dagtid under vardagar istället för ett befäl och en brandman dygnet runt. Rekryteringsarbete pågår för att utöka beredskapsstyrkan vid Östhammars brandstation från tre brandmän dygnet runt till ett befäl och fyra brandmän dygnet runt. I väntan på att rekryteringen är avslutad bistår en brandman från styrkan i Gimo genom att rycka ut med ett särskilt, mindre fordon som brandmannen alltid har med sig. Miljö Ett miljöledningssystem har implementerats vid brandstationerna. Jämställdhet Projektet "Hållbar jämställdhet" har avslutats och implementering av projektets förslag pågår. Rekryteringsrutiner har reviderats, förbättringar av den fysiska miljön pågår och höjning av kompetensen hos medarbetare planeras. Nya samverkansavtal har tecknats med Räddningstjänsten Sala-Heby och Gästrike Räddningstjänstförbund. Avtalen omfattar gränslös samverkan, vilket innebär att närmaste enheter ska larmas oavsett organisationernas gränser. Nu finns uppdaterade samverkansavtal med alla räddningstjänstorganisationer som gränsar till Uppsala brandförsvar. Insatsledarorganisationen har också förändrats. Insatsledare på ledningsenhet 1080 fick ett större ansvar för hela utryckningsorganisationen när brandförsvarets egen räddningscentral avvecklades den 1 april. Från och med den 1 juni är fyra av insatsledarna också enhetschefer med ansvar för var sitt skift. Nyanställda RiB-medarbetare får sin första, grundläggande utbildning vid brandförsvarets utbildningsanläggning Viktoria innan de går i tjänst. 6

8 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Nettokostnad och resultat Nettokostnads Budget' Resultat Nettokostnad2 Nettokostnads- Nettokostnads föregående år förändring förändring i procent Räddningsnämnden ,9 varav Tierp ,3 varav Uppsala ,2 varav Östhammar ,0 belopp i tkr (tusentals kronor) 1 exklusive omställningskostnader på tkr för övergång från egen räddningscentral till samarbete med Storstockholms brandförsvar. 2 exklusive rättning avseende tidigare års semesterloneskuldsförändringar i Uppsala kommun. Posten är på Ikr och avser åren 2009 till Resultatanalys Resultatet på tkr förklaras främst av att alla investeringsbehov inte blivit tillgodosedda och reavinster på 512 tkr. Under de tre kommande åren planerar nämnden att investera för tkr årligen och därmed komma ikapp behovet av att ersätta äldre fordon och materiel. Kostnaden för räntor och avskrivningar kommer att öka som en följd av dessa investeringar och resultatet beräknas då minska. Nettokostnaden på tkr är en ökning med endast 1,9 procent jämfört med föregående år. Sveriges kommuner och landstings prognos av prisindex för kommunal verksamhet (PKV) för år 2014 är 2,3 procent. Förutom att alla investeringsbehov inte blivit tillgodosedda beror den låga nettokostnadsökn ingen på att nämnden kontinuerligt strävar efter att effektivisera verksamheten. Att Tierps och Östhammars nettokostnad ökar mer än Uppsalas beror på reduceringen dessa kommuner hade av sina kommunbidrag de två första verksamhetsåren 2012 och Reduceringen var 875 tkr för både Tierps och Östhammars kommuner år Nämnden har under året haft engångskostnader för omställning från egen räddningscentral till samarbete om gemensam räddningscentral med Storstockholms brandförsvar, Norrtälje räddningstjänst, Räddningstjänsten Enköping-Håbo och Gotlands räddningstjänst på tkr. Tar man med dessa omställningskostnader är nettokostnadsökningen 2,9 procent år För de kommande tre åren 2015 till 2017 bedömer nämnden att en ekonomi i balans kan uppnås med en godtagbar nivå på verksamheten under förutsättning att nämnden får kompensation för de hyresökningar som kan uppstå vid nybyggnationer av brandstationer. De flesta brandstationer är i väldigt gott skick men det finns några där behovet är akut att totalrenovera eller bygga nytt. Investeringar Investeringarna uppgick till tkr under året, de större investeringarna är ett brandfordon och ett lastväxlarfordon. Av de igångsatta investeringarna är några pågående över årsskiftet. Dessa beräknas medföra cirka tkr ytterligare i investeringsmedel under Det finns många äldre fordon och uttjänt materiel som behöver ersättas de närmsta åren. Nämnden planerar att investera för cirka tkr årligen de kommande tre åren för att tillgodose behoven. Lönekostnaden har ökat med 2,4 procent jämfört med föregående år vilket till största del beror på löneökningar enligt löneavtalen. Övertidskostnaden har minskat med 4,4 procent trots övertidskostnader för personalen som hjälpt till vid skogsbranden i Västmanland på cirka 380 tkr. Korrigerar man för övertidskostnader som beror på skogsbranden minskar övertidskostnaden med cirka 10 procent, vilket i sin tur beror på bättre personalplanering. Kostnader förknippade med den stora skogsbranden i Västmanland uppgick under året till cirka 600 tkr, främst lönekostnader. Staten har ersatt nämnden för hela denna kostnad. 7

9 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Uppföljning av säkerhetsmålen i kommunernas handlingsprogram och effektmålen i uppdragsplanen Uppföljningen av säkerhetsmål och effektmål görs som en sammanvägning av indikatorernas utfall och uppföljningen av aktiviteter kopplade till målet. Säkerhetsmål och effektmål Utfall 2014 Prognos 2015 Tierps, Uppsala och Östhammar är trygga och säkra kommuner där samhällsrisker och kriser hantera.1, 2, 3 Samverkan mellan olika samhällsaktörer bidrar till att stärka den samlade förmågan till krishantering före, under och efter kriser. 1 1[1I1 1 I 'gr I 1 Den enskilde har förmåga och vilja att ta ansvar för sitt brandskydd. 5 Skyddet mot brand för särskilt utsatta grupper ska vara starkt. 2, 4 Antalet bostadsbränder minskar årligen. 4, 'urp 1: P Antalet anlagda bränder minskar årligen. 2, 3 Olyckor som inträffar i de områden där snabba räddningsinsatser inte kan påräknas hanteras till stor del av den enskilde. 1, 5 1 'ur F 'ur Tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser är god. 2, 5, 13 Ekonomi i balans. 6 Där är lätt för medborgarna att ta del av brandförsvarets verksamhet, information om och svar på frågor om brandförsvaret verksamhetsområde, kommunikation med brandförsvaret genom digitala tjänster. 7 En god kvalitévid räddningsinsatser genom brukaruppföljning. 8 Medarbetarna upplever att de är medskapande och delaktiga. 10 En ökad jämställdhet. 10 Fortsatt låg sjukfrånvaro. 11 Medarbetarna vid brandförsvaret ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. 12 Tillsynsförrättarna uppfattas som kompetenta, effektiva och serviceinriktade. 13 Kommuninvånarna ska få en snabb handläggning vid tillsyn. 13 I 1 P 'gr I P lur 1-13 Anger vilket inriktningsmål i IVE 2014 som effektmålet här till, se bilaga 7_ 8

10 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Internationellt arbete Projekt Safer together Brandförsvaret deltar i Leonardo partnerskapsprojektet "Safer together - best European practices in the field of training which range fire protection". 1 oktober var delegationer från projektets partner från Polen och Holland på besök i Uppsala. Våra partners fick ta del av hur Uppsala brandförsvar arbetar med kompetensförsörjning, utbildning och övning för brandmän och brandbefäl. I november var en delegation på besök i Maastricht, Holland, och tog del av hur räddningstjänsten organiseras och drivs. Särskilt noterades den nära samverkan som sker med flera länders blåljusverksamheter. Donation Ett räddningsfordon som tagits ur drift donerades av räddningsnämnden till Raplamaa rescue district, Vahastu Volunteer Fire Unit, i Estland. Uppföljning av uppdrag från kommunfullmäktige och kommunstyrelsen Uppdrag Utfall 2014 Att arbeta med införande av garanti- och handläggningstider på lämpliga områden Uppdraget genomfört tidigare år. Att vidareutveckla det dagliga arbetet med den interna kontrollen Att uppmuntra medarbetare att vara medskapande och delta i utvecklingen av verksamheten och komma med förslag till förbättringar. Uppdraget är genomfört. Nämnd och förvaltningsledning har utbildats i internkontroll under året och en riskinventering har gjorts. Uppdraget är genomfört. Samtidigt är det ett ständigt pågående arbete. Olika arbetsgrupper används frekvent och Insidans samarbetsrum nyttjas flitigt. Förbättringsförslag lämnas in med god frekvens ibland i sådan omfattning att det kan vara svårt att hinna hantera. 9

11 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Räddningsinsatser Antalet larm har ökat jämfört de senaste fem åren. Totalt utfördes räddningsinsatser under året, varav 50 i andra kommuner. Framför allt har antalet sjukvårdslarm ökat eftersom ett nytt samverkansavtal med Landstinget innebär att heltidsstyrkorna larmas vid misstanke om hjärtstopp. Antalet trafikolyckor är något mindre än tidigare år, samtidigt som antalet automatlarm som ej orsakats av brand ökat. Antalet insatser vid drunkning och drunkningstillbud är högre än normalt, något som den varma sommaren kan ha bidragit till. Samma trend har setts nationellt. Precis som förra året innebar den varma sommarperioden många bränder i skog och mark. Tack vare skogsbrandsflyget upptäcktes ett tiotal bränder tidigt. Under år 2014 larmades brandförsvaret till 19 händelser där personer, enligt den informationen brandförsvaret har, omkom. Antalet är högre än tidigare år. Fler personer än vanligt omkom vid bostadsbränder och drunkning. Fem personer omkom vid bostadsbränder. Fyra personer drunknade. Tre personer omkom vid vägtrafikolyckor och två personer omkom vid olyckor på järnvägsspår. Precis som antalet trafikolyckor minskat har antalet svårt skadade i trafiken också minskat något. Antalet anlagda bränder är färre än 2013, men fortfarande bedöms många bränder vara anlagda med uppsåt. Antal insatser 2014 Övrigt; 376 Brand i byggnad; Automatlarm, ej brand/gas; 621 Trafikolycka; 277 Sjukvårdslarm; 260 Drunkning-/tillbud; 16 tsläpp av farligt ämne; 60 10

12 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Räddningsinsatser Uveckling över tid, från 2010 till 2014 Insatser i Uppsala, Tierps och Östhammars kommuner Antalet räddningsinsatser har ökat under året, mycket på grund av de IVPA (I väntan på ambulans)- larm som även heltidspersonalen nu åker på. 60 Insatser i angränsande kommuner Redan under 2013 började insatser i andra kommuner öka, tillföljd av det beslutade samarbetet med Storstockholms räddningscentral. Under 2014 tecknades nya samverkansavtal om gränslös räddningstjänstsamverkan med alla angränsande räddningstjänster. Brandförsvaret tar i stor utsträckning också emot hjälp från angränsande kommuner 11

13 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Larmhanteringstider Uveckling över tid, från 2012 till 2014 Larmhanteringstider för Uppsala Brandförsvar, exklusive automatlarm 00:04: Tarmhanteringstid totalt 1 snitt 00.02:10 Larmhanteringst1d östhammar 1 snitt Larmhanteringstid Tierp i snitt...larmhanteringstid Uppsala i snitt 00:01: kvartal kvartal kvartar kvartal kvartal kvartal kvartal kvartal 4 Larmhanteringstiden har ökat stadigt under 2013 och inledningen av 2014 för att sedan långsamt börja sjunka tillbaka. En stor del av förklaringen ligger i ökade svars- och hanteringstider hos SOS Alarm. Trenden är nationell. Brandförsvaret följer detta noga och påtalar i alla sammanhang vikten av en snabbare hantering hos SOS Alarm. Under 2014 utförde brandförsvaret insatser till bränder, trafikolyckor och andra nödlägen. Denna bild är ifrån en ladugårdsbrand i Uppland. 12

14 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Första insatsperson - koncept för snabbare hjälp Infört under 2014 I genomsnitt tre och en halv minut kortare väntan på hjälp från räddningstjänsten innebär den satsning på Första insatsperson (FIP) som Uppsala brandförsvar gjorde vid brandstationerna i Järlåsa och Skärplinge från och med den 1 december. En tidig insats är oftast avgörande för olyckans utgång och för den som är drabbad. Exempel från andra räddningstjänster som prövat konceptet har visat på stora samhällsvinster, och FIP håller på att få bred spridning inom räddningstjänster i landet. Funktionen finns också på stationen i Östhammar. Under 2015 kommer FIP organiseras vid fler brandstationer och målet är att funktionen på sikt ska finnas vid alla stationer som bemannas av räddningspersonal i beredskap (så kallade "deltidsstationer"). Räddningspersonal i beredskap haren inställelsetid på sex ell er sj uminuter. Räddningspersonalen får normalt larm till sina personsökare och har sedan sex alternativt sju minuter på sig att ta sig till brandstationen, byta om till larmställ och lämna stationen tillsammans i brandbilen. På de stationer som har FIP-konceptet kommer istället en person ur styrkan att åka i egen räddningsbil direkt till olycksplatsen för att i tidigt skede kunna påbörja livräddande och skadebegränsande åtgärder. Resten av styrkan utgår precis som tidigare från brandstationen och ansluter till FIP på olycksplatsen. I väntan på styrkan hinner FIP påbörja första hjälpen vid personskador, eller skadebegränsande åtgärder vid brand med hjälp av exempelvis handbrandsläckare. FIP hinner även skaffa sig en uppfattning om olyckan samt förbereda insatsen innan resten av styrkan anländer. Självklart har de blivande FIP:arna fått särskild utbildning för uppgiften och rutiner har etablerats. 1 arbetet med att starta upp funktionen har det varit värdefullt att ta del av erfarenheter från andra räddningstjänster, till exempel i Norrtälje, Jönköping och Gästrike Räddningstjänstförbund. 13

15 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 Året i bilder Ett axplock bilder från verksamhetsåret Besök på förskolor var väldigt uppsakattat av barnen. Öppet hus på östhammars brandstation Räddningsnämnden informerar sig om den tekniska utvecklingen - demonstration av skärsläckare Uppsala brandförsvar medverkade vid den största skogsbranden i modern tid i Sverige - Västmanland juli-augusti Samarbete med Effekt - förening för unga i Gottsunda Ledningsplatsen vid samverkansövning med polis och ambulans 14

16 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 B 1LAGA 1 Uppföljning av säkerhetsmålens och effektmålens indikatorer. Tierps, Uppsala och Östhammar är trygga och säkra kommuner där samhällsrisker och kriser hanteras. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Kommunernas förmåga till krishantering ska vara god.1 Plan Utfall Plan Plan Plan Ska uppnås Delvis uppnått Ska uppnås Ska uppnås Ska uppnås Kommentar: Förmågan till krishantering bedöms av kommunerna själva, och varierar mellan de tre kommunerna mellan "delvis uppnått" och "helt uppnått" i de olika kategorierna. Nya risk- och sårbarhetsanalyser och en kommande TiB (tjänsteman i beredskap)-organisation i Uppsala bör bidra till ökad förmåga. 1 Källa: SKL:s publikation öppna jämförelser Trygghet och säkerhet 2013, A9 & A10 Samverkan mellan olika samhällsaktörer bidrar till att stärka den samlade förmågan till krishantering före, under och efter kriser. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Alla utryckande medarbetare kan larmas för livräddande sjukvårdsinsatser. 1 Andel 2013:68 % Andel 2012: 68 %. Plan 2014 Utfall 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan % 95 % 95 % 100 % 100 % Alla befäl i ledningsnivå 2-5 ska årligen delta i samverkansövningar. 2 Andel 2013: 80 % 90 % 50 % 100 % 100 % 100 % Andel 2012: 90 % Gränslös samverkan kring räddningstjänst ska tillämpas fullt ut. 3 Andel 2013: 20 %. 100% Kommentar: Avtal med Landstinget om IVPA/hjärtstoppslarm tecknades i februari och verksamheten startade i april. Ledningsenheterna ingår inte idag i IVPA-verksamheten. Ledningsövningarna har inte hunnits med i samma omfattning på grund av svårigheter för ambulans och polis att avsätta tillräcklig tid för samverkansövningar, samt att förberedelser för sammanslagningen av larm och ledning krävt mycket övningstid. Under 2014 har samverkansavtalen setts över med samtliga angränsande räddningstjänster och - där det saknats - tecknats nya. 1 Källa: Brandförsvarets IT-system Core 2 Källa: Brandförsvarets IT-system Core 3 Källa: Följs upp genom intern kontroll gentemot våra angränsande räddningstjänster; Gästrike Räddningstjänst, Nomälje räddningstjänst, Brandkåren Attunda, Räddningstjänsten Enköping-Håbo och Räddningstjänsten Sala-Heby, där varje angränsande organisation antas representera 20% av möjlig samverkan. Idag har avtal med alla angränsande räddningstjänster nytecknets. 15

17 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 1 Uppföljning av säkerhetsmålens och effektmålens indikatorer. Den enskilde har förmåga och vilja att ta ansvar för sitt brandskydd. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Andelen utvecklade bränder minskar Plan Utfall Plan Plan Plan Antal 2013: 130 st Antal 2012: 100 st < 100 st 145 st < 95 st < 90 st < 85 st Antal 2011: 111 st. Tillgängligheten till och kvaliteten på information ska öka kontinuerligt Indikator 2012: Andelen fungerande brandvarnare och släckutrustning i bostäder ska öka. Uppsala Släckutrustning 78 % Brandvarnare 96 % Tierp Släckutrustning 88 % Brandvarnare 95 % Nej 78% 96% 88% 95% Ös (Ii ammar Släckutrustning 86 % Brandvarnare 97 % 86 % 97 Vo Kommentarer: Som utvecklad brand räknas pågående brand vid räddningstjänstens framkomst, det vill säga en brand som inte självslocknat eller endast genererat rökutveckling. Under året har fler utvecklade bränder än tidigare registrerats. Beträffande information så har antal utskick ökat och webbplatsen uppdaterats. Dessvärre ser den nya hemsidan uppsala.se inledningsvis ut att begränsa möjligheterna att nå ut med information på önskat sätt. Genom enkätstudie genomförd via MSB har vi nu mätetal för släckutrustning och brandvarnare. Nivån bedöms som hög i ett nationellt perspektiv. Våra egna undersökningar via sotarna indikerar lägre siffror. 1 Källa: Myndighetens för samhällsskydd och beredskap nationella databas IDA. Skyddet mot brand för särskilt utsatta grupper ska vara starkt. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Antalet mobila boendesprinklers ska öka hos utsatta grupper. 1 Antal 2013: 7 st > 8 st 7 st > 16 st > 32 st > 50 st Antal 2012: 4 st. Kommentar: Indikatorn är svårmätt och det finns sannolikt ett mörkertal 1 Källa: Tierps, Uppsala & Östhammars kommuner 16

18 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 1 Uppföljning av säkerhetsmålens och effektmålens indikatorer. Antalet bostadsbränder minskar årligen. Indikator/MätetaI/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Antal 2013: 145 st Antal 2012: 137 st 130 st 156 st < 125 st < 120 st < 115 st Antal 2011: 142 st 1 Kommentar: Bränder i bostad ökar, efter att ha legat runt 140 årligen. Prognosen per augusti pekade dock mot ett ännu sämre resultat med uppemot 175 bostadsbränder. Här behövs mer analys för att fä mer specifikt underlag om vilka bostadsbränder som ökar. 1 Källa: Myndighetens för samhällsskydd och beredskap nationella databas IDA Antalet anlagda bränder minskar årligen. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Antal 2013: 185 st Plan Utfall Plan Plan Plan Antal 2012: 107 st < 110 st 165 st < 100 st < 90 st < 80 st Antal 2011: 117 st. 1 Kommentar: En viss minskning sedan förra året, men från en mycket hög nivå. Fortfarande är anlagd brand ett stort problem som behöver hanteras i bred samverkan. 1 Källa: Brandförsvarets IT-system Core/Blueplot Olyckor som inträffar ide områden där snabba räddningsinsatser inte kan påräknas hanteras till stor del av den enskilde. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Antalet insatser där insatstiden överstiger 20 minuter for första enhet ska minska. 1 Antal 2013: 85 st < 100 st 110 st < 90 st < 85 st < 80 st Antal 2012: 107 st. Boende i områden där insatstiden i normalfallet överstiger 20 minuter för första enhet ska vart fjärde år nås av personliga informationsbesök med brandskyddsinformation. 2 Andel 2013: 25 % 50 % 50 % 75 % 100 % 125 % Andel 2012: 0 %. Kommentar: I december infördes Förstainsatspersoner på tre stationer, vilka kommer att följas av fler. Förhoppningen är att de kommer att bidra till en minskning av antalet insatser med lång väntetid. Larmhanteringstiderna har varit långa under året, vilket också följs upp. Informationsbesök görs genom sotarna i samband med deras brandskyddskontroller. 1 : Myndighetens för samhällsskydd och beredskap nationella databas IDA. 2 Källa: Brandförsvarets IT-system Core, områden definierade

19 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 B I LAGA 1 Uppföljning av säkerhetsmålens och effektmålens indikatorer. Tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser är god. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Responstiden till utförda räddningsinsatser ska minska kontinuerligt. I Plan Utfall Plan Plan Plan Tierp Uppsala 2013: 13:45 min. 2012: 13:08 min 2013: 10:01 min. 2012: 9:33 min < 12:30 14:28 < 12:30 < 12:30 < 12:30 < 9:00 11:30 < 9:00 < 9:00 < 9:00 Östhammar 2013: 13:55 min. 2012: 12:02 min < 11:30 14:46 < 11:30 < 11:30 < 11:30 En brand ska inte bli mer omfattande än vid första räddningsenhets framkomst. 2 Kvot 2013: 2,15 Kvot 2012: 2,04 Kvot 2011: 2,05. 2,00 2, ,80 1,70 Kommentar: Responstidema påverkas direkt av de långa larmhanteringstidema. Ingen försämring av anspänningstider kan ses. Kvoten är tillbaka på en nivå strax över 2,0, vilket indikerar att räddningsinsatsema vid brand i byggnad är ganska konstanta i sin effektivitet. 1 Källa: Blandförsvarets IT-system Core. 2 Källa: Brandförsvarets IT-system Core. Kvoten beräknas på antal bränder som lämnat startföremålet vid insatsens slut, jämfört med vid framkomst Det är lätt Pir medborgarna att ta del av brandförsvarets verksamhet, information om och svar på frågor om brandförsvaret verksamhetsområde, kommunikation med brandförsvaret genom digitala tjänster. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall:.:.. Plan Plan Plan Antal digitala tjänster 2013: 3 st I 1 st 3;st 2 st 4 st 4 st Antal digitala tjänster 2012: 0 st. 1 Kommentar: Arbete pågår för fler digitala tjänster på nya Uppsala.se som lanseras Källa: Brandförsvaret Intern sammanställning. En god kvalité vid räddningsinsatser genom brukaruppfoljning. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Antal enkätsvar från personer som varit med om en olycka som föranlett en räddningsinsats. I Antal 2013: 0 st > 50 st 0 st > 100 st > 200 st > 300 st Antal 2012: 0 st. Kommentar: Via en ny broschyr "efter olyckan" uppmärksammas drabbade på möjligheten att ge återkoppling på insatsens genomförande via webformulär. Erfarenheten visar hittills att de flesta som vill framföra synpunkter eller ställa frågor efter en insats väljer att göra det muntligt via telefonsamtal. Under januari 2015 har redan 1 återkoppling/fråga kommit in via webben, vilket möjligen kan bero på den nya webstrukturen. 1 Källa: Brandförsvaret Dokä. 18

20 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 1 Uppföljning av säkerhetsmålens och effektmålens indikatorer. Ekonomi i balans. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Resultat 1 0 tkr tkr 500 tkr 500 tkr 500 tkr 1 Källa: Uppsala kommuns ekonomisystem Agresso. Medarbetarna upplever att de är medskapande och delaktiga. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan 2016 Plan 2017 MMI 2012: Antalet förslag från medarbetare ökar årligen. 2 Antal 2013: 0,10 st. > 0,8 0,18 > 1,0 > 1,0 > 1,0 Antalet förslag från medarbetare som leder till genomförande ökar årligen. 3 > 0,6 0,05 > 0,8 Antal 2013: 0,04. > 0,8 > 0,8 Kommentar: Motiverad Medarbetarindex (MMI) mäts av Uppsala kommun vartannat år. Förslag från medarbetare beräknades på brandförsvarets samtliga anställda, 390 stycken. Totalt har 72 förslag lämnats in under perioden, varav 21 registrerats som genomförda. 1 Källa: Uppsala kommuns medarbetarundersökning. 2 Källa: Brandförsvarets IT-system C2. Förslag per medarbetare. 3 Källa: Brandförsvarets IT-system C2. Förslag per medarbetare som leder till genomförande. En ökad Jämställdhet. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Antal anställda kvinnor ska ökar. Antal 2013: 13 > > Antal 2012: 10 Andel kvinnor i arbetsledande position ska öka. Andel 2013: 1,0 % Andel 2012: 0,4 % > 0,4 % 1,2 % > 1,0 % > 1,0 % > 1,0 % Kommentar: Kvinnor i arbetsledande ställning finns som Biträdande avdelningschefer (2 stycken), enhetschef (1 stycken) och Styrkeledare RiB (2 stycken). Fortsatt låg sjukfrånvaro. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Antal sjukdagar per medarbetare. 1 Antal 2013: 6,8 3,5 dgr 6,2 dgr 3,25 dgr 3 dgr 3 dgr Antal 2012: 8,8. Kommentar: Inga långtidssjukskrivningar över 180 dagar har förekommit under året, vilket bidrar till en positiv trend. 1 Källa: Uppsala kommuns lönesystem Heroma. 19

21 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 1 Uppföljning av säkerhetsmålens och effektmålens indikatorer. Medarbetarna vid brandförsvaret ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Ett litet antal arbetsskador. I Antal 2013:9 st Antal 2012:6 st. list 6 st 2 st 2 st Ett högt antal rapporterade tillbud. 2 Antal 2013: 9 st Antal 2012: ingen uppgift. 20 st Kommentar: Antalet skador ligger över plan och ökar något. Antalet tillbudsrapporter har samtidigt fördubblats, vilket sannolikt tyder på en större rapporteringsvilja och minskat mörkertal, vilket är positivt. Källa: Uppsala kommuns lönesystem Heroma. 2 Källa: Brandförsvarets IT-system C2. Tillsynsförrättarna uppfattas som kompetenta, effektiva och serviceinriktade. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan 2014 Utfall 2014 Plan 2015 Plan 2016 Plan 2017 NKI 2013: 77 I NKI 2012: 79 I > > 83 > 85 > 87 Ranking 2013: 1352 Ranking 2012: 90 2 < < 60 < 50 < 45 I Källa: NKI enligt mätning genomförd åt Stockholm Business Alliance. 2 Källa: Svenskt Näringslivs ranking. Kommuninvånarna ska få en snabb handläggning vid tillsyn. Indikator/Mätetal/Utgångsläge Plan Utfall Plan Plan Plan Genomsnittlig handläggningstid, tid från tillsyn till utskick av protokoll till berörda. Antal 2013: <7 dagar Antal 2012: <7 dagar < 7 dgr < 7 du < 7 dgr < 7 dgr < 7 dgr 20

22 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Tierps, Uppsala och Östhammar är trygga och säkra kommuner där samhällsrisker och kriser hanteras. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Fortsätta arbetet i Uppsala kommun med att stödja framtagandet av kriterier och underlag för beslut om acceptabel risk i samhällsplaneringen. Verka för att kommunen i samband med framtagande av ny översiktplan upprättar en övergripande riskanalys för Uppsala kommun. Påbörjat. Initiativet ligger nu hos länsstyrelsen. Starta upp arbetet i Tierps och Östhammars kommun med att ta fram kriterier och underlag för beslut om acceptabel risk i samhällsplaneringen. Påbörjat. Initiativet ligger nu hos länsstyrelsen. Verka för att kommunerna arbetar aktivt med att märka ut farligt godsleder i Uppsala, Tierps och Östhammars kommuner. Klart. I samtliga kommuner. Kommentar: Frågorna kan inte beslutas av brandförsvaret, utan det handlar om långsiktig påverkan i samverkan, Samverkan mellan olika samhällsaktörer bidrar till att stärka den samlade förmågan till krishantering före, under och efter kriser. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Verka för att avtal med Landstinget tecknas så att även brandvärn larmas vid hjärtstopp i väntan på ambulans (IVPA). Tecknat avtal. Ej klart. Samsyn med Landstinget saknas. Skapa kontaktnät och deltagande i samma utsträckning som i Uppsala kommun även i Tierp och Östhammar, exempelvis avseende information/ kommunikation, planarbete, bygglov, BRA, POSOM m.m. Minst 1 etablerat deltagande i relevant samverkansforum. Delvis klart. Kontaktnät för plan-/byggfrågor och kommunikation är etablerat. Brandförsvaret ska aktivt verka för att respektive kommun, genom krishanterings- och säkerhetsgrupper eller motsvarande, har en god förmåga att hantera större samhällsstörningar. Delvis klart. Fungerar tillfredsställande, bland annat genom RSA-workshop, men kan utvecklas. All personal i ledningsnivå 2-5 ska delta i minst 1 övning per befäl i Ej klart. en (1) samverkansövning under året. nivå 2-5. Övningar ställdes in i våras. Etablera samverkansavtal med räddningstjänster i regionen. Tecknade avtal. Klart. 21

23 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 B I LAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Den enskilde har förmåga och vilja att ta ansvar för sitt brandskydd. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Riktade informationsinsatser till nyanlända kommuninvånare genomförs. Under 2014 tillhandahålla Brandskyddsutbildning för invandrare som är inskrivna på SF1. Öppet hus med aktiviteter ska genomföras i samband med brandskyddsveckan i september på samtliga stationer, heltid som RiB. Förbättra uppföljningen av de operativa styrkornas områdesbesök genom avvikelserapportering till särskild mailadress; avvikelser som följs upp genom tillsyn. Fortsatt ökning av informationsinsatserna genom att nyttja olika forum och kanaler och delta i nationella kampanjer. Klart. Information lämnas med "välkomstkassen" till nyinflyttade i Uppsala och Tierp. Årlig påminnelse görs till studentboendes. Ej klart. Görs av privata entreprenörer. Klart. Klart. Klart. Skyddet mot brand för särskilt utsatta grupper ska vara starkt. Aktivitet Plan 2014 Utfall Medverka till att Tierp och Östhammars kommuner under 2014 startar upp brandutbildning för hemtjänstpersonal via checklistor. Utbildningstillfällen till vård- och omsorgspersonal fortsatt på en hög nivå. (2013: ) (2012: 200 st). Inom ramen för äldreprojektet utöka uppdraget tillsammans med HVK, Uppsala kommun, så att det omfattar även personer med psykisk funktionsnedsättning. Antal träffar under 2014: 6 stycken. 250 stycken. Delvis klart. 3 stycken träffar under året. Östhammar har valt SBA(Systematiskt brandskyddsarbete)-utbildning istället. Klart. 225 utbildningar till vård- och omsorgpersonal har genomförts (283 totalt). Klart. 22

24 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 B I LAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Antalet bostadsbränder minskar årligen. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Genomföra riktade informations- och kommunikationsinsatser i områden med hög andel inträffade bränder. Information och kommunikation kan ske genom områdesbesök eller andra möten. Aktiv erbjuda informationsinsatser och/eller studiebesök på brandstationen till samtliga årskurs 5 i medlemskommunerna. Utreda behov av och förutsättningar för en utvidgning av skolverksamheten till att omfatta även årskurs 2 och 8. Erbjuda intresserade Rörskolor, skolor och föreningar till studiebesök med brandskyddsinformation. Driva frågan om brandskyddshöjande åtgärder i radhus genom aktiv myndighetsutövning. Tas fram Cirka 200 tillfällen. Klart. Riktade insatser i bl a Rosendals område. Deltar i Effektos verksamhet och fotbollsspel med ungdomar. Klart. Ej klart. Klart. Brister i uppföljning; omfattningen oklar. Men verksamheten erbjuds och utförs. Klart. Frågan är i kammarrätten för avgörande. Påbörja implementering av information från radhusprojektet i insatsplanering och insatsledning. Fortsatt deltagande i Aktiv mot Brand. Tillsyn på och informationsspridning till alla nybildade bostadsrättsföreningar, i syfte att medvetengöra deras skyldigheter avseende brandskydd. Se över och kvalitetssäkra innehållet i kontrollböckerna för sotning och brandskyddskontroll, samt kontrollerar att statistiken från densamma överensstämmer med det som rapporterats till MSB (Myndigheten för samhällskydd och beredskap). Se även målen nedan om utveckling av digitalt insatsstöd. Påbörjat. Ingår i uppdrag om digitalt ledningsstöd. Klart. Påbörjat. Påbörjat. Nytt datasystem på väg. 23

25 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Antalet anlagda bränder minskar årligen. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Genomföra en metastudie för att sammanställa positiva erfarenheter av och verksamma åtgärder i arbetet mot anlagd brand, i syfte att stärka kunskaperna inom såväl egen som samverkande organisationer. Klart. Rapport färdigställd av projektanställd sociologistudent. 1 samverkan med andra organisationer genomföra riktade kommunikationsinsatser för ungdomar i riskgruppen för anlagd brand, till exempel genom fotbollsprojektet. Klart. Effektos verksamhet också etablerad idag. Olyckor som inträffar i de områden där snabba räddningsinsatser inte kan påräknas hanteras till stor del av den enskilde. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Skicka riktad brandskyddsinformation och Görs löpande med Klart. prova brandvarnare hem till boende i glesbygd stöd av sotarna Görs löpande. Utreda och utveckla möjligheter att nyttja frivilliga resurser för personlig information till boende i glesbygd. Aktivt erbjuda föreningar i glesbygd där insatstid > 20 min anpassad brandskyddsinformation vid till exempel föreningsmöten. Utbilda utvald personal på RiB-stationerna i förebyggande brandskydd, brandkunskap och pedagogik för att kunna hålla lokala brandskyddsinformationer och allmänt höja brandskyddsmedvetenheten hos invånarna på orten. Ej klart. Frågan avvaktar tillsvidare - först sjösätts RiB-informatörsprojektet. Ej klart. Påbörjat genom RiBi nformatörsproj ektet. Ej klart. Påbörjat, ligger för genomförande. 24

26 RÅDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 B I LAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser är god. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Fortsätta utvecklingen av nya arbetsrutiner med anledning av åtgärder beslutade efter översynen av den operativa organisationen. Klart. Öva utryckningspersonal för att upprätthålla kompetenskrav enligt Målplan för utbildning och övning vid Uppsala brandförsvar. RiB: minst 65 tim Heltidsbrandmän och -befäl nivå 1: 150 tim Befäl nivå 2-5: 70 tim. Delvis klart. Brandmän (RiB och heltid) samt SL ligger i fas. Befälsnivåerna ligger inte i fas. Utveckla system för att systematiskt samla in erfarenheter från brandförsvarets egna och relevanta externa aktörers (till exempel polisens) utredningar efter inträffade händelser. Ej klart. Pågår - sker i olika forum men systematiken kan utvecklas. Etablera rutiner för utökad samverkan med andra räddningstjänster efter att nya avtal tecknats. Påbörjat. Utveckla digitalt insatsstöd i samverkan med Storstockholms brandförsvar. Påbörjat. Utöka antalet insatskort och insatsplaner. Ej klart. Organisera "Första Insats Personer", FIP vid tre RiB-styrkor. Förändra organisation i Tierp och Östhammar. Följa upp och utveckla ett effektivt samarbete med räddningscentralen SSRC. Anpassa resurser och förmåga för styrkor med bemanning 1+2. Effektivare släckutrustning ska prioriteras. Utrusta släck-häddningsbilar i Uppsala tätort med effektivare släcksystem, till exempel skärsläckare. Klart. Klart. Klart. Rutiner etablerade för löpande kvalitetsutvecklingsarbete. Klart. Ett första steg genomfört enligt plan; arbete fortgår. Klart. X-fog prövat med tveksamt resultat. Undersöka möjligheter till mobilpejling och SMS-larm så att i ett första steg heltidspersonal som kan och vill kan larmas som första insatspersoner när de är i närheten av inträffad olycka. Ej klart. Tyvärr inte genomförbart för stunden av tekniska skäl. 25

27 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 B I LAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser är god (forts). Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Utveckla koncept med interaktiv utbildning riktat till i första hand RiB-styrkorna. Påbörjat. Upprätta långsiktiga övningsplaner tillsammans med Forsmarks Kraftgrupp AB respektive Sandvik Coromant AB. Påbörjat. Forsmark är först ut. Utbilda utryckningspersonal i aspekter av gällande byggnadstekniskt brandskydd som har en inverkan på räddningsinsatserna, till exempel bärverk. Klart. Tillsyn av parkeringsgarage under mark i syfte att säkerställa funktion av sprinkler, larm, skyltning och rökluckor. Ej klart. Nedprioriterat.

28 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Ekonomi i balans. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Förändrad utryckningsorganisation vid Östhamnars brandstation. Genomföra sammanslagningen av larm- och ledningsverksamheten med SSRC. Delvis klart. Det första steget genomfördes under 2014, plan för steg 2 ligger under Klart. I kommunens förvaltning och vid service och kontakt med medborgare samt förtroendevalda är digitala tjänster norm. Det är lätt för medborgarna att ta del av brandförsvarets verksamhet, information om och svar på frågor om brandförsvaret verksamhetsområde, kommunikation med brandförsvaret genom digitala tjänster. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Medverka till utveckling av e-tjänster i kommunen. Klart. Pågår kontinuerligt. Bli en aktiv deltagare i sociala medier. Ej klart. Kommentar: E-tjänster kommer att utvecklas centralt med uppsala.se Moderna och användarvänliga IT-system är en naturlig del av verksamheten som ger lägre administrativa kostnader och högre service till medborgarna. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Att kompetens- och resurssäkra området IT och kommunikation. Ta fram en IT-strategi. Delvis klart. Det återstår en del kring radiokommunikation, Påbörjat. Avvaktar Uppsala kommuns ställningstagande kring IT. 27

29 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Medarbetarna upplever att de är medskapande och delaktiga. En ökad jämställdhet. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Att vidareutveckla och anpassa ärendehanteringssystemet C2. Genomföra åtgärder för att utveckla övningsfältet för minskad miljöpåverkan, bättre arbetsmiljö och minskad sårbarhet. Ta in underlag för lokalförändring på berörda brandstationer för värdering och prioritering av åtgärder för en mer jämställd fysisk arbetsmiljö. Med en hög grad av delaktighet planera och påbörja arbetet med ett nytt handlingsprogram enligt LSO för perioden Klart. Sker löpande. Klart. Sker löpande. Flera åtgärder vidtagna. Klart. Sker kontinuerligt vid lokalförändringsbehov. Klart. 2 prova-på dagar/ Ej klart. Tveksamt resultat, enligt helger för kvinnor undersökningar. Genomföra riktade insatser för ökad jämställdhet i samband med rekrytering, Påbörja en omfattande utbildningssatsning för hela organisationen inom området jämställdhet och mångfald. Uppsökande informationsverksamhet till idrottsskolor/- klubbar med mera. Ej klart. Sker spontant men inte organiserat. Ej klart. Se över behov av utveckling av ett koncept för studiebesök från skolklasser (motsvarande) i enlighet med arbetsgruppens förslag. Ej klart. Kopplas till kommande utbildningsinsats för hela organisationen. Fortsatt låg sjukfrånvaro. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Inga aktiviteter planerade

30 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 2 Uppföljning av planerade aktiviteter Medarbetarna vid brandförsvaret ska känna sig trygga 1 sin arbetsmiljö. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Att följa upp det systematiska arbetet med SBA och egenkontroll enligt miljöbalken. Klart. Tillsynsförrättarna uppfattas som kompetenta, effektiva och serviceinriktade. Kommuninvånarna ska få en snabb handläggning vid tillsyn. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Vidta utbildnings-/informationsåtgärder för att höja kompetensen inom såväl etnisk/kulturell som annan mångfald. Ej klart. Kommentar: En större, gemensam utbildningsinsats planeras under 2015 för förvaltningen som helhet. Kommunal service är kvalitetssäkrad genom uppföljning ur såväl brukar- som avtalsperspektiv. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Införa rutin för inhämtning av synpunkter från allmänheten efter insats. Klart. Övriga aktiviteter. Aktivitet Plan 2014 Utfall 2014 Att fortsätta genomföra investeringar i räddningsutrustning för förbättring i arbetsmiljö och effektivitet. Klart. Sker löpande. Ta fram en långsiktig fordonsplan, samt genomföra fordonsinvesteringar, anpassade efter beslut fattade med anledning av det operativa projektet. Klart. Plan framtagen utifrån projektet. Revideras löpande. 29

31 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 3 Resultaträkning Uppsala kommun Beställd: Resultaträkning Period: Benämning Räddningsnämnden Ackumulerad Ack. redov. Ackumulerad redovisning Föregående år budget VERKSAMHETENS INTÄKTER Taxor och avgifter , , ,0 Kommunbidrag , , ,0 Ersättning Tierps kommun , , ,0 Ersättning Östhammars kommun , , ,0 Bidrag 204,0 794,9 200,0 Försäljning av huvudverks. och entrepr 3 938, , ,0 Försäljning av stödverks. inom kommun 174,2 181,2 280,0 Realisationsvinster 512,0 173,0 0,0 Övriga intäkter 2 383, , ,0 Summa verksamhetens intäkter , , ,0 - Varav externa , , ,0 - Varav mot dotterbolag 914,1 884,7 860,0 - Varav kommuninternt , , ,0 - Varav förvaltningsinternt 0, , ,0 VERKSAMHETENS KOSTNADER Övriga bidrag transfereringar -134,9-134,8-90,0 Entrepren och köp av huvudverks. -27, , ,0 Entrepren och köp av stödverks , , ,0 Tillfälligt inhyrd personal 0,0-440,0-210,0 Löner , , ,0 Upplupna semesterlöner, förändring -825, ,7 0,0 PO-pålägg , , ,0 PO-pålägg semesterlöneskuld -312,9-863,4 0,0 Övriga personalkostnader , , ,0 Lokal, markhyra, f-service , , ,0 Realisationsförluster 0,0-2,1 0,0 Övriga verksamhetskostnader , , ,0 Summa verksamhetens kostnader , , ,0 - Varav externa , , ,0 - Varav mot dotterbolag -246,2-254,3-240,0 - Varav kommuninternt , , ,0 - Varav förvaltningsinternt 0, , ,0 Av- och nedskrivningar , , ,0 VERKSAMHETENS NETTOKOSTNADER NOT ,2 187, ,0 Finansiella intäkter 10,4 7,2 0,0 Summa finansiella intäkter NOT 2 10,4 7,2 0,0 Finansiella kostnader -1,3-0,2-2,0 Internränta -1173, , ,0 Summa finansiella kostnader NOT , , ,0 Finansnetto -1164, , ,0 ÅRETS RESULTAT 2 815, ,5 0,0 Benämning Ackumulerad redovisning Ack. redov. Föregående år Årsbudget Årets investeringar Arets investeringar inkomster 0,0 0,0 0,0 Arets investeringar utgifter , , ,0 Arets investeringar netto , , ,0 30

32 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 4 Resultaträkning per verksamhet Uppsats kommun Period (t.o.m,) Prognosperiod Tkr Totalt Benämning RESULTAT PER VERKSAMHET Ackumulerad Ack. Redovisning Ackumulerad redovisning föregående år budget Beställd: Räddningsnämnden Årsbudget Prognos KOSTNADER , , , , ,0 KÖP H-VERKS EXT -27,3-156,9 0,0 0,0 0,0 KÖP H-VERKS INT 0, , , ,0 0,0 INTÄKTER EXKL KB , , , , ,4 NETTOKOSTNAD , , , , ,6 KOMMUNBIDRAG , , , , ,0 RESULTAT 2 815, ,5 0,0 0,0 928,4 POLITISK VERKSAMHET (1) KOSTNADER -868,3-895,6-1311, , ,0 INTÄKTER EXKL KB 60,0 3,8 60,0 60,0 60,0 NETTOKOSTNAD -808,3-891, , ,0-951,0 KOMMUNBIDRAG 1 066,7 856, , , ,0 RESULTAT 258,4-35,3-184,0-184,0 116,0 *INFRASTRUKTUR, SKYDD M.M. (2) KOSTNADER , , , , ,0 KÖP H-VERKS EXT -27,3-156,9 0,0 0,0 0,0 KÖP H-VERKS INT 0, , , ,0 0,0 INTÄKTER EXKL KB , , , , ,4 NETTOKOSTNAD , , , , ,6 KOMMUNBIDRAG , , , , ,0 RESULTAT 2 546, ,5 184,0 184,0 812,4 ' KOMMUNLEDNING OCH GEMENSAM VERKSAMHET (8) KOSTNADER 0,0 0,0 0,0 0,0 0,0 INTÄKTER EXKL KB 10,4 7,2 0,0 0,0 0,0 NETTOKOSTNAD 10,4 7,2 0,0 0,0 0,0 RESULTAT 10,4 7,2 0,0 0,0 0,0 31

33 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 5 Balansräkning Uppsala kommun Beställd: Balansräkning Period: Räddningsnämnden Periodens Ackumulerad Ackumulerat Benämning redovisning_ redovisning föregående år TILLGÅNGAR ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR IMMATERIELLA ANLÄGGNINGSTILLGÅNGAR Immateriella anläggningstillgångar MATERIELLA TILLGÅNGAR Mark, byggn, tekniska anläggningar NOT 4-797, ,6-393,2 Maskiner och inventarier NOT , , ,7 Summa materiella tillgångar , , ,0 FINANSIELLA TILLGÅNGAR Summa anläggningstillgångar , , ,0 FORDRINGAR Kundfordringar förvaitningsinterna 0,0 0, ,0 Kundfordringar kommuninterna -34,7-56,8-77,2 Kundfordringar mot dotterbolag 6,0-29,1-133,3 Kundfordringar externa 3 020, , ,3 Div. kortfristiga fordringar mot dotterbolag 19,6 0,0 0,0 Div. kortfristiga fordringar externa 1 322,4 0,0-0,8 Förutbet. kostn. och upplupna int. kommuninterna 62,4 0,0 0,0 Förutbet. kostn. och upplupna int. mot dotterbolag -33,5-33,5 0,0 Förutbet. kostn. och upplupna int. externa 984,9-884,8-997,8 SUMMA FORDRINGAR NOT , , ,4 Kortfristiga placeringar 0,0 0,0 0,0 Kassa och bank NOT 7 0,0-1,0-1,0 Summa omsättningstillgångar 5 347, , ,4 SUMMA TILLGÅNGAR -505, , ,3 32

34 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 5 Balansräkning Balansräkning Period: Räddningsnämnden Periodens Ackumulerad Ackumulerat Benämning redovisning redovisning föregående åt EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR OCH SKULDER EGET KAPITAL Årets resultat 621, ,6 0,0 Eget kapital NOT 8 0,0 0,0 0,0 SUMMA EGET KAPITAL 621, ,6 0,0 SKULDER LÅNGFRISTIGA SKULDER Skuld skattefin. anläggningstillgångar NOT , , ,0 SUMMA LÅNGFRISTIGA SKULDER 2 267, , ,0 KORTFRISTIGA SKULDER Nettolöner m.m. 17,3 0,0 0,7 Övriga kortfristiga skulder 0,0 0,8 0,8 Skuld till annan enhet -162, , ,0 Leverantörsskulder förvaltningsinterna 0,0 0, ,0 Leverantörsskulder kommuninterna 75,1 751,2 602,4 Leverantörsskulder mot dotterbolag -96,0 6,2 5,4 Leverantörsskulder externa 3 297, , ,2 Skatteskulder -47,3 32,2 0,0 Upplupna kostn. och förutbetalda int. kommuninterna -20,1 732, ,4 Upplupna kostn. och förutbetalda int. mot dotterbolag -29,8 0,0 2,8 Upplupna kostn. och förutbetalda int. externa , , ,6 SUMMA KORTFRISTIGA SKULDER NOT ,9-123, ,4 SUMMA SKULDER -115, , ,3 EGET KAPITAL AVSÄTTNINGAR & SKULDER 505, , ,3 Övriga skulder dotterbolag -0,3 0,0 0,0 33

35 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 6 Noter till resultaträkningen Noter till resultaträkningen Räddningsnämnden (tusen kronor) Bokslut Bokslut Not 1 Verksamhetens nettokostnader Verksamhetens intäkter , ,7 varav realisationsvinster 512,0 173,0 Avgår nämndinterna transaktioner 0, ,0 Verksamhetens intäkter exkl. interna transaktioner , ,7 Verksamhetens kostnader , ,8 varav realisationsförluster 0,0-2,1 Avgår nämndinterna transaktioner 0, ,0 Verksamhetens kostnader exkl. interna transaktioner , ,8 Av- och nedskrivningar , ,4 Verksamhetens nettokostnader 3 980,2 187,4 Not 2 Finansiella intäkter Finansiella intäkter 10,4 7,2 Avgår nämndinterna transaktioner 0,0 0,0 Summa 10,4 7,2 varav externa räntor 10,4 7,2 Not 3 Finansiella kostnader Finansiella kostnader , ,1 Avgår nämndinterna transaktioner 0,0 0,0 Summa varav internränta varav externa räntor -1175,0-1, ,1-0,2 Kommentar till resultaträkningar Uppsala kommun är värdkommun för den gemensamma räddningsnämnden. Den gemensamma nämnden ingår därmed i Uppsaka kommuns organisation och nettokostnad, resultat och prognos i resultaträkningen är endast Uppsala kommuns. Ersättningar från Tierps och Osthammars kommuner är upptagna enligt kostnadfördelningen i avtalet mellan kommunerna. 34

36 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 6 Noter till balansräkningen Noter till balansräkningen Räddningsnämnden (tusen kronor) Bokslut Bokslut Not 4 Mark, byggnader och tekniska anläggningar Anskaffningsvärde 8 570, ,8 Ackumulerade planenliga avskrivningar -824,9-733,6 Planenligt restvärde 7 745,6 393,2 Specifikation Övriga fastigheter 301,9 393,2 Pågående ny-, till-, och ombyggnad 7 443,7 0,0 Summa 7 745,6 393,2 Not 5 Maskiner och inventarier Anskaffningsvärde , ,4 Ackumulerade planenliga avskrivningar , ,6 Planenligt restvärde , ,7 Specifikation Maskiner och inventarier , ,2 Bilar och andra transportmedel , ,5 IT-utrustning 109,6 820,1 Summa , ,7 Not 6 Kortfristiga fordringar Kundfordringar 1 773, ,8 Fordringar på staten 0,0 0,0 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 918,3 997,8 Övriga fordringar 0,0 0,8 Avgår nämndinterna transaktioner 0, ,0 Summa 2 691, ,4 Not 7 Kassa och bank Kassa 1,0 1,0 Bank 0,0 0,0 Summa 1,0 1,0 Not 8 Eget kapital Ingående balans 0,0 0,0 Årets resultat 2 815, ,5 Justeringar , ,5 Utgående balans 0,0 0,0 Not 9 Långfristiga skulder Skuld skattefinansierade anläggningstillgångar , ,0 Övriga långfristiga skulder 0,0 0,0 Summa , ,0 Not 10 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder , ,1 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter' 5 128, ,8 varav semesterlöneskurd 0, ,8 Skuld till annan enhet (konto 24999) , ,0 Övriga kortfristiga skulder 32,9 1,5 Summa -123, ,4 1Semesterlöneskulden och övertidskulden bokförs från och med 2014 centralt i kommunen. Räddningsnämndens skuld uppgår till följande Semesterlöneskuld 7 138, ,7 Övertidsskuld 1 873, ,5 PO-pålägg semesterlöneskuld och övertidsskuld 3 523, ,0 Summa , ,2 35

37 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 7 Inriktningsmål i IVE Inriktningsmål i IVE 2014: I Uppsala har ett starkt civilsamhälle. 2 Uppsalaborna känner sig trygga. 3 Invånare och besökare ska känna sig trygga på gator, torg och andra allmänna platser i Uppsala kommun. 4 Boendemiljöerna är goda och socialt hållbara. 5 Landsbygdsutvecklingen är en viktig del för kommunens utveckling. 6 Driftskostnader, räntekostnadet och avskrivningar för gjorda investeringar mums i kommunens driftbudget och ekonomi i varje verksamhet är i balans. 7 I kommunens förvaltning och vid service och kontakt med medborgare samt förtroendevalda är digitala tjänster norm. 8 Kommunal service är kvalitetssäkrad genom uppföljning ur såväl brukar- som avtalsperspektiv. 9 Moderna och användarvänliga IT-system är en naturlig del av verksamheten som ger lägre administrativa kostnader och högre service till medborgarna. 10 Uppsala Kommun är en modern och attraktiv arbetsgivare där alla medarbetarna är medskapande och delaktiga. 11 Sjukfrånvaron bland kvinnor och män är låg. 12 Medarbetare i Uppsala kommun har en trygg arbetsmiljö. 13 Kommunens medarbetare uppfattas som kompetenta, effektiva och serviceinriktade. 36

38 RÄDDNINGSNÄMNDEN ÅRSREDOVISNING 2014 BILAGA 8 Förtroendevalda i räddningsnämnden Parti Ordinarie: C M M M FP MP M M M FP FP KD V M C MP MP C C M Jan Ulmander (ordf) Patrik Kjellin (vice ordf) Daniel Enholm Margareta B lomqv ist Maria Jansson Kijan Karimi Stefan Edelsvärd Anders Gustafsson Siw Björkgren Margareta Wiän-Berggren Lennart Owenius Jonas Nyberg Daniel Blomstedt Ersättare: Fredrik Björkman Ing-Marie Hedman Stefan Edelsvärd Anthony Widell Berit Bengtsson Roine Thunberg Mats Hellman Susanne Engström Sanna Sundvall Martin Rohde Håkan Pettersson Tord Andersson Catarina Deremar Jacob Spangenberg Anette Pettersson Anna-Lena Söderblom Kommun Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Östhammar Östhammar Tierp Tierp Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Uppsala Tierp Östhammar Tierp Östhammar till och med från och med

39 UPPSALA IIN. yv RÄDDNINGSTJÄNST I SAMARBETE gtierps KOMMUN ÖSTRAMMARS KOMMUN EN n AV OSLAGEN

40 TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN anr:,k3 Beteckning: 'Handint: XS 9-0\.kkO\ LÅ Handläggare: Mikael Lundkvist Datum: Diarienummer: RÄN Rapportering av kommungemensam intern kontrollplan år 2014 (KSN ). I kommungemensam intern kontrollplan återfinns fyra kontrollområden varav tre är riktade till alla nämnder inom Uppsala kommun. Inom varje kontrollområde finns en eller flera delmål/kontrollaktiviteter. 1. Skapa en mer enhetlig syn på intern kontroll, med större tydlighet över ansvarsoch arbetsfördelning inom respektive nämnd, styrelse och tjänstemannaorganisation. Varje nämnd och styrelse ska: - beskriva och dokumentera sin organisation och ansvarsfördelning med avseende på intern kontroll, - utveckla formerna för arbetet med den årligt återkommande nämnd- /styrelsespecifika intern kontrollplanen, bland annat genom en obligatorisk dokumenterad riskanalys. Räddningsnämndens rapportering: Nämnden har under de senaste åren aktivt arbetat med att förbättra den interna kontrollen. Två ledamöter i nämnden utsågs 2013 till att ta ett större ansvar för den interna kontrollen. Under våren 2014 har dessa två ledamöter, ordförande, vice ordförande, förvaltningschef och ekonomichef deltagit i en tvådagarsutbildning i intern kontroll. En riskanalys av hela nämndens verksamhet har tagits fram under hösten med hjälp av en konsult från PwC och utifrån den har en intern kontrollplan för 2015 sedan tagits fram. En utbildningsdag om intern kontroll för alla enhetschefer och avdelningschefer vid brandförsvaret har också genomförts under hösten. Nämndens riskanalys bifogas. Postadress: Uppsala kommun, Brandförsvaret, Uppsala Besöksadress: Viktoriaanläggningen, Almungevägen 33 Telefon: Fax: E-post: [email protected]

41 2. Säkerställa att medvetenhet om risker för och konsekvenser av mutor och jäv finns i varje nämnd och styrelse. - Varje nämnd och styrelse är medveten om riskområdet och inför under året minst en riktad intern kontrollåtgärd anpassad för den egna verksamheten. Räddningsnämndens rapportering: Nämnden tog under våren 2013 fram "Regler vid Uppsala brandförsvar angående mutor och bestickning (RÄN )". I dessa regler finns följande text "Brandförsvaret tillämpar nolltolerans för alla anställda vad gäller mottagande av gåvor eller förmåner" med en del konkreta exempel på vad som inte är acceptabelt utifrån en nolltolerans. Nästan all verksamhet som nämnden bedriver är myndighetsutövning och därför är det extra viktigt med en stor medvetenhet om dessa frågor både bland förtroendevalda och anställda. Under 2013 tog man upp dessa regler på alla arbetsplatsträffar hade nämnden följande kontrollmoment i sin interna kontrollplan "Att det finns fungerande rutiner för rapportering och kontroll av medarbetares bisysslor och dessa i så fall efterlevs". 3. Gemensamma IT-system kontrolleras regelbundet med avseende på användares behörighet. Av regelverk och dokumentation för respektive system ska grundläggande intern kontrollmoment framgå. För den händelse dokumentation och riktlinjer för det specifika systemets användning inte särskilt nämner detta ska: - förteckning finnas över samtliga användare och behörigheter i systemet, - förteckning finnas av alla ändringar med loggning i systemet, - behörigheter, om annan ordning inte särskilt beslutats, fördelas enligt dualitetsprincip och följa av nämnd eller styrelse beslutad delegationsordning och attestinstruktion. Räddningsnämndens rapportering: Alla behörigheter i gemensamma 1T-systern attesteras av respektive chef i kommunens behörighetssystern. Förutom detta kontrolleras alla behörigheterna i gemensamma ITsystem årligen genom att listor tas ut från kommunens behörighetssystem, dessa gås sedan igenom och skrivs under av respektive chef. Under året hade nämnden följande kontrollmoment "att gällande regler för attestering i ekonomisystem och lönesystem efterlevs" i den interna kontrollplanen har nämnden följande kontrollmoment "Kontroll om chef kan attestera behörigheter för sin personal "över sin egen behörighet" eller behörigheter på andra avdelningar." i den interna kontrollplanen. Anders Ahlström Brandchef 2

42 Intern kontroll- riskanalys Gemensam räddningsnämnd i Tierp, Uppsala och Osthammars kommuner pwc 1

43 i Utgångspunkter Nämnden har arbetat med att utveckla sin internkontroll. Styrdokument finns i form reglementen, kommungemensamma policys, handlingsprogram, delegationsordningar mm. Kommungemensamma riktlinjer och kommungemensam internkontrollplan är beslutade. Övergripande utvärdering av internkontroll ej genomförd. Mål att utveckla riskanalys så att den täcker hela organisationen och att flera får bidra. PwC

44 i. Aktiviteter Övergripande kartläggning intern kontroll COSO kartan. Insamling av risker från verksamheten. Sammanställning av bruttorisker. Prioritering av risker med hjälp av riskkarta samt bedömning av befintliga åtgärder. - Verksamhetsmål - Rapportering - Lagar, regelverk - Oegentligheter Utformning av internkontrollplan. Utbildning PwC

45 1 Exempel Riskvärdering - Riskkategorier Verks amhetsrisker Legala risker p g a avtal/kontrakt eller tvister Personalrisker p g a brister i kompetens, kapacitet eller beroende av nyckelpersoner Fysiska risker p g a brand, vatten, naturkatastrof, arbetsmiljö Marknadsrisker p g a nya konkurrenter, nya lagar, prisutvecklingar, svängningar av konjunktur och kundattityder, beroende av leverantörer Processrisker p g a brister i kärnprocesserna samt i stöd- och ledningsprocesser IT-risker p g a brister i IT-system avseende datasäkerhet, integritet och tillänglighet Strategiska risker Strategiska risker, p g a felaktiga strategiska beslut, organisation, investeringar etc. Organisation Efterlevnadsrisker CSR-risker p g a av bristande processer avseende hållbarhet och etiskt agerande Redovisningsrisker p g a brister i redovisningsprocessen (inkluderar bedrägeri/fusk) Politiska risker p g a ny lagstiftning och regler Finansiella risker Valutarisker pga svängningar i växelkurser Skatterisker pga felaktig beskattning Ränterisker pga räntesvängningar Kreditrisker/kundförluster pga kundernas dåliga bonitet Likviditetsrisker pga brister i likviditetshanteringsprocessen Finansieringsrisk pga bristande tillgång på kapital PwC 4

46 . Riskvardering - Generell riskmatris 9=Kritiskt 7=Mkt hög 5=Hög 3=Marginell 1=0märkbar 1= Nästintill nmai J linf 3= Osannolikt 5= Möjligt 7= Troligt 9= Nästintill säkert PwC

47 i Bruttorisker utifrån insamlade förslag och diskussioner vid seminariet röd text= nettorisk, placeras på riskkart Risker kopplade till verksamhet Kompetensförsörjning, nettorisk Bemanning Undermåliga övningar Teknisk kompetens Behörighet IT-system Insatskort saknas Verkställighet av beslut, nettorisk Utbildning Utrustning Förtroendefråga, varumärke information, nettorisk Energiförluster Stora insatser kommunikation Samverkan kommun / landsting, nettorisk Larmhanteringstid och insatstid /SOS, nettorisk Byråkrati fastighetsförsörjning, flera huvudmän Risker kopplade till verksamhetsmässig och finansiell rapportering Insatsrapporter, nettorisk Redovisning gemensam nämnd fördelning kostnader, nettorisk Avstämning hyreskostnader, nettorisk Semester registrering Ersättning RIB (manuell), nettorisk Rapportering av delegationsbeslut, nettorisk PwC

48 i Bruttorisker utifrån insamlade förslag och diskussioner vid seminariet röd text= nettorisk, placeras på riskkart Risker kopplade till lagar och regelverk Styrdokument hittas inte, nettorisk Otydlig styrmodell Bristande struktur Omfattning av styrdokument, nettorisk Delegationsordning, vem får skriva på avtal mm., nettorisk Rengöring och brandskyddskontroll Risker kopplade till oegentligheter Inköp drivmedel, nettorisk Materialinköp, nettorisk Gränsdragning mot privata kostnader, nettorisk LOU, nettorisk KL, offentlighetsprincipen, nettorisk PwC

49 1 Riskanalys verksamhetsmål 0 C73 Risk för minskat Eörtroendie Risk för r att fattade inte blir verkställda Risk för bristande kompetens försörjning Risk för att larmhanteringstiderna och insatstiderna är för långa 0 Tv' 9 Risk för bristande samverkan med kommun och landsting 0 c (1 ) Försumbar (i) Osannolikt (2) Låg (3) Medel (4) Stor Sannolikhet (5) Mycket sannolikt 8

50 , Riskanalys - rapportering ir Risk ig!ill delegationsbeslut Risk för brister i hantering av insatsra orter Risk för felaktig redovisning gemensam nämnd Risk för felaktig redovisning och betalning av hyror Risk för felaktig ersättning RIS-personal (0 Försumba (1) Osannolikt (2) Låg (3) Medel Sannolikhet -II> (4) Stor (5) Mycket sannolikt 9

51 Riskanalys - lagar, regelverk (5) Mycket stor (3) Medelstor Risk för att LOU inte efterlevs Risk för att delegationsordning inte efterlevs Risk för att styrdokument inte är tillgängliga och kända 0 Risk för att omfattning/antalet styrdokument är för många (i ) Försumbar (i) Osannolikt (2) Låg (3) Medel Sannolikhet Risk för att KL offentlighet och sekretess inte följs Eloch (4) Stor (5) Mycket t sannolik 1 0

52 Riskanalys - oegentligheter (5 ) Mycket stor (3) Medelstor Risk för felaktig utbetalning av inköp av material Risk för att förvaltningen belastas med privata kostnader Risk för felaktig utbetalning av inköp av drivmedel (1) Försumbar (1) Osannolikt (2) Låg (3) Medel (4) Stor Sannolikhet - (5) Mycket sannolikt 11

53 USW» Räddningsnämnden SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum Sid (8) 16 Kommungemensam intern kontrollplan 2014 (KSN ) Beslut att fastställa bifogad rapport av kommungemensam intern kontrollplan. att utse Jan Ulmander (C), Patrik Kjellin (S), Jonas Nyberg (S) och Lennart Owenius (M) att arbeta med nämndens internkontrollplan under Sammanfattning Ett ansvar för intern kontroll vilar genom delegation från kommunfullmäktige på samtliga nämnder, med särskilt tillsynsansvar för kommunstyrelsen. Inom ramen för kommunstyrelsens tillsynsansvar har en gemensam intenikontrollplan tagits fram som komplement till nämndernas egna internlcontrollplaner. Det huvudsakliga syftet med den gemensamma planen är att skapa enhetliga format och strukturer för alla nämnder. Genom dokumenterad organisation och riskanalys skapas en ny och enhetlig plattform för alla nämnder som blir en bättre utgångspunkt för vidareutveckling av den interna kontrollen. Beslutsunderlag Förvaltningens förslag till Kommungemensam intern kontrollplan Räddningsnämndens årsredovisning 2014 Beslut att fastställa bifogade Räddningsnämndens årsredovisning 2014 efter smärre redigeringar. Ärendet Årsredovisningen är den gemensamma räddningsnämndens avrapportering till Kommunstyrelserna/kommunfullmäktige i Tierp, Uppsala och Östhammaxs kommuner. Resultat 2014 i tkr: Resultat Räddningsnämnden varav Tierp varav Uppsala varav Östhammar 458 Beslutsunderlag Räddningsnämndens årsredovisning Justerandes sign Ni) Utdragsbestyrkande

54 RÄDDNINGSNÄMNDEN Sid 1 (1) Akt: Dnr: RAN Datum TIERPS KOMMUN KOMMUNSTYRELSEN tg,f-5 pcja57 Betecloing: Handi.nr: leg p,01, b\ k Material till Uppsala kommuns årsredovisning Sida 2 Resultatanalys 4 Räddningsnämnden textbidrag till Uppsala kommuns årsredovisning 5 Uppföljning av IVE-uppdrag 6 Uppföljning av inriktningsmål i IVE 14 Uppföljning av KF/KS uppdrag 15 Uppföljning av jäinställdhetsintegreringsarbetet 16 Uppföljning av kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap 18 Uppföljning av policy beträffande nationella minoriteter 19 Pågående investeringar VI SAMVERKAR I EN GEMENSAM RÄDDNINGSNÄMND TIERPS zupeent OSTHAMNARS KOMMUN KOMMUN DO AV 14,10444 Postadress: Uppsala kommun, Räddningsnämnden Uppsala Telefon: (växel) Fax: E-post: raddningsnamnden4puppsala.se www. uppsal a.se

55 Nämndbehandlad/Nämndbehandlas Bokslut 2014 Räddningsnämnden KF-budget Nettokostna Nettokostnad Förändring Resultat Belopp i miljoner kronor nettokostnad boks) bokslut f.å. bokslut f.å. Nämnden totalt 135,2 132,0 0,3% -1,3 Politisk verksamhet 1,1 0,9-9,4% 0,0 Infrastruktur, skydd m.m. 134,1 131,2 0,3% -1,3 Nettoinvesteringar 25,0 5,0 Nämndens analys Räddningsnämnden är en gemensam nämnd där Tierps, Uppsala och Östhammars kommuner ingår och Uppsala kommun är värdkommun. KF-budgeten på 135,2 mnkr (miljoner kronor) är kommunbidraget från Uppsala kommun, ersättningarna från Tierps och Östhammars kommuner uppgick till 42,3 mnkr. Politisk verksamhet Nettokostnaden för den politiska verksamheten består till största del av arvoden till nämndens ledamöter och lön för nämndsekreterare. Minskningen av nettokostnaden och skillnaden mot KF-budget beror till största del på minskad kostnad för sammanträdesersättningar på grund av färre nämndmöten. Infrastruktur, stadsutveckling, skydd m.m. I nettokostnaden föregående år finns en jämförelsestörande post på 2,6 mnkr avseende rättning av tidigare års semesterlöneskuldsförändring. Nettokostnaden föregående år är 129,4 mnkr och resultatet är + 1,3 mnkr exklusive denna jämförelsestörande post. Årets resultat på 2,8 mnkr är 1,5 mnkr bättre än föregående års korrigerade resultat på 1,3 mnkr. Resultatet för året förklaras främst av att alla investeringsbehov inte blivit tillgodosedda och reavinster på 0,5 mnkr. Räntekostnader och avskrivningskostnader kommer att öka de kommande åren när behovet av att ersätta äldre fordon och materiel tillgodoses. Kostnader förknippade med den stora skogsbranden i Västmanland uppgick under året till 0,6 mnkr, främst lönekostnader. Staten har ersatt nämnden för hela denna kostnad. Nämnden har under året haft engångskostnader för omställning från egen räddningscentral till samarbete om gemensam räddningscentral med Storstockholms brandförsvar, Norrtälje räddningstjänst, Räddningstjänsten Enköping-Håbo och Gotlands räddningstjänst på cirka 1,8 mnkr. Utan dessa omställningskostnader och den jämförelsestörande posten på 2,6 mnkr avseende rättning av tidigare års semesterlöneskuldsförändring ökar nettokostnaden med 1,2 procent. Sveriges kommuner och landstings prognos av prisindex för kommunal verksamhet (PKV) för år 2014 är 2,3 procent. Förutom att alla investeringsbehov inte blivit tillgodosedda beror den låga nettokostnadsökningen på att nämnden kontinuerligt strävar efter att effektivisera verksamheten. 5200RANNamndensanalys (1) doc 1(2)

56 Nämndbehandlad/Nämndbehandlas För de kommande tre åren 2015 till 2017 bedömer nämnden att en ekonomi i balans kan uppnås med en godtagbar nivå på verksamheten under förutsättning att nämnden får kompensation för de hyresökningar som kan uppstå vid nybyggnationer av brandstationer. De flesta brandstationer är i väldigt gott skick men det finns några där behovet är akut att totalrenovera eller bygga nytt. Investeringar Investeringarna uppgick till tkr under året, de större investeringarna är ett brandfordon och ett lastväxlarfordon. Av de igångsatta investeringarna är några pågående och beräknas totalt medföra cirka ytterligare tkr i investeringsmedel under 2015, vilket förklarar skillnaden mot budgeten på 25 mnkr. Det finns många äldre fordon och uttjänt materiel som behöver ersättas de närmsta åren. Nämnden planerar att investera för cirka tkr årligen de kommande tre åren så behovet kan tillgodoses. Lönekostnadsutveckling LÖN EKOSTNADSUTVECKLING Varav effekt av Varav återstående Belopp i tusen kronor löneavtal del (volymer mm) Bokslut Bokslut f.å. Diff % Diff tkr % tkr tkr Lönekostnad (konto 50-51) % 80 3% % Lönekostnaden år 2013 exklusive den jämförelsestörande posten avseende rättning av tidigare års semesterlöneskuldsförändring är tkr (posten består av i lönekostnad och 750 i po-pålägg). Lönekostnadsökningen exklusive denna post är tkr och beror främst på avtalsmässiga löneökningar. 5200RANNamndensanalys (1) doc 2(2)

57 BOKSLUT 2014 Räddningsnämnden A. Årets verksamhet 1. Politisk verksamhet, kommunledning och gemensam verksamhet 1.1. Viktiga händelser Räddningsnämnden har under året aktivt arbetat med att utveckla internkontrollen. Tillämpningen av resultatet sker under Samverkansavtal beträffande gränslös räddningstjänst har tecknats med åtta räddningstjänster. Avtalet om gemensam räddningsnämnd har reviderats och kompletterats med uppdraget att hantera tillståndsgivning enligt lagen om brandfarliga och explosiva varor Framtiden Under 2015 kommer nämnden att besluta om och tillsända de tre kommunfullmäktige förslag till nytt handlingsprogram för förebyggande arbete och räddningstjänst enligt lagen om skydd mot olyckor. Utveckling av fastighetsbeståndet kommer att ske i en för nämnden hög takt. 2. Infrastruktur, stadsutveckling, skydd m m 2.1. Viktiga händelser Arbetet med framtagande av underlag inför nämndens arbete med revidering av handlingsprogrammet har påbörjats. Föreläggandet för att öka brandsäkerheten i radhus prövas juridiskt i högre instanser. Nämnden följer med intresse processen då den kan få stor påverkan på hur ett adekvat brandskydd i radhus ska uppnås nationell. Sedan den 1 april samarbetar Uppsala brandförsvar med Storstockholms brandförsvar, Räddningstjänsten Enköping-Håbo, Norrtälje kommun Räddningstjänsten och Räddningstjänsten Region Gotland om en gemensam räddningscentral. Detta innebar att den egna räddningscentralen avvecklades. De förändringar av utryckningsstyrkan som räddningsnämnden beslutade om 2013 har verkställts. Utryckningsstyrkan i Tierp har utökats och i Östhammar har utryckningsstyrkan förändrats Framtiden Förändringen av utryckningsstyrkan i Östhammar slutförs under VU_2014RAN.doc/bokslut (2)

58 BOKSLUT Medarbetare och ledare 3.1. Viktiga händelser Styrdokument för rekrytering har reviderats. Ledningen i avdelning Räddning har förstärkts med fyra enhetschefer som rekryterats och introducerats. En översyn av bemanningen av heltidsstationerna har genomförts Framtiden Resultatet från översynen av bemanningen av heltidsstationerna kommer att tas tillvara under Kompetensförsörjningen kommer att ses över i samband med att myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, ser över sina utbildningar. B. Uppföljning av kommunfullmäktiges uppdrag i!ve Uppdrag Uppföljning politisk verksamhet 1. Att arbeta med införande av garanti- och handläggningstider på lämpliga områden. Uppdraget genomfört. Svar lämnas inom en vecka på inkomna ärenden till förebyggandeavdelningen. VU_2014RAN.doc/bokslut (2)

59 2uPeada KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer KSN Bokslut 2014 Räddningsnämnden Kommunfullmäktiges inriktningsmål i IVE InriktninesmålIVE Målu. s Ilelse 2014,,---. Driftskostnader, räntekostnader och avskrivningar för gjorda investeringar ryms i kommunens driftsbudget och ekonomin i varje verksamhet är i balans. Effektmål: Ekonomi i balans. Uppnått. Bokslutet kommer att redovisa ett mindre överskott för kommunens förvaltning och vid service och kontakt med medborgare samt förtroendevalda är digitala tjänster norm. Effektmål: Det är lätt för medborgarna att ta del av brandförsvarets verksamhet, information om och svar på frågor om brandförsvaret verksamhetsområde, kommunikation med brandförsvaret genom digitala tjänster. Ej uppnått. Utformningen av nya uppsala.se försvårar detta, och mycket information som tidigare har varit tillgänglig är svårare att nå. 3. Kommunal service är konkurrensutsatt där så är möjligt för att öka kreativiteten, kvaliteten och effektiviteten. Postadress: Uppsala kommun, Kommunledningskontoret Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: (växel) Fax: E-post: [email protected] se

60 2 (8) 4. Kommunal service är kvalitetssäkrad genom uppföljning ut såväl brukar- som avtalsperspektiv. Effektmål: En god kvalitévid räddningsinsatser genom brukaruppföljning. Ej uppnått. Kvalitetssäkring och uppföljning sker, men det har varit svårt att få tillräcklig systematik och underlag. 5. Hållbart producerade livsmedel och varor är en huvudinriktning i kommunfinansierade verksamheter. 6. Jämställdhetsintegrering är en naturlig del inom alla verksamhetsområden och utvecklas kontinuerligt. 7. Moderna och användarvänliga IT-system är en naturlig del av verksamheten som ger lägre administrativa kostnader och högre service till medbor. ama. I. Uppsala kommun är rankad som en av landets mest attraktiva företagarkommuner. 2. År 2020 är Uppsalas kollektivtrafik fördubblad genom förtätning av staden, ökad framkomlighet och stråkmässig utbyggnad inom kommunen. 3. Dagarbetsmarknaden ökar i enlighet med befolkningsutveckl ingen. 4. Barn och unga är delaktiga i samhällsbyggandet. 5. Invånare och besökare är trygga på gator, torg och andra allmänna platser. Effektmål: Tierps, Uppsala och Östhammar är trygga och säkra kommuner där samhällsrisker och kriser hanteras. Delvis uppnått. Arbete med ökad riskhänsyn i samhällsplaneringen pågår. Förmågan till riskhantering bedöms ha utvecklingspotential. RÄN Inriktningsmål IVE doc/Bokslut C{)

61 3 (8) Effektmål: Antalet anlagda bränder minskar årligen. Ej uppnått. Anlagd brand ligger kvar på höga nivåer. Effektmål: Tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser är god. Delvis uppnått. Responstiden är fortsatt hög, men larmhanteringstiden har sjunkit igen mot slutet av året, och första insatsperson (FIP) startades upp i slutet av året Uppsala kommuns verksamhet och dess geografiska område är utsläppen av växthusgaser minst 45 procent lägre per capita 2020 jämfört med 1990 och fortsätter att minska. 7. Kommunens fastigheter är energieffektiva. 8. Uppsala kommun verkar för fler hyresbostäder och trygghetsboenden. 9. "Lätt att göra rätt" och tänkandet livscykelkostnad präglar samhällsplaneringen avseende hållbarhet. 10. I Uppsala är miljö, gaturum och stadsgestaltning inbjudande. 11. Centrala staden har ett livskraftigt centrum och är väl försett med gångytor. 12. Boendemiljöer är goda och socialt hållbara. Effektmål: Skyddet mot brand för särskilt utsatta grupper ska vara starkt. Uppnått. Utbildning och metodstöd för hemtjänst- och vård-lomsorgspersonal fortsätter att öka i antal och breddas i omfattning. RÄN Inriktningsmål WE doc/Bokslut (8)

62 4 (8) Effektmål: Antalet bostadsbränder minskar årligen. Ej uppnått. Bostadsbränder ligger på en fortsatt hög nivå. 13. Stadsdelsutvecklingen är tillväxtorienterad. 14. Landsbygdsutveckling är en viktig del för Effektmål: kommunens utveckling. Den enskilde har förmåga och vilja att ta ansvar för sitt brandskydd. Delvis uppnått. Antalet utvecklade bränder ligger fortsatt mycket högt. Men andelen brandvarnare och -redskap hos allmänheten är också hög, och utökade informationsinsatser görs och planeras. Effektmål: Antalet bostadsbränder minskar årligen. Ej uppnått. Bostadsbränder ligger på en fortsatt hög nivå. Effektmål: Olyckor som inträffar i de områden där snabba räddningsinsatser inte kan påräknas hanteras till stor del av den enskilde. Delvis uppnått. Koncept för utökad informationsspridning via brandmän på landsbygd/glesbygd infört. Fortfarande har många insatser inte kunnat påbörjas inom 20 minuter. RÄN Inriktningsmål IVE doc/Bokslut (8)

63 5 (8) Effektmål: Tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser är god. Delvis uppnått. Responstiden är fortsatt hög, men larmhanteringstiden har sjunkit igen mot slutet av året, och första insatsperson (FIP) startades upp i slutet av året. 15. För- och grundskola liksom styckebyggande är gunden för bra service i kransorterna. 1. En livaktig kultur-, idrotts- och fritidsverksamhet gör kommunen attraktiv för såväl boende och besökare som företagare. 2. Bredd- och ungdomsidrotten har bra villkor och bidragen till barn och ungas fritid fördelas på ett rättvist sätt mellan olika idrotter. Flickor och pojkar har likvärdiga villkor. 3. Elitidrottens förutsättningar är väl utvecklade genom samverkan mellan idrottsorganisationerna, näringslivet och kommunen. 4. Människor med funktionsnedsättning deltar i kultur- och idrottslivet på likvärdiga villkor. 5. Uppsalas kultur är tillgänglig för alla och kännetecknas av kreativitet, hög kvalitet och interkulturella utbyten. 6. Uppsalas kulturliv är väl utvecklat genom samverkan mellan det offentliga, det fria kulturlivet, den ideella sektorn samt näringslivet. 7. Konstens tillgänglighet ökar genom exponering på befintliga mötesplatser. 8. De kulturella uttrycken är närvarande i offentliga miljöer. 9. Uppsala är en stad för det fria ordet, litteraturen och författarna. 1. Uppsala är en attraktiv utbildningsstad med ett varierat utbud av utbildningar på olika nivåer och med olika inriktningar. RÄN Inriktningsmål IVE doc/Bokslut (8)

64 6 (8) 2. Uppsalas skolor arbetar aktivt med att konkretisera och levandegöra den grundläggande etik och värdegrund som det svenska samhället vilar på. 3. Uppsalas skolor har ett bra samarbete med Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet i syfte att nå bättre kunskapsmål. 4. Förskolan och skolan är trygg och har nolltolerans mot mobbing, kränkande särbehandling och våld. 5. Förväntningarna på alla elevers resultat är höga. 6. De samlade resultaten i Uppsala kommuns skolor är bland de bästa i landet. 7. Varje skolas resultat ligger över riksgenomsnittet. 8. Högsta prioritet i grundskolan har läsförståelse, skriv- och räkneinlärning i åk Föräldrar har god information och inblick om sina barns utvecklin: och behov av stöd i skolan.. Valfrihet och mångfald tillgodoser äldres önskemål när det gäller service och boende. 2. Uppsala kommun och Landstinget i Uppsala län har ett väl fungerande samarbete med individen i centrum avseende hela vård- och omsorgskedjan. 3. Måltidskvaliteten är en del av god livskvalitet som utvecklas kontinuerligt. 4. Institutionsplaceringar fortsätter att minska bland barn och unga genom tidig upptäckt och med förebyggande åtgärder. 5. Det förebyggande arbetet fokuseras på barn och unga i riskzonen för sociala problem. 6. Uppsala kommun är ledande i frågor som gäller kvinnofrid. 7. Vården och omsorgen är hälsofokuserad och tillvaratar det friska med förebyggande insatser. 8. Människor som är utsatta för våld och hot får adekvat stöd. 9. Personer som brukar våld får behandling. 10. Personer med psykisk och fysisk funktionsnedsättning upplever en hög livskvalitet. 11. Överförmyndarverksamheten är av hög kvalitet och brukarna är nöjda. RÄN Inriktningsmål WE doc/Bokslut (8)

65 7 ) I. Utanförskap bryts genom arbetslinjen. 2. Uppsala är en öppen och solidarisk kommun avseende flyktingmottagande och särskilt avseende ensamkommande barn. 3. Utvecklingen av sociala företag uppmuntras så att fler kommer i sysselsättning och egenanställning. 4. Arbetslösa med ekonomiskt bistånd erbjuds Välfärdsjobb. 5. Invandrare och flyktingar ska erbjudas en introduktion till Uppsala, svensk kultur, värderin:.ar och samhälle.. Uppsala kommun är en modern och attraktiv arbetsgivare där alla medarbetare är medskapande och delaktiga. Effektmål: Medarbetarna upplever att de är medskapande och delaktiga. Delvis uppnått. Olika arbetsgrupper används frekvent. Insidans samarbetsrum nyttjas flitigt. Förbättringsförslag lämnas in ibland svårt att hinna hantera. Effektmål: En ökad jämställdhet. Delvis uppnått. Även om antalet kvinnor ökar något i organisationen så är fortfarande snedfördelningen stor. Tre kvinnor har under 2014 fått arbetsledande befattning i dagtidsorganisationen. 2. Sjukfrånvaron bland kvinnor och män är låg. Effektmål: Fortsatt låg sjukfrånvaro. Uppnått. Sjukskrivningarna har visat en fortsatt minskande trend. 3. Medarbetare i Uppsala kommun har en trygg arbetsmiljö. Effektmål: Medarbetarna vid brandförsvaret ska känna sig trygga i sin arbetsmiljö. RÄN Inriktningsmål IVE doc/Bokslut (8)

66 8 (8) Delvis uppnått. Antalet rapporterade arbetsskador ligger högt. Tillbuden har också ökat. Tidigare har ett stort mörkertal sannolikt funnits, vilket innebär att ett ökat antal rapporterade tillbud också har en positiv sida. 4. Medarbetare ska erhålla den sysselsättningsgrad de önskar inom ramen för verksamhetens behov. 5. Kommunens medarbetare uppfattas som kompetenta, effektiva och serviceinriktade. Effektmål: Tillgängligheten till och effektiviteten av räddningsinsatser är god Delvis uppnått. Responstiden är fortsatt hög, men larmhanteringstiden har sjunkit igen mot slutet av året, och första insatsperson (FIP) startades upp i slutet av året. Effektmål: Tillsynsförrättarna uppfattas som kompetenta, effektiva och serviceinriktade. Delvis uppnått. Tillsynsförrättarna ligger högt i NKI-mätningar jämfört med andra tjänstemän i kommunen. Effektmål: Kommuninvånarna ska få en snabb handläggning vid tillsyn. Uppnått. Handläggningstiden är 7 dagar. RÄN Inriktningsmål IVE doc/Bokslut (8)

67 Uppsala KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer KSN Bokslut 2014 Kommunfullmäktiges och kommunstyrelsens uppdrag till räddningsnämnden 1. KS , om förslag till handlingsprogram enligt lagen om skydd mot olyckor, att uppdra till samtliga nämnder att genomföra riksanalys med åtföljande handlingsprogram inom eget ansvarsområde senast Räddningsnämnen genomförde en omfattande riskanalys redan under år Kommunfullmäktige fastställde därefter ett handlingsprogram enligt lag om skydd mot olyckor för perioden för räddningsnämndens ansvarsområde. Under 2014 har arbetet med att uppdatera riskanalysen påbörjats, för att under 2015 fatta beslut om nytt handlingsprogram. Uppdraget är utfört, om än något i otakt med den av KF beslutade tidsplanen. 2. Att vidareutveckla det dagliga arbetet med den interna kontrollen. Uppdraget är genomfört. Under 2014 har utbildningsinsatser för nämnd och förvaltningsledning genomförts, och en riskinventering har gjorts. 3. Att uppmuntra medarbetare att vara medskapande och delta i utvecklingen av verksamheten och komma med förslag till förbättringar. Uppdraget är genomfört. Samtidigt är det ett ständigt pågående arbete. Olika arbetsgrupper används frekvent och Insidans samarbetsrum nyttjas flitigt. Förbättringsförslag lämnas in med god frekvens ibland i sådan omfattning att det kan vara svårt att hinna hantera. 5200RANuppdragKFKS.doc/bokslut 2014 Postadress: Uppsala kommun, Kommunledningskontoret Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: (växel) Fax: E-post: [email protected] 1(1)

68 Upp Handläggare: Emma Lillskogen KOMMUNLEDNINGSKONTORET Datum: Diarienummer: KSN Kommunstyrelsen Uppdragsnämnder Produktionsstyrelser Bolag Räddnin2snämndens (RÄN) UPPfälini«Uppföljning av jämställdhetsintegreringsarbetet De inriktningsmål i IVE som rör jämställdhet är "Uppsalaborna är jämställda genom att villkoren, delaktigheten och tillgängligheten är lika för alla" samt "Jämställdhetsintegrering är en naturlig del inom alla verksamhetsområden och utvecklas kontinuerligt". Jämställdhetsintegrering är den strategi som ska användas i arbetet för att uppnå jämställdhet för kommunens invånare. Strategin innebär att ett jämställdhetsperspektiv införlivas i alla verksamhetsområden och i alla led av beslutsfattande, planering och utförande av verksamheter. Alla nämnder/styrelser/bolag ska enligt inriktningsmålen verka för att Uppsalaborna är jämställda och erbjuds tjänster och service på likvärdiga villkor. I förra årets verksamhetsuppföljning ställdes frågan om ni säkrat organisationen för arbetet med jämställdhetsintegrering och hur ni inlett/fortsatt arbetet. I årets uppföljning önskas svar på följande fråga: Vilken statistik över nämndens/styrelsens/bolagets huvudprocesser och/eller verksamhet finns könsuppdelad och används som grund för analys i arbetet med att säkerställa att nämndens/styrelsens/bolagets service/myndighetsutövning svarar lika mycket mot kvinnors, mäns, flickors och pojkars utgångspunkter och behov? RÄN: Ingen statistik över nämndens huvudprocesser är idag könsuppdelad. Svaren på ovanstående fråga mejlas senast 16 januari 2014 till klk.uppfoljning.analys0,uppsala.se Till er hjälp i arbetet med jämställdhetsintegrering finns ett metodverktyg på insidan: kommunen/jamstalldh et och mangfald/jamstalldhetshandbok RattvisPaRattVis.pdf. Kommunledningskontoret erbjuder också stöd i jämställdhetsintegrering via nätverksträffar och utbildningar. I juni 2014 antog stadsdirektören en plan för jämställdhetsintegrering med tidssatta mål för arbetet. Insidan/Dokument/Kommungemensamt/Personal anstallni n g/j%c3%a4mst%c3%a411dhet%20och%20m%e3%a5 ngfa Id/plad/020f%c3%b6r%20j%c3%a 4mst%c3 /0a411dhetsintegrerin /Kommunledningskontoret Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: (växel) Fax: E-post: [email protected]

69 uppom KOMMUNLEDNINGSKONTORET Handläggare Datum Diarienummer Maria Borgström KSN Till: samtliga nämnder, styrelser och bolag Räddningsnämndens (RÄN) uppföljning Uppföljning av Kompetensförsörjning, ledarskap och medarbetarskap anvisningar för bokslut 2014 Inför bokslutet för 2014 ombeds nämnder, styrelser och bolag besvara nedanstående frågor om kom petensförsörjningl, ledarskap och medarbetarskap. Svaren används som underlag för medarbetaravsnittet i Uppsala kommuns årsredovisning. Frågorna är de samma som inför årsbokslutet 2013, dock har en fråga rörande arbetsgivarpolicyn strukits. 1. Nämnder, styrelser och bolag ska redogöra för: a) de viktigaste förhållandena som haft inverkan på kompetensförsörjning, medarbetarskap och ledarskap under RÄN: Ledningsgruppen har utvecklat sitt arbete för att effektivisera den strategiska ledningen. Införandet av fyra nya enhetschefer på avdelning Räddning har skapat mycket bättre förutsättningar för såväl det strategiska som det operativa arbetet. Delaktigheten i framtagande av verksamhetsplan har utvecklats ytterligare. b) hur arbetet fortskrider med att möta de framtida utmaningar som redovisat tidigare år samt kommentera vilka effekter som hittills uppnåtts. RÄN: Behovet av att fortsätta arbetet med att verka som en organisation (efter sammanslagningen 2012) bedöms kvarstå även om behovet minskat. c) eventuella förändringar i framtida utmaningar för kompetensförsörjning, medarbetarskap och ledarskap samt vilka strategier som ska tillämpas för att möta dessa utmaningar.3 RÄN: Den påverkan på rekryteringen av nya medarbetare som genomförda organisatoriska förändringar kan ge följs noga. 'Med kompetensförsörjning avses alla aktiviteter som vidtas för att attrahera, rekrytera, utveckla, behålla, aweckla kompetens. 2 Exempel på områden: generationsväxling, ökad jämställdhet, ledarutveckling, aktivt medarbetarskap, strukturella förändringar i lagstiftning/marknad/organisation som lett till justeringar i organisation/personalvolym m.m. Exempel på områden: generationsväxling, ökad jämställdhet, ledarutveckling, aktivt medarbetarskap, strukturella förändringar i lagstiftning/marknad/organisation som lett till justeringar i organisation/personalvolym m.m. Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: (växel) Fax: E-post: kommunledningskontoret(duppsala.se

70 2 (2) 2. Nämnder, styrelser och bolag4 ska utifrån medarbetarundersökningen 2012 redogöra för: a) Vilket eller vilka förbättringsområden som prioriterats. RÄN: Fyra områden prioriterades: utvecklingsmöjligheter, ledarskap, värdegrund, löneöversynsprocessen. b) Vilka åtgärder som vidtagits. RÄN: Utvecklingsmöjligheter: Hur rekrytering sker har förtydligats under året. Ledarskap: Brandförsvaret var med i första omgången av Farax 360. Föreberedelserna inför utvecklingsarbetet var inte tillräckliga. Resultatet har därför inte tillvaratagits i önskad omfattning. Utveckling av ledningsgruppen prioriterades. Värdegrund: Inget revideringsarbete har genomförts då samordning önskas med ett jämställdhets- och mångfaldsprojekt. Löneöversynsprocessen: Inför löneöversynen 2013 förtydligades ansvarsfördelningen mellan ledning och lönesättande chef. Mallar togs fram för att stödja tydligheten i ansvarsfördelningen och skapa en gemensam systematik. Bilder togs fram för att underlätta beskrivningen av löneöversynsprocessen. Utfallet av processutveckling bedöms som mycket gott. c) Vilka effekter som hittills uppnåtts. RÄN: Förbättrad strategisk ledning. Ökad tydlighet i löneöversynsprocessen. 4 I det fall bolaget valt att delta i Uppsala Kommuns medarbetarundersökning

71 2upecala Handläggare Lagerkvist Monika KOMMUNLEDNINGSKONTORET Datum Diarienummer KSN Kommunstyrelsen Uppdragsnämnder Produktionsstyrelser Räddningsnämndens (RÄN) uppfälinitw Uppföljning av policy beträffande nationella minoriteter Policyn som antogs i maj 2011 anger Uppsala kommuns förhållningssätt beträffande nationella minoriteter och lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk. Lagen innebär ett skydd för Sveriges minoriteter och minoritetsspråk. Sveriges nationella minoriteter är samer, sverigefinnar, tornedalingar, romer och judar och de erkända minoritetsspråken är samiska, finska, meänkieli, romani chib respektive jiddisch. Lagen innebär att kommunen är skyldig att erbjuda samtliga nationella minoriteter rätt till stöd och inflytande för att kunna bevara och utveckla sina respektive minoritetskultur och språk. Kommunen ska också, när det behövs, på lämpligt sätt informera målgrupperna om deras rättigheter enligt lagen. Eftersom Uppsala kommun är förvaltningsområde för finska är kommunen skyldig att erbjuda förskola och äldreomsorg helt- eller delvis på finska för de som så önskar, samt att myndighetsservice ska kunna ges på finska i enskilda ärenden. De kommunala verksamheterna ska också verka för att det finns tillgång till personal med språkkunskaper i finska. Hur återspeglas minoritetspolicyn i nämndens/styrelsens arbete idag? RÄN: Kunskap om minoritetspolicyn finns i nämndens verksamhet, främst i de delar av förvaltningen som primärt arbetar förebyggande. I vilken omfattning har enskilda önskat service på finska i enskilda ärenden? RÄN: Inget önskemål framfört. Kommunledningskontoret Monika Lagerkvist Mångfaldsstrateg Staben för kvalitet och utveckling Postadress: Uppsala kommun, kommunledningskontoret, Uppsala Besöksadress: Stadshuset, Vaksalagatan 15 Telefon: (växel) Fax: E-post: [email protected]

72 Pågående investeringar att överföras till investeringsbudget 2015 TOTALT Investeringsbudget 2014 Redov. nettoinvesteringar Återstår Nämnd: Räddningsnämnden Objekt Höjdfordon Brandfordon Bas4 Mobil informationskärra Lyftkuddar Öronsnäckor ppt-knappar Fasadskyltar (tkr) Belopp Försenad upphandling 200 Ej färdigställd 350 Ej färdigställd 120 Ej färdigställd Ej färdigställd 300 Ej färdigställd Kommentar SUMMA att överföra till investeringsbudget Investeringsobjekt som inte blir avslutade inom avsedd tid och är pågående över årsskiftet 2014/2015 ska rapporteras med det belopp som ska överföras till års investeringsbudget. Ange orsak till objektens senareläggning. Pagaendeinvesteringarylsx