MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET. Frågor rörande fortsatt utgivning av 1- och 2-centsmynt. {SWD(2013) 175 final}
|
|
- Marianne Gunnarsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den COM(2013) 281 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Frågor rörande fortsatt utgivning av 1- och 2-centsmynt {SWD(2013) 175 final} SV SV
2 MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET Frågor rörande fortsatt utgivning av 1- och 2-centsmynt 1. INLEDNING Införandet av euron 1999 var ett stort steg i den europeiska integrationen. Sedan den 1 januari 2002 har euron funnits rent fysiskt i form av sedlar och mynt och i dag använder cirka 330 miljoner EU-medborgare i 17 av EU:s medlemsstater euron som sin valuta. Valörserierna för eurosedlar och för euromynten (1, 2, 5, 10, 20, 50 cent, 1 euro och 2 euro) har inte ändrats sedan eurons införande. Euromynt ges ut av medlemsstaterna, men rådet är behörig att harmonisera valörer och tekniska specifikationer. Valörer och tekniska specifikationer avseende euromynt som ska sättas i omlopp har fastställts i rådets förordning (EG) nr 975/98. I enlighet med rådets förordning (EG) nr 974/98 ska mynt i euro eller i cent som överensstämmer med de valörer och tekniska specifikationer som rådet har fastställt vara de enda mynt som är lagliga betalningsmedel i samtliga medlemsstater med euron som valuta. Under 2012 uppmanade Europaparlamentet och rådet behöriga institutioner att undersöka användningen av olika valörer av eurosedlar och euromynt mot bakgrund av kriterierna om kostnad och allmänhetens acceptans 1.. Enligt artikel 2 i förordningen om utgivning av euromynt ska kommissionen ta ställning till den fortsatta utgivningen av 1- och 2-centsmynt (...) främst med hjälp av en kostnads nyttoanalys som beaktar de faktiska produktionskostnaderna för dessa mynt i jämförelse med deras värde och den nytta de för med sig. Detta uppdrag bör ses mot bakgrund av diskussionerna om hur användbara de två minsta myntvalörerna har varit sedan de infördes. De viktigaste inslagen i denna debatt är 1- och 2- centsmyntens höga produktions- och hanteringskostnader i förhållande till deras nominella värde, att många av dem försvinner (stort svinn) ur cirkulation 2 samt att deras köpkraft har minskat. Diskussionerna koncentreras också på inflationsaspekten eller den upplevda inflationen med tanke på allmänhetens farhågor om att upphörd utgivning av mynten i kombination med att de tas ur omlopp skulle kunde höja konsumentpriserna. Den efterfrågade bedömningen gjordes på grundval av ett samråd med berörda parter och en omfattande lägesanalys 3. I föreliggande meddelandet presenteras de fyra huvudalternativen (allt från status quo till ett slopande av 1- och 2-centsmynten) och vidare belyses de båda alternativens viktigaste drag och deras för- och nackdelar. Det bifogade arbetsdokumentet innehåller mer detaljerade uppgifter Skäl 7 i förordning (EU) nr 651/2012 om utgivning av euromynt (EUT L 201, , s. 135). Storleken på svinnet kan beskrivas med ett "svinntal", som framräknas som 1 minus omloppstalet, varvid det sistnämnda är lika med antalet mynt som har gått i retur till centralbanken dividerat med antalet mynt som sätts i omlopp. En grupp av centrala berörda parter rådfrågades i augusti och september 2012 genom frågeformulär angående två huvudscenarier för 1- och 2-centsmynten: fortsatt utgivning eller att mynten slopas. De berörda parterna ringades in och delades upp i två huvudgrupper: Offentliga centrala berörda parter från EU:s medlemsstater (dvs. nationella förvaltningar, nationella myntverk samt centralbanker och ECB samt privata viktiga berörda parter från europeiska förbund och företag (bankföreningar, kontanttransportföretag, konsumenter och handelsorganisationer). SV 2 SV
3 2. FYRA MÖJLIGA SCENARIER FÖR 1- OCH 2-CENTSMYNTEN Två relevanta huvudmöjligheter som måste undersökas är att utgivningen av 1- och 2- centsmynt fortsätter som nu eller att den upphör. På grundval av de besvarade frågeformulären och kartläggningen kan fyra möjliga scenarier arbetas fram: Fortsatt utgivning respektive indragning är de två huvudscenarierna, med vardera ett alternativt scenario. Det första huvudscenariot är fortsatt utgivning av 1- och 2-centsmynt i enlighet med nuvarande regler utan ändring av det rättsliga eller materiella sammanhanget ("status quoscenariot ). Mynten förblir lagliga betalningsmedel och fortsätter att tillverkas i enlighet med nuvarande tekniska specifikationer (t.ex. metall, vikt och storlek) och utan ändringar av tillverknings- och utgivningsprocesserna 4. Ett variant av detta scenario är fortsatt utgivning till reducerad kostnad med utgångspunkt i antagandet att kostnaderna skulle kunna minskas genom en ändring av myntmaterialets sammansättning eller genom effektiviseringar av mynttillverkningen, eller bådadera ( scenariot med utgivning till reducerade kostnader ). Det andra huvudscenariot är att slopa 1- och 2-centsmynten ( scenariot med en snabb indragning ). Enligt detta scenario skulle utgivningen upphöra och de mynt som är i omlopp skulle återkallas, huvudsakligen via detaljhandeln, snabbköp och banker inom en på förhand fastställd kort tidsperiod. Bindande avrundningsregler skulle gälla från och med den första dagen mynten börjar återkallas och de skulle upphöra att vara lagligt betalningsmedel i slutet av denna period. En variant av scenariot med en snabb indragning är ett scenario med gradvis utfasning, varvid en indragning visserligen uppnås, men på ett annat sätt. Utgivningen av mynten skulle upphöra och bindande avrundningsregler skulle gälla även enligt detta scenario, men mynten skulle förbli lagliga betalningsmedel. 1- och 2-centsmynten skulle fortsatt användas, men bara för betalning av avrundade belopp. Eftersom inga nya mynt skulle ges ut förväntas mynten gradvis försvinna ur omlopp på grund av det stora svinnet och deras bristande attraktionskraft som betalningsmedel. 3. TVÅ SCENARIER FÖR FORTSATT UTGIVNING AV 1- OCH 2-CENTSMYNT 3.1. Scenariot med fortsatt utgivning med oförändrade villkor ( status quo ) Detta scenario bildar en naturlig bakgrund mot vilken de övriga tre scenarierna bör bedömas Kontinuerligt ökande utgivning till följd av stort svinn Sedan övergången till euro år 2002 har fler än 46 miljarder 1- och 2-centsmynt givits ut. På tio år har summan för dessa valörer ökat med ca 74 %. I dag är nästan hälften av alla euromynt som sätts i omlopp 1- eller 2-centsmynt. Trots att det totala antalet utgivna 1- och 2- centsmynt är mycket högt utgör det sammanlagda värdet på dessa mynt bara omkring 714 miljoner euro. Den stora ökningen av antalet 1- och 2-centsmynt beror främst på det stora svinnet i fråga om dessa valörer, som varierar från 25 % till nästan 100 %. Konsumenterna använder ofta inte 1- eller 2-centsmynten för att betala sina inköp, men får dem i växel i detaljhandeln. Mynten förefaller bli behandlade som om de saknar värde och läggs ofta på hög i stället för att sättas i cirkulation igen. 4 Se artikel 1 i förordning (EG) nr 975/98 (EGT L 139, , s. 6), ändrad genom rådets förordning (EG) nr 423/1999. SV 3 SV
4 Trots att inflationen legat kvar på en mycket låg nivå efter eurons införande har 1- och 2- centsmynten köpkraft redan avsevärt urholkats, och sjunkit till 0,81 cent i genomsnitt för 1- centsmynt En förlustverksamhet De totala kostnaderna för myntutgivning är svåra att uppskatta eftersom de innefattar tillverkning, förpackning, transport, lagring och övrig distribution samt kostnader för banker och detaljhandel i samband med att de återförs i cirkulation. När man beräknar mynttillverkningskostnaderna måste tre viktiga komponenter medtas: 1) Kostnader för råmaterialet till myntämnet (det stycke metall som ska präglas till mynt), 2) tillverkningskostnaden för myntämnen, 3) kostnaderna för den slutliga tillverkningen (dvs. präglingen) av mynten. Att inhämta detaljerade upplysningar om ovan nämnda kostnader är inte lätt, eftersom de viktigaste aktörerna i tillverkningen (dvs. myntämnestillverkare och myntverk) vanligen anser dessa uppgifter vara marknadskänsliga och därför belägger dem med kommersiell sekretess. Man kan dock säga att kostnaderna för tillverkning och utgivning av 1- och 2-centsmynt i allmänhet är höga. De flesta medlemsstaternas anskaffningskostnader är mer än fyra gånger myntets nominella värde, vilket medför en negativ myntningsvinst. På grundval av uppgifter från fem medlemsstater är det oviktade genomsnittliga inköpspriset för dessa mynt för respektive statskassa ca 150 % av det nominella värdet, medan det viktade genomsnittliga priset är nära 300 % (på grund av förhållandevis höga kostnader i en stor medlemsstat). Även om svaren på frågeformuläret inte gav någon systematisk ingående information om de olika komponenterna i tillverkningskostnaderna kan dock vissa preliminära och allmänna slutsatser dras: Kostnaderna för myntämnena förefaller uppgå till cirka % av myntets nominella värde, med en relativ kostnad som i allmänhet är lägre för 2-centsmynt än för 1-centsmynt. Dessa höga kostnader beror på inköpet av råvaran (metall). Myntbranschen har bevittnat en vertikal integration, där vissa myntverk och tillverkare av myntämnen har gått samman för att öka lönsamheten i en verksamhet som kännetecknas av stora volymer och små marginaler i tillverkningen av myntämnen. Preliminära resultat visar att kostnaden för råvaran endast utgör en relativt liten del av den totala anskaffningskostnaden för de nationella statskassorna av den färdiga produkten. De betydande variationerna i mynttillverkningskostnaderna kan därför inte förklaras av råvarupriser eller produktionen av myntämnen, utan bör i stället tillskrivas den slutliga mynttillverkningen (dvs. präglingen) som sköts av de nationella myntverken i euroområdet. Ytterligare analyser skulle behövas för att undersöka huruvida kostnadsskillnaderna mellan de nationella myntverken i euroområdet beror på skillnader i arbetskraftsoch/eller kapitalkostnader eller om de beror på ineffektiva tillverkningsprocesser. De betydande kostnadsskillnaderna mellan de nationella myntverken kan också möjligen förklaras med myntverkens monopolställning i sina respektive länder. På euroområdesnivå torde det (viktade) förhållandet mellan myntens anskaffningspris och nominella värde tyda på en sammanlagd kummulerad nettokostnad för utgivningen av 1- och 2-centsmynt eller negativ myntningsvinst på 1,4 miljarder euro. SV 4 SV
5 Användarna är i allmänhet nöjda Vad gäller acceptansen bland allmänheten är medborgarna i allmänhet positiva till att utgivningen fortsätter. Belägg från den Eurobarometerundersökning som kommissionen genomfört, visar att medborgarna som regel är nöjda med dagens valörer, med ett något mindre stöd för 1- och 2-centsmynten. En del myntverk är positiva till fortsatt utgivning av dessa mynt, om inte annat än för att de utgör en väsentlig del av deras myntningsverksamhet. Bankföreningarna däremot intar en neutral ståndpunkt i ämnet. Noteras bör att både myntverk och banker har möjlighet att överföra kostnaderna som dessa mynt medför på sina kunder, via anskaffningskostnad respektive hanteringsavgifter. Varuautomatsbranschen berörs inte av 1- och 2-centsmynten eftersom varuautomater inte godtar dessa valörer. Detaljhandelsorganisationerna har skilda åsikter om 1- och 2- centsmyntens användbarhet eftersom de drabbas av höga hanteringsavgifter (för en rulle med femtio 1-centsmynt kan exempelvis ibland en hanteringsavgift på 40 cent tas ut), men anser samtidigt att de är användbara för betalningar i detaljhandeln Ett scenario med fortsatt utgivning till reducerade kostnader Scenariot med utgivning till reducerade kostnader är en variant av status quo-scenariot och innebär en fortsatt utgivning av de aktuella mynten, samtidigt som man undersöker möjligheterna att minska de nuvarande alltför höga utgivningskostnaderna. Två sätt finns att sänka anskaffningskostnaderna för 1- och 2-centsmynten, vilka inte nödvändigtvis utesluter varandra: myntens sammansättning förändras och/eller myntens tillverkningsprocess förändras Förändring av myntsammansättningen Den första sättet är att ändra myntens sammansättning och optimera befintliga tillverkningstoleranser eller använda billigare metall, t.ex. rostfritt stål, samtidigt som storleken på mynten bibehålls. Detta skulle kunna uppnås genom en ändring av rådets förordning (EG) nr 975/98. Användning av mindre dyrbar metall skulle i vissa fall kunna medföra förändrad färg på de nya mynten. Även om åsikterna går isär om alternativa sammansättningar för 1- och 2-centsmynten (rostfritt stål, aluminium, zink) och storleken på de potentiella kostnadsminskningarna är det okontroversiellt att hävda att kostnadsbesparingar är möjliga. Men som tidigare framhållits utgör råvarukostnaden bara en liten del av den totala kostnaden för den färdiga produkten. Skillnaden mellan anskaffningskostnaderna och det nominella värdet på dessa mynt liksom den betydande variationerna för denna skillnad mellan olika medlemsstater i euroområdet beror inte på råvarupriserna, utan snarare på myntens tillverkningsprocess Effektiviseringar av tillverkningsprocessen Ytterligare analyser skulle krävas för att undersöka om variationerna i kostnaderna mellan de nationella myntverken i euroområdet (ett myntverk tillverkar exempelvis 1-centsmynt för mindre än det nominella värdet medan en annan försäljer dem till centralbanken för fyra gånger mer än det nominella värdet) beror på skillnader i arbetskraft och/eller kapitalkostnader som ingår i den slutliga mynttillverkningsprocessen eller om de sammanhänger med ineffektiva tillverkningsprocesser. Ansvaret för att hantera dessa eventuella bristfälligheter skulle hamna hos medlemsstaterna. SV 5 SV
6 Tillämpningen av de båda åtgärdspaketen i kombination med en fortsatt utgivning av 1- och 2-centsvalörerna skulle kunna leda till betydande besparingar. Även om övriga utgivningskostnader (t.ex. råvaruhanteringen) inte skulle åtgärdas och överproduktionen till följd av det stora svinnet skulle fortsätta, skulle den negativa myntningsvinsten avsevärt kunna minskas, och eventuellt helt elimineras. 4. TVÅ SCENARIER MED INDRAGNING AV 1- OCH 2-CENTSMYNTEN 4.1. Indragning med ett snabbt slopande av myntens egenskap av lagligt betalningsmedel ( scenariot med snabbt indragning ) Det andra huvudscenariot är att dra in mynten och slopa dem som lagliga betalningsmedel. Enligt detta scenario skulle utgivningen av 1- och 2-centsmynt inställas och mynten skulle nästan omedelbart upphöra att vara lagliga betalningsmedel. Detta skulle kräva en ändring av rådets förordning (EG) nr 975/98. Rättsligt bindande avrundningsregler (avrundning till närmaste 5-centstal) skulle förmodligen behövas 5 och mynten skulle aktivt dras in Ekonomiska konsekvenser: Positiv inverkan på myntningsvinsten, men oro för inflationen bland allmänheten. Ett viktig ekonomiskt element i indragningsscenariot är de potentiella kostnadsbesparingarna. De höga tillverkningskostnaderna för dessa småmynt skulle elimineras och den negativa myntningsvinst som uppstår vid utgivningen av dessa mynt i de flesta medlemsstaterna skulle försvinna. Särskilt företag, snabbköp och detaljhandel skulle inte längre behöva sköta den besvärliga och dyrbara hanteringen av småmynt 6, vars kostnader de för över på sina kunder genom avgifter eller prisjusteringar. Jämfört med de förväntade kostnadsbesparingarna tror de flesta berörda parterna att engångskostnaden för att dra in mynten är av underordnad betydelse. En positiv inverkan skulle även uppstå på statens inkomster, med tanke på bortfallet av de tidigare nämnda tillverkningskostnaderna. Dessutom skulle slopandet av de två lägsta valörerna något kunna öka efterfrågan på 5- och förmodligen också 10-centsmynten, med en förväntad positiv inverkan på myntningsvinsten. Å andra sidan är farhågorna stora bland allmänheten att scenarier med en snabb indragning skulle öka inflationen. Man befarar att avskaffandet av 1- och 2-centsmynten skulle kunna leda till prishöjningar, trots avrundningsreglerna. Avrundningen av slutbeloppet eller enskilda priser kan även medföra att konsumenterna förväntar sig avrundningar uppåt eller rentav prisökningar i framtiden. Denna farhåga är giltig särskilt om avrundningen påverkar saker som köps ofta och som normalt betalas kontant och som därmed kan påverka inflationsförväntningarna. En indragning förväntas dock inte inverka väsentligt på prisstabilitet av ett antal skäl: 5 6 Regelverket för utgivning och användning av 1- och 2-centsmynt i Finland och Nederländerna skiljer sig från övriga länder i euroområdet. Kort efter övergången till euron reducerade Finland utgivningen av 1- och 2-centsmynt till mycket små mängder. Nederländerna slog in på denna väg i september Båda länderna håller med hjälp av avrundningsregler antalet 1- och 2-centsmynt i omlopp på låg nivå. I Finland finns lagfästa regler om avrundning till närmaste 5-centstal och liknande regler tillämpas också i Nederländerna sedan september 2004 på basis av ett avtal mellan detaljhandeln och konsumentorganisationerna. Båda aspekterna utgjorde de viktigaste drivkrafterna för avskaffande av de lägsta valörerna i Sverige år 2010 (50-öresmyntet = ca 5,5 cent) och Kanada år 2013 (1-centsmyntet = ca 0,7 cent). SV 6 SV
7 För det första har ett antal undersökningar visat att de inflationsdrivande verkningarna, om sådana förekommit, har varit mycket begränsade. I Slovakien kom man t.ex. i en studie om inflationseffekterna vid indragningen av 10- och 20- halermynten till slutsatsen att detta inklusive avrundningsreglerna endast torde ha en begränsad inverkan på inflationen; mindre än 0,01 %. För det andra har direkterfarenheterna av avrundningsregler i Finland och Nederländerna visat att effekterna på inflationen varit minimala eller obefintliga. För det tredje skulle avrundningsreglerna bara tillämpas på sluttransaktionen och inte på de individuella priserna, vilket begränsar de eventuella verkningarna. Även om en indragning inte förväntas få någon märkbar effekt på inflationen, visar erfarenheterna med bytet av tidigare valuta till eurosedlar och -mynt emellertid att möjligheten finns att människor tror att inflationen ökar (priserna uppfattas ha gått upp utan detta styrks av HIKP-uppgifterna) och därigenom framkalla missnöje bland en del medborgare. Många berörda parter betonade under samrådet att medborgarna för närvarande är mycket känsliga för planer och initiativ som upplevs påverka deras ekonomiska situation, särskilt på grund av det svåra generella ekonomiska klimatet. Genomförs ett sådant scenario skulle det därför behöva åtföljas av en intensiv informationskampanj riktad till allmänheten om de praktiska arrangemangen i samband med indragningen av mynten och de avrundningsregler som ska tillämpas Medborgarnas och medlemsstaternas inställning till en indragning av mynt med låga valörer Den Eurobarometerundersökning som kommissionen har genomfört visar att medborgarna generellt verkar vara nöjda med euromyntvalörerna. Den minoritet av medborgare som är missnöjd med dagens myntserie önskade i allmänhet att 1- och 2-centsmynten skulle dras in. När medlemsstaterna tillfrågades om de föredrog en fortsatt utgivning eller en indragning av 1- och 2-centsmynten under det formella samrådet lämnade de flesta inte något svar alls medan ett fåtal föredrog en indragning. Inga bestämda slutsatser kan dras på grundval av detta partiella resultat Indragning genom en gradvis utfasning Scenariot med en gradvis utfasning skulle få samma effekt som en indragning, men uppnås via ett gemensamt beslut av medlemsstaterna om att upphöra med utgivningen av 1- och 2- centsmynt, i kombination med avrundningsregler. Mynten skulle förbli i omlopp som lagligt betalningsmedel, men därefter gradvis försvinna, både på grund av det stora svinnet och att inga nya präglas. Myntens egenskap av lagligt betalningsmedel skulle avskaffas först när den mängd som ännu är i omlopp är mycket liten Avrundningsregler skulle behövas Avrundningsregler skulle behöva införas för att kompensera den allt större bristen på 1- och 2-centsmynt, men dessa hindrar inte att mynten används (de kan fortfarande läggas ihop till 5 cent, såsom redan sker i Finland och Nederländerna). En informationskampanj skulle behövas för att förklara både utfasningen och avrundningsreglerna Mängden mynt i omlopp skulle kunna bli mycket liten inom några år Takten i detta scenario kan inte förutses exakt, eftersom det inte finns några empiriska uppgifter om utfasning varken från medlemsstaterna eller andra länder. Nedanstående beräkningar simulerar effekterna av en utfasning på grundval av det genomsnittliga svinnet (ca 60 %), under antagande om att det förblir stabilt över tiden. De SV 7 SV
8 flesta mynten skulle upphöra att cirkulera inom 4 5 år. Mängden mynt i omlopp skulle bli mycket liten omkring 2020, då ett beslut om att de inte längre är lagliga betalningsmedel skulle kunna fattas. 1-centsmynt Årligt svinntal 60 % 2-centsmynt Årligt svinntal 60 % Även om mängden mynt i omlopp snabbt skulle minska i detta scenario skulle banker, snabbköp och annan detaljhandel även fortsättningsvis ha kostnader för hanteringen av de återstående mynten. Någon aktiv indragning skulle emellertid inte behövas. 5. SLUTSATSER På grundval av resultaten från samrådet med berörda parter och analysen ovan kan ett antal viktiga slutsatser dras vad gäller den fortsatta utgivningen av 1- och 2-centsmynt. Tillverkningen av 1- och 2-centsmynt är helt klart kraftigt förlustbringande för euroområdet. Vart och ett av de fyra scenarierna skulle kunna tillämpas på 1- och 2-centsmynten på ett likartat sätt. I analysen framkom ingenting som tyder på att scenarierna bör tillämpas bara på en valör och inte på den andra (dvs. bara på 1-centsmyntet eller bara på 2-centsmyntet). Allmänhetens inställning till 1- och 2-centsmynten är paradoxal: De verkar fästade vid dessa små valörer och befarar inflation om de skulle försvinna, men de behandlar dem som om de saknade värde och sätter dem inte i omlopp igen när de betalar. Det stora svinn som blir följden i kombination med förekomsten av psykologiska priser har medfört en allt större efterfrågan på nya småmynt. De ekonomiska aspekterna vad gäller utgivningen av 1- och 2-centsmynt talar för slopad utgivning. Dock måste kostnadselementen vägas mot andra överväganden, främst den negativa reaktionen från allmänhetens sida som avrundningsreglerna skulle kunna ge upphov till. Man bör därvidlag också främst ha de nuvarande pressade ekonomiska utsikterna i åtanke. De berörda parterna behöver diskutera de ovannämnda fyra scenarierna. Skulle ett scenario tydligt föredras kommer kommissionen att lägga fram erforderliga förslag till rättsakter. SV 8 SV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Rekommendation till RÅDETS BESLUT Bryssel den 16.10.2009 KOM(2009) 570 slutlig 2009/0158 (CNB) om Europeiska gemenskapens ståndpunkt vid omförhandlingen av
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE
C 284/6 Europeiska unionens officiella tidning 25.11.2009 EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 16 november 2009 om ett förslag till rådets förordning om äkthetskontroll av euromynt och hantering av
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.6.2013 COM(2013) 337 final 2013/0176 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Lettland SV SV MOTIVERING
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Rekommendation till RÅDETS BESLUT
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Rekommendation till RÅDETS BESLUT Bryssel den 16.10.2009 KOM(2009) 572 slutlig 2009/0159 (CNB) om Europeiska gemenskapens ståndpunkt vid omförhandlingen av
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING. om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.6.2014 COM(2014) 325 final 2014/0169 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 974/98 vad gäller införandet av euron i Litauen SV SV MOTIVERING
Läs merBehovsprövning av 50-öresmyntet
Dnr 2008-903-ADM Behovsprövning av 50-öresmyntet Delprojekt 2 i översyn av sedel- och myntserien november 2008 1 Behovsprövning av 50-öresmyntet Kontantanvändning i sverige delprojekt 1 i översyn av sedel-
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.5.2011 KOM(2011) 296 slutlig 2011/0128 (NLE) C7-0189/11 SV Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 975/98 av den 3 maj 1998 om valörer och
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKEN
C 273/2 Europeiska unionens officiella tidning 16.9.2011 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 23 augusti 2011 om ett förslag
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING. om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp. (kodifiering)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Förslag till RÅDETS FÖRORDNING Bryssel den 26.11.2010 KOM(2010) 691 slutlig 2010/0338 (NLE) om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp (kodifiering)
Läs merBrussels, 7 January 2002
Brussels, 7 January 2002 EU-kommissionären för ekonomiska och monetära frågor Pedro Solbes säger: "Europeiska unionen har framgångsrikt klarat en historisk utmaning. Vi har byggt upp euron och inlett en
Läs mer(EGT L 337, , s. 52) nr sida datum M1 Europeiska Centralbankens beslut ECB/2003/23 av den 18 december L
2001D0913 SV 01.01.2009 005.001 1 Detta dokument är endast avsett som dokumentationshjälpmedel och institutionerna ansvarar inte för innehållet B EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 6 december 2001
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (ECB/2010/29) (2011/67/EU)
L 35/26 Europeiska unionens officiella tidning 9.2.2011 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 13 december 2010 om utgivningen av eurosedlar (omarbetning) (ECB/2010/29) (2011/67/EU) ECB-RÅDET HAR ANTAGIT
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 1 lagen om mynt PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition föreslås att till lagen om mynt fogas en bestämmelse om
Läs merKonsoliderad TEXT CONSLEG: 2001O /10/2001. producerad via CONSLEG-systemet. av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer
SV Konsoliderad TEXT producerad via CONSLEG-systemet av Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella publikationer CONSLEG: 2001O0008 01/10/2001 Antal sidor: 6 < Byrån för Europeiska gemenskapernas officiella
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKEN
L 148/56 Europeiska unionens officiella tidning 2.6.2006 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 19 maj 2006 om ändring av beslut ECB/2001/16 om fördelning av de monetära inkomsterna
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING. om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp. (omarbetning)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.4.2013 COM(2013) 184 final 2013/0096 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om valörer och tekniska specifikationer för mynt i euro som ska sättas i omlopp (omarbetning)
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning L 373/1. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
21.12.2004 Europeiska unionens officiella tidning L 373/1 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2182/2004 av den 6 december 2004 om medaljer och symboliska mynt som
Läs merFörhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 2001/95/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning. (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR
6.2.2018 L 32/1 II (Icke-lagstiftningsakter) FÖRORDNINGAR KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) 2018/171 av den 19 oktober 2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKEN
13.12.2005 C 316/25 EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 1 december 2005 över ett förslag till rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 974/98 om införande av euron
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 17.5.2018 SWD(2018) 188 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merLag om femtioöresmyntets upphörande som lagligt betalningsmedel m.m.
Finansutskottets betänkande 2008/09:FiU37 Lag om femtioöresmyntets upphörande som lagligt betalningsmedel m.m. Sammanfattning Finansutskottet behandlar Riksbankens framställning 2008/09:RB3 om att riksdagen
Läs merFörslag till RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 14.12.2015 COM(2015) 646 final 2015/0296 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt system för mervärdesskatt vad gäller
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKEN
31.1.2008 C 27/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 17 december 2007 på begäran av Europeiska unionens råd över
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 13.8.2008 KOM(2008) 514 slutlig VOL.I 2008/0167 (CNS) 2008/0168 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG) nr 2182/2004 om medaljer
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKEN
25.6.2013 Europeiska unionens officiella tidning C 179/9 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 28 maj 2013 över ett förslag till Europaparlamentets
Läs merModernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 1.12.2016 COM(2016) 756 final 2016/0372 (NLE) Modernisering av mervärdesskattesystemet vid gränsöverskridande e-handel mellan företag och konsumenter (B2C) Förslag till
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 3.3.2017 COM(2017) 111 final 2017/0047 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EES-kommittén beträffande
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 4.7.2016 COM(2016) 438 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA EKONOMISKA OCH SOCIALA KOMMITTÉN om tillämpning av lagstiftningspaketet
Läs merRESTREINT UE. Strasbourg den COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 1.7.2014 COM(2014) 447 final 2014/0208 (NLE) This document was downgraded/declassified Date 23.7.2014 Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG)
Läs mer***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor 6.6.2013 2013/0023(COD) ***I FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA CENTRALBANKEN
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 30.5.2000 KOM(2000) 346 slutlig 2000/0137 (CNS) 2000/0134 (CNS) 2000/0138 (CNB) MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, RÅDET OCH EUROPEISKA
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 22.5.2015 COM(2015) 320 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Teknisk justering av budgetramen för 2016 för att kompensera för BNI-utvecklingen
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSION Bryssel den 12.3.2018 SWD(2018) 53 final ARBETSDOKUMT FRÅN KOMMISSIONS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVSBEDÖMNING Följedokument till Förslag till EUROPAPARLAMTETS OCH RÅDETS
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
L 185/6 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2015/1136 av den 13 juli 2015 om ändring av genomförandeförordning (EU) nr 402/2013 om den gemensamma säkerhetsmetoden för riskvärdering och riskbedömning
Läs merEuropeiska unionens officiella tidning
5.7.2014 L 198/7 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 31 januari 2014 om nära samarbete med nationella behöriga myndigheter i deltagande medlemsstater som inte har euron som valuta (ECB/2014/5) (2014/434/EU)
Läs merFörhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande
EUROPEISKA KOMMISSIONEN GENERALDIREKTORATET FÖR NÄRINGSLIV Vägledning 1 Bryssel den 1 februari 2010 - Förhållandet mellan direktiv 98/34/EG och förordningen om ömsesidigt erkännande 1. INLEDNING Syftet
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning
L 337/55 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 6 december 2001 om fördelning av de monetära inkomsterna för de deltagande medlemsstaternas nationella centralbanker från och med räkenskapsåret 2002 (ECB/2001/16)
Läs merKOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU)
L 122/14 KOMMISSIONENS GENOMFÖRANDEFÖRORDNING (EU) 2018/724 av den 16 maj 2018 om vissa handelspolitiska åtgärder avseende vissa produkter med ursprung i Amerikas förenta stater EUROPEISKA KOMMISSIONEN
Läs merFÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 19.10.2015 COM(2015) 545 final FÖRSLAG TILL ÄNDRINGSBUDGET NR 8 TILL 2015 ÅRS ALLMÄNNA BUDGET EGNA INKOMSTER EUROPEISKA DATATILLSYNSMANNEN SV SV Europeiska kommissionen
Läs merInledning. Innehållet i förslaget. Alternativa lösningar. Utrikesdepartementet
Regelrådet är ett särskilt beslutsorgan inom Tillväxtverket vars ledamöter utses av regeringen. Regelrådet ansvarar för sina egna beslut. Regelrådets uppgifter är att granska och yttra sig över kvaliteten
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2016 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 december 2016 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2016/0374 (CNS) 14823/16 ADD 2 FISC 210 ECOFIN 1114 IA 129 FÖRSLAG från: inkom den: 1 december 2016 till: Komm.
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKEN
8.5.2009 Europeiska unionens officiella tidning C 106/1 I (Resolutioner, rekommendationer och yttranden) YTTRANDEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 20 april 2009 om ett
Läs merBILAGA. till. om konsekvenserna av Förenade kungarikets utträde ur unionen utan avtal: unionens samordnade strategi
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.4.2019 COM(2019) 195 final ANNEX 5 BILAGA till MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET, EUROPEISKA RÅDET, RÅDET, EUROPEISKA CENTRALBANKEN, EUROPEISKA
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.1.2017 COM(2016) 833 final 2016/0417 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/677/EU om bemyndigande för Luxemburg att tillämpa en åtgärd
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 21.12.2011 KOM(2011) 911 slutlig 2011/0447 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om medlemsstaternas förklaring om godtagande, i Europeiska unionens intresse, av Rysslands
Läs merAnvisningar till mallarna för sammanlagda tillgångar och total riskexponering för insamling av tillsynsavgiftsfaktorer
Anvisningar till mallarna för sammanlagda tillgångar och total riskexponering för insamling av tillsynsavgiftsfaktorer Februari 2015 1 Allmänna anvisningar till båda mallarna "Namn", "MFI-kod" och "LEI-kod"
Läs mer***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Konsoliderat lagstiftningsdokument 13.12.2011 EP-PE_TC2-COD(2009)0035 ***II EUROPAPARLAMENTETS STÅNDPUNKT fastställd vid andra behandlingen den 13 december 2011 inför antagandet
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 14.3.2003 KOM(2003) 114 slutlig 2003/0050 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om det statistiska underlag som skall användas vid ändring av fördelningsnyckeln
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 29.9.2017 C(2017) 6464 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 29.9.2017 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/1011
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 29 maj 2015 (OR. en) 9429/15 AGRI 294 AGRIFIN 50 DELACT 56 FÖLJENOT från: inkom den: 28 maj 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska
Läs merEUROPEISKA UNIONENS RÅD. Bryssel den 2 september 2013 (3.9) (OR. en) 13245/13 DENLEG 100 DELACT 44
EUROPEISKA UNIONENS RÅD Bryssel den 2 september 2013 (3.9) (OR. en) 13245/13 DENLEG 100 DELACT 44 FÖLJENOT från: Europeiska kommissionen mottagen den: 21 augusti 2013 till: Rådets generalsekretariat Komm.
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.1.2018 COM(2018) 5 final 2017/0361 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Republiken Malta att tillämpa en särskild åtgärd som avviker från
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.5.2016 COM(2016) 299 final 2016/0153 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1388/2013 om öppnande och förvaltning av autonoma unionstullkvoter
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 4 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 4 augusti 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0183 (NLE) 11618/17 FISC 172 FÖRSLAG från: inkom den: 3 augusti 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET
Läs merRAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 5.9.2014 COM(2014) 550 final RAPPORT FRÅN KOMMISSIONEN TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om genomförandet och resultaten av Periklesprogrammet för skydd av euron mot
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 13.4.2015 COM(2015) 148 final 2015/0074 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Danmark att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.8.2016 COM(2016) 541 final 2016/0258 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska intas på Europeiska unionens vägnar i expertgruppen för Förenta nationernas
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKEN
C 213/16 Europeiska unionens officiella tidning 20.7.2011 III (Förberedande akter) EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKEN EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 11 mars 2011 över en rekommendation
Läs merEuropeiska gemenskapernas officiella tidning. (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk)
19. 12. 98 SV Europeiska gemenskapernas officiella tidning L 345/3 I (Rättsakter vilkas publicering är obligatorisk) RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 2743/98 av den 14 december 1998 om ändring av förordning (EG)
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.6.2013 SWD(2013) 235 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslag till Europaparlamentets
Läs merLättläst. Finland tar euron i bruk. Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002. Spara instruktionerna
Lättläst Finland tar euron i bruk Inväxlingsperiod 1.1 28.2.2002 Spara instruktionerna Innehåll Mark blir euro 3 Så här övergår vi till euro 4 Så här räknar du om mark till euro 6 Euromynten 7 Eurosedlarna
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 12.11.2014 COM(2014) 704 final 2014/0332 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG,
Läs merÄndrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING. om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.7.2012 COM(2012) 421 final 2011/0295 (COD) Ändrat förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om insiderhandel och otillbörlig marknadspåverkan (marknadsmissbruk)
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT. om analys av och samarbete om falska euromynt. (framlagt av kommissionen)
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.7.2003 KOM(2003 426 slutlig 2003/0158 (CNS) Förslag till RÅDETS BESLUT om analys av och samarbete om falska euromynt (framlagt av kommissionen) 1. Systemet
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 644 final 2016/0314 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2013/678/EU om bemyndigande för Republiken Italien att fortsätta
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2015 COM(2015) 141 final 2015/0070 (COD) Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING om fastställande av den justeringsgrad som avses i förordning (EU)
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 22.1.2004 KOM(2004) 32 slutlig 2004/0009 (CNS) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om omräkningskurserna mellan euron och valutorna för de medlemsstater som
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.11.2017 COM(2017) 659 final 2017/0296 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om bemyndigande för Republiken Lettland att tillämpa en särskild åtgärd som avviker
Läs mer2b 2008. Eurons inverkan på konsumentpriserna
EURONS INVERKAN PÅ KONSUMENTPRISERNA 1/1 2b 2008 Eurons inverkan på konsumentpriserna Euron togs i användning som kontantvaluta i tolv EU-länder 1.1.2002, då sedlar och mynt i euro sattes i omlopp. Förutom
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 18 augusti 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 18 augusti 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0192 (NLE) 11696/17 FISC 174 FÖRSLAG från: inkom den: 11 augusti 2017 till: Komm. dok. nr: Ärende: Jordi AYET
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 23.1.2006 KOM(2006) 12 slutlig 2006/0007 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om befrielse från införselskatter på varor i småförsändelser av icke-kommersiell
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 16.4.2003 KOM(2003) 186 slutlig 2003/0075 (CNS) Förslag till RÅDETS DIREKTIV om ändring av direktiven 92/79/EEG och 92/80/EEG i syfte att bemyndiga Frankrike
Läs merFörslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 26.3.2012 COM(2012) 136 final 2012/0066 (COD)C7-0133/12 Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV av den [...] om ändring av direktiv 2006/66/EG om batterier
Läs merBILAGOR. till. Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv. om gemensamma regler för den inre marknaden för el
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 23.2.2017 COM(2016) 864 final ANNEXES 1 to 5 BILAGOR till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om gemensamma regler för den inre marknaden för el {SWD(2016)
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 07.03.2002 KOM(2002) 113 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om tillåtelse, i enlighet med artikel 8.4 i direktiv 92/81/EEG, för Luxemburg att tillämpa en
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.8.2017 C(2017) 5812 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 28.8.2017 om ändring av delegerad förordning (EU) 2017/565 vad gäller specifikationen
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 11.12.2017 COM(2017) 746 final 2017/0331 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om ändring av förordning (EU) nr 1387/2013 om befrielse från Gemensamma tulltaxans autonoma
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET. Sektorsanpassningar för Liechtenstein - översyn
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 28.8.2015 COM(2015) 411 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET OCH EUROPAPARLAMENTET Sektorsanpassningar för Liechtenstein - översyn SV SV 1. INLEDNING Enligt
Läs merKOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.11.2017 C(2017) 7477 final KOMMISSIONENS DELEGERADE FÖRORDNING (EU) / av den 15.11.2017 om ändring av kommissionens delegerade förordning (EU) 2016/1238 vad gäller
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 26 november 2015 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 26 november 2015 (OR. en) 14531/15 FÖLJENOT från: inkom den: 24 november 2015 till: Komm. dok. nr: Ärende: MAP 32 MI 756 COMPET 542 IND 191 POLARM 8 COARM 253 CFSP/PESC
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 10.9.2014 SWD(2014) 274 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN Följedokument till Förslag till Europaparlamentets och
Läs merHur känna igen eurosedlarna och euromynten?
Mark byts ut mot euro Hur känna igen eurosedlarna och euromynten? EUROGUIDE FINLANDS BANK Spara euroguiden! Mark byts ut mot euro Den 1 januari 2002 börjar Finland och elva andra europeiska länder använda
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT. Åtföljande dokument till
SV SV SV EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 24.9.2008 SEK(2008) 2487 KOMMISSIONENS ARBETSDOKUMENT Åtföljande dokument till Förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv om förenkling
Läs merARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN. Följedokument till
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Strasbourg den 13.3.2018 SWD(2018) 69 final ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSBEDÖMNINGEN Följedokument till förslaget till Europaparlamentets
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 6.11.2017 COM(2017) 640 final 2017/0282 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om den ståndpunkt som ska antas på Europeiska unionens vägnar i gemensamma EESkommittén avseende
Läs merFörslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.11.2013 COM(2013) 770 final 2013/0378 (NLE) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om anpassning med verkan från och med den 1 juli 2013 av storleken på avgiften till pensionssystemet
Läs merMEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET. Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 15.6.2018 COM(2018) 475 final MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN TILL RÅDET Ekonomiska uppgifter om Europeiska utvecklingsfonden Europeiska utvecklingsfonden (EUF): prognos
Läs mer2019 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden. Frågor och svar
2019 års förhandsbidrag till den gemensamma resolutionsfonden Frågor och svar Allmän information om beräkningsmetoden 1. Varför har den beräkningsmetod som tillämpas på mitt institut under 2019 års bidragsperiod
Läs merFörslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 25.10.2017 COM(2017) 625 final 2017/0274 (NLE) Förslag till RÅDETS BESLUT om de bidrag som medlemsstaterna ska betala för att finansiera Europeiska utvecklingsfonden,
Läs merEuropeiska unionens råd Bryssel den 1 juni 2017 (OR. en) Jordi AYET PUIGARNAU, direktör, för Europeiska kommissionens generalsekreterare
Europeiska unionens råd Bryssel den 1 juni 2017 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2017/0113 (COD) 9669/17 ADD 1 TRANS 213 CODEC 924 IA 99 FÖLJENOT från: inkom den: 1 juni 2017 till: Komm. dok. nr:
Läs merFörslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT
EUROPEISKA KOMMISSIONEN Bryssel den 7.10.2016 COM(2016) 645 final 2016/0315 (NLE) Förslag till RÅDETS GENOMFÖRANDEBESLUT om ändring av beslut 2007/884/EG om bemyndigande för Förenade kungariket att fortsätta
Läs mer(Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) KOMMISSIONEN
L 216/8 II (Rättsakter vilkas publicering inte är obligatorisk) KOMMISSIONEN KOMMISSIONENS BESLUT av den 26 juli 1999 om tillämpning av rådets beslut 1999/280/EG om ett gemenskapsförfarande för information
Läs merKOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE. om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89
KOMMISSIONENS TILLKÄNNAGIVANDE om ett förenklat förfarande för handläggning av vissa koncentrationer enligt rådets förordning (EEG) nr 4064/89 (Text med betydelse för EES) 1. I detta tillkännagivande beskrivs
Läs merEUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en)
EUROPEISKA RÅDET Bryssel den 31 maj 2013 (OR. en) Interinstitutionellt ärende: 2013/0900 (NLE) EUCO 110/13 INST 234 POLGEN 69 OC 295 RÄTTSAKTER Ärende: UTKAST TILL EUROPEISKA RÅDETS BESLUT om Europaparlamentets
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
RP 120/2001 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av lagen om fiske och 1 och 4 lagen om jaktvårdsavgift och jaktlicensavgift PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL
Läs merEUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT
9.2.2011 Europeiska unionens officiella tidning L 35/17 EUROPEISKA CENTRALBANKENS BESLUT av den 25 november 2010 om fördelning av de monetära inkomsterna för nationella centralbanker i medlemsstater som
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS BESLUT
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 08.06.2006 KOM(2006) 280 slutlig Förslag till RÅDETS BESLUT om bemyndigande för Förenade kungariket att införa en särskild åtgärd som avviker från artikel
Läs mer(Framlagt av kommissionen den 19 mars 1997 i enlighet med artikel 189a.2 i Romfördraget) EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
Ändrat förslag till rådets förordning (EG) om påskyndning och klarläggning av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott /* KOM/97/0117 slutlig - CNS 96/0248 */ Europeiska gemenskapernas
Läs merEUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION. Förslag till RÅDETS FÖRORDNING
EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 17.2.26 KOM(25) 539 slutlig 25/215 (CNB) Förslag till RÅDETS FÖRORDNING om tillämpningsföreskrifter för rådets förordning (EG) nr 2494/95 avseende de tidsperioder
Läs mer