FOCUS 7. Chemical substitution in the construction industry

Transkript

1 FOCUS 7. Chemical substitution in the construction industry Erik Gravenfors, chemist and ecotoxicologist, Swedish Chemicals Agency (Sweden) Anna Lennquist, toxicologist, Chemsec (Sweden) Sussi Wetterlin, Managing Director, Basta (Sweden) Moderator: Arne Jämtrot, Project Manager, Environment and Health Administration, City of Stockholm

2 Emissioner av farliga kemikalier från byggmaterial Förslag till nationella regler Erik Gravenfors Kemikalieinspektionen

3 Tillstånd Kemikalieinspektionens uppdrag Målet- Giftfri Miljö Kemikalieinspektionen prövar ansökningar för godkännande av växtskyddsmedel och biocidprodukter Tillsyn Kemikalieinspektionen utövar tillsyn över importörer och tillverkare av kemiska produkter och varor Utveckling av lagstiftning och andra styrmedel Bistår regeringen i regelutvecklingen inom EU och internationellt Branschdialoger, ekonomiska styrmedel, offentlige upphandling

4 Olika frivilliga bedömningssystem i Sverige Miljöbedömning av byggmaterial: Miljöbedömning av byggnader:

5 Effekten av frivilliga system

6 Farliga ämnen i byggprodukter Utdrag ur KemI:s regleringsbrev för budgetåret 2015:

7 Projektplan Leverans = 1 december

8 Underlag från kartläggningsfasen Regeringsuppdraget om ftalater Referensgruppens synpunkter (möte: 6 maj) Konsultrapporten Kartläggning av farliga ämnen i byggprodukter i Sverige Studiebesöken i Tyskland, Frankrike och Belgien Övrigt insamlat material

9 Rapport om ftalater 2014 Hälsoeffekter Exponering Halter i människa trots snabb nedbrytning. Källor Mat Inomhusmiljö PVC-golv (DEHP och DINP) Varor Förhöjda nivåer för barn

10 EU-LCI concept

11 Konsultrapport 2015, IVL Prioriterade farliga ämnen CMR-ämnen Hormonstörande ämnen Allergiframkallande ämnen Fokus på organiska ämnen VOC och SVOC

12 Konsultrapport 2015, IVL Prioriterade farliga ämnen (CMR + allergi) enligt CLP samt EDS-databas och SIN-list 46 ämnen Ämnen registrerade inom Reach för användning i byggsektorn

13 Identifierade prioriterade farliga ämnen 46 ämnen

14 Förekomst av farliga ämnen i byggprodukter

15 Identifierade emissioner från byggmaterial i den öppna vetenskapliga litteraturen

16 Emissioner från golvmaterial

17 Emissioner från väggar och tak

18 Identifierade ämnen i nationell lagstiftning

19 Förslag till svensk reglering Ambitionen är att så långt möjligt anpassa regleringen till förutsättningarna enligt EU:s regelverk. Lämpligare att reglera utsläppande på marknaden än användning. Gränsvärden för emissioner innebär att harmoniserad standard ska tillämpas och produkterna CE-märkas. Prioriterade produktgrupper är golv, väggar och innertak

20 Byggproduktförordningen (EU) nr 305/2011 (CPR) I CPR anges grundläggande krav för byggnadsverk Basic Works Requirements, BWR Egenskaper inom BWR ligger till grund för vad som kan mandateras i uppdragen till standardiseringen. Nationella regler avgör om kraven är relevanta och i så fall regleras i respektive länder CPR innehåller inga materiella krav på byggprodukter.

21 Exempel på testresultat, golv

22 Vårt förslag

23 Förslag på gränsvärden (ca 190 specifika)

24 Förslag på gränsvärden

25 Free Wi-Fi! Connect to network: Waterfront #BuildSust16 #BuildSust16

26 Substitution: att byta ut farliga kemikalier Anna Lennquist SGBC 2016

27

28 And more to come CHEMSEC BUSINESS GROUP

29 KEMIKALIEPRODUKTIONEN ÖKAR FÖR VARJE ÅR

30 VAD VET VI OM DE KEMIKALIER SOM ANVÄNDS? REACH: No data, no market I kraft 2006 För-registrerade ämnen: Antal registrerade ämnen (31/ ): 9032 Sista deadline 2018 Uppskattning: Det finns ca 1500 SVHCer, dvs ämnen som är: Carcinogena Mutagena Reproduktionstoxiska Svårnedbrytbara, bioackumulerande Andra egenskaper: tex hormonstörande

31 FORSKARE SLÅR LARM Uppsala Consensus statement 2016: Kemikalier- fetma Helsingör Statement 2014: Fluorerade/ perfluorerade ämnen Endocrine Society : uppskattar efter en serie rapporter de totala kostnaderna för hälsoeffekter i EU till 157 miljarder om året.

32 BYGG FÖR FRAMTIDEN Inomhusmiljö påverkar hur vi mår och presterar Det vi bygger nu ska klara framtida reglering Cirkulär ekonomi: spårbarhet

33 ATT LIGGA STEGET FÖRE: SIN LISTAN

34 Omfattar samma ämnen som omfattas av REACH tillståndsprövningsprocess, dvs inte pesticider, läkemedel, intermediärer etc Baseras på offentligt tillgänglig information och data Alla ämnen på SIN Listan är bevisat farliga, men alla ämnen som inte är på SIN Listan är inte bevisat ofarliga Initiativ från den Europeiska miljörörelsen Identifierar särskilt farliga kemikalier Baserad på REACH kriterier för Substances of Very High Concern SVHC

35 KEMIKALIER PÅ SIN LISTAN

36 Hormonstörande ämnen på SIN Listan Forskarunderlag: TEDX, grundat av Theo Colborn: Identifierat och utvärderat all tillgänglig data (fler än studier identifierade, fler än 400 undersökta i detalj) Studierna sammanfattade i en databas Urvalet gjort av ChemSec, enligt WHOs definition Endokrin verkningsmekanism Skadlig effekt Dessa två kan sättas i samband

39 VEM ANVÄNDER SIN? odatabasbesökare från hela världen omultinationella företag, ex H&M, IKEA, Boots, Skanska. oinitiativ som tex ZDHC odiskuteras och refereras där ny kemikalielagstiftning tas fram oviktig drivkraft för innovation inom kemiindustrin enligt EU COM ofinansiella investerare ooffentlig upphandling

40 SUBSTITUTION the replacement or reduction of hazardous substances in products and processes by less hazardous or non-hazardous substances, or by achieving an equivalent functionality via technological or organisational measures. Lohse/Lissner (2003)

41 TILLVÄGAGÅNGSSÄTT När det går: härma andra! 1. Definiera använding, funktion och behov 1. Behövs kemikalien? 3. Kan vi undvika den genom att byta material? 4. Kan vi undvika den genom att byta mot en annan kemikalie?

42 KAN SUBSTITUTION LÖNA SIG? Ligga ett steg före, undvika överraskningar Ses positivt av kunder Nya lösningar är kostsamma i början, priset går ner med tiden Användning av farliga kemikalier medför merkostnader Reglering påskyndar innovation Marknaden för alternativ växer

43 EXEMPEL SKANSKA/SUBSPORT Murbruk Tidigare: farligt avfall, läkarundersökning Krävande kund Leverantör som redan utvecklat alternativ Något andra krav på förhållanden, Inget farligt avfall, ingen läkarundersökning

44 TIME TO TALK ABOUT ALTERNATIVES

45 CONTACT Anna Lennquist Senior Toxicologist

47 Substitution i bygg- och anläggningssektorn med hjälp av BASTA-systemet Sussi Wetterlin

48 Varför är substitution så viktigt i bygg- och anläggningssektorn??

49 Varför är substitution så svårt? (1) Tidskrävande att få fram information om det kemiska innehållet Kemiska produkter Enklare material Komplexa artiklar Ökande tidsåtgång Ökad produkt komplexitet- längre leverantörskedjor Kemiska ämnen har sina kemiska och fysikaliska begränsningar

50 Varför är substitution så svårt? (2) Komplex kravspecifikation - Miljö och hälsa - Lagstiftning - Teknisk prestanda - Installation Hållbart - Hantering Ekologiskt - Pris Klimatsmart - Livslängd Kretsloppsanpassat - Återvinning - Etc Giftfritt

51 Syfte BASTA Att bidra till att uppnå Sveriges nationella miljömål Giftfri miljö Ett system för fasa ut ämnen med särskilt farliga egenskaper från bygg- och anläggningsprodukter Driva på substitutionsarbetet genom att involvera leverantörer av bygg- och anläggningsprodukter Öka kompetensen i sektorn genom att ställa krav på systematik och rutiner Öppen och fritt tillgänglig information för medvetna materialval

52 Historik BASTA Många initiativ kring farliga ämnen i byggprodukter och byggmaterial Svarta listor BASTA startat 2005 EU finansierat forskningsprojekt (2004) BASTAonline AB - samägs av IVL Svenska Miljöinstitutet och Sveriges Byggindustrier

53 BASTA-systemet Öppen databas Mer än kvalificerade artiklar Kemiska egenskaper inte en lista av kemikalier

54 BASTA baseras på leverantörens aktuella och kvalitetssäkrade bedömning

55 BASTA utgår från FARA och inte RISK FARA Inneboende egenskap hos ett ämne som kan ge upphov till en negativ hälso- eller miljöeffekt Exponering RISK Sannolikheten för att en viss händelse inträffar Konsekvensen av att denna händelse inträffar Svårt att ta hänsyn till alla möjliga exponeringsscenarier Riskbedömningar kräver helt andra underlag om de inte ska tappa i kvalitet

56 BASTA egenskapskriterier CLP CR (kat.2) Spädbarnsskador Akut giftighet Flyktiga organiska ämnen Prio - riskminskning Allergiframkallande Mutagen (kat.2) Mycket hög akut giftighet Hög kronisk giftighet Miljöfarligt långtidseffekter Prio - utfasning Särskilt farliga metaller Pb*, Hg, Cd Ozonnedbrytande SVHC CRM (kat. 1A & 1B) PBT vpvb Hormonstörande (kat 1&2) Baseras på CLP och Prio Produkter som klarar systemets högt ställda krav gällande kemiskt innehåll. Innehåller inte Utfasningsämnen eller Riskminskningsämnen Produkter som klarar systemets baskrav gällande kemiskt innehåll. Innehåller inte Utfasningsämnen

57 Vad krävs för att egenskaper tas i in BASTAs kriterier? Vetenskaplig förankring Lagstiftning och vedertagna kriterier Standardiserad metod Full transparens Långsiktighet Tydlighet Begränsade tolkningsmöjligheter Undvika risk för godtycklig bedömning jämföra äpplen och päron

58 Vad driver substitutionsprocessen? PCB, Asbest, Hallandsåsen Miljöcertifiering av byggnader Mer aktiva kravställare Regeringuppdrag - Loggböcker - Kemikalieinnehåll Byggvaror Producenternas utvecklingsarbete

59 Frivilliga system Bygg- och anläggningsprodukter Struktur vs Svarta listor Stöd i materialvalsprocessen Driver marknadskrav Involverar leverantörer och användare

60 Slutsats Effektiv substitution Vetenskapligt grundade kriterier och riktlinjer Gemensam uppfattning om vilka egenskaper eller ämnen som är oönskade Alla parter i processen måste dra åt samma håll Långsiktigt arbete Support och utbildning Undvika regrettable substitution