Socialutskottets betänkande. 2014:SoU1. Sociala frågor. Motion. 2014:SoU1. Utskottet. Utskottet behandlar i detta betänkande 4 motioner.

Transkript

1 Socialutskottets betänkande Sociala frågor behandlar i detta betänkande 4 motioner. I motion 2014: So92Fr, av klass Ek2c, Katedralskolan begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör ge Socialstyrelsen i uppdrag att se över frågan att skicka ut erbjudande till män över 50 år att genomgå prostataundersökningar. föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen. (Antal ledamöter: 15) Sverige är inte för närvarande världens mest jämställda land. Ett exempel på detta är jämställdheten. I dag får kvinnor mellan 40 och 74 år, erbjudanden om att gå på mammografi för att hitta tidig botbar bröstcancer. Motsvarande gäller inte för män. På Cancerfondens hemsida står det att 52 % av dem som drabbas av någon form av cancer är män. Mer än var tredje person i Sverige kommer någon gång under sin livstid drabbas av cancer. Enligt Cancerfonden är prostatacancer den vanligaste cancerformen. Varje år dör omkring män av prostatacancer. Som andra sjukdomar är prostatacancer lättare att bota vid tidigt stadie. Om män får erbjudande att undersöka sig kan flera fall hittas tidigare och på så sätt enklare botas. Skatten bör höjas för att finansiera detta. Förslaget kan även skapa fler jobb. 1

2 Reservanterna föreslår att Ungdomens riksdag avslår motionen (Antal ledamöter: 1) Det finns viktigare saker att satsa pengar på än prostatacancerundersökningar. I motion 2014: So6Fr, av klass VOC 11, Söderslättsgymnasiet, begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheterna att ställa gemensamma krav på grundläggande utbildning för att kunna ge en säker och bra omvårdnad inom äldreomsorgen. föreslår att Ungdomens riksdag avslår motionen. (Antal ledamöter: 12) Att införa krav för utbildning inom äldreomsorgen skulle innebära svårigheter för de som inte har utbildning att få jobb. Det innebär även låga kostnader för arbetsgivaren jämfört att ha utbildad personal. En kompromiss skulle kunna vara att ha ansvarig på plats för outbildad personal. Reservanterna föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen (Antal ledamöter: 4) Ett problem i Sverige i dag är bristen på vårdpersonal med kompetens, eftersom antagningen av elever på Vård- och omsorgsgymnasier succesivt minskar runt om i landet. På alla boenden och sjukhus i kommuner och landsting behövs det mer utbildad personal. Då de äldre vårdas av vårdare utan kompetens för arbetet leder det till att tryggheten för de äldre minskas. Konsekvenserna blir att personer som inte är lämpade för arbetsuppgifterna riskerar att utföra dem fel. Outbildad personal löper stor risk att felbedöma vårdsituationer och kan brista i att uppmärksamma medicinska symtom. Outbildade kan även försumma att lägga vikt vid ett bra bemötande och respekt mot de äldre vilket resulterar i försämrad vårdkvalitet. Arbetsgivaren ska ha ett ansvar för att utbilda personalen och inte bara tänka på att spara in pengar. En grundläggande utbildning på 3 år bör övervägas. 2

3 I motion 2014: So54Fr, av klass Sam/Bet/Media13, Plusgymnasiet Örebro, begärs ett tillkännagivande om att regeringen bör se över möjligheten att införa en statlig subvention av hygienartiklar såsom men såsom menstruationsskydd. föreslår att Ungdomens riksdag avslår motionen. (Antal ledamöter: 9) Killar har större ämnesomsättning och då skulle männen få ersättning för det vilket är orimligt. Kostnader för menstruationsskydd bör de enskilda kvinnorna själva bekosta. Det gäller inga stora kostnader och det finns viktigare saker än menstruationsskydd att satsa pengar på. Det finns andra jämställdhetspolitiska åtgärder såsom löneskillnader som är viktigare. Reservanterna föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen (Antal ledamöter: 7) Kvinnor har ett särskilt behov av dyra hygienartiklar regelbundet vid menstruation vilket medför kostnader. Det är en orättvis belastning på kvinnors ekonomi. Statliga skattepengar kan bidra till att förbättra den enskilda kvinnans ekonomiska förutsättningar vilket också i förlängningen bidrar till ökad jämställdhet. Bristen på jämställdhet i dag påverkar bl.a. kvinnors ekonomi och även ett litet stöd kan hjälpa ensamstående kvinnor och kvinnor som har det svårt ekonomiskt såsom sjuka kvinnor. Stöd till kvinnor för dessa hygienartiklar kan liknas vid stöd för sjukvård för en särskilt utsatt grupp som har ett särskilt behov av medicin eller sjukvård. Nya skattemedel bör inte tillföras utan de skattepengar som redan går till läkemedel, sjukvård och liknande områden bör omfördelas. I motion 2014: So11Fr, av klass 1 omega, Campeon Frigymnasium, begärs ett tillkännagivande om att regeringen utreder möjligheterna att införa ett nytt stödfamiljssystem i syfte att förhindra segregationen i samhället. föreslår att Ungdomens riksdag bifaller motionen. (Antal ledamöter: 15) 3

4 Under de senare åren har invandringen till Sverige ökat mycket vilket bl.a. beror på det rådande syriska inbördeskriget. Det är ett problem är att många invandrare inte tar sig in i samhället och att det uppstår en segregation. Särskilda stödfamiljer kan ha som uppgift är att ta sig an familjer som invandrar till Sverige och hjälpa dem bli en del av det svenska samhället. Stödfamiljerna ska hjälpa invandrare att utnyttja de rättigheter de har och exempelvis att skriva CV så de kan skaffa arbete och kunna försörja sig. För att motivera familjer till att bli stödfamiljer bör en ersättning från staten betalas ut. Betalningen kommer bero på hur många familjemedlemmar som finns. Stödfamiljssystemet kommer inte att belasta statens utgifter eftersom man kommer spara mycket pengar t.ex. på att sänka antalet svartjobb och minskade bidrag. För att bli stödfamilj måste man genomgå en kontroll. En mentor som träffar stödfamiljen och invandrarfamiljen regelbundet bör finnas, för att se till att allt går bra och att ingen är missnöjd. Sverige anses som ett stödjande land, det finns hjälp för de flesta. Reservanterna föreslår att Ungdomens riksdag avslår motionen (Antal ledamöter: 1) Detta bör inte vara en prioriterad fråga utan det finns annat att satsa på. Staten kan bli lurade av familjer som vill tjäna pengar på stödfamiljssystemet. Det finns en risk att stödfamiljssystemet kan utnyttjas i rasistiska kretsar. 4

5 Bilaga Närmare om socialutskottets arbete med prostatacancer under 2013/14 Socialutskottet behandlar (har behandlat) följande motioner riksmötet 2013/14 om prostatacancer: Mot. So414 gäller regelbundna undersökningar med PSA-prov för män, förenklat i bet. SoU10. Mot. So227 och So268 gäller att det ska vara obligatoriskt för män över 50 år att göra ett PSA-prov, behandlas i bet. SoU8. Mot. So661 gäller en utredning av ett allmänt erbjudet PSA-test för män över en viss ålder, behandlat i bet. SoU1. Av främst budgetpropositionen för 2014 UO 9 (s. 58 och 69-70) framgår följande angående cancervård och prostatacancer På regeringens uppdrag har Socialstyrelsen under 2012 och 2013 utvärderat och uppdaterat de nationella riktlinjerna för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancer. I samband med detta tillämpades även den generiska modell för att sätta målnivåer för indikatorer i nationella riktlinjer som tagits fram inom cancervården. Under 2013 fortsatte också Socialstyrelsen sitt påbörjade arbete med en modell för att bedöma, införa och följa upp nationella screeningprogram. Modellen prövades i ett pilotprojekt i samband med uppdatering av de nationella riktlinjerna inom bröst-, kolorektal- och prostatacancer. Under 2013 slutrapporterade Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) uppdraget om metoder för tidig upptäckt av cancer. Enligt den nationella cancerstrategin är en av de viktigaste prognostiska faktorerna för cancer i vilket skede en tumör diagnostiseras. Möjligheterna till tidig upptäckt av begynnande cancer har stor betydelse för sjukdomsförloppet. SBU har gjort en systematisk litteraturgranskning och bedömt om det utöver screening finns metoder som har vetenskapligt dokumenterat gynnsamma effekter för tidig upptäckt av cancer. Regeringen bedömer att satsningen på en nationell strategi och insatserna inom ramen för den har fallit mycket väl ut. Ännu återstår dock arbete, då det tar tid att genomföra och utvärdera nya strukturer och större projekt. Satsningen på en förbättrad cancervård fortsätter. Regeringen avser fortsätta den breda satsningen på svensk cancervård inom ramen för den nationella cancerstrategin. Målsättningen med strategin är att minska risken för insjuknande i cancer, att förbättra kvaliteten i omhändertagandet av patienter och att förlänga överlevnadstid efter en diagnos, samt att åstadkomma en mer jämlik cancervård. En central del av cancerstrategin är att skapa sex regionala cancercentrum (RCC), ett i varje sjukvårdsregion. RCC ska bl.a. verka för att stärka patientens ställning i cancervården genom att stödja arbetet med att ta fram individuella vårdplaner för varje cancerpatient. Regeringen satsar årligen 60 miljoner kronor för fortsatt utveckling av den svenska cancervården. 5

6 Vidare pågår inom Socialstyrelsen pågår ett arbete med att ta fram slutliga versioner, för uppdaterade nationella riktlinjer om bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård som beräknas vara klara under våren Närmare om socialutskottets arbete med kunskaps- och kompetensfrågor inom äldreomsorgen under 2013/14 Mot. So221 yrkandena 1-5 gäller tillkännagivanden om behovet av ökad kompetens i äldreomsorgen m.m. Mot. So403 gäller en nationell chefsutbildning inom omsorgen. Mot. So533 gäller gemensamma nationella yrkeskrav inom vård och omsorg av äldre. Ovanstående motioner behandlas i bet. SoU11. Av regeringens skrivelse 2013/14:57 Ett värdigt liv äldrepolitisk översikt framgår bl.a. följande (s. 56) angående kompetenssatsningar. Regeringen har på olika sätt satsat på att stärka kompetensen i äldreomsorgen. Sedan 2011 genomförs Omvårdnadslyftet, en kompetenssatsning som riktar sig till baspersonal inom äldreomsorgen. Omvårdnadslyftet är ett resultat från beredningen av Yrkeskravsutredningens förslag i betänkandet I den äldres tjänst (Källa: I den äldres tjänst, SOU 2008:126). Satsningen pågår under perioden och omfattar totalt 1 miljard kronor. Syftet är att stärka den grundläggande kompetensen och från 2012 även kunskaper som behövs för specialiserade uppgifter. Från den 1 januari 2013 kan även utbildning för personal som med stöd av socialtjänstlagen arbetar med personer med funktionsnedsättning också ingå i satsningen. Sedan 2011 har ca personer påbörjat en utbildning inom ramen för Omvårdnadslyftet. Regeringen genomför även en värdegrundsutbildning för biståndshandläggare, medicinskt ansvariga sjuksköterskor, medicinskt ansvariga för rehabilitering och enhetschefer inom äldreomsorgen. Fram till sommaren 2013 har personer gått kursen Att leda och arbeta utifrån den nationella värdegrunden i äldreomsorgen och 227 personer har gått den fördjupade värdegrundsutbildningen med betoning på ledarskapet. Värdegrundsutbildningarna avslutas årsskiftet Regeringen beslutade i oktober 2012 om en satsning på 100 miljoner kronor på en ledarskapsutbildning för äldreomsorgens chefer under Utbildningen omfattar 30 högskolepoäng och fyra delkurser: värdegrund, organisation och ledarskap, lagar och regler samt upphandling och uppföljning. Ungefär var femte äldreomsorgschef sökte till den första kursstarten hösten Stockholm den 31 januari 2014 Ordförande: Meeri Wasberg Föredragande: Johan Sehlström I utskottet har ingått: Ledamöter: 6

7 Sergo Tadevosyan, (Katedralskolan), Theodor Alsterskär, (Katedralskolan), Emil Andersson, (Katedralskolan), Annie Elfström, (Katedralskolan), Lina Olsson, (Söderslättsgymnasiet), Pamela El-Homsi, (Söderslättsgymnasiet), Sandra Andersson, (Söderslättsgymnasiet), Denise Öfverbeck, (Söderslättsgymnasiet), Elin Folkesson, (Plusgymnasiet), Emelie Korhonen, (Plusgymnasiet), Jonathan Lundin, (Plusgymnasiet), Mikaela Ricklund, (Plusgymnasiet), Viggo Karlsson Aggebrandt, (Campeon Frigymnasium), Ida Carbonnier, (Campeon Frigymnasium), Hannes Björkqvist, (Campeon Frigymnasium), Erik Nordin, (Campeon Frigymnasium). 7