TÅLAMOD. Tema. Sjukdomen blev tuff prövning för J.O s. 4 Kyrkoherden: I nattvarden hörs hjärtslagen s. 8 Är det du eller din hund som bestämmer? s.

Transkript

1 Vetekornet Nummer Tema TÅLAMOD Sjukdomen blev tuff prövning för J.O s. 4 Kyrkoherden: I nattvarden hörs hjärtslagen s. 8 Är det du eller din hund som bestämmer? s. 10

2 Kyrkoherden på kornet När jag var liten och vi skulle åka från Kalmar till Västerås, för att hälsa på släkten, så brukade jag fråga om vi inte var framme snart, redan i Ålem. Då hade vi åkt 3 mil av 40. Hur lång är egentligen en snart? 10 strax? Man kan ju undra, eftersom Jesus för nästan 2000 år sedan sade: Ja, jag kommer snart. (Upp. 22:20) Redan Petrus hade anledning att fundera över det och han skriver: Det är inte så som många menar, att Herren är sen att uppfylla sitt löfte. Han dröjer för er skull, eftersom han inte vill att någon skall gå förlorad utan att alla skall få tid att omvända sig. (2 Petr. 3:9) Cajsa Stina Åkerström sjunger: Vänd dig om. Den du söker finns intill dig. Det får mig i sin tur att tänka på hur Eyvind Skeie i en bok benämner Jesus: Han som alltid väntar. Vad väntar han på? I boken väntar han på oss i himlen, men jag tror att han här och nu även väntar på att jag ska vänta in mig själv. Han är redan här hos mig, eller intill mig, som Cajsa Stina uttrycker det. När Jesus berättar liknelsen om den förlorade sonen och att denne inser att det är dags att bege sig hem igen, så står det i den svenska översättningen att han kom till besinning (Luk. 15:17), men ordagrant översatt står det att han kom till sig själv. Han är mig redan närmre än mina egna andetag och hjärtslag, men jag är själv inte riktigt där alla gånger. Han väntar, tålmodigt. Några veckor i Namibia räcker för att få nya perspektiv på tålamod. Dels mitt eget tålamod. Vi firade gudstjänst i 3 ½ timme i vår blivande vänförsamling i Rundu. När jag berättade att hemma i Vetlanda börjar vi skruva på oss i kyrkbänkarna om en gudstjänst tar 1 ½ timme, så undrade våra vänner i Rundu varför. Vad ska man annars göra på söndagen? Dels tålamodet hos Rundus föräldralösa barn. De väntar och väntar på att deras liv ska börja på riktigt. De väntar och väntar på din och min hjälp. Här om veckan blev jag, tillsammans med några andra präster och diakoner, välsignad av biskop Sven Thidevall. Välsignelsen var formulerad: Du är sedd i kärlek, buren av nåd, kallad till Kristus, sänd för världen, väntad hemma hos Gud! Den välsignelsen vill jag gärna dela med er alla. Peter Åström Kyrkoherde Sannerligen, sannerligen säger jag eder: Om inte vetekornet faller i jorden och dör så förbliver det ett ensamt korn, men om det dör bär det mycken frukt. (Joh 12:24) Vetekornet nr Tema Tålamod Ansv. utg: Produktion: Red. grupp: Tryck: Peter Åström Lindwalls Text & Bild Klassons Mediabyrå Maj Karlsson Ellinor Gillisson Jan-Erik Ericsson Roger Johansson Marianne Dahlberg Anette Madeland Prinfo Bergs, 7400 ex Omslagsbild: Carina Åverling lagar tålamodsprövande mat på Tomaslundsskolans förskola. För en rättvis värld utan hunger, fattigdom och förtryck. Din gåva gör skillnad! Pg Bg

3 Tusenårig tradition har gått in i minnenas album Det var inte utan att det vilade ett litet vemod när Roland Sandberg höll den allra sista kyrkstämman i Näsby sockenstuga. Genom uppdraget har jag haft en nära relation till Svenska kyrkan och känt ett engagemang, säger Roland Sandberg. Det är inte bara Roland Sandberg som känner ett stort engagemang för Näsby församling. Kyrkorådets ordförande Kerstin Öijerfeldt Ottosson och hennes medhjälpare i församlingen är trogna arbetare för sin kyrka och det var många som mötte upp till den sista kyrkstämman. I stället för kyrkstämma blir det i framtiden ett direktvalt kyrkoråd där man tar besluten i frågor som gäller Näsby församling. Kyrkorådets ordförande Kerstin Öijerfeldt Ottosson hoppas att det ska fungera lika bra som det har gjort tidigare. Det är en nära tusenårig tradition som går in i minnenas album, säger Roland Sandberg. Roland Sandberg avtackades efter 14 år som ordförande i Näsby kyrkostämma. av kyrkorådets ordförande Kerstin Öijerfeldt Ottosson. Välkommen att lyssna till Nannypedagogerna Den 26 mars 2009 bjuder Vetlanda församling in Nannypedagogerna, Cathrine och Maud till att föreläsa om Lita på dig själv i ditt föräldraskap. Det är en föreläsning öppen för alla föräldrar. Det kommer bland annat att handla om hur föräldrarollen ser ut. Vad är det svåraste med att vara förälder i dag? Att vara konsekvent och sätta gränser. Hur fungerar samspelet i familjen? Hur hanterar jag konflikter? Visa känslor, är det viktigt? Cathrine och Maud ger många praktiska och konkreta råd under kvällen. Föreläsningen kommer att hållas i Vetlanda församlingsgård klockan Cathrine är TV-Nanny, föräldracoach, trebarnsmamma, föreläsare 25 år som pedagog i förskolan och arbetar som familjebehandlare och fosterförälder. Maud är föräldracoach, föreläsare, mamma till tre barn pedagog på förskola sedan slutet på 1970-talet och aktiv inom barn/ungdomsidrott. Att bli en kaktus?! Vi behöver mera tålamod. När jag var liten och nykläckt hade jag nästan inget tålamod alls! Sen blev jag lite mera kaktus. Kaktus är arabiska och betyder tålamod. Tålamod och kaktus betyder "att tåla törst" och alltså "att uthålligt vänta på vatten." Vi ska inte bli mera kaktusar i betydelsen att vara taggiga eller stingsliga, men trygga i vetskapen om att vårregnet kommer. Eller som Jesus sa: "Om någon törstar, så kom till mig och drick!" Sture Stork 3

4 Sjukdomen gjorde det omöjligt för J.O att jobba Jag tappade tålamodet många gånger Det var efter en bowlingmatch på friskvårdsdagen i jobbet som J.O Albihn vaknade med en fruktansvärd värk i ryggen. Jag kunde inte röra mig och vänster ben hade domnat. J.O Albihn är biträdande kyrkogårdschef på kyrkogårdsförvaltningen i Vetlanda. Men redan som ung grabb började han hjälpa pappa Gösta, som arbetade som kyrkvaktmästare i Näshult, att gräva gravar. Jobbet som kyrkvaktmästare i Korsberga i tio år och på kyrkogården i Vetlanda sedan sjutton år tillbaka har också gjort att han inte sparat ryggen. När svaret från röntgen kom visade det sig att en kotbåge i ryggen gått av. Jag fick alternativet att sluta mitt arbete eller få andra arbetsuppgifter. Min arbetsgivare har varit väldigt tillmötesgående och i dag har jag fått andra arbetsuppgifter, berättar J.O som nu är ansvarig för yttre skötseln av kyrkogården. Men det blev en lång väg tillbaka. J.O var sjukskriven från mars månad till december 2007 och det blev en jobbig tid. Han gick på sjukgymnastik och låg i sträck. Att sitta var nästan omöjligt. Jag promenerade och tränade mycket, men ovissheten hur det skulle J.O Albihn, biträdande kyrkogårdschef i Vetlanda, vet hur det känns när krafterna och tålamodet sviker. bli med mig var svår. Det blev drygt och segt att gå hemma. Värken var värst och jag saknade kontakten med mina arbetskamrater. Att gå hemma och inte kunna göra något var kämpigt. Jag tappade tålamodet många gånger. Värken finns där fortfarande kvar och skulle det hända att benet domnar igen måste det bli tal om steloperation. J.O är dock tacksam att han fick nya arbetsuppgifter och åter kan vara med sina arbetskamrater. Nu får man ta en dag i sänder. Kördag lockade nya medlemmar I början av året bjöd Vetlanda kyrkokör in nya medlemmar till en kördag och det blev en positiv överraskning. Vi fick fyra nya medlemmar. Stämningen var hög och vi sjöng och åt en god måltid tillsammans. Och så skrattade vi mycket. Vi har väldigt roligt tillsammans i kören, säger körens ordförande Gunilla Bokor. Årets program för kören ligger klart och närmast i tiden blir ett framträdande i Stockaryds kyrka i mars månad. Vår sommarkonsert kommer vi som vanligt att hålla i Vetlanda kyrka i slutet av maj månad. Sedan sjunger vi i Forngården i början av juni. Det blir en trevlig avslutning på terminen med våffelkalas. Kören håller som bäst på att planera en lite längre resa som man brukar göra en gång om året. Gunilla framhåller att de välkomnar fler nya medlemmar till kören. Finns intresse kan man vända sig till körledare Fredrik Albertsson, telefon: och körens ordförande Gunilla Bokor, telefon:

5 Den som väntar på något gott... Det är inte bara Carina Åverling som har tålamod när hon gör långkok på Tomaslundens förskola. Emma, Dzevad, Daniel, Hanna och Minna väntar tålmodigt på att få smaka av de hemmagjorda kroppkakorna. I Tomaslundsskolans förskola får barnen hemlagad mat varje dag. I köket finns kokerskan Carina Åverling som inte drar sig för tålamodsprövande långkok. När jag besöker förskolan är det kroppkakor på matsedeln. Carina har varit igång sedan klockan sju på morgonen då hon börjar sitt arbetspass i köket på förskolan. Det doftar gott av kroppkakor långt ut i farstun. I en stor kastrull på spisen plockar hon upp färdigkokta kroppkakor tills en stor plåt är fylld. Sedan åker de in i ugnen för att hålla värmen. Det går snabbt som tanken för Carina att göra en kroppkaka. Med van hand plockar hon i fläskfyllningen och snurrar snabbt in den i bullen. Då och då tittar något barn in i köket och undrar vad det blir för mat. Det är så roligt att laga den här sortens mat som många föräldrar i dag inte hinner med. Barn i dag måste få möjlighet att äta vanlig svensk husmanskost som har funnits i alla tider. Och framför allt är det viktigt att vi behåller ett kulturarv. Det här är ju något av ett hantverk, konstaterar Carina. Kroppkakor, stor sats. Bra att ha i frysen för att micra eller steka i skivor. Carina kokar en stor gryta potatis. Låter den kallna helt. Vill man ha vita kroppkakor tar man bara kokta potatisar. Vill man ha lite grövre blandar man med råa. Det gör gärna Carina. Börja med att mala den kokta sedan den eventuellt råa potatisen som måste pressas i en handduk för att vattnet i den ska bort. Blanda allt med mjöl och salt. Gör en provbulle i saltat vatten. Degen får inte vara för kladdig. Carina har tidigare gjort en fläskfyllning av fläsk, lök och kryddpeppar. Forma bullar i handen av smeten, platta till och lägg i en klick fyllning, täpp till och lägg i kokande vatten. De flyter upp efter cirka minuter. Kortare tid med bara kokta potatisar. Servera med skirat smör och lingon. 5

6 Det krävs tålamod när en liten kalv ska födas Anita Englund driver Sandåkra Simmental tillsammans med sin man Anders sedan femton år tillbaka. På gården finns 80 djur och under januari och februari var det 34 av dessa som väntade kalvar. Väntan kan många gånger vara tålamodsprövande. Men då gäller det att göra något annat under tiden man håller koll, säger Anita. Det har börjat mörkna ute när jag anländer till gården. Anita håller på att styra med djuren och väntar just på att Daisy 316 ska få sin allra första kalv. Anita har gjort i ordning en kalvningsbox med mjuk halm där Daisy ligger och på bara några få minuter är allt över. Daisy 356 har just kommit till världen. Den här gången fick Anita hjälpa till lite grand för att den lilla kalven skulle komma till världen. Det är lika spännande varje gång, säger Anita och klappar om den nyfödda kalven. Daisy 316 har just fött sin första kalv, Daisy 356. Anita Englund gläder sig åt att allt gick bra och klappar här om den lilla kalven. Nu gäller det att kalven får i sig lite mat. Anita hjälper till. Och bara efter någon halvtimma så är det dags för kalven att resa sig. På vingliga ben först, men snart går det riktigt bra att stå själv. Sång och musik gladde pensionärer De som bor på äldreboenden i Vetlanda bjuds två gånger om året in till en gemenskapsträff i Församlingsgården i Vetlanda. Vid adventstid hade husmor Bodil Lövgren pyntat Församlingsgården och det rådde en varm stämning när de boende från bland annat servicehuset Vilan kom på besök. Förutom adventskaffe och fin gemenskap fick gästerna njuta en stund av sång och musik av kantor Charlotte Waldo och den duktiga ungdomskören. Wilma Karlberg och Minna Edman Ljung från ungdomskören serverar här kaffe till Britta Carlsson från servicehuset Vilan. 6

7 Kyrkorådsordföranden: Gå och rösta! Lars-Ivan Petersson är kyrkonämndens ordförande i Vetlanda sedan 14 år tillbaka och tycker att det är lika roligt fortfarande. Sonen Albert är med i Kyrkans unga och vill gärna se en förnyelse av Svenska kyrkan. Det är för stelt i dag, säger Albert. Far och son slår ett slag för kyrkovalet Ingrid Nordlund vill uppmana alla att rösta vid kyrkovalet den 20 september Engagera dig för din församlig hur den ska ledas och utvecklas: Hur ska våra verksamheter se ut och hur ska kyrkoavgiften användas på bästa sätt? Jag har varit förtroendevald under flera år och det har varit lika roligt och spännande att arbeta med detta. Vi har olika gåvor och tillför olika åsikter och ideer, men vi står eniga i det grundläggande, att skapa bra förutsättningar för att sprida evangeliet. Din hjälp är av stor vikt för framtidens kyrka: Ställ upp som kandidat. Gå och rösta på valdagen! Den 20 september 2009 är det kyrkoval. Då har du som fyllt 16 år och tillhör Svenska kyrkan möjlighet att vara med och forma framtiden. Jag är aktiv i Kyrkans unga och vill gärna vara med och bestämma om hur framtiden i Svenska kyrkan ska se ut. Därför ska jag rösta i kyrkovalet säger 17-årige Albert Petersson. Hur ser då framtidens kyrka ut för unge Albert? Det måste ske en förnyelse. Det är för stelt och ritualet är alldeles för segt och gudstjänsten för lång, säger han. Det är första gången som Albert får rösta. Han tycker att det är bra att ungdomar redan får rösta vid 16-års ålder i kyrkovalet. Albert fyller 18 år i år och är därmed valbar, men han har inte bestämt sig ännu för om han vill ta några uppdrag om han skulle bli tillfrågad. Det är ju vi ungdomar som ska ta över en gång, men då är det viktigt att de äldre, som i dag sitter och styr, lyssnar på oss unga vad vi har att säga, säger Albert. Alberts pappa, Lars-Ivan Petersson, är kyrkonämndens ordförande i Vetlanda sedan 14 år tillbaka och tycker att det är lika roligt fortfarande. Det känns bra att ha varit med en längre tid. Det tar ju tid innan man lär sig kyrkans ordning. Jag har också engagemang i stiftet och får därmed ett naturligt kontaktnät där och det är bra, säger Lars-Ivan. Han är tydlig när han påpekar att det är viktigt nu att satsa på att få med ungdomar i de olika nämnderna. Kanske skulle man kunna ordna det så att de ungdomar som kommer med fick en mentor som de kunde lära av. Då kunde de som är äldre och som lämnar sina uppdrag också känna att de får en viktig uppgift. Kandidera! Valnämndens ordförande är Nils- Åke Ericsson. Det är han som du kontaktar innan den 15 april om du är intresserad av att komma med som kandidat. Nils-Åke nås på telefon

8 Många nattvardsfirare väljer att doppa brödet i vinet, istället för att dricka ur nattvardskalken. Då är det bra att tänka på att bara doppa den yttersta kanten av brödet, så att inte brödet mjuknar för mycket, går sönder och trillar ner i vinet. Kom och upplev nattvardens gemenskap Vi behöver ha tålamod med nattvardsfirandet. Tålamod med att förstå vad det innebär. Jag skulle, som teolog, kunna börja med att försöka förklara vad nattvarden innebär, men jag tror mer på principen learning by doing. Egentligen kan bara den människa, som under lång tid och regelbundet firar nattvard, börja ana vad det verkligen betyder. Nattvardsfirandet verkar långsamt i en människas liv. Ge det tid. Vill du komma så nära Gud det bara går, redan här i detta liv och i denna värld? Vill du liksom luta dig mot Jesu bröst och lyssna till hans hjärtslag? I nattvarden hörs hjärtslagen, känns pulsen, i orden som upprepas: För dig utgiven, för dig utgjutet, för dig för dig för dig Får jag vara med och fira nattvard? Förr var det vanligt att man ställde frågan: Är jag värdig? I dag kanske man formulerar sig: Platsar jag? Rent formellt finns det egentligen bara ett villkor, nämligen dopet. Nattvarden brukar kallas för de döptas gemenskap. I övrigt kan vi säga att den som är nyfiken på Gud, söker Gud, längtar efter Gud, känner behov av Gud, inte bara får utan bör fira nattvard. Värdigheten står Jesus för. Peter Åström Kyrkoherde 8 Nattvardskärl klädda i vita textilier för fest i Vetlanda kyrka. Förutom vår gamla vinkanna och brödask, ser vi något som ser ut som en nattvardskalk med lock. Det är vårt nya ciborium där vi förvarar det välsignade brödet. Vid gående kommunion är det praktiskt att dela ut brödet Kristi kropp direkt ur ciboriet. För Dig utgiven... För Dig utgjutet... Nattvarden - denna måltid i kyrkan - är viktig, eftersom Jesus själv har instiftat den. Jag känner stor glädje och djup tacksamhet, att vi människor får äta tillsammans med den som älskar oss och som ständigt förnyar våra liv. Nattvarden är också en gemenskap med varandra. Den är till för var och en, men man delar den tillsammans. Nattvarden är ett mysterium. För var gång jag hör orden För Dig utgiven och För Dig utgjutet, känner jag hur Gud kommer mig till mötes i brödet och vinet. Se och smaka Herrens godhet, som det står i en psaltarpsalm. Nattvarden är ett nådeserbjudande till mig. Så fira nattvard med glädje och tacka Gud för att möjligheten finns! Ingrid Nordlund Kyrkorådets ordförande

9 Företagets vd Conny Karlsson samtalar här med Martin Löwhagen. Det gäller att ha tålamod tills det vänder uppåt igen På företaget Ekenässtugan i Ekenässjön har man bestämt sig för att inte tänka på att det råder lågkonjunktur. Vi ser istället framåt och passar nu på att ta hand om våra kunder lite extra mycket, säger företagets vd Conny Karlsson. Ekenässtugan som tillverkar lekstugor, fritidshus, friggebodar och stugor har, precis som många andra företag, fått känna på nedgången i konjunkturen. En stor del av legotillverkningen har försvunnit från företaget. Bland annat tillverkade man väggar till olika husföretag. Med facit i hand ser vi att vi skulle ha satsat mer på våra egna produkter, säger Conny Karlsson. Han menar att lågkonjunkturen har fått dem att få upp ögonen för vad som är viktigt i framtiden. Vi har ljusa framtidsutsikter och låter inte oss slås ned av all negativ information som dagligen kommer om hur dåliga tiderna är. Här på företaget passar vi istället på att vända det till något positivt och tar nu hand om våra kunder extra mycket. Att bry sig är viktigt och ha tålamod tills det vänder uppåt igen, avslutar Conny Karlsson. Marie Lindell är administrationschef och hon är mycket entusiastisk. Vi har så mycket nya saker på gång och nu kan vi tillsammans med personalen sätta nya mål för framtiden. Vi har otroligt mycket förfrågningar på våra egna hus. Och det tycker vi är så roligt, säger Marie och fortsätter: Våra egna hus har sedan 30 år tillbaka varit knuttimrade hus tillverkade av stugtimmer. Tack vare den legotillverkning företaget har haft har man börjat tillverka väggar i block. Med detta menas att vi bygger väggar i hela sektioner som monteras ute på plats. Alltså kan vi nu erbjuda våra kunder många flera utseenden på hus mot vad vi har kunnat göra innan. Vi har för att tagga oss själva och för att vi skall kunna utveckla oss tagit fram en ny husserie i nyfunkisstil som vi kalllar Future. Denna husserie har tagits emot väldigt väl av våra kunder, avslutar Marie. Marie Lindell, administrationschef, är glad över att Ekenässtugan har mycket förfrågningar på sina hus. Besök vår hemsida! Vad händer i pastoratet; när och på vilken plats? På vår hemsida kan du se vilka gudstjänster och aktiviteter som vi har den närmaste tiden. 9

10 För att man ska få hunden att förstå vad vi vill och säger krävs att vi gång på gång visar och lär in ord från vårt språk för att hunden ska lära sig, säger Desiree Källquist. Att lära sin hund lydnad kräver tålamod Att vara konsekvent och ha tålamod, är en av de viktigaste nycklarna till att få en bra relation till sin hund, påpekar hundinstruktör Desiree Källquist. Hundar tänker inte som vi människor och vårt språk, både verbaltoch kroppsspråk, skiljer sig på de flesta punkter. Det är många som kommer till Desiree för att få hjälp med sin hund som inte vill komma på inkallning eller att den drar i kopplet. Då brukar hon fråga hur många gånger och med hur stort tålamod man har försökt att lära hunden att förstå. Ofta upptäcker hon att det är alldeles för få gånger och med för lite tålamod. Någon hade en hund som inte ville vänta på maten, utan hoppade, skällde och betedde sig allmänt hopplöst. Vi brukar vänta en stund på att han ska lugna ner sig men det går inte, sa hundägaren. Då frågade Desiree hur länge de väntade och förklarade att de måste vänta 20 till 30 minuter eller längre. Så länge, sa hundägaren. Desiree berättar vidare att hon alltid påpekar att som hundägare måste man vänta så länge som det behövs. Att lära hunden att förstå vad vi vill och säger, kräver därför att vi gång på gång, visar och lär in ord från vårt språk för att hunden ska lära sig. Det kräver tålamod och att man inte är den som ger sig först. Hunden är inte dum, utan det handlar om att den måste lära sig att förstå. Ju snabbare den sitter fint och väntar, ju snabbare får den mat. Men för att komma dit måste hundägaren ha tålamod och de första gångerna vänta ut hunden, säger Desiree. Som hundinstruktör, har hon lärt sig att det handlar otroligt mycket om att ha tålamod. Den lilla valpen som ska bli rumsren, tonårshunden som drar i kopplet eller som inte kommer på inkallning. All träning handlar om tålamod och att sätta kraven på lagom nivå, inte för lågt och inte för högt. Sätter man kraven för lågt, kommer man aldrig att nå sina mål och sätter man dem för högt är risken att hunden blir så osäker att den till slut slutar att försöka förstå, säger Desiree. Hon framhåller att lydnad och samspel inte kommer av sig själv. Man måste som hundägare jobba på det, vara lyhörd och ha tålamod! Genom att vara konsekvent, ha bestämda regler, mena det man säger och ha tålamod, kan alla få en härlig relation med sin hund där både husse/matte och hunden kan njuta av varandras sällskap, avslutar Desiree. Hur är det med ditt tålamod? Birgitta Starck: När tålamodet börjar tryta är det viktigt att tänka på att det finns andra som har det sämre. Det är genom motgångar som man lär sig tålamod. Martin Lundström: Ibland kan det var svårt att stå ut med vissa saker och då brister tålamodet. Rolf Carlsson: Så länge jag får vara frisk så har jag tålamod med det mesta. 10

11 Amanda Fischer, Vetlanda var ett av de 30 barnen som fick ta emot Barnens Bibel vid familjengudstjänsten i Vetlanda församlingsgård. Det är inte alltid så lätt att ha tålamod när man är så här liten och är med på dop i kyrkan för första gången, det vet lilla Elin Eriksson. May Thomsen, en av Näsbykörens duktiga sångare, var med när julen sjöngs ut i Näsby kyrka. Nu har Vetlanda kyrka fått fjärrvärme.på första söndagen i advent var installationen klar och kyrkan kunde tas i bruk igen. Här tackar kyrkokamrer Harriet Hagström Patrik Wernersson, Sydskiffer, och Roger Karlsson, Vitala El, för ett gott arbete. Anette Madeland som Maria i julspelet i Vetlanda kyrka Solveig Andersson: Man måste inse att man inte kan få allt direkt och stå ut med motgångar. Ylva Oxhed: Är jag trött har jag mindre tålamod och då kan jag bli arg på mig själv om jag prismärker fel. Joakim Asp: Jag har en hög smärttröskel både fysiskt och psykiskt. Det måste ta sin tid. Ingen idé att stressa. Jasmine Fritz: Det gäller att inte stressa upp sig för småsaker. Privat stressar jag nog upp mig lite mer än på jobbet. 11

12 Livslopp Livsloppet i Björköby ingår i fastekampanjen och kan liknas vid en tipspromenad. Samling vid Björkö prästgård lördagen den 28 mars 2009, klockan Startavgift 50 kr. Fina vinster. Tipspromenad där du lär dig mer om utsatta människor i världen, samtidigt får du motion och stödjer arbetet för alla människors rätt till ett värdigt liv. PASTORSEXPEDITIONEN Karin Thuresson INFORMATÖR Marie-Louise Lukk , vetlanda.pastorat@svenskakyrkan.se , karin.thuresson@svenskakyrkan.se , marie-louise.lukk@svenskakyrkan.se PRÄSTER Kyrkoherde Peter Åström , mobil , bostad peter.astrom@svenskakyrkan.se Komminister Runo Bengtsson , mobil , bostad runo.bengtsson@svenskakyrkan.se Komminister Ingabritta Gustafsson , mobil , bostad ingabritta.gustafsson@svenskakyrkan.se Komminister Alf Westergren , mobil alf.westergren@svenskakyrkan.se DIAKON Nina Wickström , mobil nina.wickström@svenskakyrkan.se UNGDOMSDIAKON Anette Madeland , mobil anette.madeland@svenskakyrkan.se BARN OCH UNGDOM Clas Jonsson , mobil clas.jonsson@svenskakyrkan.se Ewa Willberg , mobil ewa.willberg@svenskakyrkan.se Ingela Andersson Daniel Hein KYRKOMUSIKER Organist Fredrik Albertsson Kantor Charlotte Waldo Kantor Ingabrith Appelberg , ingela.andersson@svenskakyrkan.se , daniel.hein@svenskakyrkan.se , fredrik.albertsson@svenskakyrkan.se , charlotte.waldo@svenskakyrkan.se Bostad , ingabrith.appelberg@svenskakyrkan.se Kantor Heléna Svenson , , mobil helena.svenson@svenskakyrkan.se Förbön I kyrkan i Vetlanda och Ekenässjön kan du lägga ditt böneämne i bönelådan. Förbön sker vid någon gudstjänst och under en morgonbön/aftonbön. Böneämnen kan också lämnas via pastoratets hemsida. Ropa till mig när du är i nöd, jag skall rädda dig och du skall ära mig. Ps 50:15 Pastoratet speglas I nästa nummer av Vetekornet kommer vi att presentera Vetlanda pastorats verksamhet. E-posta dina reportageidéer, små som stora, till redaktör : marita@lindwallstext.se 12 Musiker Ulla Bengtsson Bostad , mobil ulla.m.bengtsson@svenskakyrkan.se KAMERALA AVDELNINGEN Kyrkokamrer Harriet Hagström , harriet.hagstrom@svenskakyrkan.se FÖRSAMLINGSGÅRDEN Vaktmästare Inger Lindberg , mobil inger.lindberg@svenskakyrkan.se Husmor Bodil Lövgren , bodil.lovgren@svenskakyrkan.se KYRKOGÅRDSCHEF Roger Ljungqvist , mobil roger.ljungqvist@svenskakyrkan.se Jan-Olof Albihn (bitr. kyrkogårdschef) , mobil Exp.tid måndag-fredag UPPSTÅNDELSEKAPELLET Håkan Fingal Bo Lindgren KYRKOVAKTMÄSTARE Vetlanda: Inger Lindberg , mobil , kyrkan Ekenässjön: Per Jonsson , mobil Näsby: Ellinor Gillisson , mobil Nävelsjö: Rolf Karlsson , mobil Björkö: Agneta Holm , mobil VILDVINET Anneli Josefsson , mobil Britt Eriksson LÄTTEBO FÖRSKOLA Förest. Anna-Lena Karlsson