Årsredovisningar och revisionsberättelser för 2014 mm.

Transkript

1 Ärende 5

2 TJÄNSTESKRIVELSE Datum Sida 1(2) Landstingsdirektörens stab Kanslienheten Referens Landstingsfullmäktige Årsredovisningar och revisionsberättelser för 2014 mm. Förslag till beslut 1. Landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningarna för landstingsstyrelsen, övriga styrelser, patientnämnden, beredningar samt Regionsjukvårdsnämnden i Sydöstra sjukvårdsregionen och beviljar med noterande av revisorernas synpunkter de förtroendevalda i dessa organ ansvarsfrihet. 2. Landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen för Stiftelsen i Kalmar läns museum och beviljar dess styrelse och ledamöter ansvarsfrihet. 3. Landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen för Jenny Nyströms och Curt Stoopendaals stiftelse och beviljar dess styrelse och ledamöter ansvarsfrihet. 4. Landstingsfullmäktige godkänner årsredovisningen för Kalmar läns musikstiftelse och beviljar dess styrelse och ledamöter ansvarsfrihet. 5. Landstingsfullmäktige noterar framlagda granskningsrapporter och revisionsberättelser avseende Kalmar Läns Beställningscentral AB, Kalmar Länstrafik AB, Almi Företagspartner Kalmar län AB och Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB. Bakgrund Bokslutet för 2014 redovisas i Landstingets årsredovisning Under rubriken Förvaltningsberättelse beskrivs året som gått med utgångspunkt från de fem strategiska perspektiven Medborgare och kund, Verksamhet och process, Lärande och förnyelse, Medarbetare samt Ekonomi. Här redovisas också uppföljningen av landstingets strategiska mål. I övrigt ingår rubrikerna Landstinget i siffror, Miljöredovisning, Redovisningsprinciper, Företag och kommunalförbund, Revisionsberättelse, Politisk organisation, Administrativ organisation och Ordlista. Resultatet för 2014 visar ett överskott, d. v. s. intäkterna överstiger kostnaderna, med 161 Mkr, vilket är 34 Mkr bättre än budget. Landstinget i Kalmar län Webbplats Ltkalmar.se E-post landstinget@ltkalmar.se Organisationsnr Postadress Landstinget i Kalmar län Box Kalmar Besöksadress Strömgatan Kalmar Telefon vx Bankgiro

3 Landstinget i Kalmar län Datum Referens Sida 2(2) Förvaltningarna visar ett sammanlagt budgetutfall på Mkr. De största underskotten redovisas för Hälso- och sjukvårdsförvaltningen med 77 Mkr och Primärvårdsförvaltningen med 39 Mkr. Finansieringen visar ett utfall mot budget på Mkr. Årsredovisningar och revisionsberättelser avseende landstinget (landstingsstyrelsen, övriga styrelser, patientnämnden, beredningar, Regionsjukvårdsnämnden i sydöstra sjukvårdsregionen), Stiftelsen Kalmar läns museum, Jenny Nyströms och Curt Stoopendaals stiftelse och Kalmar läns musikstiftelse redovisas. Revisorerna tillstyrker att de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Granskningsrapporter och revisionsberättelser avseende Kalmar Läns Beställningscentral AB, Kalmar Läns Trafik AB, Almi Företagspartner Kalmar län AB och Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB redovisas. Revisorerna tillstyrker att de förtroendevalda i dessa organ beviljas ansvarsfrihet. Med beaktande av revisorernas granskning föreslår landstingsfullmäktiges presidium att landstingsfullmäktige beviljar de förtroendevalda i de olika organen ansvarsfrihet samt att landstingsfullmäktige godkänner framlagda årsredovisningar. Elin Beyersdorff Landstingssekreterare Bilagor 1. Landstingets årsredovisning för Landstingets revisionsberättelse för Granskningsrapport och revisionsberättelse för Kalmar Läns Beställningscentral AB. 4. Granskningsrapport och revisionsrapport för Kalmar Läns Trafik AB. 5. Granskningsrapport och revisionsberättelse för Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB. 6. Granskningsrapport och revisionsberättelse för Almi Företagspartner i Kalmar län AB. 7. Granskningsrapport, revisionsberättelse och årsredovisning för Kalmar läns museum. 8. Granskningsrapport, revisionsberättelse och årsredovisning för Jenny Nyströms och Curt Stoopendaals stiftelse. 9. Granskningsrapport, revisionsberättelse och årsredovisning för Kalmar Läns Musikstiftelse. 10. Revisionsberättelse för Sydsvensk Regionbildning Ideell förening.

4

5

6 LANDSTINGET I KALMAR LÄN D: nr Landstingsrevisorernas redogörelse och sammanfattning av de sakkunnigas rapporter. Revisorerna granskar årligen i den omfattning som följer av god revisionssed all verksamhet som bedrivs inom nämndernas verksamhetsområden. De granskar på samma sätt, genom de revisorer eller lekmannarevisorer som utsetts i företag enl. 3 kap. 17 och 18, även verksamheten i de företagen. Revisorerna prövar om verksamheten sköts på ett ändamålsenligt och från ekonomisk synpunkt tillfredsställande sätt, om räkenskaperna är rättvisande och om den interna kontrollen som görs inom nämnderna är tillräcklig. Revisorerna skall bedöma om resultatet i delårsrapporten som enl. 8:20 a skall behandlas av fullmäktige och årsbokslutet är förenligt med de mål fullmäktige beslutat. Revisorernas skriftliga bedömning skall biläggas delårsrapporten och årsbokslutet. (Kommunallagen 9:9) LANDSTINGSREVISORERNAS REDOGÖRELSE FÖR ÅR 2014 Revisorernas granskning sker efter en revisionsplan som fastställes inför varje gransknings år. Planen baseras på en analys av väsentlighet och risk. I analysen av väsentlighet värderas de konsekvenser som kan uppstå för landstinget eller för enskilda vid fel eller misskötsel. Olika slag av konsekvenser bedöms ekonomiska, politiska, verksamhetsmässiga, förtroenderelaterade. I analysen av risk värderas sannolikheten för att olika slag och grader av fel eller misskötsel kan uppstå. Sannolikheten varierar mellan olika verksamhetsområden, system och rutiner och måste bedömas för varje område. Revisorerna träffar fullmäktiges presidium varvid man diskuterar revisorernas budget och vad som framkommit vid granskningen samt framtida val av granskningsinriktning. Revisorerna har även överläggningar med andra förtroendevalda. Dessutom har revisorerna, som ett led i planerade och pågående granskningar, möten med olika verksamhetsföreträdare. Revisorerna skall enligt kommunallagen granska all verksamhet årligen. Detta sker genom att revisorerna och deras sakkunniga löpande följer verksamheterna dels genom kommunikation med den granskade verksamheten, dels genom att ta del av grundläggande dokument och det löpande flödet av ärenden och beslut. Med dokument avses mål- och budgetdokument, riktlinjer, ekonomi- och verksamhetsrapportering, delårsrapporter och bokslut, beslutsunderlag, protokoll, beskrivning av det interna kontrollsystemet och redovisningssystemet. Dessutom genomförs fördjupade granskningar inom olika delar av landstingets verksamhet. Granskningarna genomförs så långt möjligt i dialog med de granskade. Iakttagelser, fel och brister förmedlas löpande till den ansvarige så att åtgärder kan vidtas omgående.

7 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Revisorerna strävar efter en positiv och förändringsinriktad granskning. Det sker genom att förslag och förebyggande råd lämnas i en omfattning som inte står i strid med oberoendet. Alla granskningar följs upp för att säkerställa att erforderliga åtgärder har vidtagits med anledning av revisorernas synpunkter och kritik. Varje år deltar revisorerna i erfarenhetsutbyten samt utbildningar tillsammans med förtroendevalda revisorer från andra landsting, regioner och kommuner. Revisorernas sakkunniga utgörs av revisionskontoret samt av externa konsulter som anlitas för speciella granskningar. Ramavtal för åren har träffats med BDO, EY, KPMG och PwC. Dessa avtal har förlängts till att gälla även för SAMMANFATTNING AV DE SAKKUNNIGAS RAPPORTER FÖR ÅR 2014 Rapporterna kan beställas genom revisionskontoret som också svarar på frågor om innehållet. Många av rapporterna finns tillgängliga på revisionskontorets hemsida på Granskning/ärende/skrivelse Sammanfattning Diarienr Granskning av den interna kontrollen vid region-, utomlänsoch utlandssjukvård. Starka områden: Remissrutinerna för utomlänsvård är i huvudsak ändamålsenliga. Kostnaderna för köpt vård särskiljs i redovisningen. Riktlinjer för såld vård och EU-vård är upprättade. Verksamhetscheferna är välinformerade om vilka behandlingar US kan utföra. Verksamhetscheferna anser inte att patienterna vårdas onödigt länge på US. Verksamhetsstängningar vid semestrar påverkar inte antalet remisser till US. Förbättringsområden: Samverkan mellan sjukhusen i länet ansågs till viss del begränsad. Genom att mera samverka och kommunicera vilka specialister som är anställda inom landstinget och vilka behandlingar som kan utföras finns förutsättningar till lägre kostnader. Idag förekommer att US används för vård som skulle kunna utföras inom landstinget. Rutinen för fakturakontroll ansågs otillräcklig. För vårdtillfällen från US sker endast kontroll av administrativ tjänsteman. Fakturan kontrollerades inte mot epikris eller journalanteckning och verksamheten medverkade inte i fakturakontrollen. Ansvaret för budget och uppföljning ansågs otydligt. Budgetmodellen kan ge incitament att hålla nere klinikernas kostnader och skicka remisser till US då kostnaderna bokförs centralt på resp. sjukhus. Avtalskonstruktionen med US (65 % fast och 35 % rörlig) är inte helt känd i verksamheten

8 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Granskning av landstingets delårsbokslut per augusti Granskning av den interna kontrollen avseende vissa kostnadsslag. Granskning av hur landstinget tillämpar FNs barnkonvention. Granskningen visar att den finansiella redovisningen har tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning, god redovisningssed och landstingets riktlinjer. Räkenskaperna ger i allt väsentligt en rättvisande bild av resultat och ställning. De finansiella målen för god ekonomisk hushållning bedömdes uppnås Det lagstadgade balanskravet bedömdes uppnås. Granskningen avser den interna kontrollen för representation, kurser, konferenser, resor, marknadsföring och sponsring. Starka områden: Landstinget har förstärkt den interna kontrollen för dessa kostnadsslag. En internkontrollgrupp granskar bl.a. kostnader för resor, representation och utbildningar. Ev. brister återkopplas till berörda personer. Ny attestriktlinje, körkort för ekonomisystemet m.m. har tagits fram. Förbättringsområden: Riktlinjer saknas för vissa områden. Detaljerat program saknas i vissa fall för konferenser. Uppgift om deltagare, mottagare och syfte med aktiviteter saknas i vissa fall. Kompletterande uppgifter kan finnas arkiverat ute i verksamheten. Bör om möjligt finnas vid verifikationen. Liknande typer av arrangemang konteras ibland på olika konton. Vid granskningen har såväl starka sidor som förbättringsområden framkommit: Landstinget har i styrande dokument betonat betydelsen av barnkonventionen. Ambitiös handlingsplan för arbetet med barnkonventionen har tagits fram. Det finns ett särskilt barnkompetensnätverk som arbetar för att utveckla barnrättsperspektivet inom landstinget. I förvaltningarna pågår ett flertal aktiviteter som bidrar till att stärka och säkerställa efterlevnaden av barnets rättigheter. Psykiatriförvaltningens arbetssätt med särskilda barnombud kan vara en förebild för övriga förvaltningar. Inför arbetet med verksamhetsberättelsen 2014 har landstinget infört en obligatorisk fråga om vad som skett utifrån barnkonventionen

9 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Det finns flera upparbetade samarbeten på området mellan såväl landstingets olika verksamheter som med andra aktörer, t.ex. länets kommuner. Information om barnkonventionen ges till alla nyanställda. Bland förbättringsområden som framkommit i granskningen kan följande nämnas: Det är en brist att styrkedjan inte omfattar mål/mått och tydligare koppling till allt som faktiskt sker i form av aktiviteter. Det finns inom landstinget inte sällan en osäkerhet om vad som görs kring barnkonventionen. Det anses saknas någon som håller ihop arbetet i landstinget kring barnkonventionen. Handlingsplanen för arbetet med barnkonventionen har hittills inte följts upp på tillräckligt sätt. Överblick över genomförda utbildningar eller informationsinsatser på området finns inte. Det finns inga övergripande mål/mått om att verksamheterna ska öka kännedomen om barnets rättigheter för barn och föräldrar. Styrningen och systematiken bör utvecklas kring former för dialog och inflytande för barn och unga.

10 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Granskning av landstingets betalningsrutiner. Den övergripande bedömningen är att landstinget har en organisation som är ändamålsenlig och ger förutsättningar för en god intern kontroll gällande betalningsrutiner. Tydliga regler och riktlinjer har upprättats och de är i stort sett kända i organisationen. Landstinget har en hög ambitionsnivå med flera kontrollsteg och en hög kontrollmedvetenhet med rutiner som bygger på dualitetsprincipen, d.v.s. att ingen ensam ska hantera alla steg i transaktionskedjan. I granskningen har framkommit behov av att förstärka vissa rutiner såsom formalia kring tilldelning av attesträtt samt betalningskontroller. Förbättringsmöjligheter har även identifierats avseende landstingets egna kontroller gällande efterlevnad av regler och rutiner Granskning av landstingets informationssäkerhet. Starka sidor: Granskningen visar att landstinget under de senaste åren har tagit ett antal goda initiativ inom området informationssäkerhet och IT-säkerhet, t.ex. ny datahall, modernare IT-infrastruktur, nätsegmentering, långsiktig lösning av Cosmics produktionsmiljö för datadrift. Behörighetsportal som ska administrera behörigheter införs. En tjänst som IT-säkerhetsansvarig har införts. En samverkansmodell, där IT och verksamheterna är delaktiga, har implementerats. IT-förvaltningen har en modern, skalbar arkitektur för att hantera nya tillämpningar. Anställda inom IT-förvaltningen får utbildning inom ny teknik, trender och innovation. Bland förbättringsområden som framkommit kan följande nämnas: Landstinget uppfyller inte kravet att som vårdgivare minst årligen genomföra riskanalyser avseende informationssäkerheten. Landstinget har beslutat att informationssäkerhetsarbete ska bedrivas enligt SS- ISO/IEC och Standarden innehåller 35 viktiga säkerhetsområden men vilka som prioriteras styrs av individers egna insatser och ambition inte av risk eller målbild. Landstinget saknar struktur för infor-mationsklassificering. Även infrastrukturlogguppföljningen kan förbättras. Utbildning inom informations- och IT-säkerhet ges främst inom HSF. Positiva initiativ inom andra förvaltningar men helhetsgrepp för utbildning kring informationssäkerhet saknas. Informationssäkerhetskrav är i vissa fall del av upphandlingsprocessen, t.ex. av programvaror men området kan utvecklas

11 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Granskning av landstingets årsredovisning för år Vid granskningen framkom att den finansiella redovisningen har tagits fram i enlighet med Lag om kommunal redovisning, god redovisningssed/normgivning och landstingets centrala riktlinjer, att räkenskaperna i allt väsentligt ger en rättvisande bild av uppnått resultat 2014 och ställning per , att fullmäktiges finansiella mål uppnås, samt att balanskravet är uppfyllt. Granskning av Regionsjukvårdsnämnden. Revisionsberättelse för landstinget för år Granskning av Samordningsförbundet i Kalmar län. Granskning av Regionförbundet i Kalmar län. Granskning av Stiftelsen Kalmar Läns Museum och Jenny Nyström och Curt Stoopendaahls Stiftelse. Regionsjukvårdsnämnden är en gemensam nämnd som skall granskas av revisorerna i vart och ett av de tre samverkande landstingen. Revisorerna tillstyrker att landstingsfullmäktige beviljar ansvarsfrihet för styrelse, nämnder och beredningar samt de enskilda ledamöterna i dessa organ. Revisorerna tillstyrker att landstingets årsredovisning för år 2014 godkänns. Samordningsförbundet granskas av en revisor från landstinget, kommunerna och staten. Revisionskontoret har biträtt revisorerna i Regionförbundet. Samverkan har skett med den auktoriserade revisorn Granskning av Kalmar Läns Musikstiftelse. Kalmar läns Beställningscentral AB Kalmar läns Trafik AB Kalmar Läns Pensionskapitalförvaltning AB ALMI Företagspartner Kalmar län AB Samverkan har skett med den auktoriserade revisorn Lekmannarevisorn har avgett granskningsrapport Lekmannarevisorn har avgett granskningsrapport Lekmannarevisorn har avgett granskningsrapport Lekmannarevisorn har avgett granskningsrapport Uppföljning har gjorts av tips och synpunkter från allmänheten, förtroendevalda, anställda och massmedia om olika förhållanden inom landstinget. Granskningsbesök har genomförts vid olika inrättningar och institutioner. Överläggningar har hållits med landstingsledningen och verksamhetsföreträdare.

12

13

14

15

16

17

18

19

20

21

22

23

24

25

26

27

28

29

30

31

32

33

34

35

36

37

38

39

40

41

42

43

44

45

46

47

48

49

50

51

52

53

54

55

56

57

58

59

60

61

62

63

64

65

66

67

68

69

70

71

72

73

74

75

76

77 o Arsredovisning Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr Räkenskapsår

78 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Arsredovisning för räkenskapsåret styrelsen för Kalmar Läns Musikstiftelse avger härmed följande årsredovisning. Innehåll Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Noter Sida ~Ila belopp redovisas, om inget annat anges, i kronor (kr). l'

79 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Förvaltningsberättelse Information om verksamheten stiftelsen bildades 1988 med ändamål att främja musiklivet och samarbetet däri inom Kalmar län, samt att därvid ge alla invånare - oberoende av bostadsort, handikapp och andra hinderlikvärdig möjlighet att deltaga i ett mångsidigt och rikt musikliv av god kvalitet genom initierande, kompletterande och stödjande åtgärder. För att främja dessa ändamål har Kalmar Läns Musikstiftelse under året bedrivit en riklig verksamhet. Denna har huvudsakligen bestått av tre verksamhetsområden, barn- och ungdomsproduktioner, frilansproduktioner samt kammarorkestern Camerata Nordica. Därutöver har utvecklingsverksamhet bedrivits, bl a genom Talangcoachingprojektet. Dessutom har stöd givits till arrangerande föreningar och musikfestivaler inom länet. För att uppnå maximal kostnadseffektivitet har stiftelsen en integrerad organisation för de olika verksamhetsområdena som alla är beroende av varandra. För ytterligare information om stiftelsens verksamhet, hänvisas till Kalmar Läns Musikstiftelses verksamhetsberättelse. Väsentliga händelser under räkenskapsåret och efter dess utgång För 2014 uppvisar Kalmar läns Musikstiftelse ett underskott om kr att jämföras med föregående års underskott om 564 kr. Förklaringen till detta är att Musikstiftelsen under året haft stora kostnadsökningar för kompensation för sociala avgifter avseende musiker med den så kallade A-SINK skatten. EU-projektet Emerging Classical Talent in the EU blev totalt ca kr dyrare än beräknat, bl a på grund av ökade resekostnader. Skillnaden i valutakurs från utbetalning till genomförande innebar också en fördyring på mer än kronor. Även projektet Talent Coach blev dyrare än beräknat. l ett brev som sänts till Regionförbundet i Kalmar län har Musikstiftelsen meddelat att 2014 års resultat kommer att innebära ett underskott, vilket ska belasta stiftelsens eget kapital. l n för 2016 finns en överhängande risk att det så kallade kostnadsavdraget för beräkning av underlag för sociala avgifter på musikerlöner, kommer att försvinna. Detta skulle innebära en merkostnad om över kr årligen. Det är viktigt att Musikstiftelsen har beredskap för detta möjliga scenario. Med anledning av att det fortfarande råder osäkerhet kring tidigare års inbetalda SPV-premier pågår en översyn av tidigare inbetalda premier. Resultatet av denna översyn kan komma att påverka Musikstiftelsens ekonomiska ställning. Besträffande stiftelsens resultat och ekonomiska ställning hänvisas i övrigt till efterföljande ~esultat- och balansräkning.

80 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Flerårsöversikt (tkr) Arets resultat Balansomslutning Beviljade anslag (grundfinansiering) Antal anställda Förslag till vinstdisposition styrelsen föreslår att till förfogande stående vinstmedel (kronor): balanserad vinst årets förlust disponeras så att ~ny räkning överföres

81 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Resultaträkning Not stiftelsens intäkter Egna intäkter Produktionsintäkter Övriga intäkter Erhållna bidrag Regionförbundet inkl bidrag från Statens Kulturråd Qy~i~_Cl_Cl nsicj(:j stiftelsens kostnader Övriga externa kostnader Administrationskostnader Personalkostnader Rörelseresultat Resultat från finansiella poster övriga ränteintäkter och liknande resultatposter. f3~!~~~stf1~.de~-~-~-!.i~~cl_nde resultatposter ~rets resultat

82 1/ Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) TILLGÄNGAR Anläggningstillgångar Materiella anläggningstillgångar Inventarier Instrument o o Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Varulager m m Färdiga varor och handelsvaror Kortfristiga fordringar Kundfordringar Aktuella skattefordringar övriga fordringar _f9ru_tbe;_t~j~~ kostnader och upplup~_a _in_ta_.. k_t_e_r _ Kassa och bank ~ ~----~ ~ : : : ~~: Summa omsättningstillgångar ~UMMA TILLGÄNGAR

83 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) -~_C!_Iansräkni_!!9 ~ ~------N_o_t 2_0_ ~_20_1_3_-1_2-_3_1 ~ EGET KAPITAL OCH SKULDER Eget kapital Bundet eget kapital stiftelsekapital Fritt eget kapital Balanserad vinst eller förlust Arets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder övriga skulder _LJP2ll)R_I19 ~os!_!l~~er_()~b- fö~ut~~taldaj_f)_tä~ter 9 Summa kortfristiga skulder SUMMA EGET KAPITAL OCH SKULDER : : POSTER INOM LINJEN ställda säkerheter Inga Inga Ansvarsförbindelser Ansvarsförbindelse enligt Svensk Scenkonsts stadgar 1 O o ~ ~ ~ sos

84 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Tilläggsupplysningar Redovisnings och värderingsprinciper Allmänna upplysningar Arsredovisningen har upprättats enligt årsredovisningslagen och Bokföringsnämndens allmänna råd. Fordringar har värderats till det lägsta av anskaffningsvärde och det belopp varmed de beräknas bli reglerade. övriga tillgångar och skulder har värderats till anskaffningsvärde om annat ej anges. Redovisningsprinciperna är oförändrade jämfört med föregående år. intäktsredovisning Intäkter har tagits upp till verkligt värde av vad som erhållits eller kommer att erhållas och redovisas i den omfattning det är sannolikt att de ekonomiska fördelarna kommer att tillgodogöras stiftelsen och intäkterna kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Anläggningstillgångar Immateriella och materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde minskat med ackumulerade avskrivningar enligt plan och eventuella nedskrivningar. Avskrivning sker linjärt över den förväntade nyttjandeperioden med hänsyn till väsentligt restvärde. Följande avskrivningsprocent tillämpas: Inventarier och instrument 20 Varulager Varulager har värderats till 97 % av det samlade anskaffningsvärdet vilket understiger varulagrets nettoförsäljningsvärde på balansdagen. Med nettoförsäljningsvärde avses varornas beräknade försäljningspris minskat med försäljningskostnader. Den valda värderingsmetoden ~nebär att eventuell inkurans i varulagret har beaktats.

85 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Noter Not 1 Leasingkostnader Arets leasingkostnader avseende fordon uppgår till kronor (f å kr). Not 2 Anställda och personalkostnader Medelantalet anställda Kvinnor Män. ----~-~---- -~ ~ ~~ ~ Löner och andra ersättningar styrelse öv~~g-~--c1~~t~ll9a ~ ~ Sociala kostnader Pensionskostnader för styrelse Pensionskostnader för övriga anställda ö~~!g~~_?c~l~_ avgi~er enligt lag och avtal o o Totala löner, ersättningar, sociala kostnader och pensionskostnader Könsfördelning bland ledande befattningshavare Andel kvinnor i styrelsen Andel män i styrelsen Andel kvinnor bland övriga ledande befattningshavare Andel män bland övriga ledande befattningshavare 60% 40% 25% 75% 40% 60% 25% 75% Not 3 Övriga ränteintäkter och liknande resultatposter övriga ränteintäkter ~~~sdiffer~~ser ~ ~

86 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Not 4 Inventarier l ngående anskaffningsvärden.. Försäljningar/utrangeringar Utgående ackumulerade anskaffningsvärden _0_0-1_6_1_7_4_7_ Ingående avskrivningar...!: ~rs_~ij.~i~-~~_rj_l:ltr_~l'1_geri~ga~r ~ Utgående ackumulerade avskrivningar Utgående redovisat värde Not 5 Instrument Jn~en_~~-~nskaf!~_ing~~_ärd~n Utgående ackumulerade anskaffningsvärden ~n_9~~nde3_~y_skriv1'1_il'1_gar:_ Utgående ackumulerade avskrivningar ~ ~ Utgående redovisat värde o o Not 6 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda hyror övriga poster -~EEiupi'1 ~_Ei_9.!:.C31L o Not 7 Checkräkningskredit Beviljat belopp på checkräkningskredit uppgår till ~tnyttjad kredit uppgår till o o o 1

87 ]/ Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Not 8 Förändring av eget kapital Belopp vid årets ingång Disposition av resultat stiftelse kapital Balanserat resultat Arets resultat Arets resultat ~---~ ~------~~ Belopp vid årets utgång stiftelsekapitalet avser det kapital som avskildes då Kalmar Läns Musikstiftelse bildades Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna löner Semesterlöneskuld Upplupna pensionsavgifter Förutbetalda bidrag o ~-v ~~9_~_ I?_<?St~

88 Kalmar Läns Musikstiftelse Org.nr (11) Oskarshamn ~. ~ P ter Högberg Ordförande \l\{\cg0~~ 7h~ \t0\jrialt~bertsson Vår revisionsberättelse har lämnats ~/ /4~7~ %~~ nsson Auktor~ rev or Anders Björkman Revisor

89

90 Kvalitet och patientsäkerhet Sjukhusmaten Bästa sjukhus Tillgänglighet Utbildning Årsredovisning

91 LANDSTINGET I KALMAR LÄN ÅRSREDOVISNING 2014 FOTO: BJÖRN WANHATALO, INFORMATIONSENHETEN PRODUKTION: INFORMATIONSENHETEN 2

92 ÅRSREDOVISNING 2014 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Innehåll INLEDNING 5 VIKTIGA HÄNDELSER UNDER ÅRET 6 LANDSTINGETS VÄRDEGRUND 8 MEDBORGARE OCH KUND 11 Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv 12 Köfri vård 13 Bemötande och delaktighet 13 E-hälsa och invånartjänster 16 Kollektivtrafik för alla 16 Dialog med medborgarna 17 Medborgare och kund - Friskare och nöjdare invånare 17 VERKSAMHET OCH PROCESS 19 Jämlikhet och jämställdhet 20 Prioriterade vårdprocesser 20 Patientsäker vård 22 Ny patientlag 23 Kommunsamverkan 23 Primärvård 23 Medicinsk utveckling 24 Utveckling inom den specialiserade psykiatriska vården 25 Rehabilitering - återgång i arbete 26 Samverkan i sjukvårdsregionen 26 Tandvård 26 Kollektivtrafik 27 Bildning och kultur 27 IT-stöd i verksamheten 28 Landstingsservice 28 Verksamhetstal Verksamhet och process - Rätt kvalitet genom effektiva processer- för hög livskvalitet och god hälsa 32 LÄRANDE OCH FÖRNYELSE 33 Systematiskt förbättringsarbete 34 Forskning och utveckling 34 Innovationer 34 Lärande och förnyelse - Ständiga förbättringar 35 MEDARBETARE 37 Strategisk personal- och kompetensförsörjning 35 Kompetensutveckling 38 Läkarutbildning 38 Arbetsvillkor och utvecklingsmöjligheter 38 Ledarskap och medarbetarskap 39 Effektiv administration 39 Hälsa i arbetet 39 Likabehandling 40 Medarbetare - Landstinget ska vara en attraktiv, utvecklande och hälsosam arbetsplats 40 EKONOMI 41 Omvärldsanalys 42 Finansiell analys 42 Resultat och kapacitet 43 Risk och kontroll 45 Resultatredovisning från förvaltningarna 48 Intern kontroll 49 Ekonomi - God ekonomisk hushållning 50 LANDSTINGET I SIFFROR 51 REDOVISNINGSPRINCIPER 66 MILJÖREDOVISNING 68 FÖRETAG OCH KOMMUNALFÖRBUND 70 REVISIONSBERÄTTELSE 73 POLITISK ORGANISATION 74 ADMINSTRATIV ORGANISATION 76 ORDLISTA 78 3

93 4

94 ÅRSREDOVISNING 2014 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Vi arbetar med kvalitet i fokus varje dag PÅ VÄLDIGT MÅNGA SÄTT HAR 2014 VARIT ETT MYCKET FRAMGÅNGSRIKT ÅR FÖR LANDSTINGET I KALMAR LÄN. LANDSTINGETS MEDARBETARE HAR TILLSAMMANS KUNNAT BIDRA TILL ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV FÖR VÅRA INVÅNARE. VI KAN SE TILLBAKA PÅ ETT ÅR DÄR VI GEMENSAMT LYCKATS NÅ FLERA AV DE MÅL SOM VI TIDIGARE BETRAKTAT SOM VISIONÄRA FRAMTIDSPLANER. Under 2014 har vi förbättrat våra resultat inom hälso- och sjukvården mer än vi gjort de senaste åren, vilket visat sig när man jämfört oss med andra landsting och regioner. Vi har förbättrat våra medicinska resultat och nått den högsta nivån inom kvalitet och patientsäkerhet i landet, visar en jämförelse som Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) genomfört, liksom deras rankning av hälso- och sjukvårdens Öppna jämförelser som placerar vårt landsting på första plats. Vi serverar den bästa sjukhusmaten i Sverige när patienterna får säga sitt. Oskarshamns sjukhus fick en utmärkelse som landets bästa mindre sjukhus och Folktandvården har fortsatt utveckla det förebyggande arbetet kring såväl munhälsa som minskat tobaksbruk. Vi erbjuder en mer välutbyggd kollektivtrafik och flera nya utbildningsalternativ. Vi har den bästa tillgängligheten i landet inom vår hälso- och sjukvård. Det är tionde året i rad som vårt landsting i årsredovisningen kan visa ett positivt ekonomiskt resultat, vilket är en förutsättning för en långsiktig stabil ekonomi. Detta är några exempel av de framgångar som är skörden av ett ständigt systematiskt arbete för att vi varje dag ska vara lite bättre. Även om jag gärna lyfter fram några delar som våra medarbetare har åstadkommit under året, vill jag också peka på utmaningar där vi behöver hitta nya lösningar som kan bidra till fortsatt framgångar. Att vara en attraktiv arbetsgivare och kunna bemanna våra verksamheter rätt är en av de viktigaste frågorna framöver. Att vi under året kunnat teckna avtal om decentraliserad läkarutbildning och förstärka sjuksköterskeutbildningarna i länet är ett sätt att kunna tillgodose rekryteringsbehovet på lång sikt. Under året har vi förenklat rutiner för våra invånare, till exempel genom ökad tillgång till webbtidbokning och enklare avgiftsstruktur och betalningsrutiner. Vår förmåga att samverka med andra aktörer, att lyfta blicken och förstå och lära av vår omvärld kommer att vara avgörande. Vi ska bli bättre på att överträffa patientens och kundens förväntningar för en jämlik och jämställd vård. De kommande åren kommer ett ännu större fokus läggas på att förbättra vår medicinska kvalitet. Bestående förbättring av medicinska resultat kräver också en insats inom det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande området. Vi siktar mot ett tobaksfritt Kalmar län och vill stimulera ökad fysisk aktivitet. De förutsättningar som vår svaga befolkningsutveckling ger, innebär att vi än mer måste anstränga oss för att välkomna och ta hand om de som väljer bosätta sig i vårt län. Vi behöver tillvarata alla kompetenser och kreativa krafter som nya invånare kan bidra med vilket också är en förutsättning för att fortsätta utveckla vår välfärd. Det gäller såväl nationella inflyttare som de som söker sig hit från andra länder. För att skapa än större utvecklingskraft i vårt län ser jag att även vi skulle ha fördel av en liknande utveckling som övriga landet haft kring regionala utvecklingsfrågor, där man bildat regionkommuner. Vi måste även ständigt utveckla samverkan såväl inom landstinget som med övriga andra aktörer. Det är i mellanrummen som många kvalitetsbrister och problem uppstår inte minst för den enskilda individen. Vi måste överbrygga dessa genom en tydlig processorientering. Fokus på cancervården och standardiserade vårdförlopp kommer att prägla det kommande året. En nära samverkan med de som har närliggande verksamhetsområden, inte minst våra kommuner, måste hela tiden utvecklas. Organisationsstrukturerna ska främja teamarbete och samarbete mellan hälso- och sjukvårdens olika delar. Vi behöver särskilt uppmärksamma svaga grupper, exempelvis personer med psykisk ohälsa med somatiska besvär de mest sjuka äldre eller personer som av olika skäl har svår att kommunicera, för att i ännu högre utsträckning säkra en jämlik vård. Kulturens betydelse för folkhälsan är ett angeläget område för landstinget, ett område som kommer att utvecklas de närmaste åren. Landstingets folkhögskolor är attraktiva och har kunnat starta ett antal nya kurser under året. Kollektivtrafikutvecklingen är en del av vår satsning på ett hållbart samhälle genom miljövänliga transporter och allas möjlighet att resa för utbildning, arbete, fritidsaktiviteter eller andra upplevelser. Resandet har under 2014 ökat med sju procent vilket är den största resandeökningen som uppmätts under ett år i vårt län och är ytterligare ett steg på vägen mot målen om en kollektivtrafik för alla. Även de kommande åren kommer att präglas av satsningen på ett systematiskt förbättringsarbete med det långsiktiga målet om Sveriges bästa kvalitet och säkerhet. Vi behöver fortsätta arbetet mot vår vision om att vara ett hälsolän för ett friskare, tryggare och rikare liv Alf Jönsson landstingsdirektör 5

95 ÅRSREDOVISNING 2014 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Viktiga händelser under året Januari 1 JANUARI 2014 blir det avgiftsfritt för de som är 85 år och äldre att besöka sjukvården. Avgiftsfriheten gäller mottagningsbesök, inte om man är inlagd på sjukhus. OSKARSHAMNS SJUKHUS rankas återigen som ett av landets bästa mindre sjukhus. I branschtidningen Dagens Medicins värdering hamnar man på andra plats. Februari DE BOENDE I KALMAR, ÖSTERGÖTLANDS OCH JÖNKÖ- PINGS LÄN får möjlighet att fritt kunna lista sig vid en hälsocentral över länsgränsen. LANDSTINGETS GODA TILLGÄNGLIGHET firas med tårta till alla landstingsanställda. Resultatet av personalens arbete är att landstinget tillsammans med Gotland premieras för bästa tillgänglighet i landet. Framför allt har tillgängligheten förstärkts kraftigt under sommarmånader genom bättre planering. Det är också det som resulterat i ett betydligt större ekonomiskt utfall än tidigare år ur den så kallade kömiljarden, 95,5 miljoner kronor Mars FÖR FEMTE ÅRET i rad ger patienterna i Kalmar län högt betyg till de offentliga hälsocentralerna och de privata mottagningarna inom primärvården. Betygen på samtliga publika indikatorer är i stort sett stabila i en jämförelse med På två frågor märks en liten ökning, på en fråga en liten minskning medan övriga ligger stilla. På samtliga frågor ligger dock landstinget på eller över rikssnittet. 5,4 PROCENT av patienterna på länets sjukhus har tryckskador eller trycksår vid en mätning den 5 mars. Det är den lägst uppmätta siffran i länet och riket sedan de nationella mätningarna startade. Snittet för riket låg vid mätningen i mars på 14,0 procent. DE BOENDE I KALMAR LÄN har högst förtroende i landet för hälso- och sjukvården. Samtidigt har kännedomen om 1177.se ökat kraftigt. Det framgår av Vårdbarometern. Förutom högst förtroende till hälso- och sjukvården totalt är förtroendet för länets hälsocentraler näst högst i landet. Förtroendet för de tre sjukhusen i Kalmar län hamnar på tredje plats i landet. MÖNSTERÅSMODELLEN med akutteam i primärvården har utsetts till bästa förbättring inom landstinget. Vid landstingets dag på Kalmar teater med fokus på kvalitet och patientsäkerhet förärades teamet vid Mönsterås hälsocentral både med ett guldägg och kronor. April DET BLIR NU möjligt att prenumerera på information om trafikstörningar vilket gör det enklare för pendlaren att veta hur kollektivtrafiken går. Trafikledning vid Kalmar Länstrafik (KLT) publicerar dagligen trafikinformation för länets linjetrafik på KLT:s hemsida. En information som det från april blir möjligt att prenumerera på. Maj KALMAR BLIR NY studieort för läkarutbildningen. Överenskommelse blir klar med Linköpings universitet och fullt utbyggd kommer Kalmar årligen att ha 100 studenter. Från vårterminen 2015 kommer 20 av de totalt 118 läkarstudenter som tas in varje termin vid Linköpings universitet att göra sin kliniska utbildning i Kalmar med start Juni LANDSTINGET TAR YTTERLIGARE steg för att skapa en så patientsäker vård som möjligt. Med start vid Västerviks sjukhus installeras läkemedelsautomater. De ska minska risken för att ta fel läkemedel och att det blir feldoseringar. Automaterna bidrar också till att minska andelen läkemedel som måste kasseras. Juli DEN 1 JULI införs hepatit B i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Kalmar län. Vaccinet kommer att ges i samband med övriga vacciner som ges vid 3, 5 och 12 månaders ålder. Eftersom hepatit B-vaccinet kan ges i samma spruta kommer det inte att bli några fler stick. 6

96 ÅRSREDOVISNING 2014 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Augusti DEN 9 AUGUSTI invigs den nya Krösatågstrafiken mellan Kalmar och Emmaboda. Då öppnar också den nya stationen i Örsjö. Sträckan Kalmar-Emmaboda är andra etappen i utvecklingen av tågtrafiken i sydostregionen. Satsningen innebär att trafiken mellan Emmaboda-Karlskrona nu knyts samman och omfattar även nya stationen i Örsjö. Det blir sju dagliga tåg i vardera riktningen och från december ytterligare en dubbeltur. DET HAR VARIT högre tryck på sjukvården under sommaren jämfört med tidigare år. Men medarbetarna har hanterat situationen på ett föredömligt sätt. Framför allt är det akutmottagningarna i länet som varit högt belastade under sommaren. September VÄSTERVIKS SJUKHUS rankas åter igen som ett av landets bästa sjukhus att göra sin AT-tjänstgöring vid. I år hamnar man på en delad tredje plats. Förutom att Västerviks sjukhus hamnar högt så noterar också enskilda specialiteter absoluta toppresultat. I både Västervik och Oskarshamn ger AT-läkarna allra högsta sammanvägda betyg 6,0 till psykiatriblocket. Lika högt rankas också det kollegiala stödet inom psykiatrin på dessa orter. Resultatet för Oskarshamn och Västervik är det allra bästa som satts sedan AT-rankingen inom psykiatrin startade VÄSTERVIKS SJUKHUS hamnar i topp i en rapport om kvaliteten i landets hjärtinfarktvård som kvalitetsregistret Swedeheart presenterar i sin årliga rapport. För 2013 hamnar Västerviks sjukhus i topp med 8,5 av 11 möjliga kvalitetspoäng. Det är en markant förbättring från föregående år då man nådde upp till 5 poäng. LANDSTINGSVALET slutar med fortsatt majoritet för de rödgröna partierna. Mandatfördelningen mellan partierna: Socialdemokraterna (27 mandat), Moderaterna (11 mandat), Centerpartiet (7 mandat), Sverigedemokraterna (7 mandat), Kristdemokraterna (5 mandat), Vänsterpartiet (4 mandat), Folkpartiet (3 mandat) och Miljöpartiet (3 mandat). Oktober LANDSTINGETS KOM-IGÅNG-SATSNING under våren och sommaren vid hälsocentraler i länet, tillsammans med Sveriges Radio P4 Kalmar och Friskis & Svettis kulminerar med Världens barnloppet i Kalmar. Närmare personer deltar. Men hälsosatsningen för att stödja och inspirera länets invånare till hälsosammare levnadsvanor är inte slut med detta. Satsningen fortsätter. VÄSTERVIKS OCH OSKARSHAMNS SJUKHUS får båda hedersomnämnande för god strokevård Bakom utmärkelsen står styrgruppen för Riks-Stroke som varje år gör en värdering av strokevården i landet. SVERIGES BÄSTA SJUKHUSMAT tillagas och serveras av Landstinget i Kalmar län. I slutet av 2012 beslutade Landstinget i Kalmar län att erbjuda sina patienter Sveriges bästa sjukhusmat under planperioden Resultaten i Nationella patientenkäten 2014 visar att landstinget redan har lyckats. Nio av tio patienter som legat inlagda tycker att maten är bra, mycket bra eller utmärkt. En markant förändring sedan föregående år då motsvarande siffra var sju av tio. Patienterna i Kalmar län var mest nöjda med sjukhusmaten av samtliga 21 landsting/regioner. November VÄSTERVIKS SJUKHUS har fått ett nytt patienthotell. Efter att under en längre tid enbart kunnat erbjuda tillfälliga rum i kulvertplan står efter en ombyggnad ett nytt patienthotell med fem dubbelrum och ett enkelrum färdigt. Rummen är en service till patienter och anhöriga som bor utanför Västervik. December DE MEDICINSKA RESULTATEN har markant förbättrats inom Landstinget i Kalmar län. Men det finns också angelägna förbättringsområden. Det visar årets upplaga av Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. I år är den uppdelad i två rapporter. Dels en kring cancer med betydligt fler indikatorer än tidigare år, något som ger en mer sammansatt och mångfacetterad bild av cancersjukvården. Dels den mer traditionella rapporten med övergripande områden och en rad medicinska områden. SKL:s sammanvägda index placerar Landstinget i Kalmar län i topp 7

97 ÅRSREDOVISNING 2014 LANDSTINGET I KALMAR LÄN Landstingets värdegrund LANDSTINGET HAR VISIONEN ATT VARA HÄLSOLÄNET - FÖR ETT FRISKARE, TRYGGARE OCH RIKARE LIV. Landstinget har visionen att vara Hälsolänet - för ett friskare, tryggare och rikare liv. Vi utgår från medborgarnas behov och erbjuder vår samlade kompetens och våra tjänster inom en processorienterad hälso- och sjukvård, tandvård, utbildning och kollektivtrafik för bättre hälsa i hela länet. Landstingets verksamhet drivs på uppdrag av länets invånare och verksamhetens inriktning bestäms utifrån demokratiska beslut om hur olika behov ska tillgodoses. Målet är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen samt att arbeta för att främja hälsa och förebygga ohälsa. Ett systematiskt kvalitetsarbete bidrar till att åstadkomma rätt kvalitet med god ekonomisk hushållning ekonomi samtidigt. Verksamhetens värdegrund vilar på värdeorden öppet, engagerat och kunnigt. Värdegrunden återfinns också i landstingets policy, som beskriver förhållningssättet för arbetet inom områdena kvalitet och säkerhet, medarbetare, ekonomi och förvaltning, miljö, IT samt kommunikation. Öppet innebär att Vi finns när medborgarna behöver oss. Vi finns till för alla och alla behandlas på lika villkor. Vårt bemötande och agerande präglas av öppenhet och ärlighet. Vi delar med oss av det vi vet och kan. Rätt kvalitet God ekonomisk hushållning Vi är ständigt öppna för att lära nytt. Engagerat innebär att Vi sätter patientens hälsa i fokus. Vi ser till hela människan. Vi samverkar för att medborgarna ska må så bra som möjligt. Vi ger personligt omhändertagande så att patienten kan känna sig trygg. Vi har motiverade medarbetare som vill utveckla verksamheten. Alla kan påverka. Öppet Kunnigt Kunnigt innebär att Vi är specialister på vård och hälsa. Patienterna är specialister på sin hälsa. Vi satsar på forskning och utveckling och tror på kunskapsutbyte och samarbete. Vi har bred kompetens och lång, beprövad erfarenhet. Engagerat Så styr vi mot målen Rätt kvalitet innebär att vi utvecklas i takt med ny evidensbaserad kunskap. Vi prövar, utvärderar och förbättrar ständigt. Vi ger rätt vård på rätt nivå. Vi ger vård på lika villkor och utgår från patientens behov. God ekonomisk hushållning innebär att vi som hälsolänet tillsammans skapar förutsättningar för god hälsa. Vi använder tilldelade resurser optimalt. Vi belyser alltid kvalitet och Arbetet innebär god planering och uppföljning på landstings-, förvaltnings- och basenhetsnivå för att uppnå rätt kvalitet och god ekonomisk hushållning. Mål och resultat på den enskilda arbetsplatsen ska vara tydliga och påverkbara. Det bidrar till att utveckla medarbetarnas engagemang både för den egna verksamhetens resultat och att se den egna verksamhetens roll i helheten. Medarbetaren ska kunna se hur den egna arbetsinsatsen påverkar de övergripande målen. Mål med mått har under 2014 tagits fram inom fem perspektiv/målområden 8

98 ÅRSREDOVISNING 2014 LANDSTINGET I KALMAR LÄN utifrån landstingets vision, verksamhetsidé och strategier. Denna modell, balanserad styrning, är ett stöd för planering, uppföljning och återkoppling, på samtliga nivåer i landstinget. Metoden skapar en röd tråd med balans mellan kort- och långsiktiga mål och mellan finansiella och icke finansiella mål. Från och med 2015 kommer målområde Lärande och förnyelse att slås samman med Verksamhet och process Verksamheten ska beskrivas, planeras och följas upp inom fem perspektiv/målområden: Medborgare och kund beskriver landstingets förhållande till medborgare och omvärld samt invånarnas behov. Hur uppfattar våra patienter/kunder oss? Verksamhet och process beskriver hur landstinget arbetar, planerar och utnyttjar resurserna för att åstadkomma en effektiv verksamhet. Hur samverkar vi i våra processer? Lärande och förnyelse beskriver landstingets förbättringsoch utvecklingsarbete. Vad är viktigt att utveckla för att verksamheten ska vara framgångsrik också i framtiden? Medarbetare beskriver personalområden, såsom kompetens- och ledarskapsutveckling, rekryteringssituationen och arbetsmiljöfrågor med mera. Hur gör vi våra arbetsplatser mer attraktiva för att trygga kompetensförsörjningen? Ekonomi beskriver landstingets finansiella förutsättningar samt verksamhetens ekonomiska konsekvenser. Hur utnyttjar vi våra resurser? Finns kvalitetsbristkostnader? Visionen om hälsolänet visar vad vi vill uppnå med utgångspunkt i medborgarnas behov. Värdegrunden slår fast i vilken anda vi ska agera. Landstingets policy beskriver hur vi ska förhålla oss inom olika områden när vi jobbar mot visionen. Landstingsplanen är vägvisaren för de kommande tre åren. Planen är det viktigaste styrdokumentet och här finns periodens långsiktiga mål. Våra balanserade styrkort konkretiserar de långsiktiga målen. Här återfinns strategiska mål, framgångsfaktorer, detaljmål, handlingsplaner och aktiviteter. 9

99 ÅRSREDOVISNING 2014 LANDSTINGET I KALMAR LÄN 10

100 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Medborgare och kund LANDSTINGETS MÅL FRISKARE OCH NÖJDARE INVÅNARE 11

101 FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE LANDSTINGET I KALMAR LÄN Medborgare och kund DET ÖVERGRIPANDE MÅLET ÄR FRISKARE OCH NÖJDARE INVÅNARE. Visionen om Hälsolänet är utgångspunkten i allt arbete, för ett friskare, tryggare och rikare liv för invånarna i Kalmar län. Ohälsan och skillnader i ohälsa ska minska. Andelen nöjda kunder, medborgare och patienter ska öka. I alla landstingets verksamheter ska det finnas ett tydligt kundperspektiv. Tillgängligheten till landstingets tjänster ska förbättras årligen. Inom hälso- och sjukvården är målet en köfri vård. Patienter och närstående ska ses som medskapare i vården. Hälsolänet ska gynna ett hälsosammare liv Folkhälsan är totalt sett god i Kalmar län, visar den Öppna jämförelserapport om folkhälsa som redovisats under Av länets befolkning skattar 72 procent sitt hälsotillstånd som gott. Landstinget kommer under de närmaste åren att satsa ytterligare på en ökad folkhälsa i samverkan med kommuner och andra aktörer. En viktig insats inom landstinget för att ge stöd och hjälp för den som vill sluta röka eller börja röra på sig är samtal om levnadsvanor. Andelen patienter som diskuterat levnadsvanor med vårdpersonal på hälsocentralerna har ökat markant i länet sedan förra mätningen och ligger nu i nivå med riket, en ökning från 27 till 41 procent. I landstingets folkhälsopolitiska plan prioriteras ökad delaktighet, goda uppväxtvillkor, en mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård, fysisk aktivitet samt ett minskat bruk av tobak. Under 2014 genomförde landstinget en bred informationssatsning kring ökad fysisk aktivitet. En Komigång-satsning genomfördes i samverkan med andra aktörer, bland andra Sveriges Radio och föreningsliv i länet med en rad aktiviteter på olika orter och ett flertal radiosändningar som nådde ut i hela länet. Omkring personer från hela länet deltog i Världens barn-loppet den 4 oktober Alla landstingets verksamheter var engagerade i satsningen som stärkte bilden av landstinget som framträdande aktör i hälsofrågor. Landstinget har under många år satsat på hälsofrämjande och förebyggande insatser. Ett aktivt folkhälsoarbete i bred samverkan kräver ledning, styrning och gemensamma insatser från olika aktörer. Under 2014 utvecklades medlemskapet i det nationella nätverket för hälsofrämjande hälso- och sjukvård till att omfatta landstinget i sin helhet i stället för som tidigare länens sjukhus. En lokal organisationsstruktur har tagits fram. En del av det hälsofrämjande arbetet är införande av Socialstyrelsens nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder. Implementeringen har under året genomförts i primärvården. En betydande del av implementeringen är utbildningar i motiverande samtal och tobaksavvänjning. Nätverksträffar och andra utvecklingsprojekt har engagerat livsstilsmottagningarnas hälsokoordinatörer och tobaksavvänjare. Inför operationer erbjuds motivationsstöd för att sluta röka. Hälsoinspiratörer inom psykiatriförvaltningen arbetar i samverkan med chefer och medarbetare för att utveckla hälsofrämjande miljöer och förbättra medvetandet om och attityden till hälsofrågor. Arbetet riktas till såväl patienter och medarbetare som till allmänheten. Under 2014 har ett förberedande arbete pågått inför starten av den nya verksamheten, 1:a linjens psykiatri för barn och unga. Verksamheten kommer att starta under första halvåret av Målgruppen är barn och unga i åldern 6 till 18 år som uppvisar symtom på lätt till medelsvår psykisk ohälsa eller har behov av stöd för psykisk hälsa och välbefinnande. Även vårdnadshavare till barn i denna åldersgrupp som har behov av stöd i sitt föräldraskap ska kunna vända sig hit. Psykiatrin och primärvården samverkar för att på ett mer effektivt sätt fånga upp och förebygga somatisk ohälsa hos psykiatriska patienter. På länets folkhögskolor har en handlingsplan tagits fram med utgångspunkt från den folkhälsopolitiska planen avseende arbetet kring missbruk/riskbruk. Den ger vägledning för hur skolorna kan ge stöd för att minska missbruk/ riskbruk av tobak, alkohol, droger och spel. En viktig insats är hälsosamtalet som idag är till stor hjälp för att kunna ge stöd till ett aktivt och hälsosamt liv. Folkhögskolorna är aktiva i länssatsningen kring hälsa och kultur med målet att bidra till ökad folkhälsa genom samverkan med hälso- och sjukvården. Samverkan ska leda till insatser som förebygger ohälsa, förkortar vårdtider, minskar behov av medicinering och fungerar som komplement till den vanliga vården. Folktandvården arbetar aktivt i högstadieskolorna med att få eleverna att avstå tobaksbruk i ett projekt benämnt Tobaksfri Duo. Under året har samtliga ungdomar i högstadieklasserna i Kalmar län besvarat en enkät kring frågor om bl. a. tobaksbruk. Resultatet visar att 91 procent av eleverna angav att de inte rökte alls, 4 procent att de rökte regelbundet och 5 procent att de rökte ibland. Satsningen på Tobaksfri Duo kommer att utökas till gymnasieskolorna under Information om orsaker till karies, god kosthållning och erbjudande om fluorsköljningar sker i samverkan med barnhälsovården, i undervisning i föräldragrupper och 12