Sigulsqwarn eller Svanå bruk, Harakers socken, Västmanland

Transkript

1 Sigulsqwarn eller Svanå bruk, Harakers socken, Västmanland Det ursprungliga namnet på platsen är Sigulsqwarn, vilket bör innebära att den första verksamhet som etablerats i Sagån, vid nuvarande Svanåvar en kvarn. Det kan ha varit såväl en såg-som en mjölkvarn. Sådana finns angivna på en del äldre kartor.

2 Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland. Riksdrotsen Magnus Brahe ägde Axholm, uppströms Svartån i Fläckebosjön. Hans dotter Ebba ärvde ett stort antal egendomar i Västmanland, bl.a. Sigulsqwarnsägor med kvarn och hammare. Ebba Brahe är mest känd som Gustaf II Adolfs ungdomskärlek. Hon var en stark och beslutsför ägare av Svanå. Inspektor på Svanåvar Per Larsson Gyllenhöök, som börjat som skrivare hos grevinnan. Vid Ebba Brahes död 1674 var hennes kvarlåtenskap bl.a lod guld och silver dvs 716 kilogram.

3 Ebba Brahe och sonen Pontus De la Gardieägare av Svanå. Jacob Pontusson De la Gardie ( ), riksmarsk, greve 1615, gift medebba Brahe (Magnusdotter) ( ) Pontus Fredrik De la Gardie ( ), general, riksråd, gift med Beata Elisabet von Königsmark( ) Bilderna visar Ebba Brahe och hennes son Pontus Fredrik De la Gardie

4 Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj Wij Johan the tredie medh Guds nådhe Sveriges Götes och Wendes konungh Storfurste till Finland, Karelen, etc. giöre vetterligt att våra undersåte som bygge och boo i Haraker Sochn, uti Västerås biskops stickle, haffva klageligen givit till känna, att Nils Larsson till Frödsåker, för några åhr sedan, utan Lagh och dom skelf haffer vellet sigh till ett torp Karssbodha benemdd som framledne Jöns Oloffsson till Redhebro yrpnara fordom gifvit haffverr till prestebolet i förbenom de Sockn såsom hans breff der på, år 1508 uthgifvit förmedler, hvilket sedan, efter förr de Nils Larsson hede hverkan breff eller elliest något laga fångh dette uråd upne brott, kvest epterlåte och gifher för: de wåre undersåter i Haraker Sochn lof och tillstånd att veder kunna och taga oförnämde torp med åker, engs, fiskevatten och alla the ägor der till lyde och aff ålder tillydt.., under prestebolet igen, att niuta.. Av brevet framgår att Nils Larsson egenmäktigt lagt beslag på torpet, som donerats till kyrkan av Jöns Olofsson Kungl. Maj:t beslutade att socknen skulle ha rätt att återta egendomen, i likhet med en dom i häradsrätten. (1543?) I R S = Johan Rex Sveciae eller Sveriges Konung

5 Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj Varför har det redovisade brevet, undertecknat av Johan III, hamnat i Svanå bruks arkiv? 1. Det tillhör Harakers socken prästbol och bör finnas bland kyrkans handlingar. 2. Torpet/ägorna som behandlas ligger på mark som inköpts av Sigulsqvarn / Svanå. 3. Brevet är underskrivet av Pontus De la Gardies (d.y.) farmors far Johan III och därför intressant för honom att tillvarata.. De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel. Om detta råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släktend'escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d'escouperie (levde omkr. 1387). Han uppges bl.a. ha ägt gården La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier ( 1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d'escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter släktgården i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III - Sofia Johansdotter - blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie, gift med Ebba Brahe.

6 Sigulsqwarn eller Svanå anges platsen heta på kartan från 1718 I 1635 års jordebok anges att fältherren Magnus De la Gardie äger Sigulsqwarnshemman omfattande 3 ½ öresland fastställdes skatten för hammaren till 300 Riksdaler silvermynt. Den äldsta bevarade relationen av bruket är från På denna anges att Sigulsqwarnsbruk bestod av 4 Hamrar och 8 Härdar. Kartan från 1718 visar platsen för de två dammarna över Svartån, samt Hamarsmedjorna, Såg-och Mjölkvarnen.

7 Under Ebba Brahes tid byggs Svanå bruks sätesgård. Ett bevis för att herrgården byggs under hennes tid är ett inventarium och wärderingslängd öfver Hans exiell:tz Kongl. Rådets Högwälborne Grefwen Pontuz Fredrich De la Gardies jernbruk i Wessmanlandh. Den anger att huset är uppfört under Salig Grefwinnans tid.

8 Svanå bruks stångjärn skeppades ut från Västerås hamn till Stockholm. Största leverantörer 1745 Ramn: Mag. Schenström Olsbenning Långshyttan Gersjö Stabäck Fagersta Ludvika Karbenning Bäckhammar Sura bruk Högfors Horndahl Trångfors Seglingsberg Semla Ramn: Christiernin Engelsberg Norns Ramn: Sam Wendelin Wirsbo Svanå Grängshammar vägdes ton stångjärn in vid järnvågen i Västerås. Det motsvarar mellan stänger à kg/st. Antal foror blir mera än 32 stper dag, med 400 kg/fora under 350 dagar. Som mest kunde 70-talet foror anlända/dag. Vid Svanåbruk vägdes 225 ton in vid vågen, mellan stänger. Antal foror från Svanåblir med samma beräkning ca 2 stper dag. Under april och november skedde få transporter, på grund av det dåliga väglaget. Ramnäs hade fyra bruk och med en invägning 1745 på ca 560 ton.

9 Vågboken från 1768 är den äldsta i Västerås där varje dags invägning redovisas. Bruket/Faktor Antal järn Borgarj. Främmande järn (Skepp. Lisp. Skålp.) Den 19 januari 1768 vägs det från 22 leverantörer in stänger enligt utdraget från vågboken. Största volymen och antalet järn kommer från Ängelsberg med ca 28 ton samt stänger (längst ner) dvsca 16 kg/st. Från Svanåvägs det in 318 stänger med en vikt på 39 skeppund 16 lispund 10 skålpund. Kolumnerna är: Främmande järn (Skeppund, Lispund och Skålpund) Antal stångjärn Borgarjärn (Skeppund, Lispund och Skålpund) Bruket / Faktorn (ex. Rådman Helberg i Västerås)

10 Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning i Svanå Beteckning; T14-29:12. År 1792 den 10de Maij infant sig undertecknad Landtmätare vid Swanå Bruk i Wästmanland Norrbo härad och Harakers Socken, att till följe af Swanå Respektive Ägare Högvälborne Herr Grefve Posses begäran laga delning förrätta emellan samtlige till bemälte Bruk hörande Smeder och Smedje drängar så väl å åker som äng och kålgårdar, hvarvid nedanför i Beskrifningen. för att höra hvad deras yrkanden voro; hvarvid anmältes att enär hwar och en Mästare kan få berga 6 Lass (Hö) och hwarje Swän och hjälpsmederne i samma proportion, Swännerne till 3 Lass och hjälpsmederne 1 ½ lass så vore de alla nöjde,. och de som intet hafva efter den skedde graderingen till fulla värde i lasstal genom penningar efter 40 skilling Lasstalet, hvilket Herr Grefven till vinnande af redigt skull samtyckte

11 Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning Beteckning; T14-29:12. Beskrivning över Smedjevretarna Östra Hammarsmedjan Mästaren Jacob Hane, Mästersvän Magnus Ersson, Mästersvän Lars Hane, Mästersvän Jonas Wekholm. Gärdessmedjan Mästaren Anders Nyström, Mästersvän Anders Westerfors, Mästersvän Johan Knipe, Mästersvän Per Årén Hjälpsmeden Petter Tysk Knipe och Årén äro nu endast hjälpsmeder, men nyttar Mästersväns indelningen i sin tid Manufakturvärket, Östra Spiksmedjan Mästaren Petter Svan, Mästaren Petter Svanbäck, Mästaren Daniel Svanström, Drängen Jan Svanberg, Drängen Carl Adamsson, Drängen Petter Svanström, Drängen Eric Dunderberg, Drängen Johan Utter. Den tilldelade arealen varierade mellan 1 Tunnland 18 Kappland resp. (ca 35 x 220 m) 1 Tunnland 25 kappland (ca 35 x 250 m)

12 Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning Beteckning; T14-29:12. Utdraget visa den största av de 11 vretarna, som fördelades för smedernas egna odlingslotter eller kålland. Beskrivningar av smedernas mathållning visar att basfödan var Råg och Kålrötter. Man var länge skeptisk mot potatisen, när den började introduceras.

13 Husförhörslängden i Svanå , under den tid avmätningen skedde. Husförhörslängden HarakerAI:6 ( ) Arkiv Digital Bild 115 / sid 122, visar Mästaren Per Årénfödd 1728, gift 1752 och inflyttad till Svanå1760 från Norberg. Han var den först nämnda hammarsmeden, efter Greve Posseoch hans betjäning samt brukets Inspektor. Sonen Per Persson Årén, född 20/ i Svanå, var mästersven vid den tidigare visade lantmäteriförrättningen.

14 Husförhörslängden Haraker för åren På husförhörslängden AI:12 pag. 232 antecknas; Spiksmedsdrängarna Johan Peter Qvist, fol 234, Per Johansson Svanbäck och Johan Fredric Åhlström, se nedan, af Norrbo Häradsrätt, enligt utslag af den 16de Januari 1854, den 30 oktober 1853, föröfvadt olofligt tillgrep och föryttrande av Svanå Bruks jern, dömde att för första resan snatteri, böta, Qvist fulla värdet af 12 Lisp. med 21 skill 7 1/5 rst, Svanbäck värdet af 2 lisp med 1 Rdl 24 skill., och Åhlström, fulla värdet af 1 lisp med 36 skill samt för sabbatsbrott 3 Rdl 16 skill hvardera, äfvensom att alla enskildt skrift undergå. Böterne för dem alla fullt erlagda, enligt krono Länsman Wijkmans Emb. Skr. D 1/9 1854, och enskilda skriften i Harakers kyrkas Sacristia verkstäld den 17de September, 1854.

15 Hammarsmedsmästaren Johan Sundberg vid Svanå bruk. Ett antal anställda hade söndagen den 30 oktober 1853 gjort sig skyldiga till stöld av stångjärn. Den som fick det strängaste straffet var hammarsmedsmästaren Johan Sundberg, född 1817 i Årsunda och inflyttad till Svanå, från Hamrånge Han var 36 år, mästare och familj med hustru och åtta barn. De övriga var yngre samt mästersvenner och koldrängar. På husförhörslängderna benämns Johan Sundberg olika eftersom; 1. Hammarsmedsmästare, 2. f.d. Hammarsmedsmästare, 3. Mästersven, 4. Dagkarl.

16 Hammarsmedsmästaren Johan Sundberg fick största straffet. Efterföljande längd anges han vara räckare och hammarsmedsmästare. Han dör vid 48 års ålder 1865 av hjärtsjukdom. Han benämns hjälpsmed i dödboken. I den första längden, , då han anlände till Svanå skrivs En gång för en mindre stöld undergått hemlig kyrkoplikt. Sedan oförvitlig. Fanns detta med honom när han kom till Svanå? Johan Sundberg fick böta för det sexdubbla värdet av stångjärnet, med 14 Riksdaler 19 skilling 2 2/5 runstycken. För sabbatsbrottet fick han böta 3 Rdl 16 skill. Dessutom fick han en söndag i Harakers kyrka undergå uppenbar kyrkoplikt. Den uppenbara kyrkoplikten hade enligt Wijkman verkställts den 17/ Johan Sundberg fick stå på pliktpallen, längst fram i kyrkan, som straff för sin stöld av stångjärn. De andra, som inte var mästare, fick lindrigare straff. De fick sitt kyrkliga straff, som förmaningar av prästen i sakristian.

17 Mästersvennen Per August Kling var ytterligare en av järntjuvarna. Även mästersvennen Per August Kling, född 1825 i Malma, hade gjort sig skyldig till samma förseelse, som övriga järntjuvar. Han får böta 25 skilling 2 2/5 runstycken för tillgrepp av 14 lispund. Böter för sabbatsbrott uppgick till 3 Rdl 16 skill. Han fick enskildt skrift undergå. Per August dör den 29 juli 1857 i Svanå, efterlämnande hustru och två barn. Dödsorsaken var svår frossa.

18 Johan Fredric Åhlström, från Ramnäs var en tredje av järntjuvarna. Johan Fredric Åhlström, född 1835 kom 1851 till Svanå från Ramnäs. Han var smedsdräng hos f. d. spiksmedsmästaren Johan Erik Svanbäck, född 1801 och död 1857 i Svanå. Tidstypiskt är kanske att bötesbeloppet var högre för sabbatsbrottet. Deras tilltag, finns noterad vid deras namn i husförhörslängderna, under mera än 20 år framöver. Johan Fredric fortsatte efter stölden att arbeta på Svanå, som koldräng hos hammarsmedsmästaren Erik Groth, och senare hos mästersvännen Stålnacke blir Johan Fredric smältaredräng hos smältaren Johan Ludvig Nyström, född 1828 i Norberg.

19 Johan Fredric Åhlström arbetade kvar i Svanå hela livet och gifter sig två gånger gifter sig Johan Fredric med änkan efter hammarsmedsmästaren Åberg, Stina Cajsa Bengtsdotter född 1821 i Nysund, Värmlands län. Hon hade vid det tillfället fyra barn. De får tillsammans sonen Carl Gustaf i december Cajsa Stina dör i jan.1877, vid 56 års ålder. Den då 42 årige smältaren, Johan Fredric Åhlström, gifter om sig i december Hans nya hustru, Johanna Ericsdotter, var född 1847 i Ljusnarsberg. Hon var änka efter stalldrängen på Bengtsbo gård, Jacob Wilhelm Jacobsson.

20 Johan Åberg och hans hustru kom till Svanå från Karlskoga. Fredric Åhlström, född 1835 gifter sig 1858 med den 14 år äldre änkan Stina Cajsa Bengtsdotter, född 1821.

21 Kyrkoplikt, jur., kallades förr den kyrkliga handling, hvarigenom en statskyrkans medlem, som genom ett begånget brott förverkat sin delaktighet i församlingen, åter upptogs i församlingens gemenskap. Den bestod deri att brottslingen erkände sin skuld, betygade sin ånger deröfver, bad Gud och församlingen om tillgift samt utlofvade bot och bättring, hvarefter presten tillsade honom förlåtelse. Kyrkoplikten var antingen uppenbar eller enskild. Den uppenbara kyrkoplikten egde rum inför hela församlingen vid den allmänna gudstjensten, hvarunder brottslingen hade sin plats å den s. k. pliktpallen. Enskild kyrkoplikt försiggick i sakristian eller i kyrkan före eller efter gudstjensten i närvaro af några af presten bland församlingens äldste utsedda personer. Ursprungligen hade kyrkoplikten varit en försoningsakt, hvilken stod öppen för en ångerfull brottsling, som ville åter blifva delaktig af kyrkogemenskapen. Efter hand hade emellertid verldslig lag stadgat densamma såsom en påföljd för vissa förbrytelser, hvilken påföljd förbrytaren genom yttre tvångsmedel tillhölls att underkasta sig.

22 Sålunda skulle uppenbar kyrkoplikt undergås af den, som enligt lag gjort sig förfallen till dödsstraff, men förskonats derifrån, af den, som begått stöld, af den, som slagit eller smädat föräldrar, o. s. v. Enskild kyrkoplikt åter ålades för snatteri, för hor eller annat lägersmål m. fl. förbrytelser. Derigenom hade kyrkoplikten från att vara en religiös akt öfvergått till ett verkligt straff, ett s. k. skamstraff. Såsom sådant qvarstod den i lagstiftningen ända till midten af 1800-talet. Först d. 4 Maj 1855 utkom en förordning, som stadgade, att kyrkoplikt, vare sig offentlig eller enskild, icke vidare skulle ådömas. Genom en annan förordning af samma dag föreskrefs, att sådana förbrytare, som förut skolat undergå kyrkoplikt, vore skyldiga att, innan de finge komma i åtnjutande af Herrans nattvard, låta sig af sin själasörjare i närvaro af några församlingsmedlemmar enskildt skriftas och aflösas. I Finland afskaffades ådömandet af kyrkoplikt och föreskrefs i stället enskildt skriftermål genom kejs. förordn, d. 19 Dec J. H-r.

23 Fredric Åhlströms uttag av Tackjärn och inlämning av Stångjärn Maj och Juni Summa centner Tackjern för Lördag för veckan månad Ton Maj 7 Uttag 114 4,85 14 " 108 4,59 21 " 111 4,72 28 " ,00 Juni 4 " 99 4,21 11 " 76 3,23 18 " 90 3,83 25 " 39 1,66 Summa Summa Centner för Lördag Centner månaden Ton Maj 7 Inv ,06 14 " ,06 21 " ,91 28 " ,44 Juni 4 " ,95 11 " ,29 18 " ,91 25 " 48 2,04 Denna sida visar uttag av Tackjärn på lördagar i centner. Inom ramen omräknat till ton tackjärn. Denna sida visar inlämning av Stångjärn även det på lördagar i centner. Inom ramen omräknat till ton tackjärn. Tabellen är reducerad, se nästa sida.

24 Fredric Åhlströms uttag av Tackjärn och inlämning av Stångjärn Maj och Juni Blooms Smält Summa Summa Centner för Lördag Större Mindre stycken Centner månaden Ton % Utsmid nings % Maj 7 Invägt ,06 84% 14 " ,06 88% 21 " ,91 83% 28 " ,44 122% Juni 4 " ,95 70% 11 " ,29 102% 18 " ,91 102% 25 " ,04 123% Det som inlämnades var dels bloomsoch smältstycken. Varje del vägdes upp i Centner. Det var en vikt som infördes 1739 för större viktualiteter. 1 skeppund va 4 centner. 1 centner var 42,5076 kg infördes decimalsystemet och 1 centner var 100 skålpund. I tabellen är centner med fet stil och skålpund mager stil.

25 Liggare med uppgifter om uttag av olika matvaror m.m. Svanå bruk. Varje kolumn avser speciella varor som Råg, Malt, Salt, Mjöl etc. På varje rad antecknas datum, namnet på den anställde och uttaget. Längst till höger värdet av varan. I en särskild liggare summeras varje persons sammanlagda uttag. Slutligen görs en avräkning mot den anställdes intäkter. Saldot förs vidare i ny räkning och ränta utgår för innestående pengar.

26 Smältaren Fredric Åhlströms intäkter vid Svanå bruk Intäkterna 1880 / 81 Halm Hö Överjärn Dagsverken Byggnadslön Talg Ränta Smältjärn 1 502,24 Balans från ,79 Överkol 380,41 Överkol Överjärn 114,71 Smältjärn Hö 60,00 Halm 15,00 Balans från 1880 Byggnadslön 10,00 Dagsverken 4,65 Talg 3,75 Ränta 45,00 Fredric Åhlström Intäkter

27 Smältaren Fredric Åhlströms intäkter vid Svanå bruk Fredric Åhlström Svanå bruk Kronor Kronor Nov - 80 Balans från ,79 Okt 81 Smältstycketillverkningen Arbetslön för 6008,94 Centner Smältjern à 25 öre 1 502,24 Byggnadslön 10,00 7 1/2 lisp Talg à 50 öre 3,75 Utfodring 20 Ctr Hö a 3,00 60,00 Utfodring 20 Ctr Halm a 0,75 15, ,99 Jernräkning med Smältsmederna 76,47 Centner Öfverjern 1,50 114,71 Kolräkning med Smältarne 152 2/12 Stigar Öfverkol à 2,50 380,41 Dagsverken 3 Mansdagar à 75 öre 2,25 4 Gossedagar à 60 öre 2,40 4,65 Intresse Ett års ränta å 900 kr à 5 % 45,00 Kronor 3 042,55

28 Smältdrängen Carl Åhlströms intäkter vid Svanå bruk Av denna avräkning kan man se att Carl Åhlströmhade en fordran från bruket på 58,20 vid verksamhetsårets början 1/ Under 1881 fick han 220:-av sin far smältaren Fredric Åhlströmsamt ränta på det balanserade beloppet. Smältdrängen Carl Åhlström Kronor Nov 1 Balans från ,20 Okt 31 Svanå Fr. Åhlström 220,00 Intresse Ett års ränta 2,50 Kronor 280,70

29 Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Baggå bruk nov okt 1884 Intäkter och dess värde i avräkningsboken. (Brukets kreditsida) 3 142,20 Centner smältstycken (133,5 ton) Kr. 785,55 Skummjölk Byggnadslön Dagsverken 63 10/12 stigar Överkol 159,59 Fordran på bruket Sötmjölk Överjern Talg Mansdagsv. Smältstycken Fordran på bruket 91,58 18,33 Centner Överjärn 27,50 Överkol 91 1/4 ka Sötmjölk 22, /4 ka Skummjölk 10,95 Byggnadslön 5,00 5 1/2 dagsverken 5,25 3 3/4 lisp Talg 1,88 Intäkter C Åhlström 1 centner är 42,5 kg Kronor 1 110,11

30 Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Baggå bruk nov okt 1884 Uttag av matprodukter och dess värde i avräkningsboken. (Brukets debetsida) Kött Potatis Vetemjöl Humle Fisk Korn Salt Sill Råg Prod. Råg Kr. 90,10 Mjölk 59,56 Malt 28,89 Kött 23,76 Potatis 15,00 Vetemjöl 11,76 Sill 10,74 Malt Korn 6,00 Mjölk Humle 4,00 Fisk 0,85 Matprodukter, C Åhlström Salt 0,50

31 Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Baggå bruk nov okt 1884 Uttag av övrigt och dess värde i avräkningsboken. (Brukets debetsida) Skift Hjelpsmide Halm Fattigvård Skoning Kolkärra Hammarskaft Utlagor Bibel Slöjdauktion Kol Skift Glasinsättn. Mäl Fordran på bruket Kontantuttag Övriga omkostnader för C Åhlström Kontant Kr. 576,60 Fordran på bruket 220,11 Mäl (Vad är det??) 10,80 Kol 40 1/12 stigar 10,02 Utlagor 7,58 Skift à 0,75 7,50 Skift à 1,0 7,04 Bibel 6,15 Skoning Kolkärra 4,00 Hjelpsmide 2,40 Halm 2,25 1/4 i Hammarskaft 2,00 Slöjdauktion 1,25 Fattigvård 0,75 Glasinsättn. 0,50