DET ÄR HÄR VI BOR! TIOTUSEN ÅR I HANINGE.

Transkript

1 DET ÄR HÄR VI BOR! TIOTUSEN ÅR I HANINGE.

2 2 Tryckår: 2013 Tryckeri: TMG Tabergs

3 Det är här vi bor! Tiotusen år i Haninge. Du som bor i Haninge lever där människor levt i nästan tiotusen år. Här finns gravar och boplatser som är flera tusen år gamla och visar människors liv i forntiden. Här finns slott, kyrkor och gårdar som är många hundra år gamla. Här finns dagens moderna bostadsområden och arbetsplatser, och de mötesplatser för sport, fritid och kultur som vi använder idag. Alla dessa platser bär med sig berättelser om människors liv i Haninge. Vilka platser kommer att finnas kvar i framtiden? Vilka kommer du att minnas? Vilka är dina platser? I den här trycksaken vill vi ge dig glimtar ur människors liv i Haninge under olika tidsperioder. Vi vill ge dig inspiration att hitta ditt Haninge och alla historier runt omkring dig. De här platserna är dina! KULTURMILJÖ. Platser där människor lever, verkar och lämnar spår kallas kulturmiljöer. En kulturmiljö kan vara exempelvis en idrottsplats, en runsten, en bondgård, en industrilokal, ett bostadsområde eller en vägkorsning. Kulturmiljöer av olika slag är viktiga platser för att minnas sådant som hänt tidigare och skapa nya minnen för framtiden. På kommunens webbsida kan du läsa mer om Haninges kulturmiljöer: 3

4 Innehåll Hitta dina och andras ställen! 5 Det är här vi bor! 7 Varför heter det Runstensvägen? 8 En tvåtusenårig tidsresa 10 Elden är lös! 13 jag kan erövra världen! 14 med buller och brak farit utför kyrkia 17 Vi badade hela dagarna 19 När järnvägen kom 20 Den topphemliga Operation Palmen 23 Bland gruvor och konstnärer 24 Vägar till dagens och morgondagens kulturmiljöer 27 Hembygd i konsthallen! 28 Kulturmiljöer för skola och förskola 29 Museer och föreningar 30 Källförteckning 31 4

5 Bostadshus i Brandbergen VISSTE DU ATT det faktiskt har brunnit i Brandbergen? En stor skogsbrand bröt ut Då fanns här bara skog inte förrän 20 år senare byggdes husen som idag är Brandbergen. Genom skogsbranden fick området sitt namn. 6

6 Det är här vi bor! Haninge är idag en kommun med en lång historia och en ung befolkning. För sextio år sedan, 1953, bodde personer i hela kommunen. De stora nya bostadsområdena, bland annat i Brandbergen och Jordbro började byggas i slutet av 1960-talet. Tusentals nya invånare flyttade in i rask takt. Idag är vi nästan haningebor. Tiotusen personer är hemma i Brandbergen, ett område som planerades för att skapa många nya bostäder med god service och nära till grönområden. SVARTBÄCKENS SKOLA. Långt innan Brandbergen och Vendelsö blev tätbebyggda områden fanns skolhuset i Svartbäcken. Det stod färdigt 1847, och 150 år senare blev det skolmuseum. Bilden av lärarinnan Regina Engström och hennes elever togs Haninge hembygdsgille arrangerar guidade visningar av skolan. 7

7 Varför heter det Runstensvägen? Framför kulturhuset i Handen står en tusen år gammal runsten. Texten på stenen berättar om människor som levde här under vikingatiden. En man vid namn Anund lät rista runorna till minne av sin far Vikinge och på stenen nämns också Anunds farfar Store. Anund reste stenen vid en vägkorsning där många passerade, för att berätta om sin familj och visa att de ägde mark i bygden. Vägen där Anund reste sin sten heter idag Runstensvägen. Flera vägar och platser i Handen har i modern tid fått namn efter den fornnordiska mytologins berättelser om gudar och människor. I Handen finns Odenvägen, Utgårdsvägen, Idunvägen, Sleipnervägen, Vikingavägen, Bragevägen, Midgårdsvägen och Runstensvägen. Och två skolor Vikingaskolan och Runstensskolan. Läs mer om Haninges runstenar på haninge.se/kulturmiljo TORVALLA. En plats i Handen som fått namn efter den gamla gudavärlden är Torvalla. Idag finns här idrottsplats, sim- och sporthall. Här har tusentals barn, ungdomar och vuxna sportat, svettats och haft kul sedan Där Torvalla ligger låg tidigare Södra Motorstadion. Här hölls motortävlingar som drog stor publik under 1950-talet. 8

8 Runsten utanför Haninge Kulturhus 9

9 Jordbrogravfältet En tvåtusenårig tidsresa I Jordbro möts den avlägsna forntiden, nutiden och framtiden. Jordbro blev ett samhälle under 1960-talet, då man behövde bygga en miljon nya bostäder i Sverige. Men människor har levt i Jordbro i tusentals år. Fornminnen: Några minuters promenad från de moderna bostadsområdena ligger ett av Nordens största järnåldersgravfält. Här finns hundratals gravar i olika geometriska former, resta stenar, ett röse och en skeppssättning. På Jordbrogravfältets informationsskyltar kan du läsa om liv och död i Haninge för tvåtusen år sedan. En informationsfolder med karta över gravfältet finns på kommunens hemsida och på biblioteken. Läs mer på haninge.se/jordbrogravfaltet 10

10 Jordbro kultur- och föreningshus Nya minnen: Jordbromalmsskolan. De unga i Jordbro har med sig många minnen av skoltiden i Jordbromalmsskolan. Sedan 2012 är huset fullt av en ny tid, med många verksamheter, såsom Vägen Ut vi unga, Jordbro United och Miljöverkstan. Skolan är ett hus för nutidens och framtidens minnen. PA MODOU BADJIE: Det finns många saker med Jordbromalmsskolan Jag kom hit 1996 från Gambia, jag lärde mig svenska och jag började min musikkarriär här. Jag har blivit den jag är i Jordbro. Jordbromalmsskolan har varit ett ställe där folk blir vuxna, har fått lärdomar och utvecklas. Det har kommit ut en massa bra saker från Jordbro. Det som händer här, som till exempel Vägen Ut, gör att ungdomar lever sina drömmar. Det är inte bara negativt i Jordbro som man kan tro. Som någon sa: i de värsta soptipparna växer de vackraste rosorna. 11

11 Dykare från Sjöhistoriska museet 12

12 Keramikkrus i Dalarövraket Elden är lös! Den kalla vintern 1709 låg fartyget Anna Maria infruset i isen vid Dalarö. Fem besättningsmän vaktade fartyget i väntan på att isen skulle smälta. En kväll lämnade besättningsmännen fartyget och gick till hamnkrogen. De hade eldat i spisen på Anna Maria hela dagen, och släckt elden med aska. Men det räckte inte. Elden är lös! Hamnvakterna slog larm, men inget fanns att göra. Anna Maria brann och sjönk i Dalarös hamn. Idag ligger hon på 18 meters djup. Skeppsvrak bevaras väl i Östersjön under mycket lång tid, eftersom skeppsmask inte trivs här. Utanför Dalarö ligger flera vrak, bland annat Dalarövraket som är ett av världens bäst bevarade 1600-talsvrak. Haninge kommun arbetar tillsammans med Riksantikvarieämbetet, Statens maritima museer och Länsstyrelsen för att skapa en dykpark i området. DALARÖ BRYGGA. Han kom som ett yrväder en aprilafton och hade ett Höganäskrus i en svångrem om halsen August Strindbergs klassiska roman Hemsöborna (1887) börjar med att drängen Carlsson möter pigorna Lotten och Clara på Dalarö brygga för att gå i tjänst hos Madam Flod. Romanens Hemsö är i verkligheten Kymmendö, där August Strindberg spenderat sju somrar. 13

13 jag kan erövra världen! Nyårsafton 1865 dog författarinnan Fredrika Bremer på Årsta slott. Slottet hade under hela hennes liv varit en viktig plats. Här hade hon tillbringat sin barndoms somrar och som vuxen hade hon skrivit flera av sina böcker här. Fredrika Bremer är internationellt känd för sina stora insatser i kampen för kvinnors rätt att själva bestämma över sina liv. Hon är en av 1800-talets mest inflytelserika svenska författare, och var en förkämpe för fred, sjukvård och utbildning. Familjen Bremer startade under 1830-talet en skola på Hässlingby gård i Österhaninge. Under sitt liv reste hon både i Europa och till USA och Kuba, men hon återvände alltid till Årsta slott. Efter en resa i Amerika skriver hon i boken Hemmen i den nya Verlden ( ): Svag känner jag mig stark, och bunden vid jorden känner jag mig ha vingar. Jag är blott en svag kvinna och jag kan erövra världen! ÖSTERHANINGE KYRKA. Har du sett det lutande kyrktornet på Österhaninge kyrka? Tornet stod färdigt Det sägs att byggmästaren blev så förtvivlad över det lutande tornet att han hängde sig i det. Fredrika Bremer är begravd på kyrkogården 14

14 Fredrika Bremervåningen på Årsta slott 15

15 Kyrkfönster i Västerhaninge kyrka GUSTAF WESTERIN ( ) var skollärare och författare. Han bodde i Klockargården i Västerhaninge och var också klockare, och organist. I boken Västerhaninge och Muskö socknar (1897), berättar han om gårdarnas, kyrkans och skolans historia. I boken finns också beskrivningar av det gamla bondesamhällets seder och bruk, med flera anekdoter och färgstarka personligheter från livet i Västerhaninge under och 1800-talen. Bland dem finns de som du kan läsa på detta uppslag. 16

16 med buller och brak farit utför kyrkia Det berättas att det inte alltid gick stillsamt till vid julottan i Västerhaninge kyrka förr i tiden. Enligt folktron skulle den som kom först hem från julottan få den bästa skörden det kommande året. Därför hade vissa så bråttom att det blev kaos och folk kom till skada. År 1730 bestämde sockenstämman att det skulle vara bötesstraff för den som deltagit i att med buller och brak farit utför kyrkia och sedan ridit eller kiört med största fart och många människor varit olyckliga i det de blivit kullridna eller kullkiörda och farit mycket illa Det hände också att kyrkobesökarna utsattes för spratt. En löjtnant Lodin gjorde sig känd som en spelevink genom flera busstreck som ställde till stort förtret. En julotta tog han alla männens käppar som de lämnat vid ingången till kyrkan. Han skyndade sig till Österhaninge kyrka, där han bytte ut käpparna, och återvände med Österhaningebornas käppar till Västerhaninge kyrka. Det blev svårt att komma iväg fort ifrån julottan det året! Ofta var det dock stillsammare i kyrkan. Ibland behövdes det till och med väckning. I kyrkan fanns en man som kallades kyrkstöten eller spögubben. Hans uppgift var att väcka de som sov under högmässan. FRÅN FÖRKRISTET TEMPEL TILL MORMON- TEMPLET. Kyrkan är inte den enda religiösa samlingsplatsen i Västerhaninge. Redan under järnåldern låg en stor begravningsplats i området där kyrkan nu ligger. Här fanns bland annat en byggnad med stora stolpar kring en rik kvinnograv. I Västerhaninge finns också Mormontemplet som invigdes 1985, det första i Skandinavien. 17

17 Årsta havsbad 18

18 Vi badade hela dagarna Vi badade hela dagarna. Bara för att äta gick vi hem till stugan. På torget fanns allt man behövde, fiskaffär, fotoaffär, bageri och postkontor Varje morgon klockan sex kom bussen från stan med morgontidningen. De kom från Utö med fisk och grönsaker till torget. Det var dans onsdag, lördag och söndag på dansbanan nere mot stranden. På midsommar kom det stora lass med barn med hästskjuts och det var dans med lekledare, och orkestern spelade. Vi hade många olika lekar då, det var säckhoppning och kapplöpning med ägg på skedar... Så berättar Elsbeth, idag 90 år, om sin barndoms somrar i Årsta havsbad. Familjen kom till området 1929, och har fortfarande stugan kvar. En av 1900-talets stora samhällsförändringar var fritiden. Åtta timmars arbetsdag infördes 1919, även om man fortfarande arbetade på lördagar. Aldrig förr hade man haft tid att roa sig, studera, motionera, och till och med ha semester. Lagstadgad semester för alla infördes under 1930-talet. Stugområdet i Årsta havsbad byggdes för att familjer från staden skulle kunna få råd att koppla av och njuta av havsluften under ledigheten. SPORTSTUGEMUSEET ÅRSTASTUGAN. Idag är de flesta av stugorna i Årsta havsbad ombyggda eller utbytta. Vid torget ligger en bevarad stuga från områdets första tid, med tidstypiska möbler och föremål. 19

19 När järnvägen kom Männen på bilden är rallare och året är De spränger sig igenom Hammarberget vid Tungelsta för att dra fram Nynäsbanan, järnvägen mellan Nynäshamn och Älvsjö. Rallarna på Nynäsbanan arbetade tio timmar om dagen och fick 40 öre i timmen i lön. Många arbetslag arbetade samtidigt längs banan och bodde under knappa förhållanden i tillfälliga baracker. Arbetet var tungt och riskabelt. Det kunde göras lättare genom att man sjöng visor samtidigt, berättade rallaren Sven Bergqvist långt senare. Han var borrare på Nynäsbanan, och hade som många andra rallare rest som genom hela Sverige till olika järnvägsbyggen. Borrarna hade till uppgift att borra hål i stenen så att hålen kunde fyllas med krut och dynamit. Visorna följde Sven genom hela livet. Att Nynäsbanan kom att dras förbi Tungelsta hade avgörande betydelse för samhällets utveckling under 1900-talet. Med järnvägen kom möjligheten att enkelt transportera varor till Stockholm. När AB Hem på Landet 1906 köpte flera gårdar vid Tungelsta och sålde dem till småbrukare blev Tungelsta i rask takt ett samhälle av trädgårdsmästare med växthusodling. Som mest fanns här ett 90-tal växthus. TUNGELSTAS TRÄDGÅRDAR. Idag driver Föreningen Folk och Trädgård i Tungelsta en trädgårdspark med växthus och torklada. Ett museum i torkladans övervåning berättar om Tungelstas och växthusnäringens historia. 20

20 Järnvägssprängning vid Hammarberget, Tungelsta 21

21 En av sälarna som användes i operationen, Flygarpelle, avslutade sina dagar på Skansen Gålö havsbad 22

22 Den topphemliga Operation Palmen Under andra världskriget pågick en mycket hemlig försöksverksamhet på Gålö. Militären hade här en bas där man tränade ett tjugotal sälungar till ubåtsjägare. Det fungerade faktiskt! Sälarna fick på sig en sele med en lina som fästs i en kork med ett ljus. När linan fastnade i ubåten kom sälen loss medan korken flöt till ytan och ett ljus tändes som avslöjade ubåten. Sälarna blev helt tama och lärde sig att avslöja ubåtar, minor och torpeder. Men det gick åt enorma mängder strömming att mata dem med, och inget fick avslöjas för de lokala fiskarna. De måste ha undrat! Man kan idag se spåren av Sälstationen vid Gålö havsbad. Längs Haninges kust har militären varit närvarande i nästan femhundra år, sedan Erik XIV:s flottbas vid Älvsnabben utanför Muskö. Härifrån avseglade flottan mot trettioåriga kriget under 1600-talet. Idag tänker nog de flesta på det militära Haninge i ett mer modernt perspektiv. Många familjer blev Haningebor under 1900-talet just genom de militära posteringarna på Gålöbasen, Musköbasen och Berga örlogsskolor. MUSKÖBASEN OCH MUSKÖTUNNELN. Visste du att Musköbasen, insprängd i berget, är lika stor som Gamla stan? Den byggdes åren Muskötunneln öppnades 1964 och är 2895 meter lång. Den var länge Sveriges längsta vägtunnel. Tunneln byggdes för att ge Musköbasen en nödvändig landförbindelse för alla de militära transporterna. 23

23 Bland gruvor och konstnärer I södra skärgården hade gruvbrytningen stor betydelse i många hundra år. På Utö och Ornö kan du se de stora gruvhålen. Här finns flera sällsynta och unika mineraler. I en mineral från Utö vid namn petalit hittades i början av 1800-talet för första gången grundämnet litium. I slutet av 1800-talet omvandlades de gamla gruvsamhällena till sommarnöjen. Då kom kulturpersonligheter från Stockholm för att umgås och njuta av skärgårdslivet. På Utö har storheter som Georg och Hanna Pauli, Gustaf Fröding, Kar de Mumma, Evert Taube och Greta Garbo vistats sommartid. På Kymmendö spenderade August Strindberg flera somrar, vilket resulterade i romanen Hemsöborna. Visste du att Ingmar Bergmans film Sommaren med Monika är inspelad på Ornö? Det var en underbar augusti. Så skrev Ingmar Bergman själv om inspelningstiden sommaren Filmteamet bodde i Klockaregården på Ornö. LURGATAN PÅ UTÖ. De låga parstugorna vid Lurgatan på Utö byggdes på 1700-talet som bostäder till gruvarbetare på ön. Idag är de byggnadsminnen, vilket betyder att de har ett extra starkt skydd mot ombyggnad. 24

24 Filmen Sommaren med Monika spelades delvis in på Ornö 1953 AB Svensk Filmindustri Stillbildsfotograf: Louis Huch Vattenfyllt gruvhål på Utö 25

25 Minnessten vid Vendelsö bygdegård: Åren byggdes vägen Hanviken-Handen såsom nödhjälpsarbete av södra Sveriges statsarbeten 26

26 Vägar till dagens och morgondagens kulturmiljöer Vid Vendelsö bygdegård står ett stenblock, utsprängt ur berget vid Gudöleden. Stenen är en minnestavla över arbetet med vägen mellan Hanviken och Handen. Efter första världskriget ökade arbetslösheten snabbt i Sverige upp till nästan 35 % En del av lösningen var att sysselsätta tusentals grovarbetare med att bygga vägar, med hårt slit, till låga löner. Det kallades nödhjälpsarbete. På många håll i landet finns liknande minnesstenar över de arbetslösas insatser för att modernisera det svenska vägnätet. När vägen som omnämns på stenen byggdes 1922 hade det redan funnits ett sammanhängande vägnät i Haninge i minst tusen år. Ända sedan forntiden har man behövt ta sig fram i landskapet, först till fots och med häst, senare med häst och vagn. Biltrafiken kom först i början av 1900-talet. Idag kan vi se spåren av de tidiga vägarna exempelvis på platser där det står runstenar, och genom ortnamn som Jordbro. VEGASTADEN. Inte långt ifrån Vendelsö och minnet av vägbygget för hundra år sedan byggs den nya Vegastaden. Här ska personer bo om några år. Här ska byggas vägar, förskolor, skola, och ny pendeltågsstation. Här byggs samtidigt vägar till framtidens kulturmiljöer de skolor, bostäder och arbetsplatser där människor kommer att leva och vistas och skapa nya berättelser om livet i Haninge. 27

27 Hembygd i konsthallen! Hösten 2014 arbetar konsthallen i Haninge kulturhus med temat hembygd. Det blir en utställning, och hembygdstema i programverksamheten för barn och vuxna. Konstnären David Larsson, som nyligen har flyttat till Jordbro har länge arbetat med samlande som tema. Till utställningen i konsthallen har han inlett ett samarbete med Haninge hembygdsgille. David beskriver sina tankar kring utställningen: Nästan allting i vårt samhälle handlar om framåtrörelse och tillväxt. Men till vilket pris? Och vad är egentligen det nya som det gamla inte är? Jag ser hembygdsrörelsen som en viktig och intressant motkraft. Tusentals små lokala föreningar över hela landet som på ideell basis tillsammans arbetar för att ta tillvara på och spara allt det där som ingen annan tar sig tid att uppskatta. Det som egentligen inte ryms i vårt hypereffektiviserade samhälle. En motståndsrörelse mot kortsiktighet och den ständiga strävan efter rationalisering. Och jag tror att den motkraften behövs, just i vår tid och just i vårt samhälle. Haninge kulturhus 28

28 Kulturmiljöer för skola och förskola Platser där människor levt och verkat i olika tider är bra platser för att väcka tankar kring många aspekter av livet. Hur levde man förr? Hur lever vi idag? Hur vet vi något om historia och allt som hände för länge sedan? Kan det finnas sådant vi inte längre minns eller vet om? Vilka platser kommer vi att minnas i framtiden? Vad kommer vi att glömma? Du som arbetar i en pedagogisk verksamhet eller har barn i skola eller förskola i Haninge har säkert dina egna favoritplatser i kommunen. Ta vara på dem besök dem med barnen! Kulturmiljökartan och litteraturen i hembygdsrummet på biblioteket i Handen är en bra startpunkt för nya upplevelser och utflykter. Många hembygdsföreningar öppnar gärna sina dörrar för skolklasser för att visa hur man levde förr (kontaktuppgifter finns på sidan 30). Handens museum är ett lokalhistoriskt museum som ligger på Getporsvägen i centrala Handen. Man erbjuder skolklasser att besöka museet, att prova på smide och att göra tidsresor. Svartbäckens skola är museum sedan Haninge hembygdsgille sköter museet och visar det för allmänheten. Skolklasser kan boka egna visningar. Kontakt: Jordbrogravfältet är ett spännande pedagogiskt utflyktsmål. Här kan man fundera över spåren som människor lämnar efter sig. Hur många gravar finns det här? Vilka spår lämnar vi själva efter oss till framtiden? Stockholms länsmuseum ordnar pedagogiska aktiviteter för skolor inom ramen för programmet Forntiden runt hörnet. Information finns på 29

29 Museer och föreningar Hembygdsföreningar Haninge hembygdsgille Dalarö hembygdsförening Utö hembygdsförening Föreningen Folk och Trädgård i Tungelsta Gålö Gärsar Muskö hembygdsförening Årstasällskapet för Fredrika Bremer-studier Föreningen Bygdemuseet Ornö sockenstuga Museer i Haninge Information om museerna nås via haninge.se/kulturmiljo Årsta slott, Fredrika Bremers hem Skolmuseet i Svartbäcken Utö gruvmuseum Sportstugemuseet i Årsta havsbad Folk & Trädgårdsmuseet i Tungelsta Naturum Nationalparkernas hus Västerhaninge tingshus med Janstorp Bygdemuseum Ornö sockenstuga Dalarö museum Grytholmens friluftsmuseum Handens museum Morarnas gård, Gålö Annas stuga på Sandböte 30

30 Källor Tack Tack till Bo och Anita Stjernström, Sune Nilsson och Per Stavfors, Haninge Hembygdsgille. Jan Sandh, Tungelsta Folk och Trädgård. Pa Modou Badjie, Elsbeth Hedbom, David Larsson. Johan Johansson, Västerhaninge församling. Roger Wikell. Övriga källor Edvard Matz: Sällsamheter i Stockholms skärgård (1979). Gustaf Westerin: Västerhaninge och Muskö socknar i Sotholms härad af Stockholms län (1985 [1897]). Mats Rehnberg (red.): Rallarminnen (1949). Ingmar Bergman: Bergman om Bergman (1971). Gunnel Stenqvist & Gunnel Furuland: Årsta slott - en kulturskatt i Haninge (2012). Sjöhistoriska museet, Årstasällskapet för Fredrika Bremerstudier. Bildreferenser: Omslag: Haningearkivet Sida 3: Haninge kommun Sida 5: Haninge kommun Sida 6: Eva Simonson Sida 7: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se. Skolklass Svartbäckens skola : Haningearkivet/Reprofoto tillhörande Olof Pettersson Sida 8, 9, 10: Calle Strandh Sida 11: Calle Strandh/Haninge kommun Sida 12: Sjöhistoriska museet, Anneli Karlsson Sida 13: Andreas Olsson, Statens maritima museer: Hotellbryggan Dalarö: Haningearkivet/Hartmans Kortförlag, Uppsala nr 1305 Sida 14: Eva Simonson Sida 15: Fredrik Hjerling Sida 16: Calle Strandh Sida 17: Eva Simonson Sida 18: Eva Simonson Sidan 19: Stockholms länsmuseum och privata foton från Elsbeth Hedbom Sida 20: Eva Simonson Sida 21: Okänd, Nynäshamns bildarkiv Sida 22: Nordiska museet och Fredrik Hjerling Sida 23: Holger Ellgaard ( via Wikimedia Commons Sida 24: Fredrik Hjerling Sida 25: 1953 AB Svensk Filmindustri Stillbildsfotograf: Louis Huch. Gruvhål: Fredrik Hjerling Sida 26: Calle Strandh Sida 27: Haninge bostäder, HMB Construction AB Sida 28: Sven-Olof Englund Sida 29: shutterstock.com Producerad av Kultur- och fritidsförvaltningen. Grafisk form: Haninge kommun 31

31 KONTAKT Kultur- och fritidsförvaltningen Rudsjöterrassen Haninge kultur&fritid@haninge.se Haninge tel