Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. På tal om utbildning. Utbildning och forskning

Transkript

1 Statistics Sweden På tal om utbildning Utbildning och forskning 2010

2 På tal om utbildning

3 Education in Sweden 2010 Statistics Sweden 2010 Tidigare publicering Fickskolan fr.o.m.1983 Previous publication På tal om utbildning fr.o.m Education in Sweden 2009 Ausbildung in Schweden 2000 Education en Suède 2000 Producent Producer SCB, enheten för statistik om utbildning och arbete Statistics Sweden, Education and Jobs SE Örebro Förfrågningar Lars-Olov Sundh, Inquiries Om du citerar ur denna publikation, var god uppge källan: Källa: SCB, På tal om utbildning When quoting material from this publication, please state the source as follows: Source: Statistics Sweden, Education in Sweden Omslag/Cover: Ateljén SCB, Foto/Photo: Bildbyrå Ekengren.se Foto/Photo: Jan-Aage Haaland, Marit Jorsäter, Arne Orrgård ISSN (online) ISSN (print) ISBN (print) URN:NBN:SE:SCB-2010-UF07BR1001_pdf (pdf) Printed in Sweden SCB-Tryck, Örebro

4 Innehåll Utbildning i Sverige 6 Befolkningens utbildning 12 Utbildningskostnader 18 Vägen genom skolan 22 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg 24 Förskoleklass 27 Grundskolan 28 Gymnasieskolan 36 Sameskolan, särskolan och specialskolan 44 Sameskolan 45 Särskolan 46 Specialskolan 47 Universitet och högskolor 48 Vuxenutbildning 60 Kommunal vuxenutbildning 63 Vuxenutbildning för utvecklingsstörda 66 Svenskundervisning för invandrare 67 Kvalificerad yrkesutbildning 69 Kompletterande utbildning 70 Arbetsmarknadsutbildning 71 Folkhögskola 73 Studieförbund 74 Personalutbildning 77 Vad händer efter utbildningen? 78 Internationell utblick 86 Ordlista 100 5

5 Utbildning i Sverige Den svenska modellen erbjuder utbildning åt alla...

6 ... och den varar så länge man önskar.

7 Det svenska utbildningssystemet Det svenska utbildningssystemet kan grovt delas in i fem huvudgrupper: barnomsorgen, det offentliga skolsystemet, högre utbildning, det offentliga skolsystemet för vuxna samt övrig vuxenutbildning. Ett uttalat mål för utbildningspolitiken är att Sverige skall var en ledande kunskapsnation som präglas av utbildning av hög kvalitet och livslångt lärande för tillväxt och rättvisa. En grundläggande princip är att utbildningen skall vara kostnadsfri, av god kvalitet och tillgänglig för alla, oavsett etnisk, social eller geografisk tillhörighet. Internationellt sett... är svenskarna relativt välutbildade. Den formella utbildningen är inte det enda som bidrar till en välutbildad befolkning. Det finns också en omfattande folkbildningstradition i Sverige sedan lång tid tillbaka. Sveriges medlemskap i EU innebär också en anpassning till EU:s tre gemensamma mål, där EU skall vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi. Huvudmålen är: Att ge bättre kvalitet och effektivitet i utbildningssystemen Att underlätta tillträdet för alla till utbildningssystemen Att öppna utbildningssystemen mot omvärlden. 8

8 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet Antal elever/deltagare Förskola Pedagogisk omsorg Öppen förskola ingen uppgift Skolbarnsomsorg Fritidshem Pedagogisk omsorg Öppen fritidsverksamhet ingen uppgift Det offentliga skolsystemet Förskoleklass Den obligatoriska skolan Grundskola Sameskola 166 Särskola De frivilliga skolformerna Gymnasieskola Gymnasiesärskola Högre utbildning Universitet och högskolor Kvalificerad yrkesutbildning Övriga eftergymnasiala utbildningar 2 Det offentliga skolsystemet för vuxna Kommunal vuxenutbildning (komvux) Vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) Svenskundervisning för invandrare (sfi) Övrig vuxenutbildning Kvalificerad yrksutbildning Kompletterande utbildning Arbetsmarknadsutbildning Folkhögskola (lång kurs) Studieförbund ingen uppgift Personalutbildning Barn i pedagogisk omsorg ( tidigare familjedaghem) delas inte upp efter förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. 2. Till dessa räknas till exempel Polishögskolans utbildningar, vissa Militära utbildningar och Svenska kyrkans utbildningar. 9

9 Svenskarnas deltagande i utbildning Över hälften av Sveriges befolkning deltar i formell eller icke formell utbildning. Antalet grundskoleelever är cirka 1 miljon. Lägger man därtill antalet studerande i åldrarna 16 år och äldre, innebär det att över 2 miljoner finns i formell utbildning. Detta kan jämföras med Sveriges befolkning som är drygt 9 miljoner. Om man därtill lägger icke formell utbildning som till exempel studiecirklar, personalutbildning och arbetsmarknadsutbildning deltar sex av tio svenskar i någon form av utbildning under ett år. Dagens höga studiedeltagande är ett resultat av ett flertal stora satsningar på utbildning de senaste 50 åren. Under 50- och 60-talet byggdes gymnasieskolan ut kraftigt. Det resulterade i att allt fler blev behöriga för högskolestudier och att antalet studerande på högskolor och universitet mer än tredubblades under 60-talet. Under 90-talet byggdes högskoleutbildningen ut ytterligare och antalet studerande är idag på grundnivå och avancerad nivå. Antalet elever i gymnasieskolan har ökat kontinuerligt sedan Fram till och med 2008 var ökningen studerande. Det är början av den ökning, som är ett resultat av de stora barnkullarna under slutet av 80-talet och början av 90-talet. Från 2006 till och med 2008 var ökningen cirka elever. Under 2009 var antalet studerande i gymnasieskolan. 10

10 Antalet studerande inom Komvux, har efter kunskapslyftet 1 i slutet av 1990-talet minskat med cirka till studerande under Personalutbildning avviker från övriga utbildningsformer genom att den till största delen bekostas av arbetsgivaren. Första halvåret 2008 deltog 2,1 miljoner personer i sammanlagt 3,1 miljoner kurser, konferenser, seminarier eller andra studier. Det är genomgående fler kvinnor än män i de flesta utbildningsformer. I synnerhet dominerar kvinnorna inom kommunal vuxenutbildning där två tredjedelar är kvinnor. Även i folkhögskolan och inom grundläggande högskoleutbildning är kvinnornas andel över 60 procent. Inom kvalificerad yrkesutbildning, KY, hade kvinnorna en något större andel (54 procent) jämfört med männen (46 procent) Antal studerande Avser hösten respektive år Gymnasieskola Högskola/universitet Kommunal vuxenutbildning En femårig satsning på vuxenutbildning med början i juli

11 Befolkningens utbildning Människor som tror dom vet allt är väldigt irriterande för oss som vet allt. Okänd 12

12 Befolkningens utbildning Utbildningsnivån stiger Nu är fler svenskar högutbildade än lågutbildade. Mer än en femtedel, 23 procent, av befolkningen i åldern år har minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 15 procent endast har förgymnasial utbildning, dit folkskola och grundskola räknas. Tidigare var det tvärtom. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial utbildning medan bara en tiondel hade lång eftergymnasial utbildning. Svenskarnas utbildningsnivå har således stigit kraftigt de senaste åren Utbildningsnivån Procent. Personer i åldern år Gymnasial utbildning 30 Förgymnasial utbildning Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre

13 Befolkningens utbildning Gymnasieutbildning är vanligast Knappt hälften av Sveriges 4,8 miljoner invånare i åldern år har gymnasial utbildning som högsta utbildning. Den vanligaste utbildningsnivån är gymnasieutbildning kortare än 3 år, drygt 1,3 miljoner personer har det som högsta utbildningsnivå. Denna nivå minskar eftersom de tvååriga gymnasielinjerna avskaffades i början av 1990-talet. Mer än var tredje svensk har någon form av eftergymnasial utbildning, och drygt en femtedel har en eftergymnasial utbildning som är tre år eller längre. Nästan personer är forskarutbildade, den högsta formella utbildningsnivån. Forskarutbildning Eftergymnasial utbildn. 3 år eller längre Eftergymnasial utbildn. kortare än 3 år Gymnasial utbildn. 3 år Gymnasial utbildn. kortare än 3 år Utbildningsnivå 2009 Antal personer i åldern år Förgymnasial utbildn. Uppgift om utbildning saknas Kvinnor Män

14 Befolkningens utbildning Stor skillnad mellan utrikes födda Bland de utrikes födda är det något större andel som endast har förgymnasial utbildning än bland dem som är födda i Sverige. När det gäller lång eftergymnasial utbildning är skillnaden däremot mycket liten. Men skillnaden är stor mellan olika födelseländer och utrikes födda, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar. Exempelvis är 30 respektive 24 procent högutbildade bland personer födda i Iran och Polen, som hör till de vanligaste invandringsländerna, jämfört med 23 procent för personer födda i Sverige. Nästan varannan person som är född i Turkiet är lågutbildad. Även personer födda i Irak och Jugoslavien har en relativt stor andel, 30 procent, med förgymnasial utbildning som högsta utbildningsnivå. Utbildningsnivå för utrikes födda från de vanligaste födelseländerna 2009 Antal personer i åldern år Finland Irak Polen Jugoslavien Iran Bosnien-Hercegovina Turkiet Danmark Norge Eftergymnasial utbildning 3 år eller längre Eftergymnasial utbildning kortare än 3 år Gymnasial utbildning Förgymnasial utbildning Chile

15 Befolkningens utbildning Högst utbildningsnivå i Stockholm län Majoriteten av kommunerna med allra högst utbildningsnivå ligger i Stockholms län. I Danderyd, Lidingö, Täby, Solna, Stockholm, Nacka, Sollentuna och Vaxholm har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial utbildning. Lund, Lomma, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Mölndal har också mer än 30 procent högutbildade invånare. Den höga utbildningsnivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser för akademiker och högutbildade. Dessutom finns ett stort utbud av högre utbildning och en större andel yngre personer som har en högre formell utbildningsnivå än äldre. Kommunerna med störst andel respektive störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning 2009 Antal personer i åldern år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning, % Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning Danderyd Lund Lidingö Lomma Täby Uppsala Solna Stockholm Umeå Nacka Riket Stockholm Göteborg Malmö Uppsala Lund Linköping Umeå Örebro Västerås Nacka Riket

16 Befolkningens utbildning Kvinnorna i vården, männen i verkstaden Teknik, samhällsvetenskap/handel/administration och vård är de vanligaste utbildningsinriktningarna för personer i åldern år med gymnasial eller eftergymnasial utbildning. Det är stora skillnader mellan kvinnor och män. Nästan varannan man har sin högsta utbildning inriktad mot teknik och tillverkning, men bara 6 procent av kvinnorna. Kvinnornas utbildning är i stor utsträckning inriktad mot hälso- och sjukvård samt social omsorg, samhällsvetenskap/ handel/administration och läraryrken. Utbildningsinriktning 2009 för befolkningen med minst gymnasial utbildning Personer i åldern år Teknik och tillverkning Samhällsvetenskap, juridik, handel och administration Hälso- och sjukvård, social omsorg Pedagogik och lärarutbildning Naturvetenskap, matematik och data Övriga inriktningar Kvinnor Män

17 Utbildningskostnader I skolan fick jag lära mig att pengar inte är allt och att det viktigaste är att var snäll. Så fort mamma fick höra detta satte hon mig i en annan skola. Zsa Zsa Gabor Ungersk-amerikansk skådespelerska 18

18 Utbildningskostnader Den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige uppgick till 261 miljarder kronor år 2008, vilket motsvarar 8,7 procent av bruttonationalprodukten (BNP) i löpande priser. Samtliga kostnader och jämförelser, i detta avsnitt, är beräknade med 2008 som referensår. Index som används är konsumentprisindex (KPI). Totalkostnad för utbildningsväsendet i löpande priser Skol-/utbildningsform/ verksamhet Type of education Grundskola Universitet/Högskola Förskola Gymnasieskola Studiestöd (exkl. lån) Förskoleklass Obligatorisk särskola Komvux Studieförbund Folkhögskolor Centrala kostnader Gymnasial Särskola Arbetsmarknadspolitiska program Svenskundervisning för invandrare Kvalificerad yrkesutbildning Specialskola Kompletterande utbildningar Särvux Svenska utlandsskolor Totala kostnader Miljoner kr Andel i Procent 29,8 19,0 18,5 13,8 7,3 1,7 1,7 1,4 1,4 1,1 1,1 0,9 0,8 0,6 0,5 0,2 0,1 0,1 0,0 100,0 19

19 Utbildningskostnader Grund-, gymnasie- och universitet/högskola stod för 63 procent av den totala kostnaden för utbildningsväsendet i Sverige Grundskolan var den skol-/utbildnings-/verksamhetsform som stod för den högsta kostnaden med 77,9 miljarder, vilket är 30 procent av den totala kostnaden. Universitet/högskola hade en kostnad på 49,5 miljarder, vilket motsvarar närmare 19 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för gymnasieskolan var 31 miljarder, närmare 14 procent av den totala kostnaden. Kostnaden för gymnasieskolan ökade med 1 miljard kronor mellan år 2007 och Det är en ökning med 2,8 procent. Mellan 2007 och 2008 ökade kostnaderna för universitet/högskola med 1,7 procent medan kostnaderna för grundskolan minskade något. Total kostnad för grundskola, gymnasieskola och universitet/högskola Miljoner kr Grundskola Universitet/högskola Gymnasieskola

20 Utbildningskostnader Kostnaden per elev varierar mellan olika skol- och utbildningsformer. Den lägsta genomsnittkostnaden per elev har svenskundervisning för invandrare och den högsta kostnaden per elev har specialskolan. Variationerna i kostnader per heltidsstuderande i sfi var stora mellan enskilda kommuner. Den kommunen som hade den högsta kostnaden per heltidsstuderande låg på kronor och kommunen med den lägsta kostnaden låg på kronor. Genomsnittlig kostnad per elev/student fördelad efter skolform i löpande priser Skol-/utbildningsform Specialskola Obligatoriska särskola Gymnasiala särskola Kompletterande utbildning Gymnasieskola Grundskola Universitet/Högskola 1 Kvalificerad yrkesutbildning 2 Förskoleklass Komvux Särvux Svenskundervisning för invandrare 3 Kronor ) Ersättning per helårsstudent. 2) Kostnad per årsstudieplats. 3) Kostnad per heltidsstudent. 21

21 Vägen genom skolan Utbildning åt alla stämmer bra.

22 Över 90 procent går i skolan upp till 19 års ålder. Över 40 procent av dessa går dessutom vidare direkt eller inom några år till en högre utbildning.

23 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Det kan ju en femåring begripa. Så hit med en femåring! Groucho Marx ( ) Komiker från USA 24

24 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamhet vänder sig till barn från ett år till dess de börjar skolan och bedrivs i form av förskola, pedagogisk omsorg och öppen förskola. Skolbarnsomsorg vänder sig till barn till och med tolv år som går i skolan (förskoleklass eller obligatorisk skola) och bedrivs i form av fritidshem, pedagogisk omsorg och öppen fritidsverksamhet. Förskolan är det första steget i vårt utbildningssystem och är från och med 1 januari 2003 tillgänglig för alla fyra- och femåringar. Den 1 juli 2009 ersattes begreppet familjedaghem med pedagogisk omsorg i skollagen. Pedagogisk omsorg kan till exempel vara pedagogisk verksamhet för inskrivna barn i anordnarens hem eller olika flerfamiljslösningar. Hösten 2009 var barn inskrivna i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Av dessa var inskrivna i förskolan, inom pedagogisk omsorg och i fritidshem. Inskrivna barn inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskola Familjedaghem/ pedagogisk omsorg Fritidshem Tidsseriebrott. Uppgifter för familjedaghem/ pedagogisk omsorg är ej jämförbara mellan 2008 och

25 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Kvinnor dominerar fortfarande stort i antal då det gäller arbete med barn inom förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Hösten 2009 var andelen kvinnor 93 procent. Personaltätheten i förskola och i fritidshem fortsätter att minska. Hösten 2009 gick det 5,4 barn per årsarbetare i förskolan jämfört med 5,3 året innan. Antalet barn per årsarbetare i förskolan har ökat med 0,1 årligen sedan 2006 då antalet låg på 5,1. Inom fritidshem ses en än kraftigare ökning av antalet barn per årsarbetare. Hösten 2004 var antalet barn per årsarbetare 18,2 och har stadigt ökat sedan dess. Hösten 2009 var motsvarande uppgift 20,9. Inom pedagogisk omsorg saknas uppgift om antal årsarbetare. Här talas det istället om antal personal. Hösten 2009 var antalet barn per personal inom pedagogisk omsorg 4,9. Personal i förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskola Öppen förskola Fritidshem Familjedaghem/pedagogisk omsorg Tidsseriebrott. Uppgifter för familjedaghem/ pedagogisk omsorg är ej jämförbara mellan 2008 och

26 Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleklass Förskoleklass, som tillkom läsåret 1998/99, är obligatorisk för kommunerna genom att alla sexåringar ska erbjudas plats under minst 525 timmar. För barnen är deltagandet frivilligt. Läsåret 2009/10 gick ca elever i de skolor med förskoleklass. Andelen 6-åringar, av inskrivna 6-åringar i förskoleklass och grundskola, var ca 97 procent i förskoleklass medan lite mer än 1 procent var inskrivna i grundskolan. Av alla elever i förskoleklass gick 9 procent i en skola med annan huvudman än kommunen. Antalet anställda i förskoleklass, omräknat till årsarbetare, var ca läsåret 2009/10. Personaltätheten var 6,3 årsarbetare per 100 elever. Liksom i förskolan är nästan samtliga anställda kvinnor (94 procent). Andelen årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning uppgick hösten 2009 till nästan 84 procent. Antal elever och lärare (årsarbetare) i förskoleklass Läsår 2000/ / / / / / / / / /10 Därav Kommunal Annan Antal elever Antal årsarbetare per 100 elever ,8 8,2 8,0 7,8 7,4 7,1 6,7 6,7 6,5 6,3 6,2 7,5 27

27 Grundskolan Det är lättare att fråga och verka okunnig än att inte fråga och förbli det. Kinesiskt ordspråk 28

28 Grundskolan Antalet elever i grundskolan Elever ökade under hela 90-talet för att kulminera under läsåret 2001/02. Det totala antalet elever läsåret 2005/06 var knappt en miljon, och elevantalet har till läsåret 2009/10 sjunkit till under p.g.a. låga födelsetal under senare tid. Däremot beräknas antalet elever konstant öka under följande år. Eftersom grundskolan är obligatorisk är fördelningen mellan pojkar och flickor jämn, 49 procent flickor och 51 procent pojkar. De allra flesta elever, 89 procent, får sin utbildning i kommunala skolor. Antalet elever i fristående skolor har mer än tredubblats under den senaste tioårsperioden. Antalet i elever i grundskolan 1982/ /10 samt beräknat antal 2010/ / / / / / / /17 29

29 Grundskolan Engelska har varit obligatoriskt... Språk... som främmande språk sedan länge. Skolorna själva har möjligheten att avgöra i vilken årskurs undervisningen i engelska ska starta. Ungefär 94 procent av eleverna i årskurs 9 har de senaste fem åren uppnått målet för lägst betyget godkänd i engelska. Förutom engelska erbjuds eleverna andra språk såsom franska, spanska och tyska (moderna språk inom ramen för språkval). Det är vanligt att eleverna i årskurs 6 provar dessa språk en tid för att sedan eventuellt välja något av språken. Även andra språk kan erbjudas eleverna, t.ex. finska, italienska, samiska och ryska. De kan dessutom välja att läsa ett tredje främmande språk (moderna språk inom ramen för elevens val). Pojkar och flickor gör olika val. Bland de elever som läser tyska är pojkarna i majoritet. Spanska och franska är mer populärt bland flickorna. Antalet elever som väljer spanska har snabbt ökat, och spanska är nu det vanligaste språkvalet. Spanska är också det i särklass vanligaste språket som elevens val. Elever med moderna språk inom ramen för språkval 2009/10 Antal elever i procent av totala antalet flickor/pojkar i respektive årskurs Årskurs Tyska Flickor Pojkar Franska Flickor Pojkar Spanska Flickor Pojkar

30 Grundskolan Modersmålsundervisning erbjuds alla barn där minst en förälder har ett annat modersmål än svenska och där språket används i det dagliga umgänget i hemmet. Modersmålet läses vid sidan av det vanliga schemat eller läses istället för ett annat ämne. Lite mer än 19 procent var under 2009 berättigade till modersmålsundervisning i 140 olika språk. Ungefär 54 % av dessa deltog i modersmålsundervisning. Deltagandet varierar kraftigt mellan olika modersmål. Det är en större andel flickor än pojkar som deltar i modersmålsundervisning. De tio modersmål som har högst antal berättigade är (i fallande ordning) arabiska, bosniska/kroatiska/serbiska, spanska, engelska, somaliska, finska, albanska, persiska, kurdiska/ nordkurdiska och turkiska. Drygt 8 procent av samtliga elever (41 procent av de berättigade eleverna) får undervisning i svenska som andraspråk Antal elever som är deltagare i annat modersmål än svenska Ingen mätning / / / / / / /10 1. Från och med 1993/94 ingår inte asylsökande elever. 31

31 Grundskolan Elevernas slutbetyg sätts... Betyg... utifrån de mål som eleverna enligt kursplanerna ska ha uppnått i slutet av det nionde skolåret. De olika betygen som ges är (G), väl godkänd (VG) och mycket väl godkänd (MVG). En elev som inte uppnått målen för G i ett visst ämne får inget betyg i ämnet. I samtliga ämnen, undantaget idrott, hade flickor bättre betyg än pojkar. Fler flickor hade VG och MVG än pojkar. Det var också fler flickor än pojkar som klarade målen för betyget godkänd. Minsta skillnaderna fanns i engelska, matematik och fysik, medan de största könsskillnaderna fanns i bild Betygsfördelning för elever i årskurs 9 vårterminen 2009 Procent Flickor Pojkar 20 0 Godkänd Väl godkänd Mycket väl godkänd Betyg ej satt 32

32 Grundskolan Behörig till gymnasieskolan blir en elev då eleven uppnått minst betyget godkänd i matematik, svenska/ svenska som andraspråk och engelska. Totalt uppnådde 88,8 procent behörighet till gymnasieskolans nationella och specialutformade program läsåret 2008/09. Det var något fler flickor än pojkar. För de som saknar behörighet kan studier på det individuella programmet genomföras. Andel elever som uppnått målen i samtliga ämnen har minskat sedan läsåret 1997/98. Elever helt utan slutbetyg har däremot legat relativt konstant runt en procent av samtliga elever. Elever som ej nått målen i två eller flera ämnen, 15 % Elever som ej nått målen i ett ämne, 8,1 % Elever som avslutat årskurs / / / /07 Elever utan slutbetyg, 1,2 % Elever som fått betyg i alla ämnen, 75,7 % Elever som ej nått målen i två eller flera ämnen, 13,9 % Elever utan slutbetyg, 1,2 % Elever som ej nått målen i ett ämne, 7,9 % Elever som fått betyg i alla ämnen, 77,0 % 33

33 Grundskolan Antalet tjänstgörande lärare... Lärare... i grundskolan uppgick till drygt läsåret 2009/10. Därutöver fanns drygt förskollärare, fritidspedagoger och fritidsledare, skolledare och nästan 900 studie- och yrkesvägledare med tjänstgöring i grundskolan. Könsfördelningen bland lärarna i grundskolan har varit ojämn sedan lång tid tillbaka. Läsåret 2009/10 var tre av fyra lärare kvinnor. I början av 90-talet började andelen kvinnor bland skolledarna öka. För rektorerna var andelen kvinnor 64 procent under läsåret 2009/ Antal tjänstgörande lärare i grundskolan Kvinnor Män / / / / /10 34

34 Grundskolan Andelen lärare med pedagogisk högskoleexamen... har minskat sedan mitten av 90-talet. Den nedåtgående trenden tycks dock ha vänt och andelen har ökat de senaste läsåren. Kommunala skolor hade högre andel lärare med pedagogisk högskoleexamen, 87 procent, än fristående skolor, 67 procent. Skillnaderna var också stora mellan kvinnor och män, 88 respektive 76 procent. Bland de olika lärarkategorierna saknade drygt hälften av modersmålslärarna pedagogisk högskoleexamen jämfört med 4 procent av lågstadielärarna. Tjänstgörande lärare i grundskolan Andel i procent och lärartäthet 1992/ / / /10 Kvinnor Lärare med pedagogisk högskoleexamen Lärare med tillsvidareanställning Lärare i fristående skolor Lärartäthet, antal lärare (heltidstjänst per 100 elever) 8,6 7,9 8,4 8,2 35

35 Gymnasieskolan När man är tjugo har man löst världsgåtan, vid tretti börjar man tänka över den, vid fyrti finner man den olöslig. August Strindberg ( ) Svensk författare 36

36 Gymnasieskolan Nästan alla elever går vidare från... Elever... grundskolan till gymnasieskolan. 98 procent av eleverna som lämnade grundskolan vårterminen 2009 återfanns i gymnasiet efterföljande höst. 78 procent av eleverna antogs till den gymnasieutbildning de sökt i första hand. Bland de nationella programmen är Samhällsvetenskapsoch Naturvetenskapsprogrammen populärast, 22,3 respektive 14,3 procent av de som sökt till ett nationellt program hade dessa som sina förstahandsval. Minst andel sökande hade Livsmedelsprogrammet med ca 0,6 procent Antal elever i gymnasieskolan fördelade på kommunala och fristående skolor Kommunala skolor Fristående skolor

37 Gymnasieskolan För första gången sedan början av 2000-talet har elevantalet minskat i gymnasieskolan. Läsåret 2009/10 gick nästan elever i gymnasieskolan, vilket är färre än läsåret innan, men det är ändå nästan fler än läsåret 2007/08. De flesta eleverna läser på något av de nationella programmen. Andelen elever som läser på nationella program har dock minskat de senaste åren, vilket bl.a. beror på att många elever läser på Specialutformade program samt Individuella programmet. Den stora ökningen av fristående skolor har även det bidragit till nedgången på de nationella programmen. Antal elever i gymnasieskolan 1 fördelade på program samt andel med utländsk bakgrund 2009/10 Program Barn- och fritid (BF) Bygg (BP) El (EC) Energi (EN) Estetiska (ES) Fordon (FP) Handels- och adm. (HP) Hantverk (HV) Hotell- och restaurang (HR) Industri (IP) Livsmedel (LP) Medie (MP) Naturbruk (NP) Naturvetenskap (NV) Omvårdnad (OP) Samhällsvetenskap (SP) Teknikprogrammet (TE) Int. Baccalaureat (IB) Waldorf Inividuella programmet (IV) Specialutformat program (SM) Gymnasieskolan totalt Antal elever Andel elever med utländsk bakgrund 2 14,5 8,6 11,7 8,1 7,9 11,8 21,9 11,3 11,2 10,3 7,8 9,7 3,1 21,7 20,5 17,8 11,3 37,5 13,9 47,8 9,6 16,8 1. Inklusive elever i fristående skolor, elever. 2. Med utländsk bakgrund avses att eleven är född utomlands eller att båda föräldrarna är födda utomlands. 38

38 Gymnasieskolan Val av utbildning följer traditionella mönster på flertalet studievägar. Någon märkbar förändring har inte heller skett sedan mitten av 80-talet. Endast på några av gymnasieprogrammen var könsfördelningen relativt jämn under höstterminen Andel elever i gymnasieskolan fördelade på program och kön 2009/10 Procent Kvinnor Män Hantverk Omvårdnad Livsmedel Barn- och fritid Naturbruk Estetiska Handels- och administration Hotell- och restaurang Int. Baccalaureat Samhällsvetenskap Waldorf Medie Naturvetenskap IVIK IV Teknikprogrammet Industri Fordon Bygg El Energi SM utan specifik inriktning 1 SM riksrekryterande 1 Samtliga program Specialutformat program. 39

39 Gymnasieskolan elever fick... Avgångna /09 slutbetyg från gymnasieskolan. Den genomsnittliga betygspoängen är 14,1 av max 20,0 och andelen med grundläggande behörighet till universitets- och högskolestudier är 90,3. Motsvarande uppgifter för kvinnor och män är 14,7 respektive 13,4 samt 92,5 respektive 87,9. Elever som läste naturvetenskapsprogrammet (eller närliggande utbildning på en fristående skola eller ett specialutformat program) hade högst genomsnittlig betygspoäng. Dessa elever uppnådde även i högst grad grundläggande behörighet till universitet och högskola, 95,8 procent. På ytterligare fem program uppnådde över 90 procent av eleverna grundläggande högskolebehörighet. Lägst genomsnittlig betygspoäng uppvisade elever på fordonsprogrammet med 11,8. På samtliga nationella program utom Fordonsprogrammet uppvisade kvinnor högre genomsnittlig betygspoäng än män. Skillnaden mellan kvinnor och män var störst på Industri, hantverks- och teknikprogrammen. 40