V1tt-n k~. le ~ l 0. F örsäkringsbolagens Byggreparationskonm-iitté 1 ~

Transkript

1 1 V1tt-n k~.. le ~ 1 ~ 1 l 0 1 F örsäkringsbolagens Byggreparationskonm-iitté

2 Försäkringsbolagens Byggreparationskommitté 1987 Grafisk formgivning och omslag: Torsten Bergentz Axel Abrahamsons Tryckeriaktiebolag 1987 Rapporten får citeras mot angivande av källan

3 a kai. is ~ Redovisning av en enkätundersökning 1987 Försäkringsbolagens Byggreparationskommitté

4 nnehållsförteckning Förord sid 3 Sammanfattning sid 4 Summary (eng.) sid 5 Inledning sid 6 Allmänt sid 8 Ledningssystem Utrustning sid 15 sid 24 Våtisolering sid 28 Litteraturförteckning och referenshänvisningar sid 33 Bilaga 1, undersöknings enkät sid 34 Bilaga 2, tabeller sid 36

5 örard De senaste decennierna har försäkringsbola gens sammanlagda ersättning för skador, orsa kade av utströmmande vatten från lednings system, ökat avsevärt. Redan 1976 bedömde försäkringsbranschen situationen som så allvarlig att utvecklingens orsak måste kartläggas. Försäkringsbolagens Byggreparationskommitté, FBK, fick i uppdrag att genomföra en detaljerad analys av vattenskadorna. Analysen redovisades i rapporten Vattenskador i villor och flerfamiljshus. För ordet i denna avslutades med: Det är FBK:s förhoppning att undersökningen genom sin kartläggning av skadeorsaker m m skall visa var skadefbrebyggande åtgärder kan sättas in för att söka bryta den negativa utvecklingen. Antalet vattenskador har dock under det se naste årtiondet fortsatt att öka. Under 1986 uppgick antalet vattenskador till ca Försäkringsbolagens ersättningar för dessa ska dor beräknas till 1,4 miljarder kronor. Försäkringsbranschen beslöt i början av 1986 att något genomgripande behövde göras för att komma till rätta med vattenskadeproblemati ken. FBK fick i uppdrag att utarbeta ett pro gram, med målsättning att bryta den negativa skadeutvecklingen. En viktig punkt i detta pro gram var att åter genomföra en stor, rikstäc kande vattenskadeundersökning. Med föreliggande rapport kan FBK konstate ra att skadebilden har förändrats sedan Skadeförebyggande åtgärder, produktutveck ling och förändrade normer och anvisningar har påverkat vissa skadetyper positivt, t ex skador orsakade av diskmaskiner och expansionskärl. Skador i våtrum däremot, har ökat kraftigt. FBK vill framföra ett varmt tack till Åsa Larson, inst. för matematisk statistik, Stock holms Universitet, och Maria Wersäll, Väg och Vattenbyggnad, Tekniska Högskolan i Stock holm, som utfört ett mycket ambitiöst arbete. De har sammanställt enkätmaterialet, utfört databearbetningen och dessutom utfört analysarbetet och utformningen av rapporten i samråd med FBK-ledamöterna Kenth Ström, Leif Svensson och Gösta Åhgren. Kommittén vill också framföra ett tack till alla de skadeinspektörer och skadeavdelningar som med stort intresse deltagit i insamlingen av undersökningsmaterialet. Elisabeth Mogren, Försäkringstidningen, har varit till stor hjälp vid den grafiska produktio nen. Rapporten är i huvudsak en redovisning av de primära skadeorsakerna. En viss analys av bak omliggande orsaker till skadorna har utförts. Den omfattande tabellbilagan ger möjligheter till ytterligare fördjupade studier. Det är FBK:s förhoppning, nu liksom för tio år sedan, att rapportens innehåll skall vara till hjälp i bolagens skadeförebyggande verksam het. Likaså kan den bidra till produktutvéck ling, metodutveckling samt utformning av nor mer och anvisningar. Allt detta sammantaget bör på sikt minska antalet vattenskador. Stockholm oktober 1987 FBK 3

6 Sammanfattning Undersökningen har syftat till att kartlägga var vattenskador inträffar. Uppgifter har dess utom tagits fram för att rangordna skadeorsa kerna inbördes. Vilka vattenskador är dyrast att reparera? Vilka är möjliga att förebygga? är några av de frågor rapporten vill besvara. Först och främst är vattenskador som inträf fat i större fastigheter dyrare att reparera än skador i mindre hus, beakta dock de högre självrisknivåer som gäller för fastighetsförsäk ring. De vattenskador som ersätts via fastig hetsförsäkringar är i medeltal dyrare än sådana som ersätts via villahem- och fritidshusförsäk ringar. Intressant är att skador som inträffat i fritidshus är väsentligt dyrare än skador i villa. 1 fritidshus är det också vanligt att skadan spri der sig till flera utrymmen. Fritidshusskadorna är till mycket stor del orsakade av frysning. Det finns ingen påvisbar kostnadsskillnad mellan reparation av nybyggda hus och repara tion av äldre hus. Tidigare har nyare hus an setts dyrare att reparera än äldre. Den upp fattningen finns det inte något belägg för i det här bearbetade skadematerialet. Däremot visar undersökningen att skador med plötsliga förlopp i allmänhet är dyrare att åtgärda än skador som uppstått smygande. De plötsliga skadorna har en medelskadekostnad som är 20 procent högre än de smygande skador nas. Skadematerialet är indelat i tre grupper efter skadeorsak. Orsaksgrupperna är: utströmning eller läckage från lednings system, utströmning eller läckage från utrustning och bristfällig våtisolering i våtutrymmen. Varje skadegrupp redovisas i rapporten för sig i ett eget avsnitt. Bland skador orsakade av läckage från led ningssystem är frysning och korrosion de allra största orsaksfaktorerna. Korrosion inträffar ofta på gjutjärns- och ståldetaljer i äldre system, men även installationer av yngre datum är drabbade. Där är det främst kopparrör i kall- och varmvattenledningar som korroderat. Frysskador utgör cirka en femtedel av alla skador på ledningssystem. Kallvattensystemet är mycket utsatt. Dessa skador är dyra, avse värt dyrare än alla andra orsakstyper. Bland de skador som orsakats av läckage från utrustning har andelen diskmaskinsskador minskat något sedan en liknande undersökning Detta har skett, trots att diskmaskiner på senare år blivit allt vanligare i hemmen. De skador som orsakats av bristfällig våtisolering blir däremot allt vanligare före kommande. Sedan 1977 har dessa skador blivit nästan tre gånger så vanliga. Först och främst är det skador i väggar som blivit flera. Ej fogförslutna våtrumstapeter är en stor skadeorsak, likaså väggkakel som satts upp utan att den bakomliggande väggen skyd dats med något membranisoleringsskikt. På golvet i våtrummet är det golvmattor som orsakat skadorna. Ytskikt av keramiska mate rial med membranisolering tycks fungera bra. Anslutningen mellan golvmaterial och golvbrunn är en svag punkt. Nästan hälften av alla golvskador har orsakats av otätheter i skarven mellan våtisolering och golvbrunn. De skador som inträffar i våtutrymmen är till mycket stor del onödiga. Under 1986 uppskattas försäkringsbolagen ha betalat cirka 300 miljo ner kronor för att åtgärda endast de skador som orsakats av bristfälligheter i våtisoleringar yngre än 20 år. Främst är det här skadeförebyg gande insatser och ändringar av nuvarande nor mer som behövs för att på sikt minska antalet vattenskador. En sammanställning av de tio vanligaste in stallationer som orsakar vattenskador följer ne dan. Notera att av dessa tio härrör så många som hälften från gruppen våtrumsskador. 1. rör 30,9% 2. trådsvetsad golvmatta 10,7% 3. fogar ledningssystem 7,8 % 4. väggkakel 6,9 % 5. våtrumstapet 5,6% 6. diskmaskin 5,5 % 7. keramiskt golvmaterial 4,0 % 8. kemsvetsad vägg matta 3,9 % 9. expansionskäri 2,6 % 10. varmvattenberedare 2,2% 4

7 Summary The purpose of the study has been to map the places where water damages occur. Which da mages are most expensive to repair? Which could be prevented? are some of the questions this report tries to answer. First, water damages that occur in larger real estates cause higher repair costs than damages occurred in smaller houses. The amounts of com pensation are generally bigger for real property insurances than for house-owner s comprehen sive insurances or for comprehensive summer house insurances. It s worth noticing that a damage occurred in a summer house is mueh more expensive than damages occurred in de tached houses. In summer houses it is common that the damage spreads to more rooms. Sum mer house damages are very often caused by freezing. There is no provable difference in costs of re pairing recently constructed buildings and older buildings. Previously newer buildings have be en considered more expensive to repair than ol der buildings. There isn t any support to that opinion in this study. The study shows, however, that damages with sudden incidences of loss generally are up to 20 percent more expensive to repair than damages that occur through dripping. The damages have been classified with regard to cause of loss. The different kinds of causes are: escape of water from systems of pipes for he ating, water and drainage, escape of water from installed equipment, for example dishwashing machines or refrigera tors and damages caused by poor water insulation in bathrooms, or other rooms equipped with gullies. The three groups are treated separately and described in a section each in the report. Freezing and corrosion are the most impor tant cause-factors among the damages caused by burst pipes. Corrosion often occurs on details made of steel or east iron in old systems. Also copper corrodes, often pipes in recently installed pipe systems for water. About 20 percent of all damages caused by escaped water from burst pipes are frost dama ges. These are expensive to repair, much more expensive than other kinds of water damages. Among damages caused by leakage from equipment, those caused by dishwashing rna chines are fewer today than in a similar study that was made ten years ago. The washing-up machines part of all water damages is smaller now than in 1977, despite the fact that these machines are much more common today than ten years ago. The number of water damages in bathrooms tend to increase, however. Today these damages are three times as frequent as in the study of Mainly the reasons for this are wall coverings that are poor. Joints in non-absorbent wall papers cause many of the damages. Another pro blem are glazed tiles mounted to the wall without an underlying watertight layer. Also flooring materials, mainly mats, cause water damages. Ceramic slabs laid on an imper meable layer seem to work well. The weak point for all bathroom-floors is the connection be tween the flooring and the gully. Nearly 50 percent of these damages are caused by water that has found its way down between gully and floo ring material. This is really where preventive measures are needed. During 1986 the Swedish insurance companies have paid about SEK 300 million to repair bathrooms, whose surface layers have be en installed not earlier than Below a list of the ten most common installa tions where water damages occur. Note that five of these belong to the group bathroom damages. 1. damage to pipes 30.9 % 2. mats 10.7 % 3. joints in pipe systems 7.8 % 4. glazed tiles 6.9 % 5. water-repellent wallpaper 5.6 ~ 6. dishwashing machines 5.5 % 7. ceramic slabs 4.0 % 8. plastic wall materials 3.9 % 9. expansion tanks for heating systems 2.6 % 10. water-heaters 2.2 %

8 Inledning Bakgrund och syfte De senaste årtiondena har ersättningen från försäkringsbolagen för skador orsakade av utströmmande vatten eller läckage ökat avsevärt. Redan 1976 bedömdes vattenskadorna vara ett stort problem. En omfattande vattenskadeun dersökning gjordes, byggd på ett enkätmaterial med uppgifter om vattenskador. Under sökningen resulterade i rapporten Vattenska dor i villor och flerfamiljshus (FBK 1977), som sedan dess använts som referensmaterial vid förslag till nya normer och anvisningar. Den har även legat till grund för viss produktut veckling. 1 bostäder kostar vattenskadorna i dag lika mycket som alla brand-, storm- och inbrotts skador tillsammans. Under 1986 bedöms yat tenskadorna ha kostat försäkringsbolagen cirka 1,4 miljarder kronor. Till detta kommer försäk ringstagarnas självriskkostnader. Dessutom tillkommer alla de skador som inträffar i oför säkrade byggnader: många av kommunernas, landstingens och statens fastigheter. Tillkom mer gör också vattenskador i byggnader som omfattas av andra försäkringsformer än de som de svenska försäkringsbolagen erbjuder. För 1986 uppskattas totalkostnaden för vattenska dereparationer ha uppgått till 2 miljarder kro nor. En ytterligare faktor som är svår att värde ra kostnadsmässigt, är det besvär vattenskadan medför. För den drabbade som under veckor får leva med uppbrutna golv och sköta sin hygien i diskhon är detta minst lika påfrestande som de extra utgifter vattenskadan fört med sig. Med denna nya rapport vill Försäkringsbola gens Byggreparationskommitté, FBK, följa upp den tidigare undersökningen och visa hur ska debilden förändrats under de gångna tio åren. Det är också angeläget att redovisa en aktuell och detaljerad statistik för att därigenom kunna påvisa att kraftfulla åtgärder behövs för att om möjligt stävja skadekurvans tillväxt. FBK vill även i någon mån peka på var resurserna behö ver sättas in. Många av vattenskadorna är nämligen onödiga och skulle kunna förhindras med enkla förebyggande åtgärder. Kostnaderna för skadeutbetalningar har nu blivit så stora, att en nedskärning av vattenskadeåtagandena har diskuterats. Det är inte heller samhällseko nomiskt fbrsvarbart att låta utgifterna för yattenskadereparationer fortsätta att stiga i den takt de hittills har gjort. FBK vill med denna rapport propagera för skadeförebyggande verksamhet. Genom att påvisa livslängder för material och installatio ner bör rapporten kunna användas som under lag för ett planerat fastighetsunderhåll, både för enskilda fastighetsägare och för större förvalt ningsbolag. Rapporten skall också tjäna som un derlag vid kontakter mellan försäkringsbolagen å ena sidan, och andra branscher och myndighe ter å andra sidan, t ex för att understödja förslag till nya föreskrifter, bygghandböcker, lånereg ler och utförandekontroll. Försäkringsvillkor En kort sammanfattning av de ersättnings åtaganden som är gemensamma för alla för säkringsbolag följer nedan: Hemfärsäkringen täcker sådana skador på in ventarier som orsakats av vätska eller ånga som oberäknat läckt eller strömmat ut. Självrisken varierar mellan 500 och kronor. Villahem - och fritidshusförsäkringen innefat tar båda dessutom skador på själva byggnaden. Den normala självrisken är dock förhöjd om ska dan orsakats av bristande underhåll, t ex av brister i våtisoleringen i badrum eller av läc kage från ledningssystem som angripits av kor rosion eller andra åldersförändringar i materia let. Den förhöjda självrisken är oftast antingen kronor eller 10 % av skadebeloppet, dock högst kronor. Fastighetsförsäkringar har normalt en högre grundsjälvrisk, lägst 7 % av basbeloppet ( kr den 1/1 1987). En förhöjd självrisk gäller för byggnadsskada orsakad av vattenutströmning, om denna utströmning beror av förslitning, åldersförändringar eller uppenbart eftersatt underhåll. Förhöjningen motsvarar lägst 20 % av basbeloppet, beroende på skadans art. Därut över varierar självrisken med den enskilde for säkringstagarens premieval en högre självrisk resulterar i en lägre premie. Ett vanligt val är en självrisk motsvarande ett basbelopp. Fastighetsförsäkringen täcker bara skada på byggnad. Skadade inventarier ersätts genom lägenhetsinnehavarens egen hemförsäkring. Företag får genom företagsförsäkringen er- 6

9 sättning för skador på byggnad, skadade in ventarier och förstörda varulager. Däri ingår också ersättning för produktionsstörningar, av brott och merkostnader. Självrisker och försäk ringsvillkor motsvarar i stort sett dem som gäl ler vid fastighetsförsäkring. Arbetsmetoder och begränsningar Det datamaterial rapporten är baserad på har tagits fram genom en enkätundersökning utförd av försäkringsbolagens skadeinspektörer. 1 det ordinarie besiktningsarbetet har skadeinspek tören noterat uppgifter om den skadade fastig heten. Uppgifterna är t ex hustyp, skadeorsak, den skadade installationens ålder samt skade kostnad. Enkäterna har sedan samlats in och databearbetats. Statistik har tagits fram, dels för direkta jämförelser med 1977 års vattenska derapport, dels för vissa andra uppgifter som be dömts som intressanta för analys. Avsikten har varit att fånga upp samtliga besiktigade vattenskador i Sverige under tidsperioderna augusti-oktober 1986 och januarimars Svarsperioderna har valts för att omfatta både klimatoberoende skador, som exempelvis läckage från hushållsutrustning, och säsongsskador som frysskador. Statistikprogrampaketet SAS har använts för databehandlingen. Utförliga tabeller redovisas i en bilaga sist i rapporten. 1 bilagan finns också enkäten i sin helhet. Tabellerna är av två slag: frekvenstabeller med antal inträffade skador av en viss skadetyp, och skadetypens procentandel av alla inträffade skador, och en tabelltyp som förutom antal och procentandel också redovisar total skadekostnad, kostnadsandel och medelskadekostnad för skadegruppen i fråga. omfattar materialet besiktigade vattenskador, av vilka har kunnat bear betas. Representanter för de flesta av de i Sveri ge verksamma försäkringsbolagen har deltagit i undersökningen. Vissa frågeställningar har uppstått vid in samling och bearbetning av datamaterialet, nå got som bör beaktas både vid resultatredovis ningen och vid utvärderingen av undersökning en. Valet av den senare undersökningsperioden innebär att frysskadorna kommer att överrepresenteras, jämfört med ett undersök ningsmaterial jämnt fördelat över året. Vin tern 1987 blev dessutom ovanligt kall och fler frysskador än normalt inträffade runt om i landet. Under januari och februari kom be siktningsarbetet helt att inriktas på dessa, eftersom frysskador som inte åtgärdas snabbt lätt kan få mycket kostsamma följdskador. Som regel kräver skadorna också omedelbar åtgärd. Frysskadorna har därför blivit kraf tigt överrepresenterade i datamaterialet, men har viktats för att motsvara ett årsme delvärde vid analysen. För fullständighetens skull redovisas dock originalmaterialet paral lellt med de vägda siffrorna i tabellbilagan. Det har visat sig att vissa enkätfrågor uppfat tats olika av olika personer. Några frågor in nehåller osäkerheter, eftersom det har varit möjligt att tolka svarsalternativens värdein nehåll på flera sätt. Ibland har det också varit svårt att exakt ange skadeorsak eller att identifiera materialet i en skadad detalj. Urvalsmetoden i sig har sina begränsningar, då det inte i förväg gått att planera vilka ska dor som kom att besiktigas. Villaskadorna har kommit att överrepresenteras, även med tanke på att villahemförsäkringarna utgör en mycket stor del av försäkringsbeståndet. Fastighets- och företagsförsäkringarnas höga självrisknivåer gör att småskador inte an mäls. Detta förskjuter även rapportens beräk nade medelskadekostnader för dessa försäk ringar. På cirka 15 % av enkäterna har den verkliga skadekostnaden angivits, för de övriga 85 % är den kalkylerad. Med beaktande av dessa faktorer ger före liggande rapport en god bild av hur, var, när och varför vattenskador inträffar. skadekost naderna visar även de relativa kostnadsnivå erna för olika skadeorsaker.

10 Allmänt Antalet vattenskador som besiktigades av för säkringsbolagen under perioderna augustioktober 1986 och januari-mars 1987 uppgick till Enligt den statistik som förs av Försäk ringsbranschens Serviceaktiebolag, FSAB, in träffade sammanlagt vattenskador un der dessa månader. Genomgående har skadorna klassificerats med avseende på hustyp, motsvarande fyra oli ka typer av försäkringar. Hustyperna är: villa, som omfattar en- och tvåfamiljsvillor samt radhus, kedjehus m m, fritidshus, flerbostadshus, dvs bostadsfastigheter som innehåller minst tre bostadslägenheter och annan hustyp, t ex kontor, skolbyggnader, dag hem, butikslokaler och industrifastigheter. 1 tabellbilagan sist i rapporten redovisas de enskilda hustypernas andelar av varje under sökt skadegrupp. 1 texten förekommer mes tadels tabeller där skadorna inom de olika hustyperna slagits samman till ett enda skadema terial. Hur de undersökta skadorna fördelar sig mel lan de olika hustyperna redovisas nedan: Villa Annan hustyp Flerbostadshus Fritidshus Hustyp Antal Procent Belopp Villa ,6 Fritidshus , Flerbostadshus ,7 Annan hust ,7 * ,3 *Exkluderar storskador och nollskador, sammanlagt 24 st. Diagrammet i föregående spalt visar att an talet villaskador i undersökningen är betydligt större än antalet skador hos de övriga hustyper na. Villaförsäkringarna utgör också en mycket stor del av försäkringsbeståndet. En annan del av förklaringen till att villaskadorna är så överrepresenterade är att självrisken i fastighetsför säkring, (hustyperna flerfamiljshus och annan hustyp), är betydligt högre än i villaförsäkring, där självrisken normalt varierar mellan 500 och kronor. Fastighetsförsäkringar har ofta självrisker av storleksordningen ett basbelopp ( kronor den 1/1 1987). Detta innebär att skador som är så små att deras åtgärdskost nader bedöms ligga under självrisknivån aldrig anmäls till försäkringsbolagen utan repareras direkt av fastighetsägaren. Särskilt vid studium av medelskadekostnaderna för skador inom de olika hustyperna märks detta. skadekostnaderna är mycket större för hustyperna flerfamiljshus och annan hustyp än för villa. För flerbostadshusen är kostnaderna i genomsnitt drygt 50 % högre än för villor, och för gruppen annan hustyp ligger kostnaderna mellan två och tre gånger högre än villamedel skadan. Få vattenskador inträffar i fritidshus. Det finns tre gånger så många villor som fritids hus i Sverige i dag, men av undersökningens vattenskador har 18 gånger fler inträffat i villa än i fritidshus. Det ringa antalet skador i fri tidshus kan till viss del förklaras med att stan darden ofta är lägre där än i hus för åretrunt boende. Många fritidshus saknar helt maskinell utrustning, några saknar också dusch och toa lett. Värd att notera är den höga medelskade kostnaden i fritidshus kronor. Det är 50 % mer än medelskadekostnaden i villa. En tänkbar orsak till fritidshusens dyra skador är att det ofta hinner ga så lång tid innan en yat tenskada upptäcks. Figuren på sid 9 åskådliggör hustypernas an delar av kostnaderna för att åtgärda under- 8

11 II ~7 UNDERSÖKNINGENS TOTALA SKADEBELOPP FÖRDELAT EFTER KOSTNADSINTERVALL OCH HUSTYP. / I~ /0 / / ~ lic / c ic / /~ 1 ~j0 / 1~ / /~ / - /~. / LJ_ il_~/~ ~/~_,j /r / la / le: / 7 7 1/ /~ /~ F/ skadekostnad antal sökningens samtliga skador. Stora belopp beta las ut som ersättning dels för några få stora ska dor, främst inom företagsförsäkring, dels för många småskador i villa och fritidshus. En uppdelning av skadorna gjord efter fastig heternas byggnadsår (se tabell), visar att det in te finns någon påfallande skillnad i reparations kostnad mellan äldre och yngre hus. Tidigare har det ansetts att nybyggda hus är dyrare att reparera än äldre. Den uppfattningen finns det inte något belägg för i denna undersökning. Ne dan redovisas åldersfbrdelningen för bostäderna i Sverige. Uppgifterna är hämtade ur Folk- och Bostadsräkningen 1985: Byggnadsperiod före % % % % % % % Procentandel Byggnadsår Antal Procent Belopp Före ,5 3 14, ,6 4 16, , , ,3 100 Uppgift saknas 526 År 1986 uppgick bostadsbestandet till cirka 3,8 miljoner bostäder, varav 1,7 miljoner i villor och resterande 2,1 miljoner i flerbostadshus. Därutöver uppskattades antalet fritidshus till 0,6 miljoner. Av undersökningens alla vattenskador har 59 % inträffat i hus byggda 1957 och senare. Un der samma tid har 57 % av husen i Sverige byggts. 9

12 Rum Antal Procent Belopp Kök Bad/Dusch , , ,0 140 Tvättstu a wc ,9 4 15,3 Annat ut mme , Uppgift saknas = 514 Cirka 40 % av alla skador inträffar i bad- och duschutrymmen. 1 dessa kan ju både lednings systems-, utrustnings- och våtisoleringsskador uppstå. 1 köket inträffar 19 % av skadorna. Här är det framför allt diskmaskiner, rör och kopp lingar som orsakar skadorna. Annat utrymme är t ex förrådsutrymmen eller bostadsrum. De flesta av skadorna i gruppen annan hustyp har skett i annat utrymme. Bjälkiag Vattenskadorna är indelade efter bjälklags typer: PLATTA PÅ MARK TRÄBJÄLKLAG BETONGBJÄLKLAG Syftet med denna indelning är att undersöka om det finns något samband mellan bjälklags konstruktion och huruvida flera utrymmen el ler våningsplan skadats. Man vill också jämföra de olika bjälkiagstypernas medelkostnadsnivåer. Bjälklagstyp Antal Procent Belopp Trä , ,5 Platta å mark , Beton , ppgift saknas = 24 Platta på mark och betongbjälklag har båda drygt 25 % högre medelskadekostnader än trä bjälkiag. Materialet visar också att vanligen en dast ett våningsplan skadas. Då flera vånings plan skadats har detta främst skett i hus med bjälklagskonstruktioner av trä. skade kostnaden är givetvis högre då flera plan ska dats. Bjålklagstyp Antal Procent Belopp Procent ska kk Plötsliga skador trä , , platta på mark , betong , Smygande trä , skador platta på mark , betong , Uppgift saknas = 226 Inom de olika bjälklagstyperna har skador med plötsliga och skador med smygande förlopp jämförts. Ett typexempel på plötsliga skador är ett sönderslaget akvarium. En stor vattenmängd strömmar snabbt ut över golvet och yat tenskadan är ett faktum. Smygande skador har ett lugnare förlopp. Droppande radiatorventiler är ett gott exempel. Jämförelsen visar att smy gande skador oftast förekommer i hus med be tongbjälklag eller platta på mark. Anmärk ningsvärt är att medelskadekostnaden är dyra re för plötsliga skador än för smygande. För en mer detaljerad beskrivning av fördelningen mellan plötsliga och smygande skador i skade materialet, se nästa avsnitt. :V,~ 10

13 Goivkonstruktion De skador som inträffat i hus med betongbjälk lag eller platta på mark har indelats efter goivkonstruktioner: UPPREGLAT GOLV FLYTANDE GOLV Syftet med denna gruppering är densamma som vid bjälkiagsindelningen, nämligen att un dersöka kostnadsfördelningen och spridnings effekten hos de olika goivkonstruktionerna. Goivtyp Antal Procent Belopp Procent skada Uppregi/flytande , ,7 Btg + isol btg , ,9 Sandfyllning ,0 8 31,5 Btg/Iättbtg , , , ,7 Uppgift saknas = 574 Sandfyllning är den i särklass dyraste golvtypen, med en medelskadekostnad om kr. Skillnaden mellan om ett eller flera ut rymmen skadats är liten inom respektive golvkonstruktion. Flera utrymmen har skadats i nästan lika många fall som ett enda. Något samband mellan olika goivkonstruktioner och huruvida ett eller flera våningspian skadats, föreligger enligt undersökningen inte heller. Olika skadeorsaker BETONG + ISOLERING + BETONG BETONG/LÄTPBETONG Skadematerialet är indelat i tre skadetyper av olika karaktär: skador orsakade av oberäknad vattenut strömning eller läckage från ledningssystem för kall- och varmvatten, värme eller avlopp, skador orsakade av oberäknad vattenut strömning eller läckage från installerad ut rustning, t ex disk- eller tvättmaskin, och skador orsakade av läckage genom våtisole ring i badrum, tvättstugor eller andra ut rymmen som är försedda med golvbrunn. 4 ~: ~.44 RJ 1~~f1J Betong V4. 4 ~ Skadetyp Antal Procent Belopp Procent Mede skada Ledningssystem , ,6 Utrustning , ,6 Våtisolering , , , ,0 VV\4 ~ Celiplast

14 års vattenskaderapport behandlas en dast skador som inträffat i villor och flerbo stadshus. Jämförelsen görs med motsvarande delar av det nya undersökningsmaterialet. Våtisolering Utrustning Ledningssystem Vattenskadornas antal har under en följd av år ständigt ökat och med dem försäkringsbola gens sammanlagda utgifter för ersättning. Dock har skadornas sammansättning förändrats av sevärt under de senaste tio åren, se figuren längst ner på sidan. FBK:s vattenskaderapport från 1977, Vattenskador i villor och flerfamiljs hus, visade en uppdelning mellan 89 % led ningssystems- och utrustningsskador och 11 % våtrumsskador. 1 dag svarar våtrumsskadorna för en betydligt större andel av vattenskadorna, både antalsmässigt och kostnadsmässigt. Skador orsakade av utströmning från ledningssystem Den vanligaste orsaken till vattenskada är ut strömning eller läckage från rör, rördelar samt anslutningar till rör såsom armaturer, ventiler, radiatorer etc. Utströmningen kan bero pa slitage, korrosion, konstruktions- eller utförandefel eller frysning. Den kan också ha mera slumpar tade orsaker som den mänskliga faktorn, t ex en spik som slagits in i ett rör eller en kvarglömd vattenkran som står och rinner. Stopp i avlopp förekommer också. Nästan en tredjedel av skadorna pa lednings system har orsakats av korrosion som därmed är den vanligaste orsaken i denna skadegrupp. Korrosionen kan sin tur bero av flera olika fak torer. Förutom den typ av korrosion som beror på installationens höga ålder, kan även ett om rådes vattenkvalitet påverka livslängden hos ett rör. Inverkar gör också materialvalet i röret och rörväggens tjocklek. Korrosion på grund av att ett kopparrör anslutits till ett stålrör och därigenom bildat ett galvaniskt element före kommer. Korrosionsskadorna beskrivs utförli gare i avsnittet Korrosion. 100 % OLIKA SKADETYPER, JÄMFÖRELSE MED 1977 ÅRS RAPPORT 80 % 60% ~ ~ ~.a.~ srj, ~ ~II II Il 2o%jJ 0.) 0) 0) ~.~ E.~ ~ E 0 E 0 >~ >, Ci) ~ Ci) 0) -J r 0) 0) 0 0) 0 0) ~i5 > 0 Ci, > Villa Villa Flerbostadshus Flerbostadshus 12

15 Under kalla vintrar inträffar många frysska dor. Skadorna kan uppstå genom att ledning arna förlagts fel; alltför nära en yttervägg eller mot ouppvärmda utrymmen. Tilläggsisolering på ytterväggens insida minskar värmeflödet mot röret och frysning blir följden när tempera turen sjunker. En så lång köldperiod som den under den andra undersökningsperioden, då temperaturen veckovis höll sig runt -25 C i stora delar av landet åstadkommer ovanligt många frysskador. Dessa har kommit att utgöra en mycket stor del av undersökningens alla skador. Därför har frysskadorna ägnats ett eget avsnitt, där skadematerialet analyseras utifrån en redo visning av byggnormens isoleringskrav i lan dets fyra klimatzoner. Utrustningsskador Installerad utrustning representerar drygt 10 % av alla inträffade vattenskador. Skadegruppen omfattar skador orsakade av diskmaskiner, tvättmaskiner, kyl/frys, varmvattenberedare mm. Diskmaskinen är den största skadevållaren av dessa utrustningstyper, något som till viss del kan bero på att diskmaskiner ofta instal leras direkt på trä- eller betonggolv utan golvbrunnar. Tidigare byggnormer har heller inte ställt något krav på vattentätt skikt under disk maskinen. När maskinen eller dess anslut ningsslang börjat läcka har vattnet trängt ige nom golvmaterialet och skadan har inte upp täckts förrän långt senare. Kravet kom först i den byggnorm som började gälla 1980, SBN-80, och numera krävs både ett våtisoleringsskikt under maskinen och en typgodkänd anslut ningsslang för både tvättmaskiner och disk maskiner. De flesta försäkringsbolag tar ut en förhöjd självrisk vid vattenskada som orsakats av diskmaskin. Några bolag tillämpar dock inte den förhöjda självrisken om diskmaskinen är in stallerad på ett sådant sätt att kraven i SBN-80 är uppfyllda. Både korrosion och den mänskliga faktorn or sakar skador även i denna grupp. Sönderrostade varmvattenberedare förekommer, likaså sön derslagna akvarier. Ett annat exempel är disk maskinsägaren som låtit avloppsslangen hänga löst över diskhon. När vattnet sedan strömmat till har slangen lossnat, och sköljvattnet ham nat på golvet i stället för i avloppet. Skadad våtisolering i våtutrymmen Mer än var tredje vattenskada inträffar i bad rum, duschrum och liknande utrymmen. Till största delen orsakas dessa skador av bristfällig våtisolering i golv- och väggbeklädnaden och av otäta skarvar eller rörgenomföringar i våtrum mets ytskikt. Numera blir det allt vanligare med flera våtutrymmen i en och samma villa: ett bekvämt badrum med badkar och en enklare duschplats någon annanstans i huset. ROT-programmet för äldre hus har givit även flerbostadsfastigheter na fler våtrumsenheter under senare år. En kombination av förändrade hygienvanor och 1970-talets energisparkampanj, som propa gerade för en lägre vattenförbrukning, med förde ett ökat duschande i stället för tidigare års stillsamma karbad. Duschandet har i sin tur medfört en högre fuktbelastning än tidigare av våtrummets väggar och golv. Det har hittills i Svensk Byggnorm endast funnits krav på vattentäthet i golvbeklädnaden i våtutrymmen inte i väggmaterialet. Sam tidigt som våtutrymmena blivit flera, använd ningen av dem förändrats och därmed högre kvalitet ställts på vattentätheten i golv och väg gar, har billigare och oprövade material i stor utsträckning börjat användas för att minska byggkostnaderna. Allt detta sammantaget har lett till en ökning av antalet vattenskador orsa kade av dålig våtisolering. Våtrumsskadorna är ett gott exempel på ska dor som går att förebygga. Alla skador som orsa kas av olämpliga materialkombinationer eller dålig anpassning mellan installationer och byggnadsdelar behöver inte förekomma. En an nan faktor är den oklara ansvarsfördelningen mellan olika yrkeskategorier vid byggnation av våtrum, som kan resultera i ett dåligt slutresul tat. Det borde vara en självklarhet att det ford ras både kunskaper och noggrannhet för att Plötsliga och smygande skador Plötsliga Smygande antal andel antal andel Ledningssystem % % därav rör,fog % % armatur, ventil, annat % % radiator, rad-ventil, exp-kärl % % golvbrunn, förhöjningsring % % Utrustning % % därav diskmaskin % % tvättmaskin % 18 10% varmvattenberedare % % övrig utrustning % % Våtisolering % % därav vägg 154 6% % golv % % % Uppgift saknas = 95 13

16 bygga ett våtrum, med tanke på de påfrest ningar rummet kommer att utsättas för när det väl tas i bruk. Det är motiverat med en bättre våtrumskontroll redan i byggskedet. Vattenskador orsakade av läckage från led ningssystem eller av läckande utrustning har mestadels plötsliga förlopp. Våtisoleringsska dorna däremot, är i huvudsak smygande. De uppstår långsamt och märks inte förrän efter en lång tid. Plötsliga läckage från rör, fogar och radia torer är ofta en följd av frysning. Diskmaskins läckage är också till största delen plötsliga. Byggnormens krav på vattentätt underlag un der maskinen gör att droppläckage upptäcks i tid, innan de hunnit göra större skada. Vad som behövs för att minska de plötsliga skadornas omfattning är automatiska avstängningsven tiler vid tilloppet, avkännare som reagerar när alltför mycket vatten har passerat och säkrare maskiner. Nio våtisoleringsskador av tio är smygande, och det är främst här som information och före byggande insatser kan göra nytta. Krafttag behövs för att få våra våtutrymmen mer funk tionssäkra. Några av skadorna inom gruppen lednings systemsskador är också smygande. Dessa ska dor har till stor del inträffat vid inbyggda in stallationer. För läckage från golvbrunnar och förhöjningsringar är korrosion en viktig orsaks faktor. 14

17 L dningssystem Av undersökningens totalt skador, visa de sig vara orsakade av oberäknad ut strömning eller läckage från ledningssystem för vatten, värme och avlopp. Dessa skador är de som är dyrast att åtgärda. Både skador orsakade av läckande utrustning och skador orsakade av läckage genom våtiso lering är i genomsnitt billigare. skade kostnaden för en skada på ett ledningssystem är kr, att jämföras med de andra skadety pernas resp kronor. Av ledningssystemsskadorna är i sin tur 3 051, eller 36 % frysskador. Under undersök ningens andra del, vintern 1987, var det kallare än normalt över hela landet, vilket resulterade i fler frysskador än förväntat. Frysskadornas ka raktär gör också att de kräver snabb åtgärd för att i möjligaste mån kostsamma följdskador skall kunna undvikas. Besiktningsarbetet kom därför att inriktas på dessa skador under en stor del av den andra svarsperioden. För att räkna om skadematerialet så att det representerar ett helårsresultat, har annan till gänglig statistik granskats. FSAB:s D-statistik innehåller en sammanställning av antal inträf fade skador månadsvis (Dl), och dessutom ska dekostnader (D2) för de flesta bolag. Frysning ingår dock inte som egen skadeorsak för vattenskador. Skandia har bidragit med ett skadema terial, omfattande vattenskador som reparerats av entreprenörer, sedan 1984 och framåt. Detta innehåller uppgift om frysskador. Med hjälp av detta, och sammanställningar av FSAB:s månadsstatistik från en följd av år har en normalvinter uppskattats ge ett frysskadeantal mot svarande % av ett års totala skadeantal. Genomgående har frysskadorna satts till 11 % av totalmaterialet, eller drygt 22 % av alla led ningssystemsskador. Ovriga skadetyper har vägts om på motsvarande sätt. 1 tabellbilagan redovisas originalmaterialet parallellt med de vägda siffrorna. 1 texten beak tas det viktade materialet överallt där skade orsaker jämförs, eller där frysskadornas speciel la karaktär bedöms påverka skadeutfallet. De flesta av tabellerna i detta avsnitt finns i ut fbrligare versioner i bilagan. Dessutom redovi sas kombinationer av skadeorsaker, skadade system, detaljer och material i korstabellform. Flertalet av skadorna, 72 % har inträffat i ledningssystem installerade 1957 eller senare, se tabell ovan. Som jämförelse kan nämnas, att av bostadsbeståndet i Sverige i dag, har cirka Installationsår Antal Procent Belopp Före ,6 4 18, ,4 9 17, , , , , , , , , ,7 Uppgift saknas = % av bostäderna byggts efter 1956 (uppgifter från Folk- och Bostadsräkningen 1985). Tabel len visar också, att 87 % av skadorna i gruppen ledningssystemsskador inträffat på lednings system yngre än 40 år, vilket är den livslängd som ett system för vatten, värme eller avlopp beräknas ha. Detta är mycket anmärkningsvärt och påvisar behovet av att ledningar förläggs på ett sådant sätt att läckage snabbt kan upptäc kas samt att ledningarna enkelt kan bytas ut. Skador orsakade av de olika systemen Undersökningen visar att det inbördes förhål landet mellan antalen läckage från olika led ningssystem fi~rändrats genom åren. Nedan finns en jämförelse mellan 1977 års vattenska derapport, rapporten Vattenledningsskador på byggnader , sammanställd av Cen tralstället för Svensk Brandskadestatistik, och nu aktuellt material. Kostnaderna har uppräk nats till dagens penningvärde med hjälp av SCB:s Byggindex, nr 5:87. Skadefördelning mellan system, procentsatser olika Kallvatten i villa 23% 28% 36% ~ flerbostadshus 22 % 20 % 30 % V armvatten villa 13% 21% 13% i flerbostadshus 19% 19% 13% Värme villa 33% 26% 27% i flerbostadshus 20 % 25 % 24 % Avlopp villa 22% 22% 23% i flerbostadshus 28 % 34 % 32 % lednings 15

18 i i Genomsnittliga åtgärdskostnader för de olika systemen, kr Kallvatten villa 1 flerbostadshus Varmvatten i villa flerbostadshus Värme i villa 1 flerbostadshus Avlopp i villa flerbostadshus 1967 nuvärdel977 nuvärdel ~ Rubrikerna annat system och flera sys tem i de olika skrifterna har konsekvent utelämnats vid jämförelsen. Anmärkningsvärd är den takt med vilken re parationskostnaderna för skadorna har stigit. Det har blivit väsentligt dyrare att reparera hus med vattenskador under de gångna åren, i någ ra fall nästan dubbelt så dyrt. Orsaken till detta kan till en del vara de högre krav som ställs i dag, både i byggnormen och från konsumentens sida. Bostäder har i dag en högre standard än ti digare, vilken även kan förklara en del av ök ningen. Kallvattensystemet är det system som har den högsta skadefrekvensen, både totalt och för var och en av de olika hustyperna, se figur ne dan. Kallvattnets andel av alla ledningsskador har vuxit markant sedan En tänkbar or sak till att kallvatten numera har en så stor an del av skadorna är klenrörsdimensioneringen i många moderna hus. Av de olika skadeorsakerna är korrosion och frysning de dominerande. Båda dessa skade typer diskuteras noggrannare i egna avsnitt. Resterande skador fördelar sig någorlunda jämnt mellan de övriga skadeorsakerna. Ru briken annan orsak omfattar främst sådana skador vars orsak varit svårdefinierad eller en kombination av flera faktorer. Skadeorsak Antal Procent Belopp Korrosion , ,4 Mekan. åverkan ,0 8 14,8 Mänskli faktor F snin , ,3 Annan orsak Koristruktionsfel ,8 4 17,7 Utförandefel , Stop Ibakt ck ,4 7 16, ,7 16,6 Uppgift saknas = 13 Vid jämförelse mellan skadeorsaker (se tab överst sid 17) inom de olika systemen finner man, att förutom korrosion i värmesystem, är utförandefel vid installation och mekanisk åver kan på kallvatten- eller avloppssystem vanliga kombinationer. 100 SKADOR PÅ LEDNINGSSYSTEM, JÄMFÖRELSE MED 1977 ÅRS RAPPORT 60 Värme

19 Ledningssystem och skadeorsaker Kall- Varm- Flera vatten vatten Värme Avlopp system Korrosion antal andel, % 7,5 3,1 13,6 9,0 Mekanisk åverkan antal andel, % 3,7 1,8 1,9 2,6 Mänsklig taktor antal andel, % 2,8 0,7 1,1 0,9 Frysning antal andel, % 12,0 3,4 4,6 1,0 1,5 Annan orsak antal andel, % 7,1 3,0 3,2 5,2 Kon stru k - tionsfel antal andel, % 1,4 0,5 0,6 1,7 Utförandetel antal andel, % 2,1 0,7 0,4 2,9 Genomgående har detaljerna rör och fog stora skadeandelar. Observera att rör och fog är de detaljer som är vanligast i ledningssystemen. Golvbrunnar, radiatorer och expansionskäri är de enskilda systemens svaga punkter. Till stor del beror dessa skador på korrosion. Annan detalj är t ex överfyllnadsskydd och vattenut kastare. Dyra skador förekommer vid utström ning från rör, förhöjningsringar och golvbrun nar. Dessa är ofta inbyggda, därav de höga medelskadekostnaderna. Billigast är skador or sakade av expansionskärl och radiatorventiler små skador som i regel upptäcks relativt snabbt. Inga omfattande friläggningar av installationer behöver göras. Skadade detaljer: Detalj Antal Procent Belopp Procent skada Rör , ,0 Armatur ,9 3 16,5 Rad-ventil ,8 1 9,4 Ventil ,0 2 14,6 Radiator ,0 3 14,9 Golvbrunn ,9 5 17,0 Förhöjn.-ring ,5 1 17,6 Exp-kärl ,3 3 9,3 Fog , ,8 Annan detalj ,2 3 18, Uppgift saknas = 13 cl Några detaljers andelar av skadorna på led ningssystem, procentsatser J~Ila Flerhostadshus Villa Flerboslaclshus Rör 35% 46% 56% 59% Fog 27% 19% 19% 13% Armatur 3% 4% 3% 3% Radiator 2 % 6 % 2 % 4 % Expansions kärl 12% 3% 7% 2% Golvbrunn 7 % 8 % 5 % 7 % Jämförelsen visar att det inbördes förhål landet mellan de olika detaljernas skadeandelar har ändrats avsevärt sedan Expansions kärlens minskade andel kan bero på att många av de gamla kärlen i svartplåt har bytts ut. 1 stor utsträckning har de ersatts av tryckkärl. Skillnaden i storleksordning mellan detaljerna rör och fog innehåller en viss osäkerhet. Det är i många fall svårt att bedöma vad som orsa kat en skada. Fogmetod Antal Procent Belopp Procent skada Mek. koppling , ,1 Lödning ,2 8 21,2 Svets ,9 2 15,0 Limning ,6 6 13, , ,2 Uppgift saknas = 0 Bland fogar som gått sönder är mekanisk koppling den absolut vanligaste metoden. 1 öv rigt förekommer limmade avloppsrör i plast och lödda kopparrör. Det har inte gått att ta reda på de olika fogkonstruktionernas marknadsande lar. Skadade material är främst stål, koppar och gjutjärn. Framförallt är det rör och fogar i dessa material som vållat skadorna. Exempel på annat material är betong (avloppsrör), gummi (packningar), porslin (sanitetsutrustning), svartplåt (expansionskärl) och bly (fogar).

20 Skadat material och skadeorsak Korrosion antal andel, % Mekanisk åverkan antal andel, % Mänsklig faktor antal andel, % Annan orsak antal andel, % Konstruktionsfel antal andel, % Utförandefel antal andel, % Andra Koppar Stål Plast Gjutjärn material ,0 0,5 1,4 0,5 0,8 61,5 % Korrosion Frysning Annan orsak Mekanisk åverkan 15,5 % Annan orsak Mekanisk åverkan Utförandefel Korrosion 5,1 % Korrosion Frysning Annan orsak Mekanisk åverkan 3,8 % Korrosion Annan orsak Utförandefel Konstruktionsfel 3,4 % Frysning Korrosion Annan orsak Mekanisk åverkan 38,8 % 30,2 % 13,3 % 8,3% 35,7 % 17,4% 14,0 % 11,5% 79,0 % 12,4 % 3,0% 2,5% 46,8 % 20,0 % 10,8% 9,5% 48,6 % 33,9 % 10,7 % 2,3% Frysskador Vid vattenskador som orsakats av frysning stäl ler de flesta försäkringsbolag aktsamhetskrav i sina försäkringsvillkor. En försäkringstagare som drabbas av en frysskada skall ha vidtagit skäliga åtgärder för att förhindra skadan, för 4,4 16,5 0,1 9,7 2,7 att kunna få full ersättning. Några bolag till lämpar en förhöjd självrisk vid frysskador. 3,0 1,7 2,1 0,8 2,4 Vintern 1987 var osedvanligt kall. Enligt SMHI:s månadsstatistik låg medeltemperatu ren i januari månad mellan 4 och 10 C under det 11,9 6,7 0,7 1,1 2,2 normala i hela landet. Även under februari och mars var det kallare än normalt över hela ian- 4,7 3,2 3,5 2,3 4,4 det, dock inte så extremt. Avvikelsen från nor maltemperaturen var allra störst i Mellansveri ge. Sammanlagt inrapporterades till försäkrings bolagen skador som uppgavs vara orsaka- 1,3 0,5 2,1 0,8 1,3 de av frysning. Om undersökningens urval är Korrosion på stål och gjutjärn är de domine rande skadeorsakerna. Vanliga är också sönderfrusna rör i koppar och stål och korrosion på koppar. Utförandefel vid installation av plaströr och -fogar förekommer relativt ofta. Ibland är det icke fackmannamässiga utföranden som or sakat problem. Dessa skador återfinns dock bara i villor. En sammanställning har gjorts över vanliga skadeorsaker för de mest skadefrekventa detal jerna. Motsvarande sammanställningar för de enskilda hustyperna redovisas i den del av tabellbilagan som behandlar ledningssystems skador. De fem vanligaste detaljerna och deras ska deorsaker Detalj Ror Ex pa ns On skal Golvbrunn Rad ja IOF Vanliga skadeorsaker representativt för alla de vattenskador som in träffade under våren betyder detta att mellan och frysskador inträffade i Sveri ge under månaderna januari mars. 1 frysskadematerialet har några uppgifter tagits fram för direkt jämförelse med lednings systemsskadorna i övrigt. 1 tabellbilagan redo visas andelen frysskador inom varje lednings system och för varje enskild detalj. Skadorna har också delats in efter zontillhörighet enligt värmeisoleringskraven i SBN-80. Observera att skadorna i undersökningen inträffat dels under hösten 1986, dels under vintern De re presenterar alltså inte skadeutfallet för ett ka lenderår. Vad som främst utmärker en frysskada är dess plötslighet. När ett rör fryser sönder ström mar snabbt mycket vatten ut. Det finns dock skillnader mellan tappvattensystem och värme system. Läckage från värmesystem ger oftast inte samma vattenutströmning. Skadorna blir ofta omfattande och kostnaden hög, avsevärt högre än vid andra typer av vattenskador. Nedan visas en jämförelse mellan medelska dekostnaden för enbart frysskador och medel skadekostnaden för samtliga vattenskador. skadekostnader, kr Typ a hus Frysskador villa fritidshus flerbostadshus annan hustyp