Göteborgs kommun stadsdelen Kärra-Rödbo

Transkript

1 Inspektionsrapport från Skolverket 2005:24 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun stadsdelen Kärra-Rödbo Delbes lut S tads dels rapport S kolrapporter

2 Beslut Göteborgs kommun GÖTEBORG (9) Genomförd utbildningsinspektion i Göteborgs kommun, delbeslut området Hisingen Skolverket genomför under hösten 2004 och våren 2005 inspektion i Göteborgs kommun av förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och den obligatoriska särskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan samt vuxenutbildningen. Skolverkets beslut med anledning av inspektionen är indelat i sex delbeslut. En sammanfattande kommunrapport planeras till årsskiftet 2005/2006. Detta beslut avser de sex stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Kärra-Rödbo, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve i området Hisingen och omfattar verksamhetsformerna förskoleverksamheten och skolbarnsomsorgen, grundskolan och delar av den obligatoriska särskolan. Besök i stadsdelarna genomfördes under perioden 31 augusti 2004 till 14 oktober Vid utbildningsinspektion tar Skolverket ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. Inspektionen skall granska utbildningens kvalitet samt klargöra om kommunen uppfyller de krav som författningarna ställer på verksamheten. Utbildningsinspektionen behandlar sju områden, som avser att täcka verksamhetens resultat, genomförande och förutsättningar. Inspektionen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all förskole- och skolverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar i första hand på särskilt starka sidor eller påtagliga svagheter i verksamheterna. Övergripande information och kriterier för bedömningen av respektive granskningsområde finns publicerade på Skolverkets hemsida ( Av bilagda rapporter framgår vilka stadsdelar, skolor och enheter som inspekterats och hur inspektionen genomförts samt de bedömningar som gjorts av inspektörerna. Förutom de övergripande rapporterna om stadsdelarnas ansvarsområde för förskoleverksamhet, förskoleklass, grundskola och skolbarnsomsorg finns även rapporter om varje kommunal skola samt förskoleverksamheten inom respektive stadsdel. Detta beslut redovisar dels områden som behöver utvecklas, förbättringsområden, dels områden där kommunen inte uppfyller författningarna, kritikområden. Senast inom tre månader från beslutsdagen, dvs. den 11 augusti 2005 skall Göteborgs kommun redovisa till Skolverket, enheten i Göteborg, vilka åtgärder som vidtagits inom kritikområdena. Skolverket avser även att följa upp effekterna av inspektionen inom cirka två år. Inför denna uppföljning kommer Skolverket att begära en redovisning av vilka åtgärder som vidtagits för att förbättra kvaliteten inom förbättringsområdena. Postadress: Ekelundsgatan 9, Göteborg Besöksadress: Ekelundsgatan 9 Telefon: vx Fax: [email protected]

3 Beslut (9) Skolverkets beslut med anledning av inspektionen Skolverket bedömer att förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och grundskolan i de sex inspekterade stadsdelarna i Göteborgs kommun övergripande är av godtagbar till god kvalitet. Vid skolorna finns överlag förutsättningar för att eleverna skall kunna nå de nationella målen. Dock förekommer skillnader i kvalitet, både mellan de inspekterade stadsdelarna och mellan skolor inom dessa stadsdelar. Barnen och eleverna utvecklar i stor utsträckning normer och värden i linje med läroplanernas mål. De ges också överlag möjlighet att efter ålder och mognad utveckla och tilllämpa ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt. Skolorna arbetar på ett målmedvetet sätt både med att förebygga och ta itu med kränkande behandling. I huvudsak kan inspektörerna konstatera att det råder ett gott arbetsklimat och arbetsro i klassrummen och eleverna uppger att de trivs i skolan. Betygsresultaten ligger överlag i nivå med riksgenomsnittet. Förbättringsområden I de sex stadsdelsrapporterna och i skolrapporterna finns redovisat vad som behöver förbättras inom respektive område. Behovet av förbättringsinsatser varierar mellan verksamheterna och framträder mer markant i vissa. Skolverket bedömer att följande områden, som är övergripande och som återfinns i flera av de inspekterade stadsdelarna eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, är i behov av förbättringsinsatser: Kunskaper, utveckling och lärande - arbetet kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat, särskilt avseende andra ämnen än svenska, matematik och engelska, - utredning och analys av orsaken till det relativt stora bortfallet av elever vid de nationella ämnesproven i årskurs 9, - tydliggörande av läroplanens och kursplanernas mål för eleverna, Arbetsmiljö och delaktighet - elevernas inflytande, delaktighet och ansvarstagande för undervisningen, - skolornas handlingsprogram mot kränkande behandling, Pedagogisk verksamhet och undervisning - undervisningen och verksamhetens innehåll och arbetsformer så att dessa i högre grad utgår från de nationella styrdokumenten och skolans mål att sträva mot, - samverkan mellan förskolan, förskoleklassen, grundskola och/eller fritidshem, - kvalitetssäkringen av betygssättningen och/eller information om betygssättningen, - arbetet med åtgärdsprogram för elever i behov av särskilt stöd, - skolornas lokala arbetsplan,

4 Beslut (9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - systematiskt kvalitetsarbete, uppföljning och/eller utvärdering, - skolornas kvalitetsredovisning, - personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan, Resurser - analys och bedömning av utnyttjandet av lärarkompetensen samt - datortillgängligheten i undervisningen vid skolorna. I följande stadsdelar eller vid dess skolor respektive förskoleverksamhet, har Skolverket även funnit andra områden som behöver förbättras, nämligen: Normer och värden - vuxnas språkbruk och attityder mot elever (Brunnsboskolan), - att särskolans elever i högre grad inkluderas i skolan (Svartedalsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - dokumentationen av grundsärskoleelevernas resultat (Brunnsboskolan), - studiemiljön för eleverna i årskurserna 4 6 (Erikslundsskolan), - diskussionen kring mål och kunskaper (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - analysera varför så många av eleverna i årskurs 5 inte når de nationella målen (Sjumilaskolan), - kunskapsresultaten (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - resultaten i matematik och svenska (Tångenskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - vid fritidshemmen finns anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen (fritidshemmen i stadsdelen Kärra-Rödbo), - samverkan med elever och/eller föräldrar (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Bräckeskolan, Bjurslättsskolan, Herrgårdsskolan och Torslandaskolan 7-9), - uppföljning av balettskolelevernas psykosociala miljö (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - rutiner för och/eller arbetet med att förebygga och förhindra kränkande behandling (Backaskolan, Brunnsboskolan, Erikslundsskolan och Herrgårdsskolan),

5 Beslut (9) Pedagogisk verksamhet och undervisning - arbetet med elever i behov av särskilt stöd (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa och Lundby, skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Herrgårdsskolan, Rambergsskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7-9), - säkerställande av att alla barn med annat modersmål än svenska får stöd att utveckla såväl sitt modersmål som det svenska språket (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa), - skolans kontakter med kultur och arbetsliv, föreningsliv samt andra verksamheter utanför skolan (Skogomeskolan), - elevernas möjligheter att få ett sammanhang i sina studier och sin kunskapsutveckling (Halleskolan), - skolans informationsblad om respektive ämne bör utformas i enlighet med de nationella kursplanernas mål och kriterier vid betygssättning (Halleskolan), - se över skolans traditioner t.ex. skolavslutningar så att de är förenliga med kraven i Lpo 94 angående icke-konfessionell undervisning (Jättestensskolan), - innehållet i en del av skolans olika planer behöver utvecklas och få en mer enhetlig struktur och deras förhållande till varandra behöver klargöras (Landamäreskolan), - samarbetet mellan modersmålslärarna och övrig personal (Ryaskolan), - benämning av ämnen i lokal arbetsplan för den s.k. förberedelseklassen bör ses över så att de följer gällande kursplan (Sjumilaskolan), - innehållet i de lokala bearbetningarna av kursplanerna (Svartedalsskolan), - utvärdering av undervisningen/lärandet (stadsdelen Lundby), - den pedagogiska verksamheten i förskoleklassen (stadsdelen Torslanda), - samarbetet mellan arbetslagen för att ge alla elever på skolan en likvärdig undervisningsmiljö och möjlighet att nå de nationella målen (Noleredsskolan), - regelbundet samarbetet avseende mål och lärande för att få kontinuitet i elevernas lärande (Noleredsskolan och Österödsskolan), - skolans arbetssätt för att främja kunskapens olika former samt utveckla arbetet med att följa upp och kommunicera elevernas kunskapsutveckling vid t.ex. utvecklingssamtal och utvärderingar (Nordlyckeskolan), - kontinuiteten i elevernas lärande från förskoleklassen till årskurs 6, samt utveckla elevernas delaktighet i undervisningen så att de får bättre förutsättningar att nå de kunskapskvaliteter som beskrivs i Lpo 94 och i de nationella kursplanerna och individualisera och variera arbetssätten för att tillgodose elevers olika behov och olika sätt att lära (Torslandaskolan F 6), - rutiner för att följa upp och analysera elevernas lärande och utveckling (Tångenskolan), - öka verksamhetens inriktning mot de nationella målen för utbildningen och öka kännedomen om de nationella målen hos personalen och eleverna (Gunnestorpsskolan),

6 Beslut (9) Styrning, ledning och kvalitetsarbete - utvärdering av hur lärandet sker och vilka åtgärder som avses vidtas för att förbättra verksamheten (förskoleverksamheten i stadsdelen Biskopsgården), - uppföljningar och utvärderingar av i vilken mån förskoleverksamheten arbetar med nationella mål (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - rektors möjlighet och ansvar till pedagogiskt ledarskap (förskoleverksamheten i stadsdelen Backa, Erikslundsskolan och Skogomeskolan), - de åtgärder som används för att tillrättavisa elever bör stämma överens med de riktlinjer för normer och värden som uttrycks i Lpo 94, (Backadals rektorsområde, Bjurslättsskolan, Glöstorpsskolan, Halleskolan och Ryaskolan), - rektorernas ansvarsfördelning och/eller förtrogenhet med den vardagliga verksamheten (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve, Glöstorpsskolan och Rambergsskolan), - rutiner för förandet av skolans betygskatalog (Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan), - analysera och diskutera rektorsrollen i relation till skolornas struktur och förhållanden (stadsdelen Biskopsgården), - analysera om undervisningen vid Halleskolan och de s.k. centrala särskilda undervisningsgrupperna bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet (stadsdelen Biskopsgården), - skolan bör bättre beakta att det finns många modersmål i skolan och därmed finna former för information och samarbete med hemmen (Bjurslättsskolan), - förtydligande av ansvarsfördelningen och ledningsorganisation (Nordlyckeskolan, Skutehagen och Torslandaskolan 7 9), - rektorns ansvar för skolans pedagogiska utveckling (Skutehagen), - revidering av målen (stadsdelen Tuve-Säve), - analysera om undervisningen bedrivs i enlighet med de intentioner och regler som finns inom det offentliga skolväsendet samt klarlägga verksamhetens status (Nedergårdsskolan), Tillgång till omsorg och utbildning - uppföljningar och utvärderingar av om förskoleverksamhetens öppettider motsvarar den tillgänglighet som krävs i förhållande till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier (förskoleverksamheten i stadsdelen Torslanda), - modersmålsundervisningen och/eller studiehandledningen på modersmål (Ryaskolan och Svartedalsskolan), - följa upp att eleverna får den garanterade undervisningstiden (skolorna i stadsdelarna Biskopsgården och Torslanda samt Herrgårdsskolan), - oklarheter i delegationsordningen och beslutsinnehåll rörande elevens val (stadsdelen Backa),

7 Beslut (9) - informationen till elever och föräldrar (Erikslundsskolan, Klarebergsskolan och Skogomeskolan), - se över tillgängligheten i skolorna för rörelsehindrade elever (stadsdelen Biskopsgården), - organiseringen av förberedelseklasser samt samarbetet mellan dessa och övriga grundskolor (stadsdelen Biskopsgården), - studiehandledning på modersmål under terminens första veckor och undervisningen för nyanlända elever (Ryaskolan), - jämställdhet mellan flickor och pojkar under lektioner (Ryaskolan), - information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning (Klarebergsskolan), - skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras (Lillekärrsskolan), - eleverna vid Bräcke Östergårdsskolan S1 behöver få kontakt och möjligheter att samarbeta med andra elever inom grundskolan (Bräcke Östergårdsskolan), Resurser - intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet (förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo), - analysera vilken betydelse bl.a. barngruppernas storlek kan ha för kvalitet och säkerhet i förskolorna (förskoleverksamheten i stadsdelarna Lundby och Torslanda), - personalens kompetens (förskoleverksamheten stadsdelen Backa), - lokalutnyttjandet och/eller lokalsituationen (stadsdelen Backa, Bräcke Östergårdsskolan och Bärbyskolan), - lokalsituationen för fritidshemmet (Backaskolan), - den fysiska miljön vid skolan samt grundsärskolans inre miljö (Brunnsboskolan), - läromedelstillgången för särskolans elever (Brunnsboskolan), - tillgången till läromedel som är tidsenliga och anpassade till målen i Lpo 94 och de nationella kursplanernas mål (Bjurslättsskolan), - rutiner så att de resurser som skolan har i form av bl.a. skolbibliotek tillvaratas (Torslandaskolan 7 9) samt - kompetensutvecklingen för personalen (Glöstorpsskolan).

8 Beslut (9) Kritikområden Följande områden uppfyller inte författningarnas krav och skall därför snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrarna, vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Kärraskolan och Skogomeskolan). - Skolan saknar ett handlingsprogram mot kränkande behandling (avsnitt 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Herrgårdsskolan). Pedagogisk verksamhet och undervisning - Åtgärdsprogram upprättas inte för samtliga elever i behov av särskilt stöd (5 kap. 1 grundskoleförordningen) (Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Glöstorpsskolan, Gunnestorpsskolan, Jättestensskolan, Rambergsskolan, Ryaskolan, Skälltorpsskolan/Svenska Balettskolan, Svartedalsskolan och Tångenskolan). - Alla barn med annat modersmål än svenska ges inte möjlighet att utveckla sitt modersmål (Avsnitt 1 i 1998 års läroplan för förskolan) (förskoleverksamheten i stadsdelarna Biskopsgården och Lundby). - Särskilt stöd ges inte till alla elever som har rätt till det (4 kap. 1 skollagen och 5 kap. grundskoleförordningen) (Gunnestorpsskolan och Svartedalsskolan). - Särskilt stöd till elever i behov av det utformas i vissa fall regelmässigt så att det i huvudsak ges i andra lokaler och utanför den ordinarie klassen (5 kap. 5 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Tuve-Säve samt Jättestensskolan). - Elever i årskurserna 4 6 får inte undervisning i de naturorienterande och samhällsorienterande ämnena (Bilaga 3 till skollagen och 2 kap. 2 3 grundskoleförordningen) (Erikslundsskolan). - Elever i särskolan får inte undervisning enligt särskolans kursplaner (6 kap. 1 särskoleförordningen) (Tångenskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas eller sker inte enligt bestämmelserna (5 kap. 5 grundskoleförordningen och 6 kap. 1 särskoleförordningen) (skolorna i stadsdelen Backa samt Bjurslättsskolan, Bräckeskolan, Kärraskolan, Kärrdalsskolan, Rambergsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7 9). - Beslut om placering i särskild undervisningsgrupp och/eller anpassad studiegång saknas för elever i de s.k. förberedelseklasserna/grupperna (5 kap. 5 och 10 jämte 8 kap. 1 grundskoleförordningen) (Halleskolan, Ryaskolan och Svartedalsskolan). - Kvalitetsredovisningen uppfyller inte författningarnas krav eller saknas helt (1 förordningen om kvalitetsredovisning inom skolväsendet) (skolorna i stadsdelen Biskopsgår-

9 Beslut (9) den samt Bjurslättsskolan, Björlandagården, Brunnsboskolan, Bräckeskolan, Erikslundsskolan, Glöstorpsskolan, Hjuviksgården, Hällsviks Bycenter, Lillebyn, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Rambergsskolan, Skutehagen, Torslandaskolan F 6, Tångenskolan och Österödsskolan). - Det är den biträdande rektorn och inte rektorn som ansvarar för och deltar i elevvårdskonferenserna (2 kap. 2 skollagen och 3 kap. 4 grundskoleförordningen) (Brunnsboskolan). - Biträdande rektorn för Brudbergsskolan har ett sådant ledningsansvar som vilar på rektorn (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Backadals rektorsområde). - Rektorsansvaret för eleverna är otydligt vilket innebär att varje elev har fler än en rektor och att rättssäkerheten för elever åsidosätts eller äventyras (2 kap. 2 skollagen) (Halleskolan). - Ansvarsfördelningen mellan rektorerna är otydlig (2 kap. 2 skollagen och 1 kap. 2 grundskoleförordningen) (Björlandagården, Lillebyn, Noleredsskolan och Österödsskolan). - Arbetsplan saknas (2 kap. 23 grundskoleförordningen) (Glöstorpsskolan, Nordlyckeskolan och Tångenskolan). - Stadsdelsnämnden har delegerat beslutanderätten i frågor som rör anpassad studiegång för en elev till ansvarig rektor. Någon återrapportering av fattade beslut genomförs inte (2 kap. 1 skollagen och 6 kap. 36 kommunallagen) (stadsdelen Tuve-Säve). Tillgång till omsorg och utbildning - Kommunen fullgör inte sin skyldighet att utan oskäligt dröjsmål hänvisa barn till plats i förskoleverksamheten (2a kap. 7 skollagen) (stadsdelarna Biskopsgården, Lundby, Torslanda och Tuve-Säve). - Skolorna överlag erbjuder inte i tillräcklig omfattning studiehandledning på elevernas modersmål (5 kap. 2 grundskoleförordningen) (skolorna i stadsdelarna Backa, Biskopsgården, Lundby och Tuve-Säve). - Elevens val anordnas inte för alla elever så att det syftar till att fördjupa och bredda elevens kunskaper i ett eller flera ämnen och eleverna erbjuds inte ett allsidigt urval av ämnen (2 kap grundskoleförordningen och bilaga 3 till skollagen) (Backadals rektorsområde, Brunnsboskolan, Björlandagården, Bräckeskolan, Bärbyskolan, Glöstorspsskolan, Kärrdalsskolan, Landamäreskolan, Lerlyckeskolan, Nedergårdsskolan, Noleredsskolan, Nordlyckeskolan, Ryaskolan, Svartedalsskolan, Toleredsskolan och Torslandaskolan 7-9). - Eleverna får ingen undervisning i ämnet hem- och konsumentkunskap och/eller teknik före utgången av årskurs 5 vilket medför att eleverna inte ges möjlighet att nå målen i årskurs 5 (2 kap. 6 grundskoleförordningen, förordningen om kursplan för grundskola och bilaga 3 till skollagen) (skolorna i stadsdelarna Lundby och Tuve-Säve samt Lillebyn och Skutehagen). - Eleverna har inte tillgång till skolhälsovård (14 kap. 1 skollagen) (Halleskolan).

10 Beslut (9) - Eleverna får inte undervisning i grundskolans samtliga ämnen samt får inte den undervisningstid de är berättigade till (3 kap. 1 och bilaga 3 till skollagen samt 2 kap. 2 grundskoleförordningen) (Halleskolan). - Eleverna erbjuds inte minst två av språken franska, spanska och tyska som språkval (2 kap. 17 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Modersmålsundervisning erbjuds inte elever som är berättigade till det (2 kap. 9 grundskoleförordningen) (Herrgårdsskolan). - Undervisning i svenska som andraspråk ges inte för de elever som behöver det (2 kap. 15 grundskoleförordningen) (Rambergsskolan). - De resor som skolan genomför innebär kostnader för de elever som deltar. Resorna är därför inte förenliga med författningarnas krav på att undervisning skall vara avgiftsfri för eleverna (4 kap. 4 skollagen) (Torslandaskolan 7 9). Resurser - Särskolan har inte helt ändamålsenliga lokaler (1 kap. 4 särskoleförordningen) (Svartedalsskolan). Eleverna vid Bjurslättsskolan och Toleredsskolan har inte tillgång till skolläkare i enlighet med skollagen. Skolverket kommer att informera Socialstyrelsen, som är tillsynsmyndighet för skolhälsovården, om dessa förhållanden. På Skolverkets vägnar Leif Davidsson Överdirektör Maria Mindhammar Enhetschef I ärendets slutliga handläggning har också deltagit undervisningsråden Elisabeth Fogelberg Mats Löwing, Susanna Åhgren (stadsdelen Backa), Kjell Ahlgren (stadsdelen Biskopsgården), Agneta Kristensson (stadsdelen Kärra-Rödbo), Agneta Wennberg (stadsdelen Lundby), Liselotte Hakeberg (stadsdelen Torslanda) och Bosse Jersenius (stadsdelen Tuve-Säve) samt juristerna Alf Johansson och Ulrika Lindmark Kopia till: Enligt fastställd sändlista.

11 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Utbildningsinspektion i stadsdelen Kärra-Rödbo, Göteborgs kommun UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska det lokala kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning De principer som lagts fast för styrning av förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och skola innefattar tre nivåer. Staten anger mål och ramar för verksamheten och är garant för likvärdigheten i systemet. Huvudmännen ansvarar för att verksamheten organiseras, finansieras och genomförs inom de ramar som riksdag och regering och bl.a. Skolverket som förvaltningsmyndighet lagt fast. De verksamhetsansvariga, skolledare, lärare och annan personal har att leda och genomföra den dagliga verksamheten med stöd av mål och ramar och under fullt professionellt ansvar. Skolverkets inspektionsutredningar inriktas mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn och elever får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till utbildning och omsorg 7. Resurser 1

12 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET I utbildningsinspektionens rapporter behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Skolverkets utbildningsinspektion i Göteborgs kommun planeras att redovisas i sex delbeslut jämte ett slutligt beslut med tillhörande kommunrapport. Två av delbesluten kommer att avse gymnasie- och vuxenutbildningen och de övriga den verksamhet som delegerats till stadsdelsnämnderna redovisade i bilaga 1 under nämnda fyra geografiska regioner. Denna stadsdelsrapport ingår i det första delbeslutet som omfattar stadsdelarna på Hisingen. Alla delbeslut riktas till Göteborgs kommun som huvudman och ytterst ansvarig för verksamheten i stadsdelarna. En beskrivning av kommunen och kommunens skolverksamhet m.m. finns i bilaga 1. Genomförandet av inspektionen i stadsdelen Kärra-Rödbo, Göteborgs kommun Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till stadsdelen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för den övergripande granskningen av stadsdelens genomförande av förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för, har bestått av undervisningsråden Erik Bergeå, Bosse Jersenius, Agneta Kristensson och Ulla-Britt Norin samt experten Gunilla Hellner-Blixt. Besöken i verksamheterna inleddes den 23 augusti 2004 och avslutades den 19 oktober Denna rapport omfattar förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, förskoleklassen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen har ansvar för. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets delbeslut angående förbättrings- och kritikområden i stadsdelarna belägna på Hisingen. I de olika skolrapporterna finns ett antal förbättringsområden som samtliga återfinns i det avslutande avsnittet Sammanfattande bedömning i denna rapport. Rapporten kompletteras med muntlig återrapportering av de ansvariga inspektörerna. Skolverket följer därefter upp eventuella krav på åtgärder som riktas till 2

13 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets delbeslut. Stadsdelsrapporterna, och även skolrapporterna, till sitt innehåll kan se något olika ut och att de inte avser att ge en heltäckande bild. Detta beroende på att inspektionen anpassats efter förhållandena i varje stadsdel och skola. En omorganisation av särskolan, inkluderingsprojektet, som pågår i Göteborgs kommun innebär bl.a. ändrade ansvarsförhållanden mellan Högsbo stadsdelsnämnd som resursnämnd och övriga stadsdelsnämnder. Ansvaret för den enskilda eleven kan t.ex. ha övergått eller planeras att övergå från en rektor under Högsbo stadsdelsnämnd till en rektor i den stadsdel där eleven går i skola. Det innebär att ansvarsförhållanden och beslutsvägar har förändrats eller kommer att förändras. Skolverket har inte i nuvarande skede granskat ansvarsfördelningen men avser att återkomma till detta under den fortsatta inspektionen. Även vad gäller modersmålsundervisningen kommer Skolverket att återkomma kring detta i den sammanfattande kommunrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen, stadsdelen, grundskolorna och ett urval av dess förskolor, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöken i verksamheterna. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunens verksamhet som finns inom Skolverkets nationella uppföljningssystem eller annat offentligt material. Vid en introduktion för inspektionen deltog stadsdelschefen, vissa politiker, skolledning samt företrädare för personalen vid ett möte. I Kärra-Rödbo genomfördes intervjuer med representant för den politiska ledningen och förvaltningsledningen samt med rektorer, biträdande rektorer samt barn/ungdomar, personal- och föräldrarepresentanter på de besökta enheterna. Under besöket gjordes också intervjuer med elevhälsoteam, teamet mot kränkande behandling samt specialpedagogen för förskoleverksamheten inom Kärra-Rödbo. Totalt har Skolverkets inspektörer genomfört 26 organiserade intervjuer i Kärra-Rödbo. Gruppstorleken vid intervjuerna har i allmänhet varit mellan 3 till 10 personer. Huvuddelen av de intervjuade har varit lärare (ca 65) och elever (ca 55) samt föräldrar (ca 30). Därutöver har samtliga skolledare, stadsdelsnämndens presidium och centrala tjänstemän intervjuats. Inspektörerna har besökt ca 50 lektioner. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns kvalitetsredovisning jämte kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever och föräldrar värderat verksamheterna. Inledande beskrivning av stadsdelen Kärra-Rödbo Stadsdelen Kärra-Rödbo har cirka innevånare. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 ca 23 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet ar- 3

14 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET betslösa var i oktober 2003 strax över 3 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 strax över 3 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 knappt 4 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var 8 procent. Enligt den senaste statistiken från Göteborgs stadskansli hade år 2003 ca 23 procent av befolkningen mellan 25 och 64 år i stadsdelen eftergymnasial utbildning. Andelen öppet arbetslösa var i oktober 2003 strax över 3 procent och andelen familjer med socialbidrag var år 2002 strax över 3 procent. Andelen utländska medborgare var år 2003 knappt 4 procent och andelen svenska medborgare födda i utlandet var 8 procent. Stadsdelen består av Kärra centrum, det nybyggda området Gerrebacka samt omgivande bebyggelse som är av landsbygdskaraktär. I stadsdelen finns en blandad bebyggelse med flerbostadshus och egnahem. Stadsdelen befinner sig i en expansiv fas och inför framtiden finns planer på att ytterligare bostäder skall byggas. Kärra-Rödbo har organiserat förskoleverksamheten och skolan i olika resultatenheter. Barn- och ungdomsplanen och kvalitetsredovisningen omfattar dock både förskole- och skolverksamheten. Rektorerna för förskolenheterna ingår liksom skolornas rektorer i stadsdelens ledningsgrupp. Möten genomförs regelbundet mellan rektorerna för förskola och skola i en barn- och ungdomsgrupp. Fritidshemsverksamheten bedrivs i integrerad form vid Lillekärrsskolan och Kärraskolan. Från och med årskurs 4 erbjuds en öppen fritidsverksamhet i de fall föräldrarna inte uttryckligen önskar att deras barn skall vara kvar på fritidshemmet. Grundskolan är organiserad i tre enheter; Lillekärrskolan, Klarebergsskolan och Kärraskolan. Obligatorisk särskola finns i form av att integrerade elever finns på de tre skolorna. Stadsdelarna på Hisingen har kommit överens om att samarbeta kring vissa tjänster inom förskolans och skolans område. Det gäller undervisning i svenska som andra språk och modersmål samt psykologtjänster. I stadsdelen har ansvaret för modersmålsundervisningen delegerats till rektorn för Kärraskolan. Stadsdelen styrs av en stadsdelsnämnd. Stadsdelsnämnden består av 17 politiker, utsedda av kommunfullmäktige i proportion till resultatet i senaste kommunalvalet. Politikerna i stadsdelsnämnden beslutar om övergripande frågor för stadsdelen, t.ex. budget, mål och inriktning. Stadsdelsnämnden förfogar över en stadsdelsförvaltning med 800 anställda medarbetare. Stadsdelsförvaltningen ansvarar för den löpande verksamheten i stadsdelen och för att de beslut politikerna i stadsdelsnämnden fattar, blir genomförda. Förvaltningen förbereder också underlag/förslag till politikerna i stadsdelsnämnden. Stadsdelschefen är förvaltningens högste tjänsteman och leder förvaltningens arbete tillsammans med en ledningsgrupp bestående av ekonomichef, personalchef, planeringsledare och verksamhetschefer. I stadsdelen finns en enskild förskola. 4

15 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Verksamhets- och skolformer Antal elever och barn i stadsdelens verksamheter Förskoleverksamhet 655 Skolbarnsomsorg 487 Förskoleklass 143 Grundskola Särskola Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet och lust att lära. I läroplanerna anges också att barn och elever skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. På samma värdegrund vilar verksamheten inom det offentliga skolväsendet för vuxna. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Målen i 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) om normer och värden utgör på ett medvetet sätt grunden för det dagliga pedagogiska arbetet. Värdegrundsarbetet omfattar alla på förskolan, såväl personalgruppen som barngruppen. Barnen uppmuntras och får stöd i att föra fram sina tankar och åsikter samt för att visa respekt för och hjälpa varandra. Barn- och ungdomsplanen och förskolornas egna måldokument i Kärra-Rödbo anger att förskolan skall arbeta aktivt och kontinuerligt med värderingsfrågor och att stödja barnens inflytande och delaktighet. De besökta förskolorna erbjuder en trygg miljö där barnen verkar trivas, ges utmaningar samt blir väl bemötta. Intervjuade föräldrar ger uttryck för samma uppfattning. Den s.k. Balansen för år 2003 visar att tillfrågade föräldrar i Kärra- Rödbo är mer nöjda med barnens trivsel, trygghet och säkerhet jämfört med genomsnittet för stadsdelarna i Göteborgs kommun. Fritidshemsverksamheten arbetar med normer och värden som prioriterade mål. Kring arbetet med normer och värden ser de verksamma i fritidshemmen en direkt möjlighet att tillämpa skrivningarna i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) som mål för uppdraget. Personalen vid fritidshemmen lyfter även vikten av att se det samhällsuppdrag som verksamheten har. Detta innebär att det finns en stor medvetenhet bland personalen kring att demokrati är något som barn lär sig genom att träna demokrati och att vara i en verksamhet där den tillämpas. Genom att ta utgångspunkt från händelser i vardagen bedrivs ett ständigt arbete med att respektera olikheter och främja det sociala samspelet. De intervjuade 5

16 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET fritidspedagogerna menar också att lära sig vara tillsammans med andra, lösa problem och reda ut konflikter är viktiga kunskaper för barnen som de får möjlighet att utveckla på fritidshemmen. Barn- och ungdomsutbildning Samtliga skolor i Kärra-Rödbo arbetar aktivt med värdegrunden. Det finns, beroende på elevernas ålder och mognad, tolkade och bearbetade uppfattningar om att skolan skall vara en plats där alla kan trivas och känna sig trygga. De intervjuade eleverna i stadsdelens skolor ger en bild av att de trivs i sina skolor. De intryck inspektörerna får visar också en god och harmonisk stämning vid skolorna. Eleverna trivs överlag med sina lärare och skolkamrater och personalen försöker aktivt öka elevernas demokratiska förhållningssätt. I Kärra- Rödbo tränar lärare överlag, genom sitt respektfulla bemötande, eleverna i att utveckla deras egen förståelse för alla människors lika värde. Resultatet av Balansen visar att redovisade index för trygghet och trivsel visar ungefär samma värde som för Göteborgs kommun. Elevernas kännedom om målen för utbildningen och möjlighet till inflytande varierar. På Klarebergsskolan ser inspektörerna inga egentliga exempel på att eleverna får ta ansvar över sitt eget lärande. Eleverna beskriver att de till viss del upplever att de med stigande ålder får ett ökat ansvar, men de kan inte ge exempel på detta. I huvudsak har intervjuer och observationer visat att eleverna har intresse och lust för skolarbetet. Det finns dock en tendens att eleverna känner stress och oro för att inte hinna med allt de skall lära sig. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen uppmuntras och ges stöd att efter ålder och mognad utveckla ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt, ansvarstagande och förmåga att samspela med andra. Vid fritidshemmen finns en hög medvetenhet kring det pedagogiska uppdraget vad gäller att arbeta med värdegrunden och att se möjligheter till demokratisk fostran i vardagen. Inspektörernas bedömning, efter besök i stadsdelens samtliga skolor, är att eleverna överlag trivs bra och känner sig trygga i skolan. 6

17 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo 2. Kunskaper, utveckling och lärande Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. Fritidshemmets specifika uppgift är att ge barn en meningsfull fritid, att utveckla deras sociala kompetens och skapa kontinuitet i lärandet. Utbildningen i de olika skolformerna skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Målen för lärandet anges i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av omsorgen, det pedagogiska arbetet och undervisningen. I stadsdelen Kärra-Rödbo är dokumentation av barn och ungas lärande ett prioriterat område. Portfoliometoden används i vissa verksamheter för att följa elevernas kunskapsutveckling. Under det pågående läsåret startar det kommungemensamma arbetet med att införa individuella utvecklingsplaner inom förskolan och skolan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten lägger stor vikt vid att barnen skall ges möjlighet till ett kreativt, mångsidigt och lustfyllt lärande i en för alla sinnen stimulerande och utmanande miljö. På förskolorna stimuleras och utmanas barnen att utveckla ordförråd och begrepp, förmåga att kommunicera, fantasi, inlevelse, symboltänkande, samarbete och förmåga till problemlösning. Lärande sker i vardagliga sammanhang genom samspel, möten och dialoger. Närheten till skog och natur inspirerar till utflykter som ger barnen motoriska utmaningar och förståelse för växter, djur och naturens kretslopp. Barnen görs medvetna om sitt lärande genom förskolornas dokumentation och personalens arbetssätt. Dokumentationen används som underlag för samtal om barnens utveckling och lärande. Vid fritidshemmen har verksamheten en syn på kunskapsuppdraget som innebär att barnen får möjlighet att lära sig att tillägna sig vad som kan kallas en social kompetens. Medvetenheten hos personalen är hög när det gäller att få barnen att reflektera över sitt lärande och genom utmanande frågor få barnen att tänka. 7

18 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Barn- och ungdomsutbildning Ur Skolverkets statistik, avrundat till närmaste heltal, framgår följande: Resultatmått för elever i årskurs 9 Kärra-Rödbo Göteborg Riket Meritvärde Andel med fullständigt slutbetyg Andel behöriga till nationellt program 83 % 76 % 72 % 72 % 75 % 76 % 92 % 92 % 87 % 86 % 90 % 90 % Andelen elever med fullständigt slutbetyg har sjunkit något mellan åren 2003 och 2004, liksom det genomsnittliga meritvärdet. Resultaten ligger dock i nivå med genomsnittet i riket och Göteborgs kommun. Under läsåret genomförs ett omfattande arbete med att arbeta fram individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Intresset kring individuella utvecklingsplaner har varit stort och en referensgrupp har bildats i Kärra- Rödbo, med representanter från förskola och skola. Referensgruppen har varit på ett antal utbildningsdagar och har som syfte att samordna och implementera arbetet med individuella utvecklingsplaner i stadsdelen. Skolorna genomför de nationella ämnesproven i både årskurs 5 och 9. Dessutom använder sig skolorna av de av Skolverket framtagna diagnostiska materialen. Detta innebär att skolorna har goda rutiner för att identifiera elever i behov av särskilt stöd. Enligt både lärare och skolledning saknas uppföljningsverktyg för övriga ämnen. Politikerna i stadsdelen är intresserade av skolornas resultat, men de efterfrågar i princip enbart resultaten från de nationella ämnesproven samt betygsstatistik i ämnena svenska, engelska och matematik. Resultaten i övriga ämnen samt frågor kopplade till Lpo 94, såsom normer och värden, hamnar i skymundan. Detta kan, enligt rektorerna, innebära att det blir en alltför stor uppmärksamhet på ämnena engelska, matematik och svenska. I övriga ämnen är den allsidiga utvärderingen av elevernas kunskapsutveckling inte lika tydlig. Det genomförs inte någon systematisk uppföljning och analys av kunskapsresultaten, varken på skolnivå eller på stadsdelsnivå. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten på ett mångsidigt sätt utmanar och stimulerar barnens lust att lära, deras självtillit och utveckling av olika förmågor. Vid fritidshemsverksamheten bedrivs också ett bra arbete med att få barnen att tillägna sig viktiga kunskaper för att kunna vara tillsammans med andra. Samtidigt ges också barnen individuella möjligheter att reflektera och fundera över hur de lär sig. 8

19 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Eleverna utvecklar kunskaper och färdigheter i nivå med genomsnittet för Göteborg och riket. Skolorna har en god förmåga att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. En systematisk uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat bör utvecklas i samtliga ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och de olika skolformerna vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Värdegrunden och närmare riktlinjer för arbetet finns i läroplaner och skolformsförordningar. Var och en som verkar i dessa verksamheter skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med föräldrar, barn och elever i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Miljön och verksamheten skall också utveckla förståelse för vikten av att värna sin hälsa. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö, för att förebygga kränkningar och för att ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg När verksamheten planeras och genomförs läggs stor vikt vid barnens intressen och behov. Barnen görs delaktiga i beslut och involveras i förändringar av förskolans miljö. På de besökta förskolorna ges barnen stöd i att sätta ord på sina tankar och känslor samt finna lösningar och lära av uppkomna situationer. Personalen samtalar även med föräldrarna om den värdegrund och det förhållningssätt förskolan står för enligt Lpfö 98. I kommunen pågår projektet JÄMT i Göteborg i syfte att utveckla förskolornas jämställdhetsarbete. I Kärra-Rödbo deltar två arbetslag på två förskolor i projektet. Erfarenheterna från JÄMT-projektet kommer övriga arbetslag till del bland annat på arbetsplatsträffar. Föräldraråd finns vid samtliga förskoleenheter. Föräldramöten och utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Föräldrars synpunkter om verksamheten inhämtas årligen genom Balansen. För år 2003 visar Balansen att tillfrågade föräldrar i Kärra-Rödbo är mer nöjda med sina möjligheter till delaktighet och inflytande jämfört med genomsnittet för samtliga stadsdelar i Göteborgs kommun. Vid fritidshemmen finns från personalens sida en känsla av att denna verksamhet tenderar att komma i andra hand. Personal berättar att det fortfarande finns en strid mellan bänkar och bord. Vikten av att arbetsmiljön är funktionell för såväl skola som fritidshem är inte alltid accepterad av hela skolans personal. Det är inte heller självklart att all personal ser alla barn som allas ansvar. Barn- och ungdomsutbildning I stadsdelen Kärra-Rödbo finns en ungdomsnämnd med representanter från skolorna i stadsdelen. Skolorna har också rutiner för att arbeta med klassråd och elevråd. I Lillekärrskolan är elevinflytande ett prioriterat mål. Eleverna på Lillekärrskolan är, enligt Balansen, dock inte nöjda med sitt inflytande. Trots de 9

20 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET formella organ för inflytande som finns anser eleverna att det ändå är lärarna som bestämmer mest. Lärarna bjuder allt oftare in eleverna till diskussion kring allt från lärande till klassrumsrutiner. Det är denna vardagsnära elevmedverkan, som ofta tas för given, som skolan bör göra tydlig för elever och lärare. Arbetsmiljön vid Lillekärrskolan påverkas enligt personalen av att utspridda lokaler skapar olika kulturer inom skolan. Det är svårt med samsyn och att se skolan som en enda enhet. Lokalerna är hårt slitna och underlättar inte pedagogiskt arbete enligt målen i Lpo 94. Nuvarande lokaler och arbetssituation försvårar också vid övergångar för eleverna inom Lillekärrskolan. Det gäller rutiner för överlämnande av information inom skolan och från förskolan till Lillekärrskolan samt mellan Lillekärrskolan och Klarebergsskolan. Vid tillfället för inspektionen byggs nya lokaler. Alla skolor har en handlingsplan mot kränkande behandling. Av Klarebergskolans handlingsplan framgår det inte klart om föräldrar tidigt blir informerade om sina barns situation och av Kärraskolans handlingsplan framgår att föräldrarna skall kontaktas först efter cirka två veckor. Vid Kärra-Rödbo finns tre skolsköterskor vars arbete till större delen innebär att de arbetar med förebyggande insatser. Sköterskorna ingår i elevhälsoteamet tillsammans med skolpsykolog, kurator och specialpedagoger. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten gör ett mycket bra arbete för att skapa en trygg psykosocial miljö och för att barnens intressen och behov skall ligga till grund för verksamhetens innehåll och utformning. Föräldrarna ges goda möjligheter till inblick i verksamheten och kan ge uttryck för synpunkter, genom tydlig information, konkret dokumentation samt formella och vardagliga forum för samtal och samverkan. Fritidshemmen har en uttalad ambition att ge barnen en god arbetsmiljö och har också former för att utvärdera i vilken grad detta uppnås. Vid fritidshemmen finns dock anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen. Skolornas arbete för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö står till stora delar i överensstämmelse med de nationella målen. Det finns i skolorna en strategi för att ta itu med mobbning och kränkande behandling. Det är dock inte acceptabelt att det av Kärraskolans handlingsplan mot kränkande behandling framgår att föräldrarna kontaktas först efter cirka två veckor då barnet är inblandad i en situation av kränkande behandling. Det är heller inte acceptabelt att det i Klarebergsskolans handlingsplan inte klart framgår att en sådan kontakt alltid tas. 10

21 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av de lärande och personalen. I förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg samt barn- och ungdomsutbildning skall detta ske i samverkan med hemmen. De nationella läroplanerna, andra statliga bestämmelser och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper och färdigheter barnen och eleverna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Stadsdelen Kärra-Rödbo, Göteborgs kommun har en tydlig och klar vision för hur det pedagogiska arbetet skall utformas. Hösten 1997 startade utvecklingsprojektet 7 intelligenser och 100 språk inom skola, förskola, fritidshem och familjedaghem inom Kärra-Rödbo: Ett temaorienterat arbetssätt med pedagogisk förankring i Loris Malaguzzis filosofi om barns lärande, Reggio Emilia, och Howard Gardners teori om multipla intelligenser, i syfte att lärandeprocessen skall vara aktiv, mångsidig och sammanhängande. Målsättningen är att utveckla kreativa arbetssätt och ett mångsidigt lärande samt att skapa ett pedagogiskt synsätt i ett 1 16 års perspektiv. Projektet har nu övergått till en fas som innebär att alla arbetslag skall redovisa minst ett förslag till hur arbetslaget vill genomföra ett tematiskt arbete enligt intentionerna i 7 intelligenser och 100 språk. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskoleverksamheten präglas av ett medvetet pedagogiskt reflekterande förhållnings- och arbetssätt. På de besökta förskolorna läggs stor vikt vid att skapa en inbjudande och lockande miljö och att utveckla pedagogernas lyhördhet för barnens olika intressen och sätt att lära. Genom olika utmaningar främjar pedagogerna barnens allsidiga utveckling där alla sinnen omfattas. Barnens lärande och utveckling följs och dokumenteras, bland annat genom portfolios och individuella utvecklingsplaner. På de besökta förskolorna har varje barn en egen portfolio, såväl i pappersform som i digital form. Olika underlag samlas in i form av teckningar, foton, intervjuer och observationer. Dokumentationen utgör enligt pedagogernas uppföljning ett viktigt stöd för att synliggöra barnens läroprocesser och utveckling, relaterat till Lpfö 98 och förskolans vision/mål och utveckla det pedagogiska förhållningssättet. På de två besökta förskolorna ges föräldrarna fortlöpande information om barnens utveckling och lärande samt om verksamhetens syfte och innehåll. Det sker genom den pedagogiska dokumentationen, månadsbrev, utvecklingssamtal och föräldramöte en gång per termin. Det finns rutiner för förskolebarnens övergång till förskoleklassen men i övrigt sker samverkan mellan förskolan och förskoleklass, fritidshem respektive skola i begränsad omfattning. Samverkan mellan förskolornas specialpedagog och skolornas specialpedagoger har inte fungerat under det senaste året enligt de rutiner som är upprättade, vilket kommer att åtgärdas. Behovet av en ökad samverkan mellan verksamheterna lyfts fram i lokala måldokument, kvalitetsredovisningar och i intervjuer med verksamhetsföreträdare. 11

22 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Inom skolbarnsomsorgen läggs stor vikt vid det pedagogiska arbetet och de fritidspedagoger inspektörerna intervjuat är noga med att påpeka att lärande sker även efter skoldagens slut. Inte heller anser personalen på fritidshemmen att det finns kunskaper som är av sämre värde. Skolbarnsomsorgens rutin för det pedagogiska arbetet innebär att pedagogerna tillsammans med barnen planerar, genomför och utvärderar verksamheten. Detta sker med ständiga inslag av reflektion under arbetets gång. På olika vis har personalen vid fritidshemmen rutiner för att säkerställa att alla barns förmågor tas tillvara. Framförallt i samtal, men också i enkäter, försäkrar sig personalen om att verksamheten bedrivs i en riktning som gynnar barnen. Den skapande verksamheten är prioriterad och insikten inom skolbarnsomsorgen om behovet av att samverka kring barnen förefaller hög. Barn- och ungdomsutbildning Elever vid skolorna i Kärra-Rödbo kan till stor del arbeta självständigt, parvis och i grupp. Verksamheten bedrivs utifrån personalens kunskap och medvetenhet om de enskilda barnen och deras behov. Eleverna kan oftast på ett bra sätt relatera sitt lärande till målen för utbildningen. Inspektörerna konstaterar vidare att flertalet lärare oftast är aktiva och diskuterar målen tillsammans inom respektive arbetslag och med eleverna. Undervisningen vid Lillekärrskolan planeras, enligt eleverna, i stor utsträckning av lärarna. Eleverna arbetar omväxlande enskilt och i grupp. De äldre eleverna får föra in planeringen i en planeringsbok. Eleverna tar sedan ansvar för sitt arbete genom att bestämma i vilken ordning de vill arbeta med uppgifterna. Uppgifterna är inte alltid differentierade och anpassade till respektive elev. Dagens schema finns uppskrivet på tavlan i klassrummet. När eleverna är klara med de planerade uppgifterna kan de själva välja vad de vill arbeta med. Personalen vid skolorna diskuterar kontinuerligt frågor relaterade till betygskriterier, betyg och bedömning. Eleverna anser att betygen överlag är rättvisa, men menar att det kan hända att lärarna även bedömer eleven utifrån personlighet. Enligt eleverna vägs även uppförande in i betygssättningen. Vissa av de lokala betygskriterierna är inte enbart en konkretisering av de nationella betygskriterierna. För att uppnå betyget godkänd i t.ex. språkvalet vid Kärraskolan skall den enskilda eleven arbeta på lektionen utan att störa andra samt göra sina läxor. Vid tillfället för inspektionen startar stadsdelen en förnyad och fördjupad diskussion kring betygskriterier och bedömning. Denna diskussion skall leda till att såväl öka elevernas möjlighet till kontinuitet i lärandet som att ge underlag för att bättre bedöma de individuella kunskaperna. Elever i behov av särskilt stöd får på olika vis detta stöd. För elever i behov av särskilt stöd finns även åtgärdsprogram upprättade. Stadsdelen kallar dessa åtgärdsprogram för handlingsplaner/åtgärdsplaner. Inspektörerna vill påpeka att termen åtgärdsprogram används i grundskoleförordningen och att detta begrepp därför skall användas av skolorna. Stadsdelen har tagit fram en blankett som stöd för uppföljningen av åtgärdsprogrammen. För de elever som inte når upp till målen finns den så kallade Kunskapsverkstaden. En Kunskapsverkstad finns vid samtliga stadsdelens skolor och inrät- 12

23 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo tades genom ett politiskt fattat beslut. Kunskapsverkstaden har öppet några eftermiddagar i veckan för årskurserna 3 9. Verksamheten ligger utanför elevernas schemalagda tid och bygger på frivillighet från elevernas sida. Inspektörerna vill betona vikten av att elever i behov av särskilt stöd i första hand ges ett adekvat stöd inom ramen för den reguljära undervisningen och att Kunskapsverkstaden endast skall ses som ett komplement till detta. Vid skolorna finns särskilda undervisningsgrupper med ett fåtal elever. Undervisningen är i de särskilda undervisningsgrupperna starkt individualiserad, dels på grund av att eleverna går i olika årskurser, dels på grund av elevernas olika behov. Undervisningen är upplagd enligt en fast och tydlig struktur. Så långt det är möjligt deltar eleverna i undervisningen som sker inom ramen för den reguljära klassen. Skolorna i Kärra-Rödbo är i stort sett organiserade så att det pedagogiska arbetet sker i arbetslag. Det förekommer både åldershomogena och åldersblandade grupper av elever. Inspektörerna ser personal som arbetar tillsammans runt eleverna, men noterar också att det finns lärare som till stor del arbetar ensamma. Utvecklingssamtal förekommer minst en gång varje termin. I samband med utvecklingssamtalet upprättas elevens individuella utvecklingsplan. Elever, föräldrar och pedagoger förbereder underlaget för planen inför samtalet. Under år 2004 genomförs ett omfattande arbete med individuella utvecklingsplaner för samtliga elever i stadsdelen. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att den pedagogiska verksamheten i förskolan är anpassad efter barnens behov och i linje med de nationella målen. Verksamheten präglas av helhet och variation och en medveten pedagogisk förankring. Barnens utveckling och lärande följs upp utifrån målen i Lpfö 98 tillsammans med barn och föräldrar. Förskoleverksamhetens samverkan med förskoleklass, skola och skolbarnomsorg behöver fördjupas och utvecklas för att säkra varje barns behov av stöd och progression i lärandet. Inom skolbarnsomsorgen bedrivs ett pedagogiskt arbete med höga ambitioner och stor medvetenhet kring uppdraget. För elever i behov av särskilt stöd finns ett medvetet arbete och det är påtagligt att skolorna har en inkluderande hållning i det pedagogiska arbetet. Skolornas arbete bör i ökad omfattning inriktas på att ge utrymme för olika kunskapsformer, med utgångspunkt i eleverna förförståelse, så att ett lärande skapas där dess former balanseras och blir till en enhet. Kärraskolan bör se över formerna för betygssättning så att endast relevant underlag används. Därtill bör Kärraskolan se över rutinerna för information till eleverna om kunskapsutveckling och betygsättning så att betygen inte kommer som en överraskning. 13

24 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har det övergripande ansvaret för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor, arbetslagen i förskolan, lärare och övrig personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till omsorg och utbildning av god kvalitet tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheterna har en ledning enligt nationella bestämmelser i kommunallag och skollag, hur styrning och ledning fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt för att värna enskildas rättsäkerhet. I stadsdel Kärra-Rödbo, Göteborgs kommun, styrs verksamheten av lokala politiker i stadsdelsnämnden som fattar beslut om bland annat barnomsorg och skola. Stadsdelsförvaltningen utför de uppdrag nämnden beslutar om. Förvaltningschefen benämns stadsdelschef och är tillika skolchef. Stadsdelschefen är chef för samtliga rektorer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan. Vidare finns det en planeringschef för förskola/skola. Planeringschefen har ett samordnande ansvar för stadsdelens förskolor och skolor. Stadsdelsnämnden i Kärra-Rödbo har en Barn- och ungdomsplan för åren Den omfattar förskola och skola. I planen fördjupas och konkretiseras prioriterade områden utifrån verksamhetsområde och lokala förutsättningar. På enheterna upprättas lokala måldokument, både på enhets- och arbetslagsnivå, med utgångspunkt från nationella och lokala mål. Rektorerna har pedagogisk utbildning och är väl förtrogna med verksamheten genom flerårig erfarenhet. Rektorerna ingår i stadsdelens ledningsgrupp. Möten genomförs regelbundet mellan rektorerna för förskola och skola i en barn- och ungdomsgrupp. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Förskolenheterna upprättar årliga kvalitetsredovisningar. Där redovisas nyckeltal inom ekonomi, personal och prestationer samt resultat från Balansen. Vidare görs en sammanställning av arbetslagens mål- och utvärderingsområden avseende genomförande, resultat och måluppfyllelse. Därutöver görs en sammanfattande redovisning av verksamhetens styrkor och förbättringsområden. Kvalitetsredovisningarna bygger på arbetslagens utvärderingar. Samverkan sker bl.a. med föräldraråden på enheterna. Enheternas kvalitetsredovisningar läggs ut på kommunens hemsida. Muntlig redovisning och avstämning sker årligen med förvaltningsledning och nämnd. Kvalitetsredovisningarna används som utgångspunkt i den fortsatta planeringen av förskolornas verksamhet. Kärra-Rödbo har rutiner för tillsynen av den enskilda förskolan, som drivs i Svenska kyrkans regi. Förskolan arbetar efter målen i Barn- och ungdomsplanen. Personalen deltar i fortbildning och pedagogiska caféer. Tillsyn genomfördes år 2003 av planeringschefen för förskola/skola. Delegationsordningen anger de beslut som nämnden delegerat. Uppgift om anmälan/återrapportering av beslut till nämnden framgår. Personalen informeras vid anställningen om bestämmelserna om sekretess och offentlighet och anmälningsplikt till socialtjänsten. Det råder dock vissa oklar- 14

25 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo heter, på flera nivåer inom verksamheten, beträffande sekretesslagstiftningens tillämpning. Vid fritidshemmen finns som tidigare nämnts en känsla av att denna verksamhet tenderar att komma i andra hand. Inspektörerna vill påpeka vikten av att rektorerna prioriterar en diskussion som resulterar i att såväl skola som fritidshem ges förutsättningar att utföra sitt uppdrag. Barn- och ungdomsutbildning Vid skolorna finns det rektorer som har det övergripande ansvaret för det pedagogiska, administrativa samt personalledande arbetet. Rektorerna har pedagogisk utbildning och har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Jämte rektorerna finns biträdande rektorer. Rektorerna ingår i en ledningsgrupp för förskola/skola i stadsdelen och träffar inom ramen för denna ledningsgrupp regelbundet övriga rektorer, planeringschefen samt stadsdelschefen. Förutom att leda skolorna har två rektorer också förskoleklasser och fritidshemsverksamheter att ansvara för. Av intervjuad personal framgår att rektorerna på ett utvecklingsinriktat sätt leder verksamheterna för att öka en samverkan så att barnens hela dag blir meningsfull. Rektorerna är väl förtrogna med sina uppdrag. Skolorna har lokala arbetsplaner och dessa är i linje med Lpo 94, kommunens skolplan och Kärra-Rödbos Barn- och ungdomsplan. Skolorna upprättar årligen en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Både arbetsplanerna och kvalitetsredovisningarna harmonierar med varandra på tydligt sätt. I de fall elever placeras i särskild undervisningsgrupp finns beslut om placering fattade av skolans rektor på delegation av nämnden. Beslutet åtföljs av en överklagandehänvisning. Inspektörerna har även tagit del av gällande delegationsordning och kan konstatera att besluten fattats i enlighet med denna. Det förekommer att elever mottagna i särskolan placeras i särskild undervisningsgrupp. Att elever har anpassad studiegång utan att beslut om detta fattats förekommer. Särskilt menar personal att detta gäller elever placerade i särskilda undervisningsgrupper. Skolorna arbetar efter en av stadsdelsnämnden beslutad utläggning av timplanen. Kommunen har enligt skollagen ansvar för att utbildningen genomförs i enligt bestämmelserna. Inspektörerna har i stadsdelen sett några exempel på att bestämmelserna till fullo inte följs. En bidragande orsak till detta är att personalen inte bedöms ha tillräckliga kunskaper, vilket kommunen enligt skollagen skall se till. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att ledningen för förskoleverksamheten är förtrogna med både uppdraget och verksamheten. Kopplingen till Lpfö 98 är tydlig i de lokala måldokument och kvalitetsredovisningar inspektörerna tagit del av. Det finns en tydlig struktur för planering, uppföljning, utvärdering och redovisning av verksamheten, som verkar på ett utvecklingsfrämjande sätt. Inspektörerna konstaterar att kunskaperna om sekretesslagens tillämpning behöver förbättras. 15

26 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Inspektörerna konstaterar att rektorerna vid skolorna är väl förtrogna med sina uppdrag. Vidare anser inspektörerna att arbetsplanerna, trots att de inte alltid benämns så, och kvalitetsredovisningarna harmonierar med varandra på ett bra och tydligt sätt. Beslut om anpassad studiegång för elever vars undervisning inte följer timplanen, saknas. Därutöver bedömer inspektörerna att det inte är acceptabelt att elever mottagna i särskolan placeras i särskild undervisningsgrupp eftersom det dels saknas stöd i gällande författning för sådan placering, dels strider mot intentionerna gällande integrering. Det är viktigt är att kommunen genom stadsdelen utvecklar personalens kompetens om de författningar som gäller för skolan. 6. Tillgång till omsorg och utbildning Lika tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och det offentliga skolväsendet. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg skall tillhandahållas i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets eget behov. Inom de obligatoriska skall det finnas möjligheter för eleverna att individuellt göra val av kurser och ämnen. Funktionshindrade skall ha likvärdiga möjligheter till omsorg och utbildning som övriga barn, ungdomar och vuxna. Information om möjligheter till omsorg, utbildning och valmöjligheter skall ges och vara aktiv, saklig och anpassad till olika målgrupper. Granskningen gäller om tillgång till förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg och de olika skolformerna finns i den omfattning och med den valfrihet som de statliga bestämmelserna anger. Även informationen om omsorgs- och studiemöjligheter behandlas. Stadsdelens skolor är alla belägna inom gångavstånd från varandra. Andelen elever som väljer en annan skola än den som anvisats är trots detta, förhållandevis låg. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Plats till förskola/familjedaghem i Kärra-Rödbo kan erbjudas inom fyra månader. Stadsdelen tillhandahåller övergripande information till föräldrar om vilka verksamheter som finns att tillgå, öppethållande, anmälan till plats och platserbjudande, avgifter, rättigheter och skyldigheter. 90 procent av alla barn i Kärra-Rödbo i åldern ett till och med fem år har år 2004 plats i förskoleverksamhet, enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen. Av dessa finns 84 procent i någon av stadsdelens förskolor, 6,5 procent i familjedaghem och 5 procent i enskild förskola. Dessutom har 4,5 procent av barnen plats i förskola i annan stadsdel i Göteborgs kommun eller i Kungälvs kommun I Kärra-Rödbo finns tre förskoleenheter, innefattande nio förskolor med 30 avdelningar, samt nio familjedaghem. Därutöver finns det en enskild förskola, som drivs i Svenska kyrkans regi. Flertalet förskolor är belägna i Kärra centrum. Önskemål om omsorg under kvällar, nätter och helger tillgodoses för närvarande. Plats kan vid behov även erbjudas på nattöppna förskolor i andra stadsdelar. 16

27 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo I Kärra-Rödbo finns en öppen förskola som är belägen i friliggande lokaler i ett parkområde i centrala Kärra. Verksamheten är öppen fem dagar i veckan mellan klockan 9 13 och har i genomsnitt besökande per dag. Vid Lillekärrskolan och Kärraskolan erbjuds skolbarnsomsorg för barn upp till 10 år. Verksamheten börjar kl och slutar kl Varje arbetslag bildar ett eget fritidshem med viss samverkan i slutet av dagen. Elever år, som är i behov av skolbarnsomsorg erbjuds deltagande i en öppen verksamhet. Barn- och ungdomsutbildning Det har vid inspektionen inte framkommit annat än att utbildningen är avgiftsfri. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev i Kärra-Rödbo ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolorna att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Eleverna har, med visst undantag, tillgång till en utbildning i enlighet med gällande timplan. Det finns avsatt tid vid Klarebergsskolan och Kärraskolan för elevens val men däremot erbjuds elever vid Lillekärrskolan för närvarande inte möjligheter att göra val i enlighet med bestämmelserna för elevens val. Eleverna har ingen möjlighet att välja mellan olika ämnen/ämnesområden. Som skäl anges svårigheten att organisera och genomföra ett bra utbud. Varje arbetslag ansvarar för och organiserar elevens val inom arbetslaget. För årskurserna 4 och 5 har elevens val genomförts under en vecka, med ett stort antal aktiviteter att välja bland. Språkval erbjuds i form av svenska som andraspråk, modersmål, franska, tyska, spanska och svensk/engelska. Ansvaret för undervisningen i modersmål vilar inom stadsdelen på Kärraskolans rektor. Av intervjuer med lärarna på Klarebergsskolan framkommer att de upplever ett bekymmer med elever som redan har kunskaper motsvarande mycket väl godkänt. Lärarna menar att dessa elever är svåra att motivera till närvaro och aktivitet vid lektionerna. Samtidigt framkommer det vid intervjun med lärarna att elevers rätt till prövning är något som lärarna inte känner till. Inspektörerna vill påpeka att skolans uppdrag innebär att undervisningen skall vara individanpassad samt ge elever möjlighet att arbeta mot mål att sträva mot. Beslut om mottagning av elev i särskola fattas av Högsbo stadsdelsnämnd. Vid tillfället för inspektion finns 11 särskoleelever integrerade i Kärra-Rödbo. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att Kärra-Rödbo tillhandahåller förskoleplats i den omfattning som de statliga bestämmelserna föreskriver. Kärra-Rödbo tillhandahåller också en aktuell och tydlig information om förskoleverksamheten. Tillgången till utbildning i Kärra-Rödbo är god. Dock finner inspektörerna att valmöjligheterna inom ramen för elevens val kan förbättras. Informationen till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning bör förbättras. 17

28 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolorna skall genomföra sitt uppdrag. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser exempelvis krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en utbildning av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning I Kärra- Rödbo prioriterar politikerna i stadsdelnämnden hur resurserna skall fördelas inom respektive verksamhetsområde. Som huvudregel kan sägas att skolorna tilldelas resurser utifrån antalet elever Skolorna har tillgång till Göteborgs kommuns pedagogiska portal, Kunskapsnätet. Enligt rektorerna har alla elever och all personal tillgång till portalen. Lärarna lägger allt oftare upp ämnes- och temaplanering i s.k. projektrum där lärarna och eleverna kan kommunicera och även bjuda in andra såsom föräldrarna till diskussion. Förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i Kärra-Rödbo finns det 4,2 förskolebarn inskrivna per årsarbetare i förskolorna i oktober år Detta är lägre än genomsnittet för riket och för Göteborgs kommun. I Skolverkets statistik från år 2004 var genomsnittet 5,4 barn för riket och för Göteborgs kommun 5,1 barn. Antalet platser per avdelning varierar från 13 till 29 beroende på barnens ålderssammansättning. Huvudsakligen varierar gruppstorleken från 17 till 23 barn och genomsnittet är 18,6 barn per grupp. Riksgenomsnittet var förra året 17,2 barn och för Göteborgs kommun som helhet var det 16,8 barn. Förskolepersonalens utbildningsnivå är högre än genomsnittet för riket och Göteborgs kommun avseende pedagogiskt högskoleutbildad personal. Varje förskoleenhet upprättar kompetensutvecklingsplaner på enhets- och individnivå. Stadsdelsgemensam uppföljning och utvärdering av hur förskolegruppernas sammansättning och storlek påverkar förskolornas kvalitet och säkerhet genomförs inte. Inspektörerna konstaterar att resursfördelningssystemet och behovet av förskoleplats är styrande för förskolegruppernas sammansättning och storlek. På de besökta förskolorna är efterfrågan på plats mycket stort. En hög andel små barn i behov av plats och ett stort antal tretimmarsbarn medför att antalet barn i grupperna är stort. Syftet med förskolornas åldersindelade organisation och möjligheter att göra en långsiktig planering inför övergångarna mellan avdelningarna försvåras, enligt föräldrarna, som också har synpunkter på planeringen av tretimmarsbarnens vistelsetider. Inspektörerna bedömer att pedagogerna utbildningsnivå och kompetens har stor betydelse för att den pedagogiska verksamheten ändå håller hög pedagogisk kvalitet. 18

29 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Lokalerna på de besökta förskolorna är relativt nya och byggda utifrån ett medvetet pedagogiskt synsätt (Reggio Emilia). Miljön är estetiskt tilltalande, föränderlig och ger möjligheter till mötesplatser. Tillgängligt stimulerande material ger utrymme för varierande former av lek och aktiviteter. Lokaler, utemiljöer och pedagogiskt material är enligt ledningen ändamålsenliga, tillgängliga för funktionshindrade/rullstolsburna och enligt intervjuade föräldrar med något undantag i gott skick. Balansen för år 2003 visar att tillfrågade föräldrar i Kärra-Rödbo är mer nöjda med förskolemiljön jämfört med genomsnittet för stadsdelarna i Göteborgs kommun. Barn- och ungdomsutbildning Skolorna får sina intäkter som en prestationsersättning per elev och denna skall täcka all verksamhet, exklusive fastighetskostnaden. Behoven i elevgrupperna styr till viss del hur den faktiska resursfördelningen på skolorna ser ut. Resursfördelning avseende inköp och läromedel baseras på antalet elever i arbetslagen. Resurserna för kompetensutveckling disponeras till viss del fritt av arbetslaget och den enskilde läraren, men dessutom finns en pott som rektorerna förfogar över och fördelar efter behov. Tabell 1. Andel årsarbetare i procent med pedagogisk utbildning. (Skolverkets jämförelsetal 2004) Göteborgs kommun Riket Förskoleklass Grundskola I Göteborgs kommun har man således i grundskolan en marginellt större andel lärare med pedagogisk utbildning än genomsnittet för riket medan man i förskoleklassen har en något mindre andel med pedagogisk utbildning. Överlag har lärarna pedagogisk utbildning. De anställda i stadsdelen som saknar pedagogisk utbildning är visstidsanställda. Inspektörerna har dock vid sina besök i verksamheterna sett exempel på att skolans organisation inte passar den utbildning som lärarna har. Enligt både lärarna och via observationer kan inspektörerna konstatera att vissa läromedel är gamla och inte alltid så ändamålsenliga. Det finns dock gott om datorer och dessa håller en bra standard. Däremot noterar inspektörerna att de inte överallt används i särskilt stor utsträckning. Sammanfattning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Kärra-Rödbo stadsdel i flera avseenden ges goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Inspektörerna konstaterar att förskolegrupperna är stora och efterfrågar en intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet. Inspektörerna bedömer att det vid skolorna överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna. I och med byggplanerna avseende en ny Lillekärrskola kommer skolans arbetsmiljö att förbättras inom en snar framtid. 19

30 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Som tidigare nämnts under avsnitt 5 är en viktig del, i all personals kompetensutveckling, medvetenheten om relevanta bestämmelser. Av skollagen framgår att kommuner är skyldiga att för undervisningen använda lärare, förskollärare och eller fritidspedagoger som har utbildning avsedd för den undervisning de i huvudsak skall bedriva. Inspektörerna noterar att skolorna inte alltid har en organisation som möjliggör att lärares kompetens används fullt ut. Detta gäller i första hand s.k. 1 7 lärare. Kommunen genom stadsdelen behöver analysera och bedöma om skolans organisation och utnyttjandet av lärarkompetensen kan bli bättre. Sammanfattande bedömning Förskoleverksamheten är anpassad efter de behov som finns av omsorg och den ger barnen goda möjligheter att utvecklas. Inspektörerna bedömer att verksamheten i förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen, grundskolan och de delar av den obligatoriska särskolan som stadsdelen ansvarar för i stadsdelen Kärra-Rödbo, Göteborgs kommun, övergripande är av god kvalitet. Barnen uppmuntras och ges stöd att efter ålder och mognad utveckla ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt, ansvarstagande och förmåga att samspela med andra. Stadsdelen har goda rutiner för att styra och leda verksamheten samt en kvalitetsredovisning som är förankrad hos de professionella och bygger på enheternas resultat. I stadsdelen finns också en hög medvetenhet om vikten av att utveckla verksamheten. Förbättringsområden Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: Normer och värden - arbetet med att ge eleverna ett allt större inflytande över sitt eget lärande till arbetssätt, arbetsform och innehåll (Klarebergsskolan), Kunskaper, utveckling och lärande - att arbeta kring uppföljning och analys av elevernas kunskapsutveckling och resultat i samtliga ämnen (stadsdelsövergripande), - skolan bör ge elever och föräldrar information om målen i Lpo 94 och kursplanerna (Lillekärrskolan), Arbetsmiljö och delaktighet - vid fritidshemmen finns anledning att tillsammans med skolan diskutera och prioritera hur verksamheterna skall utformas, så att barnen får en fungerande arbetsmiljö i de gemensamma lokalerna hela dagen (stadsdelsövergripande), - skolan bör öka elevernas inflytande och medvetenhet om sitt inflytande (Lillekärrskolan), - rutiner för överlämnande av information i samband med övergångar, inom skolan och från förskolan till Lillekärrskolan samt mellan Lillekärrskolan och Klarebergsskolan (Lillekärrskolan), - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör förorda en fortlöpande information till föräldrar (Klarebergsskolan) 20

31 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Pedagogisk verksamhet och undervisning - samverkan med förskoleklass, skola och skolbarnomsorg för att säkra varje barns behov av stöd och progressionen i lärandet (förskoleverksamheten), - ytterligare öka arbetet med att ge utrymme för eleverna att tillägna sig olika former av kunskaper genom anpassade arbetssätt och arbetsformer (stadsdelsövergripande), - information till eleverna om betygssättningen och formerna för bedömningarna så att endast relevant underlag används (Kärraskolan, Klarebergsskolan), - rutinerna för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammen (Kärraskolan), Styrning, ledning och kvalitetsarbete - personalens kompetens om de författningar som gäller, - kunskap om sekretesslagens tillämpning (förskoleverksamheten), Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning - information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning (Klarebergsskolan) samt, - skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras. (Lillekärrsskolan). Resurser - intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet (förskoleverksamheten) samt - analys och bedömning av utnyttjandet av lärares kompetenser (stadsdelsövergripande). 21

32 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Kritikområden Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. Arbetsmiljö och delaktighet - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrar, vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet) (Kärraskolan). Styrning, ledning och kvalitetsarbete - Beslut om anpassad studiegång (5 kap. 10 grundskoleförordningen) (Kärraskolan). - Placering av integrerad särskoleelev i särskild undervisningsgrupp (6 kap. 1 särskoleförordningen) (Kärraskolan). Datum Ort Göteborg Agneta Kristensson Erik Bergeå Bosse Jersenius Gunilla Hellner-Blixt Ulla-Britt Norin 22

33 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo Beskrivning av Göteborgs kommun och dess skolverksamhet m.m. Bilaga 1 Kommunfullmäktige med sina 81 ordinarie ledamöter är högsta beslutande organ i kommunen. Fullmäktige fattar beslut i alla viktigare frågor och bestämmer också hur kommunen skall organiseras, vilka nämnder som skall finnas och hur arbetet skall fördelas. Kommunstyrelsen med sina 15 ordinarie ledamöter svarar för den löpande verksamheten i kommunen. Kommunen har utarbetat en styrmodell - balanserad styrning - som avser styrning av all kommunal verksamhet. Modellen bygger på att koppla den mer traditionella ekonomistyrningen till mål för varje verksamhetsområde. Modellen innebär att kommunfullmäktige för varje verksamhetsområde beslutar om en inriktning och strategi. Utifrån denna utarbetas för varje år prioriterade mål från kommunfullmäktiges sida, liksom lokala mål som beslutas av varje stadsdelsnämnd för varje budgetår. Göteborgs kommun är indelad i 21 stadsdelar som leds av stadsdelsnämnder. Stadsdelarna är av Göteborgs kommun informellt indelade i fyra geografiska regioner; Hisingen, Väst, Nordost och Centrum. De fyra regionerna utgör grunden för de fyra omgångar, som Skolverket indelat inspektionen i, av de till stadsdelsnämnderna delegerade verksamheterna. I kommunens Reglemente för Göteborgs stadsdelsnämnder, beslutad av kommunfullmäktige den 14 maj 1989, med ändringar efter det, framgår av 11 att Stadsdelsnämnd skall var och en inom sitt område handha de uppgifter som enligt skollagen och andra författningar ankommer på skolstyrelse och som avser förskoleklass och grundskola och som ej tillagts annan nämnd. Stadsdelsnämnd skall vidare inom sitt område svara för den förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg som kommunen enligt skollagen är skyldig att tillhandahålla. Stadsdelsnämnd utövar tillsyn över verksamhet beträffande enskild förskola, enskilt fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg. Vissa stadsdelsnämnder har så kallade tillkommande uppgifter som innebär ansvar för vissa uppgifter för hela Göteborgs kommun. Dessa stadsdelsnämnder benämns även resursnämnder. I ovan nämnda reglemente står under rubriken Tillkommande uppgifter för vissa stadsdelsnämnder i 15 t.ex. att Stadsdelsnämnd Högsbo skall för hela staden svara för den verksamhet inom den obligatoriska särskolan som enligt skollagen och andra författningar ankommer på kommun I Göteborgs kommuns budget upptas, inom förskolans och skolans område, ett 20-tal s.k. resursnämndsuppgifter. Biskopsgården är resursnämnd för skolhälsovård. 23

34 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Dessutom kan en stadsdel tilldelas s.k. särskilda uppgifter Biskopsgården har tilldelats den särskilda uppgiften att ansvara för modersmålsundervisningen för ett antal stadsdelar. Stadsdelarna på Hisingen har därutöver kommit överens om att samarbeta kring vissa tjänster inom förskolans och skolans område. Det gäller bl.a. undervisning i svenska som andraspråk och psykologtjänster. Stadskansliet, som är kommunstyrelsens stab, svarar bl.a. för uppföljning av fattade beslut. Den av Stadskansliets enheter, som har ansvar för utbildningsfrågor, benämns Enheten för välfärd och utbildning. Enheten omfattar, förutom gruppen för utbildningsfrågor, välfärdsgruppen, flyktingadministration samt stabsfunktionen ekonomi och IT samordning. Stadskansliet har givit ut en Handbok för kvalitetsredovisning år 2004 inom utbildningsområdet i Göteborgs Stad som redovisar både hur skolornas kvalitetsredovisningar och den kommunala kvalitetsredovisningen skall upprättas. Det framgår av den att respektive stadsdel ansvarar för att dess skolor upprättar kvalitetsredovisningar. I arbetet med kommunens kvalitetsredovisning ingår en del kallad Kvalitetsdialog. Dialogen organiseras och genomförs av Stadskansliet. I varje stadsdel diskuterar 20 personer från förskolan, grundskolan och skolbarnsomsorgen om kvaliteten i verksamheten (varav 1/3 skall vara chefer och 2/3 från verksamheten) under ledning av en extern samtalsledare från högskolan/universitetet. Samtalen dokumenteras och ställs samman genom Stadskansliets försorg. De utvalda från verksamheten skall representera sin verksamhetsform och tala för stadsdelens samtliga enheter. Varje år behandlas några av områdena i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94). För kvalitetsredovisningen 2003 betonades kontinuitet och progression i lärandet Den röda tråden, Delaktighet och inflytande i lärprocess och verksamhet samt Pedagogiskt ledarskap i förskola och skola. År 2004 behandlades särskilt Läromedel och lärmiljöer, Bedömning och betygssättning och Samverkan med omvärlden. Göteborgs kommun bedriver vidare ett kvalitetsarbete med s.k. balanserade styrkort, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar där elever, föräldrar och personal värderat verksamheterna utifrån hur nöjda respektive grupp är med verksamheten utifrån ett antal variabler. Av kommunens skolplan framgår att alla barn och unga i Göteborg skall ha en individuell utvecklingsplan. I samverkan med eleven och hans/hennes föräldrar skall varje elev få en egen plan för sin fortsatta skolgång baserad på elevens egna förutsättningar. Resurser till stadsdelarna fördelas enligt principer fastställda av kommunfullmäktige utgående från befolkningens storlek, sammansättning och levnadsförhållanden. Utifrån det belopp stadsdelsnämnden tilldelas är det sedan stadsdelsnämndens uppgift att fördela resurser till de olika verksamheterna. Stadsdelen gör egna bedömningar och prioriteringar och är således inte beroende av de fördelningsprinciper utifrån vilka de erhållit sin budget. 24

35 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo Utbildningsinspektion i förskoleverksamhet UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever respektive vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Utveckling och lärande Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om kvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, ledningsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

36 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Beskrivning av förskoleverksamheten Förskoleverksamhet för barn boende i Kärra-Rödbo Antal inskrivna barn Förskola 578 Familjedaghem 43 Enskild förskola 34 Förskola annan SDN 10 Förskola i annan kommun 21 Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i september år 2004 har 90 procent av alla barn i Kärra-Rödbo i ålder ett till och med fem år plats i förskoleverksamhet. Av dessa finns 84 procent i någon av stadsdelens förskolor, 6,5 procent i familjedaghem och 5 procent i enskild förskola. Dessutom har 4,5 procent av barnen plats i förskola i annan stadsdel i Göteborgs kommun eller i Kungälvs kommun. Plats till förskola/familjedaghem i Kärra-Rödbo kan erbjudas inom fyra månader. I stadsdelen finns det tre förskoleenheter innefattande nio förskolor med trettio avdelningar samt nio familjedaghem. Därutöver finns det en enskild förskola, som drivs i Svenska kyrkans regi, samt en öppen förskola. Flertalet av stadsdelens förskolor är friliggande och är, förutom de besökta förskolorna, byggda under 1970-talet. Kärra-Rödbo har organiserat förskoleverksamheten och skolan i olika resultatenheter. Barn- och ungdomsplanen och kvalitetsredovisningen omfattar både förskole- och skolverksamheten. Rektorerna för förskoleenheterna ingår liksom skolornas rektorer i stadsdelens ledningsgrupp. Möten genomförs även regelbundet mellan rektorerna för förskola och skola i en barn- och ungdomsgrupp. Skolverket har besökt två förskolor, Stella och Nova, inom förskoleenheten Friarelyckan. Förskolorna Nova och Stella har vardera fem åldersindelade avdelningar i två angränsade byggnader belägna i det snabbt växande området Gerrebacka i norra Kärra. Nova och Stella byggdes under år 2000/2001 respektive 2003 utifrån Reggio Emiliafilosofins tankar och idéer om att miljön utgör ett viktigt inslag i pedagogiken. Genomförandet av inspektionen i förskoleverksamheten Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för granskningen av stadsdelen Kärra- Rödbos förskoleverksamhet har bestått av undervisningsrådet Bosse Jersenius och experten Gunilla Hellner Blixt. Besök i Friarelyckans förskolenhet, förskolorna Nova och Stella genomfördes den 9 september och 21 september

37 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Förskolerapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och de besökta förskolorna, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besök i verksamheten. Rapporten grundar sig också på annan information om förskoleverksamhet i stadsdelen Kärra-Rödbo som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem, via hemsida eller finns publicerat på annat sätt. Den 23 augusti 2004 deltog stadsdelschefen, vissa politiker, skolledning samt företrädare för personalen vid ett möte för att introducera inspektionen i stadsdelen. I förskoleverksamheten i Kärra-Rödbo genomfördes intervjuer med rektorn, biträdande rektorn samt personal- och föräldrarepresentanter på den besökta förskoleenheten. Under besöket gjordes också intervjuer med specialpedagogen för förskoleverksamheten inom Kärra-Rödbo och planeringschefen för förskola/skola. Därutöver gjordes besök i verksamheten. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattningar om verksamheten. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall förskoleverksamheten genom pedagogisk verksamhet erbjuda barn fostran och omvårdnad. I läroplanen för förskolan framgår den värdegrund och de allmänna mål som gäller för förskolan och som är tillämplig även i annan förskoleverksamhet. Förskolan skall påverka barnen att utveckla förståelse för vårt samhälles gemensamma demokratiska värderingar, respekt för allt levande och omsorg om närmiljön. I läroplanen anges också att barnen skall utveckla öppenhet och ansvar samt förståelse för allas lika värde oberoende av kön, social eller etnisk bakgrund. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet med förskolans värdegrund och målen att utveckla dess normer och värden. Intrycken från de besökta förskolorna är att verksamhetens förankring till 1998 års läroplan för förskolan (Lpfö 98) om normer och värden på ett medvetet sätt utgör grunden i det dagliga pedagogiska arbetet. Personalen betonar att värdegrundsarbetet omfattar alla på förskolan, såväl personalgruppen som barngrupperna. De ser sig som viktiga förebilder för barnen genom att på ett tydligt och 3

38 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET ansvarsfullt sätt förhålla sig demokratiskt, både i mötet med barnen och inte minst med varandra. Barnen uppmuntras och får stöd i att sätta ord på sina tankar och åsikter, att visa respekt för olika uppfattningar, att betrakta olikheter som en tillgång, att hjälpa och ställa upp för varandra samt att ge akt på hur man pratar med och om varandra. I Kärra-Rödbos Barn- och ungdomsplan anges att förskolan skall arbeta aktivt och kontinuerligt med värderingsfrågor och med att stödja barnens inflytande och delaktighet. Arbetet har en framträdande plats i förskolornas måldokument och verksamhet. Inspektörerna uppfattar att de besökta förskolorna erbjuder en trygg miljö där barnen verkar trivas, blir väl bemötta, ges möjlighet att påverka och ta ansvar för sin vardag och sitt lärande. Intervjuade föräldrar ger uttryck för samma uppfattning. Balansen för år 2003 visar att tillfrågade föräldrar i Kärra-Rödbo är mer nöjda med barnens trivsel, trygghet och säkerhet jämfört med genomsnittet för stadsdelarna i Göteborgs kommun. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten ger barnen goda möjligheter att utveckla normer och värden i linje med de nationella målen. Barnen uppmuntras och ges stöd att, efter ålder och mognad, utveckla ett demokratiskt och etiskt förhållningssätt, ansvarstagande och förmåga att samspela med andra. 2. Utveckling och lärande Förskoleverksamheten skall bidra till barnens utveckling och lärande. Förskolans läroplan anger flera mål för detta, bland andra att verksamheten skall bidra till att barnen utvecklar en förståelse för sig själva och sin omvärld, sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, sin motorik och sin förmåga att kommunicera med omvärlden. För familjedaghem och öppen förskoleverksamhet skall förskolans läroplan vara vägledande, utifrån de förutsättningar som dessa verksamheter ger. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. I förskoleverksamheten i Kärra-Rödbo läggs stor vikt vid att barnen skall ges möjlighet till ett kreativt, mångsidigt och lustfyllt lärande i en för alla sinnen stimulerande och utmanande miljö. Målen i Lpfö 98 är tydligt vägledande i verksamheten. Lek och skapande ges stort utrymme. Stor vikt läggs vid att barnen utvecklar olika förmågor. Närmiljön och stadsdelens historia och traditioner har en framträdande roll i barnens lärande. Den pedagogiska miljön på de besökta förskolorna stimulerar barnens kreativa förmåga och inbjuder till skapande och lek på många olika sätt. På förskolorna stimuleras och utmanas barnen att utveckla ordförråd och begrepp, förmåga att kommunicera, fantasi, inlevelse, symboltänkande, samarbete och förmåga till problemlösning. Lärande sker i samspel, möten och dialoger, både i planerade former och i vardagssituationer. I den utforskande miljön och tillåtande atmosfären kan barnen pröva, undersöka och utveckla sin självständighet. Samtal om egna och gemensamma upplevelser ger diskussion för vidare frågor och funderingar. Barnen ges möjligheter att upptäcka till exempel matematik i konkreta meningsfulla vardagliga sammanhang. Närheten till skog och natur inspirerar till 4

39 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo utflykter som ger barnen motoriska utmaningar och förståelse för växter, djur och naturens kretslopp. Barnen medvetandegörs om sitt lärande genom förskolornas pedagogiska dokumentation och pedagogernas arbetssätt. På de besökta förskolorna ges konkreta exempel på att den pedagogiska dokumentationen utgör ett levande verktyg i arbetet. Pedagogerna tar mycket foton på barnen i verksamheten. På varje avdelning finns en digitalkamera och en dator för att bearbeta dokumentationen. Bilderna kompletteras med belysande texter. De sätts upp på väggarna, sätts i barnets portfolio och i en pärm för händelser och iakttagelser under veckan samt används i informationsskrifter med mera. Dokumentationen används både på ett instruktivt och kommunicerande sätt tillsammans med barnen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten på ett kreativt och mångsidigt sätt utmanar och stimulerar barnens lust att lära, deras självtillit och utveckling av olika förmågor. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Förskoleverksamheten skall vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Enligt läroplanen för förskolan skall verksamheten bedrivas i demokratiska former. Personalen skall samverka med föräldrar och barn i arbetet med att forma en god miljö för utveckling och lärande. Arbetslaget i förskolan skall bl.a. ansvara för att det utvecklas normer för arbetet och samvaron i den egna barngruppen. Närmare riktlinjer för arbetet för en god arbetsmiljö finns i förskolans läroplan som också skall vara vägledande för övrig förskoleverksamhet. Granskningen gäller hur man i förskoleverksamheten arbetar för en god miljö och för att barns intressen och behov skall ligga till grund för utformningen av miljön. I Kärra-Rödbos Barn- och ungdomsplan anges att förskolan skall arbeta aktivt och kontinuerligt med värderingsfrågor och med att stödja barnens inflytande och delaktighet. Ett aktivt arbete skall bedrivas för att möta flickor och pojkar på likvärdiga villkor. Intrycken från de två besökta förskolorna är att personalen arbetar aktivt och medvetet för att ge barnen möjligheter att påverka och ta ansvar för aktiviteter och sitt lärande samt att agera självständigt. Den pedagogiska miljöns utformning, den pedagogiska dokumentationen, personalens medvetna förhållningssätt och arbetssätt stödjer detta. När verksamheten planeras och genomförs läggs stor vikt vid barnens intressen och behov. Olika förutsättningar ges för barnen att göra sina röster hörda; enskilt, i mindre grupp och i storgrupp. Den inre och yttre miljön görs tillgänglig för barnen att använda sig av på ett självständigt sätt. Barnen görs delaktiga i beslut och involveras i förändringar av förskolans miljö. Personalen på förskolorna arbetar medvetet för att skapa en trygg psykosocial miljö för barnen, både i ett förebyggande perspektiv och genom att samtala med barnen när konfliktsituationer uppstår. På de besökta förskolorna ges barnen stöd i att sätta ord på sina tankar och känslor samt finna lösningar och lära av uppkomna situationer. Händelsen följs upp med barnen och med barnens föräldrar. Personalen samtalar även med föräldrarna om den värdegrund och 5

40 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET det förhållningssätt förskolan står för enligt Lpfö 98. Personalen för kontinuerliga samtal i en öppen och tillåtande atmosfär för att säkra och utveckla sin egen demokratiska och etiska plattform samt en god psykosocial miljö för både barn och vuxna. I kommunen pågår projektet JÄMT i Göteborg i syfte att utveckla förskolornas jämställdhetsarbete. I Kärra-Rödbo deltar två arbetslag på två förskolor i projektet, däribland pedagogerna på en avdelning på de besökta förskolorna. Utbildningen bidrar till diskussioner och reflektioner i arbetslaget över förhållningssättet till pojkar och flickor. Arbetslagets pedagogiska arbete genomsyras av ett jämställdhetsperspektiv, där både barnens och pedagogernas föreställningar om manligt och kvinnligt utmanas och vidgas. Föräldrarna görs delaktiga i arbetet. Erfarenheterna från JÄMT-projektet kommer övriga arbetslag till del bland annat på arbetsplatsträffar. Förskolorna strävar efter en aktiv kontakt med föräldrarna och att de skall känna sig delaktiga i verksamheten. Tydlig information och dokumentation - om förskolans mål, innehåll, arbetssätt, organisation, samverkansformer, praktiska frågor samt aktuella händelser och situationer i barnens vardag - är tillgänglig för föräldrarna. Föräldrarna inbjuds att vara tillsammans med barnet i verksamheten. Föräldragruppen ger uttryck för att personalen är lyhörd för synpunkter. De anser att framförda brister åtgärdas, men efterfrågar också ett större gehör för synpunkter på till exempel planeringen av tretimmarsbarnens vistelsetid. Föräldraråd finns vid samtliga förskoleenheter. Det är ett forum där föräldrar, rektorn och personalrepresentanter träffas två gånger per termin för information och synpunkter om övergripande frågor i förskolans verksamhet, som till exempel budget, mål, planering, kvalitetsredovisning, miljö och säkerhet. Protokoll läggs ut på enhetens hemsida. Föräldramöten och utvecklingssamtal genomförs en gång per termin. Föräldrars synpunkter om verksamheten inhämtas årligen genom Balansen. Kvalitetsmätningen för år 2003 visar att tillfrågade föräldrar i Kärra-Rödbo är mer nöjda med sina möjligheter till delaktighet och inflytande jämfört med genomsnittet för samtliga stadsdelar i Göteborgs kommun. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten gör ett mycket bra arbete för att skapa en trygg psykosocial miljö och för att barnens intressen och behov skall ligga till grund för verksamhetens innehåll och utformning. Föräldrarna ges goda möjligheter till inblick i verksamheten och kan ge uttryck för synpunkter genom tydlig information, konkret dokumentation samt formella och vardagliga forum för samtal och samverkan. 6

41 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo 4. Pedagogisk verksamhet Förskoleverksamheten skall utgå från varje barns behov och utformas av personalen i samspel med barnen. Arbetet skall ske i ett nära samarbete med hemmen. Bestämmelser i skollagen, förskolans läroplan och Skolverkets allmänna råd för familjedaghem och öppen förskola ger också riktlinjer och vägledning. Bestämmelserna gäller t.ex. omfattningen i tid, stöd till barn med svårigheter, samverkan med föräldrarna respektive med förskoleklass, skola och fritidshem. Läroplanen anger riktlinjer för förskolans pedagogiska verksamhet för att främja barnens utveckling och lärande. Läroplanen skall vara vägledande även för övrig förskoleverksamhet. Granskningen riktas mot hur man i förskoleverksamheten arbetar i riktning mot målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Förskoleverksamheten i Kärra-Rödbo planeras och genomförs med tydlig koppling till Lpfö 98. I de besökta förskolornas lokala måldokument lyfts både Lpfö 98 och stadsdelens Barn- och ungdomsplan fram som grunder för verksamheten. Förskolans kunskapssyn och syn på lärande speglar tydligt dem som uttrycks i Lpfö 98. Lpfö 98 är ett levande dokument i verksamheten, den finns tillgänglig för föräldrarna, den refereras till i måldokument, dokumentation och i intervjuer med personal och ledning. Ett temaorienterat arbetssätt tillämpas inom förskolorna i Kärra-Rödbo, med pedagogisk förankring i Loris Malaguzzis filosofi om barns lärande (Reggio Emilia) och Howard Gardners teori om multipla intelligenser, i syfte att barnens lärandeprocess skall vara aktiv, mångsidig och sammanhängande. Ett flerårigt samarbete pågår med Reggio Emilia i Italien. Det temaorienterade arbetet utvecklas och fördjupas successivt enligt pedagogerna. Förskoleverksamheten präglas av ett medvetet pedagogiskt reflekterande förhållnings- och arbetssätt. På de besökta förskolorna läggs stor vikt vid att skapa en inbjudande och lockande miljö och att utveckla pedagogernas lyhördhet för barnens olika intressen och sätt att lära. Genom olika utmaningar främjar pedagogerna barnens allsidiga utveckling där alla sinnen omfattas. Barnen ges möjligheter till lek och samspel både inne och ute, att skapa och kommunicera med olika uttrycksformer samt att forma och konstruera med olika material och tekniker. Kunskap och lärande diskuteras i arbetslagen på de besökta förskolorna, som har en tydlig mötesorganisation med olika grupperingar för bevakning och utveckling av den pedagogiska verksamheten. Två pedagoger är delvis frikopplade från arbete i barngruppen för att som utvecklingsförstärkare stödja den pedagogiska utvecklingen på förskolan. Förskolorna har också en ateljépedagog som under delar av veckan arbetar med olika skapande aktiviteter tillsammans med barn och pedagoger. Barnens lärande och utveckling följs och dokumenteras, bland annat genom portfolios och individuella utvecklingsplaner. På de besökta förskolorna har varje barn en egen portfolio, såväl i pappersform som i digital form. Olika underlag samlas in i form av teckningar, foton, intervjuer och observationer. Dokumentationen utgör enligt pedagogernas uppföljning ett viktigt stöd för att 7

42 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET synliggöra barnens läroprocesser och utveckling, relatera till Lpfö 98 och förskolans vision/mål och utveckla det pedagogiska förhållningssättet. På de två besökta förskolorna ges föräldrarna fortlöpande information om barnens utveckling och lärande samt om verksamhetens syfte och innehåll. Det sker genom den pedagogiska dokumentationen, månadsbrev, utvecklingssamtal och föräldramöte en gång per termin. Balansen för år 2003 visar att tillfrågade föräldrar i Kärra-Rödbo är mer nöjda med förskolans pedagogiska arbete för att stödja och stimulera barnets lärande och utveckling jämfört med genomsnittet för stadsdelarna i Göteborgs kommun. Rektorerna har tydligt ansvar för att de barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling ges den omsorg och stöd som deras speciella behov kräver. En för förskolorna i Kärra-Rödbo gemensam handlingsplan har upprättast för att identifiera och åtgärda behov av särskilt stöd. Handlingsplanen anger mål, ansvar, handläggning och uppföljning/utvärdering. Av planen framgår att förskolorna skall upprätta åtgärdsprogram. Exempel på förskolors åtgärdsprogram visar att mål och åtgärder anges på organisations-, grupp- och individnivå samt att uppföljnings- och utvärderingstidpunkter anges. Uppföljning av stödinsatser sker vid behov eller minst två gånger per år på enhetsnivå. Förskolenheterna har gemensamt anställt en specialpedagog för handledning och konsultation till arbetslagen. Specialpedagogtjänsten har funnits i ungefär ett år och det finns behov av att tydliggöra ansvar och uppgift, vilket kommer att ske i rektorsgruppen. Samarbete sker med socialtjänst och barnavårdscentral när så krävs. Barn med funktionshinder bereds plats i vanliga förskolegrupper. Råd och stöd ges från habiliteringens personal och vid behov har rektorn möjlighet att också anlita förskolornas specialpedagog. Enligt Lpfö 98 skall förskolan bidra till att barn med annat modersmål än svenska ges möjlighet att utveckla modersmålet. Av intervjuerna framgår att behovet är litet i Kärra-Rödbo men tillgodoses när så krävs. Sammansättningen av barngrupperna varierar på de olika förskolorna. Ansvaret för att besluta om barngruppernas storlek och sammansättning är delegerat till rektorn. De besökta förskolorna har valt en åldersindelad organisation där pedagogerna följer barnen. Syftet är att utveckla en pedagogisk lärmiljö som bättre möter barnens olika behov. Åldersindelningen har enligt pedagoger och rektorn givit goda effekter för barnens lärande, utveckling, samspel och lek. Den har också bidragit till ett nytänkande i det pedagogiska arbetet. Däremot uppstår vissa svårigheter att hålla samman grupperna när nya förutsättningar uppstår, till exempel när många yngre barn skall beredas plats samtidigt. Föräldrarna är i stort sett positiva till de åldersindelade grupperna. Föräldrar som har barn i grupper med en snedfördelad åldersstruktur, det vill säga många små barn, påtalar att en långsiktig planering för barnens övergång mellan avdelningarna försvåras. På övriga förskolor finns grupper för barn i ålder ett till och med fem år, ett till och med tre år samt tre till och med fem år. Det finns rutiner för förskolebarnens övergång till förskoleklassen men i övrigt sker samverkan mellan förskolan och förskoleklass, fritidshem respektive skola i begränsad omfattning. Samverkan mellan förskolornas specialpedagog och sko- 8

43 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo lornas specialpedagoger har inte fungerat under det senaste året enligt de rutiner som är upprättade, vilket kommer att åtgärdas. Behovet av en ökad samverkan mellan verksamheterna lyfts fram i lokala måldokument, kvalitetsredovisningar och i intervjuer med verksamhetsföreträdare. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten är anpassad efter barnens behov och i linje med de nationella målen. Verksamheten präglas av helhet och variation och en medveten pedagogisk förankring. Barnens utveckling och lärande följs upp utifrån målen i Lpfö 98 tillsammans med barn och föräldrar. Förskoleverksamhetens samverkan med förskoleklass, skola och skolbarnomsorg behöver fördjupas och utvecklas för att säkra varje barns behov av stöd och progression i lärandet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunen har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnomsorgen och skolväsendet på lokal nivå. Kommunen är också huvudman för de flesta verksamheterna. Kommunens uppgifter inom förskoleverksamheten fullgörs av den eller de nämnder som kommunfullmäktige bestämmer. Läroplanen för förskolan lägger tydliga ansvarsområden på arbetslagen för förskolans inre arbete. Sammantaget har dessa skyldigheter att se till att rätten till omvårdnad och pedagogisk verksamhet tillgodoses. Enskilda förskolor har ett motsvarande ansvar, med kommunen som tillstånds- och tillsynsansvarig. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis verksamhetens ledning, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i den pedagogiska verksamheten, dess förutsättningar och arbetssätt samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelsnämnden i Kärra-Rödbo har en gällande Barn och ungdomsplan för åren Den omfattar förskola och skola. I planen fördjupas och konkretiseras prioriterade områden utifrån verksamhetsområde och lokala förutsättningar. På enheterna upprättas lokala måldokument, både på enhets- och arbetslagsnivå, med utgångspunkt från nationella och lokala mål. Förskolenheterna upprättar årliga kvalitetsredovisningar. Där redovisas nyckeltal avseende ekonomi, personal och prestationer, resultat från Balansen. Vidare görs en sammanställning av arbetslagens mål- och utvärderingsområden avseende genomförande, resultat och måluppfyllelse. Därutöver görs en sammanfattande redovisning av verksamhetens styrkor och förbättringsområden. Kvalitetsredovisningarna bygger på arbetslagens utvärderingar. Samverkan sker bland annat med föräldraråden på enheterna. Enheternas kvalitetsredovisningar läggs ut på kommunens hemsida. Muntlig redovisning och avstämning sker årligen med förvaltningsledning och nämnd. Kvalitetsredovisningarna används som utgångspunkt i den fortsatta planeringen av förskolornas verksamhet. Förskoleenheterna leds av rektorer. Genom olika lösningar har det pedagogiska och administrativa ledningsansvaret renodlats. Rektorerna har pedagogisk utbildning och är väl förtrogna med verksamheten genom flerårig erfarenhet från barnomsorg och ledningsansvar på förskolor. Rektorerna ingår i förvaltningens ledningsgrupp. I förvaltningsledningen finns en planeringschef för förskola/skola med övergripande samordningsansvar. Möten genomförs regelbundet mellan rektorerna för förskola och skola i en barn- och ungdomsgrupp. 9

44 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Den pedagogiska dokumentationen är väl utvecklad och används på ett medvetet sätt i syfte att synliggöra barnens läroprocesser - för barnen, föräldrarna och pedagogerna - och ge föräldrarna inblick i verksamheten. Dokumentationen ger pedagogerna kunskap om barnens intressen, utveckling och aktiviteter. Den bidrar till att stärka samspelet i barngruppen och ger underlag till nya samtal. Den är utgångspunkt för pedagogernas reflektion, lärande och utveckling av verksamheten. Dokumentationen används på både ett instruktivt och kommunicerande sätt. Den har för pedagogerna bidragit till att tydliggöra innehållet i förskolans uppdrag i förhållande till den dagliga verksamheten. I Kärra-Rödbo pågår ett aktivt arbete för att utveckla individuella utvecklingsplaner (IUP) för barn/elever i förskolan och skolan. Inom förskolorna i Kärra- Rödbo har individuella utvecklingsplaner prövats under ett par år. Sedan hösten 1997 pågår utvecklingsprojektet 7 intelligenser och 100 språk inom skola, förskola, fritidshem och familjedaghem inom Kärra-Rödbo. Målsättningen med projektet är att utveckla kreativa arbetssätt och ett mångsidigt lärande samt att skapa kontinuitet i ett 1-16 års perspektiv. Projektet har vunnit stort genomslag inom förskoleverksamheten och bidragit till att utveckla det temainriktade arbetssättet. Kärra-Rödbo har rutiner för tillsynen av den enskilda förskolan som drivs i Svenska kyrkans regi och i nära samarbete med den kommunala förskoleverksamheten. Förskolan arbetar efter målen i Barn- och ungdomsplanen. Personalen deltar i fortbildning och pedagogiska caféer. Tillsyn genomfördes år 2003 av planeringschefen för förskola/skola och planeras att genomföras vart annat år. Ett förslag till en för Göteborgs kommun gemensam tillsynsblankett har nyligen presenterats. Redovisning av verksamhet och ekonomi inlämnas årligen. Täta kontakter och närhet uppges ge en kontinuerlig inblick i förskolans verksamhet. Delegationsordningen anger de beslut nämnden delegerat. Uppgift om återrapportering av beslut till nämnden framgår. Personalen informeras vid anställningen om bestämmelserna om sekretess och offentlighet och anmälningsplikt till socialtjänsten. På den besökta förskoleenheten informeras föräldrarna i förskolans informationsskrifter om vad dessa bestämmelser innebär. Det råder dock vissa oklarheter, på flera nivåer inom verksamheten, beträffande sekretesslagstiftningens tillämpning. Det finns upparbetade rutiner för synpunkter och klagomål. Gemensamma blanketter är framtagna. Ansvarig för mottagande och hantering av klagomål är rektorn. Inlämnade synpunkter och klagomål skall utgöra underlag för enheternas förbättringsarbete. Rektorn gör registerkontroll vid nyanställningar, både vid tillsvidareanställningar och vid vikariat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorerna är förtrogna med både uppdraget och verksamheten. Kopplingen till Lpfö 98 är tydlig i de lokala måldokument och kvalitetsredovisningar inspektörerna tagit del av. Det finns en tydlig struktur för planering, uppföljning, utvärdering och redovisning av 10

45 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo verksamheten, som verkar på ett utvecklingsfrämjande sätt. Inspektörerna konstaterar att kunskapen om sekretesslagens tillämpning behöver förbättras. 6. Tillgång till pedagogisk verksamhet och omsorg Varje kommun svarar enligt skollagen för att barn som är bosatta i Sverige och stadigvarande vistas i kommunen erbjuds förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Förskoleverksamheten omfattar förskola, familjedaghem och öppen förskola. Barn skall erbjudas plats i så kallad allmän förskola, från och med höstterminen det år då det fyller fyra år. Förskoleverksamhet skall tillhandahållas barn som fyllt ett år i den omfattning det behövs med hänsyn till föräldrarnas förvärvsarbete eller studier eller barnets egna behov. Barn till föräldrar som är arbetslösa eller föräldralediga skall tillhandahållas förskoleverksamhet i viss omfattning. Kommunen skall erbjuda plats i förskoleverksamhet utan oskäligt dröjsmål då föräldrar anmäler behov av sådan. Granskningen gäller om möjlighet till förskoleverksamhet finns i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till förskoleverksamhet behandlas. Plats till förskola/familjedaghem i Kärra-Rödbo kan erbjudas inom fyra månader. Dock kan inte förstahandsvalet tillgodoses fullt ut. Tillgången till plats på den besökta förskoleenheten i området Gerrebacka täcker inte behovet men plats kan erbjudas på någon av de andra förskolorna i centrala Kärra. Önskemål om omsorg under kvällar, nätter och helger tillgodoses för närvarangenom en av kommunen anställd barnskötare. Plats kan vid behov även erbjudas på nattöppna förskolor i andra stadsdelar. En tjänsteman på stadsdelsförvaltningen administrerar platsönskemål och placeringsbeslut, vilket även innefattar plats för barn i behov av särskilt stöd. Platsönskemål och lediga platser följs kontinuerligt upp för att säkerställa att alla barn får plats inom fyra månader. Rektorn ansvarar för placeringar av nya barn och för att barnen ges den omsorg och det stöd som deras speciella behov kräver. Stadsdelsförvaltningen får via barnavårdscentralen och individ- och familjeomsorgen kännedom om barn i behov av särskilt stöd, som behöver anvisas plats. De bedömer att det inte krävs ytterligare uppsökande verksamhet för att erbjuda plats till barn som behöver särskilt stöd i sin utveckling. Förskolegrupperna omfattar även allmän förskola för fyra- och femåringar samt barn till arbetssökande och föräldralediga. Plats tillhandahålls under tre timmar per dag eller 15 timmar per vecka. Hur tiden förläggs avgörs på varje förskola. Förutom barn till arbetslösa föräldrar delar två tretimmarsbarn på en plats, vilket innebär ett högre antal barn i grupperna. Förläggningen av barnens vistelsetider har enligt personal och föräldrar en påtaglig betydelse för verksamheten. I Kärra-Rödbo finns en öppen förskola som är belägen i friliggande lokaler i ett parkområde i centrala Kärra. Verksamheten är öppen fem dagar i veckan mellan klockan 9-13 och har i genomsnitt besökande per dag. Göteborgs kommun tillämpar maxtaxa. Införandet av maxtaxa medförde en ökning av den genomsnittliga vistelsetiden, främst under det första året. Personalbemanningen har inte ökat på motsvarande sätt vilket, enligt stadsdelsnämndens årsrapport år 2003, har fått konsekvenser för barn och personal. 11

46 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Göteborgs kommun tillhandahåller övergripande information till föräldrar om vilka verksamheter som finns att tillgå, öppethållande, anmälan till plats och platserbjudande, avgifter, rättigheter och skyldigheter samt synpunkter på verksamheterna från kvalitetsmätningen Balansen. På den besökta förskoleenheten lämnas tydlig information till föräldrarna om förskolans mål, innehåll, arbetssätt, organisation, samverkan och olika praktiska frågor. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kärra-Rödbo tillhandahåller förskoleplats i den omfattning som de statliga bestämmelserna föreskriver. Kärra-Rödbo tillhandahåller på olika nivåer och via olika kanaler en aktuell och tydlig information om förskoleverksamheten. 7. Resurser Kommunen och förskoleverksamhetens respektive förskolans ledning beslutar hur och med vilka resurser verksamheten skall genomföras för att den skall ha den kvalitet som de nationella bestämmelserna i skollagen och läroplanen för förskolan anger. I skollagen finns bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, barngruppernas sammansättning, tillgång till ändamålsenliga lokaler och utrustning som behövs för den pedagogiska verksamheten, omsorgen om barnen och barnens lek och vila. Vid inspektionen granskas dessa och andra förutsättningar för att bedriva en pedagogisk verksamhet av god kvalitet. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Varje rektor beslutar inom den ekonomiska ramen om personalbemanning, gruppstorlek och gruppsammansättning. Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i Kärra-Rödbo finns det 4,2 förskolebarn inskrivna per årsarbetare i förskolorna i oktober år I Skolverkets statistik för år 2004 var genomsnittet för riket 5,4 barn och för Göteborgs kommun 5,1 barn. Det faktiska antalet barn i grupperna i september år 2004 varierar - på de besökta förskolorna mellan 16 till 29 barn och på övriga förskolor mellan 13 till 23 barn. Det innebär i genomsnitt 21,7 barn per avdelning på de besökta förskolorna respektive 19,4 på stadsdelens förskolor, vilket är högre än genomsnittet för riket respektive för Göteborgs kommun. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 var riksgenomsnitt 17,2 barn och genomsnittet för Göteborgs kommun 16,8 barn. Ålderssammansättningen i förskolegrupperna varierar. De två besökta förskolorna har sedan hösten år 2002 valt en åldersindelad organisation för barn i ålder ett år, ett till och med två år, tre år, fyra till och med fem år. På övriga förskolor finns avdelningar för barn i ålder ett till och med fem år, ett till och med tre år samt tre till och med fem år. 12

47 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo Tabellen nedan visar barngrupper i förskolan i Kärra-Rödbo i september Åldersfördelning Antal grupper Antal barn per grupp Upp till 3 år år Från 3 år Nedanstående diagram åskådliggör spridningen av barngruppernas storlek. Varje stapel motsvarar en barngrupp och barnantalet i respektive grupp kan utläsas mot skalan till vänster. Av diagrammet framgår att en tredjedel av grupperna omfattar 20 barn eller fler. Barngruppernas storlek i stadsdelen Kärra - Rödbo Antal barn Antal grupper Föräldrarna på den besökta förskoleenheten påtalar att barngruppernas storlek utgör en säkerhetsrisk vid eventuell brand och medverkar till en mindre hälsosam miljö för barnen på grund av hög ljudnivå. Stadsdelsgemensam uppföljning och utvärdering av hur förskolegruppernas sammansättning och storlek påverkar förskolornas kvalitet och säkerhet genomförs inte. Förskolepersonalens utbildningsnivå är högre än genomsnittet för riket och Göteborgs kommun, avseende pedagogiskt högskoleutbildad personal. Enligt Skolverkets statistik för år 2004 fanns det i genomsnitt 51 procent årsarbetare med pedagogisk högskoleutbildning i riket respektive 50 procent i Göteborgs kommun. Vidare fanns det i genomsnitt 44 procent årsarbetare med annan utbildning för arbete med barn i riket respektive 47 procent i Göteborgs kommun. Enligt uppgifter från stadsdelsförvaltningen i Kärra-Rödbo i september år 2004 är andelen utbildade förskollärare 55 procent och 40 procent är utbildade barnskötare. På den besökta förskoleenheten är personalens utbildningsnivå högre 62 procent har förskollärarutbildning och 38 procent har barnskötarutbildning. Varje förskoleenhet upprättar kompetensutvecklingsplaner på enhets- och individnivå. Förskolorna är stängda under fyra studiedagar per år. Personalen på förskolorna deltar i pedagogiska caféer gemensamma för förskoleverksamheten och skolan cirka fem gånger per år. 13

48 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Flertalet av stadsdelens förskolor är friliggande med egna uteplatser och är förutom de besökta förskolorna byggda under 1970-talet. Tre av förskolorna består av endast en avdelning och har verksamheterna förlagda i en villa, i ett flerfamiljshus och i en förvaltningsbyggnad. Två av dessa förskolor saknar egna uteplatser men har tillgång till utelek på närbelägna förskolors gårdar. Samtliga förskolor har gångavstånd till grön- och naturområden. Lokaler, utemiljöer och pedagogiskt material är enligt ledningen ändamålsenliga, tillgängliga för funktionshindrade/rullstolsburna och enligt intervjuade föräldrar med något undantag i gott skick. Balansen för år 2003 visar att tillfrågade föräldrar i Kärra- Rödbo är mer nöjda med förskolemiljön jämfört med genomsnittet för stadsdelarna i Göteborgs kommun. Lokalerna på de besökta förskolorna är relativt nya och byggda utifrån ett medvetet pedagogiskt synsätt (Reggio Emilia). Miljön är utmanande och estetiskt tilltalande. Den är föränderlig och ger möjligheter till mötesplatser. Många fönster ger mycket ljus och skapar kontakt mellan inne och ute. Många små rum och tillgängligt stimulerande material ger utrymme för varierande former av lek och aktiviteter. Lokalerna inrymmer ateljéer för skapande aktiviteter. Möbleringen och val av material är anpassade efter barnens behov och förtydligar rummens funktioner för barnen. Resurserna fördelas till förskoleenheterna med en ersättning per prestation barnpeng som skall täcka samtliga kostnader förutom lokaler. Särskilda medel för barn i behov av särskilt stöd utgår ej. Prestationsersättningen baseras på barnens ålder i nivåerna ett till och med tre år respektive fyra till och med fem år och reduceras om barnet har plats enligt lagen om allmän förskola eller föräldraledighet. Resursfördelningen baseras på 20 barn per grupp och 3,5 årsarbetare. Ersättning utgår till förskoleenheten så snart barnet börjar. Resursfördelningssystemet och förskoleenheternas storlek möjliggör ett flexibelt nyttjande av budgeten enligt rektorn. Inspektörerna konstaterar att resursfördelningssystemet och behovet av förskoleplats är styrande för förskolegruppernas sammansättning och storlek. På de besökta förskolorna är efterfrågan på plats mycket stort. En hög andel små barn i behov av plats och ett stort antal tretimmarsbarn medför att antalet barn i grupperna är högt. Syftet med förskolornas åldersindelade organisation och möjligheter att göra en långsiktig planering inför övergångarna mellan avdelningarna försvåras, enligt föräldrarna, som också har synpunkter på planeringen av tretimmarsbarnens vistelsetider. Inspektörerna bedömer att pedagogerna utbildningsnivå och kompetens har stor betydelse för att den pedagogiska verksamheten ändå håller hög pedagogisk kvalitet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att förskoleverksamheten i Kärra-Rödbo stadsdel i flera avseenden ges goda förutsättningar att genomföra sitt uppdrag. Inspektörerna konstaterar dock att många förskolegrupper är betydligt större än riksgenomsnittet och efterfrågar en intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet. Inspektörerna vill påpeka att justitieombudsmannen i ett beslut den 19 november 2001 (dnr ), när det gäller planeringen av personalutbildning vid förskola och fritidshem, uttalat att det är angeläget att kommunen eftersträvar att personalutbildningen förläggs på ett sådant sätt att inte hela verksamheten 14

49 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Förskoleverksamheten i stadsdelen Kärra-Rödbo behöver stängas. I vart fall måste kommunen kunna erbjuda godtagbara alternativ vad beträffar barntillsynen under de aktuella utbildningsdagarna. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att förskoleverksamheten i Kärra-Rödbo övergripande är av mycket god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - samverkan med förskoleklass, skola och skolbarnomsorg för att säkra varje barns behov av stöd och progressionen i lärandet, - verksamhetens kunskap om sekretesslagens tillämpning samt - intern analys av hur resursfördelningen påverkar kvalitet och säkerhet i förskolans verksamhet. Datum Ort Göteborg Bosse Jersenius Gunilla Hellner Blixt 15

50 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Utbildningsinspektion i Klarebergsskolan, grundskola 4 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

51 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Klarebergsskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Grundskola 438 Särskola 4 Klarebergsskolan är en av tre grundskolor i stadsdelen Kärra-Rödbo i Göteborgs kommun. Utbildningen vid skolan omfattar det läsår inspektionen genomförs årskurserna 4 9. Dock finns det vid tillfället för inspektionen ingen årskurs 5. Skolan är byggd 1977 som en skola för årskurserna 7 9. Den är integrerad i byggnaderna i Kärra centrum och har direkt närhet till affärer, restauranger, simhall, bibliotek och fritidsgård. Till sin utformning är skolan uppförd i ett plan med inre ljusgårdar. Dessa ljusgårdar ger för inspektörerna ett intryck av att vara igenvuxna och outnyttjade byggdes skolan om för att med en förändrad rumsfördelning anpassas till fyra hemområden, vilka kallas nav. Ett av naven anpassades då för att ta emot de yngre eleverna. Skolan tar emot nya elever varje höst och deras ålder kan variera beroende på såväl skolans som den närliggande Lillekärrsskolans kapacitet. Den del av Klarebergsskolan som kallas D-navet har enbart elever i de yngre åldrarna. Vid tillfället för inspektion har skolan i A-, B-, och C-navet elever i årskurserna 6 och 8 respektive årskurserna 7 och 9. Tanken från skolans sida är att denna organisation skall innebära att de yngre eleverna får vara avskilda i D-navet. Samtidigt som en anda av mentorskap skall infinna sig genom att de andra naven har en organisation som innebär att äldre elever kan tjäna som förebilder för yngre. Kärra-Rödbo har en ledningsorganisation för förskoleverksamheten samt en för skolan och skolbarnsomsorgen. Stadsdelens Barn- och ungdomsplan och kvalitetsredovisning omfattar både förskole- och skolverksamheten. Rektorerna för förskole- respektive skolverksamheten ingår i stadsdelens ledningsgrupp. Samtliga skolor inom Kärra-Rödbo stadsdel ligger inom gångavstånd i Kärra centrum. Eleverna bor i olika delar inom stadsdelen och har mer eller mindre lång skolväg. Genomförandet av inspektionen i Klarebergsskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Klarebergsskolan har bestått av undervisningsråden Agneta Kristensson och Ulla-Britt Norin. Besök i Klarebergsskolan inleddes den 14 september 2004 och avslutades den 15 september Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

52 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Klarebergsskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. Den 23 augusti 2004 deltog stadsdelschefen, vissa politiker, skolledning samt företrädare för personalen vid ett möte inför inspektionen i stadsdelen. I Klarebergsskolan genomfördes intervjuer med elever, personal och föräldrar. Besök i skolans olika verksamheter ägde också rum. Under besöket fördes spontana samtal med elever och personal samt hölls en intervju med elevhälsoteamet. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattning om verksamheten. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheterna ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. Klarebergsskolan beskriver i sin arbetsplan en målsättning om att skolan skall vara en plats där alla elever oavsett kön, etniskt ursprung eller religion skall ges samma möjligheter att utvecklas utifrån sina personliga förutsättningar. I planen beskrivs också hur alla vuxna skall agera när någon elev verkar fara illa. Vid tillfället för inspektionen iakttar inspektörerna hur rektorn tydligt griper in och för samtal med en elev kring vikten av att kunna uppföra sig väl. I Klarebergsskolan noterar inspektörerna att det i skolan är lugnt och att eleverna beskriver att de upplever att skolan är positiv och trygg. Eleverna ger ett intryck av att vara vana vid att diskutera, föra fram sina åsikter samt lyssna och visa respekt för varandra. Dock berättar de att det inte alltid är så att alla elever 3

53 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET upplever skolmiljön som trygg. Det är inte heller så att alla elever känner att lärarna alltid finns till hands, utan snarare beskriver eleverna att det kan inträffa händelser som vissa av lärarna inte vet om. Inspektörerna menar att flera av lärarna vid tillfället för inspektionen bemöter eleverna på ett respektfullt och personligt sätt. Vid skolan finns lärare som genom sitt respektfulla bemötande av eleverna tränar dem i att utveckla sin egen förståelse för alla människors lika värde. Dock ser inspektörerna inga egentliga exempel på att eleverna får ta ansvar över sitt eget lärande. Eleverna beskriver att de till viss del upplever att de med stigande ålder får ett ökat ansvar, men de kan inte ge exempel på detta. Resultat inom ramen för normer och värden efterfrågas till viss del av nämndens politiker genom att elevernas grad av trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är det sammanvägda elevindexet för Klarebergsskolans elever 72 vad gäller trivsel och 78 vad gäller trygghet. Dessa siffror kan ställas mot kommunens resultat som är 74 respektive 79. Sammanfattningsvis är eleverna vid Klarebergsskolan trygga och kan ta ansvar för att verka i en demokratisk miljö. Arbetet med att ge eleverna ett allt större inflytande över sitt eget lärande till arbetssätt, arbetsform och innehåll bör dock förbättras. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Två gånger per år har rektorn i uppgift att till nämnden rapportera skolans resultat avseende engelska, matematik och svenska. Enligt Klarebergsskolans egna uppgifter ser betygsstatistiken för elever som slutat årskurs 9 vårterminen 2004 ut som följer: procent av eleverna når målen i matematik, - 98 procent av eleverna når målen i svenska, - 96 procent av eleverna når målen i engelska. Resultaten av Skolverkets nationella prov för Klarebergsskolans elever år 2004 visar att: - 87 procent av eleverna når godkänd nivå i matematik, - 89 procent av eleverna når godkänd nivå i svenska, - 91 procent av eleverna når godkänd nivå i engelska. 4

54 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Skolverkets statistik visar att skolans resultat med avseende på elevernas meritvärde efter avslutad grundskola de senaste tre åren är något varierande: , , ,1 Att följa upp och dokumentera elevernas kunskaper med hjälp av portfolio som den avlämnande skolan Lillekärrskolan har börjat arbeta med, är ännu inte något som följs upp vid Klarebergsskolan. Enligt de intervjuade föräldrarna är de trygga med att lärarna vet vad eleverna kan och skall kunna. Dock är eleverna oroade över många och täta lärarbyten. Eleverna menar att det tar tid för lärare att lära känna dem och att de täta lärarbytena kan leda till att elevernas kunskaper inte är kända för de nytillkomna lärarna. Några lärare har presenterat målen i kursplanerna för eleverna i samband med undervisningen eller vid utvecklingssamtalen. Andra lärare bedömer, enligt föräldrarna, hur barnet ligger till i klassen och presenterar inte vilka mål som undervisningen syftar till att sträva mot eller uppnå. Under läsåret 2004/2005 genomförs ett omfattande arbete med individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Intresset kring individuella utvecklingsplaner har varit stort och en referensgrupp har bildats i Kärra-Rödbo, med representanter från förskola och skola. Referensgruppen har varit på ett antal utbildningsdagar och har som syfte att samordna och implementera arbetet med individuella utvecklingsplaner i stadsdelen. Vid skolan finns vad man kallar Kunskapsverkstaden och där kan elever få stöd för att nå målen. Enligt elevhälsoteamet är besöksfrekvensen där betydligt högre när eleverna har fått vad skolan kallar betygsvarning. Detta innebär att lärarna vid mitten av terminen meddelar eleverna om de riskerar att inte få betyg. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Klarbergsskolan utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmen (Lpo 94) och kursplanerna. Skolan bör dock förbättra sina rutiner för att kontinuerligt följa upp och analysera alla elevers kunskapsutveckling i samtliga ämnen. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. 5

55 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET I stadsdelen Kärra-Rödbo finns en ungdomsnämnd med representanter från skolorna i stadsdelen som har sina möten på stadsdelskontoret. Klarbergsskolan har liksom övriga skolor med elevrepresentanter i denna nämnd. Vid skolan finns såväl klassråd som elevråd. Det finns också ett skolråd där representanter för föräldrar tillsammans med skolledning kan diskutera aktuella frågor. I Klarebergsskolan noterar inspektörerna att det finns miljöer som främjar tryggheten för eleverna. Lokalmässigt finns skåp och vissa gemensamma miljöer i de s.k. naven och detta innebär att eleverna tillbringar den mesta tiden i sitt nav. Där har också lärarna sina arbetsplatser, men inspektörerna ser inga direkta eller spontana möten mellan elever och lärare utanför den schemalagda undervisningstiden. Enligt intervjuade elever ser de inte som självklart att de kan möta sina lärare i navet och de har inte heller tillåtelse att besöka ett annat nav. Detta upplever eleverna att de ibland har behov av. Skälet till att eleverna inte helt fritt får besöka varandra i naven är, enligt rektorn, tanken på att hemområdena i första hand skall ses som undervisningsmiljöer. Eleverna har andra gemensamma utrymmen på skolan där man kan mötas under skoldagen. Inspektörerna bedömer att utemiljön inte är direkt stimulerande och inte främjar rörelse, lek och lärande. Dessutom har en stor del av lekytan tagits i anspråk för den pågående byggnationen av Lillekärrskolan. Detta drabbar framförallt de yngsta eleverna på skolan. För att ge eleverna möjlighet att träffas finns ett elevcafé centralt placerat i skolan och bemannat av en skolvärd. Där kan eleverna förutom att umgås med andra elever och fika också ta del av information samt använda datorer. Rektorn ser denna del av skolan som ett utmärkt ställe att besöka för att hålla kontakt med eleverna. De intervjuade eleverna beskriver att olika regler finns på skolan och att man som elev i de olika naven bemöts på olika vis. Vissa elever berättar att de efter att de har kommit för sent till lektionerna får stanna kvar i skolan efter skoldagens slut, medan andra elever berättar att det är viktigt att passa tider och att deras lärare har ett förtroendefullt förhållande till elevernas förmåga att passa tider. Rektorn framhåller vikten av tolkningen och tillämpningen av skolans allmänna trivselregler som ett angeläget område. Att det kan se lite olika ut i respektive arbetslag beror bland annat på elevernas ålder. Det viktiga är, enligt rektorn, att tolkningen är ordentligt diskuterad och kommunicerad med eleverna i respektive nav, så att såväl lärare som elever förstår tillämpningen. Ett system för gruppering av eleverna i undervisningssituationer finns på skolan, vilket innebär att två klasser delas på tre grupper i vissa ämnen, i andra ämnen delas klassen i två grupper och ibland arbetar eleverna i hela klassen. Vid tillfället för inspektion noteras att vid undervisning i naturorienterande ämnen består en grupp av en flicka och fjorton pojkar. Denna grupp är ett resultat av skolans strävan efter att dela två klasser i tre grupper. Såväl elever som föräldrar säger att det förekommer en viss betygshets och känner oro för detta. 6

56 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Enligt skolans handlingsprogram mot kränkande behandling tillämpas en modifierad form av den s.k. Farstametoden. Föräldrarna informeras dock, enligt rektorn, när något hänt och att skolan arbetar med att lösa problemet. Vanligtvis deltar föräldrarna inte i skolans direkta arbete med inblandade elever. Av skolans handlingsprogram mot kränkande behandling framgår dock inte att föräldrar alltid kontaktas och informeras i de fall deras barn är berörda. Skolhälsovård finns och skolsköterskan arbetar förebyggande och hälsoinriktat. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Klarebergsskolan har en god fysisk och psykisk arbetsmiljö. Av skolans handlingsprogram mot kränkande behandling skall framgå att föräldrar alltid kontaktas och informeras i de fall deras barn är berörda. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Hösten 1997 startade ett utvecklingsprojekt 7 intelligenser och 100 språk inom skola, förskola, fritidshem och familjedaghem inom Kärra-Rödbo. Målsättningen med projektet var att utveckla kreativa arbetssätt och ett mångsidigt lärande samt att skapa ett pedagogiskt synsätt i ett 1-16 års perspektiv. Alla arbetslag skall redovisa minst ett förslag till hur arbetslaget vill genomföra ett tematiskt arbete enligt intentionerna i 7 intelligenser och 100 språk : Ett temaorienterat arbetssätt med pedagogisk förankring i Loris Malaguzzis filosofi om lärande, Reggio Emilia, och Howard Gardners teori om multipla intelligenser, i syfte att lärandeprocessen skall vara aktiv, mångsidig och sammanhängande. Inspektörerna ser dock vid tillfället för inspektionen inga direkta exempel på en pedagogisk verksamhet planerad enligt intentionerna eller som eleverna aktivt har medverkat i. Dock uttalar rektorn att det finns arbetslag på skolan som har en hög ambitionsnivå för att framöver få till stånd en undervisning som sker i ett meningsfullt sammanhang och med hög grad av elevaktivitet. I Klarebergsskolans arbetsplan redovisas en syn på kunskap som innebär att begreppet kunskap har diskuterats, tolkats och formulerats. Bland annat kan från skolans lokala arbetsplan citeras: - Kunskap kan inte överföras, utan måste erövras. - Kunskap skapas och konstrueras av eleven utifrån egna erfarenheter. - Kunskap måste sättas in i sitt sammanhang. - Kunskap skall vara användbar eleven skall kunna lösa problem. 7

57 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Rektorn menar att det är viktigt att se skolans arbete i ett helhetsperspektiv för att elever skall nå målen. Om skolan inte lyckas att ge eleverna möjlighet att nå målen innebär detta, förutom ett lidande och misslyckande för individen, även en stor kostnad för stadsdelen på sikt, menar rektorn. Huruvida mål i Lpo 94 och kursplaner är vägledande i det pedagogiska arbetet varierar enligt de intryck inspektörerna har. Vid flera undervisningssituationer är lärobokens text eller övningsbokens uppgifter utgångspunkten för aktiviteten. Graden av individualisering av undervisningen är vid flera tillfällen låg. Andra undervisningssituationer visar att alla elever arbetar med till synes samma innehåll, men att elevernas arbeten individuellt varierar. Till exempel arbetar alla elever i ämnet teknik med att skapa sitt drömhus och kan utifrån egna idéer och tankar finna individuella lösningar. Aktiviteten hos eleverna är hög, medan läraren mer har en handledande och rådgivande funktion. I andra undervisningssituationer är läraraktiviteten påtaglig och aktiv, men dessvärre noterar inspektörerna att eleverna är passiva och till viss del även uttråkade. Inte heller kan inspektörerna notera att individualiseringen i undervisningen är hög, utan snarare verkar alla elever utföra samma sak samtidigt. Enligt intervju med elevhälsoteamet är det främst de eventuella sociala problemen hos eleverna som är skolans stora bekymmer och inte att skolan har svårt att pedagogiskt möta eleverna. Rektorn vill, för att öka den pedagogiska diskussionen, ha spännvidd i elevernas åldrar. Detta var en av anledningarna till att Klarebergsskolan byggdes om till en 4-9-skola för några år sedan. Elever som börjar sin skolgång på Lillekärrskolan fortsätter vid Klarebergsskolan. När eleverna flyttar över från Lillekärrskolan varierar något beroende på var det finns utrymme, men det sker oftast i årskurs 4 eller 5. Vissa av föräldrarna som inspektörerna intervjuar menar att det inte har skett en tillfredsställande övergång från Lillekärrsskolan till Klarebergsskolan när det gäller att säkra lärarnas kunskaper om eleverna kunskapsutveckling eller när det har handlat om att informera föräldrarna om övergången. Föräldrarna känner också oro för att det kan vara skillnad mellan olika lärares pedagogiska förmåga. För elever i behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Dessa program utarbetas, enligt rektorn, tillsammans med elev och föräldrar av klassföreståndaren/mentorn. Specialpedagogen/läraren bistår oftast i detta arbete. Av de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av framkommer att målen inte alltid är tillräckligt kortsiktiga och möjliga att uppnå inom rimlig tid. Inte heller framgår det alltid vad undervisande lärare förväntas utföra. Snarare beskrivs ofta vad andra aktörer förväntas utföra. Vid tillfället för inspektionen pågår ett arbete med att diskutera betygskriterierna i stadsdelen, men vid skolan finns inget systematiskt arbete för att diskutera och kvalitetssäkra betygssättningen. Skolans lokala betygskriterier håller för närvarande på att revideras. När arbetet är klart kommer de, enligt rektorn, att publiceras på Klarebergsskolans hemsida. Termen specialundervisning används ibland och det framgår inte alltid hur undervisningen individuellt skall anpassas till varje elev. För vissa elever rekom- 8

58 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo menderas att besöka något som skolan kallar Kunskapsverkstaden. Inspektörerna vill betona vikten av att elever i behov av särskilt stöd i första hand ges ett adekvat stöd inom ramen för den reguljära undervisningen och att den så kallade Kunskapsverkstaden endast skall ses som ett komplement till detta. Vid Klarebergsskolan finns en särskild undervisningsgrupp med fyra elever. Syftet med placeringen är att eleverna så långt det är möjligt skall följa den reguljära undervisningen i respektive klass. För samtliga elever finns beslut om placering i särskild undervisningsgrupp fattade på delegation av skolans rektor. Beslut om anpassad studiegång skrivs in i elevvårdsprotokoll och meddelas till nämnden. Inspektörerna vill påpeka att det måste vara tydligt vem som fattar beslut om anpassad studiegång. Elevvårdskonferensen skall höras innan beslut fattas men kan inte fatta ett sådant beslut, varför beslutet inte bör tas in i ett protokoll från elevvårdskonferensen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har bemödat sig om att tolka kunskapssynen i Lpo 94. Dock vill inspektörerna betona vikten av att detta arbete bör ske kontinuerligt för att garantera att diskussionen kring uppdraget är levande. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Rektorn ingår i en ledningsgrupp för förskola/skola i stadsdelen Kärra-Rödbo och träffar inom ramen för denna ledningsgrupp regelbundet övriga rektorer, planeringschefen samt stadsdelschefen som tillika är skolchef. Ledningsgruppen har arbetat tillsammans i flera år och har utvecklat ett gott samarbete. Verksamheten vid Klarebergsskolan leds av en rektor med heltidstjänst och en biträdande rektor med halvtidstjänst. Ledarskapet vid skolan har bestått av samma personer under förhållandevis lång tid och dessa personer ger ett rutinerat och kunnigt intryck när det gäller att leda skola. Påtagligt är också att Klarebergsskolans ledning har en tydlig helhetssyn på uppdraget. Dock framgår det av rektorns beskrivning att vissa diskussioner kan behöva föras om och om igen, då det är en viktig del i att hålla styrdokumenten levande i verksamheten. Rektorn syns och finns i verksamheten och är en väl känd person för såväl elever, föräldrar som personal. Inspektörerna finner att rektorn på olika vis har system för att möta reaktioner från elever, föräldrar och lärare. Inspektörernas intryck är att rektorn har en samtalande roll och bemödar sig om att förklara, diskutera och hävda skolans uppdrag. Vikten av att alla lärare i de olika arbetslagen kan se och tolka sitt uppdrag, anser rektorn vara angeläget. Rektorn har 9

59 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET också en uppfattning om i vilken fas i utvecklingsarbetet de olika arbetslagen befinner sig. Klarbergsskolans kvalitetsredovisning bygger på kommunens och stadsdelens riktlinjer. Som rutin har skolan att föra in kvalitetsredovisningen på Skolverkets hemsida, så att föräldrar och andra intresserade kan ta del av denna. Kvalitetsredovisningen för Klarebergsskolan innehåller till viss del en redovisning av resultatet av skolans arbete med de nationellt fastställda målen. Av intervjuer framkommer att elever och föräldrar oroas av många och täta lärarbyten. Som tidigare nämnts tar det tid för lärare att lära känna nya elever och täta lärarbyten kan leda till att elevernas kunskaper inte alltid är kända för de nytillkomna lärarna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns en bra struktur och rutin för att leda Klarebergsskolan. Rektorn har en god förtrogenhet med verksamheten och en tydlig pedagogisk riktning för att leda skolan. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Stadsdelens skolor är alla belägna inom gångavstånd från varandra. Andelen elever som väljer en annan skola än den som anvisats är förhållandevis låg. I Klarebergsskolan har alla elever tillgång till kostnadsfri utbildning. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Skolan har ett system för att bevaka att alla elever får tillgång till den utbildning de har rätt till. Det är få elever som har valt utbildning vid en annan stadsdel eller friskola. Vid tillfället för inspektion får dock två av Klarebergsskolans elever sin skolgång tillgodosedd vid en stadsdelsövergripande verksamhet som benämns resursskola. Rektorn vid Klarebergsskolan har rutiner för att följa dessa elevers skolgång. För varje elev finns det en utsedd kontaktperson som har regelbundna uppföljningar kring eleverna. Språkval erbjuds vid Klarebergsskolan i form av svenska som andraspråk, modersmål, franska, tyska, spanska och svenska/engelska. Av skolans elever i årskurs 9 läsåret 2003/2004 lämnade 50 procent skolan med betyg i modersmål, franska, spanska eller tyska. 10

60 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Kärraskolans rektor har, enligt Klarebergsskolans rektor, ansvar för modersmålsundervisning inom stadsdelen och detta innebär att Klarebergsskolans rektor meddelar Kärraskolans rektor vilka elever som har behov av modersmålsundervisning. År 2003 var 51 elever berättigade till modersmålsundervisning och av dessa deltog 19. Någon studiehandledning på modersmålet anordnas inte, eftersom det inte finns behov av detta. Betygskatalog upprättas och eleverna får tillgång till utbildning enligt fastställd timplan. Av intervjuer med lärarna framkommer att de upplever ett bekymmer med elever som redan har kunskaper motsvarande Mycket väl godkänt. Lärarna menar att dessa elever är svåra att motivera till närvaro och aktivitet vid lektionerna. Samtidigt framkommer det vid intervjun med lärarna att elevers rätt till prövning är något som lärarna inte känner till. Inspektörerna vill betona att skolans uppdrag innebär att undervisningen skall vara individanpassad samt ge elever möjlighet att arbeta mot mål att sträva mot. Skolan har tidigare haft elever med fysiska funktionshinder och alla elever har hittills kunnat fullfölja sin skolgång vid Klarebergsskolan. Beslut om mottagning av elev i särskola fattas av Högsbo stadsdelsnämnd. Vid tillfället för inspektion får fyra elever som är inskrivna i särskolan sin undervisning i en klass i grundskolan på Klarebergsskolan (integrerade elever). Det finns avsatt tid för elevens val och innehållet kan t ex vara egen fördjupning, idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, musik-rockskola, bildsmåskulptur, film/media. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har ett system för att bevaka att alla elever får tillgång till den utbildning de har rätt till. Skolan bör informera vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Politikerna i stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo bestämmer hur resurserna skall fördelas mellan respektive verksamhetsområde. Som huvudregel kan sägas att Klarebergsskolan likt övriga skolor i stadsdelen tilldelas resurser utifrån antalet elever. Skolan får sina intäkter som en prestationsersättning per elev. Prestationsersättningen skall täcka all verksamhet, exklusive fastighetskostnaden. En viktig princip vid resursfördelning inom skolan är, enligt rektorn, att minska undervisningsgruppernas storlek. Så långt resurserna räcker bildar skolan tre grupper av två klasser i arbetslagen, särskilt i de högre klasserna. Varje arbetslag skall ha tillgång till minst en halv specialpedagogtjänst. En mindre del av resursen an- 11

61 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET vänds för samordning av arbetet ute i arbetslagen. Arbetslagen förfogar också över vissa delar av budgeten, såsom kulturanslag och delar av verksamhets- och kompetensutvecklingsanslag. Vid Klarebergsskolan har all fast anställd pedagogisk personal utbildning och enligt rektorn får ingen personal utan pedagogisk utbildning fast tjänst. Lärartätheten är enligt Skolverkets statistik för år 2003, 7,9 tjänster per 100 elever. Av personalen har 83,7 procent pedagogisk utbildning enligt Skolverkets statistik för år Kompetensutvecklingen för personalen på skolan genomförs på så sätt att arbetslaget till viss del förfogar över ekonomiska medel, medan andra medel fördelas centralt på skolan. Lokalerna är nyligen ombyggda och förefaller fungera väl för sitt ändamål. Som en integrerad del av skolan inryms stadsdelens fritidsgård. I nära anslutning till skolan finns stadsdelsbibliotek och simhall. Lokalvårdarna i skolan menar att det är enkelt att ha kontakt med arbetslagen och diskutera eventuell skadegörelse. Vid tillfället för inspektionen förekommer läromedel mestadels i form av läroböcker och det är också vanligt att alla elever arbetar med utgångspunkt i likadana läroböcker. I vissa rum finns flera datorer och i andra färre. Inspektörerna noterar att eleverna använder datorer i vissa undervisningssituationer, men vanligast är att dessa inte används. Datorerna är placerade i grupper i naven för att de, enligt rektorn, skall kunna användas så flexibelt som möjligt av eleverna. Enligt rektorns bedömning har skolan ganska god tillgång till datorer och de används flitigt av eleverna. Alla elevdatorer är uppkopplade till Internet. Klarebergsskolan har tillgång till Göteborgs kommuns datorbaserade pedagogiska portal, Kunskapsnätet. Enligt rektorn har alla elever och all personal tillgång till portalen. Lärarna lägger, enligt rektorn, allt oftare upp ämnes- och temaplanering i s.k. projektrum där läraren och eleven kan kommunicera och även bjuda in andra personer som t.ex. rektorn eller föräldrar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten vid Klarebergskolan övergripande är av god kvalitet. Inspektörerna vill lyfta fram att eleverna vid Klarebergsskolan har goda möjligheter att arbeta i en trygg och demokratisk miljö samt att eleverna vid Klarbergsskolan utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i Lpo 94 och kursplanerna. Inspektörerna bedömer också att skolan på ett bra sätt har bemödat sig om att tolka kunskapssynen. Vidare bedömer inspektörerna att rektorn är väl förtrogen med sitt uppdrag. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - arbetet med att ge eleverna ett allt större inflytande över sitt eget lärande till arbetssätt, arbetsform och innehåll, 12

62 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Klarebergsskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo - skolan kan förbättra sina rutiner för att kontinuerligt följa upp och analysera alla elevers kunskapsutveckling i samtliga ämnen samt - information till vårdnadshavare och elever om elevers rätt till prövning - skolans handlingsprogram mot kränkande behandling bör förorda en fortlöpande information till föräldrar. Datum Ort Göteborg Agneta Kristensson Ulla-Britt Norin 13

63 Utbildningsinspektion i Kärraskolan, grundskola F 9 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser, bedömning av lärandet och betygssättningen. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

64 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Kärraskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 170 Förskoleklass 46 Grundskola 534 Särskola 1 Kärraskolan är en av tre grundskolor i stadsdelen Kärra-Rödbo i Göteborgs kommun. Utbildningen vid skolan omfattar förskoleklass och årskurserna 1 9. Förutom förskoleklass och skola finns även fritidshemsverksamhet. Skolan har 580 elever i förskoleklass och årskurserna 1 9. Personalen är indelad i sex arbetslag och dessa arbetar i spår där målet är att skapa en röd tråd från förskoleklass till och med årskurs 9 som ger kontinuitet och trygghet. Skolan strävar efter att arbetslagen arbetar i olika grupperingar med olika teman beroende på ämnets art. Inom varje arbetslag arbetar eleverna ofta med projekt. Skolan är uppdelad i olika byggnader. Den gamla huvudbyggnaden, samt byggnaden som innehåller lokal för idrott och matsal, uppfördes 1955 men har under åren renoverats både in- och utvändigt, samt till viss del även byggts till. I den gamla huvudbyggnaden finns lokaler för förskoleklass, årskurserna 1 3, slöjd och fritidshemsverksamheten. År 2000 stod en ny huvudbyggnad klar. Förutom lokaler för årskurserna 4 7 finns i denna även administration, skolhälsovård, datorsal och skolbibliotek. Årskurserna 8 9 går i en paviljong som uppställdes Dessutom har skolan verksamhet i tre byggnader som ligger på andra sidan en liten bäck. I dessa byggnader återfinns undervisningslokaler för årskurserna 4 5, resursteam/särskild undervisningsgrupp, specialpedagog, musiksal samt förskoleklassverksamhet. Kärra-Rödbo har en separat organisation för förskoleverksamheten respektive för skolan. Barn- och ungdomsplanen omfattar både förskoleverksamheten och skolverksamheten. Rektorerna för förskole- respektive skolenheterna ingår i stadsdelens ledningsgrupp. Samtliga skolor i Kärra-Rödbo ligger nära varandra och i nära anslutning till Kärra centrum. Genomförandet av inspektionen i Kärraskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Kärraskolan har bestått av undervisningsråden Erik Bergeå, Bosse Jersenius och Agneta Kristensson. Besök i Kärraskolan inleddes den 16 september 2004 och avslutades den 17 september Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. 2

65 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Kärraskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. I Kärraskolan genomfördes intervjuer med skolledningen, elevrådet för årskurserna 7 9, vissa elever, slumpmässigt utvalda lärare, ett arbetslag, elevhälsoteamet, antimobbningsteamet samt föräldrar inom ramen för ett skolråd. Ett flertal lektioner besöktes. Den 23 augusti 2004 deltog verksamhetschefen, vissa politiker, skolledning samt företrädare för personalen vid ett möte för att presentera inspektionen i stadsdelen. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattningar av verksamheten. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. I Kärraskolan råder vid tillfället för utbildningsinspektionen ett trivsamt lärandeklimat. Eleverna är engagerade och fokuserade på sina arbetsuppgifter. De uppger att det är roligt i skolan och att de trivs. När inspektörerna frågar eleverna om vad som är det bästa med Kärraskolan framkommer spontant att skolan ger eleverna en trygg miljö och möjlighet till medbestämmande. Vid intervjuer och observationer framkommer att eleverna har ett visst inflytande över arbetssätt och arbetsformer. De får till exempel till viss del vara med och bestämma lektionens innehåll samt även utvärdera sitt lärande. Eleverna har möjligheter till inflytande via formella beslutsorgan som klassråd, elevråd och matråd. Enligt flera av de elever inspektörerna samtalar med lär sig 3

66 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET eleverna genom dessa formella organ att lyssna på varandra och att acceptera beslut som fattats i demokratisk ordning. Eleverna känner också till vad demokrati betyder och de anser att det är viktigt att kunna påverka. Delar av den personal inspektörerna samtalar med anser dock att elevernas demokratiska förhållningssätt varierar och detta är något som personalen aktivt försöker förbättra. Eleverna anser också att de genom de formella organen kan vara med och påverka skolans ordningsregler och vad som skall köpas in till skolan. Enligt eleverna kan uppkomna problem ventileras tillsammans med lärarna och eleverna får vara med och föreslå lösningar på problemen. Enligt vissa av de elever som inspektörerna samtalar med förekommer inga förebyggande värdegrundsdiskussioner mellan lärare och elever. Diskussionerna uppkommer endast i syfte att lösa något pågående problem. Resultat inom ramen för normer och värden efterfrågas till viss del av nämndens politiker genom att elevernas grad av trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Därigenom finns på skolan ett systematiskt utvärderingssystem avseende delar av det som ligger inom ramen för normer och värden. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är sammanvägt elevindex för Kärraskolans elever i förskoleklass och årskurserna 1 3, 88 för trivsel och 87 för trygghet vilket motsvarar elevindex för Göteborgs kommun avseende trivsel respektive trygghet. För elever vid Kärraskolan i årskurserna 4 9 är elevindex 69 för trivsel och 74 för trygghet. Motsvarande index för Göteborgs kommun är 74 respektive 79. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans resultat av arbetet med normer och värden är bra. Inspektörerna vill lyfta fram det goda i att personalen aktivt försöker öka elevernas demokratiska förhållningssätt. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Kärraskolan genomför de nationella proven i både årskurserna 5 och 9. Dessutom använder skolan de av Skolverket framtagna diagnostiska materialen för årskurs 2. Vid intervjuer med vissa av lärarna framkommer att de diagnostiska materialen i svenska och matematik används för att belysa den enskilda elevens starka och svaga sidor. Enligt de lärare inspektörerna intervjuar avses det diagnostiska materialet vara ett stöd vid planeringen av den fortsatta verksamheten för klassen eller den enskilda eleven. Både de nationella proven och de diagnostiska materialen syftar till att följa upp elevernas förhållande till de nationella målen i ämnena svenska, matematik och engelska. Enligt både lärare och skolledning saknas uppföljningsverktyg för 4

67 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo övriga ämnen i timplanen. Politikerna i stadsdelen är intresserade av skolornas resultat, men de efterfrågar i princip enbart resultaten från de nationella proven och betygsstatistik, det vill säga elevernas grad av måluppfyllelse i svenska, engelska och matematik. Frågor kopplade till 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och elevernas resultat i de lägre åldrarna hamnar i skymundan. Skolorna i Kärra-Rödbo är ännu inte färdiga med sammanställningen av resultaten för läsåret 2003/2004. Av skolans kvalitetsredovisning för 2003 samt vissa övriga dokument, i vilka skolans resultat för vårterminen 2003 belyses, framgår att det i årskurs 2 under år 2003 fanns 64 elever och av dessa bedömdes sammantaget 17 elever (27 procent) vara i behov av stöd i matematik och/eller svenska. Resultaten från de nationella proven i årskurs 5 kan ses som en följd av Kärraskolans verksamhet. Av 62 elever i årskurs 5 bedömdes 10 (16 procent) elever ej ha nått målen svenska, 11 elever (17 procent) i matematik och 6 elever (9 procent) i engelska. För årskurs 9 var det genomsnittliga meritvärdet 212 för år Motsvarande uppgift för 2004 har ännu inte sammanställts. År 2000 till och med år 2002 hade Kärraskolan inga elever i årskurs 9. Resultaten från 2004 års nationella prov i årskurs 9 har sammanställts och redovisats till Skolverket. Av det redovisade materialet framgår att 86 procent av eleverna nådde målen i svenska, 91 procent i engelska samt 80 procent i matematik. Sammanfattningsvis finner inspektörerna att betygsnivån vid Kärraskolan i stort är genomsnittlig. Inspektörerna anser dock att skolan bör finna rutiner för att följa upp och utvärdera elevernas kunskaper i samtliga ämnen samt mål i Lpo Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. Kärraskolan arbetar aktivt för att värna om skolans arbetsmiljö samt om elevernas och föräldrarnas möjlighet till delaktighet. På skolan finns klassråd, elevråd samt matråd. Eleverna tycker att de kan påverka sin arbetsmiljö och även skolans lokala ordningsregler. De anser även att det är bra att det finns elevråd och klassråd, eftersom de då kan vara med och bestämma. Eleverna menar också att klassrådet fungerar bra eftersom de då tillsammans med läraren kan reda ut eventuella problem. Representanterna i elevrådet utses via val i respektive klass. En elev utses till ordförande i elevrådet. Respektive klassråd behandlar frågor 5

68 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET inom ramen för den egna klassen, men fungerar även som ett beredande organ för elevrådet. Klassråden bestämmer vilka frågor som skall behandlas i elevrådet. Protokoll från elevrådets möten distribueras till eleverna via klassens elevrådsrepresentant. Elever som inspektörerna samtalar med finner att de i viss mån kan vara med och påverka sin egen undervisning. Även personalen anser att eleverna kan vara med och påverka sitt lärande inom vissa ramar. Föräldrarna ges möjlighet till samverkan via utvecklingssamtal, föräldramöten samt vid upprättande av åtgärdsprogram. De föräldrar som inspektörerna samtalar med var positiva till formerna inom vilka utvecklingssamtalen genomförs. På skolan finns även ett skolråd som består av föräldrar. Skolrådet träffar regelbundet Kärraskolans rektor för att diskutera frågor avseende skolans organisation, mål och övriga viktiga frågor. Rådet består av föräldrar till elever i olika årskurser. I stadsdelen finns en ungdomsnämnd med elevrepresentanter från respektive skola. Ungdomsnämnden har sina möten på stadsdelskontoret. Vid Kärraskolan finns två skriftliga handlingsplaner. En plan mot hot och våld och en antimobbningsplan. Planen mot mobbning omfattar inte det vidare begreppet kränkande behandling utan utgår endast från begreppet mobbning. Vid samtal med personalen på skolan framkommer att skolan inte har någon definition av begreppet kränkande behandling och ingen av de elever inspektörerna samtalade med vet uttryckligen vad kränkande behandling är. Handlingsplanen innehåller skolans riktlinjer för både det förebyggande arbetet och konkreta åtgärder för att förhindra pågående mobbning. Handlingsplanen berör samtliga perspektiv av mobbning, det vill säga elev kontra elev, vuxen kontra elev, elev kontra vuxen samt vuxen kontra vuxen. Handlingsplanen belyser dock inte när och hur uppföljning och utvärdering skall äga rum, den är inte daterad, den finns inte uppsatt på skolans anslagstavlor och är inte heller känd av eleverna. Vid intervju med skolans antimobbningsteam framkommer att handlingsplanen är alldeles ny och har därför ännu inte implementerats. Inspektörerna kan dock konstatera att det tidigare dokument som speglade skolans arbete inte heller var känt av eleverna. Av elevernas resonemang framkommer att skolan inte arbetar förebyggande genom att integrera värdegrundsarbetet i den reguljära undervisningen. Vissa av de lärare som inspektörerna samtalar med säger dock att kompissamtal förs, värdegrundsövningar genomförs, massage och avslappningsövningar tillämpas samt att så kallade EQ-övningar genomförs. Då inspektörerna besöker en av förskoleklasserna pågick så kallade kompissamtal. Dessa samtal framstår som både medvetna och välstrukturerade. Enligt både elever och personal tas elevernas upplevelser av att vara utsatt för någon form av kränkande behandling på allvar. Åtgärdsprogram upprättas vid behov för att möta eleven i dennes upplevelser och för att förbättra elevens skolsituation. Samtliga elever inspektörerna samtalade med trivs och känner sig trygga på skolan. Hos både lärare och representanter för antimobbningsteamet finns en medvetenhet kring att det förekommer mobbning/kränkningar. Det kan handla om att en enskild elev har en viss typ av skor eller kläder på sig. Vid flera tillfällen 6

69 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo under inspektionsbesöket framkommer att miljön vid skåpen på första planet i den nya huvudbyggnaden är orolig och att det är en plats där mobbning och kränkande behandling ofta kan uppstå. På skolan finns ett så kallat rastvaktsystem. Föräldrarna anser dock att rastvaktsystemet inte fungerar eftersom rastvakterna ofta har svårt att överblicka den stora och till viss del även skymda skolgård som finns på Kärraskolan. Enligt föräldrarna känner vissa elever en otrygghet i detta vilket resulterat i ett minskat förtroende för de vuxna i skolan. Enligt skolans handlingsprogram mot mobbning tillämpas den så kallade Farstametoden. Av planen framgår att föräldrarna skall kontaktas efter cirka två veckor. Antimobbningsteamet framhåller att metoden används, men med det undantaget att föräldrarna kontaktas omgående. Av intervju med förälder framkommer dock att skolan har avvaktat med att kontakta föräldrarna ända upp till två veckor efter det inträffade med hänvisning till att skolan tillämpar Farstametoden. På skolan finns, som nämnts, ett antimobbningsteam och detta består av vissa särskilt utvalda vuxna såsom skolsköterskan, en biträdande rektor samt lärare. Teamet träffas varje vecka. Enligt skollagen skall var och en som verkar inom skolan främja aktning för varje människas egenvärde och respekt för den gemensamma miljön. Särskilt skall den som verkar inom skolan främja jämställdhet mellan könen samt aktivt motverka alla former av kränkande behandling såsom mobbning och rasism. Skolans rektor är inte chef över personalen som arbetar med skolmåltiderna och vaktmästeriet och enligt rektorn kan detta i vissa fall innebära problem då han tillsammans med alla på skolan skall värna skolans gemensamma uppdrag kring dessa frågor. I skolans måldokument för år 2002 fanns hälsofrämjande mål som syftade till att ge eleverna förutsättningar att regelbundet bedriva fysiska aktiviteter. Dessa mål finns inte med i de nuvarande måldokumenten, men resultaten av skolans arbete med att uppnå dessa mål under 2002 var enligt rektorn goda och lever fortfarande till viss del kvar. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans arbete för en god psykosocial och fysisk arbetsmiljö till stora delar står i överensstämmelse med de nationella målen avseende hur skolorna skall främja värdegrunden. Skolan handlingsprogram mot kränkande behandling måste tydliggöra att föräldrar skyndsamt skall få veta när något händer deras barn. 7

70 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Vid Kärraskolan har inspektionen visat att elever ges möjlighet att arbeta självständigt, parvis och i grupp. Eleverna får även prova att arbeta i olika konstellationer i olika ämnen och vid lektionsbesöken observerades exempel på material som eleverna framställt själva utifrån olika tema. Enligt de lärare som inspektörerna samtalar med bedrivs verksamheten utifrån personalens kunskap och medvetenhet om de enskilda barnen och deras behov. I Kärraskolan redogör de elever inspektörerna intervjuar och träffar under lektionstid för vad de lär sig i skolan. I takt med ålder och mognad kan eleverna även relatera sitt lärande till målen för utbildningen. Inspektörerna konstaterar vidare att lärarna diskuterar de nationella målen inom respektive arbetslag och att målen är styrande för verksamheten. Enligt lärarna deltar dock inte rektorn i dessa diskussioner. Rektorn menar dock att skolledningen samråder med den lokala samverkansgruppen och med personalen vid arbetsplatsträffar om vad som skall göras för att de nationella målen skall uppnås. Målen utvärderas regelbundet. Arbetslagen bryter ner målen och diskuterar hur arbetet för att nå målen skall ske. I de senare diskussionerna deltar inte rektor i någon större omfattning. Genom både elevernas och lärarnas medvetenhet om målen har eleverna en av de viktiga förutsättningar som krävs för att planera och utvärdera sina studier så att de kan se sin egen utveckling i relation till tydliga och mätbara mål. Vid besök i ett av arbetslagen blev också detta tydligt exemplifierat genom ett arbete med digitala portfolios. För de elever som inte når upp till målen finns den så kallade Kunskapsverkstaden. Det finns en Kunskapsverkstaden på både Kärraskolan och Klarebergskolan och dessa inrättades genom ett politiskt fattat beslut. Kunskapsverkstaden har öppet några eftermiddagar i veckan för årskurserna 3 9. Olika pedagogkompetenser finns här tillhands för eleverna. Verksamheten ligger utanför elevernas schemalagda tid och bygger på frivillighet från elevernas sida. Föräldrarna anser dock att det stöd som eleverna erbjuds inom ramen för Kunskapsverkstaden i stället borde ges under ordinarie lektioner. Inspektörerna vill betona vikten av att elever i behov av särskilt stöd i första hand ges ett adekvat stöd inom ramen för den reguljära undervisningen och att den så kallade Kunskapsverkstaden endast skall ses som ett komplement till detta. Eleverna anser att endast vissa av skolans lärare bidrar till att eleverna känner lust att lära. Eleverna tycker att undervisningen blir tråkig när lärarna i allt för 8

71 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo stor utsträckning utgår från läroboken. Detta är framför allt ett problem i de naturorienterade ämnena. Ytterligare faktorer som negativt påverkar elevernas lust att lära är enligt både elever och föräldrar att många prov kommer samtidigt, och att lektionernas planering och upplägg bidrar till att eleverna känner en stress över att aldrig få bli färdiga eftersom nya extrauppgifter ständigt delas ut. Eleverna saknar därigenom tid för eftertanke och reflektion. Vidare framkommer att övergången från årskurs 3 till 4 upplevs som dramatisk av eleverna. Anledningen till detta är att antalet läxor skiljer sig avsevärt mellan årskurserna. Skolan arbetar i vertikala spår där målet är att skapa en röd tråd från förskoleklass till och med årskurs 9. Skolan har även, som nämndes ovan, påbörjat ett arbete med digitala portfolios. Dessutom skall skolan även börja att arbeta med individuella utvecklingsplaner och rektorn menar att detta är ytterligare ett sätt att få målstyrningen att fungera bättre. Personalen diskuterar kontinuerligt frågor om betyg och bedömning. Detta sker dels inom det egna arbetslaget, dels i regelbundna uppföljningar med ledningen, men även tillsammans med Klarebergskolan. Även eleverna känner till gällande betygskriterier. Eleverna anser att betygen överlag är rättvisa, men menar att det händer att lärarna i sitt bedömningsarbete inte utgår från ett relevant underlag utan bedömer eleven utifrån personlighet. Enligt eleverna vägs även uppförande in i betygsättningen. I övrigt anser eleverna att lärarna utgår från ett allsidigt underlag i sitt bedömningsarbete. Betyg sätts exempelvis inte enbart utifrån proven. Enligt eleverna är lärarna inom de teoretiska ämnena bättre än lärarna inom de praktiska ämnena på att hålla eleven informerad om elevens kunskapsutveckling så att betyget inte skall komma som en överraskning. Inspektörerna kan dock konstatera att vissa av skolans lokala betygskriterier inte är en konkretisering av de nationella betygskriterierna. Exempel på detta är betygskriterierna för B-språk. För att uppnå betyget godkänd skall den enskilda eleven arbeta på lektionen utan att störa andra samt göra sina läxor. De lokala måldokumenten och betygskriterierna finns tillgängliga via skolans hemsida. Enligt skolans rektor och personal får samtliga elever i behov av särskilt stöd hjälp i sin skolsituation och utveckling. För samtliga elever i behov av särskilt stöd finns även åtgärdsprogram upprättade. Av de åtgärdsprogram som inspektörerna tagit del av framgår att skolan kallar dessa för handlingsplaner. Enligt skolans rektor är detta ett namn som används generellt inom stadsdelen. Planerna syftar dock till att stödja en medveten planering och utvärdering av de särskilda stödåtgärder som eleverna är i behov av på både kort och lång sikt. Stadsdelen har tagit fram en blankett som stöd för uppföljningen av de så kallade handlingsplanerna. Enligt vissa av skolans lärare finns stora brister i skolans rutiner avseende åtgärdsprogrammens uppföljning. Inspektörerna vill påpeka att termen åtgärdsprogram används i grundskoleförordningen och att detta begrepp därför skall användas av skolan. På Kärraskolan finns en särskild undervisningsgrupp med för närvarande tre elever. Gruppen undervisas i en enskild byggnad. Undervisningen i den särskilda undervisningsgruppen är starkt individualiserad, dels på grund av att eleverna går i olika årskurser, dels på grund av elevernas olika behov. Undervisningen är 9

72 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET upplagd enligt en fast och tydlig struktur. Så långt det är möjligt deltar eleverna i undervisningen som sker inom ramen för den reguljära klassen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att Kärraskolans pedagogiska verksamhet är bra. Inspektörerna anser dock att skolan bör se över formerna för betygssättning så att endast relevant underlag används. Därtill bör skolan se över rutinerna för att delge eleverna information om deras kunskapsutveckling, så att inte betygen kommer som en överraskning. Vidare bör skolan se över rutinerna för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammen. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. Stadsdelsnämnden Kärra-Rödbo styrs av lokala politiker som fattar beslut om bland annat barnomsorg och skola. Stadsdelsförvaltningen utför de uppdrag nämnden beslutar om. Förvaltningschefen benämns stadsdelschef och är tillika skolchef. Stadsdelschefen är chef för samtliga rektorer i såväl förskoleverksamheten och skolbarnomsorgen som skolan. Vidare finns det en planeringschef för förskola/skola. Planeringschefen har ett samordnande ansvar för stadsdelens förskolor och skolor. Vid Kärraskolan finns det en rektor. Rektorn har ett övergripande ansvar för det pedagogiska, administrativa och personalledande arbetet vid Kärraskolan. Rektorn är utbildad till lågstadielärare, med behörighet att undervisa i idrott och hälsa samt samhällsorienterande ämnen på mellanstadiet. Han har arbetat som lärare i samtliga årskurser i grundskolan fram till mitten 1980-talet då han erhöll en tjänst som studierektor. Sedan början av 1990-talet är han rektor. Jämte rektorn finns två biträdande rektorer. Den ena är utbildad lärare 1-7 med inriktning mot matematik och naturorienterande ämnen och den andre är utbildad mellanstadielärare. De tre skolledarna har delat upp arbetsuppgifterna mellan sig, men det övergripande ansvaret vilar på rektorn. Rektorn ingår i en ledningsgrupp för förskola/skola i stadsdelen Kärra-Rödbo och träffar i denna ledningsgrupp regelbundet övriga rektorer i stadsdelen, planeringschefen och stadsdelschefen. Ledningsgruppen har arbetat tillsammans i flera år och har utvecklat ett gott samarbete. Av intervjuer med elever och personal framkommer att rektorn är väl förtrogen med sitt uppdrag och till viss del även med Kärraskolans verksamhet. Lärarna ser gärna att rektorn i högre grad utövar sitt pedagogiska ledarskap genom att tillsammans med personalen genomföra vardagliga och nödvändiga pedagogiska diskussioner. Dessutom ser lärarna gärna att rektorn ägnar mer tid åt att studera elevernas lärmiljö genom att besöka pågående lektioner så att rektorn till- 10

73 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo sammans med lärarna kan reflektera över verksamheten. De framhåller rektorn som visionär. För Kärraskolan finns ett lokalt måldokument. Enligt rektorn är detta dokument Kärraskolans arbetsplan. Arbetsplanen utgår från Lpo 94, kommunens skolplan och Kärra-Rödbos barn och ungdomsplan. Arbetsplanen revideras årligen och är ett levande dokument. Kärraskolan upprättar även årligen en skriftlig kvalitetsredovisning som ett led i uppföljningen och utvärderingen av verksamheten. Arbetsplanen och kvalitetsredovisningen harmonierar med varandra på ett mycket bra och tydligt sätt. Skolans kvalitetsredovisning är systematisk och därigenom mycket tydlig till sin struktur. Kvalitetsredovisningen redogör för i vilken mån de nationella målen för utbildningen har uppfyllts. Enligt lärarna och rektorn fungerar kvalitetsredovisningen till viss del som ett skolförbättringsverktyg. De anser sig vara duktiga på att följa upp och utvärdera verksamheten, men sämre på att koppla åtgärder till resultaten. Rektorn anser att skolans redovisning skall vara ett hjälpmedel för att utveckla och förbättra verksamheten, men har insett att skolan behöver utveckla sina metoder för att finna vägar att systematisera sitt kvalitetsarbete. De på skolan pågående utvecklingsprojekten saknar till stor del koppling till de problem och resultat som skolan redovisat i sin kvalitetsredovisning. Det finns dock undantag och som exempel kan nämnas arbetet med digital portfolio som stämmer överens med flera mål och kvalitetsredovisningen. Kommunens och skolans kompetensutveckling är inte kopplad till de av skolan redovisade resultaten. Som tidigare nämnts finns på skolan en särskild undervisningsgrupp med tre elever. För samtliga elever finns beslut om placering fattade av skolans rektor på delegation av styrelsen. Beslutet åtföljs av en överklagandehänvisning. Inspektörerna har även tagit del av gällande delegationsordning och kan konstatera att beslutet fattats i enlighet därmed. Rektorn har även återrapporterat fattade beslut till stadsdelsnämnden. En av eleverna i den särskilda undervisningsgruppen är en integrerad särskoleelev. Syftet är att de tre eleverna i gruppen, så långt det är möjligt, skall följa den reguljära undervisningen i respektive klass. En elev har anpassad studiegång utan att beslut om detta fattats. Personalen som inspektörerna träffade vid besöket i den särskilda undervisningsgruppen menar att samtliga elever i gruppen har någon form av anpassad studiegång. Skolledningen säger sig vara medveten om lagen om registerkontroll av personal inom förskoleverksamhet, skola och barnomsorg, men medger att rutinerna för hur kontrollen sker kan bli bättre. Ofta behövs en påminnelse för att kontrollen skall kommas ihåg. Lagen tillämpas dock även vid rekrytering av vikarier. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att rektorn är väl förtrogen med sitt uppdrag och till viss del med Kärraskolan verksamhet. Vidare anser inspektörerna att arbetsplanen och kvalitetsredovisningen harmonierar med varandra på ett mycket bra och tydligt sätt. Därutöver bedömer inspektörerna att det inte är acceptabelt att en integrerad särskoleelev placerats i skolans särskilda undervisningsgrupp eftersom det dels saknas stöd i gällande författning för sådan placering, dels strider mot intentionerna gällande integrering. Inspektörerna finner det dessutom som otillfredsställande att beslut om anpassad studiegång saknas. Eftersom det under inspek- 11

74 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET tionen var oklart om samtliga elever i den särskilda undervisningsgruppen har anpassad studiegång eller inte bör skolan se över huruvida dessa elever följer timplanen. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Samtliga grundskolor i Kärra-Rödbo ligger i nära anslutning till varandra vilket gör att eleverna i princip har samma avstånd till samtliga skolor. Andelen föräldrar som väljer en annan skola än den som anvisats är förhållandevis låg. I Kärraskolan är utbildningen avgiftsfri och liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Eleverna har tillgång till en utbildning i enlighet med gällande timplan. Både svenska som andraspråk och modersmålsundervisningen erbjuds. I vissa fall har det även varit aktuellt att ge studiehandledning på modersmålet. Enligt skolans rektor är skolan byggd på ett sådant sätt att funktionshindrade har likvärdig tillgång till alla delar. Föräldrarna informeras om skolans verksamhet vid läsårsstart, läsårsslut och på föräldramöten. Det förekommer även viss riktad information till föräldrarna till barnen i förskoleklassen och till föräldrarna till eleverna i årskurs 9 inför elevernas gymnasieval etc. Information ges även via skolrådet och på hemsidorna kontinuerligt. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att tillgången till utbildning i Kärraskolan är god. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. 12

75 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Politikerna i stadsdelnämnden i Kärra-Rödbo bestämmer hur resurserna skall fördelas inom respektive verksamhetsområde. Som huvudregel kan sägas att Kärraskolan likt övriga skolor i stadsdelen tilldelas resurser utifrån antalet elever. Enligt rektorn tilldelas skolan en så kallad elevpeng i form av prestationsersättning. Ersättningen är viktad olika för 6-åringar, skolbarnsomsorg, årskurserna 1 3, 4 6 respektive 7 9. Utöver prestationsersättningen erhålles resurser för resursteam, modersmål och svenska som andraspråk. Skolans fastighet ingår till viss del i prestationsersättningen. Personalbudget upprättas årligen i samråd med ekonomiavdelningen. Tilldelningen av resurser för elever i behov av stöd är behovsstyrd. Arbetslagen får resurser för läromedel, specialpedagogiskt material, förbrukningsmaterial, kopiering och kultur. Resurserna baseras på kronor per elev. Resurserna disponeras fritt inom arbetslaget. Förutom resurserna till arbetslagen fördelas också resurser per elev till idrott och hälsa, slöjd, hem- och konsumentkunskap samt skolbibliotek. Utöver detta avsätts budget för administration, köpta tjänster, skolmåltid, inventarier, fastighet, skolhälsovård och kompetensutveckling. Enligt vissa av lärarna är lokalerna trånga, men överlag fungerar de bra för verksamheten. Lärarna menar att det framför allt är bristen på bra grupprum i anslutning till undervisningslokalerna som är problemet. Både elever och personal uttrycker ett missnöje med omklädningsrum och idrottssal. Anledningen är att lokalerna är gamla och slitna. Då inspektörerna närvarade under en lektion i idrott och hälsa bekräftades att lokalerna är slitna och att en del av redskapen och utrustningen ej går att nyttja. Enligt både lärarna och via observationer kan inspektörerna konstatera att vissa läromedel är gamla och inte alltid så ändamålsenliga. Enligt lärarna är det framför allt läromedlen inom de naturorienterande ämnena som har brister. Det finns dock gott om datorer och dessa håller en bra standard. Kärraskolan har tillgång till Göteborgs kommuns pedagogiska portal Kunskapsnätet. Enligt rektorn används det i skolan som ett pedagogiskt verktyg och skolan har datorer så att det är möjligt för eleverna att göra sina arbeten i skolan. Vid inspektionstillfället framkommer att i synnerhet ett av arbetslagen arbetar frekvent med detta. I Kärraskolan finns ett välfyllt skolbibliotek, men på grund av att bibliotekarie saknas har biblioteket begränsade öppettider under dagen. Enligt rektorn arbetar totalt ca 80 personer på Kärraskolan och de flesta av dem som undervisar har utbildning för den undervisning de i huvudsak bedriver. De som saknar lärarbehörighet är visstidsanställda. Sedan år 2000 har skolans elevantal ökat kraftigt och därför har skolan behövt anställa ca 10 lärare per år. Enligt Skolverkets statistik var lärartätheten för läsåret 2002/2003 8,3 tjänster per 100 elever och under läsåret 2003/2004 7,3 tjänster per 100 elever. Det mesta av resurserna för kompetensutveckling disponeras fritt av arbetslaget och den enskilde läraren. Kvalitetsredovisningen är inte styrande för kompetensutvecklingens inriktning. 13

76 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Kärraskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET De föräldrar inspektörerna samtalar med framstår som nöjda med både lärarna och skolans lokaler. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Kärraskolan övergripande är av god och till vissa delar mycket god kvalitet. Inspektörerna vill lyfta fram det goda i att personalen aktivt försöker öka elevernas demokratiska förhållningssätt. Vidare bedömer inspektörerna att rektorn är väl förtrogen med sitt uppdrag och att skolans system för att kvalitetssäkra verksamheten är bra genom att arbetsplanen och kvalitetsredovisningen harmonierar med varandra på ett tydligt sätt. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - uppföljningen och utvärderingen av elevernas samlade kunskaper i förhållande till kursplanerna och Lpo 94, - formerna för betygssättningen så att endast relevant underlag används, - rutinerna för information till eleverna om kunskapsutveckling och betygsättning, - rutinerna för uppföljning och utvärdering av åtgärdsprogrammen samt - rutinerna för att kontrollera huruvida eleverna har anpassad studiegång eller inte. Det finns också sådana brister i verksamheten att författningarnas krav inte uppfylls. Bristerna inom nedan angivna områden skall snarast åtgärdas. - Skolans handlingsprogram mot kränkande behandling innebär att föräldrar, vid händelse av kränkande behandling, inte informeras i ett inledande skede (Avsnitt 2.4 och 2.8 i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet). - Placering av en integrerad särskoleelev i en särskild undervisningsgrupp (6 kap. 1 särskoleförordningen). - Beslut om anpassad studiegång saknas för elev vars undervisning inte följer timplanen (5 kap. 10 grundskoleförordningen). Datum Ort Göteborg Erik Bergeå Bosse Jersenius Agneta Kristensson 14

77 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Utbildningsinspektion i Lillekärrskolan, grundskola F 5 UTBILDNINGSINSPEKTIONENS SYFTE Skolverkets utbildningsinspektion skall bidra till kvalitetsförbättring genom att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen för förskoleverksamhet, skolbarnsomsorg, barn- och ungdomsutbildning och vuxenutbildning. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten. Inspektionens inriktning Inspektionsutredningen har inriktats mot sju områden. De är särskilt väsentliga för att säkra att alla barn, elever och vuxenstuderande får den omsorg och utbildning som de har rätt till enligt nationella bestämmelser. De sju områdena, som granskats utifrån flera olika aspekter och frågeställningar, är: Resultaten: 1. Normer och värden 2. Kunskaper Verksamheten: 3. Arbetsmiljö och delaktighet 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning 7. Resurser I denna rapport behandlas i första hand förhållanden som avviker positivt eller negativt från vad som förväntas i fråga om utbildningskvaliteten enligt de nationella bestämmelserna. Några aspekter behandlas dock i alla aktuella verksamheter, nämligen kvalitetsarbetet, rektorsfunktionen, personalens kompetens, stödinsatser och bedömning av lärandet. En helhetsbedömning och motiveringar till bedömningarna görs inom varje granskningsområde. Bedömningarna av kvaliteten och av hur väl verksamheten uppfyller statens krav görs utifrån läroplaner och författningar i övrigt. Inspektörernas sakkunskap och erfarenheter av jämförbara verksamheter är också betydelsefulla. Analyserna av den insamlade informationen syftar till att klargöra om de lokala lösningarna och systemen fungerar väl. Rapporten avslutas med en sammanfattande bedömning som utgör underlag för Skolverkets beslut angående förbättrings- och kritikområden. 1

78 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Lillekärrskolan Beskrivning av skolan Antal barn/elever Skolbarnsomsorg 317 Förskoleklass 97 Grundskola 408 Särskola 4 Lillekärrskolan är en av tre grundskolor i stadsdelen Kärra-Rödbo i Göteborgs kommun. Lillekärrskolan består av en huvudbyggnad i ett plan, fyra äldre paviljonger belägna väster om huvudbyggnaden, en paviljong belägen öster om huvudbyggnaden samt Klockaren, en fristående byggnad i ett plan med delvis souterrängvåning. Hösten 2004 påbörjas byggandet av en ny skolbyggnad. Utbildningen vid Lillekärrskolan omfattar förskoleklass, årskurserna 1 5 samt skolbarnsomsorg. I verksamheten finns fyra elever inskrivna i särskolan som får sin undervisning i grundskolan i Lillekärrskolan. Skolans pedagoger är indelade i fem vertikala spår, där man eftersträvar kontinuitet från förskoleklass till och med årskurs 5. Tanken har varit att koppla lärare i årskurserna 4 och 5 till de lärare, förskollärare och fritidspedagoger som arbetar i förskoleklass och årskurserna 1 3, samt att sprida den specialpedagogiska kompetensen på så många spår som möjligt. Skolan vill på detta sätt skapa förutsättningar för pedagogiska diskussioner och kontinuitet från förskoleklassen och årskurserna 1 5. Spårledarna ingår tillsammans med rektorn och biträdande rektorer i skolans ledningsgrupp. Under år 2003 ägnades mycket tid åt planeringen inför byggandet av en ny Lillekärrskola. Flertalet elever bor i Kärra, där skolan är belägen, och elever bosatta i övriga delar av stadsdelen åker buss till skolan. Kärra-Rödbo har skilda organisationer för förskoleverksamheten och skolan. Barn- och ungdomsplanen och kvalitetsredovisningen omfattar både förskole- och skolverksamheten. Rektorerna för förskole- respektive skolverksamheten ingår i stadsdelens ledningsgrupp. Genomförandet av inspektionen i Lillekärrskolan Skolverket sände den 24 maj 2004 skriftlig information till kommunen om att verksamheten skulle inspekteras och om inspektionens syfte och genomförande. Inspektörsteamet med ansvar för inspektionen i Lillekärrskolan har bestått av undervisningsråden Agneta Kristensson och Ulla-Britt Norin. Besök i Lillekärrskolan ägde rum den 7, 8 och 13 september Skolverket kommer att följa upp eventuella krav på åtgärder som riktas till huvudmannen och vilka effekter i övrigt som utbildningsinspektionen leder till. Tidpunkter för uppföljningen framgår av Skolverkets beslut. För stadsdelen upprättas även en stadsdelsrapport där stadsdelsövergripande förbättringsområden tas upp. Skolrapporten bör därför läsas ihop med stadsdelsrapporten. 2

79 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Underlag Underlaget till denna rapport består av dels dokument från kommunen och Lillekärrskolan, dels den information som samlats in vid observationer, intervjuer och samtal under besöket. Rapporten grundar sig också på annan information om kommunen och skolan som finns i Skolverkets nationella uppföljningssystem eller finns publicerat på annat sätt. Den 23 augusti 2004 deltog stadsdelschefen, vissa politiker, skolledning samt företrädare för personalen vid ett möte för att introducera inspektionen i stadsdelen. I Lillekärrskolan genomfördes intervjuer med elever, personal samt föräldrar. Besök i skolans olika verksamheter ägde också rum. Under besöket fördes spontana samtal med elever och personal samt hölls en intervju med elevhälsoteamet. Övrig information av betydelse för inspektionen har varit Göteborgs kommuns eget kvalitetsarbete med balanserad resultatredovisning, kallad Balansen. I Balansen ingår regelbundna kvalitetsmätningar av brukarnas och medarbetarnas uppfattningar om verksamheten. Den kvalitetsdialog som kommunen arbetar med i form av att samtala med företrädare för verksamheten ligger också till grund för denna rapport. 1. Normer och värden Bedömning Enligt skollagen skall utbildningen för barn och ungdom främja deras utveckling till ansvarskännande människor och samhällsmedlemmar. I läroplanerna framhålls att barnen och eleverna skall utveckla förståelse och respekt för alla människors lika värde. Skolan skall sträva efter att vara en levande social gemenskap som ger trygghet. Eleverna skall också utveckla sin förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden. Eleverna skall kunna ta ett allt större ansvar för det egna arbetet och för miljön. Inom detta granskningsområde behandlas resultaten av arbetet för att främja vårt samhälles demokratiska värderingar och för att utveckla normer och värden enligt läroplanernas mål. På skolan finns klassråd, elevråd och matråd. Skolan har två elevrepresentanter i stadsdelens ungdomsnämnd. Eleverna är vana vid att ta upp frågor som berör normer, värden och arbetsmiljö. Representanterna i elevrådet tror att det på Lillekärrskolan finns elever som är rädda för andra elever på skolan, men de anser att skolan har tydliga regler där vikten av att vara en god kamrat och visa hänsyn betonas. Eleverna tycker att de flesta vuxna i skolan lyssnar på dem. De har uppfattningen att mobbning inte är accepterat. De trivs i skolan och har lust att lära. Inspektörerna ser en mängd olika varianter av trivselregler i de olika klassrummen. Gemensamma regler för skolan finns inte. I stadsdelen Kärra-Rödbo finns en ungdomsnämnd som har sina möten på stadsdelskontoret. En elevrepresentant från Lillekärrskolan, som inspektörerna pratar med, tycker det är roligt att delta på ungdomsnämndens möten som be- 3

80 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET står av representanter från stadsdelens tre skolor, tre vuxenrepresentanter men ingen politiker. Vilka frågor som brukar diskuteras har eleven svårt att återge. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att eleverna vid Lillekärrskolan på ett bra sätt utvecklar kunskaper vad gäller normer och värden. 2. Kunskaper Utbildningen skall ge kunskaper i vid mening, såväl fakta och förståelse som färdigheter och förmåga att exempelvis utvärdera sitt eget lärande och att arbeta självständigt. Skolan skall sträva efter att varje elev tillägnar sig kunskaper inom utbildningens ämnesområden och kurser men även utvecklar en tillit till sin egen förmåga och en nyfikenhet och lust att lära. Målen för lärandet anges närmare i de nationella läroplanerna och i kursplanerna. Inom detta område granskas resultaten av det pedagogiska arbetet. Resultatet av Skolverkets nationella prov i årskurs 5, år 2003, visar att av 44 elever når: - 39 elever målen i svenska - 39 elever målen i matematik - 32 elever målen i engelska De elever som inte når godkänt, får tillgång till anpassat material och extra stöd. Med fortsatt stöd bedömer skolan att även dessa elever kommer att kunna nå målen i årskurs 9. Skolans policy är att stöd och hjälp för elever i behov av särskilt stöd, skall sättas in så tidigt som möjligt. Inlärningssvårigheter åtgärdas, enligt elevhälsoteamet, på ett bra sätt. Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd finns och även en arbetsgång för elevvårdsärenden. Skolledningen är tydlig i sin inställning att inga elever är problembärare, vilket också framkommer vid genomgång av elevernas åtgärdsprogram. Specialpedagogerna följer upp diagnoser i årskurs 2 tillsammans med ansvarig lärare och rapporterar till skolledningen. På Lillekärrskolan började man under år 2002 arbeta med att utveckla former för elevdokumentation - portfolio. Arbetet har fortsatt under år 2003 och är under år 2004 ett prioriterat utvecklingsområde. Personalen har enats om en gemensam form för hur portfolion skall se ut och dokumentmappar har köpts in till samtliga elever. För att alla skall ha en samlad utgångspunkt har personalen enats om några gemensamma ämnen att dokumentera kring, nämligen svenska, matematik och jag. De portfoliomappar som inspektörerna tar del av innehåller sparsamt med material. Enligt de elever som inspektörerna samtalar med utgör portfolion inget underlag i samband med utvecklingssamtal. Varje arbetslag planerar och sätter upp mål för elevernas dokumentation i sin grovplanering. De elever som inspektörerna talar med har ingen klar bild av att det finns nationella kursplanemål att uppnå och att sträva mot. Enligt föräldrar, finns det vissa lärare på skolan som inte anammat arbetet med portfolio. Föräldrarna tycker heller inte att de får information när det gäller kursplaner och mål. 4

81 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolan har en god förmåga att tidigt upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Inspektörerna bedömer att eleverna vid Lillekärrskolan utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i 1994 års läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet (Lpo 94) och kursplanerna. Det är dock viktigt att även elever och föräldrar informeras om och har kunskaper om målen. Detta bör förbättras. 3. Arbetsmiljö och delaktighet Enligt skollagen skall verksamheten i skolan vara utformad i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar. Var och en som verkar där skall främja aktning för varje människas egenvärde, respekt för vår gemensamma miljö samt jämställdhet mellan könen. Särskilt skall den som verkar inom skolan aktivt motverka alla former av kränkande behandling. All personal skall samverka med elever och föräldrar i arbetet för att forma en god miljö fysiskt och psykosocialt - för utveckling och lärande. Granskningen gäller hur man i verksamheten arbetar för en god miljö och för att förebygga kränkningar och ge möjlighet till delaktighet och samverkan. I Lillekärrskolan genomsyras allt arbete, enligt rektorn, av värdegrunden i Lpo 94. Skolans enkäter visar att eleverna känner sig trygga. Skolans vision är formulerad på följande sätt: - Här lär vi av varandra - Här är vi trygga - Här utvecklas vi tillsammans - Här använder vi alla sinnen - Här är vi en del av världen Visionen skall sitta uppsatt i varje klassrum och alla skall kunna precisera hur de tillämpar den. I alla grupper arbetar man, enligt rektorn, med värdegrundsfrågor genom bl.a. kompissamtal, fadderverksamhet, konfliktlösning och dilemmafrågor. Inspektörerna observerar att sådana samtal förs. Eleverna visar, på ett elevrådsmöte, som inspektörerna besökta att de vet vad demokrati är och att ett demokratiskt förhållningssätt tillämpas vid Lillekärrskolan. Eleverna är trygga och vågar framföra sina åsikter. Elevhälsoteamet upplever dock att eleverna kan visa en tuff attityd mot vuxna som de saknar en relation till. Arbetsmiljön på Lillekärrskolan påverkas, enligt personalen, av den fysiska spridningen av lokalerna som skapar olika kulturer inom skolan. Det är svårt med samsyn och att se Lillekärrskolan som en enda enhet. Lokalerna är hårt slitna och utformningen underlättar ej pedagogiskt arbete enlig Lpo 94. Enligt en av de intervjuade personalgrupperna, känner personalen inte alltid varandra ens till namnet, och vet oftast inte hur de andra arbetslagen arbetar. Nuvarande lokaler och arbetssituation försvårar också vid övergångar för eleverna inom Lillekärrskolan. Personalen i de utspridda paviljongerna har inte särskilt ofta naturlig kontakt med varandra och rutiner för information i samband med överlämnande saknas. Även rutiner vid övergångar från förskola till 5

82 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET förskoleklass och från Lillekärrskolan till Klarebergsskolan behöver, enligt personal och skolledning, ses över. Inflytandet för föräldrar sker genom ett skolråd som träffas en gång i månaden. Skolrådet består av föräldrarepresentanter, rektorn och biträdande rektorn. Skolrådet har ingen beslutande funktion. Skolrådet informeras om skolans verksamhet samt diskuterar och ger synpunkter till skolledningen. De föräldrar som intervjuades anser att det är lätt att ta kontakt med lärare och skolledning. Föräldrarna uttrycker ett stort förtroende för skolledning och personal. De tycker att eleverna blir väl omhändertagna i skolan och uttrycker stor uppskattning över det goda samarbetet mellan skola och skolbarnsomsorg, som finns på Lillekärrskolan. Lillekärrskolan har rutiner för att arbeta med klassråd och elevråd. Biträdande rektorn deltar på alla elevrådsmöten. I Lillekärrskolan är elevinflytande ett prioriterat mål. Eleverna på Lillekärrskolan är, enligt Balansen, dock inte nöjda med sitt inflytande. Trots de formella organ för inflytande som finns anser eleverna att det ändå är lärarna som bestämmer mest. Lärarna bjuder allt oftare in eleverna till diskussion kring allt från lärande till klassrumsrutiner. Det är denna vardagsnära elevmedverkan, som ofta tas för given, som skolan bör lyfta upp på ett tydligt medvetandeplan för lärare och elever. Varje höst arrangeras öppet hus på Lillekärrskolan. Arrangemanget är mycket populärt och skolan brukar vid detta tillfälle besökas av föräldrar och anhöriga. Eleverna anordnar då poängpromenad, framträdande med sångunderhållning och kaffeservering. Lillekärrskolan har en handlingsplan mot kränkande behandling. Handlingsplanen innehåller åtgärder på skolnivå, klassnivå och individnivå. Vid Lillekärrskolan arbetar en skolsköterska som har hela sin tjänst förlagd till skolan. Skolsköterskan arbetar till större delen förebyggande. Hon ingår i skolans elevhälsoteam tillsammans med skolpsykolog, kurator och två specialpedagoger. Ett av skolans lokala mål innebär att hälso- och miljöfrågor skall integreras i det dagliga arbetet. Elever i de flesta arbetslag uppmuntras av sina lärare till regelbundna fysiska aktiviteter, men inspektörerna får dock uppfattningen att arbetslagen inte ser detta mål som prioriterat. Resultatet av arbetet med normer och värden efterfrågas till viss del av nämndens politiker genom att elevernas grad av trivsel och trygghet mäts genom Balansen. Därigenom finns på skolan ett systematiskt utvärderingssystem av delar av det som ligger inom ramen för normer och värden. Enligt mätningarna i Balansen för vårterminen 2004 är sammanvägt elevindex för Lillekärrskolans elever i förskoleklass och årskurserna 1-3, 87 för trivsel och 86 för trygghet. Motsvarande elevindex för Göteborgs kommun är 88 respektive 87. För elever i årskurserna 4-9 är elevindex 79 för trivsel och 82 för trygghet. Motsvarande siffror för Göteborgs kommun är 74 för trivsel och 79 för trygghet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det finns formella strukturer för inflytande och delaktighet, men att eleverna inte alltid är medvetna om sitt inflytande. Det finns även en strategi för att arbeta med mobbning och kränkande behandling. 6

83 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Rutiner för överlämnande av information i samband med övergångar, inom skolan och från förskolan till Lillekärrskolan samt mellan Lillekärrskolan och Klarebergsskolan, behöver förbättras. 4. Pedagogisk verksamhet och undervisning Arbetet för att nå de nationella målen för utveckling och lärande skall främst utformas av eleverna och personalen. Skolan skall samverka med hemmen. Läroplanerna, andra statliga förordningar och kursplanerna ger riktlinjer för arbetet. Det finns bestämmelser om timplaner och ämnes- och kursstruktur, riktlinjer för stödinsatser, för betygssättning och utvecklingssamtal, för utbildning på arbetsplatser, en garanterad undervisningstid etc. Målen i kursplanerna ger dessutom vägledning för arbetssätten genom att beskriva vilka kunskaper, färdigheter och övrig utveckling barnen och ungdomarna skall nå. Granskningen riktas mot hur man arbetar för att nå målen och hur man anpassar arbetet till olika behov. Stadsdelen har en klar och tydlig vision för hur det pedagogiska arbetet skall utformas. Hösten 1997 startade utvecklingsprojektet 7 intelligenser och 100 språk för skola, förskola, fritidshem och familjedaghem inom Kärra-Rödbo. Ett temaorienterat arbetssätt med pedagogisk förankring i Loris Malaguzzis filosofi om barns lärande, Reggio Emilia, och Howard Gardners teori om multipla intelligenser, i syftet att lärandeprocessen skall vara aktiv, mångsidig och sammanhängande. Målsättningen är att utveckla kreativa arbetssätt och ett mångsidigt lärande samt att skapa ett pedagogiskt synsätt i ett 1-16 års perspektiv. Projektet har nu övergått till en fas som innebär att alla arbetslag skall redovisa minst ett förslag till hur arbetslaget vill genomföra ett tematiskt arbete enligt intentionerna i 7 intelligenser och 100 språk. Vid Lillekärrskolan är verksamheten organiserad i arbetslag och fem spår. Spårorganisationen har en pedagogisk tanke som eftersträvar att skapa pedagogiska diskussioner ur ett förskoleklass till och med årskurs 5-perspektiv. Spårens personal träffas en gång varannan vecka för pedagogiska diskussioner. Lillekärrskolan har både åldershomogena och åldersblandade grupper. Åldersblandade grupper finns för förskoleklass till och med årskurs 1 och för årskurserna 2 och 3. Eleverna i årskurserna 4 och 5 bildar åldershomogena grupper. En klar fördel med blandade åldrar är, enligt rektorn, att alla inte behöver vara lika. Vissa föräldrarna upplever att det kan bli oroligt att byta klasskamrater varje år för eleverna i de åldersblandade grupperna. Arbetslagen gör en grovplanering av läsårets arbete som sedan utvärderas i slutet av läsåret. Varje arbetslag skall redovisa minst ett temaarbete per läsår. Tanken är att olika teman skall ge eleverna möjlighet att göra val och påverka inom ramen för temat. Undervisningen planeras, enligt eleverna, i stor utsträckning av lärarna. Eleverna arbetar omväxlande enskilt och i grupp. De äldre eleverna får föra in planeringen i en planeringsbok. Eleverna tar sedan ansvar för sitt arbete genom att bestämma i vilken ordning de vill arbeta med uppgifterna. Uppgifterna är oftast inte differentierade och anpassade till respektive elev. Alla får samma uppgifter. Dagens schema finns uppskrivet på tavlan i klassrummet. När eleverna är klara med de planerade uppgifterna kan de själva välja vad de 7

84 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET vill arbeta med. Läxor förekommer någon/några gånger varje veckan. Om eleven inte hunnit med sin planering, får eleven ta hem och göra klart eller efter skolans slut besöka den verksamhet för läxhjälp kallad Kunskapsverkstaden som erbjuds eleverna. Under 2004 genomförs ett omfattande arbete med individuella utvecklingsplaner för samtliga elever. Intresset kring individuella utvecklingsplaner är stort och en referensgrupp har bildats i Kärra-Rödbo, med representanter från förskola och skola. Referensgruppen har varit på ett antal utbildningsdagar och har som syfte att samordna arbetet med individuella utvecklingsplaner i stadsdelen och implementera arbetet. Utvecklingssamtal förekommer minst en gång varje termin. Eleverna tycker samtalen är bra, även om det mest är lärarna och föräldrarna som pratar. I samband med utvecklingssamtalet upprättas elevens individuella utvecklingsplan. Elever, föräldrar och pedagoger förbereder underlaget för planen inför samtalet. Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd finns och åtgärdsprogram, som kallas åtgärdsplaner, finns. I planen formuleras elevens resurser och möjligheter. Den innehåller långsiktiga och kortsiktiga mål samt elevens specifika behov av stöd. Specialpedagogen/specialläraren upprättar åtgärdsplaner tillsammans med arbetslaget, eleven och föräldrarna. Åtgärdsplanerna skall dock benämnas åtgärdsprogram i enlighet med terminologin i grundskoleförordningen. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att den pedagogiska verksamheten vid Lillekärrskolan är av godtagbar kvalitet. Flera variationer i arbetssätt och arbetsformer bör utvecklas för att därmed individualisera ytterligare samt för att tillgodose elevernas olika sätt att lära. Handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd finns och är av god kvalitet. Åtgärdsplanerna (åtgärdsprogrammen) som upprättas är av god kvalitet. 5. Styrning, ledning och kvalitetsarbete Kommunerna har ett övergripande ansvar för förskoleverksamheten, skolbarnsomsorgen och skolan på lokal nivå. Kommunerna är också huvudmän för de flesta verksamheterna. Läroplanerna lägger tydliga ansvarsområden på rektor och personal för skolornas inre organisation och arbete. Sammantaget har dessa skyldighet att se till att rätten till utbildning och till att nå nationella mål tillgodoses. Frågor som behandlas vid inspektionen är exempelvis om verksamheten har en ledning enligt de nationella bestämmelserna, hur denna fungerar i praktiken och om det finns system för att säkra och förbättra kvaliteten i utbildningen samt värna enskildas rättsäkerhet. I Lillekärrskolan arbetar en rektor och två biträdande rektorer, med en uppdelning av arbetsuppgifter. Sammanlagt finns ledningsresurser motsvarande 2,4 heltidstjänster och dessutom finns vad skolan kallar spårledare. Rektorn, biträdande rektorer och spårledarna bildar skolans ledningsgrupp. På Lillekärrskolan finns en arbetsplan som benämns Skolans lokala mål. Inspektörerna får ingen förklaring till varför ordet arbetsplan inte används i enlighet med grundskoleförordningen. Arbetsplanen revideras årligen och är ett levande dokument med anknytning till läroplan, kommunens skolplan och Kärra-Rödbos barn- och ungdomsplan. Personal, som inspektörerna talar med, efterlyser ett arbete där kursplanernas mål förtydligas från årskurs 1 och uppåt. 8

85 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Skolans kvalitetsredovisning bygger på ett underlag som diskuterats i arbetslagen. Kvalitetsredovisningen är förankrad och väl känd hos all personal. Kvalitetsredovisningen har en nära anknytning till skolans arbetsplan, och speglar skolans arbete och utvärderas av samtliga arbetslag. Prioriterade mål i kvalitetsredovisning och arbetsplan för år 2004 är arbetslagsutveckling, elevdokumentation och elevernas medinflytande. Den innehåller en beskrivning av måluppfyllelse och förslag på åtgärder vid brister. Eleverna vid Lillekärrskolan är väl förtrogna med vem som är skolans rektor och menar att hon syns och finns i skolan trots de spridda lokalerna. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna, att rektorn är väl förtrogen med sitt uppdrag och tar ansvar för övergripande funktioner. Skolans kvalitetsredovisning är av god kvalitet. Den är väl förankrad och bearbetad av både personal och skolledning. 6. Tillgång till omsorg, pedagogisk verksamhet och utbildning Lika tillgång till utbildning, oberoende av kön, geografisk hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden, är en grundprincip för det offentliga skolväsendet. Barnoch ungdomsutbildningen omfattar förskoleklassen, grundskolan, den obligatoriska särskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Det skall finnas lika möjligheter till utbildning för barn och ungdomar med olika funktionsnedsättningar och möjligheter till utbildning i särskilda utbildningsformer. Inom skolformerna skall det också finnas olika möjligheter för eleverna att individuellt göra val av ämnen, program, inriktningar och kurser. En skola kan, enligt skollagen, profilera sig för att tillgodose olika elevers behov eller öka elevernas motivation för lärande. Granskningen gäller om det finns tillgång till utbildning i den omfattning och med den valfrihet som anges i de statliga bestämmelserna. Även informationen om möjligheter till olika val av fördjupning, kurser, skolor och utbildningsvägar behandlas. Stadsdelens skolor är alla belägna inom gångavstånd från varandra. Andelen elever som väljer annan skola, än den som anvisats, är låg. I Lillekärrskolan har alla elever möjlighet till kostnadsfri utbildning. Liksom övriga elever i Göteborgs kommun har varje elev ett kort som ger möjlighet till gratis resor med kollektivtrafiken. Detta underlättar för skolan att genomföra studiebesök och andra aktiviteter. Eleverna upplever ett orosmoment i anslutning till övergången till Klarebergsskolan. Vissa år flyttar eleverna inför starten i årskurs 4, men andra år kan det vara i samband med starten av årskurs 5 eller 6. Elever och föräldrar upplever en osäkerhet i att inte, med god framförhållning, känna till när övergång till Klarebergsskolan planeras. För närvarande erbjuds inte elever möjligheter att på ett tydligt sätt göra val i enlighet med bestämmelserna för elevens val. Som skäl anges svårigheten att organisera och genomföra ett bra utbud. Varje arbetslag ansvarar och organiserar elevens val inom arbetslaget. För årskurserna 4 och 5 har elevens val genomförts under en vecka, med ett stort antal aktiviteter att välja bland. Resultatet blev, enligt rektorn, mycket positivt med fina redovisningar, utställningar och uppträdanden. 9

86 Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo SKOLVERKET Ansvaret för undervisningen i modersmål vilar på Kärraskolans rektor. Studiehandledning på modersmålet förekommer ej. Lillekärrskolan har ingen egen lokal för idrott och hälsa. Undervisningen sker därför för förskoleklass och årskurserna 1 3 på Kärraskolan och för årskurserna 4 och 5 i Klarebergsskolans sporthall. Förskoleklass och årskurs 1 har idrott och hälsa varannan vecka, då det endast finns tid i salarna att ge till årskurs 1. Eftersom elever i årskurs 1 enligt skolans timplan har 60 minuter idrott och hälsa per vecka uppmanas förskoleklass och årskurs 1 att försöka boka tid i simhallen. Inspektörerna vill påpeka att eleverna i årskurs 1 skall ha den garanterade undervisningstiden i idrott och hälsa enligt gällande timplan. Lillekärrskolan har ingen matsal för sina elever. Eleverna äter sina skolmåltider i Kärraskolan, på Kärra Hus eller i Klarebergsskolans matsal. Vid Lillekärrskolan erbjuds skolbarnsomsorg i form av fritidshem för barn upp till tio år. Verksamheten börjar och slutar Elever från tio t.o.m. tolv år som är i behov av skolbarnsomsorg, erbjuds deltagande i en öppen fritidsverksamhet. Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras. 7. Resurser Huvudmannen och skolans ledning beslutar hur och med vilka resurser utbildningen skall genomföras för att de lärande skall nå de nationella målen för utbildningen. I skollagen finns dock bestämmelser om några viktiga förutsättningar för att säkra kvaliteten i utbildningen. Dessa avser främst krav på personalens kompetens, tillgång till ändamålsenliga lokaler, läromedel och annan utrustning som behövs för en tidsenlig utbildning. Även principerna för resursfördelningen aktualiseras vid inspektionen. Politikerna i stadsdelnämnden i Kärra-Rödbo bestämmer hur resurserna skall fördelas mellan respektive verksamhetsområde. Som huvudregel kan sägas att Lillekärrskolan, likt övriga skolor i stadsdelen, tilldelas resurser utifrån antalet elever. I nuläget är det, enligt rektorn, behoven i elevgrupperna som styr hur den faktiska resursfördelningen på Lillekärrskolan ser ut. Resursfördelning avseende inköp och läromedel baseras på antalet elever i arbetslaget. Vid Lillekärrskolan har i stort sett all fast anställd pedagogisk personal föreskriven utbildning. Rektorn har genomgått den statliga rektorsutbildningen. Kompetensutveckling av personalen sker bl.a. i form av Pedagogiska caféer. Lokalerna är fysiskt spridda och hårt slitna. Den nya Lillekärrskolan beräknas stå klar hösten Lillekärrskolan har tillgång till Göteborgs kommuns pedagogiska portal Kunskapsnätet. Enligt rektorn används Kunskapsnätet i skolan som ett pedagogiskt verktyg. Skolbiblioteket på Lillekärrskolan utgörs av en bokhylla utanför personalrummet i huvudbyggnaden. Personalen säger sig utnyttja stadsdelsbiblioteket, där de tycker att de får bra service av bibliotekspersonalen. 10

87 SKOLVERKET Utbildningsinspektion i Göteborgs kommun Lillekärrskolan i stadsdelen Kärra-Rödbo Sammanfattningsvis bedömer inspektörerna att det vid skolan överlag finns goda förutsättningar för att eleverna skall kunna nå målen i Lpo 94 samt kursplanerna. Lokalerna är dock i dagsläget inte av acceptabel kvalitet för att kunna skapa en god pedagogisk verksamhet. I och med byggplanerna avseende en ny Lillekärrskolan kommer dock denna situation inom en snar framtid att åtgärdas. Sammanfattande bedömning Inspektörerna bedömer att verksamheten i Lillekärrskolan övergripande är av god kvalitet. Eleverna utvecklar goda kunskaper när det gäller normer och värden samt utvecklar goda kunskaper och färdigheter i enlighet med målen i läroplan och kursplaner. Rutiner finns för att kartlägga och upptäcka elever i behov av särskilt stöd. Skolans kvalitetsredovisning är väl förankrad hos personalen och av god kvalitet. Det finns dock behov av förbättringsinsatser inom följande områden: - skolan bör öka elevernas inflytande och medvetenhet om sitt inflytande, - skolan bör ge elever och föräldrar information om målen i Lpo 94 och kursplanerna, - flera variationer i arbetssätt och arbetsformer bör utvecklas för att därmed individualisera ytterligare samt för att tillgodose elevernas olika sätt att lära, - rutiner för överlämnande av information i samband med övergångar, inom skolan och från förskolan till Lillekärrskolan samt mellan Lillekärrskolan och Klarebergsskolan, behöver förbättras samt - skolans organisation av elevernas valmöjligheter inom ramen för elevens val kan förbättras. Datum Ort Göteborg Ulla-Britt Norin Agneta Kristensson 11

88 Skollagen (1985:1100) Läroplan för förskola, Lpfö 98 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94 Läroplan för de frivilliga skolformerna, Lpf 94 Grundskoleförordningen (1994:1194) Särskoleförordningen (1995:206) Förordning (1996:1206) om fristående skolor Gymnasieförordningen (1992:394) Förordning (1994:741) om gymnasiesärskolan Förordning (2002:1012) om kommunal vuxenutbildning Förordning (1992:736) om vuxenutbildning för utvecklingsstörda Förordning (1994:895) om svenskundervisning för invandrare Förordning (2001:976) om utbildning, förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg för asylsökande barn m.fl. Förordning (1997:702) om kvalitetsredovisning inom skolväsendet