Dean Hoffman och Tom Charters gästar årsstämman. Två tidningar i en - Sid Tema: Skoning. Nummer 1 Februari 2004

Transkript

1 Nummer 1 Februari 2004 Två tidningar i en - Sid Tema: Skoning Kallelse till årstämma sid 16 Embryotransfer sid 18 Dean Hoffman och Tom Charters gästar årsstämman

2 Nya kvastar sopar bäst! Ledaren PÅ OMSLAGET: Hästar i vinterhage. FOTO: Claes Kärrstrand Det ligger oftast ett visst vemod över att göra något man trivts med för sista gången. Ledaren i detta nummer är den sista för undertecknad. Därav följer måhända en viss "sista-gångs-sentimentalitet". Jag skulle vilja tacka för alla hundratals samtal och mail som blivit responsen på dessa rader genom åren. Den absoluta lejonparten har varit positiv. Fast visst har det framförts avvikande uppfattningar från såväl ATG som STC över ledarna genom åren. Självklart är responsen stimulerande och jag upplever att många av travsportens aktiva ser ASVT som något av ett språkrör i många travsportfrågor, inte bara de som gäller uppfödning. Givetvis är det rätt eftersom travsportens olika delar lever i symbios med varandra. Gott samarbete Ett gott exempel på symbios utgör det förlängda tidningssamarbetet mellan ASVT och RST. Genom att samdistribuera Travhästuppfödaren och Travhästägaren, finns många fördelar för såväl organisationer som medlemmar. Ett bra samarbete skapar också förutsättningar för fördjupat samarbete i andra frågor. Om nästa koppling är gott samarbete så är ASVT och Folksams femåriga samarbete till gagn för medlemmarna ett mycket bra exempel. Under 2003 gjordes dock en ny offertförfrågan till flera bolag. Detta resulterade i ett förlängt avtal med Folksam på ytterligare tre år. Förhoppningsvis fortsätter det framgångsrika samarbetet i samma goda anda. Sist men absolut inte minst skulle jag vilja gratulera ASVT, medlemmarna och Ulrika Lundberg själv. Ulrika blir ny generalsekreterare och VD för ASVT. Många känner redan Ulrika väl sedan hennes tid som ansvarig för Trottex. Det känns väldigt tryggt att Ulrika blir Ingen hov ingen häst 5 Finländska uppfödningen ökade 11 Finska publiken svek 12 Avelskrönikan 14 Kallelse till årsstämma 16 Embryotransfer 18 Innehåll nr 1/04 ansvarig för ASVT. Som agronom är hon välutbildad, kunnig såväl praktiskt som teoretiskt inom travsport och uppfödning samt känner dessutom verksamheten i koncernen väl. Jag vet ju att hon också är en påläst, ekonomiskt kompetent kvinna och en naturlig ledare, som får saker uträttade och beslut förverkligade. Kvinnorna styr Det känns mycket glädjande att ASVT, som första riksorganisation för andra gången funnit en kvinna som ny daglig ledare. Med en kvinnlig ordförande utgör ASVT något av ett föredöme i travsportens mansdominerade och "lätt" förgubbade värld! Som sagt, nya kvastar sopar bäst och Travhästuppfödaren hälsar Ulrika välkommen! Hon tillträder sin tjänst direkt efter stämman Slutligen skulle jag vilja slå ett slag för stämman på Solvalla den 17 mars. Vi får hit två av den Nordamerikanska travsportens tungviktare, Dean Hoffman (Hoof Beats) och Tom Charters (Hambletonian Society) som föredragshållare. Missa inte att lyssna till dessa herrar. Få kan mer om amerikansk travsport och det är en möjlighet som sällan kommer åter. Väl mött på stämman den 17 mars och tack för mig! Ove Konradsson Statistik 38 Krafft informerar 45 Trottex 47 Hingstdepån 48 Adresser 50 3

3 Ingen hov ingen häst Mycket påverkas av felaktig skoning Göran Åkerström är veterinär och föreståndare på Hovslagarskolan, Inst. för husdjurens miljö och hälsa i Skara. Han svarar här på frågor kring skoning av travhästar. Vad är absolut viktigast att tänka på när det gäller skoning? -Att alltid utgå från varje enskild hästs unika förutsättningar. Man måste ta hänsyn till benställning, rörelseschema, användningsområde, underlag vid träning och i hagar mm. samt eventuella hov- eller ortopediska sjukdomar. Självfallet måste hovslagaren vara mycket kunnig och hantverksskicklig för att kunna utnyttja all denna information för att uppnå en för hästen optimal skoning. Varför är detta så viktigt? -Som jag ser det finns det tre huvudkrav på en hovvårdsåtgärd: Djurskydd- Åtgärden får inte framkalla lidande hos hästen. Exempelvis sulömhet och/eller sömtryck. Hållbarhet- Åtgärden får inte äventyra hästens hållbarhet. Exempelvis för långa tår och/eller felaktiga vinklar. Prestation- Åtgärden skall ge hästen möjlighet att prestera så bra som möjligt. Exempelvis underlätta överrullning på framhovar för att hästens bakhovar inte skall slå i framhovarna och ge fäste på vinterväg. Om skoningen uppfyller dessa krav har både hästen och ägaren fått sina behov tillgodosedda. För att klara påfrestningar bättre svetsas ofta en ny tåkappa på vinterskor med broddar. Vilka fallgropar finns? -Det finns hur många fallgropar som helst Hästens benställning. Man måste veta hur man skall titta för att se rätt saker. I en brittisk bok finns det ett helt kapitel som heter synvillor inom hovslageriet. Det är bland annat lätt att göra fel när man tittar på bakhovarna på ett upplyft ben. Man vrider ut benet för att stå bättre. Man ser då hoven från fel vinkel och det är stor risk att hovens insidor blir för höga. Man bör lära sig ett system för att analysera benställningen inför verkningen av hoven. Hästens rörelser. Om man är rutinerad kan man på många hästar räkna ut på ett ungefär hur hästen rör sig genom att titta på benställningen. Helt säker kan man dock inte vara förrän man har sett hästen i rörelse. När det gäller travhästar bör man ha sett den i samma tempo och utselning som skoningsåtgärden är tänkt att fungera till. Det är ju därför hovslagare inom travet oftast skor på beställning från tränaren. s 5

4 s Hovens inre delar är mycket känsliga. Det krävs stor kunskap för att inte riskera att skada genom för hård verkning, sömtryck, ojämn belastning samtidigt som man inte får vara för feg. Då är det risk för att man verkar för lite, spikar för lågt och för långt ut i hovväggen vilket kan leda till nedsatt funktion och trasiga hovväggar mm. Hantverket. För att hästen skall ha någon glädje av de stora kunskaper hovslagaren besitter krävs det att Hovslagare Tommy Eigel på Hådéns hovslageri på Solvalla i sitt dagliga värv. hovslagaren är en skicklig och noggrann hantverkare. Dåligt riktade skor, böjda istället för nitade söm och oplanheter i verkningen kan i värsta fall orsaka lidande men mer troligt förkortade skoperioder och dåliga hovar. Vad anser du om skoning/icke skoning vid tävling? -Jag tycker det är mycket intressant med alla de travare som går bra barfota på tävling. Det visar på hur oerhört välkonstruerad hästhoven är av naturen. Jag tror att en del av framgången beror på att barfotahoven bättre anpassar sig till underlaget än den häst som är skodd med metallskor. Lederna i framförallt det nedre benet besparas därigenom kanske en del av stöten. Lederna blir mindre utsatta för snedbelastning eftersom barfotahoven har anpassat sig till underlaget. Men barfotakörning ställer stora krav på travsporten. Tränaren måste kunna avgöra om hästen har hovar som klarar att gå barfota på tävling. Travbanorna måste kritiskt granska sina banor så att toppskiktet inte sliter onödigt hårt på hovarna. Banveterinärerna kanske måste börja kontrollera barfotahästar extra noga. Vi vill inte se en enda häst som slitit hål på hovens undersida!!! Tommy Eigel har arbetat som hovslagare i 14 år och får fortfarande svetsa en och annan sko. Hur skor man en häst för bästa hållbarhet? -Svårt att ge ett exakt svar på den frågan. Utgå från noggrann analys av hästens benställning, rörelseschema och prestationsbehov. Avvik inte från den enskilda hästens förutsättningar bara för att du har någon slags idealbild över hur en häst skall se ut och röra sig. Sko den utifrån dess egna förutsättningar. Använd ett beslag som är anpassat till de underlag du skall köra hästen på. På hårda underlag kanske man skall ha någon slags stötdämpning. Vissa underlag kanske kräver fäste. Anpassa beslaget till underlag och verksamhet. Väldigt förenklat skulle man kunna säga: Sko hästen som den står och som den går och håll tårna korta! 6

5 Hur skor man för att undvika överbelastningsskador? -Se hållbarhet. Jag vill verkligen poängtera att hovslagaren är EN viktig del i arbetet med att hålla hästen frisk. Överbelastningsskador kommer ofta som en följd av flera samverkande faktorer som kan vara exteriöra svagheter, ärftliga svagheter, hård/felaktig träning, felaktig skoning, sjukdom, felaktiga underlag, utfodring. Genom kunskaper om hästens biologiska möjligheter och begränsningar kan man lägga upp en helhet runt hästen för att på så sätt få den att fungera optimalt och därigenom bli en vinnare. Vi har haft elever på praktik hos Stig H Johanssons hovslagare Daniel Källberg och jag har då fått en liten inblick i hur Stig H:s verksamhet fungerar. Det som slagit mig är att man verkligen satsat på helheten runt hästarna. Ingenting lämnas åt slumpen, inte heller hovvården. Om man nu ser strikt på hovvården undvik extrema beslag och balanser. Exempelvis extremt långa tår, höga trakter, mycket vikt, mycket fäste/grepp. Guldskor med ingjuten hårdmetallytterkant och fastlödda broddar. Tillverkade för att tåla hårt slitage bättre än vanliga skor. Vilka skador är vanligast, kopplade till skoning? -Det finns ingen tillgänglig statistik. Det som brukar nämnas i litteraturen är koppling mellan långa hovar och sensskador, höga trakter och gaffelbandskador, sned verkning och ledskador. Trånga hovar och sprickor. Det finns även forskare som hävdar att dålig skoning kan ge ryggskador. Min uppfattning är också att skor med mycket grepp kan ge knäledsskador i bakknäna på framförallt travhästar. Vilken inverkan har hovbeslagen på belastnings- och balanseringsförhållanden? -Beslagen påverkar både belastningsförhållanden och den typ av balansering man talar om inom travet. Hur de gör det är mycket komplext och beror på individ, underlag, beslag, utselning och tempo. En stor del av vår teoriundervisning på både grundutbildningsnivå och även fortbildning berör detta ämne. Forskning och diskussioner pågår ständigt både inom Sverige och internationellt. Vad är viktigast att tänka på vid verkning? -Att utgå från den enskilda hästens förutsättningar och om hästen skall gå barfota, att inte verka för hårt. Lite och ofta är en bra tumregel vid barfotagång. s 7

6 Verkas och skos travhästar optimalt idag? -Kvaliten på hovvården inom travsporten är mycket skiftande. Allt ifrån mycket bra till katastrof. Vi försöker möta behovet av utveckling inom området genom Travets Hovslagarskola, som vi genomför tillsammans med Wången. Travets Hovslagarskola är en del av vår grundutbildning där vi rekryterar eleverna från travnäringen. Utöver de vanliga ämnena ligger ett stort antal timmar på specialskoning för travhästar. Vilken forskning pågår idag? -Ständig forskning pågår bland annat inom hovsjukdomar och biomekanik. SLU genomför nu ett mycket intressant projekt med verkning av föl och unghästar. Finns det tillräckligt bra beslag idag? -Vi kontaktas varje år av företag som försöker ta fram nya beslag och vi är själva aktiva som produktutvecklare. Jag själv har funderingar runt ett projekt för att ta fram ett optimalt beslag för framförallt travsporten men det är svårt att få tiden att räcka till Vad tror du om framtiden? -Jag hoppas att banorna och tränarna kan anpassa sina underlag så att fler hästar kan gå barfota. I övrigt tror jag att dagens skor kommer att utvecklas i kvalitet och options såsom exempelvis Mustad har gjort med sina aluminiumtravskor. Jag hoppas att vår satsning på utbildning skall ge resultat. Vad tycker du om de gympaskor som finns på marknaden? -Mycket varierande kvalitet och användbarhet. Vissa har visat sig fungera utmärkt på vissa hästar medan samma sko inte alls fungerar på en annan häst. Många så kallade gympaskor är också relativt dyra. Jag tror inte att de kommer att bli annat än ett komplement de närmaste 10 åren. TEXT OCH FOTO: Anne Adre-Isaksson Tommy Eigel visar en nytillverkad äggsko. Den påskyndar överrullning och bromsar upp baksteget samt förhindrar genomtramp, säger han. 8

7 Finländska uppfödningen ökade tack vare jordbruksstöd från EU I Finland ges nationellt EU-lantbruksstöd på 250 euro/djurenhet (1 enhet: avelssto, 0,85 enheter: finnhäst, 0,6 enheter: andra 1-3- åriga hästar). Även nationellt stöd för vall på 202 euro/hektar går till gårdar med minst tre djurenheter fick nästan gårdar detta stöd. -Det har nu sjunkit något men siffran ligger på cirka gårdar, berättar Terttu Peltonen, avelsansvarig vid Suomen Hippos i Helsingfors. EU-stödet för uppfödning av originalras (finnhäst) är 168,19 euro/avelssto eller avelshingst. Varmblodiga travare är idag den mest populära hästrasen i Finland. Och travaveln baseras på varmblod importerade från Sverige. -Impulser från USA har också haft god inverkan på rasen. Speedy Crown, Nevele Pride och Super Bowl står bakom 45 procent av alla de hästar som finns idag, säger Terttu Peltonen. Hästar i Finland Den egna rasen, finnhästen, avlas i fyra inriktningar travhäst, ridhäst, arbetshäst och ponny/liten häst. Dessa inriktningar kan mixas men det är användningen som bestämmer inriktningen på aveln. Av de hästar som finns i Finland idag är cirka 37 procent varmblodiga travare och 31 procent finnhäst, som också används mest i travet. Den första varmblodiga travaren kom till Finland 1957, från Sovjetunionen, som en gåva till president Kekkonen. Avkommor från den har dock försvunnit helt till förmån för importer från väst. -Antalet betäckta ston låg på topp 1989, då siffran var Den sjönk sedan men EU:s jordbruksstöd, som infördes på -90-talet, gjorde att uppfödningen ökade igen. Avel i Finland Kriterierna för val av hingstar, och i viss mån även för ston, är hårda i Finland. Terttu Peltonen tycker inte att utvecklingen är tillfredsställande, men säger att man försöker hålla en bra nivå. -Vi har idag två, tre hingstar som har över 100 ston per år. Förändringen har skett med möjligheten att importera sperma. Dessa hingstar har ökat och idag har vi 50 godkända varav cirka 40 används. Egna hingstar kan också användas till egna ston, något som dubblerades i och med EU:s stöd, som inte tar hänsyn till kvalité. ASVTs Ove Konradsson på beök hos Suomen Hippos i Helsingfors. -Avelsmetoderna har förändrats mycket under de senaste 20 åren. Från början betäcktes nästan alla ston naturligt. Sen ökade semineringen och idag ökar transportsperma/importerad allra mest. Fryst sperma är inte lika vanligt. Hästaveln i Finland har följande minimikrav för hingst: (De kommer dock att ändras under nästa år). 3 år finsk häst 1.16 och euro Äldre finsk häst 1.14 och euro 3 år europeisk häst 1.16 och euro Äldre europeisk häst 1.14 och euro Amerikansk häst 1.14 och USD Premierar i kvalitet Stambokföring är obligatorisk för hingstar, som individbedöms två gånger. I framtiden skall detta minskas till en gång. Prestationer är viktiga liksom BLUP, mått, körprov, exteriör, veterinärbesiktning och röntgen. Avkommebedömning, minst 25 startande och 2 årskullar. För ston är stambokföring frivillig. Premien är 170 euro om rekordet är 1.15,5a eller bättre. Uppfödarpremien ligger på 10 procent av inhemska prispengar, minst 84 euro/uppfödare och 10 procent av utlandsprispengar, minst 168 euro och max euro/häst (exporterade 2-7-åriga). Kvalitetspremie till unga ston är 504 euro (högst 9 år), 50 bästa enligt BLUP-värden. -De avelsframsteg vi gjort sedan 1960 visar sig främst i ökade rekord. Startprocenten ligger på ungefär samma nivå, säger Terttu Peltonen. 11

8 Finska publiken svek när direktspel infördes Sedan direktspel infördes i Finland 1995, har antalet besökare på landets travbanor nästan halverats. -Tidigare hade vi 1,35 miljoner besökare på travbanorna. Idag är siffran cirka , berättar Matti Lakkisto, generalsekreterare och tävlingsdirektör vid Suomen Hippos i Helsingfors. Suomen Hippos är en 30 år gammal organisation med cirka 100 medlemsföreningar. Innan hade hästavel, travbanor, tränare och hästägarförbund sina egna föreningar slogs dessa ihop och bildade Suomen Hippos, som bland annat tar hand om avelshästarnas stamböcker. Här förs också register över hästarna. Matti Lekkisto berättar att det finns 23 travbanor i Finland, varav 20 kör året om. -Vi har 400 spelombud i landet. Mellan procent av omsättningen sker på internetbasis, säger han. Tappade omsättning I början av 90-talet drabbades även Finland av lågkonjunktur och travet tappade då nästan 40 procent av omsättningen medan konkurrenterna, sportvadhållningen, istället ökade sin hade vi 18 procents andel på spelmarknaden hade vi bara 8 procent. Förändringen i Minna Mäenpää, avelsrådgivare, Matti Lekkisto, generalsekreterare och tävlingsdirektör, Terttu Peltonen, avelsansvarig och Pekka Soin. Alla vid Suomen Hippos i Helsingfors. mitten av 90-talet, med direktspel utanför banorna, var den stora orsaken till detta, förklarar Matti Lekkisto. En del har hämtats igen idag men med höga kostnader som följd. Travet i Finland har också haft stor konkurrens av spelmaskiner, något som Sverige inte drabbats av än. -Det har varit oerhört besvärligt att bygga upp travindustrin. Vår svåraste konkurrent, det statliga Tipstjänst, har V-75:an. Travindustrins intäkter är mycket mindre, därför går det långsamt. I Sverige har ni varit starkare på travspelsmarknaden. Vad händer i Sverige? Matti Lekkisto tror att den effektivisering som nu sker i Sverige, troligen kommer att få en positiv effekt i början. -Men att behålla grundbasen är viktigt och svårt. I Sverige har ni gradvis ökat antalet spelformer och ombud och varit duktiga på det. Men hur det blir nu, med bland annat det nya konceptet tvilling, är en annan fråga. När prispengarna sjönk i Finland låg antalet travhästar kvar på ungefär samma nivå eller ökade. Travindustrin reagerade inte på samma sätt som andra branscher. Körsvennerna har dock varit ungefär lika många hela tiden, cirka årliga deltagare. Prispengarna var förra året 16,4 miljoner euro ( miljoner svenska kronor). Hästantalet ökar igen Varje år arrangeras cirka 560 tävlingsdagar, vilket motsvarar 70 procent av det vi kör i Sverige. Antalet startande hästar är fördelat på kallblod, finskfödda varmblod och 472 importerade. -I slutet av 40-talet hade vi över hästar i Finland hade siffran sjunkit till Nu ökar antalet igen och idag har vi ungefär hästar, säger Matti Lekkisto. TEXT : Anne Adre-Isaksson FOTO: Annica Tuomela 12

9 Avelskrönikan Att välja hingst till sitt sto Det omöjligas konst och vetenskap I dagarna är det många som försöker lägga det oändligt svåra avelsarbetet genom att välja rätt hingst till sitt sto. För drygt 15 år sedan fanns enkla lösningar. Hade man i Sverige eller USA ett hyggligt fölsto och betäckte med dåtidens giganter Quick Pay eller Speedy Crown, så var åtminstone den ekonomiska risken nästan obefintlig. Idag är de ingående parametrarna i pusslet många fler och de ekonomiska riskerna större. Utmaningen och spänningen i att finna rätt är därmed också kittlande! God kännedom om sitt sto och hennes förärvning samt tävlingsegenskaper, dito om de hingstar man funderar på, kunskap om formeln för avelsframsteg samt formeln och konsekvenserna av inavel är goda grunder i sökandet efter att skapa den fulländade travaren. Till detta måste de ekonomiska och kommersiella aspekterna kring aveln läggas. Efter vilka hingstar får man betalt för avkommorna om mer än två (2) år? Det räcker alltså inte med att nyttja de hingstar som är populära för dagen hos tränarna/ägarna tack vare sitt förväntansvärde eller bevisade förärvning. Vem minns inte, och har kanske också bittra erfarenheter av, priskraschen på Ideal du Gazeau s avkommor på Coktail Jet sannolikt är han Europas bästa avelshingst. 14

10 grund av orimliga förväntningar. Eller, vilket synes än märkligare, när marknaden vände bort ansiktet från Count s Pride, trots att han visat upp en oerhört framgångsrik rad av avkommor. Att vara synsk torde därmed vara en meriterande förmåga hos uppfödare! Är listhingstarna lösningen? Svaret på frågan är nog vid en sammanlagd bedömning, njaa! Spännvidden och risktagandet med listhingstar är av flera skäl stor. Visst gläds man åt uppfödarframgångarna för Tsar d`inverne (e. Arnaqueur) samt Naglo (e. Cocktail Jet). De är härliga profiler i travsporten. Ser man listhingstarna strikt från uppfödarhorisont så är det ingen patentlösning för framgång. Levandeföl procenten är fortfarande låg procent, vilket innebär att många av de bästa går gall eller fölar sent. Tittar man sedan på auktionsresultaten är det lätt att bara minnas toppriserna. Det är dock många uppfödare som fått kännas vid priser som är långt ifrån produktionskostnaderna. För det är dyrt att nyttja listhingstarna! ASVT:s avelsorakel Olle Jönsson har utöver detta gjort en studie över listhingstarnas avkommeresultat på tävlingsbanan. Det är nog bara Supergill och Cocktail Jet som kommer undan med beröm godkänt. Ser man till listhingstarna som kollektiv har de fortfarande svårt att hävda sig mot våra egna elithingstar. Comet s Tail toppstammad Pine Chip-son som står inför sitt ödes år med första kullen på banan. Var finns lösningen på avelsgåtan? Sanningen är att det inte finns någon. Till travsportens stora lycka. Synskhet tillhör turligt nog, av samma skäl, också ovanligheterna bland uppfödarna. Hade så inte varit fallet torde vi inte fått glädjas åt den avelsmässigt rätt omöjliga Turnpike Taylor-sonen Opal Viking. Nyckeln till framgång generellt finns oftast att finna i de parametrar som inledningsvis blev uppräknade. Möjligen är klarsynthet kring inavelns konsekvenser en faktor som i allt högre grad måste beaktas. Tack och lov kan vi i Sverige inte medicinera oss från bristande hållbarhet med mera. Ett råd på vägen när det gäller hingstar med tvåårskull är att ringa runt till ett antal tränare och få deras åsikt om avkommorna. Det har visat sig vara välinvesterad tid i syfte att minimera risken som uppfödare. Grundläggande för allt tankearbete i och kring avel är dock som alltid formeln för avelsframsteg. Att vända och vrida på den med dess ingående parametrar i generationsintervall, hur hårt urval man har och säkerheten i urvalet samt om föräldrarnas förärvning är god hjälp på vägen. Att lyckas med avelns pussel är svårt, men de gånger man når långt är dock mödan värd för oss uppfödare. Avslutningsvis vill jag med förlägenhetens blossande kinder tillrättalägga mitt tankefel från nummer 6. Balanced Image är SJÄLVKLART, liksom Garland Lobell, en sonson till Noble Victory, dock med skillnaden att den förstnämnde har Noble Gesture som far. TEXT: Ove Konradsson 15

11 Inbjudan/kallelse till årsstämma för Avelsföreningen år 2004 Solvalla den 17 mars Fjolårets stämma, nummer 62, blev mycket uppskattad. I år gästas vi av två amerikanska travgiganter, nämligen Tom Charters, VD för Hambletonian Society och Dean Hoffman, chefredaktör för den ansedda tidningen Hoof Beats. Missa inte deras föredrag under stämman! Plats: Tid: Solvalla Kongressen, Nordinsalen Onsdagen den 17 mars klockan Anmälan och priser Önskar du delta vid stämman på Solvalla år 2004 och supén anmäler du dig senast fredagen den 5 mars. Priset för supén, som består av fördrink, buffé inklusive vin eller öl samt kaffe och kaka är 525 kr inkl moms. Önskas andra drycker betalas de av gästen vid bordet. Boende på Welcome Hotel i Barkarby bokat via ASVT, kostar 550 kr/person vid del i dubbelrum och 1095 kronor per person i enkelrum. Alla priser är inklusive moms. Boendet betalas av gästen direkt till hotellet. Kom ihåg att kostnader förknippade med deltagande på årsstämman är avdragsgilla om du driver uppfödning som rörelse. Motioner och förslag För medlemmar som önskar ställa motioner till stämman skall dessa skriftligen, enligt föreningens stadgar, vara ASVT:s kansli tillhanda senast 4 veckor före stämman, det vill säga måndagen den 16 februari år Önskas motionen införd i Travhästuppfödaren nummer 2 skall den skriftligen vara kansliet tillhanda måndagen den 16 februari år Övriga frågor kan tas upp för allmän diskussion på stämman utan anmälan före årsmötets start. Om man önskar få synpunkter från styrelsen på sin övriga fråga måste den dock anmälas 2 veckor före mötet, det vill säga onsdagen den 3 mars Stämman kan dock som vanligt inte fatta beslut avseende övriga frågor. Motförslag till valberedningens förslag, presenterat i nummer 2, skall vara valberedningens ordförande eller kansliet tillhanda senast 3 veckor före stämman, det vill säga senast onsdagen den 25 februari. Valberedningens förslag till val vid ASVT:s årsstämma 2004 Styrelseledamöter Mandattiden utgår för: Valberedningens förslag: Börje Larsson Omval Peter Björnsson Omval Sven Rejnö Omval Suppleanter Mandattiden utgår för: Valberedningens förslag: Cecilia Roepstorft Ylva Lindh Carina Dahling Omval Revisorer Mandattiden utgår för: Valberedningens förslag: Björn Fällström Omval Nils-Åke Rusk Omval Revisorssuppleanter Mandattiden utgår för: Valberedningens förslag: Bengt-Åke Persson Omval Lars-Inge Olsson Omval Auktoriserade revisorer Mandattiden utgår för: Valberedningens förslag: Anne Perruchon Omval Kontaktpersoner Valberedningens förslag: Blekinge Roy Pettersson Dalarna Ann-Christin Persson Dalsland Rune Stenén Göteborg Johan Arkland Jämtland/Härjedalen Sune Arnesson Norrbotten Börje Johansson Småland Carl-Martin Mattsson Södermanland Brita-Stina Eriksson Västmanland Roland Berg Ångermanland Henry Andersson Uppland Bosse & Britt-Marie Norling Halland Björn Ljungek & Susanne Blomkvist Gotland Ronny Olofsson Gästrikland Jan From Hälsingland Kennet Jakobsson Medelpad Sven-Olof Sellén Närke Anders Hultberg Skåne Per Danielsson Stockholm Peter & Hanna Rexhammar Värmland Gun & Sören Ohlzon Västerbotten Jan R. Larsson Västergötland Gunilla Wilhelmsson Västergötland Margareta Bendroth Södermanland Henrik Hult Östergötland Peter Scharnell 16

12 Program vid årsstämman 2004: Det är med stort nöje och mycket stor stolthet ASVT kan presentera våra föredragshållare, Hoof Beats chefredaktör Dean Hoffman och Hambletonian Societys vd Tom Charters, som gästar oss vid årsstämman. Utan tvekan är det två av amerikansk travsports mest kunniga och betydande personer som stämmopubliken får möta. Moderator är en annan auktoritet inom internationell travsport, nämligen vår egen Klaus Koch. 11:00 Lunch på Bistron Solvalla (denna kostnad betalas av gästen själv). 11:45 Anmälan och registrering av deltagarna vid ASVT:s årsmöte 12:00 Årsmötet startar. När stämmoförhandlingarna avslutats informerar ASVT:s samarbetspartner Folksam om sina medlemsförmåner. De har också tillsammans med Krafft, AnalyCen, Easy KB samt ASVT med döttrar monter på plats vid årsmötet. Ca 14:30 Uppfödarnas egen Oscarsgala med utdelning av hedersutmärkelser: Årets Uppfödare, Årets Hingst, Årets Klassiska Uppfödare, Elitston, Guldnålar och Hedersmedlemmar. Ca 15:30 Dean Hoffman och Tom Charters informerar stämmodeltagarna om sin syn på amerikansk travsport vad gäller spel, avel-, blodslinjer, inavel, uppfödning, sportens utveckling och sulky samt travsportens framtid i Nordamerika. Ca 16:50 Krafft kommer att berätta om sina medlemsförmåner samt sponsringen av Svenkt Uppfödningslopp. Tillfälle ges till kort bensträckare. Ca 17:00 Klaus Koch kommer som moderator att tillsammans med våra eminenta föredragshållare att debattera amerikanskt travsport. Åhörarna ges sedan möjlighet att ställa frågor. 18:00 Möjlighet att ta sig ner till stallbacken Tom Charters är en av amerikansk travsports såväl mäktigaste som kunnigaste personer i sin roll som vd för Hambletonian Society. Ca 15:00 Folksam berättar om sitt samarbete med ASVT samt bjuder alla stämmodeltagare på kaffe och kaka. VÄLKOMNA! 18:30 Fördrink varefter vi avnjuter en god supé i goda uppfödarvänners lag och Solvallas V64-tävlingar. Dean Hoffman, en av amerikansk travsports mest kunniga skribenter. Dean är tillika chefredaktör för den ansedda tidningen Hoof Beats. 17

13 EMBRYOTRANSFER gissel eller möjlighet? På många håll i världen och inom vissa raser är embryoöverföring hos häst en vanlig företeelse och utförs i ganska stor utsträckning. I länder som USA, Australien, Argentina m. fl är det snarare rutin än kuriosa. Inom vissa raser tillåts det däremot inte alls, t.ex fullblodsaveln. Många är de som är mycket skeptiska till ingreppet, och den vanligaste anledningen till detta är nog att man tror att tillåter vi embryoöverföring är steget inte långt till kloning och genmanipulation. Och visst förutsätter kloning att man kan ta ut embryon, men steget från urspolning och överföring av embryon till mer avancerade labmetoder som till exempel kloning är ändå mycket stort, åtminstone i praktiken. Den första lyckade urspolningen och överföringen av embryon hos häst rapporterades 1974 av japaner. Nu nästan 30 år senare har man visserligen modifierat metoderna en del, men man lyckas fortfarande inte samla fler än ett eller högst två embryon per tillfälle, och det är detta som är den stora begränsningen när det gäller häst. Det är alltså mycket svårt, för att inte säga nästan omöjligt att få ett sto att superovulera, dvs ha flera ägglossningar samtidigt och därmed möjliggöra samling av flera embryon. Veterinär Ann Gånheim på Flyinge i arbete med embryotransfer. Olika motiv Vilka motiv finns det då för att göra embryoöverföring? Det absolut vanligaste motivet i Sverige idag är än så länge att man vill låta ett lovande eller väldokumenterat sto fortsätta sin tävlingskarriär och ändå få avkommor. Inom halvblodsaveln är det numera tillåtet att registrera flera avkommor per sto och år, och det finns de som försöker med detta, men eftersom dräktighetsprocenten inte är så hög (ca 50 procent) har det inte lyckats i så många fall hittills. Andra anledningar till embryoöverföring kan till exempel vara att ett sto som i flera år gett mycket bra avkommor skadas och får svårt att genomgå en hel dräktighet, eller har haft en mycket svår förlossning som försvårar ytterligare dräktighet/förlossning, eller ston som aborterar upprepade gånger i sent dräktighetsstadium. Observera dock att problemston som har svårt att ta sig dräktiga, ej är lämpade. Andel ston som blir dräktiga efter embryoöverföring varierar mellan 25 och 70 procent i olika undersökningar. Resultaten beror på många olika faktorer. Spermakvaliteten viktig Givarstoet måste vara i god kondition och ha normal fertilitet. Hos så kallade problemston hittar man embryo vid urspolning endast i procent av fallen, medan motsvarande siffra hos fertila ston är procent. Spermakvaliteten är av stor 18

14 betydelse. Enligt en fransk undersökning har man sett att vid seminering med färsk sperma av god kvalitet hittar man embryo hos procent av stona, men om fryst sperma används sjunker denna siffra till ca 35 procent! De mycket varierande resultaten beror på stora skillnader hos ston. Det är till exempel svårt att få bra resultat vid embryoöverföring från äldre ston, men det är ofta de som är intressanta att göra överföringar från, åtminstone inom många raser. Ston i tävlingskondition tenderar att ge oregelbundna och oförutsägbara punktion av livmoderväggen lägger in embryot direkt i hornet. Resultatmässigt skiljer sig dessa metoder inte åt, åtminstone inte i Colorado där uppgifterna är hämtade ifrån. Enligt andra rapporter från framförallt Frankrike, har man bättre resultat med den kirurgiska metoden. Denna är dock inte tillåten i Sverige. Embryoöverföring metodbeskrivning Det sto som man ska ta ett embryo ifrån, kallas givare, och det sto man lägger in embryot i kallas mottagare. och därför krävs vanligen synkronisering av brunsterna först. Har man flera mottagarston att välja mellan, förenklas proceduren avsevärt. En viss skillnad får föreligga, så att mottagaren får ha haft ägglossning inom intervallet 24 timmar före och 48 timmar efter givarstoet. För att åstadkomma detta ges prostaglandin efter gynekologisk undersökning. Inom 3-5 dagar fås en brunst, och givarstoet kan insemineras. Det är dock inte alltid detta går på första försöket, framför allt om det är ett tävlingssto som redan nämnts. Insemination med färsk sperma görs som vanligt med 48 timmars intervall, med undersökning av äggstocken för ägglossning var 12:e till var 24:e timma. Om fryst sperma används krävs tätare undersökningar och inseminering enligt anvisning, helst i samband med ägglossning, och därför undersökning var 8:e timme. Den dag ägglossning sker sätts som dag 0. Föl tillkommna med en embryotransfer är som vilka andra föl som helst. resultat; en del producerar embryon utan problem medan andra har stora problem att ta sig dräktiga. Några veckors nedvarvning från tävlingar krävs därför oftast för ett lyckat resultat. Tekniskt sett är det alltså de unga stona som är mest lämpade för ET, men för uppfödaren är dessa något av ett vågspel då man ju vet mindre när stoet självt inte har börjat prestera något. Olika metoder Dels kan embryon överföras med den nedan beskrivna oblodiga metoden, vilken numera är den mest använda då tekniken har blivit bättre och bättre, dels kan de överföras med en kirurgisk metod, där man via ett snitt i flanken letar upp livmodern och med hjälp av ET kräver flera noggrant genomtänkta steg: 1. Synkronisering av brunst hos givare och mottagare 2. Inseminering eller betäckning av givaren, inklusive noggrann kontroll av när ägglossning sker. 3. Urspolning samt återfinnande av embryo 4. Inläggning i mottagarstoet. Synkronisering av brunst mellan givarsto och mottagarsto, samt inseminering De två kategorierna av ston ska vara i samma stadium av brunstcykeln, Urspolning av embryo Urspolningen och överföring kan ske mellan dag 6 och 9 efter ägglossningen. Embryot vandrar ner till livmodern och finns där från dag 6, medan det efter dag 9 är så pass stort att skaderisken vid hantering ökar. Vanligast är att man spolar dag 7-8. Givarstoet tvättas som inför en seminering, och spolas med speciell lösning. Denna kan vara steril koksaltlösning med tillsatts av kalvserum, eller andra speciallösningar. Via en för ändamålet speciell kateter som har en luftkudde vid inre öppningen, i avsikt att förhindra att vätskan rinner ut vid sidan om katetern under pågående procedur, hälls vätskan in i stoet. Efter några minuter i stoet återvinns vätskan som då rinner ut genom självtryck. När livmodern spänns ut av vätskan uppkommer momentant sammandragningar i livmoderväggen. Dessa utnyttjas för återflödet av vätskan. All vätska måste komma ut och man kan upprepa sköljningen 2-3 gånger. Noggrann kontroll över mängden infunderad vätska krävs, liksom över mängden vätska som kommer ut. Vätskan samlas upp i flaskor och filtreras genom ett speciellt embryofilter. På så sätt minskar den s 19

15 s mängd vätska som måste letas igenom. Den här sköljningen görs på samma sätt som när man behandlar ett sto som har livmoderinflammation. Stoet besväras inte av behandlingen och man behöver därför inte söva, bedöva eller använda tvångsmedel för att utföra ingreppet. Embryoåterfinning Vätskan undersöks under mikroskop i gångers förstoring. Embryot är ganska känsligt för temperaturförändringar och ljus, och bör läggas in i mottagaren så fort som möjligt. Embryot tvättas ca 10 gånger i fosfatbuffrad saltlösning (PBS) med tillsats av kalvserum. Därefter suger man upp det i en minipayett, och efter kontroll i mikroskop att embryot är på plats läggs det in i mottagaren. Eftersom denna nu inte är i brunst krävs mycket noggrann hygien, och steril handske används. Inläggningen sker i ena livmoderhornet, så långt in man kommer utan att skada livmoderslemhinnan. Försiktig manipulering av livmodermun krävs också. Denna inläggning sker helt utan smärtor och reaktioner hos stoet. Givarstoets insats är nu avslutad och hon kan antingen återgå till andra sysslor eller semineras om i nästa brunst. För att inte urspolningen ska orsaka några problem behandlar man henne i allmänhet med prostaglandin. Dels gör den därvid uppkomna brunsten så att hon renar sig, och dels ser man till att hon inte är dräktig, om man skulle ha misslyckats med att få ut embryot. Mottagarstoet ultraljudas som efter en vanlig inseminering, vid ca 16 och 40 dagars dräktighet. Inga speciella behandlingar krävs, utom i vissa fall då det kan vara aktuellt med antiinflammatorisk behandling vid ett eller flera tillfällen. Framtid För att detta ska vara attraktivt vore det bäst om man kunde ha en flock med mottagarston ur vilken man kan välja ett sto som är lämpligt i fas med givaren. Det skulle kanske kunna vara ett användningsområde för ston som inte är tillräckligt bra inom sporten eller att avla på. Kunde man sen frysa in embryon skulle hanteringen underlättas än mer, och det forskas intensivt på det området. Det går redan idag att frysa embryon, men tekniken behöver utvecklas ytterligare, eftersom dräktigheten efter frysning är ännu sämre. I flera länder kyler man embryon och transporterar dem i equitainer, men mig veterligen görs detta inte i Sverige ännu. Om bara efterfrågan finns finns möjligheterna! TEXT: Ann Gånheim, Ansvarig för embryotransfer vid Flyinge 20

16 50 vinstrikaste uppfödare 2003 Svenska & utländska banor Kördatum Alla startande i Sverige ( inkl exporter) + svenskregistrerade hästars starter utomlands inkl bonus Varmblodiga hästar Antal häst Starter Segrar Prissumma 1. Lorentzon A-C & Magnusson J-E ,230, Menhammar Stuteri AB, Ekerö ,642, Bender Karl-Erik, Kvänum ,948, Stall Tilly Mg AB, Almunge ,298, Corebus AB, Danderyd ,577, Stall Båtels AB, Visby ,541, Kolgjini Lutfi, Veberöd ,390, AB Hornline, Västervik ,255, Lindh Ulrik & Ulrik ,225, Boko Stables Sweden AB, Stockholm ,531, Wiklund, Tomas & Peter ,496, AB Lavec Malmö ,894, Västerbo Stuteri AB, Heby ,816, Bard Alexander & Bermsjö Ulrich ,796, Stall Munter AB, Åkers Styckebruk ,782, Erikssunds Trotting AB, Sigtuna ,597, Nilsson Staffan B, Ramkvilla ,561, Castleton Farm. Lexington USA ,553, Ohlsson Nils-Erik & Olsson C & M ,544, Nyberg Bengt-Åke & Kjell ,219, Brodda Stuteri AB, Skurup ,186, Stall Speediablo AB, Bjuv ,095, Andersson Ingmar, Vara ,999, Wallenius-Kleberg Margareta Ekerö ,880, Wäsby Häst AB, Stockholm ,740, Janstorp Bruno, Svenljunga ,503, Kolgjini Lutfi & Svensson Anna ,430, Wolf Verner, Tyresö ,276, Bredberg Anders, Tystberga ,200, Mitos Förvaltnings AB, Stockholm ,171, Heffering Richard, Connecticut, USA ,151, Fredriksson Roland & Roger ,104, Stall Sko AB, Järfälla ,078, Alebäcks Stuteri AB, Lidköping ,050, Isac Brandberg AB, mfl ,048, Traventure Ek.konsult HB, Hässelby ,015, Barkevall Fredrik, Kalmar ,947, Holm Stuteri i Hudiksvall AB ,942, Sandberg Thord & Gunilla ,920, Damm Björn, Stjärnhov ,917, Az. Agr. Caparrini Silvano, Italien ,910, Stuteri Kemppi AB, Upplands Väsby ,858, Knudsen Cristin, Rånäs ,854, Stuteri De Fonss I/S, Danmark ,771, Gabrielsson Mats & Helén Hans ,762, Olofsson Ronny & Vanja ,689, Langå Invest AB, Kalmar ,653, AB Superbus, Lund ,612, Larsson Ellert, Sigtuna ,602, E.V Stall AB, Surahammar ,560,000 38

17 Segerstatistik per den 31/ Avelshingstar med minst 50 avkommor, 3-7 år. Antal avkommor Antal segrar Segerkvot Åldersfördelning Antal avkommor Antal segrar Segerkvot Åldersfördelning 1 Supergill , Coktail Jet , Pine Chip , Express Ride , Defi d'aunou , Mack Lobell ,14 3, 5, 7 7 Shogun Lobell , Super Arnie , Alf Palema , Arnaqueur , Turbo Thrust , Spotlite Lobell , Sugarcane Hanover , Demilo Hanover ,33 3-4, 7 15 Dungeness , Lindy's Crown , Running Sea , Choctaw Brave , Super News , Dream Lover , Smasher , Foreign Office , Why Not , Vip Tilly , Camino , Tap In , Peace On Earth , Armbro Goal , Meadow Road , Tamin Sandy , Zoot Suit , Gum Ball , Foolish Crown , Giant Force , Giant Chill , JR Broline , Mack the Knife , Texas , Kosar , Gift Box , Extrem , Little Devil , Count's Pride ,54 3-5, 7 44 Turnpike Taylor , Bolets Igor ,39 3-5, 7 46 Somatic , Speedy Tomali ,15 3-4, 7 48 Anders Crown , Jeanne's Somolli , Meadow Gallant , Pythagoras , Copiad , Shan Rags , Defiant One , Rosalind's Guy ,11 3, Baron Karsk , Atas Rocket ,97 4-5, 7 58 Firm Tribute , King Lavec , To The Gate , Earthquake , Västerbo Gracias , Super Tilly , Flying Irishman , Backstreet Guy , Mr Drew , Shibur , Pale Amber , Embassy Lobell , Sherwood , Go Hammering , Union Shark , Probe ,95 3, 7 74 Callit , Beseiged , Bravo Sund , Lord of All , Piper Cub , Prince Mystic , Smokin Yankee ,67 4-5, 7 81 Southern Newton , Treasure Ås ,36 3, 5 83 On Guard , Continental Spirit , Messerschmitt , Big Spender , Opus Broline , Clash Hammering , Karate Chop , Brandy Hanover , Pershing , Ata Star L ,28 5, 7 93 Ideal du Suede , Armbro Kissed , Super Mon , Self Confident , Crown Sweep ,96 3, Rapido , Active Bowler , Indus , Delvin Kosmos , Buck Newton , Lucky Tilly , Napoletano , Suitcase , The Big Apple , Min Kaos , Lillis Frisäng , Noble Tilly , Mr Moxy , Place Kicker , Laser Almahurst , Ideal Sund ,

18 Födda 2000, 3-åringsstatistik per den 31/ Rankad på snitt per registrerad avkomma. Hingstar med minst 20 avkommor. Fadershingst Årgång Supergill (US) ,45% 24 77,42% kr kr 2 Pine Chip (US) ,00% 17 68,00% kr kr 3 Gentle Star (N) * ,29% 15 53,57% kr kr 4 Express Ride (US) ,00% 29 58,00% kr kr 5 Viking Kronos (I) * ,33% 37 61,67% kr kr 6 Coktail Jet (F) ,30% 21 77,78% kr kr 7 Buvetier d'aunou (F) ,67% 12 40,00% kr kr 8 Super Arnie (US) ,81% 62 54,39% kr kr 9 Deliberate Speed (US) * ,00% 21 42,00% kr kr 10 Alf Palema (US) ,11% 65 58,04% kr kr 11 Spotlite Lobell (US) ,54% 55 57,29% kr kr 12 Mack Lobell (US) ,85% 14 53,85% kr kr 13 Firm Tribute (US) ,59% 7 24,14% kr kr 14 Choctaw Brave (US) ,00% 6 30,00% kr kr 15 Meadow Road ,00% 17 42,50% kr kr 16 Silver Pine (US) * ,34% 57 49,14% kr kr 17 Lindy's Crown (US) ,92% 49 47,57% kr kr 18 Turbo Thrust (US) ,87% 43 44,33% kr kr 19 Running Sea (US) ,63% 13 48,15% kr kr 20 Count's Pride (US) ,38% 12 37,50% kr kr 21 Tap In (US) ,00% 49 49,00% kr kr 22 Buzzin Brian (US) * ,45% 29 56,86% kr kr 23 Baron Karsk ,32% 24 32,43% kr kr 24 Meadowbranch Lucky (US) * ,77% 26 40,00% kr kr 25 Dream Lover ,58% 27 43,55% kr kr 26 Ride The Night (SF) * ,33% 53 44,54% kr kr 27 Pale Amber ,73% 3 13,64% kr kr 28 Super Tilly * ,50% 33 45,83% kr kr 29 Smasher (US) ,91% 37 40,22% kr kr 30 A Worthy Lad (CA) ,00% 19 38,00% kr kr 31 The Bad Boy * ,81% 17 45,95% kr kr 32 Shogun Lobell (US) ,14% 11 39,29% kr kr 33 Speedy Tomali (US) ,47% 10 29,41% kr kr 34 Foreign Office (F) ,44% 48 44,44% kr kr 35 Earthquake (US) ,40% 27 40,30% kr kr 36 Giant Force (US) ,59% 32 32,99% kr kr 37 Confident Victory (US) * ,28% 20 35,09% kr kr 38 Somatic (US) ,92% 13 27,08% kr kr 39 Giant Chill (US) ,80% 45 38,14% kr kr 40 Copiad ,10% 35 39,33% kr kr 41 Bolets Igor ,00% 6 30,00% kr kr 42 Gum Ball (US) ,95% 30 36,59% kr kr 43 Huxtable Hornline * ,00% 21 42,00% kr kr 44 Tamin Sandy (N) ,43% 12 34,29% kr kr 45 Tres Solide L ,29% 9 32,14% kr kr 46 Crown Sweep (US) ,52% 9 42,86% kr kr 47 Foolish Crown ,05% 8 38,10% kr kr 48 Backstreet Guy (US) ,00% 9 36,00% kr kr 49 Opus Broline ,63% 12 37,50% kr kr 50 Embassy Lobell (US) ,41% 8 29,63% kr kr 51 Beseiged (US) ,27% 13 29,55% kr kr 52 Extrem ,36% 18 32,14% kr kr 53 Armbro Kissed (CA) * ,33% 21 28,77% kr kr 54 JR Broline (US) ,53% 15 39,47% kr kr 55 Ideal du Suede ,69% 6 23,08% kr kr 56 Meadow Gallant (US) ,63% 11 25,58% kr kr 57 Min Kaos ,33% 5 20,83% kr kr 58 On Guard ,71% 10 35,71% kr kr 59 Treasure Ås (DK) ,03% 8 24,24% kr kr 60 Camino (F) ,69% 8 30,77% kr kr 61 Indus (DK) ,14% 6 21,43% kr kr 62 Sierra Kosmos (US) ,55% 7 31,82% kr kr 63 Mr Drew (US) ,56% 12 30,77% kr kr 64 Napoletano (US) ,85% 12 23,08% kr kr 65 Shibur ,26% 12 21,05% kr kr 66 Noble Tilly ,00% 7 20,00% kr kr 67 Västerbo Gracias ,57% 3 10,71% kr kr 68 Lillis Frisäng ,45% 5 17,24% kr kr 69 Suitcase ,00% 2 8,33% kr 688 kr 70 Lucky Tilly ,00% 2 6,90% kr 293 kr 71 Ideal Sund ,00% 2 6,67% 0 kr 0 kr Totalt ,75% ,99% kr kr * = första årgången Antal avkommor Antal segrar Segerkvot Insprugna Pengar Startat Procent Totalt Snitt 41

19 Födda 1999, 4-åringsstatistik per den 31/ Rankad på snitt per registrerad avkomma. Hingstar med minst 20 avkommor. Fadershingst Årgång 1999 Antal avkommor Antal segrar Segerkvot Insprugna Pengar Startat Procent Totalt Snitt 1 Coktail Jet (F) ,83% 22 75,86% kr kr 2 Pine Chip (US) ,00% 20 80,00% kr kr 3 Arnaqueur (F) ,33% 14 58,33% kr kr 4 Express Ride (US) ,50% 28 70,00% kr kr 5 Supergill (US) ,00% 21 84,00% kr kr 6 Defi d'aunou (F) ,74% 31 79,49% kr kr 7 Sugarcane Hanover (US) ,21% 69 72,63% kr kr 8 Super Arnie (US) ,86% 86 77,48% kr kr 9 Spotlite Lobell (US) ,87% 53 76,81% kr kr 10 Lindy's Crown (US) ,70% ,04% kr kr 11 Alf Palema (US) ,24% 83 76,15% kr kr 12 Speedy Tomali (US) ,69% 44 67,69% kr kr 13 Easy Lover * ,61% 15 65,22% kr kr 14 Zoot Suit (US) ,00% 15 62,50% kr kr 15 Tap In (US) * ,58% 61 62,89% kr kr 16 Smasher (US) ,55% 55 60,44% kr kr 17 JR Broline (US) ,48% 71 70,30% kr kr 18 Shogun Lobell (US) ,82% 22 64,71% kr kr 19 Turbo Thrust (US) ,46% 69 66,99% kr kr 20 King Lavec ,48% 12 41,38% kr kr 21 Foreign Office (F) ,03% 76 65,52% kr kr 22 Armbro Goal (US) ,55% 15 68,18% kr kr 23 Camino (F)* ,33% 14 46,67% kr kr 24 Giant Chill (US) ,18% 98 80,33% kr kr 25 Gum Ball (US) * ,00% 60 60,00% kr kr 26 Super News (US) ,65% 22 59,46% kr kr 27 Backstreet Guy (US) ,18% 20 58,82% kr kr 28 Meadow Road ,46% 41 63,08% kr kr 29 Copiad ,02% 62 63,92% kr kr 30 Giant Force (US) ,56% 44 48,89% kr kr 31 Beseiged (US) ,71% 38 54,29% kr kr 32 Activity * ,87% 18 78,26% kr kr 33 Dream Lover ,05% 47 54,65% kr kr 34 Vip Tilly (F) ,43% 17 60,71% kr kr 35 Demilo Hanover (US) ,33% 30 66,67% kr kr 36 Embassy Lobell (US) ,00% 32 58,18% kr kr 37 Kosar (US) ,30% 29 63,04% kr kr 38 Anders Crown (US) ,63% 42 42,86% kr kr 39 Why Not (US) ,50% 11 45,83% kr kr 40 Tamin Sandy (N) ,67% 22 48,89% kr kr 41 Prince Mystic (US) ,04% 13 56,52% kr kr 42 Meadow Gallant (US) ,04% 55 57,29% kr kr 43 Lucky Tilly ,42% 15 39,47% kr kr 44 Extrem ,89% 40 52,63% kr kr 45 Somatic (US) ,07% 54 59,34% kr kr 46 Gift Box (US) ,54% 34 65,38% kr kr 47 Demon Sid * ,00% 15 75,00% kr kr 48 Pythagoras (F) ,88% 12 27,91% kr kr 49 Union Shark ,19% 29 54,72% kr kr 50 Ideal du Suede ,00% 7 25,00% kr kr 51 Callit ,71% 12 35,29% kr kr 52 Mr Drew (US) ,54% 37 53,62% kr kr 53 Continental Spirit (US) ,67% 17 56,67% kr kr 54 Shibur ,93% 24 44,44% kr kr 55 Clash Hammering ,00% 10 40,00% kr kr 56 Västerbo Gracias ,25% 34 53,13% kr kr 57 Go Hammering ,62% 13 50,00% kr kr 58 Peace On Earth ,57% 9 42,86% kr kr 59 Shan Rags (N) ,86% 24 42,86% kr kr 60 On Guard ,13% 13 41,94% kr kr 61 Bravo Sund ,76% 11 52,38% kr kr 62 Nordin Hanover (US) ,41% 10 37,04% kr kr 63 Turnpike Taylor (US) ,51% 15 40,54% kr kr 64 Suitcase ,56% 11 30,56% kr kr 65 Baron Karsk ,12% 27 40,91% kr kr 66 Count's Pride (US) ,53% 16 47,06% kr kr 67 Pale Amber ,00% 6 25,00% kr kr 68 Firm Tribute (US) ,06% 17 51,52% kr kr 69 Indus (DK) ,11% 7 25,93% kr kr 70 Ideal Sund * ,00% 7 25,93% kr kr 71 Buck Newton (US) ,00% 5 25,00% kr kr 72 Min Kaos ,00% 19 47,50% kr kr 73 Speed Merchant (US) ,00% 6 30,00% kr kr 74 Noble Tilly ,85% 8 30,77% kr kr 75 Opus Broline ,67% 5 16,67% kr kr 76 Scott S Hanover (US) ,00% 7 35,00% kr kr 77 Napoletano (US) ,00% 10 24,39% kr kr 78 Mr Moxy (N) ,00% 10 26,32% kr kr 79 Lillis Frisäng ,00% 4 9,76% kr 712 kr Totalt ,29% ,97% kr kr 42

20 Mot ännu ett spännande auktionsår som väljs ut av en panel efter förväntat marknadsvärde. Trottex Trottex Förberedelserna inför 2004 års auktioner har nu dragit igång på allvar och ännu en spännande auktionssäsong börjar närma sig så sakteliga. Vi både inleder och avslutar året med Internetauktioner den 5 april respektive 23 november, öppen för alla kategorier svenskregistrerade travhästar. Jag tror folk börjar vänja sig allt mer vid Internetförsäljningar och inse att det finns många fördelar med denna typ av försäljning. Till en relativt liten kostnad kan man sälja sin häst utan onödiga transporter. För köparen presenteras det mesta om hästarna på Internetsidan med både kort, stamtavla och veterinärintyg, men vill man finns det gott om tid för att åka och besiktiga hästarna i förväg. Elitauktion Den 28 maj är det åter dags för Elitauktionen i samband med Solvallas Elitlopp. Auktionen har under flera år lockat översta skiktet av svenskfödda 1-åringar och kommer liksom ifjol att vara i Scandic Infra Citys exklusiva lokaler i Upplands Väsby. Det bereds plats för cirka 90 hästar, Kriterie- och Mixauktion I samband med Svenskt Travkriterium och Solvallas i fjol nyinstiftade Supervecka, arrangerar vi som vanligt Kriterie- och Mixauktion den 29 september-2 oktober. Auktionen har blivit Sveriges största marknadsplats för svenskfödda 1-åringar och ett givet resmål för den travintresserade. Superveckan fortsätter att utvecklas i år och blir ännu mer intressant för besökaren. Det finns många bra tillfällen att sälja eller köpa häst under 2004! Beställ din anmälningsblankett genom att kontakta oss eller ladda ner den själv direkt från TEXT: Kristian Pellvik SISTA ANMÄLNINGSDAG Internetauktionen 5/3 resp. 20/10 Elitauktionen 8/3 Kriterieauktionen 3/6 Mixauktionen 30/7 45