Hagströmer, Anders Johan

Transkript

1 Hagströmer, Anders Johan Förslag till ett bättre och lindrigare lärosätt uti chirurgien, eller den utvärtes läkarekonsten. =Anon=. Stockholm, hos kongl. bokhandlaren Askergren (Gefle, tryckt hos Ernst Pet. Sundqvist.). Gävle 1770

2 EOD Miljoner böcker bara en knapptryckning bort. I mer än 10 europeiska länder! Tack för att du väljer EOD! Europeiska bibliotek har miljontals böcker från till 1900-talet i sina samlingar. Alla dessa böcker går nu att få som e-böcker de är bara ett musklick bort. Sök i katalogen från något av biblioteken i ebooks on Demand- nätverket (EOD) och beställ boken som e-bok tillgängligt från hela världen, 24 timmar per dag och 7 dagar i veckan. Boken digitaliseras och blir tillgänglig för dig som e-bok. EOD bokens fördelar! ÂÂ Få samma utseende och känsla som med originalet! ÂÂ ÂÂ Â Â Använd ditt standardprogram för att läsa boken på skärmen, zooma och navigera genom boken. Skriv ut enstaka sidor eller hela boken. Sök: Använd fulltextsökning för enskilda fraser. Â Â Klipp & klistra: Kopiera bilder och delar av texten till andra applikationer (t.ex. ordbehandlingsprogram). Villkor för användning Genom att använda EOD-tjänsten accepterar du de villkor som ställs av biblioteket som äger den aktuella boken. ÂÂ Villkoren på svenska: Fler e-böcker Redan nu erbjuder 30 bibliotek från 12 europeiska länder denna service. Mer information finns tillgängliga via boken. ÂÂ books2ebooks.eu Kungliga Biblioteket

3 FÖR SLAG \(< Ts. - r Jiiir.,.. A-r v TILL»Too&./V: ETT BÅTTRE OCH LINDRIGARE LÅROSÅTT UTI CHIRÖRGIEN, ELLER DEN UTVÅRTES LÄKARE KONSTEN. - W Al. /M&STRO/kYERL *«,««*» j o j l j w STOCKHOLM, Hos Kongl, Bokhandlaren A s k e r g r e n 1770, Z.

4

5 FÖRETAL. ill ll<j % \H \^ a d fortkomfl och ynneft ja g kan låfva detta m itt ringa och forfta arbete om det en gäng komnier fo r allmänhetens ögon, kan ja g v ä l redan förut v eta, hälft dä det är mig ganfka v ä l be kant, huru inrotade fedvanjors och bruks af fkaffande koftat mängen arbete, moda, för tret och bekymmer, j a ofta ej kunnat full bordas utan blods utgjutelfe, alt fäfom fedvänjan har va rit til. Ingen fom gjör fig

6 ) mår ( modet at genomläfa dennå lilla TraElat, hop pas jag fkal hinna fäga at Chirurgiens nu varaiide lärofätt är godt nog, helft jag väl efter min formägo fkal fåka at ofvertyga Mi. na läfare om defi origtighet. Om detta mitt liua arbete af de mina läfare, fom äro rätt finnade och med eftertanka hetänka det nu, varande lärofattet, väl uptages; fä blirjag jjågd. I en framtid torde då jag äfven dri ft a mig npte for det allmänna flere arbeten, fo?n ett blidare ide kan gifaa tilfälle til, jemte mitt-namn fom jag nu med flit häuer cache, for at åtminjlone fria min perfotz. från det omdöme, fom jag med flört fkjäl kan tro de mindre vältänkte torde tilägnci denna min fkrift, Emedlertid har jag ftändigt hållit före at jag år mitt fädernesland fkyldig all den tjenft, fom jag kan gjöra, och är det for mig en heder, om något godt eller någon förändring genom denna fkrift kan åfladkommas. Mån-

7 ca D. D. V/f å n g a torde nu inbilla fig, at ChiT JL rurgien ftode på få goda fotter, at desf grund och lårofått ej borde det minfta' roras, mindre aldeles ikuliilås; jag medgifver det gjårna, at vi hafva fådanna månner nu uti denna Vettenfkap, at de ras Theoretilka grund år ftadgad på få fafta fotter, at denna aldrig båttre kan ftadgas, och hafva vi åfven vål de Theoretifka grunder iå vål fom de Practifka osf nu få vål foreftålde, at de aldrig det minfta af mig kan vid rörasd ock uptåc) '{ 3.. kes

8 kes vål ånnu m era få uti D enna Tom uti andra V ettenfkaper; m en v i vilja n u allenaft fe på det hos ofs brukeliga lårofåttet famt huru en ung Studiofus Chirurgia; fornoter fma förfta och' båfta år, få låra v i, ej utan fårdeles håpenhet, få fin n a, at den aldraminfta tiden användes på låfande u ti de for dem fkrefna boc ker, utan måffca tiden fornotes genom ra kande y arnens fpringande ät defi H errar, m e d flere for e n ung Studerande helt otjånliga faker och fyflor. Det- ko Rar h o n o m likväl fex, 8 a 900 Dal. at få iåra hos en fådan H e rre, at hvilken han gjor m era drång fyflor ån fådana, fom anftå en difcipel Å nnu vårre o m han intet betalar for fig, då måfle han forft vara hos fin H erre i 5 å 6 år och dock ej få af hora några lektioner hvarken publica eller Pri vata, intet lårer han få då bevifta opera tioner på L azarettet m. m» Lycklige v o ro de Studiofi, lo m biefvo utlärde hos H e rr Archiater Schiitzer och hos H e rr Profelsor A crell, m en ack! H u ru olyckeliga åro vi icke, då defsa ftora m ånn ta git från ols affked. M an corde bjuda till at forlvara rakningen och gam la lårofåttet därigenom at m an dåraf få r ett g o d t och lått Handalag fom ko m m er en o m vål

9 ) o ( 7 vål till pafs vid operationer fom man uti framtiden kan komma at forråtta, men hvar och en fom har någon aftertanka lå rer kunna finna, at 3 ofta 4, 5, å 6 år år nog lång tid for at allenaft fkaffa fig ett godt handalag, och kan man for at ge nom denna innocenta operation eller gjoromåhl fkaffa fig ett lått handalag, gå till en Badare (åt hvilka all rakning borde låmnas) fo ra tcpå en månad låra fig raka. Många af de Ål dre Herrar Chirurgi tor de villa fårlvara rakning på det fåttet, at de fåga fig fjelfva därigenom allenaft brin gat fig op uti verlden til de importante fyflor fom de nu åga, men dem (varas, a t jag for min del tror at om båttre Chi rurgi ån de funnits uti Sverige, få hade få af dem fetat vid de fyflor de nu fittja. Defsutan om alla tånkte på det fåt tet, fkulle aldrig någon ny genvåg til lår dom upfinnas, utan alla måfte då tråka dens gamla elaka vågen. Mången torde hålla före, at detta år det minft koftfamme lårofåttet, ty om man vil tråla uti 5, 6 å 8 år flipper man at betala låropengar och hålles dock med mat och husrum, mera jag tror aldeles det, at råttfinte foråldrar ville kofta på något mera, allenaft de få glädje af dem uti framtiden, och om det* ):( 4 «

10 8 & ) o ( * t a l å r o f å t t e t ej å r f å d y r t, f å t r o r ja g d o c k a t d e f o r a f å t t j a f in a b a r n u t i e n f å d a n l å r a, f å l l a n f å f å f l o r g lå d j e a f d e r a f o m o m d e k o fta t p å d e m n å g o d t m e ra. N å r n u e n G e få ll, f o m h o s e n f å d a n H e r r e å r u t l ä r d, h v a r e f t h a n ej a n n a t g j o r d t å n r a k a t ; f la g it å d e r o c h ti l d e t n o g fta fe d t e tt V u ln u s, u lc u s, f r a a u r a, e l l e r ' l u x a t i o n, m e n a ld e le s i n g a o p e r a t i o n e r o c h f v å r a f j u k d o m a r, k o m m e r p å la n d e t f o r a t h je l p a e n h o p a r m a f j u k a, a c k! H i m m e l h v a d u n d e r o m tå i å 2 i b l a n d 2 0 f u l l k o m l i g e n b lif v a t i l h å lf a n r e f l i t u e r a d e, d å b r u k a r h a n u t i a lla u t v å r t e s f å r o c h fk a d o r E m p la flru m f tic tic u m H a m b u r g e n f e e l l e r D i a p o m p h o t y g o s, u t a n å tf k iln a d, o c h h u r u m å n g a lå ra ic k e d å u n d e r h a n s h a n d f å lid a o n o d ig p i n a, a c h l h u r u o f ta l å r e r h a n m i l s t a g a f ig b å d e o m f j u k d c m a r n a s n a m n o c h f o l j a c k te lig e n å fv e n o m d esi C u r. D å b ru k a r h a n fra å o r a c e l R e c e p t e r d e m h a n f l i te l ig e n a f c o p i e r a r, o c h H ä n d i g t b å r h o s fig, g l ö m m e r h a n d e m u ti h ä ftig h e t h e m m a, a c k! u ti h v a d å l e n d i g t t il f t å n d b e f i n n e r h a n f ig i c k e d å ; d å m å f l e h a n f o r f t g å h e m tilb a k a f o r a t k u n n a f å a fc o p ie ra n å g ra, m e d h v ilk a h a n o fta m e r a fk a d a r å n g a g n a r d e n a rm a p a t i e n t e n f o m å r h o n o m a n f ö r tr o d d» Af fm I ^

11 t fin egen dumma fealia kan han ej utprå la det ringafte. A ch' D a arma folk, fom måfte tiliita fådane läkare! vore du ej af få ftark natur, vifserligen vore Sverige genom låkare kondens vårdslofande redan ode på inbyggare. Frågar man efter ordfaken til fådan okunnighet, få kan ej annat fvaras, ån at han ej har lårdt bättre; frågas då hvarfore han ej genom flitigt låfande fkaffat fig båttre Theoretifk kunikap, få fvaras at han uti fin ungdom ej annat lårdt ån raka och nu år nog och minne få forfallit, at han ej mera har ringafte luft at låfa. Man kan vål fåga at under hans låro-tid har han vål- rakat men han har dock haft mången ledig ftund på hvilken han kunnat taga til Boken; men den fom varit på rakftuga lårer vål veta, at i de flåfta år åfven få mycket at gjora fom uti en kryddbo, hvareft ftrom» mar folk in och ut ftåndigt, och då man år uti fina båfta Concepter, får man ofta lo f uphora med hela lafaingen och up at raka eller fpringa ett årende åt fin H erre, hvarigenom man vål lårer kunna finna, at ej annat åii ledfna kan upvåckas hos ungdomen, få at de til flut ej mera git ta Te uti någon bok. Hvar och en fom tillika har om fig någon ambition lår er ):( 5 kun-.

12 to ) o (. kunna finna, at en fom varit vid Academ ien for tinhem ta åtfkilliga vetenfkaper, då han utväljer Chirurgien til fitt Hufvudfludium fnart lårer ledma, då han i ffellet for flitigt låfande och lårande måfte iprin ga m eä rakbåckenet kring gatorne och utråtta drångfyflor, lamt måfte åndå ofta betala fina dryga laropengar då derem ot en bondedrång på hviiken dels foråldrar ej koflat det ringafle, får betalning for det han tjånar. Nej m ina H errar Chirurgi få långe detta lårofåttet år brukeligit, låra vi aldrig få tånka på at kunna drifva vår vetten ikap til fadan hogd fora de invertes Låkarena eller Medici fin vettenikap hafva d rifvit; vi fkola bjuda til gå opp uti lika hogd m ed d em, m en det kan ej vinnas utan lårofåttets ändring, v i fkola ofs på minna, hvad fkam det år for ofs Svénfka Chirurgi, atingen af ofs har bjudit til rik ta vår vettenikap m ed några Böcker och nya ron utan har altid Medici behållit den hedern fo r fig. Men D e H er rar Chirurgi fom hafva hunnit til den grad uti vetenfkapen, at de fa hafva lär lingar, åro fjelfva dårtil fkulden, emedan de ej annat dem låra ån raka* och flå åd er heller til det högfla at läka et ringa

13 ) O ( II Vulnus eller ulcus; Der de dock bora låra dem troligen alla de ftycken fom ho ra til Chirurgien. Nej mina Herrar villja ni nu gjora Eder be/vår at fe igenom Detta mitt forflag til ett nyare och formodeligen båttre Lårofått, få hoppas jagat åtminftone de omtfinnade måga antaga det fom den endafte hjelp til Chirurgiens båttre håfd uti vårt Fädernesland. Kun de jag fmickra mig med det hoppet at detta mitt Forflag någonfin uti mitt Kjåra Fädernesland kunde; blifva antagit få fkattade jag mig lyckelig at åtminftone hafva gifvit anledning til ett nytt och godt Lårofått. Emedlertid få troftar jag mig med den vanliga termen: D ixi &r Salvavi animam meam. Nu fkai man fåledes aldeles lägga utur Tankarne det Gamla Tyfka Lårofåttet, hvilket vi nu i Sverige bruka, och bora gifva forflag til et nytt Lårofått, då unga Studiofi Chirurgia: bor de Studera fin Vettenfkap på famma fatt lom en ung Studiosus Medicine ftuderar Medicin. Och borde ingen få Stude ra Chirurgien hår uti Stockholm forrån han förfl varit vid Upfala eller någon annan Academie for at fkaffa fig Kundfkap uti Språken och humaniora åtminftone. Då borde alt raka lemnas åt Badarena och i deis i 'I

14 » * ) O ( # de& rtålle bora då unga Studiofi flitige afhora hår i Stockholm våra Storå Profefsorers och Lärares Bergii, Martins och Schulzes föreläsningar. Om de åter vo ro uti Upfaia eller vid någon annan Åcademie, borde de afhora de dårvarande och af Hoga Ofverheten tilfatte Lårare. Dårjemte borde de flitigt låfa hemma for fig fjelfva for at feaffa fig en god Theorie förutan hvilken ingen fund praxis kan fås. De fom ej hade få lågenhet och pengar at med egna medel holla fig uti Stockholm eller vid någon Academie, borde antaga Condition och därigenom foka uphjelpa fig. Ingen borde eller till Chiriargien antagas fom ej åtminftone forflodo de måft brukeliga Språken fåfom Latin, Tyfka, och Franfyfka, och vet vål åfven hvar och en förfaren Chirurgus huru ftor nytta man har af Engelfkan, Hollendfkan, Italienlkan famt fornåmligaft af Graekifkan hvar af de måfta T er mini artis deriveras, men de(sa fåfom fvårare kan man jufl icke af en nybegynnare fordra. När man nu kommit få vida u ti;ve- ienikapen, at man tiltror fig taga Candidat eller Gefålis examen, (ty då borde uti

15 & ) O ( <& 13 uti Chirufgien åfven få vål vara Candidater och Licentiater fom uti Medicin,) få borde man därtill flåppas utan affeende på defs år och tiden fejdan han uti Societeten blef infkrifyen emedan et qvickt génie kan fatta det famma på ett (om ett trögare ej kan fatta under 2 å 3 år; Kunde han då ej genomgå fm exa m en få finge han gå tilbaka for att lara båttre til en annan gång, ty då borde examina anftållas ftrengeligen hår uti Stockholm af Profefsorerne eller af de' forra Herrarna uti Chirurgifka Societeten fom dock da borde anftåila lina examina ftrångare ån forr; och ej genom flåppa fådana hvilka aga ganfkå liten kundfkap uti Annotomien fom likväl år nyckelen til Chirurgienj mycket Iharare borde De afvika fadane fbm ej voro vål hema uti Chirurgien och Materia Medica. Inga andra borde då framflåppas och til tjenller och ämbeten befordras ån De fom genom vackra Lårdoms prof fkiit fig från alla Klåpare och fiifkare af hvilka (ty Varr) vart Fädernesland år nog ofverhopat. Men dettta Lårofåttet låra de nu varande gamla Chirurgi agta fig for ae famtycka till om ej en hogre magt tvin gar Dem dertiu; T y då måfte De Fåle* fkåre

16 14. ) o ( # fkårer fbm åro vid Gardie och Artilleriet, och fåledes nödgades hålla rakning, fåka fig hjelp för betalning, uti Det ffcalle de nu få betalning af dem fom hjelp a dem. Stipendia voro vål vår Nådiga höga öfverhet tillika med andra barmhertige mån betänkte om at til derina Nya Academie fkjånka emedan vi hafva få ftore prof på Vår Öfvérhets valvilja för alla Vettenfkapers upodling uti Vårt Fädernesland. Mitt förfta få vål fom det fifta blir det at önlka det Detta Lårofått måtte nå gon gång antagas, vore någon måk tig at tånka up et båttre ån detta och om det blefve antagit få fkulle det vara min ftérfta glådje, och kunde jag dock flatera mig dermed at hafva lönderbrutit vårfta Ifen; ingen må dårföre undra at håruti denna Skrift kan finnas många ofullkomligheter emedan jäg år den förfta fom mig Vetterligen har fkrifvit m ot Detta vårt Låro fått uti Sverige. Ingen må nu mera un dra at vi hafva få många Landsfufkare då man allenaft betracktar det nu varan de Lårofåttet. Men jag hoppas at Vår Höga Ofverhet en gång kaftar ett upmerkfamt öga på Chirurgien och våra nu Varande Chirurgi uti allmenhet och då hoppas jag de tånka på båttre Lårofått; torde

17 * } ' O ( -fr IS förde då hånda at Detta mitt Lilla Arbe^ te komme uti nådigt fkjårfkådande och utur fitt intet blefve uphulpit. T il Slut vill jag onlka, at, på det Medicinen och Chirurgien ej for Ihart måtte falla i lägervall uti Sverige, vi len ge hos ofs måtte få behålla våra Stora Månner Rofenftein och Linne hvars namn uti hvar och en rått tånckande Låkares Minne borde flå ikrifvit med gull ftyl. Ach! ufla Sverige då Du jåmte Dem åfven måfte Sakna en Petterfen, Schtitzer, Acrell, Bergius, Martin, Schultz, Bergftrahl med flera fom hafva varit Fädernes landet til ftorfta Heder; Då blir landet fullt med Fufkare och Idioter, och då måfte m an, men for lent, tanka på Nytt Lårofått uti C h ir u r g ie n. A n d e,

18

19 books2ebooks.eu e-böcker från ditt bibliotek av ebooks on Demand digitaliserad av Kungliga Biblioteket