Utkommer i Svenskans beskrivning 32 red. Andersson, Peter, Bihl, Björn & Lötmarker, Lena.

Transkript

1 Utkommer i Svenskans beskrivning 32 red. Andersson, Peter, Bihl, Björn & Lötmarker, Lena. God Svenska! Attityder till språkliga konstruktioner bland gymnasister och deras lärare 1 Catrin Norrby och Gisela Håkansson Inledning Vad som uppfattas som god svenska skiljer sig åt mellan olika språkbrukare. I denna artikel belyser vi språkliga attityder som kommer till uttryck inom ett specifikt verksamhetsområde, nämligen skolan. Har elever och lärare samma eller olika uppfattning om vad som är god svenska? Genom att studera eventuella skillnader i normuppfattning mellan de två grupperna hoppas vi kunna bidra till en diskussion om språkförändring och om svenskan i ett utvecklingsperspektiv. I en vidare samhällskontext är det av intresse att belägga hur eventuellt skilda normuppfattningar kan resultera i en omdefiniering av språkvårdens mål. Vi är också intresserade av att studera i vad mån elever från olika orter i landet har olika normuppfattning. 1 Vi tackar Svenska Akademien för finansiellt stöd genom medel ur Fonden för forskning i modern svenska.

2 Bakgrund Sverige har en lång språkvårdande tradition (se t.ex. Teleman 2002 för en översikt i historiskt perspektiv) och svenskar sägs ibland ha ett i internationell jämförelse starkt språkvårdsintresse. Detta intresse märks t.ex. på språkspalter och insändare i dagspress, populärt hållna böcker om språkbruket (t.ex. Andersson & Ringarp 2007, Josephson 2005) och inte minst radioprogram som Språket. Från officiellt håll har de språkvårdande och språkpolitiska insatser som bedrivits under de senaste decennierna till stor del fokuserat på två aspekter. Å ena sidan har man aktivt arbetat för att språket ska vara vårdat, enkelt och begripligt (Språklagen 11, SFS 2009:600), å andra sidan har man diskuterat engelskans roll i förhållande till svenskan (Josephson 2004). Den första aspekten har genomsyrat flera projekt från Postens kampanj Skriv som du talar på 70-talet till Klarspråksgruppens arbete för ett tydligt myndighetsspråk, för att ta ett par exempel. Utarbetandet av språklagen präglas i hög grad av ett klarspråkstänkande (för översikter se t.ex. Boyd 2007, 2011, Norrby 2008). Att klarspråksarbete inte är självklart i ett internationellt perspektiv märks inte minst på den friktion som ibland kan uppstå vid översättningar till svenska av t.ex. EU-dokument (se bidragen i Melander 2000). Det andra perspektivet engelskan plats i Sverige och förhållande till svenskan har också varit en viktig drivkraft bakom språklagen och mycket intresse ägnas generellt i den svenska debatten åt hur världsspråket engelska ska kunna samexistera med svenskan utan att svenskans ställning äventyras (se t.ex. diskussionen som fördes under 2006 i tidningen Språkvård). Mot bakgrund av språkvårdens starka ställning i det svenska samhället och det stora språkliga intresset hos många språkanvändare kan man förvänta sig att en viss del av detta intresse också återspeglas i språkliga attityder hos lärare och elever på gymnasiet. I fråga om individens språkutveckling finns forskning som visar att en språkbrukare är som mest normativ i sin språkuppfattning vid inträdet i vuxenvärlden, dvs. i tjugoårsåldern (Meyerhoff 2006: 145). Vår studie fokuserar på gymnasister (ca år) och man kan alltså anta att de har åsikter om språkfrågor. Under de senaste decennierna har mycket forskningsintresse ägnats åt att beskriva drag just i ungdomars språk (t.ex. Eriksson 1997, Ganuza 2008, Kotsinas 1994, Svensson 2009, Tingsell 2007). Resultaten visar på en sammansatt bild och den offentliga bilden av språkbruket hos dessa ungdomar (såsom det gestaltas i media) är alltför förenklad. Emellertid kan sådana stereotypa bilder antas reproducera vissa normativa föreställningar om vad som är dåligt språk och därmed kandidat för språkvårdande insatser. Ungdomars språk har i alla tider från Antiken och framåt ansetts dåligt och i behov av språkryktande satsningar. Man kan mot en sådan bakgrund anta att ungdomar själva är medvetna om stereotypa föreställningar som finns i samhället om deras språkbruk och mot den

3 bakgrunden är det givande att undersöka ungdomarnas egna språkliga attityder och deras uppfattning om språknormer i svenskan. En undersökning om attityder Metod och material I föreliggande studie presenterar vi en undersökning där vi genom enkäter och fokusgruppssamtal bett gymnasieelever och lärare att ta ställning till språkliga exempel av varierande slag. Exemplen är hämtade från autentiskt språk i tal eller skrift och illustrerar språkbruk av olika slag: klassiska språkvårdsexempel, myndighetsspråk, ungdomsspråk och andraspråkssvenska. Det väsentliga för urvalet var att det i varje exempel skulle finnas någon formulering som man kan förvänta sig att deltagarna reagerar på. Deltagarna ombads att värdera varje exempel utmed en graderad skala från mycket bra (5) till mycket dåligt (1). Skälet till att be deltagarna värdera exemplen som bra/dåligt och inte som rätt/fel eller accepterat/inte accepterat var att vi ville få fram deltagarnas egna åsikter, inte vad som utifrån ett normativt språkriktighetsperspektiv kan anses rätt eller fel. För varje exempel frågade vi också om deltagarna trodde att det var hämtat från tal eller skrift och om de själva skulle använda uttrycket i fråga. Det är alltså inte frågan om att leta efter rätt eller fel, utan vi är ute efter attityder till språkbruk. Studien kompletterar därför forskning om ungdomars språkproduktion. De fjorton exempel som deltagarna ombads ta ställning till var: (1) Han är mycket äldre än mig. (2) Alla elever ansåg att sina lärare borde använda mer bilder. (3) Det var ett helt år som jag kunde inte gå över huvud taget. (4) Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar vid födseln det namnet. (5) Johan sa att de skulle aldrig gå med på att han slutade. (6) Tycker du om dem här? (7) Efter tre dagar biljetterna kom med posten. (8) Hon var lite sådär jätteallvarlig. (9) Personalen blev såklart oroliga.

4 (10) De e ju sjukt mycket större. (11) Du kommer ju klara dig bra. (12) Den förnybara energin i Sverige har stor potential att byggas ut under lång tid framöver. (13) Hon såg han väldigt tydligt. (14) Exempelvis danskarna har ju bra öl. Exempel 1, 2, 6, 9, 11 och 13 innehåller konstruktioner som ofta debatteras i språkvårdssammanhang. Exempel 1 berör valet av jag eller mig efter än; exempel 2 valet av sina eller deras; exempel 6 valet av de eller dem; exempel 9 visar brist på kongruens mellan personalen och oroliga; exempel 11 strykning av att efter kommer och exempel 13 valet av han eller honom. Två av exemplen (4 och 12) illustrerar formellt skriftspråk (från Namnlagen respektive hemsidan för ett politiskt parti). Exempel 3 och 7 illustrerar andraspråksinlärares skriftliga produktion, där exempel 3 visar huvudsatsordföljd i en som-bisats och exempel 7 har rak ordföljd där omvänd hade varit förväntad. Övriga exempel (5, 8, 10, 14) kommer från spontant talspråk där exempel 8 och 10 representerar typiskt ungdomsspråk. Deltagare och analys Till grund för föreliggande analys ligger enkäter från 1061 elever och 80 lärare på sexton gymnasieskolor på tretton svenska orter från norr till söder: Kiruna, Jokkmokk, Umeå, Torsby, Stockholm, Huddinge, Motala, Vänersborg, Växjö, Karlshamn, Karlskrona, Landskrona och Lund. Genom att välja orter från hela landet kan vi komma åt eventuell regional variation. Dessutom har vi genomfört två fokusgruppssamtal en med fyra lärare och en med fyra elever, båda från samma gymnasieskola. Deltagarna i enkätundersökningen besvarade frågorna skriftligt och anonymt i klassrummet. De som deltog i fokusgrupper utgick från samma frågeformulär och ombads diskutera varje exempel tillsammans. Enkätsvaren för respektive grupp, dvs. elever och lärare, har skrivits in i Excel och rangordnats enligt medelvärden från högsta till lägsta poäng för att möjliggöra en jämförelse. I denna artikel diskuterar vi enbart värderingen av respektive exempel och tar inte upp frågan om tal och skrift eller egen användning.

5 Resultat: enkäten En sammanställning av enkätresultaten visar på både likheter och skillnader mellan elev- och lärarsvar. (Resultattabeller med rangordning och poäng för samtliga exempel återges i Appendix.) En likhet är att både elever och lärare ger låga poäng på exempel tagna från andraspråkstalares produktion, dvs. exempel 7 Efter tre dagar biljetterna kom med posten och exempel 3 Det var ett helt år, som jag kunde inte gå. Exempel 7 rankas lägst i båda grupperna och får i stort sett samma låga poäng (1,36 resp. 1,35). En annan likhet är att båda grupperna värderar huvudsatsordföljd i bisats olika beroende på bisatstyp. Huvudsatsordföljd i som-bisats (se exempel 3 ovan) har låg acceptans (1,62 resp. 1,91) medan huvudsatsordföljd i att-sats accepteras i hög grad både av elever och lärare; exempel 5 att de skulle aldrig rankas betydligt högre och får exakt samma poäng i båda grupperna (2,9). En tydlig skillnad är att lärarna är mer kritiska till exempel som bryter mot en etablerad skriftspråksnorm. De ger klart lägre poäng på exempel 1 äldre än mig (3,04 gentemot 3,94), exempel 2 sina lärare (1,6 gentemot 2,69) och exempel 6..dem här (1,94 gentemot 3,22). Att upprätthålla skillnad mellan jag/mig, deras/sina och de/dem förefaller vara viktigt för lärare, vilket i sin tur kan tyda på att lärarna ser som sin uppgift att bevara standardnormen. Elevernas resultat visar att de har en friare inställning i fråga om standardnormen. Lärarna ger även högst poäng till skriftspråksmeningarna, exempel nr 4 Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar och exempel 12 Den förnybara energin i Sverige har stor potential... Detta kan också kopplas till deras generellt mer positiva inställning till skriftspråksnormen. Ett undantag till tendensen att lärarna favoriserar normenligt språk är inställningen till ungdomsspråk. Exempel 8 Hon var lite sådär jätteallvarlig och 10 De e ju sjukt mycket större, båda från ungdomars muntliga produktion, får ungefär samma poäng hos lärare och elever. Regional variation Regional variation har huvudsakligen observerats och beskrivits i fråga om uttal. Frågan är om det också finns regionala skillnader i hur man bedömer specifika konstruktioner. Vårt rikstäckande material gör det möjligt att närmare undersöka om elever från olika delar av landet har samma uppfattning. En genomgång av svaren från respektive ort visar emellertid att det oftast är samma exempelmeningar som hamnar högst och lägst i rangordningen. Vad vi finner är en slående samstämmighet där samma tre exempel, nr 1 äldre än mig, nr 9 Personalen blev såklart oroliga och nr 12 Den förnybara energin i Sverige har stor potential... placeras som de tre första

6 såväl i norra (Kiruna, Jokkmokk och Umeå) som södra Sverige (Motala, Växjö, Karlshamn och Lund). Överensstämmelsen mellan orterna är ännu större när man ser till vilka exempel som placeras sist. På alla orter utom två (Stockholm och Jokkmokk) kommer exempel 3 som jag kunde inte gå, exempel 7 Efter tre dagar biljetterna kom och 8 Hon var lite sådär jätteallvarlig på de tre sista platserna. Ser man till de två lägst placerade meningarna är det inte någon ort som avviker. Andraspråksmeningarna (nr 3 och 7) hamnar alltid i botten. Detta tyder på att man är överens om att konstruktioner som avviker från svenskans ordföljdregler (V2-regeln respektive bisatsordföljd i bisatser som inte är att-satser) inte är acceptabla. Att det finns negativa attityder till ordföljdsbrott är kanske inte så förvånande. Det som däremot är överraskande är att ett exempel hämtat från ungdomars talspråk (nr. 8) döms ut av ungdomarna själva, och det oberoende av var i Sverige de bor. Resultat: fokusgrupper I fokusgrupperna diskuterade man samma exempelmeningar. Nedan redovisar vi diskussion av de två exempel som fick högst poäng i enkätsvaren i respektive grupp. Språkvårdsörhänget Han är mycket äldre än mig, som var elevernas favorit enligt enkätsvaren, ledde till en livlig diskussion i lärargruppen: 2 (1) Ur diskussion i lärarfokusgrupp A: de e ett typexempel på va jag skulle säga (.) fast jag vet att de e fel B: näm[en C: [nä:: de e inte alls fel B: nä de e inte fel (.) äntligen halleluja! A: de e inte de? För min fru skulle säja (.) han e mycket äldre än jag (.) för man ska kunna säja än jag är (.) asså därför ska de va jag B: nä men de e inte så längre (.) nä hnä C: för de har Fredrik Lindström lärt mej B: å även Lars-Gunnar Andersson som hjälpte mej (.) jag läste ju för honom å redan då fick jag höra att de inte va fel å de va så skönt A: man 47 år, spanska-historia; B: kvinna 53 år, svenska-engelska; C: kvinna 52 år, franska-spanska-engelska 2 Transkriptionerna är lätt talspråksanpassade. En kort paus markeras med (.), en hakparentes [ anger överlappande tal, förlängt ljud markeras med ett eller flera kolon e:: och understrykning betyder att ordet har extra emfas.

7 Utdraget visar att lärarna är väl medvetna om problematiken kring längre än jag/mig, men lärarna som yttrar sig har olika åsikter. Lärare A inleder med att exemplet illustrerar hur han själv skulle uttrycka sig, men han säger också att det är fel. Detta föranleder två av de andra lärarna att opponera sig. Både B och C menar att det numera inte räknas som fel. Samtliga tar till auktoriteter för att understödja sin åsikt A refererar till sin fru medan B och C hänvisar till kända språkdebattörer. Diskussionen i fokusgruppen visar att lärarna gärna vill slå fast vad som är rätt och fel i språket, trots att vi i instruktionen poängterade att vi inte var ute efter detta perspektiv. Eleverna ser inte något problem med konstruktionen...än mig och de uppfattar inte heller att det finns något alternativt uttryckssätt: (2) Ur diskussion i elevfokusgrupp Int: vad säjer ni om den? A: helt korrekt Int: ja? B: ja de stämmer Int: va säjer ni andra? C: ja jag skulle använda den Int: kan man säga på något annat sätt? A: ja jag är yngre än honom Int: intervjuare, A-C: tre gymnasieelever Utdraget visar att eleverna tycker att konstruktionen är bra. På en direkt fråga om man kan säga på något annat sätt föreslår A att man kan vända på konstruktionen (Jag är yngre än honom istället för Han är äldre än mig). Förändringen medför dock inte att objektsformen byts ut. Lärarnas favorit, skriftspråksmeningen Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar, gav i sin tur upphov till livlig diskussion hos eleverna. De är negativa till exemplet. Framförallt är det ordet förvärva som eleverna hänger upp sig på och till slut lanseras förslaget att det är exempel på gammelsvenska. (3) Ur diskussion i elevfokusgrupp A: LÄSER: barn till föräldrar me gemensamt efternamn förvärvar vid födseln det namnet B: de känns som de e (går å säja så) A: jag skulle aldrig använda de ordet förvärvar i å för sej B: jag skulle inte heller använda de (.) men de känns som de här e rätt C: de skulle kunna va rätt (.) barn till föräldrar me gemensamt efternamn (.) så länge e de ju rätt B: barn till föräldrar vid födseln det namnet C: i såna fall e förvärvar faktiskt de namnet (.) efternamnet B: LÄSER: som har (.) gemensamt efternamn

8 C: förvärvar vid födseln de namnet (.) de namnet kan de ju va A: jamen de e nog (.) asså de känns ganska rätt [(.) men jag skulle aldrig använda förvärvar (.) dä (.) omöjligt C: [ja: faktiskt D: näe (.) de e ju samma C: men de e (.) gammelsvenska A-D: fyra gymnasieelever Diskussion och sammanfattning Att lärarna sätter skriftspråksmeningarna högst tyder på att man reproducerar den officiella skriftspråksnormen och att man därmed kan fungera som grindvaktare som värnar om den officiellt sanktionerade normen. Att ungdomarna visar betydligt mindre positiva attityder till skriftspråksmeningarna kan eventuellt delvis förklaras av enskilda ord som man fastnar på. Exempelvis döms ordet förvärva ut som ett exempel på gammelsvenska i fokusgruppen. En del av de klara skillnader som framkommer mellan lärares och elevers attityder kan förklaras med pågående förändringar i språkbruket. Lärarna är väl medvetna om valen mellan än jag/än mig, deras/sina och stavning av de/dem. För eleverna är detta inte lika tydligt och särskilt gäller det frågan om än jag/än mig. Valet mellan dessa former aktualiseras inte bland eleverna. I fokusgruppen med eleverna framkommer det att än mig är enda möjligheten och att man är ovetande om någon annan form. Detta kan tyda på en pågående språkförändring där konstruktionen än jag på sikt kommer att försvinna ur svenskan. Diskussionen i lärarnas fokusgrupp visar att frågan engagerar och att åsikterna om bruket går starkt isär. Även det är ett tecken på språkförändring. Samma tendens gäller också för distinktionen mellan deras/sina och stavningen av de/dem. Lärarna representerar här ett mer konservativt synsätt. Exempelvis placerar lärarna meningen med sina näst sist i rangordningen. Att en språkförändring är på gång med ökad acceptans för en sammanblandning av pronomenformer har belagts av tidigare forskning (se t.ex. Håkansson & Norrby 2003 för en diskussion av valet mellan de/dem och Tingsell 2007 för deras/sina). Att alla oavsett grupptillhörighet är överens om andraspråksmeningarna visar att de upplevs som främmande de passar inte in i svenskans struktur. Detta blir särskilt tydligt om man jämför värderingen av som-bisatsen och den andra bisatsen (att-satsen). Båda är exempel på huvudsatsordföljd i bisats, men de uppfattas olika. I fråga om att-satsen förhåller sig både elever och lärare ganska neutrala och ger den exakt samma poäng (2,9). Som-satsen är de betydligt mer kritiska till. Att man skiljer på olika typer av bisatser är i

9 enlighet med Svenska Akademiens Grammatik (del 4 4) där det står att attsatser utgör ett undantag till kravet på bisatsordföljd. Eleverna är också kritiska till konstruktioner som kommer från ungdomsspråk. Detta kan vara ett tecken på att eleverna reproducerar traditionella uppfattningar om dåligt språk som finns i samhället. En konstruktion som Hon var lite sådär jätteallvarlig kan uppfattas som stereotypt ungdomsspråk och därmed vara belastat. Enkätresultaten och diskussionerna i fokusgrupperna visar att det finns tydliga skillnader i attityder till en del av de konstruktioner som skulle bedömas. Det gäller i synnerhet sådana exempel som kan kategoriseras som typiska språkvårdsfrågor: än jag/mig, deras/sina, de/dem. Det är knappast frågan om några innovationer utan tvärtom om konstruktioner som har diskuterats i decennier. Redan i Riktig svenska (1939) skrev Wellander att bruket av än jag/mig vacklade och han konstaterade att ingen av formerna kunde anses vara fel. Nästan 75 år senare är diskussionen fortfarande levande bland lärarna. Diskrepansen mellan lärarnas och elevernas attityder i frågor som dessa är av betydelse både för framtidens skola och för språkvården. Litteratur Andersson, Lars-Gunnar & Ringarp, Anna-Lena Språket. Stockholm: Norstedts. Boyd, Sally Communication and community: perspectives on language policy in Sweden and Australia since the mid 1970s. I: A. Pauwels, J. Winter, & J. Lo- Bianco (red.), Maintaining minority languages in transnational contexts. Houndmills and New York: Palgrave Mcmillan. S Boyd, Sally Do National Languages Need Support and Protection in Legislation? The Case of Swedish as the Principal Language of Sweden. I: C. Norrby & J. Hajek (red.), Uniformity and Diversity in Language Policy. Global Perspectives. Clevedon: Multilingual Matters. S Eriksson, Mats Ungdomars berättande. En studie i struktur och interaktion. Uppsala: Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk. Ganuza, Natalia Syntactic Variation in the Swedish of Adolescents in Multilingual Urban Settings. Stockholm: Stockholms universitet, Centret för tvåspråkighetsforskning. Håkansson, Gisela & Norrby, Catrin Vad kostar dem? De, dem eller dom än en gång. Språkvård 3. S Josephson, Olle Engelskan i 2000-talets Sverige. I: Engelskan i Sverige. Språkval i utbildning, arbete och kulturliv. Småskrift utgiven av Svenska språknämnden Stockholm: Norstedts ordbok. S Josephson, Olle Ju. Stockholm: Norstedts. Kotsinas, Ulla-Britt Ungdomsspråk. Språkvårdssamfundets skrifter 30. Uppsala: Hallgren & Fallgren. Melander, Björn (red.). Svenskan som EU-språk. Språkvårdssamfundets skrifter 30. Uppsala: Hallgren & Fallgren.

10 Meyerhoff, Miriam Introduction to Sociolinguistics. London & New York: Routledge. Norrby, Catrin Swedish Language Policy: Multilingual Paradise or Utopian Dream? I Warren, J. & Benbow, H. (utg.). Multilingual Europe: Reflections on Language and Identity. Newcastle, U.K.: Cambridge Scholars Press. S SFS 2009:600, Språklag. Svensk författningssamling. Stockholm: Kulturdepartementet. Svensson, Gudrun Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö. (Lundastudier i nordisk språkvetenskap A 67.) Lund: Språk- och litteraturcentrum, Lunds universitet. Teleman, Ulf Ära, rikedom & reda. Svensk språkvård och språkpolitik under äldre nyare tid. Stockholm: Norstedts ordbok. Teleman, Ulf, Hellberg, Staffan & Andersson, Erik Svenska Akademiens Grammatik. Stockholm: Svenska Akademien. Tingsell, Sofia Reflexivt och personligt pronomen. Anaforisk syftning hos ungdomar i flerspråkiga storstadsmiljöer. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för svenska språket. Wellander, Erik Riktig svenska: en handledning i svenska språkets vård. Stockholm: Norstedts.

11 Appendix Tabell 1. Elevernas rangordning Rang Exempelmening Poäng Ex. nr 1 Han är mycket äldre än mig. 3, Den förnybara energin i Sverige har stor potential att byggas ut under lång tid framöver. 3, Personalen blev såklart oroliga. 3, Du kommer ju klara dig bra. 3, Tycker du om dem här? 3, Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar vid födseln det namnet. 2, Johan sa att de skulle aldrig gå med på att han slutade. 2, Exempelvis danskarna har ju bra öl. 2, Alla elever ansåg att sina lärare borde använda mer bilder. 2, De e ju sjukt mycket större. 2, Hon såg han väldigt tydligt. 2, Hon var lite sådär jätteallvarlig. 1, Det var ett helt år som jag kunde inte gå över huvud taget. 1, Efter tre dagar biljetterna kom med posten. 1,36 7

12 Tabell 2. Lärarnas rangordning Rang Exempelmening Poäng Ex. nr 1 Barn till föräldrar med gemensamt efternamn förvärvar vid födseln det namnet. 2 Den förnybara energin i Sverige har stor potential att byggas ut under lång tid framöver. 3,45 4 3, Du kommer ju klara dig bra. 3, Personalen blev såklart oroliga. 3, Han är mycket äldre än mig. 3, Exempelvis danskarna har ju bra öl. 2, Johan sa att de skulle aldrig gå med på att han slutade. 2, De e ju sjukt mycket större. 2, Hon var lite sådär jätteallvarlig. 2, Tycker du om dem här? 1, Hon såg han väldigt tydligt. 1, Det var ett helt år som jag kunde inte gå över huvud taget. 13 Alla elever ansåg att sina lärare borde använda mer bilder. 1,91 3 1, Efter tre dagar biljetterna kom med posten. 1,35 7