Davvisámegiela giellaoahppa hárjehusat

Transkript

1 Davvisámegiela giellaoahppa hárjehusat B gurssa čállinhárjehusat Giron 6/ Hanna Outakoski 2011 Sida 1

2 1. Innehåll 2. Nomenat (substantiivvat), kásusat ja sojaheapmi Dássemolsašupmi Nomenjoavkkut sátnegirjjis Hárjehus - dássemolsašupmi Dássemolsašupmi skovit ja ovdamearkkat... 6 Stadieväxling Nomensojahus skovit K ásusgehčosat ja sojaheapmi Vearbajoavkkut Vearbbaid dássemolsašupmi Sojahangehčosat sierra áigehámiin ja sierra vearbajoavkkuin Preseansa ja preterihtta, biehttaleapmi Hárjehus Vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) -a- vearbbat Hárjehus - mii áigehámiid lea jearaldagas? Hárjehus oza buot i- vearbbaid ja deavdde hámiid skoviide Hárjehus u vearbbat vuosttaš vearbajoavkkus Hárjehus loga teavstta ja guorahala hámiid numo ovdamearkkas Sierra vearbajoavkkut Hárjehus man jovkui dát vearbbat gullet? Hárjehus vearbbat nubbi vearbajoavkkus Hárjehus bija vearbbaid muitalussii Hárjehus goalmmát vearbajoavku kontraktá vearbbat Hárjehus mii áigehámiid? Biehttaleaddji preseansa ja preterihtta Hárjehus daga biehttaleaddji cealkagiid Hárjehus čále sámegillii Hárjehus man jovkui dát vearbbat gullet? Imperatiiva gohččun ja ávžžuhusat Hárjehus - imperatiivvat Biehttaleaddji IMPERATIIVA Hárjehus biehttaleaddji imperatiivvat Hárjehus guldal ja čále sámegillii Hárjehus čále sámegillii Perfeakta ja pluskvamperfeakta Perfeavtta partisihppa Hárjehus čále sámegillii Hárjehus guorahala vearbahámiid Progressiiva hámit - aspeakta Hárjehus čále progressiiva hámi sámegillii Biehttaleaddji progressiiva Modaliteahtta Kondišunála ja vuosttaš vearbajoavkku a- vearbbat Hárjehus mii áiggiid dahje modus? Vearbajoavku 1, i- vearbbat kondišunálas Hárjehus: u- vearbbat ja kondišunála Čoahkkáigeassu vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) Nubbi vearbajoavku kondišunálas Goalmmát vearbajoavku kondišunálas Hárjehus kondišunálas indikatiivii Hanna Outakoski 2011 Sida 2

3 Biehttaleaddji kondišunála Hárjehus čále sámegillii SKULLE HA GJORT SKULLE INTE HA GJORT Potentialis - potensiála Passiiva ruoŧagillii čilgejuvvon Adjektiv och komparation - ruoŧagillii Adjektivattribut Adjektiv som predikatsfyllnad predikativ Komparation Refleksiva pronomen paradigm Muhttin dábáleamos čállinmeattáhusat Vástádusat oassái hárjehusain Hanna Outakoski 2011 Sida 3

4 2. Nomenat (substantiivvat), ka susat ja sojaheapmi 1. Dássemolsašupmi ruoksat = gievrras dássi ruoná = geahnohis dássi ránis= dássemolsašupmi váilu Joavku 1 Joavku 2 Joavku 3 (bárrastávvasánit) (bárahisstávvalsánit) (kontráktasánit) ol ml ol ml ol ml ol ml ol ml nom nom nom akk akk akk gen gen gen ill ill ill lok lok lok kom kom kom ess ess ess guolli l ohcci beana beatnag- ustit ustib- boazu bohccobiergu rgg girku bierggas biergas- siepman siepman- cuoppu cubbo- Fuomáš ahte vuosttaš ja nubbi joavkkus leat nomenat main ii leat ollánge dássemolsašupmi. 2. Nomenjoavkkut sátnegirjjis Joavku 1 bárrastávvalnomenat heavdni vnn spindel moarsi brud, fästmö sápmelaš žž čč same gonagas ss s kung vuoddji chaufför áddjá dj farfar,morfar, gubbe Dáid sániid don gávnnat sátnegirjjis go oainnát ahte sáni maŋis čuvvot guovddáškonsonánttat, dahje go oainnát ahte sátni nohká vokálain muhto dan maŋis ii boađe sojahanmátta. Dáin nomeniin lea vuođđohápmi gievrras dásis dallš go sánis lea dássemolsašupmi. Joavku 2 bárahisstávvalnomenat gievkkan kök juoiggus juigos- jojk beana beatnag- hund hivsset hivsseg- toalett, badrum Dáid sániid maŋis oidno sojanmátta. Dát mátta nohká konsonánttain. Muhtumin sojahanmátta lea seammalágán go vuođđohápmi dahje nominatiivva ovttaidlogu hápmi ja dalle don dovddat dán joavkku das, ahte sátni nohká konsonánttain. Joavku 3 - kontráktanomenat boazu bohcco- ren olmmái olbmá- man, vän cuoppu cubbo- groda sarvvis sarvá- hanren olmmoš olbmo- människa Dáid sániid don dovddat go geahčat sáni sojahanmáddaga. Sojahanmátta nohká vokálain. Dáin nomeniin lea vuođđohápmi geahnohis dásis. Hanna Outakoski 2011 Sida 4

5 3. Hárjehus - dássemolsašupmi Dás vuolde don oainnát nomenbáraid sierra hámiin. Don galggat mearridit man nomenjovkui dát sánit gullet ja gos leat gievrras dásit. guollin (ess) guliide (ill ml) nieiddaide (ill ml) oarri (nom ol) sarvvis (nom ol) váriin (lok ml dahje kom ol) beatnaga (akk dahje gen ol) bohccuide (ill ml) gonagassii (ill ol) goahtái (ill ol) cuoppu (nom ol) álddagasa (akk dahje gen ol) suolu (nom ol) láhttis (lok ol) ája (nom ol) eatnis (lok ol) fierpmi (akk dahje gen ol) čázis (lok ol) Oza dál buot nomeniid ja mearrit daid joavkku. niidii (ill ol) oarris (lok ol) sarvá (akk dahje gen ol) várrái (ill ol) beana (nom ol) boazun (ess) gonagasa (akk dahje gen ol) gođiin (lok ml dahje kom ol) cubbo (akk dahje gen ol) álddagassii (ill ol) sullos (lok ol) láhttin (ess) ádjaga (akk dahje gen ol) eadni ( nom ol) fierbmái (ill ol) čáhci (nom ol) Hanna Outakoski 2011 Sida 5

6 4. Dássemolsašupmi skovit ja ovdamearkkat Fuomáš ahte dáin minstariin lea álo gievrras dássi addojuvvon vuosttamužžan. Muitte goittotge ahte fertet vuos diehtit man jovkui dihto nomen gullá, ovdalgo dieđát makkár dássemolsašupmi das lea. Skovvi 1 x = { /v f ð θ s ʃ l l =ɭ m n ɲ ŋ r/} 1 a) x:x ~ xx ss ~ss llj ~ lj guossi ~ guossi beallji ~ bealji /kuos:si:/ ~ /kuossi:/ /peal :l i:/ ~ /peal l i:/ 1 b) xx ~ x nn ~ n ss ~ s monni ~ moni guossa ~ guosa /monni/ ~ /moni:/ /kuossa/ ~ /kuosa/ 1 c) x:x ~ x ll ~ l sullo ~ suolu /sul:lo/ ~ /suolu:/ ĎĎ ĎĎ Ď ff ff f ll ll l mm mm m nn nn n nnj nnj nj ŋŋ ŋŋ ŋ rr rr r ss ss s šš šš š ŧŧ ŧŧ ŧ vv vv v llj -lj (hll hll hl hrr hrr hr) Skovvi 2 x = { /g b d k p t ts tʃ dz dʒ/} 2 a) x:z ~ xz lg ~lgg lk ~ lkk x:bz ~ xz lbm~ lmm idn ~ inn x:zw~ rbm~ rpm xzw nst ~ nstt bealgi ~ bealggi bálká ~ bálkká čalbmi~ čálmmi seaidni ~ seainni fierbmi ~ fierpmi goansta ~ goanstta /peal:ki:/ ~ /pealki:/ /pa:l: h :ka:/ ~ /pa:l h ka:/ /tʃal:pmi:/ ~ / tʃalmi:/ /seaj:tni:/ ~ /seajni:/ /fier:pmi:/ ~ /fierpmi:/ /koan:sta/ ~ /koansta/ Ďb Ďbb Ďg Ďgg Ďj Ďjj Ďv Ďvv ib ibb ic icc id idd if iff ig igg ik ikk il ill ihl ihll ihm ihmm ihn ihnn ip ipp ir irr is iss it itt iv ivv iz izz lb lbb lc lcc lč lčč ld ldd lf lff lg lgg lj ljj lk lkk lp lpp ls lss lš lšš lt ltt lv lvv lž lžž mb mbb mp mpp ms mss mš mšš nc ncc nč nčč nd ndd ns nss nt ntt nz nzz nž nžž ŋg ŋgg ŋk ŋkk rb rbb rc rcc rč rčč rd rdd rf rff rg rgg rj rjj rk rkk rp rpp rs rss rš ršš rt rtt rv rvv rz rzz rž ržž sk skk sm smm sp spp st stt šk škk šm- šmm št štt šv švv tk tkk tm tmm vd vdd vg vgg vj vjj vk vkk vl vll vhl vhll vp vpp vr vrr vt vtt vz vzz vž vžž Ďbm Ďmm Ďgŋ Ďŋŋ ibm imm idn inn igŋ iŋŋ lbm lmm ldn lnn lgŋ lŋŋ vdn vnn vdnj vnnj rbm rpm rdn rtn rdnj rtnj rgŋ rkŋ isk iskk ist istt mšk mškk nsk nskk nst nstt rsk rskk rst rstt vsk vskk Hanna Outakoski 2011 Sida 6

7 x = { /k p t ts tʃ/} 2 b) h:x ~ hx htt ~ ht hcc ~ hc bihttá ~ bihtá meahcci ~ meahci hcc hc hčč hč hkk hk hpp hp htt ht Skovvi 3 x = { /b d d =ɖ g k p t t =ʈ ts tʃ dz dʒ /} 3 a) xx ~ xx dd ~ tt zz ~ cc ddj ~ dj loddi ~ lotti gazza ~ gacca áddjá ~ ádjá 3 b) /pih:ta:/ ~/pihta:/ /meah:tsi:/ ~ /meahtsi:/ /loddi:/ ~ /lotti:/ /kaddza/ ~ /kattsa/ /a:d d a:/ ~/a:t t a:/ xz ~ xz bm~ pm biebmu~ biepmu /piebmu:/ ~ /piepmu:/ bb pp dd tt ddj dj gg kk zz cc žž čč bm pm dn tn dnj tnj gŋ kŋ Skovvi 4 4 a) hx ~ x hp ~ b lohpi ~ lobi /lohpi:/ ~ /lopi:/ 4 b) h:x ~ x hcc ~ z bohcco ~ boazu /poh:tso/ ~ /poatsu:/ 4 c) xz ~ z pm ~ m sápmi ~ sámi /sa:pmi:/ ~ /sa:mi:/ 4 d) xx ~ z dj ~ j vuodja ~ vuoja /vuo:t t a/ ~ /vuoja/ 4 e) k:z ~ vz kt ~ vtt luokta ~ luovtta /luok: h ta/ ~ /luov h ta/ hc(c) z hč(č) ž hk(k) g hp(p) b ht(t) Ď dj j pm m tn n tnj nj kŋ ŋ kc vcc kč včč ks vss kst vsst kš všš kt vtt Hanna Outakoski 2011 Sida 7

8 Stadieväxling (čilgejuvvon ruoŧagillii) 1. har man en växling där två likadana konsonanter (xx) växlar med en likadan konsonant (x) är det alltid dubbelkonsonanten som är det starka stadiet, ex. guossa - guosa gran (starkt svagt), borus - borrosa mat (svagt starkt).. Hittar ni en växling som ser ut som xx-xx i skrift så finns skillnaden endast i uttalet. Ex: bussá - bussá katt (extra starkt starkt), 2. finns det en växling mellan tonande (t.ex. bb, bm) mot tonlösa (pp, pm) konsonanter så är det klustret med de tonande konsonanterna som är det starka stadiet. Ex. loddi - lotti fågel (starkt svagt) biebmu - biepmu mat (starkt svagt), duottar - duoddara fjäll (svagt starkt). Så är fallet även med kluster där något tonande konsonant saknas i svagt stadium, lavdnji lavnnji torv, vdnj (starkt) vnnj (svagt). 3. finns det en konsonantkluster (grupp) som växlar mellan två olika konsonanter (xz) och tre konsonanter (xzz) så är det den kortare gruppen som är starkare (så länge vi inte har ett H i början på konsonantgruppen!) T.ex. lávka vkk väska (starkt svagt), sarvvis sarvá- hanren, älg (svagt starkt). Märk att det är här som många känner att logiken faller sönder, det i sig själv kan vara en bra minnesregel. Hittar ni en konsonant grupp på tre konsonanter som växlar med en grupp som har fler än tre konsonanter så är det den kortare konsonantgruppen som är starkare (de här är ytterst sällsynta och jag har inga exempel att ge er). 4. för konsonantgrupper med H i början gäller följande, (hxx) är starkast, (hx) är näst starkast och dessa kan växla med enkelkonsonanter som inte alls har något med h att göra, i så fall vinner alltid det stadiet i styrka som har ett h i början. Ett exempel på sådana växlingar: láhtti ht golv, htt starkt ht svagt jmf. goahti - goađi (kåta, ht starkt đ svagt) Har ni en växling där vad som helst som har fler konsonanter växlar med en ensamkonsonant så är det större konsonant klustret det starka stadiet och ensam konsonanten det svaga stadiet. T.ex. beana - beatnaga hund (tn starkt och n svagt), biedju - bieju boet ( dj starkt j svagt), suotna - suona brosk (också blodåder) (tn starkt n svagt). 5. KOM IHÅG att vad som är starkt och svagt är inte samma sak som hur orden ska böjas. Olika stammar får olika mönster av stadier i sin böjning och det syns även i exemplen här ovan! Hanna Outakoski 2011 Sida 8

9 5. Nomensojahus skovit NOMENAT Joavku/Grupp 1 Joavku/Grupp 2 Joavku/Grupp 3 (jämnstaviga nomen) (uddastaviga nomen) (sammandragna nomen) (bárrastávval nomenat) (bárahisstávval nomenat) (kontrákta nomenat) Stadieväxling Ingen stadieväxling Stadieväxling Ingen stadieväxling Stadieväxling Stark: Svag: Svag: nom sg nom sg nom sg ill sg ess ess ess Svag: Stark: Stark el. x-stark: alla andra former i andra former andra former (Utjämnad) konsonant träder fram (-idda ändelse i ill pl) FORMER I ORDBOKEN giella l lohkki gáma gápmag- ustit ustib- boazu bohccomiessi s vázzi beana beatnag- eallin eallim- suolu sullobiergu rgg bargi fanas fatnas- buďet buďeh- sarvvis sarvámánná n oahppi dieďa diehtag- mádjit mádjih- cuoppu cubbogumpe mpp ohcci nagir nahkár- orbbeš orbbež- lakkis laggábáŋko ŋkk ruhta Ď eadni tn gonagas ss s (gonagas nom sg - gonagasa gen/ack sg - gonagassii ill sg- gonagassan ess) mánnu n sápmelaš žž čč (sápmelaš - sápmelačča - sápmelažžii - sápmelažžan) oabbá pp balddonas ss s (balddonas - balddonasa - balddonassii - balddonassan) baste stt opmodat hk g (opmodat - opmodaga - opmodahkii - opmodahkan) -a- -á- -i- -e- -u- (-o-) nom sg giella mánná miessi gumpe biergu (báŋko ) ack sg giela máná miesi gumppe bierggu (báŋkko) gen sg giela máná miesi gumppe bierggu (báŋkko) ill sg gillii mánnái miessái gumpii birgui (báŋkui) lok sg gielas mánás miesis gumppes bierggus (báŋkkos) kom sg gielain mánáin misiin gumppiin biergguin (báŋkkuin) nom pl gielat mánát miesit gumppet bierggut (báŋkkot ) ack pl gielaid mánáid misiid gumppiid biergguid (báŋkkuid) gen pl gielaid mánáid misiid gumppiid biergguid (báŋkkuid) ill pl gielaide mánáide misiide gumppiide biergguide (báŋkkuide) lok pl gielain mánáin misiin gumppiin biergguin (báŋkkuin) kom pl gielaiguin mánáiguin misiiguin gumppiiguin biergguiguin (báŋkkuiguin) ess giellan mánnán miessin gumpen biergun (báŋkon) Hanna Outakoski 2011 Sida 9

10 Ett annat exempel nom sg ruhta oabbá eadni baste mánnu ack sg ruďa oappá eatni bastte mánu gen sg ruďa oappá eatni bastte mánu ill sg ruhtii oabbái eadnái bastii mánnui lok sg ruďas oappás eatnis basttes mánus kom sg ruďain oappáin etniin basttiin mánuin ess ruhtan oabbán eadnin basten mánnun nom pl ruďat oappát basttet eatnit mánut ack pl ruďaid oappáid etniid basttiid mánuid gen pl ruďaid oappáid etniid basttiid mánuid ill pl ruďaide oappáide etniide basttiide mánuide lok pl ruďain oappáin etniin basttiin mánuin kom pl ruďaiguin oappáiguin etniiguin basttiiguin mánuiguin (njeallje/njealjet njealje/njeljiid njealje/njeljiid njelljii/njeljiide njealjes/njeljiin njeljiin/njeljiiguin njealljen) Hanna Outakoski 2011 Sida 10

11 6. K ásusgehčosat ja sojaheapmi Joavku 1 - bárrastávvalnomenat guolli guoli+ t = guolit guoli guoli +id= guliid guolli+i = guolláí guoli + ide=guliide vokaländring guoli+s = guolis guoli +in = guliin guoli +in = guliin guoli +iguin = guliiguin guolli+n = guollin giella giela giela gielaid giella+i >giellii = gielaide gillii vokaländring OCH diftongförenkling gielas gielain gielain gielaiguin giellan mánná máná mánnái mánás mánáin mánát mánáid mánáide mánáin mánáiguin mánnán Muitte ahte dán nomenjoavkkus leat sihke dakkár sánit main lea dássemolsašupmi (omd. guolli l ja miessi s) ja sánit main dássemolsašupmi váilu (omd. moarsi ja vuoddji)! eallu ealut ealu ealuid eallu +i> eallui = ealuide ellui!!! diftongförenkling ealus ealuin ealuin ealuiguin eallun gumpe gumppet gumppe gumppe+id= gumppiid gumpe+i = gumpii gumppe+ide = vokaländring gumppiide gumppes gumppe+in = gumppiin gumppe+in = gumppe+iguin = gumppiin gumppiiguin gumpen gonagas gonagasa gonagassii gonagasas gonagasain gonagasat gonagasaid gonagasaide gonagasain gonagasaiguin gonagassan nom ol/- nom ml/ -t gen dahje akk ol /- gen dahje akk ml /-id ill ol /-i ill ml/ -ide lok ol/ -s lok ml/ -in kom ol /-in kom ml/ -iguin essiv/-n Hanna Outakoski 2011 Sida 11

12 Joavku 2 bárahisstávval nomenat (K= konsonánta mii boahtá oidnosii go sátni sojahuvvo) nom ol/ - nom ml/ -Kat gen dahje akk ol/ -Ka gen dahje akk ml/ -KIid ill ol/ -KIi ill ml/ -KIidda lok ol/ -KIs lok ml/ -KIin kom ol / -KIin kom ml/ -KIiguin essiv/ -n/ -KIn nom ol/ - gen dahje akk ol/ -Ka ill ol/ -KIi lok ol/ -KIs kom ol / -KIin nom ml/ -Kat gen dahje akk ml/ -KIid ill ml/ -KIidda lok ml/ -KIin kom ml/ -KIiguin essiv/ -n/ -KIn Ovdamearkkat beana beatnagat beatnaga beatnagiid beatnagii beatnagiidda beatnagis beatnagiin beatnagiin beatnagiiguin beanan ája ádjaga ádjagii ádjagis ádjagiin eaiggát eaiggáda eaiggádii eaiggádis eaiggádiin ádjagat ádjagiid ádjagiidda ádjagiin ádjagiiguin ájan eaiggádat eaiggádiid eaiggádiidda eaiggádiin eaiggádiiguin eaiggádin Muitte ahte dán nomenjoavkkus leat sihke dakkár sánit main lea dássemolsašupmi (omd. beana ja ája) ja sánit main dássemolsašupmi váilu (omd. eaiggát ja ustit). Sátnegirjjis don sáhtát johtilit dárkkilasttit leago sánis dássemolsasupmi vai ii. beana beatnagustit ustib- ustit ustiba ustibii ustibis ustibin ustibat ustibiid ustibiidda ustibiin ustibiiguin ustibin Hanna Outakoski 2011 Sida 12

13 Joavku 3 kontrákta nomenat (K = máddaga maŋimuš konsonánta) nom ol/ - nom ml/ -t gen dahje ackk ol/ - gen dahje akk ml/ -id ill ol/ -i ill ml/ -ide lok ol/ -s lok ml/ -in kom ol / -in kom ml/ -iguin essiv/ -n/ -KIn cuoppu cubbo cubbo+i = cubbui cubbos cubbo+in = cubbuin cubbot cubbo+id = cubbuid cubbo+ide = cubbuide cubbo+in = cubbuin cubbo+iguin= cubbuiguin cuoppun sarvvis sarvá sarvái sarvás sarváin sarvát sarváid sarváide sarváin sarváiguin sarvvisin olmmoš olbmo olbmo+i = olbmui olbmos olbmo+in = olbmuin olbmot olbmo+id = olbmuid olbmo+ide = olbmuide olbmo+in = olbmuin olbmo+iguin = olbmuiguin olmmožin suolu sullo sullo+i = sullui sullos sullo+in = sulluin sullot sullo+id = sulluid sullo+ide = sulluide sullo+in = sulluin sullo+iguin = sulluiguin suolun Hanna Outakoski 2011 Sida 13

14 3. Vearbajoavkkut 7. Vearbbaid dássemolsašupmi 1. Preseansa JOAVKU 1 JOAVKU 2 JOAVKU 3 sg du pl sg du pl sg du pl mannat n, boahtit đ, oaggut kk muitalit, boradit, himihit, njuikkestit arvát, cegget, oidnot 2. Preterihtta sg du pl sg du pl sg du pl Sojahangehčosat sierra áigehámiin ja sierra vearbajoavkkuin Bárrastávvalvearbbat Joavku 1 Preseansa 1 s/ -n 1 d/ - 1 p/ -t 2 s/ -t 2 d/ -beahtti 2 p/ -behtet 3 s/ - 3 d/ -ba 3 p/ -t Bárrastávvalvearbbat Joavku 1 Preterihtta 1 s/ -n 1 d/ -ime 1 p/ -imet 2 s/ -t 2 d/ -ide 2 p/ -idet 3 s/ (-i) 3 d/- iga 3 p/ - Bárahisstávvalvearbbain ja kontráktavearbbain ii leat dássemolsašupmi! Dás vuolde oainnát sojahangehčosiid ja lassevokálaid sierra áigehámiin Bárahisstávvalvearbbat Joavku 2 preseansa/preterihtta 1 s/ pres. -an/pret. -in 1 d/ -e(tne)/ -eimme 1 p/ -(i)t /- eimmet 2 s/ -at/-it 2 d/ -eahppi/ -eiddet 2 p/ -ehpet/ -eiddet 3 s/ (-a)/-(i)i 3 d/ -eaba/ -eigga 3 p/ -(i)t/ -e(dje) Kontráktavearbbat Joavku 3 preseansa/preterihtta 1 s/ pres. -n/pret. -jin 1 d/ -je(tne)/ -ime 1 p/ -(i)t /- imet 2 s/ -t/-jit 2 d/ -eahppi/ -eiddet 2 p/ -ehpet/ -eiddet 3 s/ -/-i 3 d/ -eaba/ -eigga 3 p/ -jit/ -je(dje) Fuomáš! Go mii sojahit vearbbaid, sáhttet vokálat vearbbaid siste rievdat. Dat rievdadusat eai oidno dáin skoviin, muhto don fertet muitit gos dakkár rievdadusat dáhpáhuvvet. Hanna Outakoski 2011 Sida 14

15 4. Preseansa ja preterihtta, biehttaleapmi Mii sáhttit hupmat dáhpáhusaid birra mat dáhpáhuvvet juste dál dahje mat leat dáhpáhuvvan ovdal ságastandilálašvuoďa. áigi DOLOŠ Preterihtta Mun mannen olggos. Dáláš Preseansa Mun manan olggos. Boahttevuohta Futurum davvisámegielas ii gávdno sierra morfologiija dán áigehámis 9. Hárjehus Vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) -a- vearbbat VERB: VIEHKAT g Sg Dual Pl Sg Dual Pl 1 pr viegan vihke viehkat vihken viegaime viegaimet 2 pr viegat viehkabeahtti viehkabehtet vihket viegaide viegaidet 3 pr viehká viehkaba vihket viegai viegaiga vihke PRESEANSA PRETERIHTTA DINA VERB = LOHKAT g (läsa), JEARRAT r (fråga), STOAHKAT g (leka), SUHKAT g (ro med åror eller gunga), MANNAT n ( gå), GÁHTAT đ (ångra sig) 1 pr Sg Dual Pl Sg Dual Pl 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 15

16 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Deavdde rivttes hámiid skoviide. Ivdne dasto skoviid nu, ahte gievrras dási hámit leat ivdnejuvvon ruoksadin ja geahnohis dási hámit leat ivdnejuvvon ruonán. Juohke vearbbas galggaše dalle leahkit logi (10) rukses ruvddu ja gávcci (8) ruoná ruvddu. Hanna Outakoski 2011 Sida 16

17 10. Hárjehus - mii áigehámiid lea jearaldagas? Cealkka mening Tempus 1. Nieiddat stohket olgun. 2. Boares olmmái logai aviissa. 3. Don jerret ovtta jearaldaga. 4. Mun viegan skuvlii. 5. Mu ustit stoagai Márehiin. 6. Soai viegaiga stobu lusa. 7. Dii jearrabehtet gos girku lea. 8. Doai stoagaide olgun eske. 9. Moai lohke girjji mánnái. 10. Sii lohke girjji mánnái. HUPMAT m (prata) Mun HUMAN - HUPMEN Don HUMAT HUPMET Son HUPMÁ HUMAI Moai HUPME HUMAIME Doai HUPMABEAHTTI HUMAIDE Soai HUPMABA HUMAIGA Mii HUPMAT HUMAIMET Dii HUPMABEHTET HUMAIDET Sii HUPMET HUPME GEAHČČAT hč (titta) Mun GEAHČAN GEHČČEN Don GEAHČAT GEHČČET Son GEAHČČÁ GEAHČAI Moai GEHČČE GEAHČAIME Doai GEAHČČABEAHTTI GEAHČAIDE... Soai GEAHČČABA GEAHČAIGA Mii GEAHČČAT GEAHČAIMET Dii GEAHČČABEHTET GEAHČAIDET Sii GEHČČET - GEHČČE Hanna Outakoski 2011 Sida 17

18 11. Hárjehus oza buot i- vearbbaid ja deavdde hámiid skoviide Ikte go mun ledjen gávppis, mu ustibat oidne mu doppe ja bohte dan maŋŋá mu lusa guossái. Mii vujiimet gili čaďa mu viesu šilljui. Mun vudjen mu biillain ja Ánde ja Piera vujiiga fas iežaska biillaiguin. Mis lei hui somás eahket. Moai Pierain borddiime ovtta bihttábordima/bihttáspealu. Ánde boďii geahččat munno dan maŋŋá go son lei borran. Mun vuiten oktii koartaspealus ja Piera vuittii golbmii. Ándde moarsi boďii maiddái mu geahčái. Ánde ja su moarsi vuittiiga mu ja Piera badjel diehtogilvvus. Diekkár gilvvu leage álkit vuoitit juos dovdá bures iežas bára. Go diibmu lei juo okta ihkku, Piera vulggii ruoktot. Manai vel vehá áigi ovdalgo Ánde ja Biret maiddái vulggiiga ruoktot. Loahpas mun maid vulgen nohkkat. VEARBA 1: OAIDNIT inn sg dual pl 1 pr oainnán oidne oaidnit 2 pr oainnát oaidnibeahtti oaidnibehtet 3 pr oaidná oaidniba oidnet PRESEANSA PRETERIHTTA VEARBA 2: BOAHTIT đ sg dual pl 1 pr boađán bohte boahtit 2 pr boađát boahtibeahtti boahtibehtet 3 pr boahtá boahtiba bohtet PRESEANSA PRETERIHTTA Vállje ovtta vearbba ja deavvde guktuit skoviid dien vearbba jelgii: VUOLGIT lgg dahje VUODJIT j dahje VUOITIT itt ol gl ml ol gl ml PRESEANSA PRETERIHTTA Hanna Outakoski 2011 Sida 18

19 12. Hárjehus u vearbbat vuosttaš vearbajoavkkus Dál don leat juo oaidnán maid galggat jurddašit go leat ohcamin vearbbaid mat gullet vuosttaš vearbajovkui. Dán hárjehusas don oaččut buot gárvves vearbahámiid ja galggat deavdit rivttes hámiid skoviide. 1 sg dual pl sg dual pl 2 3 PRESEANS oaggut kk (inf) meta oggon oaggut oakkuidet oggo PRETERIHTTA oggot oakkuimet oakkut oakkuiga oagguba oaggu oakkuide oaggubehtet oakkui oaggubeahtti oggot oggo oakkuime oakkun PRESEANSA oažžut čč (inf) få ožžon oaččuidet oažžut oaččuime ožžot oaččuimet oažžu oažžubeahtti oaččut oaččuide ožžot oaččui PRETERIHTTA oažžuba oažžubehtet oaččuiga ožžo ožžo oaččun PRESEANSA PRETERIHTTA orru r (inf) bo orrot oruimet orut oruiga orron orrut orruba orru oruide orrubehtet orui oruidet orro orrubeahtti orrot orro oruime orun Hanna Outakoski 2011 Sida 19

20 13. Hárjehus loga teavstta ja guorahala hámiid numo ovdamearkkas Go juovlabasit lahkonit, de olbmuide šaddá miella gávppašit. Sii ostet närma sig.pres.3pl skeaŋkkaid alccesis ja olles bearrašii. Mii golahit hirbmat olu ruđa skeaŋkkaide ovdal juovllaid. Ja go juovllat nohket, mii oastit velá eanet. Gávvilis gávpeolmmái álgá loktet hattiid juo golggotmánus vai sáhttá dasto vuolidit hattiid juovllaid maŋŋá. Ja mii jáhkkit ahte mii oastit hálbbes gálvvuid. Dovddatgo don iehčat/iežat dán muitalusas? Luohtátgo hattiid vuoládussii juovllaid maŋŋá? Mun in luohte. Ferte gávdnot buoret vuohki oastit hálbbes gálvvuid. Piera ja Elle oastiba iežaska sabehiid geassemánus. Máret-áhkku oastá juovlačiŋaid njukčamánus. Mun plánen oastit mu skeaŋkkaid juo borgemánus. Muhto dat leage áidna maid mun lihkostuvan dahkat, plánet. Loahppaloahpas mun čuoččun goittotge dien guhkes olbmoráiddus juohke jagi dušše moadde beaivvi ovdal juovllaid. Inge mun veaje beroštit vuoliduvvon hattiin dan maŋŋá. Juohke jagi mun mearridan ahte in galgga oastit ovttage skeaŋkka juos in juo daga dan ovdal golggotmánu. Mo son manná dán háve? Hanna Outakoski 2011 Sida 20

21 Sierra vearbajoavkkut Sátneluohkká: VEARBBAT Joavku 1 Bárrastávval vearbbat dássemolsašupmi golbma máddaga (a,i,u) siskkáldas rievdadusat: vokálarievdadusat ja diftoŋŋanjuolga omd. viehkat g, boahtit Ď, oaggut kk Joavku 2 bárahisstávval vearbbat dássemolsašupmi váilu mátta nohká konsonánttain (mátta boahtá oidnosii go váldá eret infinitiivva gehčosa -it) boradit > borad- viehkalit>viehkal Joavku 3 kontrákta vearbbat dássemolsašupmi váilu golbma máddaga (á,e,o) muhttin hámiin boahtá lassekonsonánta oidnosii ex. ceggejit olus oďďasut vearbbat ja loatnasánit 14. Hárjehus man jovkui dát vearbbat gullet? diehtit Ď luohttit ht gullot birget ráhkistit vášuhit biďget nágodit lávgodit fertet himihit galgat lgg dánset basadit čájehit čohkkát dáhpet ohcat z buďaldit Hanna Outakoski 2011 Sida 21

22 15. Hárjehus vearbbat nubbi vearbajoavkkus VEARBA: JORGALIT Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa > JORGAL- (mátta) Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid, ale vajáldahte lassevokála sg dual pl sg dual pl 1 pr jorgalan jorgaletne jorgalit jorgalin jorgaleimme jorgaleimmet 2 pr jorgalat jorgaleahppi jorgalehpet jorgalit jorgaleidde jorgaleiddet 3 pr jorgala jorgaleaba jorgalit jorgalii jorgaleigga jorgaledje Preseansa Preterihtta Du VEARBBAT ráhkistit nágodit čájehit lávgodit vášuhit buďaldit himihit basadit 1 pr sg dual pl sg dual pl 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 22

23 16. Hárjehus bija vearbbaid muitalussii PRESEANSA Áhkku čohkká dollagáttis ja (berätta) doložiid birra. Su muitalusas (vara) golbma vieljaža vuolgán johttit máilbmái. Nuoramus viellja (sakna) vánhemiiddis hui sakka. Son (bestämmer) juo vuosttaš gilážis ahte galgá gávdnat alccesis moarssi ja máhccat ruoktut. Ja nu son dahká maiddái ja su vánhemat (glädja sig). Boarráseamos bárdni (resa/färdas, inte johttit) ránnjariikii ja báhcá dohko. Gaskkamus bárdni ii gávnna ráfi gostige. Son (vandra) agi beaivve birra máilmmi, iige (stanna, NEG FORM!) goassige. PRETERIHTTA Áhkku čohkkái dollagáttis ja (berätta) doložiid birra. Su muitalusas (vara) golbma vieljaža vuolgán johttit máilbmái. Nuoramus viellja (sakna) vánhemiiddis hui sakka. Son (bestämmer) juo vuosttaš gilážis ahte galggai gávdnat alccesis moarssi ja máhccat ruoktut. Ja nu son dagai maiddái ja su vánhemat (glädja sig). Boarráseamos bárdni (resa/färdas, inte johttit) ránnjariikii ja bázii dohko. Gaskkamus bárdni ii gávdnan ráfi gostige. Son (vandra) agi beaivve birra máilmmi, iige (stanna, NEG FORM I DÅTID!) goassige. Hanna Outakoski 2011 Sida 23

24 17. Hárjehus goalmmát vearbajoavku kontraktá vearbbat VERBET: OIDNOT Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa >OIDNO- (mátta) Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid, muitte vokálarievdadusaid preterihtas (ei>ii, oi>ui muhto ái>ái) sg dual pl sg dual pl 1 pr oidnon oidnojetne oidnot oidnojin oidnuime oidnuimet 2 pr oidnot oidnobeahtti oidnobehtet oidnojit oidnuide oidnuidet 3 pr oidno oidnoba oidnojit oidnui oidnuiga oidnojedje presens nutid preteritum - dåtid DINA VERB biďget fertet gullot dánset birget dáhpet čohkkát 1 pr sg dual pl sg dual pl 2 pr 3 pr Preseansa Preterihtta Hanna Outakoski 2011 Sida 24

25 18. Hárjehus mii áigehámiid? Cealkka mening Tempus 1. Nieiddat ceggejit lávu beldui. 2. Boares nisu vieččai aviissa. 3. Don dánsejit olles ija. 4. Mun vulgen skuvlii. 5. Mu ustit berošta dus. 6. Soai basadeaba eahkedis. 7. Dii birgiidet dálvvi badjel. 8. Doai dáhpebeahtti munnuide. 9. Moai ohce suollemas geainnu. 10. Sii borahit láibbi miessái. 11. Mun máhccen ruoktot. 12. Soai buvttiiga illusága. 13. Sii suoladedje bohccuid. 14. Olgun arvái. 15. Dii liikuidet čájálmassii. 16. Soai čohkkáiga gasku láhtti. 17. Don jeđđet mu. 18. Mii leimmet olgoriikkas dalle. 19. Don fitnet Gironis. 20. Don fidnet ruđa mus. 21. Don finat mu guossis. 22. Doai gullabeahtti lávlaga. Hanna Outakoski 2011 Sida 25

26 Biehttaleaddji preseansa ja preterihtta Pronomenat Mun Don Son/Dat Negašuvdna (persovdna ja lohku) IN IT II Moai Doai Soai EAN EAHPPI EABA + VEARBA (ÁIGI) Mii Dii Sii EAT EHPET EAI Biehttaleaddji vearbahámit preseanssas/preterihtas(perfekt particip) Joavku 1 (inf) juhkat g dricka viehkat g springa vázzit cc gå/promenera boahtit đ komma lávlut vll sjunga oaggut kk meta geahnohis dássi juga viega vácce boađe lávllo oakko gievrras dássi juhkan viehkan vázzán boahtán lávlon oggon Grupp 2 (inf) basadit tvätta sig buđaldit syssla viehkalit springa kort/snabbt Grupp 3 (inf) čohkkát sitta birget klara sig oidnot synas basat buđal_ viehkal čohkká birge oidno basadan buđaldan viehkalan čohkkán birgen oidnon Hanna Outakoski 2011 Sida 26

27 19. Hárjehus daga biehttaleaddji cealkagiid It galgga muhttit cealkaga áiggi! Cealkka mening Biehttaleaddji cealkka 1. Nieiddat ceggejit lávu beldui. 2. Boares nisu vieččai aviissa. 3. Don dánsejit olles ija. 4. Mun vulgen skuvlii. 5. Mu ustit berošta dus. 6. Soai basadeaba eahkedis. 7. Dii birgiidet dálvvi badjel. 8. Doai dáhpebeahtti munnuide. 9. Moai ohce suollemas geainnu. 10. Sii borahit láibbi miessái. 11. Mun máhccen ruoktot. 12. Soai buvttiiga illusága. 13. Sii suoladedje bohccuid. 14. Olgun arvái. 15. Dii liikuidet čájálmassii. 16. Soai čohkkáiga gasku láhtti. 17. Don jeđđet mu. 18. Mii leimmet olgoriikkas dalle. 19. Don fitnet Gironis. 20. Don fidnet ruđa mus. 21. Don finat mu guossis. Hanna Outakoski 2011 Sida 27

28 20. Hárjehus čále sámegillii Översätt/skriv följande meningar på nordsamiska Svenska Jag åt kött igår när du kom hem. Samiska Min familj reser till Norge om det är fint väder i juni. Máret och Piera sjunger till barnen. Du sjunger inte. Vi två tvättar oss varje kväll. Du är inte lärare. Han var inte hemma när vi kom förbi. Jag pratade med honom om den saken. Fåglarna flög till trädet bakom huset. Vi flög utomlands. De två kan inte svenska. Ni tyckte om filmen fast den var lång. Du tog inte väskan med dig. Vi ljuger inte. Hanna Outakoski 2011 Sida 28

29 21. Hárjehus man jovkui dát vearbbat gullet? Vearba joavku Vearba joavku gullat l ruohttat ht nohkat g suorganit nohkkat hk heahpanit njuiket bovret arvit rvv sáhttit ht oaidnit inn duostat stt muitalit buorránit lahkonit bivdit vdd čuovvut v plánet heaitit itt álgit lgg ballat l dagahit ordnet málestit vilppastit dáhttut ht fuobmát čatnat n seastit stt rievdat vdd rohkadallat l rievdadit ráhkistit čahkat g liikot deaddit tt luoikat ikk stivret Vállje dál logi vearbba ja daga cealkagiid. Vihtta cealkaga galget leat biehttaleaddjit. Hanna Outakoski 2011 Sida 29

30 Imperatiiva gohččun ja ávžžuhusat Vuosttaš joavkku vearbbat bárrastávval vearbbat -a- vearba (viehkat g/mannat n) -i- verb (boahtit đ) -u- verb (čierrut r) 1ol vihkon/mannon bohton čirron 2ol viega/mana boađe čiero 3ol vihkos/mannos bohtos čirros 1gl vihkku/mannu boahttu čierru gl viehkki/manni boahtti čierru 3gl vihkoska/mannoska bohtoska čirroska 1ml vihkot/viehkkut/ mannot/mannut bohtot/boahttut čirrot/čierrut 2ml vihket/viehkkit mannet/mannit bohtet/boahttit čirrot/čierrut 3ml vihkoset/mannoset bohtoset čirroset Nuppi joavkku vearbbat - bárahisstávvalvearbbat LEAT MUITALIT BASADIT 1ol lehkon muitalehkon basadehkon 2ol leage muital basat OBS!!! 3ol lehkos muitalehkos basadehkos 1gl leadnu/leahkku muitaleadnu basadeadnu 2gl leahkki muitaleahkki basadeahkki 3gl lehkoska muitalehkoska basadehkoska 1ml muitaleadnot/ basadeadnot/ leadnot/lehkot muitalehkot basadehkot 2ml lehket muitalehket basadehket 3ml lehkoset muitalehkoset basadehkoset Goalmmát joavkku vearbbat kontrákta vearbbat -á- verb -e- verb -o- verb 1ol čohkkájehkon jeđđejehkon liikojehkon 2ol čohkká jeđđe liiko 3ol čohkkájehkos jeđđejehkos liikojehkos 1gl čohkkájeadnu/-jeahkku jeđđejeadnu/-jeahkku liikojeadnu/-jeahkku 2gl čohkkájeahkki jeđđejeahkki liikojeahkki 3gl čohkkájehkoska jeđđejehkoska liikojehkoska 1ml čohkkájetnot/-jeahkkot jeđđejetnot/-jeahkkot liikojetnot/-jeahkkot 2ml čohkkájehket jeđđejehket liikojehket 3ml čohkkájehkoset jeđđejehkoset liikojehkoset Hanna Outakoski 2011 Sida 30

31 22. Hárjehus - imperatiivvat Nubbi persovdna don válljet logu... Ruoŧagillii Gå till affären! Sámegillii Ge mig en bok! Skicka brevet till mormor! Visa mig ditt hus! Tvätta dig! Var min vän! Kom hem! Prata med henne! Res till Italien! Flytta härifrån! Förklara det här ordet! Vänd dig om! Kom till mig! Sitt ner! Hanna Outakoski 2011 Sida 31

32 Biehttaleaddji IMPERATIIVA Persovdna Negašuvda biehttalanhámis Vearba preseansas ja biehttalanhámis 1sg = Mun/Mon ALLON 2sg = Don ALE t.ex. 3sg = ALLOS Son/Dat/Dát/Diet/Duot mana boađe 1dual = Moai ALLU vuolgge 2dual = Doai ALLI muital 3dual = Soai ALLOSKA boras 1pl = Mii ALLOT cegge 2pl = Dii ALLET dánse 3pl = Sii/ ALLOSET Dat/Dát/Diet/Duot 23. Hárjehus biehttaleaddji imperatiivvat Ruoŧagillii Ät(2sg) inte kött varje dag! Sámegillii Res (2pl) inte till Norge. Sjung (2dual) inte! Må jag inte sjunga! Tvätta er(2du) inte! Låt de två inte vara lärare! Kom(2sg) inte hem! Sámegillii Ale huma suinna! Allet vuoje Gironii! Allos oastte maŋimuš aviissa! Alli ságas sámegillii! Ale jorgal davás! Ale váldde lávkka! Allot gielis! Ruoŧagillii Hanna Outakoski 2011 Sida 32

33 24. Hárjehus guldal ja čále sámegillii 1. Cealkka Hanna Outakoski 2011 Sida 33

34 25. Hárjehus čále sámegillii Ruoŧagillii 1. De två känner mig. Sámegillii 2. Du köpte en ny tröja. 3. Rök inte inomhus (siste)! 4. Jag berättar en hemlighet. 5. Bry dig inte om mig! 6. Gå tvätta(inf) er nu! 7. Ljug inte! (2sg) 8. Ni såg oss. 9. Ni två letar efter hästen. 10. De (pl) matade renarna. ( mata biebmat pm inf) 11. Gå inte (2du) ut! 12. De två reste till utlandet. 13. Han stjäl renar. 14. Det regnar. 15. Igår snöade det. 16. Sitt inte (2pl) mitt på golvet! 17. Du tycker inte om mig. 18. Vi älskade tävlingar. 19. Du åkte till Umeå. (Ubmi) 20. Ta inte (2sg) min bil! 21. Du gick till kyrkan. (lusa=till) Hanna Outakoski 2011 Sida 34

35 5. Perfeakta ja pluskvamperfeakta Perfeakta muitala ahte juoga LEA dáhpáhuvvan. Pluskvamperfeakta muitala ahte juoga LEI dáhpáhuvvan vel ovdalut. PLUSKVAMPERFEAKTA Mun ledjen mannan olggos. PERFEAKTA Mun lean mannan olggos. áigi LEAT Preseansa (har) Preterihtta (hade) 1ol lean ledjen 2ol leat ledjet 3ol lea lei/leai 1gl letne leimme 2gl leahppi leidde 3gl leaba leigga 1ml leat leimmet 2ml lehpet leiddet 3ml leat ledje Hanna Outakoski 2011 Sida 35

36 Perfeavtta partisihppa Partisihppa Joavku 1 gievrras dássi Joavku 2 Joavku 3 Infinitiiva viehkat g springa gullat l höra oaidnit inn se sihtit đ vilja čierrut r gråta áigut igg ska leat vara/ha muitalit berätta borgguhit röka čohkkát sitta cegget resa(upp) oidnot synas perfeavtta partisihppa viehkan gullan oaidnán sihtán čirron áigon leamaš/leamašan muitalan borgguhan čohkkán ceggen oidnon Perfekt lea dahkan Pluskvamperfekt lei dahkan Mun/mon lean vuolgán har farit ledjen vuolgán hade farit Don leat vuolgán ledjet vuolgán Son lea vuolgán lei vuolgán Moai letne vuolgán leimme vuolgán Doai leahppi vuolgán leidde vuolgán Soai leaba vuolgán leigga vuolgán Mii leat vuolgán leimmet vuolgán Dii lehpet vuolgán leiddet vuolgán Sii leat vuolgán ledje vuolgán OBS! Mun in leat vuolgán. Jag har inte... Mun in lean vuolgán. Jag hade inte... Don it leat vuolgán. Don it lean vuolgán. osv. Hanna Outakoski 2011 Sida 36

37 26. Hárjehus čále sámegillii Ruoŧagillii 1. De två hade ätit allt (buot/visot). Sámegillii 2. Du har köpt en jacka. 3. Vi hade läst boken. 4. Jag har sagt ditt namn. 5. Han har älskat mig. 6. Ni två har skrattat i kyrkan. 7. Jag hade inte åkt. 8. Ni hade hört oss. 9. Ni två hade sökt efter huset. 10. De har matat renarna. 11. Du hade inte gått ut. 12. De två har rest till Finland. 13. Han har stulit pengar. 14. Det hade regnat ute. 15. Det har snöat. 16. Vi två har gått runt huset. 17. Ni två hade inte sålt kläder. 18. Vi hade tvättat bordet. 19. Ni har rest till Kiruna. 20. Hon hade tagit väskan. 21. Jag har skrivit meningar. Hanna Outakoski 2011 Sida 37

38 27. Hárjehus guorahala vearbahámiid Háhčešeatni ja Njávešeatni De leigga guokte oappážaga, nuppi namma leai Háhčešeatni ja nuppi namma leai Njávešeatni ja soai oruiga muhtin vári nalde. Sudnos leai goahti goappásge ja sudnos leai boazu goappásge, maid soai láviiga bohčit, mii leai sudno ealáhus. Dát bohccot leigga dakkárat, ahte soai [=renarna] eaba dárbbašan gehččot, dat bođiiga ieža goađi lusa juohke bohčináiggi iđedis ja eahkedis. De go soai leigga ovtta geardde vuolgán meahccái, bohcco-guovttis namalassii (nämligen), de álggiiga sártnodallat. Dadjá Háhčešeani boazu: De mon áiggun vuolgit eret ja guođđit eamidan ruoktot. Dadjá Njávešeani boazu: Manin don áiggut vuolgit? Mon áiggun vuolgit dannego mu eamit lea nu bahá mu vuostá. Son láve mu čorbmat ja čiekčat go mu bohčá ja dan dihte mon ferten vuolgit eret su luhtte. Dadjá Njávešeani boazu: In mon galle áiggo vuolgit. Mu eamit lea nu buorre munnje. Son njávkkada álo mu go son bohčá mu, dan dihte mon in raske vuolgit su luhtte eret, vai son ii báze nealgut. Muhto Háhčešeani boazu dajai: Mon ferten galle vuolgit, dasgo in mon eambbo sáhte das orrut, dainna go mu eamit lea nu garas munnje. Ja de son dajai dearvvuođaid guoibmásis ja de vulggii, ii ge boahtán šat goassege ruoktot. Muhto Njávešeani boazu bázii eamidis lusa. Ja nu lea šaddan Háhčešeani boazu goddin ja Njávešeani boazu fas lea šaddan olbmuide gehččoboazun. (Friis, ur Mikael Svonnis Silbavárri samling från 1993) Vearbahámiid guorahallan ex. leigga vara.pret.3du leai oruiga láviiga eaba dárbbašan gehččot bođiiga leigga vuolgán álggiiga dadjá áiggun vuolgit/ áiggun guođđit lea láve čorbmat/ láve čiekčat bohčá ferten vuolgit in áiggo vuolgit njávkkada in raske vuolgit ii báze nealgut dajai in sáhte orrut vulggii ii ge boahtán bázii lea šaddan Hanna Outakoski 2011 Sida 38

39 Progressiiva hámit - aspeakta Preseansa Preterihtta progressiiva Mun lean ledjen viehkamin/viehkame boahtimin/boahtime oaggumin/oaggume Don leat ledjet Son lea lei/leai Moai letne leimme Doai leahppi leidde Soai leaba leigga Mii leat leimmet Dii lehpet leiddet Sii leat ledje muitaleamin/muitaleame boradeamin/boradeame čohkkámin/čohkkáme ceggemin/ceggeme liikomin/liikome Ovdamearkkat: Mun lean mannamin skuvlii. Son lei oaggumin jávregáttis. Soai leaba boradeamin. Mii leimmet ceggemin lávu go don bohtet. kom. Sii leat boahtime deike. Moai leimme basadeamin. Don ledjet lávlumin eske. Son orru leamen gonagas. Jag är på väg till skolan. (på gång) Han var och metade vid sjöstranden. De två håller på och äter en måltid. Vi höll på med att resa en tältkåta när du De är på väg hit. Vi två höll på med att tvätta oss. Du höll på och sjöng nyss. Han verkar vara en kung. Hanna Outakoski 2011 Sida 39

40 28. Hárjehus čále progressiiva hámi sámegillii It galgga muhttit áiggi! Cealkka mening 1. Nieiddat mannet Váhčirii. Flickorna far/åker till Gällivare. Progressiiva Nieiddat leat mannamin Váhčirii. Flickorna är på väg till Gällivare. 2. Boares beana borai dávtti. 3. Don jugat vuollaga odne. 4. Mun bohten ruoktot ikte. 5. Mu ustit vuovdá bierggu. 6. Dii basadehpet juohke iđit. 7. Doai logaide girjji. 8. Mii čállit noveallaid. 9. Moai ozaime luotta jávregáddái. 10. Dii boahtibehtet sisa. 11. Don nealggut. 12. Máret geahččala oahppat sámegiela. 13. Soai dádjuba. 14. Son manná olggos. 15. Dii láibubehtet gáhkuid. 16. Soai čohkkába gasku láhtti. 17. Don jeđđejit mu. 18. Mii dánsiimet ruovttus ikte. 19. Don váccát várrái. 20. Doai váldibeahtti mu ruđaid. 21. Dii guođđibehtet mu okto. Hanna Outakoski 2011 Sida 40

41 29. Biehttaleaddji progressiiva Cealkka Mun lean juhkamin gáfe. Son lea mannamin gávpái. Mii leimmet lávlume. Soai leigga ohcame bohcco. Biehttaleaddji cealkka Maid don fuomášat? Hanna Outakoski 2011 Sida 41

42 6. Modaliteahtta Indikatiiva Mun manan olggos. Jag går ut. Imperatiiva Mana olggos! Gå ut! Kondišunála Son manašii olggos juos don boađášit sisa. Han skulle gå ut om du skulle komma in. Potensiála Bođežan go goassige ruoktot? Undra om jag någonsin har möjlighet att komma hem. Hanna Outakoski 2011 Sida 42

43 30. Kondišunála ja vuosttaš vearbajoavkku a- vearbbat VERB: VIEHKAT g (springa) GULLAT l (höra) Sg Dual Pl 1 viegašin viegašeimme viegašeimmet gulašin gulašeimme gulašeimmet 2 viegašit viegašeidde viegašeiddet gulašit gulašeidde gulašeiddet 3 viegašii viegašeigga viegašedje/ viegaše KONDIŠUNÁLA gulašii gulašeigga gulašedje/ gulaše DU VEARBBAT = LOHKAT g (läsa), JEARRAT r (fråga), STOAHKAT g (leka), SUHKAT g (ro med åror eller gunga), MANNAT n ( gå), GÁHTAT đ (ångra sig) 1pr ol gl ml ol gl ml 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 43

44 31. Hárjehus mii áiggiid dahje modus? Cealkka mening MODUS ÁIGI 11. Nieiddat vihke várrái. 12. Boares olmmái logašii aviissa juos son oččošii (dan dahkat). 13. Geas don jearašit ovtta jearaldaga? 14. Mun mannen skuvlii. 15. Mu ustit sáhtášii álgit oahpaheaddjin. 16. Soai gulaiga giega. 17. Manašitgo don gávpái oastit mielkki? 18. Mii geahčašeimmet televišuvnna juos dat beare doaimmašii. 19. Moai logašeimme mielas girjji mánnái. 20. Sii oste girjji mánnái. HUPMAT m (prata) Mun HUMAŠIN Don HUMAŠIT Son HUMAŠII Moai HUMAŠEIMME Doai HUMAŠEIDDE Soai HUMAŠEIGGA Mii HUMAŠEIMMET Dii HUMAŠEIDDET Sii HUMAŠEDJE/HUMAŠE GEAHČČAT hč (titta) Mun GEAHČAŠIN Don GEAHČAŠIT Son GEAHČAŠII Moai GEAHČAŠEIMME Doai GEAHČAŠEIDDE Soai GEAHČAŠEIGGA Mii GEAHČAŠEIMMET Dii GEAHČAŠEIDDET Sii GEAHČAŠEDJE/ GEAHČAŠE JAG SKULLE OM JAG. MUN V+pot (och ev. komplement) JUOS MUN V+pot (och ev. komplement) JAG SKULLE OM JAG HADE. MUN V+pot (och ev. komplement) JUOS MUS LEA+pot (komplement) Hanna Outakoski 2011 Sida 44

45 32. Vearbajoavku 1, i- vearbbat kondišunálas VERB 1: OAIDNIT inn (se) sg dual pl 1 pr oainnán oidne oaidnit oainnášin oainnášeimme oainnášeimmet 2 pr oainnát oaidnibeahtti oaidnibehtet oainnášit oainnášeidde oainnášeiddet 3 pr oaidná oaidniba oidnet oainnášii oainnášeigga oainnášedje/ oainnáše NUTID konditionalis VERB 2: BOAHTIT đ (se) sg dual pl 1 pr boađán bohte boahtit boađášin boađášeimme boađášeimmet 2 pr boađát boahtibeahtti boahtibehtet boađášit boađášeidde boađášeiddet 3 pr boahtá boahtiba bohtet boađášii boađášeigga boađášedje/ boađáše NUTID konditionalis ATTE KONDIŠUNÁLA HÁMIID ČUOVVOVAŠ VEARBBAIDE: VUOLGIT lgg (se), VUODJIT j (köra), VUOITIT itt (vinna) och DIEHTIT đ (veta) Sg Dual Pl Sg Dual Pl 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 45

46 33. Hárjehus: u- vearbbat ja kondišunála pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr okkošit sg dual pl sg dual pl Preseansa okkošedje/-še okkošeiddet oaggut oggo KONDIŠUNÁLA sg dual pl sg dual pl Preseansa okkošeimmet okkošeidde oakkut oagguba oaggubehtet oaggu okkošeimme oaggubeahtti oggot okkošin oažžut oččošedje/oččoše oaččut oažžu oččošin oččošeimme oččošeimmet oččošeidde oččošeiddet oažžubeahtti ožžot oččošii KONDIŠUNÁLA oažžuba oažžubehtet oččošit okkošeigga sg dual pl sg dual pl okkošii oakkun oččošeigga ožžo oaččun Preseansa KONDIŠUNÁLA orrot orošin orošit orrut orruba orru orošedje/oroše orošeidde orošeigga orrubehtet orošii oruošeiddet orro orrubeahtti orut orošeimmet orošeimme orun Hanna Outakoski 2011 Sida 46

47 34. Čoahkkáigeassu vuosttaš vearbajoavku (bárrastávvalvearbbat) JOAVKU1 Bárrastávvalvearbbat kondišunálas BUOT HÁMIT GEAHNOHIS DÁSIS -A- vearbbat svag stam + Š + eventuella ändelser -I- vearbbat svag stam, i á + Š + eventuella ändelser -U- vearbbat svag stam, u o diftongförenkling + Š+ eventuella ändelser gulašviegašmanašboraš- boađášdieđášvuolggášsáhtáš- čirošokkošlávlloš- persovdnagehčosat KONDIŠUNÁLAS -in -eimme -eimmet -it -eidde -eiddet -ii -eigga -edje/-e Hanna Outakoski 2011 Sida 47

48 35. Nubbi vearbajoavku kondišunálas VEARBA: JORGALIT Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa > JORGAL- (mátta) Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid sg dual pl 1 pr jorgalivččen jorgalivččiime jorgalivččiimet 2 pr jorgalivččet jorgalivččiide jorgalivččiidet 3 pr jorgalivččii jorgalivččiiga jorgalivčče VERBET: LEAT (vara) 1 pr livččen livččiime livččiimet 2 pr livččet livččiide livččiidet 3 pr livččii livččiiga livčče DU VEARBBAT Vállje muhttin vearbbaid ja daga cealkagiid numo ovdamearkkas. ráhkistit nágodit čájehit lávgodit vášuhit buďaldit himihit basadit SUBJEAKTA V kondišunálas komplemeanttat oalgecealkka Mun lávgodivččen liegga čázis juos/jus mus livččii ruhta. Jag skulle bada i varmt vatten om jag hade pengar. Hanna Outakoski 2011 Sida 48

49 36. Goalmmát vearbajoavku kondišunálas VEARBA: OIDNOT (synas) Vuosttaš lávki> váldde eret infinitiivva gehčosa > OIDNO- (mátta) Nubbi lávki > lasit sojahangehčosiid 1 pr oidnošin oidnošeimme oidnošeimmet 2 pr oidnošit oidnošeidde oidnošeiddet 3 pr oidnošii oidnošeigga oidnošedje/oidnoše DU VEARBBAT Vállje guhtta vearbba vuolit gássas ja sojat daid kondišunálas. biďget fertet jeďďet birget čohkkát gullot liikot dánset dáhpet bovret 1 pr Sg Dual Pl Sg Dual Pl 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr 1 pr 2 pr 3 pr Hanna Outakoski 2011 Sida 49

50 37. Hárjehus kondišunálas indikatiivii Cealkka kondišunálas Cealkka indikatiivvas 23. Nieiddat ceggeše lávu beldui juos don veahkehivččet sin. 24. Boares nisu vieččaše aviissa go beare poastaolmmái buvttášii dan. 25. Don dánsešit olles ija juos dus livččii luopmu. 26. Mun vuolggašin skuvlii go skuvlasáhttu boađášii. 27. Mu ustit beroštivččii dus juos don it livčče nu čeavlái. 28. Soai basadivččiiga go beare mis livččii čáhci. 29. Dii birgešeiddet dálvvi badjel juos ii muohtášii nu ollu. 30. Doai dáhpešeidde munnje juos mus livččii áigi speallat/spillet. 31. Moai ozašeimme gal suollemas geainnu juos dieđášeimme gos galgá álgit ohcat. 32. Sii borahivčče láibbi miessái juos miessi duosttašii boahtit sin lusa. 33. Soai čohkkášeigga gasku láhtti juos mu beana ii livčče das. 34. Don jeđđešit mu juos don livččet dáppe. ORD: lávvu tältkåta, bealdu åker, buktit bringa, luopmu semester, skuvlasáhttu skolskjuts, beroštit bry sig (styr lokativ), čeavlái stolt/högfärdig, muohttit snöa, speallat/spillet spela, suollemas hemlig, diehtit veta, álgit börja, ohcat leta, duostat våga, jeđđet - trösta Hanna Outakoski 2011 Sida 50

51 Biehttaleaddji kondišunála Pronomenat Mun Don Son/Dat Negašuvdna (persovdna ja lohku) IN IT II Moai Doai Soai EAN EAHPPI EABA + VEARBA (kondišunála) Mii Dii Sii EAT EHPET EAI Biehttaleaddji vearbahámit JOAVKU 1 (inf) juhkat g dricka viehkat g springa vázzit cc gå/promenera boahtit đ komma lávlut vll sjunga oaggut kk meta čierrut r gråta JOAVKU 2 (inf) leat vara basadit tvätta sig buđaldit syssla viehkalit springa kort/snabbt JOAVKU 3 (inf) čohkkát sitta birget klara sig oidnot synas kondišunálas jugaše viegaše váccáše boađáše lávlloše okkoše čiroše livčče basadivčče buđaldivčče viehkalivčče čohkkáše birgeše oidnoše Hanna Outakoski 2011 Sida 51

52 38. Hárjehus čále sámegillii Jorgal sámegillii Cealkka mening Sámegillii 22. Jag skulle komma till dig om du ville (kond. även här) det. 23. Jag skulle inte sjunga om jag hade likadan röst som (hos) Rambo. 24. Vi skulle inte åka om vi inte var tvungna (samiska: om vi inte hade tvång = bággu). 25. Du skulle inte äta godis om du visste vad det innehåller (sisttisdoallat). 26. Han skulle åka skidor om han inte vore så tjock/tung. 27. Ni två skulle inte se på TV om det fanns något annat att göra. (juoga eará/iežá maid dahkat) 28. Hon skulle inte köpa en hund om hon var allergisk. (om det fanns allergi hos henne) 29. Du skulle få min dotter om du dödade (goddit) draken (dollalakkis). 30. Livet vore en lek om det inte fanns (några) regler. 31. Den här övningen skulle ta slut snabbare (jođáneapput) om du kunde alla (buot) konditionalisformerna (-hámiid). Hanna Outakoski 2011 Sida 52

53 SKULLE HA GJORT SKULLE INTE HA GJORT LEAT i konditionalis prefekt particip Mun livččen viehkan Don livččet boahtán Son livččii oggon Moai livččiime muitalan Doai livččiide boradan Soai livččiiga leamaš (lean) Mii livččiimet čohkkán Dii livččiidet ceggen Sii livčče liikon Mun Don Son Moai Doai Soai Mii Dii Sii NEGATION LEAT i konditionalis prefekt particip in viehkan it boahtán ii oggon ean muitalan eahppi livčče boradan eaba leamaš (lean) eat čohkkán ehpet ceggen eai liikon Exempel meningar: Mun livččen viehkan skuvlii juos... Jag skulle ha sprungit till skolan om... Son livččii oggon doppe juos... Han skulle ha metat där om... Soai eaba livčče borran bierggu juos... De två skulle inte ha ätit kött om... Moai ean livčče oastán dien stobu juos... Vi två skulle inte ha köpt den stugan om... Doai livččiide galgan muitalit dan birra. Ni två borde ha berättat om det... (för er två skulle det varit så att ni borde ha berättat om det) Don livččet galgan guldalit mu. Du skulle ha lyssnat på mig. (du skulle ha behövt lyssna på mig) Son ii livčče galgan mannat dohko. Han/hon borde inte ha gått dit bort. Hanna Outakoski 2011 Sida 53

54 7. Potentialis - potensia la Joavku 1 bárrastávval vearbbat A-VEARBA: VIEHKAT g (springa) GULLAT l (höra) Sg Dual Pl 1 viegažan viegažetne viegažit gulažan gulažetne gulažit 2 viegažat viegažeahppi viegažehpet gulažat gulažeahppi gulažehpet 3 viegaža/ viegaš viegažeaba viegažit gulaža gulažeaba gulažit GEAHNOHIS DÁSSI + gehčosat I-VEARBA: BOAHTIT đ (komma) SEASTIT stt (spara) 1 bođežan bođežetne bođežit sesttežan sesttežetne sesttežit 2 bođežat bođežeahppi bođežehpet sesttežat sesttežeahppi sesttežehpet 3 bođeža/ bođeš bođežeaba bođežit sestteža sesttežeaba sesttežit GEAHNOHIS MÁTTA + i e diftoŋŋanjuolgan + gehčosat U-VERB: OAGGUT kk (meta) ÁIGUT igg (skola/ska) 1 okkožan okkožetne okkožit áiggožan áiggožetne áiggožit 2 okkožat okkožeahppi okkožehpet áiggožat áiggožeahppi áiggožehpet 3 okkoža/ okkoš okkožeaba okkožit áiggoža/ áiggoš áiggožeaba áiggožit GEAHNOHIS MÁTTA + u o diftoŋŋanjuolgan + gehčosat JOAVKU 2 bárahisstávvalvearbbat LEAT MUITALIT mun leaččan muitaleaččan don leaččat muitaleaččat son leažžá, leaš, leš muitaleažžá, muitaleaš, muitaleš moai ležže muitaležže doai leažžabeahtti muitaleažžabeahtti soai leažžaba muitaleažžaba mii leažžat muitaleažžat dii leažžabehtet muitaleažžabehtet sii ležžet muitaležžet Hanna Outakoski 2011 Sida 54

55 JOAVKU 3 kontrákta vearbbat CEGGET OIDNOT mun ceggežan oidnožan don ceggežat oidnožat son ceggeža, ceggeš oidnoža, oidnoš moai ceggežetne oidnožetne doai ceggežeahppi oidnožeahppi soai ceggežeaba oidnožeaba mii ceggežit oidnožit dii ceggežehpet oidnožehpet sii ceggežit oidnožit OVDAMEARKKAT: Mun in dieđe gos son leš. Jag vet inte var hon (kan) vara. Duosttažango mun vuodjit du mohtorsihkkeliin? Undra om jag egentligen vågar köra med din motorcykel? Oidnošgo gummehus du lanjas de it galgga čájehit dasa ahte balat. Om det möjligen blir så att ett spöke syns i ditt rum så då ska du inte visa den att du är rädd. Bođešgo geassi deike davás ollánge dán jagi? Undra om det ens är möjligt att sommaren kommer hit till norr i år. Nagodeaččango mun juhkat ná ollu vuollaga? Undra om det ens är möjligt att jag orkar dricka så här mycket öl. Hanna Outakoski 2011 Sida 55

56 8. Passiiva ruoŧagillii c ilgejuvvon Vi kommer inte att använda mycket tid till att diskutera skillnader mellan passiva och aktiva meningar, men inför läsningsmomentet ska ni kunna identifiera verb som har passivmorfologi och ni ska också känna till vad som händer med satser när de görs till passiver. Här nedan ser du två meningar, den första har active voice och den andra har passive voice. Passiven döljer den satsdelen som i den aktiva meningen är subjektet, den som gör något eller som utför en handling. I 1) ser du att i den passiva satsen står SÅNGEN som subjekt och därmed har nominativ som kasus. 1) AKTIV PASSIV MUN GULAN LÁVLAGA. SUBJ(nom) V OBJ(ack) Jag hör en sång. LÁVLLA GULLO. SUBJ (nom) Sången hörs. V I nordsamiskan finns ingen agentkonstruktion vilket i sin tur har orsakat en hel del bekymmer för översättare som översätter t.ex. svenska lagtexter till nordsamiska. En stor del av sådant material är vanligtvis skrivet i passiv. I 2) ser du hur man på svenska kan använda en agentkonstruktion medan på samiska måste man använda en aktiv sats istället. 2) svenska nordsamiska Huset målades av Peter. SUBJ(nom) V Agent Peter málejii viesu. SUBJ (nom) V OBJ Peter målade huset. Men även på samiska finns det sätt att dölja subjektets identitet genom att använda tredjeperson böjning och tolkning i stil med svenskans MAN. Tidigare på kursen har vi dock sagt att man inte gärna utelämnar subjekt som är tredje person. Då har vi främst pratat om isolerade grammatiska meningar. När man har en större textkontext kan man dock leka mer med olika subjektsdöljande effekter. Detta är väldigt vanligt i berättelser som har sin ursprung i muntlig tradition. 3) Pro-drop av tredjeperson subjekt i kontext > Man tolkning Min gilis leat vihtta viesu main ain orrot olbmot. Dan dálus, mii lea lagamuš geainnu, lávejit olbmot čorget šilju ja viesu aŋkke oktii mánus. Nubbi viesus gal eai nu olus beroš čorgatvuođas, baicce huksejit ođđa vuorkká álo go sadji nohká. Min viessu lea goalmmát viessu. Min luhtte gal sihke čorgejuvvo ahte huksejuvvo, muhto ii nu dávjá. Njealját viesus orru okta boares olmmái, gii ii nu olu beroš masge. Viđát dálus gal bálkáhit bálvaleddjiid čorget viesu. Jáhkán ahte diet viessu čorgejuvvo juohke vahkku. I vår by finns det fem hus där det fortfarande bor folk. I det huset, som finns närmast vägen, brukar man städa gården och huset minst en gång i månaden. I det andra huset bryr man sig inte så mycket om renlighet/renhållning, utan man bygger ett nytt förråd alltid när utrymmet tar slut. Vårt hur är det tredje huset. Hos oss både städas det och byggs, men inte så ofta. I det fjärde huset bor en gammal man, som inte bryr sig så mycket om något. I det femte huset anställer man betjänter till att städa huset. Jag tror att det huset städas varje vecka. Hanna Outakoski 2011 Sida 56