Naturinventering för en revidering av delgeneralplanen för Ytter- och Övermalax, Malax kommun år 2015.

Transkript

1 S i d a 0 Naturinventering för en revidering av delgeneralplanen för Ytter- och Övermalax, Malax kommun år NATURE-INVEST Ingvar Fagerholm (FM, biolog) Ralf Båsk (FM, biolog) Korsholm 2015

2 S i d a 1 Naturinventering för en revidering av delgeneralplanen för Ytter- och Övermalax, Malax kommun år NATURE-INVEST Ingvar Fagerholm (FM, biolog) Björksundsvägen Kuni Mobiltelefon Nature-Invest@netikka.fi Innehållsförteckning 1 Bakgrund Metodik Beskrivning av planeområdet Naturlandskapet Bergrunden-jordmånen Skogsbeståndet Kulturlandskapet Övermalax-Åminne kulturlandskap Vattenområden Komplettering utgående från nu gällande lagstiftning Skyddsprogram/Natura Naturvårdslagen ( /1096) Skogslagen ( /1093) Vattenlag ( /587) Förekomsten av hotade och skyddade arter enligt gällande lagstiftning Hotade arter (46 o 47 Naturvårdslagen ( /1096)/ 21 och 22 Naturvårdsförordningen ( /160)) Naturvårdslagen ( /1096) samt 23 Naturvårdsförordningen ( /160) Habitatdirektivets bilaga Flygekorreinventeringen våren 2014/ Bakgrund och metodik Resultat Söderfjärdsbacken Staffansbo Åminne Brinken Smulterbacken Sammanfattning samt osäkerhetsfaktorer Fladdermössinventering sommaren Bakgrund, skyddsstatus samt hotbild för fladdermöss Klassificering av olika områden Utrustning och inventeringsmetodik Fladdermössen i Finland Etologi för de vanligast förekommande arter Resultat Beskrivning av delområden Rekommendationer för bibehållandet av skyddet av fladdermöss inom planeområdet samt osäkerhetsfaktorer Hotade fågelarter inom undersökningsområdet... 50

3 S i d a Bird Lifes lista över hotade fågelarter i Finland Fågelobservationer under inventeringstillfällen Komplettering av naturinventeringen med förslag till beteckningar i planen Miljö- och landskapsrekommendationer Förklaringar till rekommendationerna Indelning i en nordlig och sydlig del Norra delen Söderfjärdsbacken (luo-1) Staffansbo (luo-1) Åminne (luo-1) Brinken (luo-1) Töknobäcken (luo-2, MY/s, W/s) Moberget (luo-3, kl. II (I)) Klockarbacken (luo-3, kl. III) Bron vid Bonnas (luo-3, kl. II) Sanden (luo-3, kl. III) Åminne (2) (luo-3, kl III) Söderfjärdsbacken (2) (MY) Alnäs (MY) Malax åmynning (luo-2, W/s) Säviholmarna (luo-2, W/s, MY/s) Åminne fågeltorn ((luo-2)) Åminne åkerlandskap (MA, W/(s)) Forsar i Malax å (W/(s)) Södra delen Smulterbacken (luo-1) Vitmossen (MY/s) Marasbacken (luo-3, kl.iii) Stolpas (Luo-3, kl. III (II)) Langerskog (luo-3, kl. III) Kvarnen (luo-2, W/(s)) Aspdungen vid kyrkan (MY) Asplund (MY) Forsen (luo-2, W/(s)) Kyrkbacken (MA) Övermalax ådal (MA) Miljökonsekvensbedömning av delgeneralplanens nya planereserveringar Bakgrund och metodik Industri- och lagerområden (T) Bostadsområden dominerat av småhus (AP-1, AP) Område för centrumfunktioner (C) Miljöområden (SL/MY) Sammanfattning av planereserveringarna Sammanfattning av naturinventeringen Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av fågelobservationer inom planeområdet Bilaga 2. Flygekorrinventering åren Bilaga 3. Fladdermusinventeringen år Litteratur

4 S i d a 3 1 Bakgrund I samband med revideringen av delgeneralplanen för Ytter- och Övermalax, Malax kommun fanns ett behov av en komplettering av naturinventering samt en översiktlig miljökonsekvensdömning av de ändrade planebeteckningarna. Figur 1. Planeområdet vid Ytter- Övermalax.

5 S i d a 4 2 Metodik Området undersöktes i fält under mars-september år 2014 och april-augusti år Arbetet i fält koncentrerades till de områden som i den tidigare planen erhållit någon form av miljöbeteckning samt områden där exploatering planeras. Tidpunkten för de olika delinventeringarna utfördes under passande årstider och förhållanden. Del: År 2014 År 2015 Kontroll av avgränsningar Flygekorre Mars-april Mars-maj September 2015 Fladdermus - Juni /augusti - Fågelinventering Juli / september April-juni - biotopkartering Augusti-september maj-juli September Beskrivning av planeområdet 3.1 Naturlandskapet När man rör sig genom planeområdet slås man av de öppna vidsträckta åkerlandskapen i sydost som övergår till ganska tät bebyggelse i Övermalax, Pixne och Yttermalax. Bebyggelsen är koncentrerad längs vägarna och andelen gamla s.k. bondstugor är högt. Själva centrat kring Yttermalax är delvis fragmenterat och utgör ett splittrat intryck med nya stora affärsfastigheter, radhus och egnahem om vartannat. Ner längs Åminnevägen kommer det öppna åkerlandskapet till sin rätt igen med skogsbeklädda kanter med egnahem insprängd med jämna mellan rum. Själva Åminne är en pärla med gamla båthus, hamn, camping och danspaviljong. Området är som gjort för rekreation. Tyvärr finns här egnahemsområden som splittrar det goda synintrycket. Det stora skogsområdet mellan Åminne och Söderfjärden präglas av ekonomiskog, dvs. välskötta skiften med litet miljövärde. Malax å rinner genom hela planeområdet och känns ibland som en livsnerv som går genom området. Tyvärr verkar ån vara kraftigt eutrofierad ännu i dagens läge.

6 S i d a 5 Bild 1. Det vackra åkerlandskapet. Bild 2. Forsen nedanför Kyrkbacken.

7 S i d a 6 Bild 3. Kyrkan sett från Malaxvägen. Bild 4. Malax å nedanför kvarnen.

8 S i d a 7 Bild 5. Till Malax å rinner flera stora bäckar från skogsområden och åkrarna.

9 S i d a Bergrunden-jordmånen Största delen av berggrunden består av glimmerskiffer med inslag av olika granitsorter. Figur 2. Bergrunden inom planeområdet. (1=Glimmerskiffer, 2=Pegmatit, 3=Granodiorit, 4=Mafisk vulkanit, 5/6= granit), Jordmånen på åkrarna består främst av lera och mjäla, dvs. gammal sjöbotten. Marken i skogsområdena består främst av finkorning morän. Det förekommer också lite berg i dagen, t.ex. vid Moberget. Kärrområden finns endast i större utsträckning vid Vitmossen, de flesta andra våtmarkerna och myrarna är utdikade. 3.3 Skogsbeståndet Inom planeringsområdet finns främst ekonomiskog i olika åldrar. Avsaknaden av s.k. gammal skog är uppenbar. Skogarna är lättillgängliga för skogsbruk genom att skogsbilvägar genomkorsar området. Skogstypen är främst färsk mo av blåbärstyp (MT) med inslag av lite mera lundartade moar (OMT) på fuktigare ställen. Vid torra ställen förekommer skogstypen torra moar av lingontyp (VT). De flesta skogarna är plantbestånd av främst gran och tall. Men även avverkade områden med fröträd förekommer.

10 S i d a 9 Små fragment av äldre blandskog förekommer längs med åkerkanterna. Där är också inslaget av asp stort. Bild 6. Typisk bild av skogslandskapet, delvis avverkat och med olika åldrar på skogsbeståndet. Bild 7. Yngre planterad granskog till vänster med oröjd ungskog till höger.

11 S i d a Kulturlandskapet Tidigare klassades ådalen i Malax som ett kulturlandskap av nationell betydelse. På grund av att området splittrats av bebyggelse och vägnät har landskapet delvis tappat sin status (se avsnitt 3.4.1). Dock är miljön kring båthusen vid Åminne, ådalens nedra lopp och området kring Malax kyrka- Kyrkbacken-Kvarnen skyddsvärda områden. Även det öppna åkerlandskapet med de vidsträckta vyerna bör skyddas. Bild 7. Båthusmiljön ute vid Åminne. Bild 8. Malax å en bit upp från Åminne.

12 S i d a 11 Bild 9. Den vackra begravningsplanen med Malax kyrka i bakgrunden. Malax ådal är känd för sina öppna vyer/åkerlandskap längs med främst Åminnevägen, Strandvägen och Malaxvägen (se figur 3 o 4). Figur 3. Viktiga vägar kring Yttermalax i det öppna landskapet med landskapsvyer/riktningar som bör hållas öppna.

13 S i d a 12 Figur 4. Viktiga vägar kring Övermalax i det öppna landskapet med landskapsvyer/riktningar som bör hållas öppna. Dessa vyer bör hållas öppna även i framtiden för att kulturlandskapet hålls så intakt som möjligt. Byggande av något slag bör undvikas vid de områdena där pilar finns i figur 3 och Övermalax-Åminne kulturlandskap I rapporten Landsbygdens kulturlandskap och landskapssevärdheter; Förslag till landskapsområden som är värdefulla på landskapsnivå i Österbotten, Södra Österbotten och Mellersta Österbotten 2013 (Kuoppala m.fl. s ) beskrivs landskapsområdet på följande sätt: Övermalax-Åminne kulturlandskap Inventeringsområdets namn: 24 Övermalax-Åminne Landskapsområdets tidigare värdeklassificering: nationellt (statsrådets principbeslut 1995) landskapsområdets nya namn: Övermalax-Åminne kulturlandskap kommun: Malax, Korsholm areal: ha Värdeklassificering: landskapsnivå Beskrivning: Slätten vid Malax å omges av kraftigt försumpade och skogsbevuxna moränjordar, som är något ojämnare än slättlandet. Odlingsfältet är bredast vid åns övre lopp i Övermalax, ca 6 km, och smalnar av mot åmynningen. Jämnheten i åkerdalen bryts på sina ställen av morän- och klippholmar. Ådalen hör nästan i sin helhet till skifferzonen i Österbotten. I Malax ås deltaområde består berggrunden av

14 S i d a 13 Vasagranit. Vid åns nedre lopp finns rätt så tjocka skikt av sand och grus. Lera och mjäla är allmänna jordarter. Malax å får sin början från flera långsamt strömmande slättlandsåar, som strålformigt förenas i den östra delen av Övermalax landskapsområde. I huvudfåran väster om kyrkan finns små forsställen med ett sammanlagt fall på två meter. Ån mynnar ut i en vik, Stenskärsfjärden, som är skyddad av talrika öar. Moränområdena som kantar ådalen domineras av granbestånd av blåbärstyp. Myrarnas andel växer då man förflyttar sig från kusten mot inlandet. Också vid Malax ås övre lopp har myrar i stor utsträckning svedjats till åkermark. Tack vare muddring förekommer inga översvämningar längre på området. Malax ås huvudfåra rensades på 1900-talet samt i början av 2000-talet. I ådalen har man hittat rikligt med gravplatser, stenhögar och jungfrudanser från järnåldern och lämningar av järnåldersbosättning i anslutning till dessa. Bosättningen i området går tillbaka till och 1200-talen. I större utsträckning bredde bosättningen ut sig på och 1500-talen, då många nuvarande byar fick sitt ursprung. I slutet av 1500-talet var hela ådalen befolkad. Åmynningen har sedan urminnes tider varit samfälld mark för byarna i Malax, och använts som hamn och lagringsplats för havsfisket. Malax var i tiderna ett centrum för bondeseglationen och förutom tjära transporterades bl.a. sältran och torkad fisk till Stockholm. Också landtrafiken var redan tidigt välfungerande, eftersom Strandvägen Ulfsby-Korsholm löpte genom Malax i början av 1500-talet. Fisket, sjöfarten och skeppsbyggeriet var viktiga näringsgrenar fram till 1700-talet. När deras betydelse minskade började man fästa uppmärksamhet vid jordbruket, och odlingsarealen utökades kraftigt. I synnerhet i områdets östra del breder de gamla svedjorna ut sig över stora områden. Området har två huvudtätorter, Övermalax och Yttermalax. I den senare ligger kyrkan och prästgården. Vägarna som löper på båda sidorna av ådalen förenar bosättningskoncentrationerna med varandra. Bosättningen är grupperad i ett flertal täta husgrupper på moränkullarna eller åbrinken. Dessa husgrupper har bildats så småningom, till följd av hemmansdelningen under 1700-talet och början av talet. Många husgrupper har utvecklats till tätorter. Före stor- och nyskiftena i början av 1900-talet var bosättningen så tät att den största husgruppen i Malax, Paxal, ansågs vara den tätast bebodda platsen på landsbygden i Finland. På området finns fortfarande avsevärt mycket gammalt och värdefullt byggnadsbestånd. Förutom RKY-objekten: Åminne fiskehamn, Åminneborg herrgård, Bränno by och Malax kyrka med omgivning, finns det rikligt med landskapsmässigt och kulturhistoriskt representativa områden, t.ex. Paxal by, Malax museum, Alskog, Junkars och Vias. Befolkningen är huvudsakligen svenskspråkig i hela området. Områdets naturdrag är konventionella i förhållande till landskapsregionen. Det till sin naturstruktur något splittrade landskapet söndras ytterligare av flera tätortsliknande områden på båda sidorna om Malax å. Åminne är en av de mest representativa fiskehamnarna i Österbottens kustregion. Även om man sedan 70-talet inte alltid har respekterat kulturmiljön vid byggandet, finns det ändå rikligt med traditionellt byggnadsbestånd på området. Yttermalax är kommunens administrativa centrum, där ån utgör en väsentlig del av tätortsbilden. Övermalax är en traditionell serviceby i korsningen mellan vägarna. Båda centrumen har eller håller på att få tätortsprägel. Riksväg 8 löper öster om området, och nära kusten löper Strandvägen från Solf kyrka till Petalax. I närheten av

15 S i d a 14 landsvägarna har det uppstått rätt så rikligt med byggnadsbestånd som passar dåligt in i landskapet. Malax ås igenvuxna stränder hindrar de viktiga vyerna tvärs över dalen och gör det svårt att överblicka landskapsområdet. De för Södra Österbottens kustregion typiska växthusodlingarna ger sin egen prägel åt landskapet. Bedömningstext: Landskapsområdet representerar ett kulturlandskap som är typiskt för Södra Österbottens kustregion. Huvuddragen i odlingslandskapet är de samma som för de brevidliggande odlingsslätterna i Södra Österbotten. På området finns förhållandevis rikligt med gammalt och värdefullt byggnadsbestånd, klungbyar och en traditionell fiskehamn. Landskapsbilden och områdets enhetlighet splittras dock av flera områden med tätortsprägel, en byggnation utan beaktande av kulturlandskapet samt av den igenvuxna Malax å som hindrar vyerna. Området har inte längre nationellt värde i förhållande till landskapsregionen. I bedömningstexten ovan konstateras att landskapsbilden försämrats på grund av att man byggt utan att beakta landskapsbilden, husens utseende och placering och att Malax å:s kanter växt igen. Figur 5. Området Övermalax-Åminne kulturlandskap

16 S i d a Vattenområden Malax å rinner genom hela planeområdet och sätter sin prägel på landskapet. Ån startar inom Laihia och Jurva kommuner och alla förgreningar kommer ihop i Övermalax. Ån har muddrats för att minimera översvämningar vid ett flertal tillfällen. Vattnets kvalitet är dåligt på grund av de sura sulfaterna i lersedimenten, humus från skogsdiken och torvmarker och näringsämnen från åkerlandskapet och bosättningen. Dock har arbeten gjorts för att minska belastningen i ån genom att minska på gödslingen av åkrarna och upprätta gröna zoner längs med diken, bäckar och åkanten. Bild 10. Malax å rinner genom ganska tät växtlighet när den kommer ner mot mynningen.

17 S i d a 16 Bild 11. Vid Övermalax finns en mindre fors där vattnet vid höga flöden rinner snabbt. Bild 12. Samma område med lite lugnare vatten samt en rastplats.

18 S i d a 17 4 Komplettering utgående från nu gällande lagstiftning. 4.1 Skyddsprogram/Natura Naturvårdslagen ( /1096) Utgående från naturvårdslagen bör de områden som omfattas av planeringen utredas enligt de paragrafer som berörs i gällande lagstiftning. Riksomfattande skyddsprogram (NVL 77 ) 1) programmet för utvecklande av nationalparks- och naturparksnätet ( , kompletterat , och ) 2) basprogrammet för myrskydd ( och ) 3) programmet för skydd av fågelrika insjöar och havsvikar ( ) 4) lundskyddsprogrammet ( ) 5) skyddsbeslutet för Mickelsörarna ( ) 6) strandskyddsprogrammet ( ) 7) skyddsprogrammet för gamla skogar ( ) Kommentarer: - Inom Ytter-/Övermalax delgeneralplan finns inga områden som ingår i de riksomfattande skyddsprogrammen (NVL77 ). Natura 2000 (NVL 61 1 mom.) Kommentarer: - Inom Ytter-/Övermalax delgeneralplan finns inga områden som ingår i Natura 2000 programmet. Skyddade naturtyper enligt naturvårdslagen (NVL 29 ) naturliga dungar som till betydande del består av ädla lövträd hassellundar klibbalskärr sandstränder i naturtillstånd ängar vid havsstranden trädlösa eller av naturen trädfattiga sanddyner enbevuxen ängsmark lövängar stora enstaka träd och trädgrupper som dominerar ett öppet landskap Kommentarer:

19 S i d a 18 - Inom Ytter-/Övermalax delgeneralplan finns inga skyddade naturtyper i enlighet med naturvårdslagen (NVL 29 ) Skogslagen ( /1093) 10 ( /1085) Att bevara mångfalden samt särskilt viktiga livsmiljöer Skogarna ska skötas och användas så att de allmänna förutsättningarna tryggas för att bevara de livsmiljöer som är viktiga för skogens biologiska mångfald. Livsmiljöer som är särskilt viktiga för mångfalden är områden i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om detta, när de avviker tydligt från den omkringliggande skogsnaturen. De särdrag som områdena kännetecknas av är: 1) omedelbara närmiljöer för källor, bäckar, sådana rännilar som bildar bäddar för fortgående rinnande vatten och tjärnar på högst 0,5 hektar, när de kännetecknas av särskilda vegetationsförhållanden och mikroklimat som beror på närheten till vatten och träd- och buskskiktet, 2) följande i underpunkterna a e angivna torvmarksmiljöer när de gemensamt kännetecknas av vattenhushållning i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om detta: a) lund- och örtkärr som kännetecknas av frodig och krävande vegetation, varierande trädbestånd och buskvegetation, b) sammanhängande skogsfräken- och hjortrongrankärr som kännetecknas av varierande trädbestånd och förhärskande enhetlig skogsfräken- eller hjortronvegetation, c) brunmossar som kännetecknas av att de har näringsrik jordmån, är trädfattiga och har krävande vegetation; d) trädfattiga myrar på impediment eller tvinmark, och e) madkärr som kännetecknas av varierande lövträdsbestånd eller buskvegetation och av att ytvattnet där har bestående påverkan, 3) bördiga mindre lundområden som kännetecknas av mull, krävande vegetation samt trädbestånd och buskvegetation i naturtillstånd eller ett tillstånd som påminner om detta, 4) skogsholmar med fastmarksskog på odikade torvmarker eller torvmarker där den naturliga vattenhushållningen huvudsakligen finns bevarad i oförändrat skick, 5) huvudsakligen minst tio meter djupa klyftor och raviner med branta väggar i berggrunden eller mineraljordar, när de kännetecknas av en från omgivningen avvikande vegetation, 6) huvudsakligen minst tio meter höga stup och skogsbestånd vid stupens nedre del,

20 S i d a 19 7) sandfält, berg i dagen, stenbunden mark och blockfält som i virkesproduktionshänseende avkastar mindre än lavmoar, när de kännetecknas av ett tämligen glest trädbestånd. De särskilt viktiga livsmiljöer som avses i 2 mom. ska vara små områden eller områden av mindre betydelse i skogsbrukshänseende. En livsmiljös ekonomiska värde ska uppskattas med beaktande av 11. Närmare bestämmelser om naturtillstånd, tillstånd som påminner om detta och om särdrag hos särskilt viktiga livsmiljöer utfärdas vid behov genom förordning av statsrådet. 10a ( /1085) Allmänna principer för och förbjudna åtgärder vid behandling av livsmiljöer: Särskilt viktiga livsmiljöer enligt 10 2 mom. får skötas och användas genom försiktiga åtgärder där livsmiljöernas särdrag bevaras eller stärks. När åtgärderna vidtas ska den för livsmiljön utmärkande särskilda vattenhushållningen, strukturen på trädbeståndet, gamla överståndare, döda och murkna träd bevaras och vegetation, variation i terrängen och jordmån beaktas. Åtgärder för skötsel och användning där särdragen stärks är planmässiga naturvårdsåtgärder och åtgärder för återställande av naturtillstånd. Åtgärder för skötsel och användning som bevarar särdragen är försiktig avverkning genom plockhuggning, upptagning av enskilda fläckar med hacka och plantering av plantor eller sådd av frön till träd som hör till Finlands naturliga flora. Det är tillåtet att med iakttagande av särskild försiktighet transportera virke och ta sig över bäckfåror i särskilt viktiga livsmiljöer, men detta får inte äventyra särdragen. Åtgärder som inte är tillåtna i särskilt viktiga livsmiljöer är förnyelseavverkning, byggande av skogsväg, markberedning som skadar den för växtplatsen utmärkande vegetationen, dikning, rensning av bäckar och rännilar och användning av kemiska bekämpningsmedel. Kommentarer: - Töknobäck är en bäck med tillhörande lundartad skog mellan två åker områden vid Kalasarbacken i kanten av den östra delen av undersökningsområdet. - Området är så gott som i naturtillstånd och rinner genom gammal granskog med inslag av alar. - Töknobäcken skyddas i enlighet med skogslagens 10.

21 S i d a 20 Bild 13. Töknobäck är en är en bäck vars närområde skyddas i enlighet med skogslagen Vattenlag ( /587) 11 Skydd av vissa typer av vattennatur Det är förbjudet att äventyra de naturliga förhållandena i flador eller glon på högst tio hektar eller källor eller, någon annanstans än i landskapet Lappland, tjärnar eller sjöar på högst en hektar eller rännilar. Tillståndsmyndigheten kan i enskilda fall på ansökan bevilja undantag från förbudet i 1 mom., om målen för skyddet av de typer av vattennatur som nämns i momentet inte avsevärt äventyras. Om ett projekt för vilket tillstånd enligt denna lag har sökts har sådana följder som avses i 1 mom., ska frågan om beviljande av undantag prövas på tjänstens vägnar i samband med tillståndsärendet. I fråga om undantag gäller i tillämpliga delar det som föreskrivs om tillstånd som tillståndsmyndigheten beviljat. Kommentarer: - Inom Ytter-/Övermalax delgeneralplan finns inga skyddade typer av vattennatur i enlighet med vattenlagen (VL 11 ).

22 S i d a Förekomsten av hotade och skyddade arter enligt gällande lagstiftning Hotade arter (46 o 47 Naturvårdslagen ( /1096)/ 21 och 22 Naturvårdsförordningen ( /160)) Enligt 46 Hotade arter och 47 Skydd av platser där arter förekommer ( /384) i Naturvårdslagen ( /1096) kan stadgas kan stadgas att en sådan hotad art som uppenbart hotas av utrotning åtnjuter särskilt skydd. Miljöministeriet skall vid behov utarbeta program för att återuppliva beståndet eller bestånden av arter som kräver särskilt skydd. Det är förbjudet att förstöra eller försämra förekomstplatser som är viktiga för att en art som kräver särskilt skydd skall kunna fortleva. Det är förbjudet att förstöra eller försämra förekomstplatser som är av betydelse för att en gynnsam skyddsnivå ska uppnås eller bibehållas för de arter som avses i 5a 1 mom. 2 punkten. På ikraftträdande och upphävning av förbud tillämpas 3 och 4 mom. i denna paragraf. ( /384). Vilka arter som klassas som hotade finns listade i Naturvårdsförordningens bilaga 4. (endast arter som kräver särskilt skydd listade) Bilaga 4 ( /471) HOTADE ARTER *Arter som kräver särskilt skydd Däggdjur: *fjällräv, Vulpes lagopus *fransfladdermus, Myotis nattereri *saimensäl, Pusa hispida saimensis (Phoca h. s.) Kommentarer: - Inga av de arter som kräver särskilt skydd förekommer inom delgeneralplaneområdet. Fåglar: (observationer från tiira.fi mellan åren ) *bergand, Aythya marila - 1 observation våren 2012 vid Åminne. *brun glada, Milvus migrans

23 S i d a 22 *dubbelbeckasin, Gallinago media *fjällgås, Anser erythropus *gyllensparv, Emberiza aureola *havsörn, Haliaeetus albicilla - Vanligt förekommande med jämna mellanrum främst under vår- och höstflyttningen inom planeområdet. *jaktfalk, Falco rusticolus *kungfiskare, Alcedo atthis *kungsörn, Aquila chrysaetos *pilgrimsfalk, Falco peregrinus *rödspov, Limosa limosa *sillgrissla, Uria aalge *småtärna, Sterna albifrons *större skrikörn, Aquila clanga *svarttärna, Chlidonias niger *sydlig kärrsnäppa, Calidris alpina schinzii *tereksnäppa, Xenus cinereus *vitryggig hackspett, Dendrocopos leucotos Groddjur *större vattenödla, Triturus cristatus Naturvårdslagen ( /1096) samt 23 Naturvårdsförordningen ( /160) Habitatdirektivets bilaga 5 Enligt 49 i Naturvårdslagen och 23 i Naturvårdsförordningen är det förbjudet att förstöra och försämra platser där djurarter som nämns i bilaga IV (a) i habitatdirektivet parar sig och rastar. Dessa arter hör till dem som

24 S i d a 23 omfattas av ett så kallat strikt skyddssystem. De arter som förekommer i Finland finns uppräknade i naturvårdsförordningens bilaga 5. Förbudet gäller alla parnings- och rastplatser; det behöver med andra ord inte finnas något särskilt fattat beslut om dem. Den regionala miljöcentralen kan bevilja undantag från förbudet endast på strikt definierade grunder som anges i artikel 16 (1) i habitatdirektivet. I Finland förekommande djurarter som nämns i habitatdirektivets bilaga IV (a) (23 i Naturvårdsförordningen ( /160), bilaga 5) Däggdjur: brandts mustaschfladdermus, Myotis brandti brunbjörn, Ursus arctos buskmus, Sicista betulina dammfladdermus, Myotis dasycneme fjällräv, Alopex lagopus flygekorre, Pteromys volans fransfladdermus, Myotis nattereri gråskimlig fladdermus, Vespertilio murinus lo, Lynx lynx långörad fladdermus, Plecotus auritus mustaschfladdermus, Myotis mystacinus nordisk fladdermus, Eptesicus nilssoni pipistrell Pipistrellus pipistrellus saimenvikare, Phoca hispida saimensis stor fladdermus, Nyctalus noctula trollfladdermus, Pipistrellus nathusii tumlare, Phocoena phocoena utter, Lutra lutra varg, Canis lupus (inte inom renskötselområden) vattenfladdermus, Myotis daubentoni Kräldjur: hasselsnok, Coronella austriaca Groddjur: större vattenödla, Triturus cristatus åkergroda, Rana arvalis Blötdjur:

25 S i d a 24 tjockskalig målarmussla, Unio crassus Fjärilar: apollofjäril, Parnassius apollo bokmätfjäril, Hypodryas maturna dårgräsfjäril, Lopinga achine mnemosynefjäril, Parnassius mnemosyne stor guldvinge, Lycaena dispar svartfläckig blåvinge, Maculinea arion violett guldvinge, Lycaena helle Skalbaggar: bredkantad dykare, Dytiscus latissimus cinnoberbagge, Cucujus cinnaberinus eremitbagge, Osmoderma eremita rödhalsad brunbagge, Phryganophilus ruficollis smalbandad flatdykare, Graphoderus bilineatus större barkplattbagge (Pytho kolwensis) Sländor: bred kärrtrollslända, Leucorrhinia caudalis citronfläckad kärrtrollslända, Leucorrhinia pectoralis grön flodtrollslända, Ophiogomphus cecilia grön mosaikslända, Aeshna viridis pudrad kärrtrollslända, Leucorrhinia albifrons Utgående från inventeringsarbetet år 2014/15, sammanställning av litteratur, Hertta-registret och andra inventeringar kan följande slutsatser dras: Kommentarer: Däggdjur: Björn, varg, lo: - De tre stora rovdjuren kan tidvis via vandringar genomkorsa planeområdet, speciellt skogsområdet norr om Åminne är passande stråk för migrerande rovdjur. Dock torde inte någon av dessa rovdjur permanent finnas inom området. Utter: - Utter har under de senaste åren ökat i antal och speciellt mynningsområdet i Malax å kunde vara en passande biotop för utter.

26 S i d a 25 Dock gjordes inga observationer av individer eller spillning under inventeringsarbetet. Flygekorre: - Flygekorre förekommer inom planeområdet, speciellt ut mot Söderfjärden och längs med skogskanterna ner mot Åminne (se avsnitt 5) Fladdermöss samt övriga arter: - vad det gäller de 11 arter av fladdermöss som finns uppräknade i habitatdirektivet gjordes en översiktlig kartering under sommaren 2015 med rekommendationer för hur fladdermössen bör beaktas i planeringen(se avsnitt 6) - Övriga hotade däggdjur inventerades inte på grund av den låga sannolikheten att de förekommer inom området. Övriga arter: - Förekomsten av åkergroda inventerades översiktligt inom maj -15, men inga observationer gjordes. Inom Malax å:s mynningsområde finns ett antal områden med fuktiga sänkor som är passande för groddjur, men i övrigt så finns få områden med passande biotoper. Områden inom planeområdet där exploatering förväntades inventerades noggrannare (utgående från planeskiss våren -15). - De övriga kräl-, grod-, blötdjur, fjärilar, skalbaggar och sländor som är uppräknade i direktivet inventerades inte.

27 S i d a 26 5 Flygekorreinventeringen våren 2014/ Bakgrund och metodik Våren 2014 startade arbetet med vissa sök inom vissa delområden medan våren 2015 inventerades flygekorre inom hela inventeringsområdet. Tyvärr är de stora skogsområden till största delen ekonomiskog idag. D.v.s. de är välskötta monokulturer med få gamla ihåliga lövträd och täta gamla granskogar. Arbetet koncentrerades till de få skogsfigurer som ännu hade något sånär gammal blandskog och skogskanter med inslag av lövskog. Utgående från flygfoton och tidigare fältbesök avgränsades områdena. Inventeringen utfördes genom sökning efter spillning under stora granar och aspar samt genom att söka passande bohål inom mars-april och även lite i maj. 5.2 Resultat De flesta skogarna inom planeområdet så kallade ekonomiskogar, dvs. de är välskötta snabbväxande tall- eller granplanteringar med väldigt få inslag av gamla granar och aspar/björkar. Det leder till att flygekorrens möjligheter att klara sig i området är små. Områden där flygekorre förekommer avgränsades till 5 områden. Vid fyra av fem områden hittades tillräckligt med spillning för att säkerställa ett revir i området (figur 6). Figur 6. Förekomsten av flygekorre inom Malax åren 2014/-15.

28 S i d a Söderfjärdsbacken Längst i det nordvästra hörnet av inventeringsområdet mot Söderfjärden hittades rikligt med spillning under ett antal granar. Figur 7. Kärnområdet inom reviret med viktiga flygriktningar. Figur 8. Bildernas placering i fält.

29 S i d a 28 Bild 14. Flygekorrespillning under en stor gran. Bild 15. Passande biotop för flygekorre, stora täta granar med rikligt inslag av asp. Rekommendationer: - Området lämnas orört och inga avverkningar tillåts.

30 S i d a 29 - Flygekorren skyddas enligt NVL 38 och 39 och i planeringen kan området erhålla beteckningen luo (området viktigt för den biologiska mångfalden) eller MY/s (jord- och skogsbruksområde med miljövärden/som skyddas). - Även i flygkorridorerna mot öster och väster bör det finnas tillräckligt med stora träd för flygekorrens möjlighet att röra sig mellan olika revir och födosöksområden Staffansbo Området söder om Staffansbo består av en skogskant ut mot Söderfjärden där gamla granar växer tillsammans med både asp och björk. Området är också en del av landskapsbilden ut mot Natura 2000 området Söderfjärden. Figur 9. Reviret vid Staffansbo med viktiga flygkorridorer.

31 S i d a 30 Figur 10. Bildernas placering på en flygbild. Bild 16. Rikligare mängd längre österut.

32 S i d a 31 Bild 17. Flygekorrespillning nära Staffansbo. Bild 18. Passande biotop för flygekorre med skog bestående av en blandning av gran, asp och björk.

33 S i d a 32 Rekommendationer: - Området lämnas orört och inga avverkningar tillåts. - Flygekorren skyddas enligt NVL 38 och 39 och i planeringen kan området erhålla beteckningen luo (området viktigt för den biologiska mångfalden) eller MY/s (jord- och skogsbruksområde med miljövärden/som skyddas). - Även i flygkorridorerna mot öster och väster bör det finnas tillräckligt med stora träd för flygekorrens möjlighet att röra sig mellan olika revir och födosöksområden Åminne Området ligger längs den östra kanten och består delvis av en gammal hagliknande miljö med inslag av gamla granar och ett par stora aspar. Mängden spillning i området var inte så stor att det kan klassas som ett revir men flygekorre torde förkomma i området åtminstone ibland. Figur 11. Område som är passande för flygekorre.

34 S i d a 33 Figur 12. Bildernas placering i fält. Bild 19. Stora aspar med håligheter.

35 S i d a 34 Bild 20. Fåtal spillningskorn under en gran. Rekommendationer: - Vid skötsel av skogen bör tillräckligt med stora träd lämnas kvar så flygekorren har en möjlighet att passera genom området. - området kunde erhålla beteckningen MY i planeringen, d.v.s. jord- och skogsbruksområde med miljövärden. - Även i flygkorridorerna mot öster och söder/norr bör det finnas tillräckligt med stora träd för flygekorrens möjlighet att röra sig mellan olika revir och födosöksområden Brinken Brinken området är beläget mitt mellan industriområdet och bosättningen på andra sidan strandvägen. Området består av gammal tät granskog med inslag av aspar. Området är detaljplanerat redan.

36 S i d a 35 Figur 13. Flygekorrereviret vid Brinken. Figur 14. Bildernas placering i fält.

37 S i d a 36 Bild 21. Området vid Brinken med gamla granar och aspar. Bild 22. Rikligt med spillning under en gammal asp.

38 S i d a 37 Bild 23. Spillning i områdets mitt. Rekommendationer: - Området lämnas orört och inga avverkningar tillåts. - Flygekorren skyddas enligt NVL 38 och 39 och i planeringen kan området erhålla beteckningen luo (området viktigt för den biologiska mångfalden) eller MY/s (jord- och skogsbruksområde med miljövärden/som skyddas). - Även i flygkorridorerna mot öster och väster bör det finnas tillräckligt med stora träd för flygekorrens möjlighet att röra sig mellan olika revir och födosöksområden Smulterbacken Området vid Smulterbacken är delvis ett rekreationsområde där gamla granar och aspar lämnats kvar. Området är passande för flygekorre och spillning hittades på flera ställen.

39 S i d a 38 Figur 15. Reviret troliga område vid Smulterbacken. Figur 16. Bildernas placering i fält.

40 S i d a 39 Bild 24. Passande granskog för flygekorre. Bild 25. Rikligt med spillning under en gran.

41 S i d a 40 Bild 26. Skidspårsmiljön passar utomordentligt för flygekorre. Rekommendationer: - Området lämnas orört och inga avverkningar tillåts. - Flygekorren skyddas enligt NVL 38 och 39 och i planeringen kan området erhålla beteckningen luo (området viktigt för den biologiska mångfalden) eller MY/s (jord- och skogsbruksområde med miljövärden/som skyddas). - Även i flygkorridorerna mot öster och väster bör det finnas tillräckligt med stora träd för flygekorrens möjlighet att röra sig mellan olika revir och födosöksområden. 5.3 Sammanfattning samt osäkerhetsfaktorer Endast inom fem områden inom planeområdet hittades spår efter flygekorre, trots att stora skogsområden inventerades. Det effektiva ekonomiskogsbruket har kraftigt decimerat de områden som flygekorren kan överleva i. Genom att spara de områden som föreslås i inventeringen så ges flygekorren en chans att överleva inom planeområdet.

42 S i d a 41 Figur 17. De fem områdena som flygekorre hittades inom planeområdet. Rekommendationer: - Områdena 1, 2 och 4, 5 lämnas orörda och inga avverkningar tillåts. - Flygekorren skyddas enligt NVL 38 och 39 och i planeringen kan området erhålla beteckningen luo (området viktigt för den biologiska mångfalden) eller MY/s (jord- och skogsbruksområde med miljövärden/som skyddas). - Även i flygkorridorerna bör det finnas tillräckligt med stora träd för flygekorrens möjlighet att röra sig mellan olika revir och födosöksområden. - Inom område 3 kunde inte ett revir verifieras på grund av för lite spillning, men området används av flygekorre. - Området 3 kunde erhålla beteckningen MY i planeringen (jord- och skogsbruksområde med miljövärden) Osäkerhetsfaktorer: - Planeområdet är vidsträckt och omfattar många olika biotoper men utgående från satellitbilder kan man konstatera att andelen gammal skog minskat mycket i området. - Dock finns det en risk att något mindre område med lite äldre skog lämnats utan besök i fält, men genom att ekonomiskogsbruket farit fram så hårt i området är sannolikheten för att det skall finns flygekorre liten. - Inventeringarna i fält gjordes under våren 2014 och -15 samt kompletterades med sök efter håligheter under sommarmånaderna vilket borde vara tillräckligt för ett så omfattande planeringsområde som det här.

43 S i d a 42 6 Fladdermössinventering sommaren Bakgrund, skyddsstatus samt hotbild för fladdermöss I samband med revideringen av delgeneralplanen framkom att miljöinventeringen bör kompletteras med en inventering av fladdermöss som nämns i habitatdirektivets bilaga IV (a). Alla fladdermöss som förekommer i Finland (13 arter) är fridlysta enligt naturvårdslagen (NvL 38 ) och det är också förbjudet att försämra fladdermössens livsmiljöer (NvL 39 ). Dessutom har Finland undertecknat det internationella EUTOBATS-avtalet om skydd av fladdermöss. Enligt avtalet bör fladdermössens övervintringsplatser, daggömslen och viktiga födoområden bevaras. Hotat mot fladdermössen är främst minskningen av lämpliga livsmiljöer. Det effektiva skogsbruket har gjort att antalet naturliga hålträd och varierande biotoper med inslag av träd i olika åldrar minskat. Det ensidiga jordbrukslandskapet och den ökande kemikalieanvändningen minskar tillgången på passande områden för näringssök. Antalet gamla byggnader minskar och tätare bebyggelse leder till färre gömslen för fladdermössen. 6.2 Klassificering av olika områden Områden som är viktiga för fladdermöss klassificeras i klass I, klass II och klass III (enligt Suomen lepakkotieteellinen yhdistys ry:s rekommendationer) Klass I: Föröknings- eller rastplats. Bör bevaras, störning och negativ påverkan är förbjudet enligt naturvårdslagen och -förordningen. Klass II: Viktigt födosöksområde eller flygrutt. Skall beaktas i samband med markplanering (EUROBATS -överenskommelsen). Klass III: Övrigt område som används av fladdermöss. Områdets betydelse för fladdermöss skall i mån av möjlighet beaktas i samband med markplanering. 6.3 Utrustning och inventeringsmetodik Fladdermössen kartlades aktivt med en ultraljudsdetektor (Batbox Duet) som registrerar fladdermössens ekolodsljud och kan vid behov spela in ljuden (H2next Zoom recorder) i terräng för senare analys och identifiering på dator (Batscan). Bakgrundsmaterial för fladdermusinventeringen samlades in före fältbesök via flygbilder/kartmaterial, eventuella naturinventeringar och fältbesök dagtid för att planera taxeringsrutterna. Taxeringsrutterna planerades med tanke på att så effektivt som möjligt för att täcka potentiellt viktiga områden för fladdermöss. Områden med mindre potential som kalhyggen, ungskogar samt stora åkerområden undersöks mindre noggrant.

44 S i d a 43 Inventeringen gjordes via taxeringsrundor främst längs vägar långsamt körande med bil (5-20 km/h) med detektorns mikrofon utanför bilen. Vid passande biotoper stannades bilen och korta terrängbesök till fots. Fladdermössen utnyttjar ofta vägrenarna för jakt och förflyttning. Taxeringsrundorna kan endast göras vid gynnsam väderlek (vidstilla varma nätter). 6.4 Fladdermössen i Finland I Finland förekommer totalt 13 fladdermusartar och alla är fridlysta enligt naturvårdslagen (NvL 39 ). Av dessa 13 arter har 6 arter konstaterats föröka sig i Finland. Den vanligaste arten är nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni), som påträffas så långt norrut som i Lappland. Andra allmänna arter är mustaschfladdermus (Myotis mystacinusi)/brandts mustaschfladdermus (M. brandtii) och vattenfladdermus (M. daubentonii). Övriga arter som förekommer i Finland är sällsynta och påträffas främst längs kusten i södra Finland Etologi för de vanligast förekommande arter Nordisk fladdermus (Eptesicus nilssoni) föredrar öppnare landskap och påträffas ofta ovanför vägar, gårdsplaner och små ängar där den flyger runt i cirklar. Nordisk fladdermus är revirtrogen och förekommer på samma områden från år till år. Den är också den art som klarar bäst de nordliga förhållanden och har påträffats ända upp till Lappland. Den föredrar speciellt byggnader som daggömsle medan övervintringsplatsen kan vara en källare/grotta. Mustaschfladdermus (Myotis mystacinusi)/brandts mustaschfladdermus (M. brandtii) behandlas oftast som en art genom att de är svåra att skilja åt i fält även med en detektor. Båda arterna trivs i skogsmiljöer där de patrullerar längs öppna ljusa gläntor. Gömmer sig ofta dagtid på vinden i gamla hus och vintertid i grottor. Arternas utbredning är ännu dåligt undersökt i Finland. Vattenfladdermus (M. daubentonii) trivs som namnet säger vid vattendrag och mindre sjöar. Dagtid gömmer de sig gärna i trädhålor, under broar och i fladdermusholkar. Vintertid föredrar de fuktiga grottor. 6.5 Resultat Fladdermössen i Malax inventerades ordentligt under två kvällar-nätter i juni (kl ) medan det var för kallt under två kvällar i juni så arbetet måste avbrytas i förtid (före midnatt). Under tre kvällar i augusti (kl ) gjordes komplettande inventeringar av området. Inventeringen genomfördes genom att hålla adaptern ut genom bilfönstret (5-20km/h) och köra genom hela området för att stanna vid potentiella viktiga fladdermusplatser. Vid båda tillfällena i juni var det vindstilla och relativt klart men för årstiden svalt

45 S i d a 44 (6-10 C), vid två tillfällen blev det för kallt. I augusti var det klart och relativt varmt (10-15 C) även nattetid. Figur 18. Inventeringsrutter samt kontakt med fladdermöss ( ) norr om strandvägen. Alla rutterna inventerades minst två gånger.

46 S i d a 45 Figur 19. Inventeringsrutter samt kontakt med fladdermöss ( ) i den södra delen av inventeringsområdet. Alla rutterna inventerades minst två gånger Beskrivning av delområden Norra delen: Nr 1: Sanden Vid nr 1 Sanden observerades troligen en jagande nordisk fladdermus vid båthusen ute vid småbåtshamnen. Kontakten var svag och försvann innan den kunde spelas in. Båthamnsmiljön är perfekt med ett stort antal passande gamla båthus som är passande daggömslen. Området är också kulturhistoriskt värdefullt och klassificerades enligt Lepakko tieteellinen yhdistys ry:s rekommendationer som ett klass III område, dvs ett område som används av fladdermöss.

47 S i d a 46 Nr 2: Bron vid Bonnas Vid nr 2 Bron vid Bonnas jagade troligen en vattenfladdermus över vattenspegeln söder om bron i augusti. Trots att vi stannat vid bron fyra gånger tidigare hade ingen fladdermus observerats förrän i augusti. Området är passande för speciellt vattenfladdermus med daggömslen t.ex. under bron och med skyddande växtlighet hängande över åkanten. Området bedömdes som ett klass II område, d.v.s. viktigt födosöksområde eller flygrutt. Nr 3: Åminne Vid nr 3 erhölls två snabba kontakter med fladdermus vid två olika tillfällen. Bedömdes vara ett klass III område. NR 4: Flatbacken Vid nr 4 erhölls två snabba kontakter med fladdermus vid ett tillfälle. Bedömdes vara ett klass III område. Nr 5: Södra Mobergen Vid nr 4 förekom en stor ansamling av fladdermöss. Vid alla inventeringstillfällena förekom kontakt med minst tre olika individer. Första gången i juni var det fem olika individer. De här tyder på att området är ett s.k. klass II område på gränsen till klass I, d.v.s. att området är ett viktigt födosöksområde eller flygrutt (klass II) eller ett föröknings- eller rastplats område som inte får förstöras (klass I, NVL 39 ). Dock hittades inga s.k. förökningsställen som t.ex. ihåliga träd, grottor eller gamla byggnader i området. Troligen så har fladdermössen en stor klenvirkeshög som bas, men det kunde inte verifieras. Dock bör området beaktas i samband med skogsbruket i området (t.ex. MY i planeringen).

48 S i d a 47 Figur 20. De olika observationerna av fladdermöss längs med Mobergets skogsväg (röd = juni, gul= augusti och flisvedhög=grön ring) Nr 6: Brinken-Klockarbacken Vid nr.5 hade vi kontakt med fladdermöss vid fyra olika ställen. Området är detaljplanerat och inventerades bara lite i förbifarten i augusti. Förvånande var att antalet individer var så pass många i tätbebyggda områden. Dock finns passande födosöksområden med öppna ängar, skogsområden och vägrenar. Även gamla hus, övriga byggnader och håligheter ger fladdermössen passande daggömslen i området. Området bedömdes vara att klass II område. Nr 7: Öjna vägen Vid nr 6 gjordes endast en snabb kontakt i juni. Området bedömdes vara ett klass III område. Nr 8: Marasbacken Vid nr 8 erhölls två snabba kontakter med fladdermus vid två olika tillfällen i augusti. Bedömdes vara ett klass III område. Nr 9: Stolpas Vid nr 9 erhölls två kontakter med fladdermus som höll på med födosök vid två olika tillfällen i augusti. Bedömdes vara ett klass II område pga. att det finns passliga ängsmarker och gamla byggnader i området.

49 S i d a 48 Bild 27. Typisk fladdermusmiljö längs med vägen vid Stolpas Nr 10: Dalibacken Vid nr 10 gjordes endast en snabb kontakt i augusti. Området bedömdes vara ett klass III område. Nr 11: Langerskogen Vid nr 11 erhölls två snabba kontakter med fladdermus vid två olika tillfällen både i juni och i augusti. Bedömdes vara ett klass II område. 6.6 Rekommendationer för bibehållandet av skyddet av fladdermöss inom planeområdet samt osäkerhetsfaktorer Inom Ytter-/Övermalax planeområde finns ett stort antal områden som är passande för fladdermöss. Gamla byggnader, lummiga trädgårdar, delvis övergivna ängsmarker samt våtmarker utgör passande områden. Den kalla försommaren ledde till problem för fladdermössen när de inte favoriserar nätter med låg temperatur och fuktig väderlek. Först i augusti under de varma sensommarnätterna ökade aktiviteten nattetid. Trots det så påträffades fladdermöss på elva olika ställen inom området med antalet individer över 20 stycken. Rekommendationer: - De 11 områdena där fladdermöss påträffades är ganska olika. Den största förekomsten var inom ett ekonomiskogsområde längs Mobergets skogsväg med en stor ansamling av individer. Inom det området bör man vara försiktig med skogsbruket och göra endast mindre avverkningar och gärna lämna kvar ihåliga träd. - De flesta andra områdena fanns i samband med bebyggelse, t.ex. vid Åminne bredvid ett nybyggt egnahem. Fladdermössen verkar inte ha problem att anpassa sig till förrändringar i miljön bara det finns passande daggömslen och boplatser.

50 S i d a 49 - Det betyder att områdena i framtiden kan fortsätta vara en passande biotop för de observerade fladdermössen vilket betyder att skyddet av den är tillräckligt. - Där fladdermöss observerades undviks som tidigare nämnts större kalavverkningar och områdena planeras så att tillräckligt omfattande trädbestånd hålls kvar. - I närheten av bebyggelsen bevaras större äldre träd och träddungar. - Vid eventuella rivningar av äldre hus bör husen genomgås så att de inte innehåller daggömslen för fladdermus. - Om så skulle vara fallet kan man flytta fladdermössen t.ex. till en holk i närheten. - Vid undersökningar med radiosändare har man konstaterat att fladdermössen använder olika daggömslen från dag till dag utan något som helst mönster. Bl.a. hörde jag om en fladdermus som hade sitt daggömsle i en stövel. - Bilaga 1 beskriver, utgående från Suomen lepakkotieteellinen yhdistys ry:s rekommendationer, passande område för fladdermöss inom planeområdet och på vilket sätt de skall beaktas i planeringen. Osäkerhetsfaktorer: - Inventeringen gjordes till att börja med endast av s.k. aktiva detektorer under en tidsperiod med för årstiden kalla nätter. Det kan ha fört med sig att fladdermössen var mindre aktiva. Under de varma augustinätterna var resultaten mera tillförlitliga. - Problem med ljudinspelningarna ledde till att själva artbestämningen försvårades men genom att alla fladdermössarter är skyddade enligt NVL 38 och 39 så har artbestämningen mindre betydelse. - Utgående från biotopval och flygbeteende torde de flesta observationerna vara frågan om nordisk fladdermus i och med att den förekommer vanligast i våra trakter.

51 S i d a 50 7 Hotade fågelarter inom undersökningsområdet I Finland förekommer 62 arter enligt bilaga I till fågeldirektivet. ( Genom egna observationer år 2014 och år 2015 under fältarbetet, sökningar i Tiira och andra informationskanaler kan konstateras att ingen säker häckning av någon av de 62 hotade arterna konstaterades åren Av en del av de övriga arterna i fågeldirektivet så används området som rastplats under vår- och höstflyttningen. Rovfåglar passar på och jagar över markerna i samband med flyttningen (se bilaga 1). 7.1 Bird Lifes lista över hotade fågelarter i Finland Enligt Bird Lifes lista över hotade fågelarter i Finland år 2010 kan följande bedömning dock göras av undersökningsområdet i Malax: ( i bl.a. tiira.fi mellan åren )(se bilaga 1) Akut hotade (CR) 11 arter: - Ingen av de 11 akut hotade arterna förekommer inom planeområdet. Utrotningshotade (EN) 12 arter: - Av de 12 utrotningshotade arterna förekommer fyra arter med sporadiskt inom planeområdet. Det är bergand (Aythya marila), vaktel (Coturnix coturnix), brushane (Philomahus pugnax) och ortolansparv (Emberiza hortulana). - Bergand observerades år 2014 vid Åminne. Berganden är på stark tillbakagång i hela Finland och uppskattningsvis par häckar i landet. - Vaktel har endast observerats år 2011 inom planeområdets södra del (4 olika observ.). Under vissa väderomständigheter gör vakteln s.k. invasionsförsök och kommer upp till våra nordliga trakter. Ingen häckning konstaterades dock inom området. - Brushane förekommer varje år under speciellt vårflyttningen. Brushanen utnyttjar då ofta våta åkermarker och stränder för födosök och spel. Som mest observerades 190 stycken vid Åminne i maj Ortolansparv förekommer sällsynt i de södra åkerlandskapen av undersökningsområdet. Under åren observerades ett häckande par 2013 och tre andra observationer inom åren Under inventeringsarbetet gjordes inga observationer. Sårbara (VU) 36 arter:

52 S i d a 51 - Av de 36 sårbara arterna i Birdlifes register har 11 arter observerats inom planeområdet. - Av andfåglarna har stjärtand, brunand och vigg observerats vid Åminne men endast ett fåtal observationer under främst våren. - Av de stora rovfåglarna har bivråk (2m/h-11), havsörn (17 observ./ , som mest 7 individer), blåkärrhök (15m/p v/h-10-15), ormvråk (4m v/h 10-15), kungsörn (1m v-11) och pilgrimsfalk (1m v-12) observerats inom om området. - Havsörn observerades vid ett tillfälle hösten 14 under inventeringsarbetet. - Ingen av de sårbara arterna häckar inom planeområdet utan besöker främst åkermarkerna och åmynningsområdet för födosök under vår- /höstflyttningen. Missgynnade (NT) 30 arter: - Av de missgynnade arterna förekommer åtminstone 13 arter utgående från observationer i tiira.fi. - Förvånansvärt få observationer finns av både orre (2 observ ) och tjäder (1 observ. v-14) inom planeområdet trots att det finns en del skog mot Söderfjärden. Under fältbesöken har inga observationer gjorts. 7.2 Fågelobservationer under inventeringstillfällen Under fältbesöken gjordes observationer vart efter av fågellivet. Främst koncentrerades observationsarbetet till skogsområden medan åkerområdena och bosättningen har väldigt få fågelarter. Nattsångare inventerades i samband med fladdermusinventeringen. Fältarbetet utfördes under alla årstider. Malax ådal har en viss betydelse för som landmärke för vår- och höstflyttande fågel trots att de största mängderna rör sig mera längs kusten och längre ut i havsbandet. Genom att ingen sådan verksamhet som t.ex. vindkraftverk, skulle störa fågelflyttningen gjordes inga egentliga sträckfågelobservationer. De arter som observerades i skogsområdena var vad man kan förvänta sig från främst ekonomiskog, dvs. bofink, björktrast, rödvingetrast, lövsångare, trädpiplärka och kråka. Den kanske raraste arten som hördes var en nattskärra uppe på Moberget. Området har endast en större mosse Vitmossen och där observerades bl.a. havsörn, trana, storspov, ljungpipare, trädpiplärka och gansångare. Vattenområden finns endast vid Åminne och där finns också ett fågeltorn. Tornet är placerat bredvid båtmuseet. Tornet besöktes vid flera tillfällen vid olika årstider men endast vanligt förekommande arter så som fiskmås, gråtrut, kråka, gräsand och småskrake observerades vid vattnet. Längs

53 S i d a 52 stranden förekom också sävsparv och på det s.k. Mittsanden på södra sidan åmynningen föreföll brun kärrhök inleda ett häckningsförsök våren Åkerdalens fågelfauna är tyvärr ganska sparsam med ängspiplärka, sånglärka och kråka som de vanligaste arterna. Mera sällsynta arter var storspov och kornknarr. Kornknarr observerades vid ett tillfälle under fladdermusinventeringarna. Andra nattsångare var två stycken busksångare och en trolig kärrsångare under de nattliga inventeringsrundorna. Som bilaga 1 finns de fågelarter som observerades under inventeringstillfällena.

54 S i d a 53 8 Komplettering av naturinventeringen med förslag till beteckningar i planen Utgående från inventeringen så kan följande rekommendationer göras till planeförslaget. Rekommendationer stöder sig på gällande lagstiftning och tidigare erfarenheter från dylika arbeten. 8.1 Miljö- och landskapsrekommendationer Utgående från inventeringen delades inventeringsområdet in i en nordlig och en sydlig del. Strandvägen utgör en naturlig gräns för områdena. De flesta miljömässigt värdefulla områdena finns i den nordliga delen (se figur 21). 8.2 Förklaringar till rekommendationerna Rekommendationerna är lite olika för de olika områdena beroende på vilka lagmoment och representativitet de har. De är upp till planeraren och uppdragsgivaren hur dessa beskrivningar kommer att användas i planeringen. Luo-1: Området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden - Med beteckningen har anvisats skyddade objekt enligt Naturvårdslagens 49, flygekorrens levnadsmiljö - Ingen verksamhet som hotar flygekorrens existens inom området får förekomma - Samt flygvägar s.k. gröna korridorer till och från området bör säkerställas. Luo-2: Området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden - Med beteckningen har anvisats område med värdefulla naturtyper enligt Skogslagens (1093/1996) 10 eller Vattenlagen. - Området får inte ändras så att bevarandet av de för området specifika särdragen äventyras - Området kan t.ex. bestå av en fisklekbäck med omgivande lundartad lövskog Luo-3: Området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden - Inom området förekommer fladdermus skyddas utgående från Naturvårdslagens Områden som är viktiga för fladdermöss klassificeras i tre olika utgående från Suomen lepakkotieteellinen yhdistys ry:s rekommendationer.

55 S i d a 54 - Klass I: Föröknings- eller rastplats. Bör bevaras, störning och negativ påverkan är förbjudet enligt naturvårdslagen och -förordningen. - Klass II: Viktigt födosöksområde eller flygrutt. Skall beaktas i samband med markplanering (EUROBATS -överenskommelsen). - Klass III: Övrigt område som används av fladdermöss. Områdets betydelse för fladdermöss skall i mån av möjlighet beaktas i samband med markplanering. MY: Jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden - På området förekommer naturvärden i enlighet med skogslagen, vattenlagen eller naturvårdslagen. - /s innebär att området bör skyddas MA: landskapsmässigt värdefulla åkerområden (gult område) - På området finns landskapsmässigt värdefulla åkerområden. - Landskapet bör hållas öppet och ingen byggnadsverksamhet tillåts inom området.

56 S i d a Indelning i en nordlig och sydlig del Norra delen Den norra delen består främst av ekonomiskogsområden och Malax ådal ut mot Åminne. Figur 21. Antalet områden som erhållit någon form av miljörekommendation på den norra delen. Tabell 1. Beskrivning av de olika miljöområdena i den norra delen med förslag till beteckningar i planeringen. Nr: Namn: orsak: Lagmoment/ Förslag till övrigt: beteckning: 1 Söderfjärdsbacken flygekorre Naturvårdslagen luo-1 2 Staffansbo flygekorre 3 Åminne flygekorre 5 Töknobäcken bäck, lund 6 Moberget fladdermus 4 Brinken flygekorre Naturvårdslagen luo-1 Naturvårdslagen luo-1 Naturvårdslagen Skogslagen, vattenlagen Naturvårdslagen luo-1, MY/s luo-2, MY/s, W/s luo-3, kl. II (I)

57 S i d a 56 7 Klockarbacken fladdermus Naturvårdslagen luo-3, kl. III 8 Bron vid Bonnas fladdermus Naturvårdslagen luo-3, kl. II 9 Sanden fladdermus Naturvårdslagen luo-3, kl III. 10 Åminne (2) fladdermus Naturvårdslagen luo-3, kl III. 11 Söderfjärdsbacken mosse Skogslagen MY (2) 12 Alnäs lundartad granskog Skogslagen MY 13 Malax åmynning fors + landskap+ - luo-2, W/s sumpmark 14 Säviholmarna Mynningsomr.+hotade arter+lekbäck - luo-2, W/s, MY/s 15 Åminne fågeltorn långgrund strand - (luo-2) 16 Åminne landskap kulturlandskap MA åkerlandskap 17 Forsar i Malax å fors forslandskap W/(s) Söderfjärdsbacken (luo-1) Förekomstplats för flygekorre. Området består av gammal granskog med inslag av stora aspar. Vid inventeringstillfället fanns rikligt med spillning inom området. Figur 23. Avgränsningen för luo-1 samt viktiga gröna korridorer till reviret vid Söderfjärdsbacken. Rekommendationer: - Luo-1, dvs. området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden

58 S i d a 57 - Med beteckningen har anvisats skyddade objekt enligt Naturvårdslagens 49, flygekorrens levnadsmiljö - Områdets skogsbestånd brukas på sätt att inte flygekorrens revir är i farozonen utan hålls livskraftigt Staffansbo (luo-1) Förekomstplats för flygekorre. Området består av gammal granskog med inslag av stora aspar. Vid inventeringstillfället år 2014 fanns rikligt med spillning inom området, år 2015 var förekomsten av spillning lite mindre. Figur 24. Avgränsningen för luo-1 samt viktiga gröna korridorer till reviret vid Staffansbo. Rekommendationer: - Luo-1, dvs. området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden - Med beteckningen har anvisats skyddade objekt enligt Naturvårdslagens 49, flygekorrens levnadsmiljö - Områdets skogsbestånd brukas på sätt att inte flygekorrens revir är i farozonen utan hålls livskraftigt.

59 S i d a Åminne (luo-1) Förekomstplats för flygekorre. Området består av granskog med inslag av stora aspar. Vid inventeringstillfället fanns fåtaligt med spillning inom området. Figur 25. Avgränsningen för luo-1 samt viktiga gröna korridorer till reviret vid Åminne. Rekommendationer: - luo-1, dvs. området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden, alternativt MY/s, jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden som bör skyddas. - Med beteckningen har anvisats skyddade objekt enligt Naturvårdslagens 49, flygekorrens levnadsmiljö, dock inte så representativ på grund av relativt få ställen med spillning. - Området kan erhålla beteckningen MY/s på grund av att reviret inte kunde säkerställas exakt.

60 S i d a Brinken (luo-1) Förekomstplats för flygekorre. Området består av gammal granskog med inslag av stora aspar. Vid inventeringstillfället år 2015 fanns rikligt med spillning inom området, år Området är idag detaljplanerat för industriområde. Figur 26. Reviret vid Brinkens industriområde. Rekommendationer: - Luo-1, dvs. området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden - Med beteckningen har anvisats skyddade objekt enligt Naturvårdslagens 49, flygekorrens levnadsmiljö - Området är planerat för industriändamål i detaljplanen för området. - Vid ett förverkligande av planen skall förekomsten av flygekorre beaktas på så sätt att reviret inte förstörs. - Områdets skogsbestånd brukas på sätt att inte flygekorrens revir är i farozonen utan hålls livskraftigt.

61 S i d a Töknobäcken (luo-2, MY/s, W/s) Töknobäcken rinner genom ett lundartat skogsområde där bäcken ringlar fram som meandrar (bild 28-30, figur 27). Kring bäcken bör ett tillräckligt stort område av den befintliga skogen lämnas orörd och i naturtillstånd. Bild 28. Bäcken ringlar sig genom tät granskog av olika ålder. Bild 29. På vissa ställen är andelen död ved stort.

62 S i d a 61 Bild 30. Botten består av sand/grus och vattenflödet varierar efter årstiden. Figur 27. Avgränsningen för Töknobäckens luo-2 område.

63 S i d a 62 Bild 31. Bäcken rinner mellan två åkerområden. Rekommendationer: - Med beteckningen luo-2 har anvisats område med värdefulla naturtyper enligt Skogslagens (1093/1996) Området får inte ändras så att bevarandet av de för området specifika särdragen äventyras - Alternativt kan området erhålla beteckningen MY/s, d.v.s. jord- och skogsbruksområde med särskilda miljövärden som bör skyddas. - W/s, dvs. vattenområde som skall skyddas innebär att säkerställa att bäckfåran inte omformas på konstgjord väg.

64 S i d a Moberget (luo-3, kl. II (I)) Riklig förekomst av fladdermöss, troligen nordisk fladdermus längs med skogsbilvägen till Åminne (figur 28, bild 32). Troligen användes en energivedhög som bas eftersom inga ihåliga träd eller grottor hittades i området. Figur 28. De olika observationerna av fladdermöss längs med Mobergets skogsväg samt klassificeringar (röd = juni, gul= augusti och flisvedhög=grön ring) Bild 32. Flishögen som verkar användas som bas för fladdermössen.

65 S i d a 64 Rekommendationer: - Inringade området klassades som ett klass II område: Viktigt födosöksområde eller flygrutt. Skall beaktas i samband med markplanering (EUROBATS -överenskommelsen). - Eller alternativ klass I: Föröknings- eller rastplats. Bör bevaras, störning och negativ påverkan är förbjudet enligt naturvårdslagen och - förordningen. - Men ingen säker föröknings- eller rastplats hittades förutom energivedhögen trots terrängbesök. Därför kan inte området klassas som klass I område fullt ut. - De övriga observationsställena klassas som kl. III Klockarbacken (luo-3, kl. III) Relativt riklig förekomst av fladdermöss i augusti. Kontakt med åtminstone fyra olika individer vid inventeringstillfällena. Området besöktes vid tre olika tillfällen under augusti. Troliga orsaken till den rikliga förekomsten är att det finns passande miljöer med ängsmarker, gamla byggnader och stora industrifastigheter där fladdermössen kan hitta skydd och födoställen. Figur 29. Passande område för fladdermöss vid Klockarbacken. Rekommendationer: - Klass III: Övrigt område som används av fladdermöss. - Områdets betydelse för fladdermöss skall i mån av möjlighet beaktas i samband med markplanering. - Området är redan utbyggt men vid eventuella rivningar av gamla byggnader bör kontrolleras att inga fladdermöss använder dem.

66 S i d a 65 - I sådant fall bör det ges möjlighet för fladdermössen att hitta alternativa platser t.ex. uppsatta holkar i närheten innan rivningen genomförs Bron vid Bonnas (luo-3, kl. II) Bron över Malax å vid Bonnas en bit upp från Åminne är en passande biotop för t.ex. vattenfladdermusen. Trots otaliga försök att hitta den i juni så erhölls ingen kontakt innan augusti. Bron och de överhängande trädgrenarna är passande biotoper för just denna art. Figur 30. Passande område för vattenfladdermus samt observationsplats vid Bonnas. Rekommendationer: - Klass III: Övrigt område som används av fladdermöss. - Områdets betydelse för fladdermöss skall i mån av möjlighet beaktas i samband med markplanering. - I samband med avverkningar längs med åkanterna bör beaktas att gamla ihåliga träd bör lämnas kvar.

67 S i d a Sanden (luo-3, kl. III) Sanden-området är det gamla båthusområdet nere vid hamnen. De gamla båthusen utgör passande miljöer för fladdermöss. Vid inventeringstillfällena hade endast en kort kontakt med troligen nordisk fladdermus. Figur 31. Passande område för fladdermöss samt observationsplats vid Sanden. Rekommendationer: - Klass III: Övrigt område som används av fladdermöss. - Områdets betydelse för fladdermöss skall i mån av möjlighet beaktas i samband med markplanering. - I samband med avverkningar längs med åkanterna bör beaktas att gamla ihåliga träd bör lämnas kvar. - Området är redan utbyggt men vid eventuella rivningar av gamla byggnader bör kontrolleras att inga fladdermöss använder dem. - I sådant fall bör det ges möjlighet för fladdermössen att hitta alternativa platser t.ex. uppsatta holkar i närheten innan rivningen genomförs.

68 S i d a Åminne (2) (luo-3, kl III) Där vägen till mot Moberget svänger från Åminnevägen förekom troligen nordisk fladdermus vid två tillfällen. Både tillfällena var kontakten kortvarig. Figur 32. Passande område för fladdermöss samt observationsplatser vid Åminne-Mobergsvägen. Rekommendationer: - Klass III: Övrigt område som används av fladdermöss. - Områdets betydelse för fladdermöss skall i mån av möjlighet beaktas i samband med markplanering. - Området är redan utbyggt men vid eventuella rivningar av gamla byggnader bör kontrolleras att inga fladdermöss använder dem. - I sådant fall bör det ges möjlighet för fladdermössen att hitta alternativa platser t.ex. uppsatta holkar i närheten innan rivningen genomförs.

69 S i d a Söderfjärdsbacken (2) (MY) Det finns en mindre mosse inom detaljplaneområdet vid Söderfjärdsbacken. Mossen är i princip i naturtillstånd och bör lämnas orörd. Mossen håller på och torkar upp med tall, getpors och tuvtåtel i kanterna. Bild 33. Mossen på Söderfjärdsbacken är odikad och håller sakta på att växa igen. Figur 22. Avgränsningen för mossen på Söderfjärdsbacken (MY)

70 S i d a 69 Rekommendationer: - MY: Jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden - På området förekommer naturvärden i enlighet med skogslagen, vattenlagen eller naturvårdslagen Alnäs (MY) Vid Alnäs finns ett lundartat skogsområde som domineras av gran. Skogen är inte dikad och skogsbruket har inte effektivt, vilket lett till att området är försumpat med inslag av lundartad vegetation. Bild 34. Figur 34. Avgränsningen för MY- området vid Alnäs. Rekommendationer: - MY: Jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden - På området förekommer naturvärden i enlighet med skogslagen. - Området bör lämnas så gott som i naturtillstånd och skogsbeståndet bör hållas intakt. Dikningar i området bör undvikas.

71 S i d a Malax åmynning (luo-2, W/s) Malax å mynnar ut i havet vid Åminne fiske- och båthamn. Mynningsdeltat är varierande med inslag små gräsöar, alkärr och små forsområden. Mynningsområden är viktiga områden för fisklek och biodiveristeten i området. Figur 35. Avgränsningen för Malax åmynning Figur 36. Flygbild över Malax åmynning.

72 S i d a 71 Bild 34. Vattenflödet i ån långsamt under sommarmånaderna. Bild 35. Små forsar i ån förhöjer miljövärdet i ån. Kommenterar: - Luo-2: Området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden

73 S i d a 72 - Med beteckningen har anvisats område med värdefulla naturtyper enligt Skogslagens (1093/1996) 10 och/eller Vattenlagen. Området får inte ändras så att bevarandet av de för området specifika särdragen äventyras Mynningsområdets vegetation och delta får inte äventyra översvämningsskyddet för Malax å, dvs. åtgärder som stöder översvämningsskyddet kan utföras i mynningsområdet Säviholmarna (luo-2, W/s, MY/s) Området vid Säviholmarna är en lekbäck för fisk omgiven av lundartad skogskärrslikande skog. Bäcken mynnar ut väster om Malax åmynning. Mynningsområdet är delvis omdanat med en bottendam och uppgrävda fåror ut till öppet vatten. Högre upp på land tar sig bäcken en mera naturlig fåra med inslag av kärrskog. Bottendammen gör att det hålls en viss vattennivå i bäcken även under torra somrar. Figur 37. Avgränsningarna för Säviholmarnas och Åminne fågeltorns miljöområden.

74 S i d a 73 Bild 36. Vårflödet i maj i bäcken vid Säviholmarna. Bild 37. Bottendammen ute vid vassbältet.

75 S i d a 74 Bild 38. Själva mynningsområdet ute mot den öppna vattenspegeln. Väster om bäcken kom ett brunkärrhökpar med bomaterial in till vassen. Kommenterar: - Luo-2: Området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden - Med beteckningen har anvisats område med värdefulla naturtyper enligt Skogslagens (1093/1996) 10 och/eller Vattenlagen. - Området får inte ändras så att bevarandet av de för området specifika särdragen äventyras. - Skogsbruket kring bäcken bör minimeras och anpassas så att fisklek kan förekomma i bäcken.

76 S i d a Åminne fågeltorn ((luo-2)) Stranden utanför Åminne fågeltorn vid båtmuseet är långgrund och delvis vassbevuxen. Varje vår görs en del fågelobservationer av ovanliga arter vid åmynningen och en försiktig restaurering av stranden med framförallt borttagande av vass kunde förbättra strandens miljövärde. Bild 38. Stranden sett mot fiskehamnen. Bild 39. Stranden ut mot den öppna fjärden.

77 S i d a 76 Kommenterar: - Luo-2: Området är viktigt med tanke på den biologiska mångfalden - Med en viss restaurering av stranden kunde miljövärdet höjas ytterligare och fågellivet kunde berikas Åminne åkerlandskap (MA, W/(s)) Åkerlandskapet ner mot Åminne är öppet med rikligt med vägar som leder upp till gamla och nya egnahem i skogskanten. De vidträckta vyerna är ett kännetecken för Malax kulturlandskap och bör hållas öppna även i framtiden. Bild 40. De öppna åkermarkerna längs med vägen till Åminne. Bild 41. Ofta går ett utfallsdike genom åkerområdena i mitten.

78 S i d a 77 Figur 38. Förslag till MA-område längs med Malax ådal (gul linje), lila pilar=viktiga landskapsriktningar, blå område= forsområden. Kommentarer: - MA: landskapsmässigt värdefulla åkerområden (gult område) - Landskapet bör hållas öppet och ingen byggnadsverksamhet bör tillåtas inom området. - Lila pilar visar viktiga landskapsvyer i området. - Blå forsområdena viktiga för den biologiska mångfalden och för att bibehålla en vacker vattenspegel vid lågvatten.

79 S i d a Forsar i Malax å (W/(s)) I Malax å finns ett antal forsområden med tillhörande vegetation (figur 38). Dessa områden är viktiga för att hålla en viss basnivå vad det gäller vattenståndet i ån vilket leder till ett vackra ålandskap speciellt under torra sommarmånader. Forsarna ger också en bättre vattenkvalitet genom att vattnet syresätts där. Forsarna kunde också vara viktiga ståndplatser för olika fiskartar i ån men den något svaga vattenkvaliteten och ibland humusrika vattnet försämrar fiskarnas möjligheter att leva och föröka sig i ån. Vegetationen kring forsarna är ofta lundartade och en del fågel- och insektarter trivs i dessa miljöer. Rekommendationer: - W/(s) (Luo-2): Vattenområdet är viktigt och kan skyddas. Området är också viktigt med tanke på den biologiska mångfalden. - Området bör inte ändras så att bevarandet av de för området specifika särdragen äventyras - Forsområdenas vegetation och delta får inte äventyra översvämningsskyddet för Malax å, dvs. åtgärder som stöder översvämningsskyddet kan utföras i forsområdena.

80 S i d a 79 Södra delen Den södra delen av undersökningsområdet är mera bebyggt och består av till störstadelen av öppna åkerareraler. Andelen skog är lite. Genom åkerdalen rinner Malax å med dess bifåror. Figur 39. Antalet områden som erhållit någon form av miljörekommendation på den södra delen. Nr: Tabell 2. Beskrivning av de olika miljöområdena i den södra delen. Namn: orsak: Lagmoment/ Förslag till övrigt: beteckning: Smulterbacken Vitmossen Marasbacken Stolpas 22 Langerskog 23 Kvarnen 24 Aspdungen vid kyrkan flygekorre myrmark fladdermus fladdermus fladdermus fors + landskap aspdunge Naturvårdslagen Skogslagen Naturvårdslagen Naturvårdslagen luo-1 MY/s luo-3, kl. III luo-3, kl. III (II) Naturvårdslagen luo-3, kl. III (luo-2), W(/s) MY

81 S i d a Asplund lundartad Skogslagen MY granskog 26 Forsen fors + landskap ålandskap (luo-2), W(/s) 27 Kyrkbacken landskap kulturlandskap MA 28 Övermalaxådal landskap kulturlandskap MA, W(/s) Smulterbacken (luo-1) Området där flygekorre förekommer vid Smulterbacken är optimal. Skogen består av gammal granskog med inslag av stora lövträd. Området används idag för rekreation, dvs. det går ett spånbana för länk och skidåkning genom området. Figur 40. Revirets avgränsningar vid Smulterbacken. Rekommendationer: - Luo-1, dvs. området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden - Med beteckningen har anvisats skyddade objekt enligt Naturvårdslagens 49, flygekorrens levnadsmiljö - Områdets skogsbestånd brukas på sätt att inte flygekorrens revir är i farozonen utan hålls livskraftigt.

82 S i d a Vitmossen (MY/s) Vitmossen är en större helhet av en myrmark som till stora delar är i naturtillstånd. Myren utgör ett vackert rekreationsområde för befolkningen i närheten och ger möjlighet för olika arter som trivs på dylika ställen att överleva. Trädbeståndet i kanterna består av nödvuxna tallar. Myrens västra del är dikad och där växer ekonomiskog bestående av tall. En bidragande faktor till områdets speciella särdrag är att mossen är en s.k. högmosse, dvs. den ligger ansenligt mycket högre än den omgivande skogen och åkermarken. Figur 41. Avgränsingen för Vitmossen.

83 S i d a 82 Bild 42. Den nästan trädlösa vidsträckta högmossen Vitmossen. Bild 43. I kanterna ökar antalet nödvuxna tallar.

84 S i d a 83 Bild 44. Den västra delen är dikad och där växer tallarna lite bättre. Rekommendationer: - MY/s: Jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden som bör skyddas - På området förekommer naturvärden i enlighet med skogslagen, vattenlagen eller naturvårdslagen. - Området är en helhet och mycket vacker högmosse som är sällsynta i våra trakter. - Den rikliga och varierande floran och faunan stärker orsaken till att området bör lämnas orört.

85 S i d a Marasbacken (luo-3, kl.iii) Vid två tillfällen i augusti -15 så hade inventerarna snabb kort kontakt med fladdermöss vid vägen upp till bostadsområdet. Troligen så var det frågan om nordisk fladdermus. Figur 42. Avgränsningen för kl.iii område för fladdermöss vid Marasbacken. Rekommendationer: - Luo-3/Klass III: Övrigt område som används av fladdermöss. - Områdets betydelse för fladdermöss skall i mån av möjlighet beaktas i samband med markplanering. - Området är redan utbyggt men vid eventuella rivningar av gamla byggnader bör kontrolleras att inga fladdermöss använder dem. - I sådant fall bör det ges möjlighet för fladdermössen att hitta alternativa platser t.ex. uppsatta holkar i närheten innan rivningen genomförs.

86 S i d a Stolpas (Luo-3, kl. III (II)) Vid två tillfällen i augusti -15 så hade inventerarna kontakt med fladdermöss vid vägen vid Stolpas. Troligen så var det frågan om nordisk fladdermus som jagade i området. Förekomsten av passande gamla byggnader och små öppna ängsmarker är stor vilket tyder på att området är passande för fladdermöss. Figur 43. Avgränsningen för kl.iii vid Stolpas.(lila triangel=kontakt med fladdermus). Rekommendationer: - luo-3/kl.iii (II) - Inringade området klassades som ett klass III område: Övrigt område som används av fladdermöss eller alternativt kl. II: Viktigt födosöksområde eller flygrutt. Skall beaktas i samband med markplanering (EUROBATS -överenskommelsen). - Men ingen säker föröknings- eller rastplats hittades men förekomsten av gamla byggnader är stor.

87 S i d a Langerskog (luo-3, kl. III) Vid två tillfällen i juni/augusti -15 så hade inventerarna kontakt med fladdermöss vid vägen genom Langerskogen. Troligen så var det frågan om nordisk fladdermus som jagade i området. Förekomsten av passande gamla byggnader, en stor pälsfarm och små öppna ängsmarker är trolig orsak varför området är passande för fladdermöss. Figur 44. Avgränsningen för kl.iii vid Langerskogen.(lila triangel=kontakt med fladdermus). Rekommendationer: - Luo-3/Klass III: Övrigt område som används av fladdermöss. - Områdets betydelse för fladdermöss skall i mån av möjlighet beaktas i samband med markplanering. - Området är redan utbyggt men vid eventuella rivningar av gamla byggnader bör kontrolleras att inga fladdermöss använder dem. - I sådant fall bör det ges möjlighet för fladdermössen att hitta alternativa platser t.ex. uppsatta holkar i närheten innan rivningen genomförs.

88 S i d a Kvarnen (luo-2, W/(s)) Området vid Kvarnen är ett naturskönt forsområde där vattnet forsar hårt vid högvatten. Vid lågt flöde är forsen en passlig tröskel för att hålla vattenståndet i Malax å på en landskapsmässigt bra och vacker nivå. En bit längre ner längs Malax å finns ett mindre forsområde som också är viktigt. Figur 45. Miljöområden vid Kyrkbacken och Kvarnen. Figur 46. Samma avgränsningar på ett ortobilder.

89 S i d a 88 Bild 45. Forsområdet nedan för Kvarnområdet. Bild 45. Kyrkbacken i bakgrunden av bron. Kommenterar: - Luo-2: Området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden

90 S i d a 89 - Med beteckningen har anvisats område med värdefulla naturtyper enligt Skogslagens (1093/1996) 10 och/eller Vattenlagen. - Området får inte ändras så att bevarandet av de för området specifika särdragen äventyras - Forsområdets vegetation och delta får inte äventyra översvämningsskyddet för Malax å, dvs. åtgärder som stöder översvämningsskyddet kan utföras i forsområdena Aspdungen vid kyrkan (MY) Miljön vid Kyrkbacken är speciell och bör hanteras varsamt. Aspdungen mot söder utgör ett bra vindskydd för begravningsplanen och utgör en grön lummig inramning. Aspdungar av den här åldersstrukturen börjar bli allt mera sällsynta i landskapet. Bild 46. Aspdungen bakom begravningsplanen.

91 S i d a 90 Bild 47. I vissa aspar fanns hål efter olika hackspettar. Rekommendationer: - MY: Jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden - På området förekommer naturvärden i enlighet med skogslagen. - Området bör lämnas så gott som i naturtillstånd och skogsbeståndet bör hållas intakt.

92 S i d a Asplund (MY) Asplund är som namnet säger en mindre aspskog med inslag av frodig fuktig undervegetation. Figur 47. Avgränsningen för MY-området vid Asplund. Figur 48. Avgränsningen för MY-området på ortobild.

93 S i d a 92 Rekommendationer: - MY: Jord- och skogsbruksområden med särskilda miljövärden - På området förekommer naturvärden i enlighet med skogslagen. - Området bör lämnas så gott som i naturtillstånd och skogsbeståndet bör hållas intakt Forsen (luo-2, W/(s)) Forsen mittemot Havras är som de andra forsarna längre ner längs med Malax å. Forsnackarna är viktiga för att bibehålla vattennivån under torrperioderna och för att ån skall ha ett landskapsmässigt vackrare flöde genom ådalen. Forsen är också viktigt för syresättningen och den biologiska mångfalden. Många insekter och fiskar förekommer vid forsarna. I vegetationen kring förekommer ofta ovanliga fågel och insektarter. Figur 49. Avgränsningen vid forsen mittemot Havras. Figur 50. Avgränsningen sett från ortobilder.

94 S i d a 93 Bild 48. Forsnacken med den vackra vattenspegeln ovanför. Bild 49. Forsen i hela sin bredd. Kommenterar: - Luo-2: Området är särskilt viktigt med tanke på den biologiska mångfalden

95 S i d a 94 - Med beteckningen har anvisats område med värdefulla naturtyper enligt Skogslagens (1093/1996) 10 och/eller Vattenlagen. - Området får inte ändras så att bevarandet av de för området specifika särdragen äventyras - Forsområdets vegetation och delta får inte äventyra översvämningsskyddet för Malax å, dvs. åtgärder som stöder översvämningsskyddet kan utföras i forsområdena. - I övrigt bör forsområdet lämnas orört Kyrkbacken (MA) Inom den södra delen finns ett mindre landskapsmässigt värdefullt område när man åker söderut längs med Malaxvägen från Strandvägen. Efter S- Market kommer en öppen vy där man ser kyrkan och backen som den står på. Dylika vyer är viktiga för Malax identitet som landsbygdskommun med vackra öppna åkerlandskap och byamiljöer. Bild 50. Vyn mot kyrkan sett från nor r i kontrast mot det öppna åkerlandskapet. Figur 51. Viktiga riktningar för landskapsvyerna mot Malax kyrka (nedre kanten)

96 S i d a 95 Kommentarer: - MA: landskapsmässigt värdefulla åkerområden (gult område) - Landskapet bör hållas öppet och ingen byggnadsverksamhet bör tillåtas inom området. - Lila pilar visar viktiga landskapsvyer i området Övermalax ådal (MA) Ådalen, när man kommer förbi Övermalax, breder ut sig i ett slätt och vackert åkerlandskap med ringlade Malax å i mittåder. Speciellt under försommarens grönska så är Malaxvägen väl värd att köra längs trots att man inte skulle ha något ärende. Ortsbefolkningen är van med landskapet vilket ibland har lett till att områdets värde lite naggats i kanten. Byggnader, uthus, hallar och planteringar har delvis förstört de öppna vyerna längs med Malaxvägen. Dock skall ådalen hållas levande och landskapet bör framförallt inte beskogas så en del exploatering av ådalen bör tillåtas. Men överstora projekt som t.ex. växthus som är belysta året runt bör i det längsta undvikas. Figur 52. Ådalens MA område (gult) med viktiga riktningar på vyer (lila) samt Malaxvägen (rött) Kommentarer: - MA: landskapsmässigt värdefulla åkerområden (gult område) - Landskapet bör hållas öppet och ingen omfattande byggnadsverksamhet bör tillåtas inom området. - Lila pilar visar viktiga landskapsvyer i området.

97 S i d a 96 9 Miljökonsekvensbedömning av delgeneralplanens nya planereserveringar 9.1 Bakgrund och metodik Utgående från gällande delgeneralplan samt planeförslaget som finns för revideringen av delgeneralplanen för Ytter- och Övermalax ( ) gjordes en bedömning av de miljökonsekvenser som främst de nya planerserveringar har på miljön. Främst koncentrerades bedömningen till nya industri- och lagerområden (T), bostadområden dominerat av småhus (AP-1, AP), område för centrumfunktioner (C) och s.k. miljöområden (MY/SL). Om planeförslaget ändras mycket bör dessa ändringar också kontrolleras i ett senare skede Industri- och lagerområden (T) Inom planeområdet finns en större reservering för en utvidgning av Brinkens industriområde. Det skogsområde som reserveringen täcker är ung tallplantskog med inga miljövärden. Området är också logistiskt väl placerat nära Strandvägen och övriga industritomter Bostadsområden dominerat av småhus (AP-1, AP) I planeförslaget finns tre större områden AP-1 samt möjligheter att i ett senare skede utvidga dem i olika riktningar (pilar). Av dessa är AP-1 området vid Söderfjärdsbacken det största. Inom området finns inga egentliga miljöområden förr utom en mindre mosse som fått beteckningen MY. Dock gränsar området till Söderfjärdens Natura område och ett mindre flygekorre-område. Båda dessa områden påverkas inte negativt av att Söderfjärdsbackens AP-1 område planeras och förverkligas. Natura 2000 området är så pass långt borta att de landskapsmässiga värdena inte påverkas nämnvärt av en utbyggnad av området. Relativt stora avverkningar i privata skogar på Söderfjärdsbacken vintern syntes inte ut mot Söderfjärdens mitt trots att stora områden av gammal granskog averkades i sluttningen mot fjärden. Flygekorre-området påverkas inte heller av Ap-1 området på grund av att AP-1 områdets skog består av ung tall- och granplantering vilket inte är passande skogsbestånd för flygekorre. AP-1 området nordväst om Brinkens industriområde är en större reservering av småhus längs med skogskanten ut mot åkerområdet (MA). Landskapsmässigt är en förtätning av husbeståndet i och längs med skogskanten att föredra jämnfört med att bebygga öppen åkermark. Avverkningar och gallringar i skogsbeståndet har lett till att vissa tidigare miljöreserveringar gått förlorade och ersatts med ekonomiskog.

98 S i d a 97 AP-1 områden vid Åminne är två mindre områden där AP-1 är en naturlig fortsättning på den befintliga egnahemsbebyggelsen. Dock går en vandringsled genom mellan Åminnevägen och Mobergsvägen som kunde beaktas i planereserveringen. AP-1 området vid Bjerga är en passande reservering/utvidgning av det befintliga detaljplaneområdet. I den nya AP-1 reserveringen finns inga miljövärden som bör beaktas. Dock kunde man lämna tillräckligt med stora träd i området för att säkerställa flygekorrens möjligheter att förflytta sig genom området (revir en bit mot sydväst). AP-1 området söder om Yttermalax byacentrum är en reservering som är en naturlig fortsättning på byacentrat. Reservering på den sydvästra sidan av Malax å är dock inte lika relevant. Där finns inte en naturlig fortsättning på befintliga byggnationer utan är ett åkerområde (MA). Kunde rekommenderas att AP-1 fortsätter endast som en naturlig utökning från byacentret och inte på nya åkerområden Område för centrumfunktioner (C) Kring Köpingsområdet är det naturligt att centrumområdet växer i sydostlig riktning längs med Malaxvägen. Det är viktigt att kommunen har ett tydligt centrum men tyvärr har delar av området redan splittrats av bebyggelse som försvårar framtida detaljplanering. Dock är det bra att området för centrumfunkitoner inte sträcker sig för långt söderut och vid exploatering förstör den naturliga landskapsvyn mot kyrkbacken i sydväst Miljöområden (SL/MY) I den nu gällande planen finns ett antal s.k. miljöområden där statusen har förändrats på grund av bl.a. markägarens skogsbruk. En del nya områden har kommit till på grund av förnyad lagstiftning och annan tolkning av naturvårdslagen Sammanfattning av planereserveringarna I det reviderade planeförslaget finns en del nya reserveringar för industrioch lagerverksamhet (T), bostadsområden för småhus (AP-1, AP) och centrumfunktioner (C). Ingen av dessa reserveringar försämrar märkbart de miljövärden som förekommer inom planeområdet. Planeförslaget har också beaktat de naturvärden som beskrivits i denna inventering. Flygekorre och andra hotade arter har tillräckligt stora levnadsområden för att i framtiden kunna leva och fortplanta sig inom planeområdet.

99 S i d a Sammanfattning av naturinventeringen I revideringen av delgeneralplanen för Ytter och Övermalax så har en komplettering av naturinventeringen utförts under åren utgående från nu gällande lagstiftning. Inventeringen koncentrerades på främst att säkerställa att inga hotade arters så som flygekorrens, fladdermusarternas och hotade fåglarnas livsmiljöer och möjligheter att verka och fortplanta sig inom planeområdet hindras eller försvåras märkbart. Även utgående från naturvårdslagens, skogslagens och vattenlagens lagmoment för t.ex. hotade biotoper inventerades grundligt. Inventeringarnas resultat förde med sig att ett relativt stort antal s.k. miljöområden avgränsades och beaktades i planeförslaget. Av dessa områden är de fem flygekorrereviren kanske de viktigaste områdena tillsammans med Vitmossen vidsträckta högmosse och Malax ådals landskapsområde. Fladdermössen som förekom relativt talrikt har också beaktats i planeringen. Vid rivning av gamla byggnader bör kontrolleras att inga fladdermöss finns i dem. Hotbilderna för planeområdet är väl kanske att man inte i tillräcklig utsträckning förstår värdet av det öppna landskapet, byamiljöerna, Malax å och åmynningen. En överexploatering av dessa särdrag skulle markant försämra de värden som Malax ådal besitter vilket skulle vara beklagligt. I övrigt är inventeringen gjord enligt gällande lagstiftning och inga större kompletteringar torde vara nödvändiga.

100 S i d a Bilagor Bilaga 1. Sammanställning av fågelobservationer inom planeområdet. Tabell 1: Fåglar observerade inom planeområdet ( ). Hotkategorier enligt IUCN-klassificeringen: CR= akut hotad (äärimmäisen uhanalaiset) EN= starkt hotad (erittäin uhanalaiset) VU= sårbar (vaarantuneet) NT= nära hotad (silmälläpidettävät) Di-I är direktivart enligt EU s bilaga I NVF/bil. 4=naturvårdsförordningens bilaga 4 (x)=tiira.fi ( ) x= observ. under inventering, m=flyttande Artnamn: Åminneomr. Skogs omr./ myr Åkeromr. + bebyggel se Knölsvan Cygnus olor Kyhmyjoutsen (x) Sångsvan Cygnus cygnus Laulujoutsen x x x Sädgås Anser fabalis Metsähanhi (m) NT Grågås Anser anser Merihanhi (m) Kricka Anas crecca Tavi x Gräsand Anas platyrhynchos Sinisorsa (x) Stjärtand Anas acuta Jouhisorsa (x) VU Brunand Aythya ferina Punasotka (x) VU Vigg Aythya fuligula Tukkasotka (x) VU Bergand Aythya marila Lapasotka (x) EN x Knipa Bucephala clangula Telkkä (x) Småskrake Mergus serrator Tukkakoskelo x NT Storskrake Mergus merganser Isokoskelo (x) NT Vaktel Coturnix coturnix Viiriäinen (x) EN Järpe Tetrastes bonasia Pyy (x) x Orre Tetrao tetrix Teeri x x NT Tjäder Tetrao urogallus Metso (x) x NT Skäggdopping Podiceps cristatus Silkkiuikku (x) Bivråk Pernis apivorus Mehiläishaukka (x) x VU Havsörn Haliaeetus albicilla Merikotka x x x VU x Brun kärrhök Circus aeruginosus Ruskosuohaukka x x Blå kärrhök Circus cyaneus Sinisuohaukka (x) x VU Duvhök Accipiter gentilis Kanahaukka (x) Sparvhök Accipiter nisus Varpushaukka (x) Ormvråk Buteo buteo Hiirihaukka (x) VU Fjällvråk Buteo lagopus Piekana (m) Kungsörn Aquila chrysaetos Maakotka (m) x VU x Di-I IUCN NVF / bil. 4

101 S i d a 100 Fiskgjuse Pandion haliaetus Sääksi (x) NT Tornfalk Falco tinnunculus Tuulihaukka x Pilgrimsfalk Falco peregrinus Muuttohaukka (m) x VU x Kornknarr Crex crex Ruisrääkkä x x VU Trana Grus grus Kurki x x Ljungpipare Pluvialis apricaria Kapustarinta m x VU Tofsvipa Vanellus vanellus Töyhtöhyyppä (x) Småspov Numenius phaeopus Pikkukuovi (m) Storspov Numenius arquata Kuovi x Brushane Calidris pugnax Suokukko (x) x EN Skrattmås Larus ridibundus Naurulokki x NT Fiskmås Larus canus Kalalokki x Gråtrut Larus argentatus Harmaalokki x Ringduva Columba palumbus Sepelkyyhky x Berguv Bubo bubo Huuhkaja (x) x NT Nattskärra Caprimulgus europaeus Kehrääjä x x Tornseglare Apus apus Tervapääsky x Större hackspett Dendrocopos major Käpytikka x Sånglärka Alauda arvensis Kiuru x Ladusvala Hirundo rustica Haarapääsky x Hussvala Delichon urbicum Räystäspääsky x Trädpiplärka Anthus trivialis Metsäkirvinen x Ängspiplärka Anthus pratensis Niittykirvinen x NT Sädesärla Motacilla alba Västäräkki x x x Rödhake Erithacus rubecula Punarinta x x Näktergal Luscinia luscinia Satakieli x Rödstjärt Phoenicurus phoenicurus Leppälintu x Koltrast Turdus merula Mustarastas x x Björktrast Turdus pilaris Räkättirastas x x x Taltrast Turdus philomelos Laulurastas x Rödvingetrast Turdus iliacus Punakylkirastas x Acrocephalus Sävsångare schoenobaenus Ruokokerttunen x Acrocephalus Busksångare dumetorum Viitakerttunen x Kärrsångare Acrocephalus palustris Luhtakerttunen x Gransångare Phylloscopus collybita Tiltaltti x Lövsångare Phylloscopus trochilus Pajulintu x x x Kungsfågel Regulus regulus Hippiäinen x Blåmes Cyanistes caeruleus Sinitiainen x Talgoxe Parus major Talitiainen x Svartmes Periparus ater Kuusitiainen x

102 S i d a 101 Tofsmes Lophophanes cristatus Töyhtötiainen x Talltita Poecile montanus Hömötiainen x Nötskrika Garrulus glandarius Närhi x Skata Pica pica Harakka x x x Kaja Corvus monedula Naakka x Kråka Corvus corone cornix Varis x Korp Corvus corax Korppi x Pilfink Passer montanus Pikkuvarpunen x Bofink Fringilla coelebs Peippo x x x Grönfink Carduelis chloris Viherpeippo x Domherre Pyrrhula pyrrhula Punatulkku x Snösparv Plectrophenax nivalis Pulmunen (x) Gulsparv Emberiza citrinella Keltasirkku x x Ortolansparv Emberiza hortulana Peltosirkku (x) x EN Sävsparv Emberiza schoeniclus Pajusirkku x

103 S i d a 102 Bilaga 2. Flygekorrinventering åren Karta 1. Områden där flygekorre påträffades inom planeområdet. Karta 2. Områden som inventerades för flygekorre vårvintern 2015 (delvis våren 2014)