Remiss stadgar

Transkript

1 Remiss stadgar Rikskonferensens årsmöte 2013 beslutade att ge Blåbandsförbundets centralstyrelse (cs) i uppdrag att genomföra ett förslag till stadgerevidering. Cs har delat upp ansvar inom styrelsen till arbetsutskott, samverkansgrupp och verksamhets- och marknadsföringsgrupp. Samverkansgruppen fick i uppdrag att påbörja arbetet och de utsåg en stadgekommitté som har arbetat och lämnat sitt förslag till cs som sedan genomfört ytterligare några ändringar. Cs ger nu Blåbandsföreningar och distrikt möjlighet att lämna synpunkter på detta förslag. Därefter kommer cs att skicka ut sitt slutliga förslag inför årsmötet vid rikskonferensen på Hellidens folkhögskola. Förslaget innebär bland annat att stadgarna delas upp i förbunds- distrikts- och föreningsstadgar. Medlemslöftet föreslås att ändras. I remissen lämnar cs två förslag som man önskar få synpunkter på. I detta utskick finns förslag till nya stadgar samt de stadgar som gäller nu och fastställdes vid årsmötet Tidsplan 13/1 remissutskick 19/2 sista dag för remissvar att vara organisationssekreteraren tillhanda. 24/2 CS fastställer det slutliga förslaget inför rikskonferensens årsmöte. 20/3 Förslag till nya stadgar tillgängliga för distrikt och föreningar (ska vara det minst 90 dagar före årsmötet) Svar på remissen ska vara inkomna senast 19/2 för att hinna behandlas av cs. Svar på remissen skickas i första hand med e-post till: per-olof.svensson@blabandet.se I andra hand med brevpost: Per-Olof Svensson, Blå Bandet, Bibacksvägen 6, Länna

2 Stadgar för Sveriges Blåbandsförbund Säte: Stockholm, Organisationsnummer: Föreningsform: Ideell förening. 1. Syfte Sveriges Blåbandsförbund är en demokratisk folkrörelse, som på kristen grund vill engagera människor för personlig helnykterhet och verka för ett drogfritt samhälle byggt på solidaritet och jämställdhet, socialt och internationellt engagemang. Vision: Ett tryggt samhälle fritt från alkohol och andra droger där alla människor har lika värde. Sveriges Blåbandsförbund ska: Skapa alkoholfria miljöer. Driva opinion för en drogfri livsstil och bättre folkhälsa. Informera om alkoholens och andra drogers negativa konsekvenser. Stödja de alkohol- och narkotikaskadade och deras närstående samt skapa förståelse för deras situation. Påverka beslutsfattare att upprätthålla en lagstiftning och driva en politik som minskar den totala Konsumtionen av alkohol. Erbjuda social gemenskap och arbeta för fred och förståelse mellan olika nationaliteter. Sveriges Blåbandsförbund är partipolitiskt obundet. 2. Medlemskap 2.1 Löftesmedlem Den som avlagt nykterhetslöfte och registrerats i förbundets medlemsregister är löftesmedlem i Sveriges Blåbandsförbund. Löftesmedlem får inte använda, tillverka, ge bort eller bjuda någon på alkoholdryck, som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. En löftesmedlem kan tillhöra en Blåbandsförening, eller vara direktansluten till distrikt eller förbund. Löftesmedlem ska ha fyllt 10 år. Löftesmedlem till och med 40 år blir även medlem i Sveriges Blåbandsungdom. Medlemsmärke utgörs av ett blått band Inträde Löftesmedlem avlägger följande nykterhetslöfte: Löftesförslag 1: Jag vill verka i Sveriges Blåbandsförbunds anda och lovar att inte använda alkohol och andra droger samt att på lämpligt sätt motverka dessa drogers bruk. Löftesförslag 2: Jag lovar att inte använda alkohol och andra droger Utträde Löftesmedlem kan lämna organisationen på egen begäran.

3 2.1.3 Uteslutning Medlem som bryter nykterhetslöftet eller motarbetar organisationens syfte, kan uteslutas som medlem efter beslut av förbundsstyrelsen. Blåbandsförening eller Blåbandsdistrikt distrikt där personen är medlem ska yttra sig före beslutet. Löftesmedlem som inte betalar medlemsavgiften kan strykas ur medlemsregistret. 2.2 Kollektivt anslutna medlemmar Samfund och andra organisationer, som kräver helnykterhet av sina medlemmar, kan teckna avtal om att kollektivansluta medlemmarna till Sveriges Blåbandsförbund. 3. Organisation Rikskonferensens förbundsårsmöte är förbundets högsta beslutande instans. Medlemmar organiseras i Blåbandsföreningar. Blåbandsföreningar kan samverka i Blåbandsdistrikt. 4. Rikskonferens och förbundsårsmöte Ordinarie Rikskonferens med förbundsårsmöte arrangeras vartannat år på tid och plats, som förbundsårsmötet eller förbundsstyrelsen beslutar. 4.1 Kallelse Förbundsstyrelsen ska kalla till förbundsårsmöte minst 120 dagar före årsmötets öppnande. 4.2 Årsmöteshandlingar Senast 20 dagar före förbundsårsmötets öppnande ska årsmöteshandlingar finnas tillgängliga. 4.3 Motion Motion från löftesmedlem, Blåbandsförening, Blåbandsdistrikt, Sveriges Blåbandsungdom samt Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening ska vara förbundsstyrelsen tillhanda minst 60 dagar före årsmötets öppnande. 4.4 Ombud Varje Blåbandsdistrikt får utse ett ombud samt ytterligare ett ombud för varje påbörjat 100-tal medlemmar. Varje Blåbandsförening får utse ett ombud samt ytterligare ett ombud för varje påbörjat 25-tal medlemmar. Sveriges Blåbandsungdom får utse fem ombud. Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening får utse två ombud. Ombud ska vara löftesmedlem. 4.5 Rösträtt Ombud och förbundsstyrelsens ledamöter har röst- och förslagsrätt. Revisorer har förslagsrätt. Löftesmedlem har yttranderätt. Förbundsstyrelsen har inte rösträtt vid beslut om ansvarsfrihet. Vid lika röstetal avgör lotten. Omröstning vid val sker med öppen eller om någon så begär, genom sluten omröstning. Förbundsårsmötet är beslutsmässig då minst två 2/3 av i röstlängd upptagna ombud är närvarande. 4.6 Ärenden Vid ordinarie förbundsårsmöte ska följande ärenden behandlas: Ombudslista med fastställande av röstlängd samt övriga deltagare. Förbundsårsmötets behöriga utlysande. Val av förhandlingsordförande och sekreterare samt två justerare och två rösträknare.

4 Förbundsstyrelsens verksamhetsberättelse och ekonomiska berättelser. Revisionsberättelser. Fastställande av resultat- och balansräkningar. Beslut om ansvarsfrihet. Motioner. Beslut om medlemsavgifter. Verksamhetsplan, budget och övriga förslag från förbundsstyrelsen. Arvode till förbundets styrelse och revisorer. Rese- och traktamentsersättningar till förtroendevalda. Beslut om antalet ledamöter i förbundsstyrelsen. Val av förbundsordförande. Val av förbundskassör. Val av minst fem övriga ledamöter i förbundsstyrelsen. Val av två revisorer, varav minst en ska vara löftesmedlem och två revisorsersättare. Val av en revisor och en revisorsersättare i Sveriges Blåbandsungdom. Val av en ledamot i Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförenings styrelse. Val av en revisor och en revisorsersättare i Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening. Val av ordförande och ledamöter i valberedning till nästa förbundsårsmöte. Val av beredningsutskott till nästa förbundsårsmöte. Övriga val. Notera valda ledamöter från Sveriges Blåbandsungdom och Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening. Tid och plats för nästa Rikskonferens och förbundsårsmöte. 4.7 Extra förbundsårsmöte Extra förbundsårsmöte ska hållas om ordinarie förbundsårsmöte så beslutar. Extra förbundsårsmöte kan också inkallas av förbundsstyrelsen eller förbundets revisorer. Endast frågor som föranlett extra förbundsårsmöte får behandlas. 5. Förbundsstyrelse 5.1 Förbundsstyrelsens sammansättning Förbundsstyrelse består av ordförande, kassör och minst fem ledamöter. Dessutom utser Sveriges Blåbandsungdom och Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening en ledamot vardera. Förtroendevald ska vara löftesmedlem. 5.2 Förbundsstyrelsens beslutsmässighet Förbundsstyrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Det beslut gäller som minst fem ledamöter ställer sig bakom. Vid lika avgör ordförandes röst. 5.3 Förbundsstyrelsens ansvar Förbundsstyrelsen ansvarar för verksamheten, ekonomin och andra riktlinjer som förbundsårsmötet beslutat. Förbundsstyrelsen redovisar verksamheten och ekonomin samt tillhandahåller beslutsunderlag inför förbundsårsmöte. Förbundsstyrelsen väljer inom sig vice förbundsordförande och övriga funktioner samt utser arbetsgrupper, ombud och representanter. Förbundets firma tecknas av den eller dem som styrelsen utser. 6. Räkenskapsår och revision Förbundets räkenskapsår omfattar kalenderår. Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas årligen av två revisorer, varav minst en ska vara löftesmedlem, valda av förbundsårsmötet.

5 7. Stadgar och stadgeändring Ändring av dessa stadgar kan beslutas av ordinarie förbundsårsmöte med minst 2/3 majoritet av i röstlängd fastställda ombud eller av två på varandra följande förbundsårsmöten, varav den ena ska vara ordinarie, med enkel majoritet. Dock kan 1, 2.1, samt 8 endast ändras genom likalydande beslut vid två på varandra följande ordinarie förbundsårsmöten. Alla förslag från förbundsstyrelsen till stadgeändringar ska presenteras för distrikt och föreningar senast 90 dagar före förbundsårsmötet. Normalstadgar för Blåbandsföreningar och Blåbandsdistrikt beslutas av förbundsårsmötet. Ändring av stadgarna för ett Blåbandsdistrikt eller Blåbandsförening kan göras vid två på varandra följande årsmöten i distriktet/föreningen om ändringen för det andra årsmötet är godkänd av förbundsstyrelsen. 8. Upplösning Förbundet kan upplösas genom beslut med 2/3 majoritet av i röstlängd upptagna ombud, på två på varandra följande ordinarie förbundsårsmöten. Vid upplösning ska förbundets tillgångar fördelas på det sätt förbundsårsmötet beslutar i samband med upplösningen. 9. Tolkning av stadgarna Vid olika syn på hur dessa stadgar ska tolkas beslutar förbundsstyrelsen. Beslut avseende tolkningen av stadgarna kan överprövas av Rikskonferensens förbundsårsmöte.

6 Stadgar för Blåbandsdistrikt Säte:. Blåbandsdistrikt omfattar (geografiskt område) Organisationsnummer: (om distriktet har organisationsnummer) Föreningsform: Ideell förening. 1. Syfte Sveriges Blåbandsförbund är en demokratisk folkrörelse, som på kristen grund vill engagera människor för personlig helnykterhet och verka för ett drogfritt samhälle byggt på solidaritet och jämställdhet, socialt och internationellt engagemang. Vision: Ett tryggt samhälle fritt från alkohol och andra droger där alla människor har lika värde. Sveriges Blåbandsförbund ska: Skapa alkoholfria miljöer. Driva opinion för en drogfri livsstil och bättre folkhälsa. Informera om alkoholens och andra drogers negativa konsekvenser. Stödja de alkohol- och narkotikaskadade och deras närstående samt skapa förståelse för deras situation. Påverka beslutsfattare att upprätthålla en lagstiftning och driva en politik som minskar den totala konsumtionen av alkohol. Erbjuda social gemenskap och arbeta för fred och förståelse mellan olika nationaliteter. Sveriges Blåbandsförbund är partipolitiskt obundet. 2. Medlemskap 2.1 Löftesmedlem Den som avlagt nykterhetslöfte och registrerats i förbundets medlemsregister är löftesmedlem i Sveriges Blåbandsförbund. Löftesmedlem får inte använda, tillverka, ge bort eller bjuda någon på alkoholdryck, som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. En löftesmedlem kan tillhöra en Blåbandsförening, eller vara direktansluten till distrikt eller förbund. Löftesmedlem ska ha fyllt 10 år. Löftesmedlem till och med 40 år blir även medlem i Sveriges Blåbandsungdom. Medlemsmärke utgörs av ett blått band Inträde Löftesmedlem avlägger följande nykterhetslöfte: Löftesförslag 1: Jag vill verka i Sveriges Blåbandsförbunds anda och lovar att inte använda alkohol och andra droger samt att på lämpligt sätt motverka dessa drogers bruk. Löftesförslag 2: Jag lovar att inte använda alkohol och andra droger Utträde Löftesmedlem kan lämna organisationen på egen begäran.

7 2.1.3 Uteslutning Distriktets styrelse kan hos förbundsstyrelsen begära att medlem som bryter nykterhetslöftet eller motarbetar organisationen utesluts. 3. Organisation Blåbandsdistriktet är en regional organisation inom Sveriges Blåbandsförbund. Blåbandsdistriktet består av Blåbandsföreningar och direktanslutna medlemmar. Distriktsårsmötet är Blåbandsdistriktets högsta beslutande instans. Blåbandsdistrikt som äger fastighet, hus på ofri grund eller annan fast egendom får inte använda den till sådana ändamål eller upplåta den till verksamhet som strider mot stadgarnas syften. Blåbandsdistrikt får inte sälja eller ge bort fast egendom utan att det först överenskommits med förbundsstyrelsen. 4. Distriktsårsmöte Distriktsårsmöte ska hållas varje år senast 30 april. 4.1 Kallelse Distriktsstyrelsen ska kalla till distriktssårsmöte minst 60 dagar före årsmötets öppnande. 4.2 Årsmöteshandlingar Senast 14 dagar före distriktsårsmötets öppnande ska årsmöteshandlingar finnas tillgängliga. 4.3 Motion Motion från löftesmedlem, Blåbandsförening och SBU-distrikt ska vara distriktsstyrelsen tillhanda minst 30 dagar före årsmötet. 4.4 Ombud Varje Blåbandsförening får utse ett ombud samt ett ombud för varje påbörjat 20-tal medlemmar till distriktets årsmöte. SBU-distriktet får utse fem ombud. 4.5 Rösträtt Ombud och distriktsstyrelsens ledamöter har röst- och förslagsrätt. Revisorer har förslagsrätt. Distriktsstyrelsen har inte rösträtt vid beslut om ansvarsfrihet.. Löftesmedlemmar har yttranderätt. Vid lika röstetal avgör lotten. Omröstning vid val sker med öppen eller om någon så begär, genom sluten omröstning. Årsmötet är beslutsmässigt då minst 2/3 av i röstlängd upptagna ombud är närvarande. 4.6 Ärenden Vid ordinarie distriktsårsmöte ska behandla följande ärenden: Årsmötets behöriga utlysande. Ombudslista samt övriga deltagare. Val av årsmötesfunktionärer. Behandling av verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse. Beslut om ansvarsfrihet. Behandling av motioner. Beslut om verksamhetsplan och budget. Fastställande av årsavgift till distriktet. Beslut om styrelsens storlek. Val av distriktsordförande, distriktskassör och övriga ledamöter i distriktsstyrelsen.

8 Val av två revisorer, varav minst en ska vara löftesmedlem samt revisorsersättare. Val av sammankallande och ledamöter i valberedning till nästa årsmöte. Val av ledamot i SBU-distriktets styrelse om distriktet har verksamt SBU-distrikt. Val av revisor i SBU-distriktets styrelse om distriktet har verksamt SBU-distrikt. Val av ombud till förbundsårsmötet. Val av ombud till samarbetsorganisationer. 4.7 Extra distriktsårsmöte Extra distriktssårsmöte ska hållas om ordinarie distriktsårsmöte så beslutar. Extra distriktsårsmöte kan också inkallas av distriktsstyrelsen eller distriktets revisorer. Endast frågor som föranlett extra distriktsårsmöte får behandlas. 5. Distriktsstyrelse 5.1 Distriktsstyrelsens sammansättning Distriktsstyrelsen består av ordförande, kassör samt det antal ledamöter årsmötet beslutat. Dessutom utser SBU-distriktet, när detta finns, en ledamot. 5.2 Distriktsstyrelsens beslutsmässighet Distriktsstyrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Det beslut gäller som minst hälften av närvarande ledamöter ställer sig bakom. Vid lika avgör lottning. 5.3 Distriktsstyrelsens ansvar Distriktsstyrelsen ansvarar för verksamheten, ekonomin och andra riktlinjer som distriktsårsmötet beslutat. Distriktsstyrelsen redovisar verksamheten och ekonomin samt tillhandahåller beslutsunderlag inför distriktsårsmötet. Distriktsstyrelsen väljer inom sig vice distriktsordförande och övriga funktionärer samt utser ombud, representanter och arbetsgrupper. Distriktets firma tecknas av den eller dem som distriktsstyrelsen utser. 6. Räkenskapsår och revision Distriktets räkenskapsår omfattar kalenderår. Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas årligen av två revisorer, valda av distriktsårsmötet, varav minst en ska vara löftesmedlem. 7. Stadgar och stadgeändring Ändring av dessa stadgar kan beslutas av två på varandra följande distriktsårsmöten, varav det ena ska vara ordinarie. Mellan dessa årsmöten ska stadgeändringen godkännas av förbundsstyrelsen. Paragraferna 1, 2, 7 och 8 i distriktets stadgar kan endast ändras av förbundsårsmötet. 8. Sammanslagning och upplösning Sammanslagning med annat Blåbandsdistrikt, kan beslutas av ordinarie distriktsårsmöte med minst 2/3 majoritet av de röstberättigade, under förutsättning att samma beslut tas i bägge distrikten. Upplösning av distriktet beslutas av två på varandra följande årsmöten, varav det ena ska vara ordinarie. Vid upplösning ska distriktets tillgångar fördelas på det sätt årsmötet beslutar. Detta beslut ska godkännas av förbundsstyrelsen. Vid sammanslagning av distrikt ska distriktens tillgångar tillfalla det nya distriktet. Om upplösning inte är möjlig att genomföra av distriktet kan beslut tas av förbundsstyrelsen.

9 9. Tolkning av stadgarna Vid olika syn på hur dessa stadgar ska tolkas beslutar förbundsstyrelsen. Beslut avseende tolkningen av stadgarna kan överprövas av Rikskonferensens förbundsårsmöte.

10 Stadgar för Blåbandsförening Säte:. Blåbandsförening Organisationsnummer: -.. (om föreningen har organisationsnummer) Föreningsform: Ideell förening. 1. Syfte Sveriges Blåbandsförbund är en demokratisk folkrörelse, som på kristen grund vill engagera människor för personlig helnykterhet och verka för ett drogfritt samhälle byggt på solidaritet och jämställdhet, socialt och internationellt engagemang. Vision: Ett tryggt samhälle fritt från alkohol och andra droger där alla människor har lika värde. Sveriges Blåbandsförbund ska: Skapa alkoholfria miljöer. Driva opinion för en drogfri livsstil och bättre folkhälsa. Informera om alkoholens och andra drogers negativa konsekvenser. Stödja de alkohol- och narkotikaskadade och deras närstående samt skapa förståelse för deras situation. Påverka beslutsfattare att upprätthålla en lagstiftning och driva en politik som minskar den totala konsumtionen av alkohol. Erbjuda social gemenskap och arbeta för fred och förståelse mellan olika nationaliteter. Sveriges Blåbandsförbund är partipolitiskt obundet. 2. Medlemskap 2.1 Löftesmedlem Den som avlagt nykterhetslöfte och registrerats i förbundets medlemsregister är löftesmedlem i Sveriges Blåbandsförbund. Löftesmedlem får inte använda, tillverka, ge bort eller bjuda någon på alkoholdryck, som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. En löftesmedlem kan tillhöra en Blåbandsförening, eller vara direktansluten till distrikt eller förbund. Löftesmedlem ska ha fyllt 10 år. Löftesmedlem till och med 40 år blir även medlem i Sveriges Blåbandsungdom. En medlem kan bara tillhöra en Blåbandsförening. Medlemsmärke utgörs av ett blått band. Medlem som flyttar till annan ort kan vara kvar som medlem i föreningen eller byta till annan förening, eller direktanslutas till distriktet eller förbundet om det på den nya bostadsorten inte finns någon Blåbandsförening Inträde Löftesmedlem avlägger följande nykterhetslöfte: Löftesförslag 1: Jag vill verka i Sveriges Blåbandsförbunds anda och lovar att inte använda alkohol och andra droger samt att på lämpligt sätt motverka dessa drogers bruk. Löftesförslag 2: Jag lovar att inte använda alkohol och andra droger.

11 2.1.2 Utträde Löftesmedlem kan lämna organisationen på egen begäran Uteslutning Föreningens styrelse kan hos förbundsstyrelsen begära att medlem som bryter nykterhetslöftet eller motarbetar organisationen utesluts. 3. Organisation Blåbandsföreningen är en lokal enhet som består av löftesmedlemmar inom Sveriges Blåbandsförbund. Blåbandsföreningen består av medlemmar och tillhör Blåbandsdistrikt där detta finns samt Blåbandsförbundet. Föreningsårsmötet är Blåbandsföreningens högsta beslutande instans. Blåbandförening som äger fastighet, hus på ofri grund eller annan fast egendom får inte använda den till sådana ändamål eller upplåta den till verksamhet som strider mot stadgarnas syften. Blåbandförening får inte sälja eller ge bort fast egendom utan att det först överenskommits med förbundsstyrelsen. Den lokala barn- och ungdomsverksamheten kan organiseras och bedrivas av en SBU-avdelning eller av Blåbandsföreningen. En ny Blåbandsförening kan ansöka om medlemskap i förbundet. 4. Föreningsårsmöte Föreningsårsmöte ska hållas varje år senast 1 mars. 4.1 Kallelse Föreningsstyrelsen ska kalla till distriktssårsmöte minst 30 dagar före årsmötets öppnande. 4.2 Årsmöteshandlingar I samband med årsmötets öppnande ska årsmöteshandlingar finnas tillgängliga. 4.3 Motion Motion från löftesmedlem och SBU-avdelning ska vara föreningsstyrelsen tillhanda minst 20 dagar före årsmötet. 4.4 Rösträtt Alla löftesmedlemmar som tillhör föreningen har yttrande-, förslags- och rösträtt vid föreningsårsmötet och föreningsmöten. Föreningsstyrelsen har inte rösträtt vid beslut om ansvarsfrihet. Vid lika röstetal avgör lotten. Omröstning vid val sker med öppen eller om någon så begär, genom sluten omröstning. 4.5 Ärenden Ordinarie föreningsårsmöte ska behandla följande ärenden: Årsmötets behöriga utlysande. Notera röstberättigade. Val av årsmötesfunktionärer. Behandling av verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse. Beslut om ansvarsfrihet. Behandling av motioner. Fastställande av verksamhetsplan och budget. Fastställande av årsavgift till föreningen. Beslut om styrelsens storlek. Val av föreningsordförande, kassör och övriga ledamöter i föreningsstyrelsen. Val av två revisorer, varav minst en ska vara löftesmedlem samt revisorsersättare.

12 Val av sammankallande och ledamöter i valberedning till nästa årsmöte. Val av ledamot i SBU-avdelningens styrelse om föreningen har verksam SBU-avdelning. Val av revisor i SBU-avdelningens styrelse om föreningen har verksam SBU-avdelning. Val av ombud till distriktsårsmöte och förbundsårsmöte. Val av ombud till samarbetsorganisationer. 4.7 Extra föreningsårsmöte Extra föreningsårsmöte ska hållas om ordinarie föreningsårsmöte så beslutar. Extra föreningsårsmöte kan också inkallas av föreningsstyrelsen eller föreningens revisorer. Endast frågor som föranlett extra föreningsårsmöte får behandlas. 5. Föreningsstyrelse 5.1 Föreningsstyrelsens sammansättning Föreningsstyrelsen består av ordförande, kassör samt det antal ledamöter årsmötet beslutat. Dessutom utser SBU-avdelningen, när detta finns, en ledamot. 5.2 Föreningsstyrelsens beslutsmässighet Föreningsstyrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Det beslut gäller som minst hälften av närvarande ledamöter ställer sig bakom. Vid lika avgör lottning. 5.3 Föreningsstyrelsens ansvar Föreningsstyrelsen ansvarar för verksamheten, ekonomin och andra riktlinjer som föreningssårsmötet beslutat. Föreningsstyrelsen redovisar verksamheten och ekonomin samt tillhandahåller beslutsunderlag inför föreningssårsmötet. Föreningsstyrelsen väljer inom sig vice föreningsordförande och övriga funktionärer samt utser ombud, representanter och arbetsgrupper. Föreningens firma tecknas av den eller dem som föreningsstyrelsen utser. 6. Räkenskapsår och revision Föreningens räkenskapsår omfattar kalenderår. Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas årligen av två revisorer, valda av föreningsårsmötet, varav minst en ska vara löftesmedlem. 7. Stadgar och stadgeändring Ändring av dessa stadgar kan beslutas av två på varandra följande föreningsårsmöten, varav det ena ska vara ordinarie. Mellan dessa årsmöten ska stadgeändringen godkännas av förbundsstyrelsen Paragraferna 1, 2, 7 och 8 i föreningens stadgar kan endast ändras av förbundsårsmötet.. 8. Upplösning Sammanslagning med annan Blåbandsförening, kan beslutas av ordinarie föreningsårsmöte med minst 2/3 majoritet av de röstberättigade, under förutsättning att samma beslut tas i bägge föreningarna. Upplösning av föreningen beslutas av två på varandra följande årsmöten, varav det ena ska vara ordinarie. Vid upplösning ska föreningens tillgångar fördelas på det sätt årsmötet beslutar. Detta beslut ska godkännas av förbundsstyrelsen. Vid sammanslagning av föreningar ska föreningens tillgångar tillfalla den nya föreningen. Om upplösning inte är möjlig att genomföra av den lokala föreningen kan beslut tas av förbundsstyrelsen.

13 9. Tolkning av stadgarna Vid olika syn på hur dessa stadgar ska tolkas beslutar förbundsstyrelsen. Beslut avseende tolkningen av stadgarna kan överprövas av Rikskonferensens förbundsårsmöte.

14 STADGAR Antagna 2011 för Sveriges Blåbandsförbund Förbund distrikt föreningar Antagna av Rikskonferensen 2011, Biskops-Arnö Förbundets organisationsnummer Kapitel 1 Övergripande för värdegrund, uppgift och medlemskap 1:1 Värdegrund och uppgift Nykterhetsorganisationen Sveriges Blåbandsförbund är en demokratisk folkrörelse, som på kristen grund vill engagera människor för personlig helnykterhet och verka för ett drogfritt samhälle byggt på solidaritet och jämställdhet, socialt och internationellt engagemang. Förbundet ska skapa alkoholfria miljöer och driva opinion för en drogfri livsstil och bättre folkhälsa, informera om alkoholens och andra drogers negativa konsekvenser, stödja de alkohol- och narkotikaskadade och deras närstående samt skapa förståelse för deras situation, påverka beslutsfattare att upprätthålla en lagstiftning och driva en politik som minskar den totala konsumtionen av alkohol, erbjuda social gemenskap och arbeta för fred och förståelse mellan olika nationaliteter. Förbundet arbetar i ekumenisk anda och är partipolitiskt obundet. 1:2 Medlemskap Sveriges Blåbandsförbund har individuellt anslutna löftesmedlemmar samt juniormedlemmar i Sveriges Blåbandsungdom och kollektivt anslutna medlemmar från kollektivansluten organisation, som av sina medlemmar kräver helnykterhet. Löftesmedlem är medlem i en Blåbandsförening eller direktansluten till ett distrikt eller direkt till förbundet. Löftesmedlem avlägger följande nykterhetslöfte: Jag lovar att med Guds hjälp inte använda alkohol och andra droger, samt att på lämpligt sätt motverka dessa drogers bruk. Löftesmedlem får inte tillverka, ge bort eller bjuda någon på alkoholdryck, som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol. Medlemsmärke utgörs av ett blått band. 1

15 Den som beviljas inträde som löftesmedlem i förbundet ska ha fyllt 10 år. Löftesmedlem t.o.m. 40 år är även medlem i SBU. 1:3 Förtroendeuppdrag Endast löftesmedlem är valbar till förtroendeuppdrag. Kapitel 2 Förbundet och gemensamt för distrikt och föreningar Organisation 2:1 Rikskonferensen är förbundets högsta beslutande instans. Mellan rikskonferenserna utövas denna funktion av Centralstyrelsen. 2:2 Förbundets lokala och regionala verksamhet drivs i Blåbandsföreningar och Blåbandsdistrikt. För Sveriges Blåbandsungdom och Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening gäller särskilda av Centralstyrelsen godkända stadgar. Samfund och andra riksorganisationer, som kräver helnykterhet av sina medlemmar, kan kollektivanslutas till Sveriges Blåbandsförbund. Barn- och ungdomsverksamhet organiseras och bedrivs genom Sveriges Blåbandsungdom (SBU). Även Blåbandsförening som saknar SBU-avdelning kan bedriva sådan verksamhet enligt riktlinjer från Sveriges Blåbandsungdom. 2:3 Upplöses Blåbandsförening ska dess tillgångar överlämnas till distriktet eller om distrikt saknas till förbundet. Sammanslås Blåbandsföreningar ska respektive föreningars tillgångar tillfalla den sammanslagna föreningen. Upplöses Blåbandsdistrikt ska dess tillgångar överlämnas till förbundet. Vid sammanslagning av distrikt ska de ursprungliga distriktens tillgångar tillfalla det nybildade distriktet. Om förening begär utträde ur Sveriges Blåbandsförbund ska dess tillgångar i första hand överlämnas till distriktet och i andra hand till Sveriges Blåbandsförbund. 2:4 Förbundet är anslutet till Internationella Blå Korset. Rikskonferens 2:5 Ordinarie Rikskonferens arrangeras vartannat år på tid och plats, som Rikskonferensen eller Centralstyrelsen beslutar. Centralstyrelsen ska kalla till Rikskonferensen minst 120 dagar före Rikskonferensens öppnande. Motion från löftesmedlem, Blåbandsförening, Blåbandsdistrikt samt SBU ska vara Förbundsstyrelsen tillhanda minst 60 dagar före Rikskonferensens öppnande. 2:6 Varje Blåbandsdistrikt får utse ett ombud samt ett ombud för varje påbörjat 150-tal medlemmar och varje Blåbandsförening ett ombud samt ett ombud för varje påbörjat 50-tal medlemmar. Dessutom får Sveriges Blåbandsungdom utse fem ombud. 2

16 Senast 20 dagar före Rikskonferensens öppnande ska årsmöteshandlingar finnas tillgängliga. Röst- och förslagsrätt vid Rikskonferensen har ombud samt Centralstyrelsens ledamöter, och revisorer. Löftesmedlem har yttranderätt. Vid lika röstetal gäller den mening som tjänstgörande förhandlingsordförande företräder, utom vid val då lotten avgör. Omröstning vid val sker med öppen eller om någon så begär, genom sluten omröstning. Centralstyrelsen har inte rösträtt vid beslut om ansvarsfrihet. Rikskonferensen är beslutsmässig då minst två tredjedelar av i röstlängd upptagna ombud är närvarande. 2:7 Vid ordinarie Rikskonferens ska följande ärenden behandlas: ombudslista/röstlängd rikskonferensens behöriga utlysande val av konferensordförande, förhandlingsordförande och sekreterare samt justerare och rösträknare Centralstyrelsens verksamhetsberättelse och bokslut revisionsberättelse beslut om ansvarsfrihet beslut om medlemsavgifter verksamhetsplan, budget och övriga förslag från Centralstyrelsen motioner arvode till Centralstyrelse och revisorer rese- och traktamentsersättningar till förtroendevalda beslut om antalet ledamöter i Centralstyrelsen val av förbundsordförande val av minst sex övriga ledamöter i Centralstyrelsen val av två revisorer och två ersättare val av en revisor och en revisorsersättare i SBU val av en ledamot i Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförenings styrelse val av en revisor och en revisorsersättare i Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening val av ordförande och ledamöter i valberedning till nästa Rikskonferens val av beredningsutskott till nästa Rikskonferens övriga val tid och plats för nästa Rikskonferens Extra Rikskonferens 2:8 Extra Rikskonferens ska hållas om ordinarie Rikskonferens så beslutar. Extra Rikskonferens kan också inkallas av Centralstyrelsen eller förbundets revisorer. Endast frågor som föranlett extra Rikskonferens inkallande får behandlas. Centralstyrelse 2:9 Centralstyrelsen består av förbundsordförande och minst åtta ledamöter, varav SBU och Blåbandsrörelsens Folkhögskoleförening utser en ledamot vardera. Centralstyrelsen är beslutsmässig då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Centralstyrelsen väljer inom sig vice förbundsordförande och övriga funktioner samt utser råd, arbetsgrupper, representanter och ombud. 3

17 Centralstyrelsen anställer personal och upprättar befattningsbeskrivningar för dessa. Fast anställd personal ska vara löftesmedlem. 2:10 Förbundets firma tecknas av Centralstyrelsen i dess helhet eller de personer som Centralstyrelsen utser, minst två i förening, varav en ska vara ledamot i Centralstyrelsen. Förbundets räkenskapsår omfattar kalenderår. Centralstyrelsens förvaltning och räkenskaper granskas årligen av två revisorer, valda av Rikskonferensen. Förbundsråd 2:11 De år då Rikskonferens inte äger rum kallar Centralstyrelsen representanter för Blåbandsdistrikt, och Blåbandsföreningar som inte ingår i distrikt, till Förbundsråd för information, samråd och redovisning av senaste bokslut. Lokaler och fastigheter 2:12 Blåbandsförening, Blåbandsdistrikt eller annan organisation inom Blåbandsrörelsen som disponerar lokal, får inte använda den till sådana ändamål eller upplåta den till verksamhet som strider mot förbundets grundsatser. Blåbandsförening, Blåbandsdistrikt eller annan organisation inom Blåbandsrörelsen får inte sälja eller ge bort fast egendom utan att det först godkänts av Centralstyrelsen. Intäkter av försäljning ska tillfalla den säljande organisationen, distriktet eller Sveriges Blåbandsförbund. 2:13 Förbundets fonder förvaltas av Centralstyrelsen enligt antagna bestämmelser. Stadgeändring 2:14 Ändring av dessa stadgar kan beslutas av ordinarie Rikskonferens med minst 2/3 majoritet av närvarande, i röstlängd upptagna ombud eller av två på varandra följande konferenser, varav den ena ska vara ordinarie, med enkel majoritet. Dock kan 1:1, 1:2, 2:14 och 2:15 endast ändras genom likalydande beslut vid två på varandra följande ordinarie Rikskonferenser. Alla förslag till stadgeändringar ska delges distrikt och föreningar senast 90 dagar före rikskonferens. Upplösning 2:15 Förbundet kan upplösas genom beslut med 2/3 majoritet av närvarande, i röstlängd upptagna ombud, på två på varandra följande ordinarie Rikskonferenser. Vid upplösning ska förbundets tillgångar fördelas på det sätt Rikskonferensen beslutar i samband med upplösningen. Kapitel 3 Distrikt Kapitel 1 och 2 gäller även för distrikt Organisation 3:1 Blåbandsdistrikt består av Blåbandsföreningar inom ett större geografisk område. Ett distrikt kan bestå av mer än ett landstingsområde eller region. 4

18 3:2 Distriktet ska varje år senast den 30 april sända in distriktsrapport med verksamhetsberättelse, kassa- och revisionsberättelse till förbundskansliet. Årsmöte och styrelse 3:3 Distriktsårsmötet, som ska hållas varje år senast 30 april, är distriktets högsta beslutande organ. Mellan årsmötena utövas denna funktion av en distriktsstyrelse, som ska bestå av minst tre ledamöter. SBU-distriktet utser därutöver minst en ledamot. En av styrelsens ledamöter utses av årsmötet till distriktsordförande. Varje Blåbandsförening får utse ett ombud samt ett ombud för varje påbörjat 20-tal medlemmar till distriktets årsmöte. SBU-distriktet får utse fem ombud. Distriktsstyrelsen har inte rösträtt vid beslut om ansvarsfrihet Löftesmedlemmar har yttranderätt på årsmötet. 3:4 Motion från löftesmedlem, blåbandsförening och SBU-distrikt ska vara distriktsstyrelsen tillhanda minst 30 dagar före årsmötet och ska vara tillgängliga minst 14 dagar före årsmötet. 3:5 Styrelsen ansvarar för att distriktets och föreningarnas verksamhet står i överensstämmelse med de mål och uppgifter som återfinns i 1:1. Styrelsen ska också följa de föreskrifter som utfärdas av Sveriges Blåbandsförbund och den verksamhetsplan som antagits av Rikskonferensen. Styrelsen ansvarar för att distriktet är representerat vid samlingar för distriktsfunktionärer som anordnas av förbundet. Räkenskapsår och revision 3:6 Distriktets räkenskapsår omfattar kalenderår. Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas årligen av två revisorer, valda av distriktsårsmötet. Årsmötesärenden 3:7 Distriktsårsmötet ska behandla följande ärenden: * årsmötets behöriga utlysande * upprop och fastställande av röstlängd * val av årsmötesfunktionärer * behandling av verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse * beslut om ansvarsfrihet * beslut om verksamhetsplan och budget * behandling av motioner * beslut om mandattid och styrelsens storlek * val av distriktsordförande och övriga ledamöter i distriktsstyrelsen * val av distriktsstudieledare * val av två revisorer * val av ordförande och ledamöter i valberedning till nästa årsmöte * val av ledamot i SBU-distriktets styrelse * val av ombud till Rikskonferensen * val av ombud till samarbetsorganisationer 5

19 Upplösning av distrikt 3:8 Upplösning av distriktet eller sammanläggning med annat distrikt, kan beslutas av två på varandra följande ordinarie årsmöten, med 2/3 majoritet av närvarande röstberättigade ombud, samt godkännas av Centralstyrelsen. Kapitel 4: Föreningar Kapitel 1 och 2 gäller även för förening Organisation 4:1 Blåbandsförening är den gemensamma beteckningen på en enhet inom Sveriges Blåbandsförbund och kan utgöras av Blåbandsförening, Blåbandsgrupp eller gemensam Blåbandsförening och SBU-avdelning. 4:2 Föreningen ska varje år senast den 15 mars sända in föreningsrapport med verksamhetsberättelse, kassa- och revisionsberättelse till distriktet och förbundskansliet. Årsmöte och styrelse 4:3 Föreningens årsmöte, som ska hållas varje år senast sista februari, är föreningens högsta beslutande instans. Mellan årsmötena utövas denna funktion av föreningens styrelse, som ska bestå av minst tre ledamöter. Har föreningen en verksam SBU-avdelning får denna utse en ledamot. En av styrelsens ledamöter utses av årsmötet till föreningsordförande. Varje löftesmedlem i föreningen har förslagsrätt, yttrande- och rösträtt vid föreningens årsmöte. Styrelsen har inte rösträtt vid beslut om ansvarsfrihet. 4:4 Motioner från löftesmedlemmar till föreningsårsmötet ska ha inkommit till styrelsen minst 20 dagar före årsmötet och ska vara tillgängliga minst 10 dagar före årsmötet. 4:5 Styrelsen ansvarar för att föreningens verksamhet står i överensstämmelse med de mål och uppgifter som återfinns i 1:1. Styrelsen ska också följa de föreskrifter som utfärdas av Sveriges Blåbandsförbund och Blåbandsdistriktet. Styrelsen ansvarar för att föreningen är representerad vid distriktets årsmöte och samlingar. Räkenskapsår och revision 4:6 Föreningens räkenskapsår omfattar kalenderår. Styrelsens förvaltning och räkenskaper granskas årligen av två revisorer, valda av föreningsårsmötet. Årsmötesärenden 4:7 Föreningsårsmötet ska behandla följande ärenden: * årsmötets behöriga utlysande * val av årsmötesfunktionärer * behandling av verksamhetsberättelse, bokslut och revisionsberättelse 6

20 * beslut om ansvarsfrihet * beslut om kommande verksamhet * behandling av motioner * beslut om mandattid och styrelsens storlek * val av föreningsordförande och föreningsstyrelse * val av två revisorer * val av valberedning * val av ledamot i SBU-avdelningens styrelse * val av ombud till Blåbandsdistriktets årsmöte * val av ombud till Rikskonferensen * val av ombud till samarbetsorganisationer 4:8 Upplösning av föreningen eller sammanslagning med annan förening, kan beslutas av ordinarie föreningsårsmöte med minst 2/3 majoritet eller av två på varandra följande ordinarie årsmöten, med enkel majoritet, samt godkännas av Centralstyrelsen. Kapitel 5 Tolkning av stadgarna 5:1 Vid olika syn på hur dessa stadgar ska tolkas avgör i första hand Rikskonferensen och när det inte är möjligt Centralstyrelsen. 7