GYMNASIUM MED INVENTERING 2004

Transkript

1 GYMNASIUM MED HÄSTHÅLLNING INVENTERING 2004 Marita Lindberg, telefon , e-post Svenska Travsportens Centralförbund Utbildning & Ungdom Stockholm

2 SAMMANSTÄLLNING AV INVENTERING 2004 Bakgrund Detta är den andra inventeringen av det här slaget som gjorts av STC:s utbildningsavdelning. Den första inventeringen över naturbruksprogrammet gjordes 1998 och påvisade utgångsläget inför den satsning som STC då startade upp för målgruppen gymnasieungdomar års inventering ger en bild av utvecklingen vid naturbruksprogrammets hästinriktning under de år satsningen bedrivits. Satsningen har bestått i att integrera och utveckla travutbildningen inom gymnasiernas hästinriktning. År 2004 var naturbruksgymnasierna 50 till antalet och av dem erbjöd ca 30 stycken inriktning hästhållning. För sjätte året i rad ökade ansökningarna till naturbruksprogrammet. Hela 15 % fler förstahandsval inkom 2004 jämfört med året före. Totalt elever började årskurs ett under höstterminen. Av dem var två tredjedelar tjejer. Populäraste inriktningarna var häst och djurvård. (Källa: Pressmeddelande LRF ) Inom hästinriktningen har eleverna haft möjlighet att välja, efter att ha genomfört vissa gemensamma kurser, inriktning trav eller ridning. Även andra inriktningar inom hästsporten har erbjudits. Vanligtvis har denna möjlighet, med något undantag, erbjudits elever vid de traditionella naturbruksgymnasierna. De senare åren har travinriktning inom naturbruksprogrammet erbjudits vid andra gymnasier än naturbruksgymnasierna. Inom andra program har det även blivit populärt att läsa enstaka kurser med inriktning hästsport. Dessa kurser läser eleverna ofta vid något närliggande naturbruksgymnasium, någon ridskola eller i samarbete med aktuell hästnäring. Enligt Trav 2010 genererar travsporten idag, direkt eller indirekt, ca helårstjänster. En stor del av dessa tjänster återfinns i den gröna sektorn, där naturbruksgymnasierna och de skolor som i övrigt erbjuder naturbruksprogrammet är den stora utbildningsanordnaren. I en undersökning som gjordes år 2003 av Sara Eriksson, Naturbrukets Yrkesnämnd, framkom att många elever vid hästinriktningarna vill arbeta inom hästnäringen efter avslutade studier. Dock visade undersökningen på en svag framtidstro hos dessa elever. De trodde att det skulle bli svårt att få ett jobb inom hästnäringen. När vi på STC:s utbildnings- & ungdomsavdelning arbetat med travnäringen har vi erfarit att det sedan några år tillbaka finns en efterfrågan på kompetenta hästskötare inom travet. Vidare i undersökningen visade det sig att eleverna inom jordinriktningen i stor utsträckning såg sig som entreprenörer efter gymnasiet, medan eleverna på hästinriktningen var de som minst av alla såg sig själva som entreprenörer i någon form. Nämnas bör att eleverna har möjlighet att läsa om företagande i sin utbildning och på så vis få inblick i den verksamheten. Inventeringen Syftet med inventeringen har varit att samla in uppgifter om skolornas elevunderlag, struktur, inriktning, visioner samt målsättning. Underlaget ska därefter användas vid planering och genomförandet av framtida aktiviteter tillsammans med STC:s måldokument Trav Den här sammanställningen är baserad på de uppgifter som framkommit av inventeringen. 1

3 Utskick av inventeringsenkäten Sammanlagt skickades 30 enkäter ut till skolor som vid tillfället erbjöd sina elever naturbruksprogrammet med inriktning häst. De personer som har svarat är personal i skolans ledning samt lärare inom hästinriktningen och travlärare där dessa tjänster funnits. Totalt 25 skolor svarade på inventeringen. Dessa 25 kommer att återges som svarsfrekvens 100 % i redovisningen. Nedan följer en lista på de skolor som deltagit i inventeringen: Berga naturbruksgymnasium, Stockholms län Blekinge, Naturbruksgymnasiet, Ronneby Bollerup Naturbrukdgymnasium Burträsk, Naturbruksgymnasiet, Skellefteå Dingle, Naturbruksgymnasiet, Västra Götaland Forslundagymnasiet, Umeå Frans Suellsgymnasiet, Malmö Grans Naturbruksskola, Norrbotten Ingelstad Naturbruksgymnasium, HS Kronoberg Ingelstorpskolan, Kalmar län Jällaskolan Naturbruksgymnasium, Uppsala Katedralskolan, Skara Kvinnerstaskolan, Örebro Lillerudsgymnasiet, Karlstad Nordvikskolan, Naturbruksgymnasiet Västernorrland Nuntorpskolan, Västra Götaland Nytorp, Naturbruksgymnasiet, Gävleborg Plönningegymnasiet, Halland Rättviks Gymnasium, Naturbruksprogrammet Strömma, Naturbruksgymnasiet, Västra Götaland Svenljunga, Naturbruksgymnasiet, Västra Götaland Tannbergsskolan, Lycksele Tenhults naturbruksgymnasium, Jönköpings län Travskolan Wången Uddetorp, Naturbruksgymnasiet, Västra Götaland Åsbygdens Naturbruksgymnasium, JiLU Jämtland Öknaskolan Naturbruksgymnasium, Sörmland Önnestadsgymnasiet, Kristianstad Ösby Västmanlands Naturbruksgymnasium, Sala Östra Ljungby, Naturbruksgymnasiet, Klippan 2

4 Gymnasiernas struktur En jämförelse har gjorts mellan 2004 års inventering och den inventering som gjordes Jämförelsen visar på ett minskat antal gymnasium med elever som läser inriktningen trav. Även om alla skolor inte svarade 2004 syns en klar minskning. Det syns en tydligare profilering hos skolorna som satsar på travinriktningen år 2004 än vad som var fallet Skolorna har köpt in fler stora travhästar och även fler ponnyer. Dessutom har utbildningarna blivit mer tränings- och tävlingsinriktade, vilket tolkas som ett sätt för skolorna att få en starkare förankring av utbildningen inom travnäringen. Det verifieras även i de kontakter som STC har haft med skolorna sedan Tabell 1 År: Antal skolor med hästinriktning ( Antal skolor med travelever 24 (89 %) 14 (47 %) Skolor som erbjuder travinriktning Erbjuder ej trav 53% Erbjuder trav 47% 3

5 Samarbete Fler skolor har visat på att de bedriver ett samarbete med hästnäringen och med andra skolor. Samarbetet med näringen sker bl.a. genom APU (arbetsplatsförlagd utbildning), lärare från näringen som har hela eller delar av undervisningen, samarbete med travbanan, samarbete med travskolan samt genom studiebesök. Sett till samarbetet med näringen finns en uppåtgående trend. Tabell 2 År: Svarsfrekvens 100 % 100 % Antal skolor i samarbete med hästnäringen (76 %) Antal skolor i samarbete med andra gymnasier -- 8 (32 %) Antal skolor som helt saknar samarbete -- 4 (16 %) Skolor i samarbete med näringen Samarbete 76% Ej samarbete 24% Skolor i samarbete med andra skolor Samarbete 32% Ej samarbete 68% 4

6 Elever som slutfört utbildningen med inriktning häst Totalt har elever slutfört inriktning häst åren Av dem var 296 travelever. Övriga elever finns fördelade inom inriktningarna: ridning, bruks körning, klassisk körning, islandshästridning etc. Travelever angavs av skolorna som elever vilka antingen läst trav genom Ridning och körning grundkurs eller genom inriktningskursen Trav med efterföljande fördjupningar. Tabell 3 År: Svarsfrekvens 48 % Totalt antal elever som slutfört hästinriktningen Antal travelever som slutfört hästinriktningen 296 (22 %) Andel travelever av totalt antal examinerade Travelever 22% Övriga hästelever 78% 5

7 Elever i näringen Sammanställningen av svaren visade att 208 travelever som efter avslutade studier hade arbetat inom hästnäringen under tidsperioden Det kan jämföras med det totala antalet hästelever i näringen under samma tidsperiod som uppgick till 516 stycken. Ställer vi det i relation till det totala antalet travelever som slutfört sina studier under samma tid, ser vi att drygt 70 % stannat kvar inom hästnäringen. Tabell 4 År: Svarsfrekvens 44 % Totalt antal elever i hästnäringen 516 Antal travelever i näringen Antal travelever ej i näringen 88 (30 %) Antal övriga hästelever i näringen 308 (60 %) Antal travelever som slutfört hästinriktningen (40 % av det totala antalet hästelever samt 70 % av det totala antalet travelever) Elever som arbetat inom hästnäringen efter avslutade studier 120% 100% 80% Travelever i näringen 60% Travelever i näringen 40% 20% Övriga hästelever i näringen Travelever ej arbetat inom näringen 0% 6

8 Hästelever år 2004 Med ledning av siffrorna nedan syns det klart att antalet hästelever har ökat sedan Elevantalet på hästinriktningen har ökat med 21 %. Detta visar att antalet elever som studerar med travinriktning har ökat med 120 % sedan Tabell 5 År: Svarsfrekvens 100 % 100 % Totalt antal hästelever Antal elever som studerar trav 223 (14 %) 491 (25 %) Utveckling av elevantalet Travelever 491 st 1500 Travelever 223 st Hästelever totalt 1595 st Hästelever totalt 1926 st

9 Hästlärare och instruktörer 2004 Ökningen av elevantalet har också medfört en ökning på personalsidan inom hästinriktningen. Möjligheten finns att den faktiska ökningen på personalsidan är större än nedan redovisade siffror eftersom inte alla skolor har besvarat enkäten. Elevtätheten vid hästinriktningen år 1998 var 16,7 elever per lärare. Vid travinriktningen samma år gick det 8,9 travelever per lärare. För år 2004 har siffrorna ändrats till 19 elever per lärare totalt och 17 travelever per lärare. Tabell 6 År: Svarsfrekvens 100 % 96 % Totalt antal hästlärare 95,5 103 Antal travlärare 25 (26 %) 28 (27 %) Totalt antal instruktörer 44 60,5 Antal travinstruktörer 15 (34 %) 15,5 (26 %) Fördelning av lärare och instruktörer inom hästinriktningen Travinstruktörer Övriga h. instruktörer Övriga hästlärare Travlärare 8

10 Antal hästar uppstallade på skolan år 2004 Antalet hästar uppstallade på skolorna har ökat de senaste åren. Andelen elever per häst uppgick 1998 totalt till 2,6 elever per häst. På travinriktningen 1998 var fördelningen 1,9 elever per travhäst. Förhållandena 2004 har ändrat sig något. För övriga hästelever var det 2,3 elever per häst medan det var 3,5 elever per travhäst. Tabell 7 År: Svarsfrekvens 100 % 92 % Totalt antal alla hästraser Stora travhästar 114 (19 %) 142 (16 %) Ponnytravare 12 (2 %) 57 (7 %) Hästfördelning vid skolorna 700 Övriga hästar 638 st Antal travhästar 142 st Antal ponnytravare 57 st 0 9

11 Träningsmöjligheter för respektive hästsport Skolorna fick till uppgift att ange vilka möjligheter de hade för respektive hästkategori när det gäller träning och hantering av hästarna. Varje träningsmöjlighet har räknats i antal och preciseras om resursen finns tillgänglig på skolan eller ej. Många skolor har flera olika träningsmöjligheter. Ett flertal skolor har inte alls angett sina träningsmöjligheter för ridinriktningen. Den totala svarsfrekvensen var 84 %. Träningsmöjligheter trav/galopp: Antal: Rakbanor m rundbana 3 Galoppbana 1 Närhet till rundbana eller rakbana 6 Preparerade motionsslingor 7 Opreparerade motionsslingor 9 Möjlighet till backträning 1 Möjlighet till simträning 1 Tryckvagnsträning 2 Skrittmaskin 2 Träningsmöjligheter ridning/körning: Antal: God ridterräng 4 Terrängbana 3 Ridbanor 13 Ridhus 21 Körhall 1 Körplan/körbana 4 10

12 Skolornas målsättning Skolorna hade vid tillfället för denna inventering en likartad målsättning med den utbildning som erbjöds gymnasieeleverna med inriktning trav. Nedan är målen rangordnade efter det mål de flesta skolorna angett: 1. Eleverna ska vara väl förberedda och eftertraktade inom travnäringen. 2. Eleverna ska vara väl förberedda för fortsatta studier. 3. Eleven ska utvecklas och bli en trygg och ödmjuk individ som kan möta vuxenvärlden. 4. Eleverna ska efter avslutad utbildning vara goda hästmänniskor. Framtida trender och visioner Ett ökat intresse för häst i allmänhet och trav i synnerhet syns på fler skolor. Monté, som hitintills erbjudits som en del i travkursen eller som en fristående lokal kurs har också ökat i popularitet. Flertalet skolor uppgav att de hade hästar i startbar ålder och tävlade mer eller mindre regelbundet i både monté och vanliga sulkylopp. Dessutom var ponnytravtävlingar ett naturligt inslag för samtliga hästelevers utbildning, förutsatt att skolan hade ponnytravare. Flera skolor hade en vision om att komma närmare travnäringen genom att flytta delar av eller hela travutbildningen till den officiella travbanan. Vuxenutbildningar i form av fristående kurser var på uppåtgående för en del skolor medan andra såg att de försvann i samma takt som påbyggnadsutbildningarna försvann. De flesta huvudmannaskap hade gått ifrån landstingets regi och var vid tiden för inventeringen mestadels kommunägda eller hade ombildats till friskolor. Det fanns år 2004 fler friskolor med naturbruksprogrammet än det gjorde Diskussion I det stora hela visade inventeringen att häst var en populär inriktning samt att travinriktningen var på frammarsch år Gymnasieelever i näringen Av 296 travelever har 208 elever arbetat inom travnäringen efter avslutade studier under perioden Ställer vi det i relation till det totala antalet travelever som slutfört sina studier under samma tid, 296 elever, ser vi att 70 % stannat kvar inom travnäringen. Detta måste ses som ett mycket gott betyg till skolornas travutbildning som helhet! Ridelever finns också medräknade i de antal elever som arbetat inom travnäringen. Det här är en yrkesförberedande utbildning och därför är det positivt att travnäringen fångar upp ungdomar med god travkompetens, från gymnasierna. Eftersom även ridelever tagit och tar arbete inom travsporten bör alla hästelever få möjlighet att tillgodogöra sig grundkunskaperna i travsport. 11

13 Tankeväckande är dock den undersökning som Sara Eriksson gjort Naturbruk Vilka, varför och sen då? Den visar att hästeleverna har en låg tilltro till framtida arbete inom hästnäringen. Detta trots att det finns en efterfrågan inom den samma. Är det så att hästnäringen generellt skapat en bild av att det inte finns arbete eller är det så att de jobb som finns inte är attraktiva för dagens ungdom? Vilka yrken finns tillgängliga inom travet för ungdomar efter avslutade studier? Hur ser dessa yrken ut vad gäller arbetsuppgifter, lön, arbetstider, geografisk placering och möjlighet till personlig utveckling? Är hästskötaryrket det yrke som dagens ungdomar vill arbeta med eller finns det andra områden inom travsporten som lockar mer? Det finns idag ingen konkret bild av hur detta ser ut utan behöver undersökas mer. Tidig specialisering Enligt gjord inventering visade det sig att antalet skolor som har travinriktning minskat men att antalet travelever har ökat. Eftersom intresset för trav är stort bland eleverna är frågan var den minskningen bottnar i? Har det blivit en specialisering mellan skolorna på travsport och övrig hästinriktning? Slutsatsen blir då att eleverna troligtvis specialiserar sig redan på gymnasiet. Är det positivt eller negativt, sett ur elevens perspektiv men även ur näringens perspektiv? Resursfördelning på skolorna Ser vi på helheten av inventeringen så har intensiteten och nyttjande graden av resurserna som ställs till förfogande för travinriktningen ökat. Hur hög bör intensiteten i elevantalet vara sett ur ett ekonomiskt perspektiv? Hur fördelas resurserna mellan de olika hästinriktningarna i förhållande till antalet elever? Sett till antalet instruktörer så är antalet elever per travinstruktör fler än vad eleverna per instruktör är på övrig inriktning. Hur kommer det sig att antalet elever med travinriktning ökat med 120 % på 6 år och antalet travlärare bara ökat med 1 %? Hur många elever kan en travlärare förväntas klara av för att hålla en kvalitativ utbildning utan risk för olyckor? Hur används instruktörerna i utbildningen? Är de en hjälp till lärarna eller gör de lärarsysslor som t ex att genomföra lektioner på egen hand? Hästarna Ytterligare en detalj som är viktig för att kunna hålla en hög kvalitet på utbildningen är antalet bra utbildningshästar som står till elevernas förfogande. I genomsnitt på hästinriktningen går det 2,3 elever per häst. På travinriktningen går det 3,5 elever per häst. Om det här är acceptabla siffror visar inte inventeringen. Det råder i dagsläget ingen brist på stora travhästar för gymnasierna. Många travhästar köps billigt till skolorna, leasas eller skänks men det finns också skolor som lägger ner stora pengar på travhästinköp. I det här sammanhanget finns det ändå två orosmoln som skolorna har flaggat för. 1) De kan inte använda sina hästar i utbildningslopp efter att de har fallit för åldersstrecket, vilket har sets av skolorna som negativt för kvalitén och säkerheten i travutbildningen. 2) Det andra orosmolnet är att tillgången varit låg, under en längre tid, på inkörda ponnytravare som fungerar bra både som utbildnings- och tävlingsponnyer. 12

14 Skolornas uppföljning av eleverna En sak som förvånat under inventeringen är skolornas dåliga kontroll på var eleverna tar vägen efter avslutade studier. Detta är ett antagande som grundas på den dåliga svarsfrekvensen vid vissa frågor. Elevernas framgångar efter avslutade studier är ju faktiskt kvittot på att utbildningen som drivs är bra. Kommande inventeringar Till kommande inventeringar bör det finnas intresse av att se till hästelevernas intagningspoäng och deras medelbetyg när de slutar gymnasiet. Att fortsätta följa upp var eleverna tar vägen efter sina studier och då i synnerhet om de stannar inom travnäringen samt om de har ambitioner att söka till hippologprogrammet. Framtida inventeringar bör göras i tre års intervaller för att på så vis täcka upp alla årskullar på ett bättre sätt. Årskullarnas återspegling inom travnäringen Årskullarna för gymnasiestudier är idag hög. Så kommer det inte alltid att vara. Vi, skolorna och travnäringen samt STC måste se framåt. Vi måste samarbeta i ännu högre utsträckning för att om några år kunna möta de minskande årskullarna som nu går i förskolan och delvis i grundskolan. Det tar tid att rusta sig för ett vikande elevunderlag och risken finns att det även kommer att återspeglas ute i travnäringen, då tillgången på kompetenta hästskötare sjunker. Travnäringen mår bra av utbildade och kompetenta människor i alla led, varför vi inte har råd med ett minskat antal travelever på gymnasiet. Målgruppen Inventeringen visar att ungdomar i gymnasieåldern är en viktig målgrupp för travsportens generationsväxling och sportsliga tillväxt. De elever som går in i travnäringen, efter avslutade studier, har en bra travutbildning med sig. Kunskapen kommer att omsättas i verklighet inom uppfödning, träning, tävling, etc. med travhästar. Den kunskapen och näringens erfarenhet kan bara resultera i en framtida ännu bättre svensk travsport. Därför kräver den här målgruppen en mycket stark satsning för att inte förlora dem till andra näringar. På STC har vi idag en undermålig bild av hur målgruppen ungdomar i gymnasieåldern ser ut. Vad fångar den här målgruppens intresse? Var finns de? Hur många är de? Vilka attityder och värderingar har de gentemot hästar i allmänhet och travet i synnerhet? Hur mycket kan de om hästar och trav? Det här är frågor som behöver undersökas vidare för att STC ska kunna arbeta vidare med den här målgruppen på ett effektivt sätt. STC:s satsning på gymnasierna I dag satsar STC resurser i form av en 50% tjänst på den här målgruppen. Det finns även en referensgrupp fördelade på fyra skolor i landet. Gruppen består av erfarna och välutbildade gymnasielärare som står till förfogande som ett bollplank för STC. Ett sådant bollplank är oerhört viktigt i arbetet med att integrera och utveckla travutbildningen vid gymnasierna. 13

15 Till detta kommer även resurser från Hästsportens ungdomssatsning (HUS) för olika specifika projekt som gagnar ungdomarna inom travet. Dessa projekt är klart avgränsade i tid vilket gör dessa resurser osäkra i det långa loppet. Ponnytravare på gymnasium är det projekt inom HUS som har fått störst uppmärksamhet hos skolorna och som gav ett mycket bra resultat genom den ökande användningen av ponnytravare i undervisningen. Det här är dock ett avslutat projekt. Det är svårt att se hur vi ska kunna möta den här målgruppens och travnäringens behov utan att se över våra resurser. De resurser som idag satsas på den här viktiga målgruppen är inte tillräckliga. Avslutningsvis vill undertecknad passa på att rikta ett stort TACK till alla som har deltagit i den här inventeringen! Tack, också alla Ni som arbetar för travinriktningen ute på skolorna! Den ljusnande framtid är travungdomens! Svenska Travsportens Centralförbund Utbildning & Ungdom Marita Lindberg Skolkonsulent 14