Nr 71 Nordanö rote av Bengt Antonsson Roten

Transkript

1 Nr 71 Nordanö rote av Bengt Antonsson Roten Roten ingick i Västerås kompani och bestod av landbönder på Wirsbo Bruks frälsegårdar i Nordanö och två frälsegårdar söder om Virsbo, Hökebo och Vålbo. Hökebo ligger norr om Seglingsberg och Vålbo omkring 1 ½ mil söder om Virsbo. Soldatnamnet Sörbom fick den förste soldaten som kom från Sörby. Bruket var roteintressent men endast de sista åren rotemästare och 1761 försåg Bruket roten och dess nyantagna soldat med kontanter och förnödenheter som betalades med kontanter från roten och dagsverken av soldaten. Nordanö rote vacanssattes den 25 oktober1894 enligt kontrakt mellan regementet och rotehållaren, Wirsbo AB och Ramnäs Bruks AB, och fick betala 160 kr i årlig avgift fram till 1899, därefter 190 kr till 1903 då roteringsskyldigheten upphörde. Kompaniet Västerås, tidigare Majorens kompani, var Västmanlands Regementes 5:e kompani var kompaniets samlingsplats vid kaptensbostället Fågelsjö i Svedvi, tidigare Strömsholms kompanis kaptensboställe, där 2:dre majoren vid regementet nu bodde. Kompaniets befäl hade kaptensboställe i Öster Jädra i Dingtuna, fanjunkarboställe i Frösvi i Kolbäck, sergeantboställe i Klemetsbo i Sura och furir/sergeantboställe i Finnsta i Skerike. Torpet Soldattorpen var löneförmåner för soldater i det ständiga knektehållet, som fanns i Sverige från 1682 till Det innebar att staten inte drev in skatt för att bekosta soldater och befriade bönder från utskrivningar av soldater. Bönderna indelades i rotar som svarade för en soldat. Staten reglerade inte fördelningen av kostnader mellan gårdarnas ägare och rotebönderna, rotens kostnader kom att variera starkt från tid till annan. Kostnaderna varierade också av andra skäl som hur ofta soldat rekryterades, av hälsoskäl eller om soldaten var med regementet i krig och där sårades eller stupade. Soldattorpet i Nordanö ägdes av roten och marken av Wirsbo Bruk. Bostadens storlek reglerades av staten, den skulle vara fem gånger sju meter och innehålla kök, inbyggd förstuga och en smal kammare, vara omålad och ha en tavla med soldatens nummer och namn. Vid Sörboms torp fanns dessutom en särskild fördelsstuga. Marken varierade stort mellan torpen, Sörboms hade nära sju hektar jord mot genomsnittet för torpen i Västmanland, 0,4 hektar. När roteringsskyldigheten upphörde sålde roten byggnaderna till Bruket. Soldater Soldaten rekryterades av roten som betalade städsel (rekryteringskostnad), kontantlön och löneförmåner i form av bostad och hemkall, spannmål och kreatursfoder. Han tjänstgjorde i fredstid omkring en månad om året. Soldaterna fick också kontantlön (kronolega, 1827 var den 33 rdr) och uniformer av staten. Lönerna var satta så att soldaterna förväntades bidra till sin försörjning genom arbeten åt andra när tjänsten så tillät, vanligen åt rotebönderna. I Virsbo gjorde soldaterna även dagsverken åt Bruket och kunde köpa de starkt subventionerade livsförnödenheter som Bruket tillhandhöll bruksbefolkningen.

2 Efter års tjänst kunde soldaten få gratial (pension) från staten genom någon krigsmanshuskassa och från roten genom avskedsfördelar enligt soldatkontrakten. Sörbom, Per, förut kallad Isaksson. Antagen Gift med Karin Esbjörnsdotter. Sörbom, Per, förut kallad Johansson Hansson, född Antagen Sörbom, Lars, förut kallad Tomsson. Antagen Sörbom, Erik, förut kallad Persson. Antagen Sörbom, Anders, förut kallad Olsson, död Avsked Gift med Margareta Olsdotter. Barn Kerstin Margareta. Sörbom, Sven J, förut kallad Jonsson. Antagen , Avsked Tjänstgjorde på galärer , bland andra på von Löwen. Gift med Elisabet Ersdotter, född 1705 i Skinnskatteberg, död i rötfeber i Ramnäs. Barn Johan, född 1737, blev soldat i roten, antagen Sörbom, Johan, förut kallad Matsson, född Näs i Ramnäs, död i Ramnäs. 49 år. Antagen , avsked tjänsteår. Gift 1740 med Kerstin Hammarbäck Andersdotter, född i Ramnäs, död i lungsot, Ramnäs. Barn Brita, född 1738 Petter, född Anders, född Gift med Kerstin Persdotter, född i Norrbärke, död i lungsot, Fermansbo, Ramnäs. Barn Erik, född Sörbom, Anders, förut kallad Svensson, född 1736, drunknad i Ponströmmen under kriget i Pommern. 24 år. Antagen , avsked tjänsteår.

3 Sörbom, Jan, förut kallad Svensson, född 1737 i Skinnskatteberg, död i hetsig feber i Ramnäs. 60år. Fadern var Sven J Sörbom, soldat i roten 1739 till Antagen , avsked tjänsteår. Gift 1756 med Brita Ersdotter, född , död Gift med Cajsa Hansdotter. Barn Erik, född Anders, född Maja, född Olof, född 1776 Barnet Lisa med för mig okänd mor och okänt födelseår. Sörbom, Petter, född 1760 i Hed. Sörbom, Per, förut kallad Persson, född Antagen , avsked på rotens begäran. 7 tjänsteår. Sörbom, Olof, förut kallad Olsson, född i Kjula, Sörmland, drunknad i Seglingsberg, Ramnäs år. Antagen , avsked , obotelig sjukdom. 21 tjänsteår. Gift 1788 med Stina Olsdotter, född 1759 i Husby Oppunda, död i bröstfeber i Ramnäs. Barn Stina Cajsa, född i Malma Petter, född Anders, född Johan, född 1796 Lovisa, född Gift med Cajsa Matsdotter, född 1763 i Kungs Barkarö, död av ålder i Ramnäs. Barn Anna Cajsa, född Greta Lisa, född Johan Olof, född Sörbom, Erik, vargeringssoldat vid Kongl LifRegementets Grenadjärer, förut kallad Granbom, född i Haraker, död i Ramnäs. 80 år. Antagen , avsked tjänsteår. Gift med Anna Persdotter, född i Ramnäs , död av slag. Barn Jan Erik, född Carl Petter, född Sara Cajsa, född Anders, född Anna Lisa, född

4 Den 15 mars 1847 överlämnade landshövding Fredrik Ludvig Ridderstolpe till sockenstämman i Ramnäs en begäran från soldaten Eric Sörbom om understöd. På sockenstämman den 28 mars 1847 behandlade man Kungl Befallningshavandes brev. Sörbom skulle av fattigkassans medel kvartalsvis få 4 kappar råg, 4 kappar potatis, 5 marker sill och 12 skillingar banco i pengar; dock skulle han inte få det anslagna i handen utan av giltiga och välkända skäl skulle det deponeras hos någon välkänd person, vilken på anmodan blev landbonden Anders Persson i Nordanö. Han åtog sig att samvetsgrant hålla Sörbom tillhanda understödet, så att den åsyftade nyttan kunde vinnas. Kontrakt den 20 februari 1810 mellan avgående och tillträdande soldat: Städsel 5 rdr, 1 ko och full beklädnad från huvud till fots. Lön rdr i 3 år, därefter rdr. Under möten 8 skillingar om dagen förutom vanlig kost. Dragare till torpets skötande och vidmakthållande. Inga avskedsfördelar. Sörbom, Erik, förut kallad Andersson, född i Möklinta. Antagen , avsked , familjen flyttade till Sura. 8 tjänsteår. Gift med Anna Maria Andersdotter, född i Romfartuna. Barn Anna Stina, född Jan Erik, född Ekonomi: Sörbom gjorde 85 ¾ dagsverken åt Bruket Kontrakt den 1 oktober 1827: Städsel 50 rdr, 1 ko och 2 får. Lön 5? rdr utöver kronolegan 33 rdr 16 skilling, Hemkall 2 ½ tunnor (412 liter) råg, 2 ½ tunnor korn, 13 ½ lispund (115 kg) hö och 13 lispund (111 kg) halm. Avskedsfördelar, hus och jord, efter 25 år. Sörbom, Per, förut kallad Larsson, född i Karbenning, död i Ramnäs. 61 år. Antagen Korpral Avsked Flyttade till Näs efter avsked. Gift med Maja Greta Andersdotter, född , död i Ramnäs Barn Carolina, född Ekonomi: 1866 hade han fordran på Bruket om 315 rdr och fick 5 % ränta, 15 rdr. Kontrakt den 29 december 1834 mellan förre och nya soldaten: Städsel 100 rdr. Hemkall 3 tunnor (495 liter) råg, 2 tunnor (330 liter) korn, 8 tunnor(1 320 kg) potatis, 8 kappar (33,4 kg) ärtor och 100 lispund (850 kg) hö. Inga avskedsfördelar. Sörbom, Per Erik, dräng, förut kallad Persson, född i Karbenning. Antagen1865, avsked Gift med Johanna Andersdotter, född i Västanfors.

5 Barn Per Johan, född Anna Matilda, född Hedda Charlotta, född Johan Erik, född Per Gustav, född Anna Erika, född Ekonomi: 1867: Gjorde 156 dagsverken för Bruket, 143,45 rdr, högg 349 sågtimmer för 41,90 rdr, totalt 191,18 rdr, köpt mat för 58,71 rdr och fick kontant 116,03 rdr. Skuldfri. Kontrakt den 15 oktober 1864: Städsel 8 rdr, ko och får värda 70 rdr. 9 rdr årlig lön. Hemkall 2 kubikfot 1 kanna (55 liter) råg och 2 kubikfot 1 kanna korn, 2 centner 70 skålpund (115 kg) hö och 2 centner 60 skålpund (110 kg) halm. Dragare för hemtransport av 24 lass långved huggen av soldaten. Fördelar, hus och jord, efter 30 år, den 25 februari 1878 ändrat till 20 år. Från 1 april 1875 arrenderade soldaten förre soldatens fördelsjord för årligt arrende 12 kronor. Vid avgången flyttade soldaten ur soldattorpet, som såldes på offentlig auktion, till förre soldatens fördelsstuga. Han fick 55 kr för uppförande av ny mur i stugan och reparation av uthustaken och tillförsäkrades stuga och fördelsjord under sin och sin hustrus livstid. Källor Otryckta källor Abrahamsson, Uno (1988). De indelta soldaterna nr 71 Sörbom och nr 72 Norling i Ramnäs socken, Västmanlands län (otryckt examensarbete vid Högskolan i Örebro, finns i Wirsbo historiska arkiv) Centrala Soldatregistret, Axvall Wirsbo Bruks arkiv, Kapitalböcker, Avräkningsböcker och ämnesordnade handlingar, främst protokoll och avtal Tryckta källor Antonsson, Bengt (2009). Brukskamrerns Wirsbo Antonsson, Bengt och Ling, Hans (2012). Wirsbo bruks kolförsörjning från befälsboställen och soldattorp vid Bergs och Västerås kompanier vid Västmanlands regemente. Föreningen Bergslagsarkivs årsbok , Bergslagshistoria. Grill, Claes (1858). Statistiskt Sammandrag af Svenska indelningsverket