Dammexponering i svinstallar

Transkript

1 1 Dammexponering i svinstallar Litteraturstudie angående arbetsmiljön i svinstallar Grisnäringen tillhör de värst drabbade områdena inom jordbruket när det gäller ökad sjuklighet. Grisbönders ökande sjuklighet i luftvägarna i form av kronisk bronkit och kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är allvarliga sjukdomar orsakade av arbetsmiljön (8). Boven i dramat anses i första hand vara det organiska dammet, eller rättare sagt vissa mikroorganismer i dammet som finns i stallarna. Detta damm innehåller partiklar från vegetabilier, djur, bakterier, svampar och mögelsporer samt andra organismer. Det organiska dammet förekommer allmänt i stallarna under hela grisens livscykel och i linjärt ökande grad ju äldre grisarna blir (1). Gränsvärdena av organiskt respirabelt damm är satta till 5 mg/m 3 för människor och 10 mg/m 3 för grisar (6,7). Uppmätta nivåer i undersökningar vid olika mättillfällen (2,3) har visat att gällande gränsvärden klart har överstigits och upp till 4-dubblats vid rengöring (2). Som en indikator på dammets skadliga inverkan kan nämnas att ca. 10% av slaktade grisar har lunginflammation. Detta är inte acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt. En ny studie mellan svinbönder och två kontrollgrupper visar att den medfödda immunitet man har försämras efter lång tids exponering av svindamm vilket innebär att bönderna inte reagerar lika starkt på den toxiska miljön som kontrollgrupperna. Den tolerans som svinbönderna uppvisar bidrar troligtvis till den större förekomst av luftvägssjukdomar som epidemiologiska studier påvisar(8). Man har även i studier nyligen sett att såväl svinskötare som grisar är bärare av multiresistenta bakterier (MRSA) (8). Tidigare studier har visat att de skadliga partiklarna i dammet inte går att filtrera bort med mask med partikelfilter av klass P 3, vilket filtrerar bort alla partiklar ner till virusstorlek (4). Än mer visar det sig under högtryckstvättningen mellan uppfödningsomgångarna då det respirabla dammet reducerats betydligt men den bronkiella reaktiviteten ökar på grund av att dammpartiklarna slås sönder av högtrycksstrålen. För att minska den skadliga inverkan på personalen finns flera kompletterande vägar att gå: Minska dammförekomsten; Det är svårt att begränsa dammförekomsten i svinstallar. Dammet kommer från strömedel, foder, torkad spillning men framför allt från hudavlagringar från grisarna. En ökning av ventilationsflödet har en begränsad effekt på koncentrationen av organiskt damm i stallarna. Vissa delar kan tvärtom få en ökad förekomst av mindre partiklar när det sedimenterade dammet kan virvla upp beroende på vilka tilluftsdon som används. Dessutom skulle uppvärmningsbehovet öka markant. Däremot kan dimmning av stallarna och även grisarna med vatten eller oljeblandat vatten, dammsugning av gångarna i stället för sopning etc. ge betydligt större effekt på miljön(1)

2 2 Minska närvaron; Utvecklingen går mot allt större och mer automatiserade enheter där exponeringen visserligen har minskat markant per producerad gris, men djurskötaren har inte minskat sin exponering för dammet. Med större enheter ökar exponeringstiden vid varje arbetsmoment som är särskilt farlig för hälsan som exempelvis; vägning, fördelning av strömedel samt tvättning efter uppfödningsomgången där koncentrationen av inhalerbart damm är särskilt stor(4). Skydda luftvägarna; Det mest använda skyddet vid den dagliga skötseln är ett kortidsfilter av papper av klassen P2 som tar bort en del av besvären, men långt ifrån allt, en del av symtomen kvarstår. I en nyligen genomförd undersökning (4) har även försök med halvmask av klassen P3 och gasfilter gjorts vilket inte gav något bättre skydd än korttidsfiltret. Undersökningen pekar mot att det är ultrafina partiklar som orsakar problemen i luftvägarna. Uppfödning av slaktsvin kan indelas oftast i 3 faser där inkvarteringen sker i olika boxtyper; grisningsboxen där suggan föder och ammar grisarna i ca 7-8 veckor, grisarna väger ca 8 kg när de lämnar boxen. Tillväxtboxen där syskonskaran skild från suggan stannar ungefär lika länge som i grisningsboxen och väger ca 30 kg när de lämnar boxen. Slaktsvinsboxen där syskonskaran stannar ca 16 veckor innan de är slaktfärdiga och väger ca 110 kg. Under uppväxttiden är det främst i slaktsvinsstallar som dammkoncentrationen uppnår höga halter, dels för att grisarna är större och dels för att de stannar där längre. Det har visat sig att dammkoncentrationen ökar linjärt med antal dagar efter insättning samt antalet grisar (1). Orsaken är att dammet successivt sedimenteras på olika byggnadsytor i stallet, samt att grisarna själva är en betydande produktionskälla. Dammkoncentrationen beror till stor del vilken aktivitet som förekommer. Man har mätt upp förhöjda värden vid vägning, fördelning av strömedel och sopning där det sedimenterade dammet förmås att virvla upp. Tvättning av stallarna med högtryckstvätt efter avslutad uppfödningsperiod är dock det som är det mest skadliga momentet i grisproduktionen då man med högtrycksstrålen slår sönder det sedimenterade dammet så att det binds i dimman som bildas(4). Hur begränsa skadeverkningarna? Olika tekniska hjälpmedel har under det senaste decenniet dykt upp på marknaden för att minska djurskötarens exponering för svindammet Vid Daglig tillsyn är ett enkelt pappersfilter av klass P2 ett måste för att begränsa inhaleringen av dammet (5). Det har blivit allt vanligare med ett dimmningssystem i stallarna där högtryckssatt vatten dimmas via fast monterade dysor, med eller utan inblandning av olja. Denna metod medför en markant sänkning av dammkoncentrationen med upp till 50 % även vid relativt små vattenmängder (1). Detta dimmningssystem kan även användas vid blötläggningen av stallet innan tvätt efter uppfödningsomgången. Det finns olika system på marknaden men Ergomiljö som är ett svenskutvecklat stationärt system är marknadsledare på den svenska marknaden.

3 3 Vägning av grisarna utförs med konventionell våg, vilket medför att djurskötaren utsätts inte bara för kraftigt buller utan också för höga doser damm och stora ergonomiska belastningar på grund av att grisarna ska drivas fram till vågen och sen tillbaka till boxen. Detta moment i svinstallet beskrivs som bullrigt, dammigt, stressigt och tungt. Dessutom tar vägningen mycket tid i anspråk. Nu har optiska vågar utvecklats för vägning av grisar, bl.a. en svensk från AB Svenska Mätanalys som bygger på en digital mätning av grisarnas ryggar under tiden de äter. Den sitter på en vagn och körs i fodergången (4,12, 13). Fördelarna är många; mindre buller, mindre stress, mindre uppvirvlat damm och mindre ergonomiska belastningar. Tidsvinsten är betydande och därigenom minskar exponeringen för dammet samt gör denna investering mer ekonomiskt motiverad. Strötilldelning; Boxar för grisar ska vara försedda med strö av halm eller annat jämförbart material (11). Jordbruksverket (2001) anger en åtgång på 0,003-0,1 kg halm per slaktsvin och dag i ströad box, vilket innebär att kg halm ska fördelas per dag i en normal avdelning. Halm och andra strömedel innehåller organiskt damm som djurskötaren utsätts för vid manuell ströhantering (10). På senare tid har det börjat dyka upp flera automatiserade lösningar för stötilldelning, bla har JTI modifierat ett system från torrutfodringsutrustning som distribuerar halmen (10). Detta kan medföra att djurskötaren förutom att minska exponeringen för halmdammet, spar tid som skulle kunna användas till andra uppgifter, t.ex. noggrannare rengöring och en mer systematisk djurtillsyn. Sopning är fortfarande den vanligaste metoden för den dagliga renhållningen. Studier visar dock att rengöringseffekten är tveksam och att dammet rörs upp och sedimenterar på ny plats och värden på över 20 mg/m 3 (d.v.s. över 4 gånger gränsvärdet)organiskt damm har uppmätts (2). Ur arbetsmiljösynpunkt är sopningen därför mindre lämplig. Ett bättre alternativ kan vara att hålla gångarna rena genom lågtrycksspolning av arbetsgångarna vilket minskar dammet med i genomsnitt 35 % (1). Ett mera arbetsvänligt sätt att hålla gångar rena är dammsugning med centraldammsugare eller industridammsugare vilket reducerar dammkoncentrationen med i genomsnitt 63 % (1,5). Tvättning av svinstallar tillhör de mest utsatta arbetena i svinproduktionen. Vid högtryckstvättning bildas en fin aerosol, bemängd med finfördelat damm och mikroorganismer. Den fuktiga luften försvårar användning av andningsskydd och den uppkomna aerosolen bidrar till en ökad deponering i lungorna (4). Aerosolen håller sig svävande länge i luften och leder enligt gjorda undersökningar till akuta inflammationer i luftvägarna hos personalen. Exponeringstiden är lång, det tar mellan 20 till 30 timmar att tvätta ett normalstort slaktsvinsstall och det är mer regel än undantag att personalen får ögoninflammation, feber, huvudvärk, trötthet m.m. efter utfört arbete med sjukskrivningar som följd (5). Trots att exponeringen av inhalerbart damm endast är 1/20 jämfört med vägning av grisar sker en ökad bronkiell reaktivitet vi högtryckstvättning. Däremot är nivåerna av respirabelt damm ofta högre på grund av att högtrycksstrålen slår sönder större partiklar och därigenom ökas den respirabla fraktionen som på grund av sin storlek kan tränga längre ner i luftvägarna (4). Detta är fullständigt oacceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt.

4 4 Den ergonomiska belastningen kan ge besvär i rörelseapparaten och orsaka sjukfrånvaro och nedsatt rörelseförmåga. Det rör sig om långa pass och ofta flera dagar i sträck där tvättaren (oftast djurskötaren) måste hela tiden hålla emot reaktionskraften från spoldonet och parera förändringar i det. Spoldonet är försett med en avtryckare som måste hållas intryckt under hela tvättiden, vilket gör att man ofta på grund av att handen blir uttröttad, låser avtryckaren i intryckt läge. Detta är klart olämpligt på grund av risken för akuta skador om man t.ex. tappar spoldonet. Högtryckstvättning är också något som ger sk. vita fingrar på grund av vibrationer från pumpen. Det ger en hög statisk belastning, framför allt i skulder-, arm- och handregionerna. Arbete över axelhöjd förekommer när bland annat taket ska tvättas, en arbetsställning som i möjligaste mån bör undvikas (4, 14,15). Den långa tiden som den statiska belastningen fortgår gör att tvättaren ofta känner obehag och stelhet i leder och muskler förutom de inflammatoriska besvären. Detta är inte heller acceptabelt ur arbetsmiljösynpunkt. Det har sedan ett decennium funnits kommersiellt lanserade tvättrobotar på marknaden vilket innebär arbetsmiljövinster både på luftvägssidan och på den ergonomiska belastningen. Bland annat finns en svenskutvecklad robot från Ramsta Robotics AB vid namn Clever Cleaner som hittills sålts i ca 350 exemplar varav ca 150 i Sverige, som har ingått i studier av arbetsmiljön (4,5). Denna robot är efter initial inlärning av boxtyper och stall helt självgående och sköter blötläggningen samt ca 80 % av tvättarbetet. Det krävs dock en manuell efterspolning, men de mest potenta luftvägsirriterande ämnena frigörs under initialskedet av tvättningen och har då hunnit sedimentera. Med en tvättrobot kan man radikalt minska personalens exponeringstid och exponeringens toxicitet och därmed uppkomna luftvägsbesvär vid akut exponering (4). Ur arbetsmiljösynpunkt är varje besparad exponeringstid mycket värdefull (5). Diskussion Grisbönder har enligt epidemiologiska studier en ökad sjuklighet i luftvägarna. Främst drabbas de av kronisk bronkit, men även kronisk obstruktiv lungsjukdom förekommer i ökad omfattning (4). Orsaken är av allt att döma beståndsdelar i det organiska dammet som förekommer i svinstallarna och alltfler forskningsrapporter kring detta har bekräftat dess farlighet. Dock har forskningens allvarliga budskap svårt att nå ut till de som berörs i sitt arbete. Det finns numera hjälpmedel som hjälper till att begränsa skadeverkningarna på människor och djur, men med branschens dåliga lönsamhet går det förvånansvärt trögt med införandet av de hjälpmedel som har presenterats här. Med ett utdrag av Arbetsmiljölagen vill jag avsluta denna litteraturstudie med att konstatera att det finns möjligheter till både morot (bla. Investeringsstöd) och piska för att påverka utvecklingen i denna bransch. 1. Kap. 1. Lagens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall i arbetet samt att även i övrigt uppnå en god arbetsmiljö. 2. Kap.

5 5 2. Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö 4. De arbetshygieniska förhållandena när det gäller luft, ljud, ljus, vibrationer och liknande skall vara tillfredställande. 7. Kan betryggande skydd mot ohälsa eller olycksfall icke nås på annat sätt, skall personlig skyddsutrustning användas. Denna skall tillhandahållas genom arbetsgivarens försorg Märsta den 21 januari 2010 Christian Hazelius

6 6 Referenser 1. SLU, Alnarp, 2006, Bestämning av effektiviteten hos olika dammbegränsande åtgärder vid uppfödning av slaktsvin. Gösta Gustavsson m.fl., SLF projnr.v Arbetarskyddsstyrelsen, 1998, dammexponering i djurstallar, Kerstin Lindberg m.fl. rapport 1998: SLF, 2005, Effekten av svindammsexponering med speciellt focus på bakterieproduktion hos friska svinskötare och försökspersoner, Lena Palmberg, karolinska Institutet proj SLF, 2007, Tvättning av svinstallar utan respektive efter robottvätt en utvärdering av luftvägspåverkan och belastning, Lena Palmberg, Karolinska institutet, proj. V SLF 5. JTI, 2000, Rengöring av svinstall, Kjell Larsson JTI- rapport nr Arbetsmiljöverket, 2005, Hygieniska gränsvärden och åtgärder mot luftföroreningar, AFS 2005:17 7. Djurskyddsmyndigheten, 2004, Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om djurhållning inom lantbruket, DFS 2004:17 8. SLF, 2009, Förändrad medfödd immunitet hos grisbönder orsak till ökad sjuklighet i luftvägarna?, Lena Palmberg Karolinska Institutet, proj. H SLF 9. Svensk Gris, 2004, Artikel, Utgör exponering för gaser, som finns i svinhus en hälsorisk?, Svensk gris nr , Lena Palmberg JTI, 2008, Automatisk ströhantering för slaktsvin, Cecilia Lindahl m.fl. rapport nr Djurskyddsmyndigheten, 2007, Djurskyddsbestämmelser Gris, djurskyddsmyndighetens författningssamling JTI, 2005, Grisuppfödning tekniker från gris till kotlett, Christer Benfalk m. fl., JTI rapport nr JTI, 2006, Bullerdos och arbetsförbrukning vid vägning med optisk våg i grisstall, Qiuqing Geng, slutrapport SLO Arbetarskyddsstyrelsen, 1994, Högtryckssprutning, AFS 1994: SLU Alnarp, 1998/99, Högtryckstvättning med liten arbetsbelastning och god säkerhet, Lars Kristiansson, Nielsen J. Graa K., 1986, Luftførurening ved højtryksrengøring pa slagterrier, Abejdsmiljøinstitutet København nr. 21/1986 Övrig litteratur Arbetsmiljöverket, 2005, mikrobiologiska arbetsmiljörisker smitta, toxinpåverkan, överkänslighet, AFS 2005:1 Arbetsmiljöverket, 2001, Så undviker du att andas in det farliga dammet, ADI 460 Lunds Universitet, 2002, Mikroorganismer i djurstallar, Bohgard 2002 Dansk lantbruksrådgivning, 2006, Robotvask af svinestalde farvel til et beskidt arbejde, Tormod Overby