Svanå bruk vid Svartån.

Transkript

1 Svanå bruk vid Svartån. Ett gammalt bruk i Västerås närhet. Brage Lundström, Dis-Bergslagen Svanå bruk har ägts av grevliga släkter sedan början av 1600-talet. Riksdrotsen Magnus Brahe lämnade över Svanå, och flera bruk till sin dotter Ebba. Hon är mest känd för sin romans med Gustaf II Adolf. Herrgården är byggd under hennes tid enligt; inventarium och wärderingslängd öfver Hans exiell:tz Kongl. Rådets Högwälborne Grefwen Pontuz Fredrich De la Gardies jernbruk i Wessmanlandh. Den anger att huset är uppfört under Salig Grefwinnans tid.

2 Sigulsqwarn / Svanå bruk, Harakers socken, Västmanland Det ursprungliga namnet på platsen är Sigulsqwarn, vilket bör innebära att den första verksamhet som etablerats i Svartån, vid nuvarande Svanåvar en kvarn. Det kan ha varit såväl en såg-som en mjölkvarn. Sådana finns angivna på en del äldre kartor. Ägaren kanske hette Sigul eller Sigurd.

3 Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland. Riksdrotsen Magnus Brahe ägde Axholm, uppströms Svartån i Fläckebosjön. Hans dotter Ebba ärvde ett stort antal egendomar i Västmanland, bl.a. Sigulsqwarnsägor med kvarn och hammare. Ebba Brahe är mest känd som Gustaf II Adolfs ungdomskärlek. Hon var en stark och beslutsför ägare av Svanå. Inspektor på Svanåvar Per Larsson Gyllenhöök, som börjat som skrivare hos grevinnan. Vid Ebba Brahes död 1674 var hennes kvarlåtenskap bl.a lod guld och silver dvs 716 kilogram.

4 Adels- och andra släkter som ägt Svanå bruk i Västmanland. Magnus Brahe Ebba Brahe Pontus De la Gardie Johanna De la Gardie Hedvig Stenbock Knut Posse Knut Posse Knut Lindorm Posse Knut Posse

5 Ebba Brahe och sonen Pontus De la Gardieägare av Svanå. Jacob Pontusson De la Gardie ( ), riksmarsk, greve 1615, gift medebba Brahe (Magnusdotter) ( ) Pontus Fredrik De la Gardie ( ), general, riksråd, gift med Beata Elisabet von Königsmark( ) Bilderna visar Ebba Brahe och hennes son Pontus Fredrik De la Gardie

6 Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj Wij Johan the tredie medh Guds nådhe Sveriges Götes och Wendes konungh Storfurste till Finland, Karelen, etc. giöre vetterligt att våra undersåte som bygge och boo i Haraker Sochn, uti Västerås biskops stickle, haffva klageligen givit till känna, att Nils Larsson till Frödsåker, för några åhr sedan, utan Lagh och dom skelf haffer vellet sigh till ett torp Karssbodha benemdd som framledne Jöns Oloffsson till Redhebro yrpnara fordom gifvit haffverr till prestebolet i förbenom de Sockn såsom hans breff der på, år 1508 uthgifvit förmedler, hvilket sedan, efter förr de Nils Larsson hede hverkan breff eller elliest något laga fångh dette uråd upne brott, kvest epterlåte och gifher för: de wåre undersåter i Haraker Sochn lof och tillstånd att veder kunna och taga oförnämde torp med åker, engs, fiskevatten och alla the ägor der till lyde och aff ålder tillydt.., under prestebolet igen, att niuta.. Av brevet framgår att Nils Larsson egenmäktigt lagt beslag på torpet, som donerats till kyrkan av Jöns Olofsson Kungl. Maj:t beslutade att socknen skulle ha rätt att återta egendomen, i likhet med en dom i häradsrätten. (1543?) I R S = Johan Rex Sveciae eller Sveriges Konung

7 Det äldsta dokumentet i Svanås bruksarkiv från 6 maj Varför har det redovisade brevet, undertecknat av Johan III, hamnat i Svanå bruks arkiv? 1. Det tillhör Harakers socken prästbol och bör finnas bland kyrkans handlingar. 2. Torpet/ägorna som behandlas ligger på mark som inköpts av Sigulsqvarn / Svanå. 3. Brevet är underskrivet av Pontus De la Gardies (d.y.) farmors far Johan III och därför intressant för honom att tillvarata.. De la Gardie är en grevlig släkt, härstammande från en fransk borgarsläkt som på oklara grunder tillskrivits adlig status. En del av släkten var dock möjligen lokal lantadel. Om detta råder delade meningar i forskningen. I Frankrike hette släktend'escouperie och den förste kände stamfadern var Robert d'escouperie (levde omkr. 1387). Han uppges bl.a. ha ägt gården La Gardie i departementet Aude. Släktens svenska gren härstammar från köpmannen Jacques Scoperier ( 1565) i staden Caunes nära Carcassonne i södra Frankrike. Hans son Ponce d'escouperie invandrade till Sverige 1565 och antog namnet Pontus De la Gardie efter släktgården i Languedoc. I sitt äktenskap med en illegitim dotter till Johan III - Sofia Johansdotter - blev han far till riksmarsken Jakob de la Gardie, gift med Ebba Brahe.

8 Sigulsqwarn eller Svanå anges platsen heta på kartan från 1718 I 1635 års jordebok anges att fältherren Magnus De la Gardie äger Sigulsqwarnshemman omfattande 3 ½ öresland fastställdes skatten för hammaren till 300 Riksdaler silvermynt. Den äldsta bevarade relationen av bruket är från På denna anges att Sigulsqwarnsbruk bestod av 4 Hamrar och 8 Härdar. Kartan från 1718 visar platsen för de två dammarna över Svartån, samt Hamarsmedjorna, Såg-och Mjölkvarnen.

9 Svanå bruks stångjärn skeppades ut från Västerås hamn till Stockholm. Största leverantörer 1745 Ramn: Mag. Schenström Olsbenning Långshyttan Gersjö Stabäck Fagersta Ludvika Karbenning Bäckhammar Sura bruk Högfors Horndahl Trångfors Seglingsberg Semla Ramn: Christiernin Engelsberg Norns Ramn: Sam Wendelin Wirsbo Svanå Grängshammar vägdes ton stångjärn in vid järnvågen i Västerås. Det motsvarar mellan stänger à kg/st. Antal foror blir mera än 32 stper dag, med 400 kg/fora under 350 dagar. Som mest kunde 70-talet foror anlända/dag. Vid Svanåbruk vägdes 225 ton in vid vågen, mellan stänger. Antal foror från Svanåblir med samma beräkning ca 2 stper dag. Under april och november skedde få transporter, på grund av det dåliga väglaget. Ramnäs hade fyra bruk och med en invägning 1745 på ca 560 ton.

10 Vågboken från 1768 är den äldsta i Västerås där varje dags invägning redovisas. Bruket/Faktor Antal järn Borgarj. Främmande järn (Skepp. Lisp. Skålp.) Den 19 januari 1768 vägs det från 22 leverantörer in stänger enligt utdraget från vågboken. Största volymen och antalet järn kommer från Ängelsberg med ca 28 ton samt stänger (längst ner) dvsca 16 kg/st. Från Svanåvägs det in 318 stänger med en vikt på 39 skeppund 16 lispund 10 skålpund. Kolumnerna är: Främmande järn (Skeppund, Lispund och Skålpund) Antal stångjärn Borgarjärn (Skeppund, Lispund och Skålpund) Bruket / Faktorn (ex. Rådman Helberg i Västerås)

11 Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning i Svanå Beteckning; T14-29:12. År 1792 den 10de Maij infant sig undertecknad Landtmätare vid Swanå Bruk i Wästmanland Norrbo härad och Harakers Socken, att till följe af Swanå Respektive Ägare Högvälborne Herr Grefve Posses begäran laga delning förrätta emellan samtlige till bemälte Bruk hörande Smeder och Smedje drängar så väl å åker som äng och kålgårdar, hvarvid nedanför i Beskrifningen. för att höra hvad deras yrkanden voro; hvarvid anmältes att enär hwar och en Mästare kan få berga 6 Lass (Hö) och hwarje Swän och hjälpsmederne i samma proportion, Swännerne till 3 Lass och hjälpsmederne 1 ½ lass så vore de alla nöjde,. och de som intet hafva efter den skedde graderingen till fulla värde i lasstal genom penningar efter 40 skilling Lasstalet, hvilket Herr Grefven till vinnande af redigt skull samtyckte

12 Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning Beteckning; T14-29:12. Beskrivning över Smedjevretarna Östra Hammarsmedjan Mästaren Jacob Hane, Mästersvän Magnus Ersson, Mästersvän Lars Hane, Mästersvän Jonas Wekholm. Gärdessmedjan Mästaren Anders Nyström, Mästersvän Anders Westerfors, Mästersvän Johan Knipe, Mästersvän Per Årén Hjälpsmeden Petter Tysk Knipe och Årén äro nu endast hjälpsmeder, men nyttar Mästersväns indelningen i sin tid Manufakturvärket, Östra Spiksmedjan Mästaren Petter Svan, Mästaren Petter Svanbäck, Mästaren Daniel Svanström, Drängen Jan Svanberg, Drängen Carl Adamsson, Drängen Petter Svanström, Drängen Eric Dunderberg, Drängen Johan Utter. Den tilldelade arealen varierade mellan 1 Tunnland 18 Kappland resp. (ca 35 x 220 m) 1 Tunnland 25 kappland (ca 35 x 250 m)

13 Lantmätaren Carl Gustaf Vimans avmätning Beteckning; T14-29:12. Utdraget visa den största av de 11 vretarna, som fördelades för smedernas egna odlingslotter eller kålland. Beskrivningar av smedernas mathållning visar att basfödan var Råg och Kålrötter. Man var länge skeptisk mot potatisen, när den började introduceras.

14 Husförhörslängden i Svanå , under den tid avmätningen skedde. Husförhörslängden HarakerAI:6 ( ) Arkiv Digital Bild 115 / sid 122, visar Mästaren Per Årénfödd 1728, gift 1752 och inflyttad till Svanå1760 från Norberg. Han var den först nämnda hammarsmeden, efter Greve Posseoch hans betjäning samt brukets Inspektor. Sonen Per Persson Årén, född 20/ i Svanå, var mästersven vid den tidigare visade lantmäteriförrättningen.

15 Svanå bruks arkiv i en av brukets ladugårdar. På bilderna syns en liten del av arkivbeståndet i Svanå bruks arkiv. Arkivarien Tomas Adolfsson, från Arkiv Västmanland som sköter arkivet på uppdrag av dagens ägare, söker här efter Svanå bruks kapitalbok från 1792.

16 Register öfver Svanå Capital Bok Pro Anno Arkivet i Svanå innehåller ett stort antal böcker över verksamheten som pågått från 1500-talet fram till början av 1920-talet. Efter bolagsbildning har bruket ägts av Surahammars bruk, som senare köptes av ASEA som senare blev ABB. ABB sålde herrgården, med vidhängande arkiv till AB Arvid Svensson i Västerås. Arkiv Västmanland sköter arkivet på uppdrag av dagens ägare. En av dessa har anfäder som varit bergsmän i trakterna av Grythyttan, Ängelsberg och andra orter. Men även hammarsmeder vid bl.a. Ramnäs bruk. På bilden första sidan av kapitalbok för 1790.

17 Inspektoren Harald Fredric Wedholm, avräkning Wedholm hade 292 Rdl i årslön o förmåner. Tog ut 322:39. Skulden till bruket ökade med 31:3 Från 1791 i Balance 25 Rdl 16 Skill Contantuttag 240 Rdl Uttag Råg, Korn, Havre m.m. 78 Rdl 28 Skill Kyrkoh., Pastor, Smidesjärn Hästskor m.m 4 Rdl 11 Skill Summa 348 Rdl 19 Skill Detta års Lön 250 Rdl Årets stat Råg, Korn o Havre 41 Rdl Kosthåll vid kolkörning 1 Rdl Lön och stat m.m. 292 Rdl Balance till Rdl 19 Skill Summa 348 Rdl 19 Skill

18 FactorenHerr Anders P Ihrforsi Westerås / Svanåbruk Debet Rdl Skil Rst Förlags conto Skp 9 lisp Smidesj Balance conto Summa Släkten Ihrfors Anders Petter Ihrforsvar född 1748 i Västerås. Fadern handelsm. Petter Ihrforsfödd 1714 i Irsta. Ihrforshar varit borgmästare, förlagsmän, fartygsägareoch handelsmän i Västerås. Namnet från stamfaderns födelseort Irsta. (Ihrsta) Handelsmannen Anders Petter var först gift med Birgitta Hülphersfödd 1751, dotter till rådmannen Abraham Hülphersoch Christina Westdahl. Hon dör 1780 varefter Anders P gifter sig med Anna Brita Brodin som dör. Han benämns 1783 KronobränneriInspektören. I ett tredje äktenskap med Beata Uggla får de sonen Gustaf född Handelsmannen Gustaf Ihrforsoch Edla Boman hade dottern Hilda Evelina född 1839, Hon gifter sig 1858 med Frans Henric Schartau född 1828 i Sjösås, Kronobergs län. Denne kom 1851 till Forsby från Stockholm.

19 FactorenHerr Anders P Ihrforsi Westerås / Svanåbruk Texten på denna sida är förtydligad på nästa sida/bild.

20 250 ton FactorenHerr Anders P Ihrforsi Westerås / Svanåbruk Riksd Skill Rst Riksd Skill Rst Balance Conto Stångjerns Conto i Stockholm Afskeppnings Omkostnader för Skp 14 ½ lisp Stångjern á 4 2/3 skill Wägarens arvode för dito 4 skill per 100:de Wanlig Discretion till Wägaren Diverse Spik Sorters Conto Afskeppnings Omkostnad för 182 Skp 2 lisp Diverse Sorters Spik à 5 skill Wägarens Arfvode för dito 8 skill per 100:de Svanå Gårds Hushålls Conto för Ankommit Gods från Stockholm Bruks Omkostninga Conto Gottgör Detta Års Post Conto med HofMarskalken Högvälborne Grefve Herr Knut Posse för Ett Rese Pass til Gefle Summa Riksd

21 Balansräkningen för Svanå bruk Större poster på debetsidan var Herrar Deneke & Pommenesche på Rdl 8 skill. Öfversten Evert Plaan på 160 Rdl Harald Wedholm 56:11 (56:19 just. sista post på -:8) Några smeder hade skulder Jonas Hammerbom 23:38:6 Omsättningen Rdl 26 skill 3 rst

22 Balansräkningen för Svanå bruk Större poster på kreditsidan var Faktoren Anders P Ihrfors Hof Maskalken Högvälborne Grefven Herr Knut Posse Grefvinnan Högvälborne Fröken Beata Posse Inventarie conto Omsättningen Rdl 26 skill 3 rst 40 Rdl 35 skill. 1 rst Rdl 13 skill. 7 2/3 rst Rdl 38 skill. 1 2/3 rst Rdl 17 skill. 17 rst

23 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå Avräkningslängden för Svanå bruk för verksamhetsåret 1789/90. På sidan 11 börjar redovisningen för Hammarsmedsmästaren Per Årén. Den första debetsidan (redovisas som intäkt för bruket) avser nov maj Sidan visar hans uttag av Råg och Korn samt Kontanter. Även ersättningar som utgått för perioden, för Åhréns medhjälpare eller de som ingått i hans arbetslag. Råg och Korn i tunnor (Tu) och (Fj) fjärdingar. Kontanter i Riksdaler, Skilling och Runstycken. 1 Tu Råg 2 1 Tu Korn 2 Contant 5 4 Fj Råg 1 4 Fj Korn 1 Contant Tu 6 Fj Råg Fj Korn 3 Contant 20 2 Tu Råg 4 1 Tu Korn 2 Contant 2 Contant Anders Nyström Petter Tysk 21 7 Hans Åman Magnus Ersson Jonas Hammarbom Jan Högberg 8 13 Petter Granström Olof Tysk Daniel Aska

24 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå Avräkningslängden för Svanå bruk för verksamhetsåret 1789/90. På sidan 13 fortsätter Per Årén uttag av Råg, Korn och Kontanter. Även ersättningar till medhjälparna (Arbetslaget) Slutavräkningen för året innehåller även kostnader för nytt skaft till hammaren samt skatt och ersättningar till kyrkan. Råg och Korn i tunnor (Tu) och (Fj) fjärdingar. Kontanter i Riksdaler, Skilling och Runstycken. 2 Tu Råg 4 1 Tu Korn 2 2 Tu Råg 4 1 Tu Korn 2 1 Tu Råg 2 Contant 20 1 Tu Råg st Hammarskaft 8 Kronofogde Bellander 4 4 Prosten Georg Schotte 12 4 Pastor Johan Hillbom 9 4 Klåckaren Johan Lund 2 8 Förlags Conto 8 Anders Nyström Petter Tysk Hans Åman Magnus Ersson Jonas Hammarbom Jan Högberg Petter Granström Olof Tysk Daniel Aska Cassa Conto Summa

25 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå Korn; 12,0 Ham.skaft; 0,2 Förlags Conto; Råg; 20,5 0,2 Kontant; 60,6 Det övre diagrammet visar fördelningen av olika kostnaderna bruket haft eller har för Per Årén. 50,0 45,0 40,0 35,0 30,0 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 0,0 Cassa Conto; 50,9 Brukets Cassa conto är de fordringar Per Årén har på bruket. Det nedre diagrammet visar ersättningarna som bokförs på Per Årén eftersom förtjänsterna för smidet redovisas på Mästaren.

26 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå Kreditsidan visar att Mästaren Per Årén och hans lag, första halvåret smitt; Rdl:skill. rst Vid Östra Stångj.hammaren 512 Skp 4 1/2 Lisp á 12 skill./skp 128: 2. 5 Vid Gärdeshammaren 196 Skp. 6 1/2 Lisp. à 12 skill./skp 48: :45. 7

27 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå Andra ersättningar Rdl:skill. rst Överjärn; 2 Skp 20 Lisp. à 1 Riksdaler/Skp 2: Arbetslön för En Ny Stångjerns Hammare på Öster 2: General Kohl Conto Ett års Kolskottning vid Östra 1:

28 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå Under första halvårets redovisning uppgick även ersättningar för arbetet i Per Åréns arbetslag till nedanstående belopp. Dessa redovisas även i respektive persons avräkning i brukets avräkningslängd. Under andra halvåret tillkommer Petter Granström och Johan Knipe. Under andra halvåret tillkommer även ersättning för 720 stigar överkol med 80 Riksdaler.

29 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå Per Årén hade med hjälp av sina medhjälpare, mästersvenner och koldrängar producerat Skeppund 39 Lispund stångjärn. I Östra hammaren nämns att det fanns två härdar medan Gärdeshammaren antagligen bara hade en härd. Omräknat till ton uppgick årsproduktionen till 194,5 ton. Förutsättningen är enligt Bergsvikten 149, 6 kg/skp. Varje stångjärn vägde i allmänhet ca 20 kg. Antalet stänger uppgick då till stycken. Stångjärnssmide Skeppund Lispund Ton Stänger Östra hammaren , Gärdeshammaren , Totalt ,

30 Hammarsmedsmästaren Per Årén Svanå Av Kolkontoboken nedan benämnd Stångjerns Hamaren Credit framgår att man för produktion av Skeppund 2 Lispund stångjärn, från 1 november 1789 till samma tid 1790, använt sig av stigar kol. Värdet var 495 Rdl 42 Skill 8 Rst. En kolstig kallades även ryss eller läst och innehöll 12 tunnor eller cirka 19 hektoliter. Kolförbrukningen var 254 hl kol / ton stångjärn

31 Husförhörslängden Haraker för åren På husförhörslängden AI:12 pag. 232 antecknas; Spiksmedsdrängarna Johan Peter Qvist, fol 234, Per Johansson Svanbäck och Johan Fredric Åhlström, se nedan, af Norrbo Häradsrätt, enligt utslag af den 16de Januari 1854, den 30 oktober 1853, föröfvadt olofligt tillgrep och föryttrande av Svanå Bruks jern, dömde att för första resan snatteri, böta, Qvist fulla värdet af 12 Lisp. med 21 skill 7 1/5 rst, Svanbäck värdet af 2 lisp med 1 Rdl 24 skill., och Åhlström, fulla värdet af 1 lisp med 36 skill samt för sabbatsbrott 3 Rdl 16 skill hvardera, äfvensom att alla enskildt skrift undergå. Böterne för dem alla fullt erlagda, enligt krono Länsman Wijkmans Emb. Skr. D 1/9 1854, och enskilda skriften i Harakers kyrkas Sacristia verkstäld den 17de September, 1854.

32 Hammarsmedsmästaren Johan Sundberg vid Svanå bruk. Ett antal anställda hade söndagen den 30 oktober 1853 gjort sig skyldiga till stöld av stångjärn. Den som fick det strängaste straffet var hammarsmedsmästaren Johan Sundberg, född 1817 i Årsunda och inflyttad till Svanå, från Hamrånge Han var 36 år, mästare och familj med hustru och åtta barn. De övriga var yngre samt mästersvenner och koldrängar. På husförhörslängderna benämns Johan Sundberg olika eftersom; 1. Hammarsmedsmästare, 2. f.d. Hammarsmedsmästare, 3. Mästersven, 4. Dagkarl.

33 Hammarsmedsmästaren Johan Sundberg fick största straffet. Efterföljande längd anges han vara räckare och hammarsmedsmästare. Han dör vid 48 års ålder 1865 av hjärtsjukdom. Han benämns hjälpsmed i dödboken. I den första längden, , då han anlände till Svanå skrivs En gång för en mindre stöld undergått hemlig kyrkoplikt. Sedan oförvitlig. Fanns detta med honom när han kom till Svanå? Johan Sundberg fick böta för det sexdubbla värdet av stångjärnet, med 14 Riksdaler 19 skilling 2 2/5 runstycken. För sabbatsbrottet fick han böta 3 Rdl 16 skill. Dessutom fick han en söndag i Harakers kyrka undergå uppenbar kyrkoplikt. Den uppenbara kyrkoplikten hade enligt Wijkman verkställts den 17/ Johan Sundberg fick stå på pliktpallen, längst fram i kyrkan, som straff för sin stöld av stångjärn. De andra, som inte var mästare, fick lindrigare straff. De fick sitt kyrkliga straff, som förmaningar av prästen i sakristian.

34 Mästersvennen Per August Kling var ytterligare en av järntjuvarna. Även mästersvennen Per August Kling, född 1825 i Malma, hade gjort sig skyldig till samma förseelse, som övriga järntjuvar. Han får böta 25 skilling 2 2/5 runstycken för tillgrepp av 14 lispund. Böter för sabbatsbrott uppgick till 3 Rdl 16 skill. Han fick enskildt skrift undergå. Per August dör den 29 juli 1857 i Svanå, efterlämnande hustru och två barn. Dödsorsaken var svår frossa.

35 Johan Fredric Åhlström, från Ramnäs var en tredje av järntjuvarna. Johan Fredric Åhlström, född 1835 kom 1851 till Svanå från Ramnäs. Han var smedsdräng hos f. d. spiksmedsmästaren Johan Erik Svanbäck, född 1801 och död 1857 i Svanå. Tidstypiskt är kanske att bötesbeloppet var högre för sabbatsbrottet. Deras tilltag, finns noterad vid deras namn i husförhörslängderna, under mera än 20 år framöver. Johan Fredric fortsatte efter stölden att arbeta på Svanå, som koldräng hos hammarsmedsmästaren Erik Groth, och senare hos mästersvännen Stålnacke blir Johan Fredric smältaredräng hos smältaren Johan Ludvig Nyström, född 1828 i Norberg.

36 Johan Fredric Åhlström arbetade kvar i Svanå hela livet och gifter sig två gånger gifter sig Johan Fredric med änkan efter hammarsmedsmästaren Åberg, Stina Cajsa Bengtsdotter född 1821 i Nysund, Värmlands län. Hon hade vid det tillfället fyra barn. De får tillsammans sonen Carl Gustaf i december Cajsa Stina dör i jan.1877, vid 56 års ålder. Den då 42 årige smältaren, Johan Fredric Åhlström, gifter om sig i december Hans nya hustru, Johanna Ericsdotter, var född 1847 i Ljusnarsberg. Hon var änka efter stalldrängen på Bengtsbo gård, Jacob Wilhelm Jacobsson.

37 Johan Åberg och hans hustru kom till Svanå från Karlskoga. Fredric Åhlström, född 1835 gifter sig 1858 med den 14 år äldre änkan Stina Cajsa Bengtsdotter, född 1821.

38 Kyrkoplikt, jur., kallades förr den kyrkliga handling, hvarigenom en statskyrkans medlem, som genom ett begånget brott förverkat sin delaktighet i församlingen, åter upptogs i församlingens gemenskap. Den bestod deri att brottslingen erkände sin skuld, betygade sin ånger deröfver, bad Gud och församlingen om tillgift samt utlofvade bot och bättring, hvarefter presten tillsade honom förlåtelse. Kyrkoplikten var antingen uppenbar eller enskild. Den uppenbara kyrkoplikten egde rum inför hela församlingen vid den allmänna gudstjensten, hvarunder brottslingen hade sin plats å den s. k. pliktpallen. Enskild kyrkoplikt försiggick i sakristian eller i kyrkan före eller efter gudstjensten i närvaro af några af presten bland församlingens äldste utsedda personer. Ursprungligen hade kyrkoplikten varit en försoningsakt, hvilken stod öppen för en ångerfull brottsling, som ville åter blifva delaktig af kyrkogemenskapen. Efter hand hade emellertid verldslig lag stadgat densamma såsom en påföljd för vissa förbrytelser, hvilken påföljd förbrytaren genom yttre tvångsmedel tillhölls att underkasta sig.

39 Sålunda skulle uppenbar kyrkoplikt undergås af den, som enligt lag gjort sig förfallen till dödsstraff, men förskonats derifrån, af den, som begått stöld, af den, som slagit eller smädat föräldrar, o. s. v. Enskild kyrkoplikt åter ålades för snatteri, för hor eller annat lägersmål m. fl. förbrytelser. Derigenom hade kyrkoplikten från att vara en religiös akt öfvergått till ett verkligt straff, ett s. k. skamstraff. Såsom sådant qvarstod den i lagstiftningen ända till midten af 1800-talet. Först d. 4 Maj 1855 utkom en förordning, som stadgade, att kyrkoplikt, vare sig offentlig eller enskild, icke vidare skulle ådömas. Genom en annan förordning af samma dag föreskrefs, att sådana förbrytare, som förut skolat undergå kyrkoplikt, vore skyldiga att, innan de finge komma i åtnjutande af Herrans nattvard, låta sig af sin själasörjare i närvaro af några församlingsmedlemmar enskildt skriftas och aflösas. I Finland afskaffades ådömandet af kyrkoplikt och föreskrefs i stället enskildt skriftermål genom kejs. förordn, d. 19 Dec J. H-r.

40 Fredric Åhlströms uttag av Tackjärn och inlämning av Stångjärn Maj och Juni Summa centner Tackjern för Lördag för veckan månad Ton Maj 7 Uttag 114 4,85 14 " 108 4,59 21 " 111 4,72 28 " ,00 Juni 4 " 99 4,21 11 " 76 3,23 18 " 90 3,83 25 " 39 1,66 Summa Summa Centner för Lördag Centner månaden Ton Maj 7 Inv ,06 14 " ,06 21 " ,91 28 " ,44 Juni 4 " ,95 11 " ,29 18 " ,91 25 " 48 2,04 Denna sida visar uttag av Tackjärn på lördagar i centner. Inom ramen omräknat till ton tackjärn. Denna sida visar inlämning av Stångjärn även det på lördagar i centner. Inom ramen omräknat till ton tackjärn. Tabellen är reducerad, se nästa sida.

41 Fredric Åhlströms uttag av Tackjärn och inlämning av Stångjärn Maj och Juni Blooms Smält Summa Summa Centner för Lördag Större Mindre stycken Centner månaden Ton % Utsmid nings % Maj 7 Invägt ,06 84% 14 " ,06 88% 21 " ,91 83% 28 " ,44 122% Juni 4 " ,95 70% 11 " ,29 102% 18 " ,91 102% 25 " ,04 123% Det som inlämnades var dels bloomsoch smältstycken. Varje del vägdes upp i Centner. Det var en vikt som infördes 1739 för större viktualiteter. 1 skeppund va 4 centner. 1 centner var 42,5076 kg infördes decimalsystemet och 1 centner var 100 skålpund. I tabellen är centner med fet stil och skålpund mager stil.

42 Liggare med uppgifter om uttag av olika matvaror m.m. Svanå bruk. Varje kolumn avser speciella varor som Råg, Malt, Salt, Mjöl etc. På varje rad antecknas datum, namnet på den anställde och uttaget. Längst till höger värdet av varan. I en särskild liggare summeras varje persons sammanlagda uttag. Slutligen görs en avräkning mot den anställdes intäkter. Saldot förs vidare i ny räkning och ränta utgår för innestående pengar.

43 Smältaren Fredric Åhlströms intäkter vid Svanå bruk Intäkterna 1880 / 81 Halm Hö Överjärn Dagsverken Byggnadslön Talg Ränta Smältjärn 1 502,24 Balans från ,79 Överkol 380,41 Överkol Överjärn 114,71 Smältjärn Hö 60,00 Halm 15,00 Balans från 1880 Byggnadslön 10,00 Dagsverken 4,65 Talg 3,75 Ränta 45,00 Fredric Åhlström Intäkter

44 Smältaren Fredric Åhlströms intäkter vid Svanå bruk Fredric Åhlström Svanå bruk Kronor Kronor Nov - 80 Balans från ,79 Okt 81 Smältstycketillverkningen Arbetslön för 6008,94 Centner Smältjern à 25 öre 1 502,24 Byggnadslön 10,00 7 1/2 lisp Talg à 50 öre 3,75 Utfodring 20 Ctr Hö a 3,00 60,00 Utfodring 20 Ctr Halm a 0,75 15, ,99 Jernräkning med Smältsmederna 76,47 Centner Öfverjern 1,50 114,71 Kolräkning med Smältarne 152 2/12 Stigar Öfverkol à 2,50 380,41 Dagsverken 3 Mansdagar à 75 öre 2,25 4 Gossedagar à 60 öre 2,40 4,65 Intresse Ett års ränta å 900 kr à 5 % 45,00 Kronor 3 042,55

45 Smältdrängen Carl Åhlströms intäkter vid Svanå bruk Av denna avräkning kan man se att Carl Åhlströmhade en fordran från bruket på 58,20 vid verksamhetsårets början 1/ Under 1881 fick han 220:-av sin far smältaren Fredric Åhlströmsamt ränta på det balanserade beloppet. Smältdrängen Carl Åhlström Kronor Nov 1 Balans från ,20 Okt 31 Svanå Fr. Åhlström 220,00 Intresse Ett års ränta 2,50 Kronor 280,70

46 Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanåbruk nov okt 1884 Intäkter och dess värde i avräkningsboken. (Brukets kreditsida) 3 142,20 Centner smältstycken (133,5 ton) Kr. 785,55 Skummjölk Byggnadslön Dagsverken 63 10/12 stigar Överkol 159,59 Fordran på bruket Sötmjölk Överjern Talg Mansdagsv. Smältstycken Fordran på bruket 91,58 18,33 Centner Överjärn 27,50 Överkol 91 1/4 ka Sötmjölk 22, /4 ka Skummjölk 10,95 Byggnadslön 5,00 5 1/2 dagsverken 5,25 3 3/4 lisp Talg 1,88 Intäkter C Åhlström 1 centner är 42,5 kg Kronor 1 110,11

47 Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanåbruk nov okt 1884 Uttag av matprodukter och dess värde i avräkningsboken. (Brukets debetsida) Kött Potatis Vetemjöl Humle Fisk Korn Salt Sill Råg Prod. Råg Kr. 90,10 Mjölk 59,56 Malt 28,89 Kött 23,76 Potatis 15,00 Vetemjöl 11,76 Sill 10,74 Malt Korn 6,00 Mjölk Humle 4,00 Fisk 0,85 Matprodukter, C Åhlström Salt 0,50

48 Avräkningsbok för Smältsmeden C Åhlström, vid Svanåbruk nov okt 1884 Uttag av övrigt och dess värde i avräkningsboken. (Brukets debetsida) Skift Hjelpsmide Halm Fattigvård Skoning Kolkärra Hammarskaft Utlagor Bibel Slöjdauktion Kol Skift Glasinsättn. Mäl Fordran på bruket Kontantuttag Övriga omkostnader för C Åhlström Kontant Kr. 576,60 Fordran på bruket 220,11 Mäl (Vad är det??) 10,80 Kol 40 1/12 stigar 10,02 Utlagor 7,58 Skift à 0,75 7,50 Skift à 1,0 7,04 Bibel 6,15 Skoning Kolkärra 4,00 Hjelpsmide 2,40 Halm 2,25 1/4 i Hammarskaft 2,00 Slöjdauktion 1,25 Fattigvård 0,75 Glasinsättn. 0,50

49 Arbetslaget efter sista smältan i 1920-talets början. Det finns filmat och på CD-skiva. 1. Anders Henrik Vågberg, född 19/91848 Graninge död 2/51930 Svanå 2. Lars Sundqvist, född 4/41851 Söderbärke död 15/61931 Svanå 3. Carl Johan Åkerberg, född 25/11850 Tysslinge död 15/61931 Svanå 4. Carl Åhlström, född 25/ Svanå död 11/51931 Svanå 5. Per Johansson Vestling, född 30/71851 Djura död 11/ Svanå 6. Carl August Vestling, född 6/21880 Sundborn död 27/ Västerås Domkyrkoförs.

50 Carl Åhlström Född 1858 i Svanå Smältsmed Död 1931 Svanå Abraham Åhlström var koldräng Född 1808 i Gunnilbo Död i Ramnäs Johan Fredic Åhlström var smältsmed i Svanå, född 1835 i Ramnäs och död 1910 i Svanå Gunnar Åhlström född 1915 i Svanå Kommunalråd i Surahammar Död 1994 i Surahammar Per Åhlström född 1946 i Surahammar Chefredaktör i Sollefteå och Stockholm Bosatt i Philadelphia USA

51 Sedan generationer tillbaka har Åhlströmmare varit sysselsatta med järnhantering. Smältsmeden Johan Fredrik* Åhlströmsfar är smedsdrängen Abraham Åhlström, född 1808 i Gunnilbo. Abrahams far var skepparen Hans Hansson Åström född 1763 i Åvestbo, Västanfors (Fagersta kommun) Han var skutskeppare på Kolbäcksån. Nedanstående del av antavlan visar att Hans Hanssons far, farfar, farfars far och farfars farfar, var bergsmän i Västanfors socken. Man kan ha varit bergsmän redan under 1500-talet, eller tidigare.

52 Några hyttorna i Västanfors socken (Fagersta) På bilden syns ett antal hyttor (även hamrar fanns) i Västanfors socken, där anfäder till Åhlström varit bergsmän. Hedkärra, hytta där Anders Olsson var bergsman. Åvestbo hytta där Abraham Andersson och hans son Hans Abrahamsson var bergsmän. Strömsholms kanal passerar sjön Lilla Aspen fram till slussen i Västanfors. Ytterligare slussar finns på väg uppför Kolbäcksån/Strömsholms kanal, bl.a. vid Semla, innan man hamnar i Vad, Söderbärke socken. I Vad, vid Södra Barken fanns en av många bergsvågar. Där vägdes stångjärnet, innan frakten ner till Mälarens städer över Västerås, Köping och Arboga till Stockholm.

53 Väster Hedkärra (Akt 19-fag-7) från Gård 1 är Johan Hanssons, 2 är Nils Olssons, 3 är Jöns Hanssons och 4 (utanför bilden) är Herr Per Månssons, kallas Nya Skrikebo.