BRANDSKYDD I GRUV- OCH BERGANLÄGGNINGAR

Transkript

1 BRANDSKYDD I GRUV- OCH BERGANLÄGGNINGAR ÅR 2009

2

3 BRANDSKYDD I GRUV- OCH BERGANLÄGGNINGAR ÅR 2009

4 FÖRORD Denna informationsskrift om brandskydd i gruv- och berganläggningar har reviderats av GRAMKO:s Brandskyddskommitté. Kommittén är en underkommitté till GRAMKO, Gruvoch mineralindustrins arbetsmiljökommitté inom SveMin (Föreningen för gruvor, mineral och metallproducenter i Sverige). Med berganläggningar avses samtliga underjordsanläggningar. Skriften omfattar även kross- och malmbehandlingsverk samt tunnel- och bergrumsbyggen. Den riktar sig till brandskyddsansvarig personal, projektörer, konstruktörer samt driftspersonal. GRAMKO:s Brandskyddskommitté SveMin 4 1

5 INLEDNING SveMin, som bl. a bevakar och handlägger gruvornas arbetsmiljöfrågor, är en bransch- och arbetsgivarorganisation inom Industriarbetsgivarna och Föreningen Svenskt Näringsliv. GRAMKO:s Brandskyddskommitté utarbetade 1963 den första upplagan av Brandförsvar under jord som behandlade den tidens problemställningar inom brandskyddet års upplaga utökades och titeln ändrades till Brandskydd i gruv- och berganläggningar. Denna upplaga har reviderats Målgrupp och målsättning Informationsskriften är avsedd att användas som vägledning vid: projektering brandtillsyn riskanalys val av släckutrustning och släckmedel för anläggningar och fordon introduktion av nyanställda utbildning Utöver denna skrift skall gällande myndighetskrav följas. Brandskaderapportering Alla inträffade bränder och brandtillbud inom gruvföretagen inrapporteras och sammanställs i en årlig rapport från GRAMKO:s Brandskyddskommitté. För detta ändamål används följande klassificering av brandincidenter: Klass 1 Stor brand, totalskada, allvarlig brand, delvis förstörelse av utrustning/maskin/lokal Klass 2 Brand som släcks med lättare handbrandsläckningsutrustning relativt snabbt Klass 3 Tillbud eller brand som inte utvecklats alternativt släckts med enklare medel eller självslocknat Denna skrift med bilagor kan laddas ner från SveMins hemsida, Nätversionen revideras kontinuerligt. Andra nyttiga länkar: Arbetsmiljöverket: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB): Brandskyddsföreningen: Elsäkerhetsverket: Boverket:

6 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Begrepp och definitioner 7 2. Lag och ansvar vem gör vad 8 3. Byggnadsbestämmelser 9 4. Byggnadsteknik Ventilation Elanläggningar Fordon Fasta maskiner processutrustning Farligt gods Brandfarliga varor Explosiva varor Dammexplosioner Utrymning Personalkontrollsystem Alarmering Släckutrustning Organisation och utbildning Litteraturförteckning 54 Bilagor 1. Blankett för brandskaderapport 2. GRAMKO:s checklistor för årlig brandskyddskontroll 3. GRAMKO:s handledning för årlig brandskyddskontroll 4 GRAMKO:s handledning till checklista för maskinens starkströmsanläggning - El över 50 V 5. Underlag för upprättande av nödläges- och beredskapsplan 6

7 1 BEGREPP OCH DEFINITIONER Tillståndsansvarig: Den som avser att bedriva brandfarliga Heta arbeten på tillfällig arbetsplats skall skriftligen utse en tillståndsansvarig, som skall bedöma om arbetena medför fara för brand. Det är beställaren av Heta arbeten som har till uppgift att organisera och utse den ansvarige. Brandskyddssamordnare/ ansvarig: Fordon: Gavel: Gruva: Heta arbeten: Hisschakt: Lave: Ort: Ramp/snedbana/ tillfartstunnel: Stig/stigort: Strålskärm: Sken/kabelschakt: Sula: Tunnel: Ventilationsschakt: Är utbildad och har kompetensen avseende brandskyddsfrågor. Med fordon menas all mobil teknisk utrustning som framdrivs av el- eller förbränningsmotor. Vägg som avslutar en ort eller ett bergrum. Anläggning ovan eller under jord för brytning av mineral- och metallfyndigheter. Även stenbrott kan kallas gruva. Arbeten som innebär att brand kan uppkomma. Hissförbindelse mellan markplan och olika nivåer inom gruva/berganläggning. Används i huvudsak för uppfordring av malm samt för transport av personal och materiel. Hög byggnad över schakt. I översta planet kan bl.a. finnas hissmaskineri. Gång utan dagöppning i gruva/berganläggning, vanligtvis horisontell men även vertikal eller brantstående (stigort). Lutande transportort som medger körning av större fordon t.ex. från dagen och ner i gruva/berganläggning eller mellan skilda nivåer. Vanlig lutning är 1:7 1:10. Ort som i drivningsriktningen stiger ca 45 o eller däröver. Sprinkler som installeras så att en avskärmande vattenridå bildas. Ort för kabel och skendragning. Golvet i ort eller ramp/snedbana. Horisontell underjordisk gång med två dagöppningar. Schakt för ventilationsluft till och från bergrum eller mellan skilda nivåer. 1. Begrepp och definitioner 74

8 2 LAG OCH ANSVAR VEM GÖR VAD 2.1 Allmänt Enligt lagen om skydd mot olyckor skall ägare eller nyttjanderättshavare till byggnader eller andra anläggningar, i skälig omfattning, hålla utrustning för släckning av brand och för livräddning vid brand eller annan olycka och i övrigt vidta de åtgärder som behövs för att förebygga brand och för att hindra eller begränsa skador till följd av brand. Sålunda är det ägaren eller nyttjanderättshavaren som ytterst är ansvarig för att erforderliga brandskyddsåtgärder blir vidtagna. För att uppfylla lagens krav måste ett systematiskt brandskyddsarbete bedrivas. Detta understrykes också i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps Allmänna råd och kommentarer. Systematiskt brandskyddsarbete bör bedrivas såväl med avseende på förebyggande åtgärder som på de åtgärder som planeras i händelse av inträffad brand. Det innebär att ägare och nyttjanderättshavare fortlöpande bör vidta de åtgärder som behövs för att få bort eller minska risken för brand. En bedömning av om brandskyddet är tillfredsställande bör omfatta byggnadens och verksamhetens samtliga brandskyddsåtgärder vägda mot de brandrisker som finns. Lagen om skydd mot olyckor innehåller också ett krav på att en skriftlig redogörelse av brandskyddet görs. Vilka byggnader/verksamheter som omfattas av kravet framgår av föreskriften. Vid projektering av byggnad är det viktigt att bygga in ett gott brandskydd, det vi kallar för byggnadstekniskt brandskydd. Det är oftast både dyrare och besvärligare att rätta till brister i efterhand istället för att göra det riktigt från början. Hänsyn skall tas till vad som skall rymmas i byggnaden maskiner, transportband, värmeugnar, installationer etc. 2.2 Myndigheter Det förebyggande brandförsvaret handläggs av den nämnd i kommunen som handhar räddningstjänstärenden samt Arbetsmiljöverket. Kraven på säkerhet är i första hand inriktade på omsorgen om människor och miljö och i andra hand egendomsskador. För att förebygga egendomsskador är det av vikt att samråd sker med försäkringsgivaren, vilken kan ha krav som gäller utöver myndighetskraven Lag och ansvar vem gör vad 5

9 3 BYGGNADSBESTÄMMELSER 3.1 Byggnadsnämnden I huvudsak regleras all byggnadsverksamhet i Sverige av plan- och bygglagen, (PBL). Byggnadsnämnden har skyldighet att samarbeta med övriga myndigheter, lämna råd och upplysningar till allmänheten samt övervaka efterlevnaden av PBL. 3.2 Bygglov Till byggnadsnämnden lämnas bygganmälan. Byggnadsnämnden har skyldighet att kontrollera att inlämnade handlingar uppfyller gällande bestämmelser och kan efter samråd med berörda myndigheter (hälsoskydds- och miljönämnden, räddningsnämnden, Arbetsmiljöverket och Räddningsverket) lämna byggnadslov. Byggnadslov erfordras för nybyggnad, till- och påbyggnad, större ombyggnad samt ändrad användning av befintlig byggnad. Observera att undantag från skyldigheten att lämna bygganmälan inte innebär befrielse från att följa gällande bestämmelser. De som är befriade från bygganmälan kan, om de så önskar, få byggnadsnämndens yttrande över ärendet. Byggherren ansvarar för att gällande regler följs. 3.3 Personalrepresentanter Rätten för skyddsombud, skyddskommitté och arbetsledare att framföra synpunkter vid byggplanering finns inskriven i plan- och bygglagen samt arbetsmiljölagen (AML). 3.4 Brandchef/Räddningschef Både bygg- och brandlagsstiftningen innehåller bestämmelser och synpunkter på samarbetet mellan räddningschef och byggnadsnämnd. I räddningschefens åliggande ingår bl.a.: att vara remissorgan till byggnadsnämnden i frågor om bygglov och i frågor som gäller tillstånd för förvaring av brandfarliga varor. att ansvara för att tillsyn av systematiska brandskyddsarbetet förrättas samt att vara allmänheten behjälplig i brandskyddsfrågor. 3.5 Byggnadstekniskt brandskydd Plan- och bygglag Enligt lagen behövs ej bygglov för tunnelbana eller gruvdrift, vilket regleras av andra lagar, bl.a. arbetsmiljölagen med tillhörande föreskrifter. För tolkning och tillämpning av plan- och bygglagen har Boverket utgivit föreskrifter och allmänna råd i Boverkets författningssamling. Praktisk tillämpning och lämpliga tekniska lösningar samt anknytning till EU:s byggproduktdirektiv finns i handboksserien Byggvägledning. För undermarksanläggningar skall plan- och bygglagen följas, t.ex. i verkstäder, kontrollrum, där personal stadigvarande vistas. 3. Byggnadsbestämmelser 6 9

10 4 BYGGNADSTEKNIK 4.1 Allmänt Byggnadssätt och byggnadsmaterial spelar en stor roll i det förebyggande brandskyddet. Med ett riktigt byggnadstekniskt brandskydd, där brandskyddssamordnare/ansvarig deltar vid planering och projektering, skapas bättre förutsättningar, så att de personer som vistas i gruvor, berganläggningar och tillhörande byggnader får goda utrymningsmöjligheter samt att brandspridning begränsas. Byggnader under jord skall utföras av obrännbart material. Material som ger hälso- eller explosionsfarliga sönderdelningsprodukter då det upphettas vid brand skall undvikas i anläggning under jord. Tillfälligt kan t.ex. bodar tas ner under jord om de är brandklassade och placerade så att de inte påverkas av brand utifrån. 4.2 Lavar och schakt Om- och nybyggnader inom gruvindustrin har haft det goda med sig att i stort sett alla lavar av trä har försvunnit och att brandriskerna därmed i väsentlig grad minskat. Brandriskerna har dock inte eliminerats helt. Vad som särskilt bör beaktas är att gejdrar, broar och trappor fortfarande i stor utsträckning utgörs av träkonstruktioner, samt att de stora kabelstråken för gruvornas kraftförsörjning ofta går genom lavar och schakt. I vissa fall distribueras dieselolja genom rörledningar i schakten ner till underjordstankar. Vid sådan distribution skall Räddningsverkets yttrande inhämtas. Dessutom bör följande beaktas: Icke brännbart material bör väljas vid nykonstruktioner av trappor, broar, gejdrar och övrig inbyggnad. Vid ombyggnader och större reparationer bör befintliga träkonstruktioner bytas ut och ersättas med obrännbart material. Om möjligt bör elkablarna dras i särskilt avskilt utrymme. Där så inte kan ske måste särskilt beaktas att kablarna inte förläggs i närheten av brännbart material och att de placeras väl åtskilda från ledningar för oljedistribution. Vid val av elkabel är det viktigt att välja sådan kabel som är svårbrännbar och som vid brand inte avger giftiga gaser och stora mängder rök. (Se även ledningsförläggning, kap. 6.7) Uppmärksamhet bör också riktas på att gruvventilationen under jord kan medföra en betydande uttorkning av schakt och lavar. För att på ett fullgott sätt säkerställa person- och brandskyddet, kan det vara lämpligt att förse lavarna och övre delen av schakten med sprinkler. Vattenbegjutning kan då snabbt sättas igång utan att personal behöver tränga in i dessa ofta svårtillgängliga utrymmen. Sprinkler kan utföras med automatisk eller manuell utlösning Byggnadsteknik 7

11 4.3 Bandgångar Följande bör beaktas: - Bandgångar utförs i obrännbart material - Självslocknande band är att föredra - Bandgången sektioneras. Längden för varje sektion bör inte överstiga 100 m. Sektionering kan utgöras av strålskärm - Då självslocknande band inte används skall automatiska vattensprinkler monteras på ömse sidor om sektioneringen. Bandgångar förses med sprinkler även mellan sektioneringarna då självslocknande band inte används - Vid varje sektionering skall finnas utrymningsmöjlighet - Bandgångar ovan jord utförs med rökluckor i taket, lämpligen vid sektioneringarna. Även i underjordsbandgångar bör brandventilation anordnas. Utdrag ur AFS Arbetsplatsens utformning 77 Det skall finnas sådan möjlighet till utrymning som är betingad av byggnadens, lokalens, arbetsplatsens och verksamhetens art. I händelse av fara skall alla arbetsplatser och personalutrymmen kunna utrymmas innan kritiska förhållanden uppstår. Antalet utrymningsvägar samt deras fördelning och kapacitet skall vara avpassade efter arbetsplatsernas användning, utrustning och storlek och efter det största antal människor lokalen är avsedd för. I regel skall det finnas minst två av varandra oberoende utrymningsvägar. Utrymningsvägar skall så direkt som möjligt leda ut i det fria eller till annat säkert ställe. 4.4 Verkstäder och förråd Vid projektering av serviceanläggningar, t.ex. verkstäder och förråd under jord, bör dessa anläggas i separata utrymmen. (Se även kap. 3). 4.5 Kross- och malmförädlingsverk Förebyggande brandskydd regleras till stora delar av bestämmelser i bygglagstiftningen. Vid projektering skall brandskyddsfrågor beaktas i ett tidigt stadium. Exempel på brandskyddsåtgärder: byggnadens konstruktion, utrymningsvägar, sektionering, väggbeklädnad etc. rökgasventilation genomföring av transportör i vägg kabelgenomföring i vägg sprinklersystem för transportband, alternativt självslocknande band automatiskt brandlarm nödbelysning utrymningslarm 4. Byggnadsteknik 11 8

12 4.6 Sektionering Brandskydd i gruv- och berganläggningar Allmänt Riskerna i samband med brand under jord har ökat i takt med att berganläggningar, exempelvis gruvor, blivit allt djupare och även fått större utbredning horisontellt. Detta ställer stora krav på förebyggande åtgärder för att minimera att gaser från brand sprids. Byggnadssätt och byggnadsmaterial spelar en stor roll i det förebyggande brandskyddet. Byggnader och sektioneringar under jord skall utföras av obrännbart material Sektionering av underjordsanläggning Utrymningsväg skall, där så är möjligt, utföras som egen brandcell. Särskilda utrymningsschakt skall utföras som egen brandcell. Ramp/snedbana, som används för transporter och som kan sprida gaser vid brand, bör sektioneras. I anläggningar med stora avstånd vertikalt och horisontellt rekommenderas att delar av anläggningen sektioneras (portas). Ett riktvärde bör vara att sektioneringar utförs för varje 200 meters avsänkning. För bestämning av brandcells storlek bör en riskbedömning göras utifrån faktorer som t.ex. ventilation, brytningsmetod, där risken för gasens spridning klarläggs Avportning Det är viktigt att sektionering hålls tät, att portar utförs i obrännbart material och genomföringar tätas runt rör, kablar m.m. Ventilation som genombryter sektionering skall utföras i icke brännbart material. Optisk portöppning skall undvikas p.g.a. oavsiktlig öppning av rökgaser från brand eller sprängning. Sektionering underjordsanläggningar Byggnadsteknik 9

13 5 VENTILATION 5.1 Allmänt Ventilationen i gruv- och berganläggningar är en mycket viktig del av brandskyddet. Den snabba spridningen av de giftiga rökgaserna utgör oftast den största risken i samband med brand under jord. Lufthastigheter på 3-4 m/s är inte ovanligt i orter. Spridning av rök upp till 1 km kan därför ske på bara några få minuter. Det är därför viktigt att ventilationssystemet planeras noggrant och om möjligt utformas så att styrning av ventilationsluftens riktning och styrka kan ske i avsikt att kunna styra brandrök till evakuering via områden som är utrymda. Styrning kan ske manuellt eller automatiskt såväl lokalt som fjärrstyrt. 5.2 Planering Vid planeringen bör särskild vikt läggas vid placering och utformning av särskilt känsliga anläggningar såsom verkstäder, bränsledepåer, parkeringsutrymmen, förråd, sprängämnesförvaring etc. i förhållande till tillufts- och frånluftsvägar. Utrymningsvägar skall så långt möjligt hållas fria från rökgaser. Detta kan ske genom portning/sektionering eller genom separat friskluftsförsörjning Styrning Det är av största vikt att ventilationssystemet fungerar som avsett även under brand. Risken för att en brand slår ut hela eller delar av ventilationssystemet alternativt möjligheten till styrning av systemet måste beaktas. Det kan vara lämpligt att viktigare fläktar eller fläktstationer, brandportar etc. matas med elkraft och kablar för styrning från två separata håll. Om möjlighet till styrning av ventilationen finns, bör en instruktionsmanual upprättas för olika områden inom anläggningen. Denna skall uppdateras i takt med förändringen, framdrift, brytning i anläggningen, dock minst en gång per år. Med fördel kan automatisering av styrningsfunktionerna byggas in i systemet så att en serie styrningsfunktioner kan ske med färre styrningskommandon. I ventilationsbeskrivningen/instruktionen bör beaktas vad som inträffar då styrningsfunktionen och/eller elkraftsdistributionen slås ut helt eller delvis. Ritningar över ventilationssystemet bör upprättas. Dessa skall finnas lätt tillgängliga eller anslås. 5. Ventilation 10 13

14 Ramp Brytningsområde A Ramp Sektioneringsport Frånluftsschakt Brytningsområde B Tilluftsschakt Fläkt Räddningskammare Räddningsdepå Räddningsväg Brytningsområde C Riktning tilluft Riktning frånluft Exempel på ventilationsplan Exempel på styrningsinstruktion vid brand i område C: starta alla fläktar i frånluftsschaktet stäng tilluften till området stäng sektioneringsport mellan område C och B minimera ventilationen i område A och B För planering och utformning av ventilation i sprängämnesmagasin gäller särskilda regler. (Se kap. 11). 5.3 Teknisk utformning Ventilationsledningar Normalt är ventilationsledningar (tub) utförda i brännbart material. Ledningar bör dock ersättas med plåtledningar på sträckor där de passerar upplag av brännbara ämnen, ställverk, transformatorer, permanenta uppställningsplatser för fordon etc. Vertikalmonterade ledningar i inredda schakt bör alltid utföras med obrännbart material Fläktar För val av fläktar och spjäll avseende brandventilation, se Boverkets Byggvägledning (BVR) ventilation Ventilation 11

15 5.3.3 Sektioneringsportar Brandsektioneringsportar har normalt till uppgift att hindra brand och rökgasers spridning i anläggningen. Det är av största vikt att dessa är täta även efter en tids användning. Ett kontroll- och tillsynsprogram bör finnas för att säkerställa brandportarnas funktion. Portar och spjäll kan vid brand utsättas för ökat tryck. Detta gäller särskilt för portar mot vertikala schakt. 5.4 Kontroll av ventilationssystemet För att säkerställa ventilationssystemets funktion bör återkommande test med rök utföras. 5. Ventilation 12 15

16 6 ELANLÄGGNINGAR 6.1 Allmänt Brandskydd i gruv- och berganläggningar Bränder i elanläggningar förorsakar ofta stor risk för personskador genom kraftig rökgasutveckling och leder ofta till omfattande skador på anläggningar och anläggningens delar med kostsamma driftavbrott som följd. PVC-isolerade ledningar är i dag det vanligaste förekommande även om s.k. halogenfri kabel ökar i användning under jord. Detta har medfört en ökad risk för förgiftnings- och korrosionsskador vid brand. Korrosionsskadorna har ofta flerdubblat brandskadekostnaderna. Risken för att elanläggningen skadas av yttre brand är stor. Främst gäller detta skador på sådan elanläggning som är viktig för strömförsörjningen eller styrning av t.ex. ventilationssystem. Detta innebär att val av förläggning och material för elutrustning skall göras med största noggrannhet. Risken för att t.ex. ventilationssystem slås ut vid brand och därmed försvårar utrymning och räddningsinsats skall så långt möjligt undvikas. Vid projektering och planering av elanläggningar skall brandskyddstekniska synpunkter alltid beaktas. Elsäkerhet regleras generellt i Starkströmsföreskrifterna. Ett tidigt samarbete mellan planerare och för brandskyddet ansvarig personal förebygger person- och egendomsskador. Ur driftssynpunkt viktiga elutrustningar får inte koncentreras till brandskyddstekniskt mindre lämpliga utrymmen. Elutrustningar eller kablar som utgör reserv för varandra placeras i skilda utrymmen. Regelbunden tillsyn, rengöring och god ordning utgör också ett bra skydd. Provisorier medför stor risk. 6.2 Materialval Vid val av material skall högsta brandsäkerhet eftersträvas. Installation av effektbrytare bör generellt eftersträvas, framför lastbrytare och säkringar, som bryter snabbare och är känsligare. Lysrörsarmaturer bör vara av en typ med elektronisk tändanordning istället för glimtändare som kan överhettas vid felaktig funktion. 6.3 Kablar Vid val av kabel bör den högsta brandklassen eftersträvas samt att kabeln är halogenfri. Allmänt kan noteras att standardkablar av äldre typ med PEX eller PVC-isolering som regel faller inom en lägre brandklass Elanläggningar 13

17 Det bör observeras att brandklassningen avser endast kablars egenskaper att sprida brand. Den tar inte hänsyn till i vilken utsträckning de avger rökgas av olika slag. De flesta kablar innehåller PVC. Kablar med aluminiumband förstärker skydd vid brand. Anm.: Vid förbränning av PVC bildas klorväte som tillsammans med luftens fuktighet bildar saltsyra. Av det klorväte som bildas vid förbränningen av 1 kg PVC bildas 1,5 kg 30- procentig saltsyra. 6.4 Ställverks- och driftsrum Transformatorer och ställverk kan skadas av brandrök och bör därför skyddas genom att placeras i speciella rum eller skåp med filtrerad luft. I ställverksrum eller därmed jämförliga utrymmen får inte förvaras annat än det som behövs för den löpande driften. OBS! Ställverksrum är inte förråd! Från ställverksrum skall i regel finnas två av varandra oberoende utrymningsvägar. Dörrarna förses med panikreglar. 6.5 Transformatorer Transformatorer uppställda under jord bör vara torr- eller silikonisolerade. Det är viktigt att dessa placeras i egna brandceller för att undvika spridning av brand i till exempelvis ställverksrum. I övrigt se starkströmsföreskrifterna. 6.6 Elcentraler Det bör observeras att det i dag finns plastmaterial som är värmekänsliga och snabbt slås ut vid brandpåverkan. Därför skall tillverkare och säljare avkrävas deklaration om hur materialet påverkas vid brand. Speciellt viktigt är detta för kraftmatning till ventilationsanläggning. Elcentraler skall monteras på icke brännbart underlag och på fuktiga och våta platser vara utrustade med skyddstak. Varje central bör vara utrustad med strömställare på inkommande huvudledning. Ur arbetsoch brandskyddssynpunkt måste elanläggning snabbt kunna göras spänningslös i en nödsituation. All elutrustning (centraler, motorer, transformatorer etc.) skall vara placerad så att fritt betjäningsutrymme finns. Detta skall vara minst 1,5 m enligt gällande föreskrifter. Elutrustningar får inte belamras med gods eller materiel som förhindrar värmeavgivning, åtkomlighet eller ökar brandbelastningen. 6.7 Ledningsförläggning Vanliga åtgärder för att hindra rökgaser att spridas är att brandsektionera och brandventilera. Det är viktigt att elektriska ledningar som är väsentliga för t.ex. styrning av ventilation och räddningsutrustning placeras så att de inte skadas vid brand. För mycket kritiska 6. Elanläggningar 14 17

18 anläggningar, t.ex. större fläktstationer, är matning av både kraft och styrning från två separata håll, s.k. slingmatning, nödvändig. Största risk för skada finns i hisschakt, transportorter och ramper. Exempel på bra lösningar vid kabelns placering är följande: att kablar monteras på lavens utsida att speciella kabelschakt anordnas att uttjänta kablar skall avlägsnas då de utgör en onödig brandbelastning. 6.8 Sektioneringar Vid dragning av kablar genom sektioneringar (t.ex. väggar, golv) skall genomföringar alltid vara tätade med ej brännbart material, av lägst samma brandklass som den brandavskiljande byggnadsdelen. Den som utför tätningar bör vara behörig. Kabelkulvertars omslutande väggar, golv och tak utföres i lägst brandteknisk klass EI 60 och med tillräcklig mekanisk hållfasthet. Sektionering bör uppfylla samma krav. Kabelstegar bör inte dras genom brandsektionering. Från varje del i kulvert skall säkert utrymme nås inom ett avstånd av högst 45 m. Brandskyddsfärg kan med fördel användas för att dels flamskydda kablar vid känsliga ställen exempelvis vid uppställningsplatser för fordon, vid verkstäder, och dels för att förstärka brandskyddet vid en kabelgenomföring. Brandskyddsmålning kan med fördel användas för att sektionera längre kablage och därigenom begränsa brandspridning. 6.9 Laddningsrum m.m. För laddning av ackumulatorer, batterier till fordon, truckar, städmaskiner m.m. gäller Räddningsverkets allmänna råd Uppvärmningsanordningar Uppvärmningsanordning typ infravärme skall vara fast monterad och försedd med nödvändigt skydd. Strålkamin är olämpligt och bör inte användas. I ställverksrum eller liknande utrymmen kan strålvärme godtas som fast anordning. Elkamin skall vara fast monterad och försedd med övertäckningsskydd. För tillfälligt behov kan mobil uppvärmningsanordning godtas om denna är försedd med överhettningsskydd och placerad så att brandrisken elimineras Ritningar Ritningar som visar elnätets sträckning, placering av ställverk, driftrum, centraler och andra viktiga delar skall finnas tillgängliga på arbetsstället. Sådana ritningar skall revideras så snart förändringar sker Elanläggningar 15

19 Elritningar krävs dock inte för tillredningsområden eller för andra elanläggningar av tillfällig karaktär Skötsel av elanläggningar Anläggningen skall hållas i sådant skick att den ger säkerhet för person och egendom. Maskiner, ledningar och övriga delar i anläggning skall, så långt möjligt, hållas fria från lättantändligt eller ledande stoff, om inte fara för antändning eller överledning är förebyggd genom anläggningens konstruktion Släckutrustning För transformatorer, kabelkulvertar, vertikala kabelstråk, t.ex. i schakt, rekommenderas fasta släcksystem. Ställverk/driftrum kan med fördel förses med t.ex. koldioxidsprinkler. Observera att anläggningen bör dimensioneras för hela rummet, inte enbart för maskin eller del av rum. 6. Elanläggningar 16 19

20 7 FORDON Det statistiska underlaget gällande brandincidenter i gruv- och berganläggningar som finns idag visar på att fordon är det vanligast förekommande brandobjektet. Krav på fordon avseende brandförebyggande åtgärder och kontroller bör därför följa kapitel 7.5 nedan. 7.1 Förebyggande brandskydd Allmänt ur brandskyddssynpunkt gäller att elektrisk och elektronisk utrustning bör vara anpassad för ändamålet, d.v.s. kablar och kretskort bör vara skyddade för mekanisk nötning samt monterade på ett sådant sätt att risk för t.ex. överslag förebyggs. Viktigt när det gäller dessa system är att förebygga oljespill, mekanisk friktion samt överhettning. Placering av eventuell hydraulpump med tillhörande tank bör också beaktas ur brandskyddssynpunkt. Fungerande rutiner för renhållning och underhåll bidrar totalt sett i det förebyggande brandskyddet. I övrigt bör också resurser i form av utbildning av operatörer, service- och underhållspersonal prioriteras. För fast monterad släckanläggning utöver GRAMKO:s krav skall reglerna i SBF 127 för släckande system följas. Släckanläggning CO 2 För maskiner/fordon som skyddas med CO 2 i elskåp och/eller andra slutna utrymmen skall beräkning av släckmedelsmängd vara 1 kg/m 3. Gäller ej övriga utrymmen som t.ex. hytt, motor- och hydraulutrymmen. De släckskyddade utrymmenas volym skall beräknas som bruttovolym, d.v.s. volym av monterade enheter och annat innehåll skall inte frånräknas. 7.2 Brandskyddskontroll På grund av den stora brandbelastningen skall alla fordon i samband med leverans genomgå brandskyddskontroll enligt kraven i kap. 7.5 nedan. Följande bör beaktas: Brandskyddskontrollen skall utföras vid leverans. Rekommenderas att tredje part eller ackrediterat organ anlitas Brandskyddskontrollen skall uppfylla kraven som gäller enligt kap. 7.5 Brandskyddskontrollen skall dokumenteras Årlig brandskyddskontroll Alla fordon som används i gruv- och berganläggningar skall genomgå årlig brandskyddskontroll. Följande bör beaktas: Att brandskyddskontroll görs av för ändamålet utbildad personal Fordon 17

21 Att besiktningen bör vara planlagd, t.ex. införd i normalt service- och underhållsschema/plan Brandskyddskontrollen skall dokumenteras. Se bilagor: bil 1. Blankett för Brandskaderapport bil 2. GRAMKO:s Checklistor för Årlig Brandskyddskontroll bil 3. GRAMKO:s Handledning för Årlig Brandskyddskontroll bil 4. GRAMKO:s Handledning till checklista för Årlig Brandskyddskontroll - El över 50 V 7.3 Elektriskt drivna fordon Brandrisken förändras inte speciellt mycket vid övergång från diesel till eldrivna maskiner. En vanlig brandorsak är fel i dieselmaskinernas elsystem. Elmaskinens styr- och reglersystem är mycket likt dieselmaskinens. 7.4 Fjärrstyrd och automatiserad arbetsutrustning I takt med att fler fjärrstyrda och/eller automatiserade utrustningar tas i drift i gruv- och berganläggningar tillförs också nya och obekanta risker. Detta gäller risker ur arbetsmiljöoch brandskyddssynpunkt. En djupgående riskanalys torde i de flesta fall vara nödvändig för att identifiera alla situationer som kan uppstå kring fjärrstyrd och/eller automatiserad arbetsutrustning. Allt arbete som bedrivs i anslutning till likartade system bör behandlas i en riskanalys. Ett annat exempel där noggrann riskanalys kan rekommenderas är layout och funktion av nödstopp på fjärrstyrd och/eller automatiserad utrustning. 7.5 GRAMKO:s regler för brand- och säkerhetskrav Elektriskt system Allmänt Med elektriskt system avses klenspänning normalt upp till 50 V. Maskinens elektriska system skall vara utfört så att skada som kan orsaka brand och driftstörningar undviks Ledningsförläggning Elektriska ledningar skall skyddas mot mekanisk åverkan, höga temperaturer, driv- och smörjmedel, vatten och smuts samt i övrigt förläggas så att överledning, kortslutning och övriga typer av skador förhindras. Speciell uppmärksamhet skall ägnas åt kabelgenomföringar, rörlig förläggning och övergångar som skall vara utförda så att skada genom mekanisk åverkan/nötning inte kan uppstå. Elledning som är avsäkrad med 10 A eller mer skall dimensioneras med hänsyn till den belastning som kan uppstå samt förläggas i skyddsslang som minst uppfyller kraven enligt kap Generatorns poler skall skyddas med polskydd och/eller skyddsmatta. 7. Fordon 18 21

22 Kopplingsskåp/box skall vara av spolsäkert utförande, minst motsvarande norm klass SS- IEC-529, IP65. Elledningar får inte förläggas eller klamras direkt mot maskinens bränsle- eller hydraulslangar/rör. Undantag kan göras för rätt avsäkrade lågeffektkablar som är förlagda i skyddslang, att klamras mot hydraulslang/rör, dock inte bränsleslang/rör. Ledningar och ledningshärvor skall vara väl avlastade och får inte klamras på sådant sätt att isoleringen kan skadas. Klammer skall vara av isolerande typ Skyddsslang Skyddsslangar skall vara av material som tål alla i maskinen/fordonet förekommande oljor/vätskor och gaser, samt tåla temperaturer -30 till +105, kortvarigt upp till 125 C. Skyddsslang skall minst uppfylla kraven avseende miljöpåverkan och mekanisk åverkan i standard SAE J517 (SAE 100 R 6). På underjordsmaskiner/fordon som inte arbetar ovan jord kan kravet på köldhärdighet minskas Batterikabel/pluskabel Pluskabeln skall vara väl klamrad med isolerande klammer och skyddas i hela sin längd mellan batteri, batterifrånskiljare och startmotor genom förläggning i skyddsslang som uppfyller kraven enligt kap Skyddslang. Batterifrånskiljaren och startmotorns anslutningar skall vara skyddade mot kortslutning (polskydd). Batterikabel skall minst uppfylla kraven i standard IEC 811. Fast monterade hjälpstartskablar skall skyddas enligt ovanstående krav Batteri Batteriet skall vara placerat så nära startmotorn som möjligt samt ordentligt fastsatt i utrymme med tillfredställande ventilation och skyddat mot mekanisk åverkan och kortslutning. Batteriet skall vara försett med polskydd och/eller skyddsmatta Batterifrånskiljare All strömtillförsel i maskinen skall kunna brytas med elektromekanisk (automatisk) batterifrånskiljare som är dimensionerad med hänsyn till den belastning, inkl. extrautrustning, som kan uppstå. Batterifrånskiljaren skall vara placerad så nära batteriet som möjligt och ansluten till detta med kortast möjliga batterikabel. För maskiner som utrustas med datautrustning och/eller andra komponenter som är inkopplade före batterifrånskiljare rekommenderas att batterifrånskiljaren monteras med plusbrytning alt. plus- och minusbrytning. Se även kap Avsäkring Fordon 19

23 Batterifrånskiljarens poler skall skyddas med polskydd/skyddsmatta Avsäkring Datautrustning, nöd- och/eller varningsutrustning samt utrustning som måste vara inkopplad för driften av obemannade maskiner skall fungera. Utrustning som inkopplas före maskinens batterifrånskiljare skall avsäkras var för sig med minsta möjliga amperetal samt förläggas i skyddsslang som minst uppfyller kraven enligt kap Skyddslang Avstängning/utlösningsanordningar Allmänt Manuell avstängnings-/utlösningsanordning skall vara lätt åtkomlig för snabb och enkel avstängning och utlösning. Manuella avstängningsanordningar skall brytas när maskinen lämnas obemannad. Utlösningsdonen till fast monterad släckanläggning skall samordnas med nödstopps placering. Avstängnings-/utlösningsanordningars handtag, reglage och ingående delar samt komponenter skall vara av brandhärdig typ och utformat så att åtkomligheten är god även när arbetshandskar används. Avstängnings-/utlösningsanordningar skall vara väl skyddade mot skada genom brand och mekanisk åverkan. Handtag, reglage och ingående delar för manuell avstängning skall vara monterade utanför brandriskzon. Elektrisk avstängning/utlösningsanordning placerad utanför hytt skall vara skyddad och uppfylla krav som motsvarar norm klass IEC-529, IP 56 (spolsäkert utförande). Fjärrstyrd maskin. Avstängning av samtliga strömförsörjare, stopp av motor och bearbetningsaggregat samt utlösning av fast monterad släckanläggning skall kunna ske fjärrstyrt/automatiskt och manuellt Utlösningsdons placering Utlösningsanordning, automatisk och halvautomatisk släckanläggning Vid automatisk och halvautomatisk släckanläggning skall utlösning av släckmedel kunna utföras på underjordsmaskiner/fordon. På underjordsmaskiner/fordon: automatisk utlösning ett invändigt utlösningsdon i hytt två utlösningsdon utvändigt, dels på bakre delen av maskinen/fordonet samt ett utlösningsdon i närheten av maskinens/fordonets normala in/utgångsdörr maskiner/fordon utrustade med liftkorg/saxbord skall ha ett utlösningsdon monterat i liftkorg/saxbord utlösningsdonen samordnas med nödstoppens placering På fjärrstyrda maskiner skall ovanstående punkter uppfyllas samt en utlösningsfunktion finnas vid fjärroperatörens manöverplats. På ovanjordsmaskiner/fordon: Utlösningsanordning manuell och mekanisk släckanläggning. 7. Fordon 20 23

24 ett utlösningsdon i hytt två utlösningsdon utvändigt på vardera sidan av maskinen/fordonet utlösningsdonen samordnas med ev. nödstopps placering Automatisk utlösningsanordning Om automatisk utlösningsanordning finns erfordras därutöver endast ett manuellt utlösningsdon i förarhytten. En indikeringslampa skall finnas i hytten som visar automatsläckningssystemets status Nödstopp Allmänt Underjordsmaskiner/fordon skall vara försedda med nödstopp som bryter samtliga strömförsörjare samt stoppar motor och bearbetningsaggregat. Undantag är nödbelysningar. Nödstoppens placering: ett stoppdon i hytt två stoppdon utvändigt, dels på bakre delen av maskinen samt ett stoppdon i närheten av maskinhyttens normala in/utgångsdörr maskiner utrustade med liftkorg/saxbord skall ha ett stoppdon monterat vid liftkorg/saxbords manöverdel nödstoppsdonen skall samordnas med utlösningsdonens placering för fast monterad släckanläggning På fjärrstyrda maskiner skall ovanstående punkter uppfyllas samt en nödstoppsfunktion finnas vid fjärroperatörens manöverplats Motorstopp Allmänt Maskiner/fordon skall vara försedda med utvändigt motorstopp. Detta gäller inte när elmagnet (nyckelstopp) för motorstopp som bryter via strömbrytare är installerad Bränsle- och luftledningar (omfattar även pivårör/kontrollglas och liknande) Brandhärdighet Bränsleledningar och liknade till tankar med brännbara oljor/vätskor skall vara utförda av material som minst uppfyller kraven avseende brandhärdighet enligt testnorm ISO 7840 annex. Kontinuerligt trycksatta luftledningar i brandzon skall vara utförda av material som minst uppfyller kraven avseende brandhärdighet enligt testnorm ISO 7840 annex. Bränsleavstängning Underjordsmaskiner skall vara försedda med elektromekanisk verkande avstängningsanordning för bränslesystem eller backventiler. Om avstängningsanordningen inte kan placeras direkt vid bränsletankens utlopp skall bränsleledningen mellan tank och avstängningsanordning vara kortast möjlig och av stål eller annat minst lika hållbart och brandhärdigt material. Bränsleledning skall minst uppfylla kraven avseende brandhärdighet enligt testnorm ISO 7840 annex Fordon 21

25 Elektromekaniskt verkande bränsleavstängningsordning skall strömförsörjas via maskinens tändningsnyckel och vara självstängande vid spänningsbortfall. Returledning skall vara försedd med backventil Uppvärmningsanordningar Gasol- och oljevärmare Gasol-, oljeeldade motor- och/eller kupévärmare får inte monteras så att eventuellt utläckande bränsle kan antända maskinen. Bränsleledning mellan bränsletank och värmarens pump skall vara utfört av material som minst uppfyller kraven enligt testnorm ISO 7840 annex. I övrigt skall värmaren uppfylla kraven i Sveriges provnings- och forskningsinstituts (SP) RTE-meddelande 7. Ledning till gasoleldad värmare skall vara försedd med slangbrottsventil samt uppfylla Svenska Gasföreningens föreskrifter. Värmare monterad i brandzon skall monteras med avrinningsplåt så att ev. utläckande bränsle/gas hamnar utanför maskinen. Avgasröret från värmaren skall vara isolerad och mynna ut i det fria, eller så att avgaserna inte kan förorsaka brand Maskinens/fordonets utformning Allmänt Maskinens/fordonets utformning skall, så långt det är möjligt, vara sådan att ansamling av brännbart material, olja, drivmedel etc. förhindras. Om brännbart material etc. kan ansamlas i utrymme skall detta vara lätt tillgängligt för inspektion och rengörning Svåråtkomliga utrymmen Plåtar och balkar kring svåråtkomliga utrymmen skall vara försedda med väl markerade genomföringar med en diameter av 50 mm som medger släckning med handbrandsläckare Isolering I maskinen/fordonet ingående ljudisolerings- och inredningsmaterial skall vara av svårantändligt utförande och minst uppfylla ISO Plasttankar Tankar av plast skall ur brandsäkerhetssynpunkt minst uppfylla kraven i ECE R 34 annex Övrigt brandskydd Handbrandsläckare Maskinen/fordonet skall vara försett med lätt åtkomliga handbrandsläckare samt instruktion för dess hantering och tillsyn. För pulversläckare skall tillsynsanvisningar i plåt/dekal vara monterade i hytt och innehålla uppgifter om uppluckring av pulver. Dold handbrandsläckare (monterad i skåp, hytt eller liknande) skall vara märkt med markeringsskylt på utsidan. 7. Fordon 22 25

26 Handbrandsläckare av pulver- och vätsketyp skall vara trycksatt och försedd med tryckgivare (manometer) Minimikrav på handbrandsläckare med pulver är klass 43A 233BC min. 6 kg enligt standard EN 3 För maskiner med starkströmsanläggning kan en handbrandsläckare av typ kolsyra väljas. Minimikrav är klass 89B enligt standard EN 3 Som komplement kan en släckare med släckvätska väljas, minimikrav är klass 34A 233B enligt standard EN 3 Antalet handbrandsläckare kan variera beroende på maskin/fordonstyp och användningsområde Anvisnings- och markeringsskyltar Skyltar Maskinen skall vara försedd med utvändiga anvisnings- och markeringsskyltar monterade vid bl.a. utlösnings-, stopp- och avstängningsanordningar som i klartext anger åtgärder i samband med brand och säkerhet och/eller när maskinen lämnas obemannad. Anvisnings- och markeringsskyltar samt uppmärkta utlösnings- och avstängningsanordningar och reglage får inte vara försedda med textförkortningar eller symboler som kan missförstås eller förväxlas. Vid förarplats skall finnas väl synlig släckinstruktion som på ett enkelt sätt anger åtgärder vid brand och handhavande av släckanläggningen samt tillsynsanvisning för handbrandsläckare innehållande uppgifter om uppluckring av pulver. Handbrandsläckarens behållare skall vara varaktigt märkt med uppgifter om typ av släckmedel och mängd samt med skötsel- och underhållsanvisningar. Skyltar skall vara graverade eller i etsad metall eller utförda på annat minst lika hållbart sätt. Erforderliga anvisnings- och markeringsskyltar skall finnas enligt följande: markeringsskylt för batterifrånskiljare, gäller inte när batterifrånskiljaren är automatisk markeringsskylt för dold handbrandsläckare markeringsskylt för nödstopp alt. motorstopp markeringsskyltar, utlösnings- och avstängningsanordningar vid förarplats skall finnas väl synlig släckinstruktion, samt instruktionsskylt för uppluckring av pulver i handbrandsläckare ev. genomföringar i maskinens plåtar och/eller balkar för släckning med handbrandsläckare skall vara väl markerade Låg/Högspänningsinstallation över 50 V Gällande starkströmsföreskrifter skall följas Brandskyddskontroll Samtliga maskiner/fordon under jord skall genomgå en årlig brandskyddskontroll enligt av GRAMKO upprättad checklistor (bilaga 2) och handledningar (bilaga 3 och 4). Kontrollerna skall utföras av utbildad personal Fordon 23

27 7.5.9 Maskin/fordons olika brandskydd och säkerhetsalternativ Alt. 1. Gäller maskin/fordon som arbetar obemannade under jord: Fast monterad helautomatisk släckningsanläggning enligt SBF 127 Minst 2 st. handbrandsläckare av minimum klass 43A 233BC enligt standard EN 3. Avstängningsanordning enligt GRAMKO:s bestämmelser för brand- och säkerhetsskydd: Elsystem Bränslesystem Nödstopp Alt. 2. Maskin/fordon MED fast installerad släckningsanläggning: Normalt installeras fast släckningsanläggning enligt SBF 127 på tyngre fordon i produktion eller där behov anses föreligga ur brandskyddssynpunkt samt: Minst 2 st. handbrandsläckare av minimum klass 43A 233BC enligt standard EN 3 Eller se alternativ i avsnitt Avstängningsanordning enligt GRAMKO:s bestämmelser för brand- och säkerhetsskydd: Elsystem Bränslesystem Nödstopp Alt. 3. Maskin/fordon UTAN fast installerad släckutrustning: Normalt mindre transport- och servicefordon: Minst 1 st. handbrandsläckare av pulvertyp minimum klass 43A 233BC, 6 kg Avstängningsanordning elsystem Personal- och guidebussar, lastbilar och övriga större transportfordon: Minst 2 st. handbrandsläckare. av pulvertyp minimum klass 43A 233BC, 6 kg enligt standard EN 3. Avstängningsanordning elsystem Alt. 4. Gäller maskiner/fordon som arbetar ovan jord: Minst 2 st. handbrandsläckare av pulvertyp minimum klass 43A 233BC, 6 kg enligt standard EN 3 Avstängningsanordning elsystem Maskinen/fordonet skall i övrigt till alla delar uppfylla de krav som finns angivna i GRAMKO:s bestämmelser för brand- och säkerhetsskydd. Alt. 5. Övriga fordon som arbetar ovan jord (t.ex. service- och transportfordon och fordon för personbefordran): Minst 1 st. handbrandsläckare av pulver minimum klass 43A 233BC, 6 kg enligt standard EN 3. Avstängningsanordning elsystem. 7. Fordon 24 27

28 7.6 Parkering Parkeringsförslag Brandskydd i gruv- och berganläggningar Utöver utformningen och storleken av parkeringsplats bör följande beaktas: Parkeringsplats får inte anordnas i regional utrymningsväg eller i ort för tilluft Mellan parkeringsplats och hisschakt, avsett för persontransport, skall finnas brand- och rökavskiljande väggar Fritt avstånd till verkstad, större matsal, transformatorrum, tankstation, explosivvaruupplag eller där upplag för brännbara ämnen förvaras, skall vara minst 50 m. Vid parkeringsplats för flera fordon skall, förutom på fordonet befintlig släckare, finnas tillräcklig mängd med handbrandsläckningsmateriel Parkeringsplats skall markeras och skyltas Större parkeringsplatser bör förses med vattensprinkler och detektorer Parkering av flera fordon i trånga blindorter avråds Anordnas parkeringsplats i större bergrum (fritt utrymme omkring fordonen och höga tak) kan en något tätare fordonsplacering tillåtas än i trånga utrymmen Vid projektering av parkeringsplatser skall yttrande inhämtas från tillsynsmyndighet och brandskyddsledare Parkering ovan jord i industribyggnad avrådes. Speciell garagering ordnas Parkeringsplatser för ladd- och sprängämnesfordon bör förläggas till särskilt utrymme som inte är förbundet med del av gruva där brytning eller annan verksamhet förekommer. Rökning samt heta arbeten i detta utrymme är förbjudet Fordon 25

29 7.6.2 Mindre fordon Brandskydd i gruv- och berganläggningar Med mindre fordon avses personbilar och små servicefordon t.ex. jeepar. Antal fordon bör begränsas med hänsyn till brandbelastning. Exempel på parkering och minsta avstånd mellan fordon, se exempel. Exempel på parkeringsplatser för mindre fordon under jord Större fordon Med större fordon avses lastmaskiner, lastbilar, bergtruckar, bussar etc. För mera utrymmeskrävande maskiner, typ borraggregat, bör separata parkeringsplatser ordnas. Exempel på parkeringsplatser under jord, större fordon 7. Fordon 26 29

30 8 FASTA MASKINER PROCESSUTRUSTNING 8.1 Allmänt Vid all projektering avseende installation av fast maskin, t.ex. pumpar, kvarnar, omrörare, bör en riskanalys utföras, som även innefattar brandrisker. Att behandla risker i projekteringsstadiet är både enklare och framförallt mer kostnadseffektivt. Risker som inte upptäcks förrän i användningsstadiet och då måste förebyggas eller elimineras kan bli avsevärt dyrare att åtgärda beroende på objekt. 8.2 Transportband De risker som sammanhänger med bränder i transportband, med tanke på det snabba och ofta våldsamma brandförloppet, accentueras ytterligare under jord genom den mycket kraftiga rökutveckling som uppstår. Röken från bränder i transportband gör att sikten snabbt och totalt försvinner, vilket i betydande omfattning försvårar utrymning och eventuell räddningsinsats. Vid projektering bör band av självslocknande kvalitet väljas. Eftersom brandventilation kan vara svår att genomföra och tiden för en räddningsinsats kan vara lång är det av stor vikt med automatisk alarmering och släckning så att branden kan slås ner i begynnelseskedet. Transportband i underjordsanläggningar skall alltid vara av självslocknande kvalitet. 8.3 Centralgasanläggning Regler avseende konstruktion, installation och tillsyn på centrala gasanläggningar är omfattande. En sammanställning av dessa regler och tillämpningar kan med fördel fås genom anskaffning av skriften Utformning av försörjningssystem för gas (SV 39). Skriften har sammanställts av Svetskommissionen. Principiell uppbyggnad av centralgasanläggning Fasta maskiner 27

31 9 FARLIGT GODS Brandskydd i gruv- och berganläggningar Med farligt gods avses i transportsammanhang bl.a. gods som består av eller innehåller: explosiva varor komprimerade, kondenserade eller under tryck lösta gaser brandfarliga vätskor brandfarliga fasta varor självantändande varor varor som utvecklar brandfarlig gas vid kontakt med vatten oxiderande varor giftiga varor radioaktiva varor frätande varor andra varor som kan medföra skador på människor, djur, miljö och egendom 9.1 Transport Transporter av farligt gods regleras i Sverige av lagen om transport av farligt gods och förordningen om transport av farligt gods. MSB i egenskap av myndighet för landtransporter av farligt gods är av regeringen bemyndigat att utfärda föreskrifter för inrikes landtransport. MSB:s föreskrifter bygger på den europeiska överenskommelsen om internationell transport av farligt gods på väg. Överenskommelsen kallas ADR-överenskommelsen eller endast ADR. I de fall man behöver veta mer än vad som behandlas här hänvisas till MSB:s föreskrift. Exempel märkning transport. Brandfarlig vätska eller gas samt Explosiv vara. 9.2 Säkerhetsrådgivare Alla företag, myndigheter eller juridiska personer som är avsändare av farligt gods eller som utför transport av farligt gods eller lastning eller lossning i samband med sådana transporter skall utse säkerhetsrådgivare. Att utse en säkerhetsrådgivare Företaget fastställer själva hur säkerhetsrådgivarens funktion och befattning skall organiseras med utgångspunkt från den verksamhet företaget bedriver. Det viktiga är att den som utses till säkerhetsrådgivare har förutsättningar att fullgöra uppgiften. Ansvaret för säkerheten vid transport av farligt gods ligger kvar hos företagsledningen även sedan en säkerhetsrådgivare utsetts. Säkerhetsrådgivaren skall vara rådgivande när det gäller företagets säkerhetsarbete för farligt gods. Rådgivarens uppgift är inte att övervaka den enskilda transporten, utan att skapa system för ett förebyggande arbete och att säkerställa att bestämmelserna efterlevs. Säkerhetsrådgivaren skall bl.a. bidra till att förebygga olyckor och rapportera om inträffade olyckor och tillbud. För att få arbeta som säkerhetsrådgivare krävs godkänd utbildning och examination (MSB). 9. Farligt gods 28 31

32 9.3 Personlig skyddsutrustning Vid arbete med kemikalier och andra aggressiva ämnen är det av vikt att känna till vilken personlig utrustning som skall användas. För alla kemikalier som används skall säkerhetsdatablad finnas tillgängligt där det framgår vilken skyddsutrustning som erfordras. Säkerhetsdatabladet informerar även om hanteringsföreskrifter, hälsorisker, brandrisker, miljörisker m.m Farligt gods 29