Arkeologisk utredning. Lytta 1:28, 5:1, Bälinge-Lövsta 9:16, 9:18, 10:3 Bälinge socken Uppsala kommun Uppland. Hans Göthberg 2002:05

Transkript

1 Arkeologisk utredning Lytta 1:28, 5:1, Bälinge-Lövsta 9:16, 9:18, 10:3 Bälinge socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 2002:05

2 Arkeologisk utredning Lytta 1:28, 5:1, Bälinge-Lövsta 9:16, 9:18, 10:3 Bälinge socken Uppsala kommun Uppland Hans Göthberg 1

3 Rapport 2002:05, avdelningen för arkeologiska undersökningar Utgivning och distribution: Upplandsmuseet S:t Eriks gränd Uppsala Tel (vx) Fax Upplandsmuseet, 2002 Planer: Hans Göthberg Allmänt kartmaterial: Copyright Lantmäteriverket. Medgivande

4 Inledning 4 Utredningsområdet 4 Målsättning och metod 6 Topografi 6 Historiska uppgifter och äldre lantmäterikartor 6 Fornlämningsmiljö, fynd och arkeologiska undersökningar 6 Resultat 9 Antikvariska konsekvenser 11 Sammanfattning 12 Referenser 12 Tekniska och administrativa uppgifter 12 Schakt- och anläggningstabell 13 3

5 Upplandsmuseet utförde under oktober 2001 en arkeologisk utredning föranledd av planer på att anlägga en gång- och cykelbana parallellt med E4 genom Lövstalöt i Bälinge socken (fig. 1). Utredningen gjordes på uppdrag av Vägverket, Region Mälardalen och efter tillstånd i beslut från Länsstyrelsen i Uppsala län (lstn dnr ). Ansvarig för utredning och rapport var Hans Göthberg. Figur 1. Översiktsplan som visar Lövstalöt i förhållande till Uppsala. Utredningsområdet ligger längs med E4 genom Lövstalöt och var ett led i en förbättring av trafiksäkerheten. Arbetsområdet består av befintlig väg, tomtmark, åker och betesmark. Vid en besiktning på ett tidigt stadium i planeringsprocessen uppmärksammades att det inom arbetsområdet fanns indikationer på fornlämningar och topografiska lägen där det kunde finnas fornlämningar. Med ledning av dessa och vilka ytor som bedömdes vara relativt orörda av senare tids verksamheter, urskiljdes fem platser (lokal 1-5) för grävning av provschakt inom ramen för en arkeologisk utredning (fig. 2). De fem platserna ligger längs en 1,3 km lång sträcka av E4. Eftersom gång- och cykelvägen var avsedd att läggas direkt intill vägen var den del av arbetsområdet som var tillgänglig 5-10 m bred i för fyra av lokalerna. Undantaget var lokal 2, där en underfart under E4 planerades och gång- och cykelvägen därför skulle ligga i en slinga. Där var arbetsområdet utanför den befintliga E4 som mest upp till 33 m brett. 4

6 Figur 2. Utsnitt ur digitala ekonomiska kartan med utredningsområden i förhållande till bebyggelse och fornlämningar. 5

7 Lokal 1-4 låg på den östra sidan av E4, medan Lokal 5 låg på den västra sidan, invid utfarten av väg 635 från Bälinge. Syftet med utredningen var att klarlägga i vilken omfattning det fanns bevarade fornlämningar inom de fem lokaler, där det fanns indikationer på fornlämningar. Utredningen utfördes som en grävning av provschakt med grävmaskin. Schakt och identifierade lämningar mättes in manuellt, samt beskrevs. En komplettering av inmätningen gjordes senare i samband med den arkeologiska undersökningen inom lokal 2. Utredningsområdet ligger på Uppsalaslätten i den östra delen av Bälinge socken. Det ligger på och i kanterna av en höjdrygg som ingår i Uppsalaåsen. De ligger därmed också i anslutning till Björklingeåns genombrott av Uppsalaåsen. De delar som omfattades av utredningsområdet utgjordes i stor utsträckning av åkermark och i mindre grad av betesmark. Nivåerna varierar mellan 25 och 33 m.ö.h. Utredningsområdet berör yttre delar av ägoområdena för byarna Lytta och Lövsta i Bälinge socken. Avståndet till respektive bylägen är 700 m till Lytta från lokal 1 respektive 300 m till Lövsta från lokal 4 & 5. Byarna har namn av äldre, troligen förhistorisk karaktär med belägg från 1300-talet (tab. 1). Tabell 1. Byarnas äldsta belägg och storlek under 1500-talet (se DMS 1982 s. 57). Bynamn Äldsta form År Gårdsantal Öresland Lytta Lyttum Lövsta Lydistum En jämförelse med äldre lantmäterikartor från 1700-talet över Lytta och Lövsta visar att utredningsområdena vid den tiden utgjordes av betesmark (lokal 1 och 2) och åkermark (lokal 2, 3-5) (fig. 3). Betesmarken är även ursprunget till namnet Lövstalöt. Inom de södra delarna av den nuvarande bebyggelsen i Lövstalöt fanns på 1700-talet en samling torp och backstugor. Ett av torpen låg strax söder om lokal 3, ungefär på platsen för den nuvarande butiken. Den åkermarken inom lokal 2 brukades under 1700-talet av dessa torp. I nära anslutning till de fem lokalerna finns få kända fornlämningar. Mellan lokal 2 och 3 finns fornlämning nr. 402 i Bälinge socken, en fyndplats för en halv skafthålsyxa. 6

8 Figur 3. Historiskt kartöverlägg över omgivningen till utredningsområdena. Underlaget utgörs av storskifteskartor över byarna Lytta och Lövsta från 1759 och

9 Strax norr om lokal 3 finns nr. 32, en rund stensättning (fig. 2). Omkring 150 m väster om lokal 3 finns gravfältet nr. 31. På åsen omkring 350 m öster om lokal 2 har nr. 387 varit belägen, som har undersökts och tagits bort på grund av grustäkt. Från Lövsta finns en skafthålsyxa av sten (SHM 22121) som skall vara upphittad på Fanstalöten, där idag bebyggelsen i Lövstalöt ligger. Gravfältet nr. 387 undersöktes 1966 och bestod av ett mindre gravfält med 2 högar, 2 stensättningar och 4 mindre stensättningar, varav flertalet med spår av brandgravar samt 1 skelettgrav utan synlig markering. I nära anslutning till dessa fanns en skärvstenshög som överlagrade härdar och härdgropar. Fynden i gravarna bestod av en bronsnål, en ring av brons, keramik, brända ben (SHM 29531). En bronsnål i en av stensättningarna kan antyda en datering till bronsålderns mitt eller senare del (Gezelius 1971). I samband med undersökningarna 1966 inlämnades även en holkyxa av brons som hade upphittats några år tidigare vid grustäkt längre norrut på åsen (Gezelius 1971). I närheten, men på Lyttas ägor, undersöktes 1959 en stensättning på åsen. Platsen kan inte lokaliseras exakt, men låg närmare E4 än nr. 387 (se fig 2). Fynden bestod av svärdsskidesbeslag av järn, beslag av järn, hartstätningsbitar och brända ben (SHM 26338). Dateringen bedömdes ligga i den senare delen av förromersk järnålder (Berg 1959). Ett anmärkningsvärt fornlämningskomplex i närheten av utredningsområdet och på den norra sidan av Björklingeån utgörs av gravfälten i anslutning till storhögen Kung Skutes hög och hålvägssystem (nr. 6, 7 & 280). Figur 4. Lokal 1, plan över schakt och arkeologiska objekt. 8

10 Lokal 1 var belägen i den södra sluttningen av höjdryggen där Lövstalöt är belägen. Vid utredningen bestod den av åker som låg i träda och var bevuxen med ogräs som var upp till 1 m högt. Inom lokalen grävdes tre schakt med en total längd om 87 m, en bredd av 1,7 m och en yta av 150 m 2. I schakt 1 och 2 bestod underlaget av lera. I schakt 3 bestod underlaget av sand och där fanns två ytor med kulturlager (A3 & 4) (fig. 4). De hade en utbredning av 17 respektive 24 m. De bestod av svart, sotig myllblandad sand. Det fanns inslag av enstaka skärvstenar, men ben eller bränd lera kunde inte iakttas. Provgropar visade att lagren var upp till 0,25 m tjocka. Läget i den övre delen av sluttningen och att varken ben, bränd lera eller kol kunde observeras i lagren kan tyda på att det mer är frågan om odlingslager, än regelrätta lager på en boplats. På krönet av höjden, med nivåer strax över 30 m.ö.h. var Lokal 2 belägen. Lokalen utgjordes av en nyplöjd åker. Vid en tidigare besiktning hade en löpare hittats i åkermarken. Inom lokalen grävdes fem schakt (4-8) med en sammanlagd längd av 200 m och en yta av 340 m 2. Underlaget i schakten bestod av sand, utom den södra änden av schakt 4, där det fanns lera. I schakt 4 påträffades en överplöjd skärvstenshög (A50) och kulturlager (fig. 5). Norr om denna fanns flera mörkfärgningar. I den östra änden av schakt 7 fanns en härd (A704). Avståndet till skärvstenshögen var 70 m och eftersom inga spår av förhistoriska anläggningar kunde iakttas i schakt 5 och 6 var det troligen fråga om två boplatsytor. Därutöver påträffades lämningar av sentida karaktär som diken och gropar av varierande storlek. Figur 5. Lokal 2, plan över schakt och arkeologiska objekt. Lokal 3 var belägen i en nyplöjd åker i en nordsluttning. Tre schakt (9-11) grävdes med en sammanlagd längd av 90 m och en yta av 153 m 2. Underlaget bestod av sand i den södra högre belägna delen och lera i de norra schakten. I den mittersta delen av schakt 9 fanns ett kulturlager, A5, med en utbredning av 26 m (fig. 6). Lagret bestod av svart, sotig myllblandad 9

11 sand. Det innehöll enstaka skärvstenar, men däremot kunde inte ben eller bränd lera iakttas. Provgropar visade att lagret var upp till 0,35 m tjockt. I likhet med lagren inom lokal 1 kan det vara fråga om odlingslager. Figur 6. Lokal 3, plan över schakt och arkeologiska objekt. Lokal 4 var belägen i tämligen plan betesmark öster om E4 och delvis direkt intill den nerskurna fåran för Björklingeån. Inom lokalen grävdes fyra schakt (12-15) med en total längd av 64 m och en yta av 109 m 2. Underlaget bestod av lera. Inga spår av förhistoriska verksamheter påträffades (fig. 7). Slutligen var Lokal 5 belägen i relativt plan åkermark, på den västra sidan av E4. Fyra schakt grävdes (16-19) med en sammanlagd längd av 69 m och en yta av 117 m 2. Underlaget bestod av lera. I schakt 16 påträffades två härdar (A1 & 2) tätt bredvid varandra (fig. 7). Härdarna var 1,0 m i diameter och innehöll en kraftig packning av skärvsten över ett kol- och sotlager. Tjockleken var 0,1 m. Sammantaget fanns därför lämningar av förhistoriskt ursprung inom fyra av lokalerna, men med mycket varierande omfattning och karaktär. 10

12 Figur 7. Lokal 4 och 5, plan över schakt och arkeologiska objekt. På grund av att utredningen gjordes relativt sent under fältsäsongen kom praxis i fråga om ärendets antikvariska hantering att frångås i vissa avseenden. Detta påverkades av att Vägverket hade meddelat att anläggningsarbetet för gång- och cykelvägen var planerat att inledas under vintern 2001/2002. Detta gällde i synnerhet lokal 2, där en underfart under E4 skulle anläggas. Det var också inom lokal 2 som de mest omfattande arkeologiska lämningarna påträffades. I samförstånd med Länsstyrelsen och Vägverket meddelades resultat och förslag till antikvariska åtgärder, med målet att arkeologiska undersökningar inte skulle försena Vägverkets planerade byggstart. Rapport för utredningen skulle utarbetas i samband med efterarbetet för den arkeologiska undersökningen. Förslaget till fortsatta antikvariska åtgärder innebar att skärvstenshögen och andra boplatslämningar inom lokal 2 skulle bli föremål för en arkeologisk undersökning. Däremot bedömdes de troliga odlingslagren inom lokal 1 och 3 inte behöva undersökas inför utbyggnaden av gång- och cykelvägen. Detta motiverades främst med att enbart enstaka inslag av skärvstenar påträffats i lagren, men inga inslag av ben och bränd lera. Dessutom var den del av arbetsområdet som utgjordes av åkermark i båda dessa fall var åtta m brett, varav nästan en fjärdedel redan hade berörts av schaktet inom ramen för utredningen. En undersökning bedömdes i detta fall därför inte ge någon radikal ökning av kunskap om lagren. Däremot bör de betraktas som fornlämningar och beaktas vid eventuella framtida markarbeten. Härdarna inom lokal 5 bedömdes inte heller behöva undersökas ytterligare. Den del av arbetsområdet som utgjordes av åkermark var upp till fem m bred och inom denna yta gick dessutom både el- och teleledningar. Även i detta fall bedömdes en undersökning inte ge 11

13 någon förändrad bild av fornlämningen. Härdarna kan troligen ses som ytterkanten av en boplats eller en del av verksamhetsyta. Slutligen kan det inte heller uteslutas att det är fråga om några isolerade anläggningar på en i övrigt tom yta. Med anledning av ett bygge av gång- och cykelväg längs med E4 genom Lövstalöt har en utredning med grävning av provschakt utförts av Upplandsmuseet. Inom fem områden fanns indikationer på fornlämning i form av fynd av löpare och skärvsten samt topografiska lägen för boplats. Provschakten visade att det inom lokal 2 fanns en överplöjd skärvstenshög samt andra boplatslämningar. Inom lokal 1 och 3 fanns troliga odlingslager av okänd ålder och inom lokal 5 fanns boplatslämningar i form av två härdar. Lantmäteriakter Lantmäteriverket, Gävle, Lantmäteriakter, Bälinge socken Lytta 1759 storskifte B10-38:1 Lövsta 1767 storskifte B10-39:1 Litteratur Berg, A-M Rapport för undersökning vid Lytta, Bälinge socken, Uppland, (F 2350/59). (Upplandsmuseet). Otryckt rapport. DMS., Det Medeltida Sverige. Band 1 Uppland: 3 Tiundaland: Bälinge, Norunda, Rasbo. O. Ferm, S. Rahmqvist, G.T. Westin. S. Rahmqvist (red). (KVHAA). Stockholm. Gezelius, L., Rapport över undersökningen å Lövsta 3 1, Bälinge socken, Uppland. (Upplandmuseet). Otryckt rapport. Undersökningstyp: Arkeologisk utredning. Orsak till utredningen: Bygge av gång- och cykelväg. Beställare: Vägverket, Region Mälardalen. Plats: Lytta 1:28, 5:1, Bälinge-Lövsta 9:18, 9:16, 10:3. Fältarbetsperiod: 8-9 oktober Projektdeltagare: Per Frölund, Hans Göthberg (projektledare). Upplandsmuseets diarienummer: Upplandsmuseets projektnummer: 886. Länsstyrelsens beslutsdatum och diarienummer: 12 september 2001, dnr

14 Id Typ Storlek LOKAL 1 Schakt 1, längd 14 m, area 24 m 2. Schakt 2, längd 14 m, area 24 m 2. Schakt 3, längd 59 m, area 100 m 2. A3 Kulturlager 13,5x1,7 m A4 Kulturlager 24,5x1,7 m LOKAL 2 Schakt 4, längd 98 m, area 167 m 2. A50 Skärvstenshög 12x1,7 m Schakt 5, längd 21 m, area 36 m 2. Schakt 6, längd 29 m, area 49 m 2. Schakt 7, längd 36 m, area 61 m 2. A704 Härd 1,0x0,55 m Schakt 8, längd 16 m, area 27 m 2. LOKAL 3 Schakt 9, längd 59 m, area 100 m 2. A5 Kulturlager 26x1,7 m Schakt 10, längd 14 m, area 24 m 2. Schakt 11, längd 17 m, area 29 m 2. LOKAL 4 Schakt 12, längd 14 m, area 24 m 2. Schakt 13, längd 18 m, area 30 m 2. Schakt 14, längd 11 m, area 19 m 2. Schakt 15, längd 21 m, area 36 m 2. LOKAL 5 Schakt 16, längd 36 m, area 61 m 2. A1 Härd 1,0x1,0 m A2 Härd 1,0x1,0 m Schakt 17, längd 11 m, area 19 m 2. Schakt 18, längd 8 m, area 14 m 2. Schakt 19, längd 14 m, area 24 m 2. 13