15 FÖRSLAG FÖR BÄTTRE

Transkript

1 15 FÖRSLAG FÖR BÄTTRE HÄLSA I VÄSTRA GÖTALAND Rapport från den moderata regionfullmäktigegruppens hälsopolitiska arbetsgrupp

2 Moderaterna i Västra Götalandsregionen Torget Residenset Vänersborg förslag för bättre hälsa i Västra Götaland - Rapport från den moderata regionfullmäktigegruppens hälsopolitiska arbetsgrupp. Ansvarig för rapporten i den moderata regionstyrelsegruppen: Marith Hesse, marith.hesse@vgregion.se Grafisk form: Mattias Zackrisson Foto (där inget annat anges): Västra Götalandsregionen Tryck: Ej fastställt

3 Innehåll Bättre hälsa i Västra Götaland Egenmakt central för människors hälsa Politikens roll Vikten av breda och tidiga insatser 15 områden där VGR kan förbättra hälsoläget 1. Krafttag mot psykisk ohälsa 2. Tillgängliga ungdomsmottagningar 3. Familjecentraler, BVC och förskolor 4. Aktivt arbete för äldres hälsa 5. Forskning och utveckling för bättre hälsa 6. Friskvårdspeng för regionanställda 7. Instiftande av hälsopris 8. Inför ett regionalt barnhälsoindex 9. Arbetsgemenskap för fler 10. Gäststudenter vid naturbruksgymnasier 11. Krav på motprestation för idrottsföreningar 12. Låt Hälsolyftet inspirera fler 13. Ökad fysisk aktivitet bland barn och unga 14. Livsstilsförändring på recept 15. Kultur för fler barn och unga Om arbetsgruppen

4 Rapport från den moderata regionfullmäktigegruppens hälsopolitiska arbetsgrupp Bättre hälsa i Västra Götaland Vi moderater vet att en bättre hälsa kräver ett brett samarbete i hela samhället. Med det som utgångspunkt behöver politiken bli tydligare. Genom att ha ett hälsopolitiskt perspektiv när beslut fattas kan hälsoläget i befolkningen förbättras. Samtidigt är det viktigt att inte i all välmening minska människors egenmakt, den är nämligen grundläggande för hälsan. Västra Götalandsregionen har ett grundläggande uppdrag i att bidra till god hälsa i hela befolkningen. Hälsa och välmående handlar om individens hälsotillstånd, den upplevda hälsan fysiskt och psykiskt. Att anse sig ha en god hälsa innebär inte alltid att man är fri från sjukdom eller handikapp. På samma sätt som att vara fri från medicinsk sjukdom inte alltid upplevs som god hälsa. Folkhälsa avser hälsoläget i en grupp. Vi gör inte med denna rapport anspråk på att heltäckande definiera hälsobegreppet eller problematisera runt alla dess delar. Vi vill peka ut en riktning för hur vi tillsammans kan skapa ett hälsosammare Västra Götaland för alla. En riktning, som utgår från att uppdraget gäller att skapa förutsättningar för att människor ska ta eget ansvar och fatta egna kloka beslut. Mycket betydelsefullt hälsofrämjande arbete sker på kommunal nivå, denna rapport fokuserar däremot på Västra Götalandsregionens roll. 4

5 Egenmakt central för människors hälsa 15 FÖRSLAG FÖR BÄTTRE HÄLSA I VÄSTRA GÖTALAND Möjligheten att påverka sitt eget liv har stor betydelse för individens uppfattning om sin hälsa. Egenmakten, möjligheten att påverka och en känsla av sammanhang. Att bibehålla och utveckla den arbetslinje som Moderaterna tillsammans med allianspartierna återinfört i svensk politik är därmed av mycket stor betydelse för hälsoutvecklingen i samhället. Samtidigt är det viktigt att påpeka att människor kan vara vid god hälsa utan att vara en del av arbetsmarknaden. Arbetslinjens stora betydelse pekar också på ett viktigt problem som alla politiker står inför i arbetet för en bättre hälsa. På vilka grunder kan politiken gå in och styra människors livsval? Om politiken går in, riskerar egenmakten att minska och ersättas av ökad vanmakt. Folkhälsoinsatser kan ur den synvinkeln bli kontraproduktiva. Det kan exempelvis vara frestande för en ivrig politiker att förbjuda sådant som anses vara dåligt för hälsan. Men en bättre folkhälsa eller hälsa är i grunden knappast möjligt att tvinga fram eftersom tvånget i sig troligen också medför ökad vanmakt. Bild: Rörelse och motion är viktigt för hälsan, men betydelsen av egenmakt är också central. 5

6 Rapport från den moderata regionfullmäktigegruppens hälsopolitiska arbetsgrupp Politikens roll Statens Folkhälsoinstitut beskriver att folkhälsoarbete innefattar planerade och systematiska insatser för att främja hälsa och förebygga sjukdom. En uttalad avsikt är att påverka faktorer (frisk-, skydds- och risk-) och förhållanden (struktur och miljö) som bidrar till en positiv hälsoutveckling på befolkningsnivå. Insatserna kan vara samhälls- och/eller grupp- respektive individinriktade. Det är av stor vikt att de hälsoinsatser som görs är vetenskapligt underbyggda, följs upp och utvärderas. Bestående god hälsa skapas av enskilda människors kloka val i vardagen och sällan genom stora och ofta tillfälliga projekt eller kampanjer. Hälsoprojekt kan oftare vara framgångsrika om de har ett underifrån- eller individperspektiv. Många engagerade folkhälsovetare påpekar ofta att det svåraste är att nå dem som har det största behovet av hälsoinsatsen. Ett tydligt exempel är återigen potentiellt arbetsföra personer som står långt ifrån arbetsgemenskapen. Dessa personer lever inte sällan i ett sämre hälsotillstånd men är samtidigt svåra att nå genom vad som dessvärre kan riskera att bli trubbiga hälsoinsatser. Vikten av breda samarbeten och tidiga insatser Ett främjande och förebyggande arbete är centralt och bidrar till en långsiktig lönsamhet för vår region. Forskning visar att tidiga insatser har avgörande betydelse för hur individens hälsa utvecklas. Därför bör detta särskilt prägla regionens arbete för en bättre hälsa. I budgetmotionen fastslås också att folkhälsoarbetet ska syfta till att främja hälsa och att underlätta för individen att genom hela livet göra kloka och hälsosamma val för att uppnå en god hälsa. Ett framgångsrikt folkhälsoarbete kännetecknas bland annat av ett hälsofrämjande synsätt och av samverkan mellan olika aktörer. Kommunerna i Västra Götaland och regionen måste bli bättre på att i praktiken genomföra projekt som är vetenskap ligt bevisat framgångsrika. Betydelsefullt är också att aktivt söka samarbetspartners i civilsamhället. 6

7 15 FÖRSLAG FÖR BÄTTRE HÄLSA I VÄSTRA GÖTALAND 15 områden där Västra Götalandsregionen kan förbättra hälsoläget Trots att Västra Götalandsregionens kärnverksamhet utgörs av hälsooch sjukvård är det inte alltid helt lätt att definiera de mer renodlade hälsoinsatserna. Nedan listar vi 15 områden där förbättringspotential finns och där Västra Götalandsregionen har en tydlig roll. 1. Krafttag mot psykisk ohälsa Psykisk ohälsa är ett mycket viktigt prioriteringsområde. Vi ser att den psykiska ohälsan oroväckande nog ökar, inte minst bland barn och unga. Tidig upptäckt av och insatser mot psykisk ohälsa är betydelsefullt. Elevhälsan spelar en central roll. Moderaterna har gång på gång tryckt på vikten av att regionen bättre än idag stöttar elevhälsan. Inom skolan kan så väl psykisk ohälsa som annan problematik, exempelvis missbruk tidigt upptäckas. Vi menar bland annat att det behövs särskilda team som kan bistå med kompetens om att upptäcka signaler på begynnande psykisk ohälsa samt vård och hälsa hos yngre personer. Det handlar dels om att hjälpa elevhälsan att bli bättre på det förebyggande och främjande arbetet och dels om att bättre och snabbare kunna sätta in rätt resurser tidigt. Att i högre utsträckning än idag använda internet i både informations- och vårdsyfte är ett naturligt steg. Exempel finns bland annat inom KBT-behandlingar. Tidig upptäckt av och insatser mot psykisk ohälsa är betydelsefullt. 7

8 Rapport från den moderata regionfullmäktigegruppens hälsopolitiska arbetsgrupp Regionen behöver se över tillgängligheten så att öppetiderna är anpassade till ungdomars skolgång, arbete och fritidsvanor. Som en del i det bör ett särskilt ett kompetenscenter kring psykisk ohälsa bland barn och unga bör inrättas av Västra Götalandsregionen. Centret ska kunna stötta både den egna regionens personal och personal från andra regioner. 2. Förbättra tillgängligheten vid ungdomsmottagningarna Alla ungdomar i Västra Götaland bör ha tillgång till en ungdomsmottagning. Mottagningarna bör ha öppettider som gör det möjligt för ungdomar att komma på obokade besök. Regionen behöver se över tillgängligheten så att öppettiderna är anpassade till ungdomarnas skolgång, arbete och fritidsvanor. Detta är betydelsefullt inte bara för att tidigt upptäcka psykisk ohälsa, utan även för att bemöta missbruksproblematik, våld i nära relationer och sexuellt överförbara sjukdomar. Utökat samarbete mellan kommunerna skulle skapa bättre förutsättningar för ungdomsmottagningarna i regionen att erbjuda stöd på lika villkor och utveckla likvärdiga riktlinjer, mål och resurser. 3. Familjecentraler, BVC och förskolor Barnhälsovården ingår i vårdvalssystemet och är reglerad av Krav- och kvalitetsboken (KoK) samt är organiserad i form av Barnavårdscentral (BVC) eller som en del av en familjecentral. Enligt KoK-boken ska också BVC i sitt arbete utgå från ett folkhälsoinriktat och psykosocialt perspektiv genom att förebygga fysisk och psykisk ohälsa, upptäcka och identifiera fysisk, psykisk och social ohälsa hos barn i förskoleåldern samt förebygga risker i barnets närmiljö. KoK-boken ställer även krav på samverkan med kommuner men gällande förskolan sträcker det sig till att omfatta samverkan i frågor som berör hygien och smittskydd. Uppdraget kan med fördel och enkelhet utvidgas, rimligtvis genom ett tydligare och bredare samarbete mellan BVC och förskolor i kommunerna runtom i Västra Götalandsregionen. Det är också betydelsefullt att fortsätta att utveckla regionens del familjecentralskonceptet till lokala förutsättningar och behov. Det behövs strategier för kontinuitet i arbetet kring familjerna och en stärkt föräldraroll. 8

9 4. Aktivt arbete för äldres hälsa 15 FÖRSLAG FÖR BÄTTRE HÄLSA I VÄSTRA GÖTALAND Glädjande nog fortsätter medellivslängden sakta men säkert att öka. Att arbeta aktivt med den äldre delen av befolkningens hälsa blir viktigare och viktigare. Ytterst handlar det om förbättrad livskvalité även kring livets senare år. Västra Götalandsregionen kan bidra aktivt i det förebyggande arbetet mer än idag. Som ett exempel kan nämnas att de offentligt drivna vårdcentralerna i regionen kommer att införa konceptet seniorhälsan. Det är intressant och bör följas nära. 5. Forskning och utveckling för bättre hälsa Det finns mycket forskning kring hälsa och folkhälsa. Västra Götalandsregionen behöver flytta fram sina positioner inom området med en tydligare koppling mellan vår egen verksamhet och forskningen. Ett sätt skulle vara att regionen medverkar till att en professur i hälsa och tillväxt tillkom vid något av lärosätena i Västra Götaland. Att stärka kopplingen mellan hälsa och regional tillväxt är betydelsefullt. Det är också viktigt att utveckla system för att mäta och följa upp effekter av implementerade åtgärder och hur hälsan utvecklas. 6. Friskvårdspeng för regionanställda Stora delar av arbetsmarknaden inser värdet av förebyggande satsningar på arbetstagarnas hälsa. Det är många gånger en konkurrensfördel, skapar nöjda anställda och kan påverka både produktiviteten positivt och minska sjukskrivningarna. Att få fler friska medarbetare i vården och i omsorgen är viktigt inte minst ur ett jämställdhetsperspektiv. Det handlar också om att mer aktivt arbeta med arbetsmiljöfrågorna. På sikt borde det vara rimligt att låta regionanställda ta del av friskvårdspengen utan krav på egen ekonomisk motprestation. Detta kan till en relativt låg kostnad uppmuntra många av våra anställda att ta fler egna initiativ kring sin egen hälsa. Det är viktigt att uppmuntra våra anställda att fler egna iniativ kring sin egen hälsa. 9

10 Rapport från den moderata regionfullmäktigegruppens hälsopolitiska arbetsgrupp Bild: Utdelning av stipendium för handikappidrott i regionfullmäktige. Västra Götalandsregionen delar ut flera priser och stipendier varje år. Regionen har ett grundläggande uppdrag i att bidra till god hälsa i hela befolkningen, trots det saknas ett särskilt hälsopris. 7. Instiftande av Västra Götalandsregionens hälsopris Regionen delar idag ut en rad olika priser, exempelvis kultur- eller miljöpriser, ofta i samband med regionfullmäktiges sammanträden. Däremot delas inte något hälsopris eller stipendium ut på motsvarande sätt. Ett hälsopris och stipendium skulle syfta till att lyfta fram inspirerande exempel, uppmuntra nyskapande och gränsöverskridande åtgärder som på ett positivt sätt påverkat hälsan och till att sätta Västra Götalandsregionen på kartan. 8. Inför ett regionalt barnhälsoindex En sammanhållen bild av barns hälsa och ohälsa samt deras bestämningsfaktorer, kan tillskapas genom införande av ett regionalt barnhälsoindex. Det skulle skapa förutsättningar för en bättre ledning för preventiva insatser, likväl som promotiva. Ett sådant index skulle också vara ett viktigt verktyg för uppföljning av hälsoinsatser riktade till barn och unga. 10

11 9. Arbetsgemenskap för fler 15 FÖRSLAG FÖR BÄTTRE HÄLSA I VÄSTRA GÖTALAND Arbete och delaktighet i samhället är betydelsefullt för hälsan. Regionens samarbete med organisationer som arbetar för att öka välfärden och samtidigt bryta utanförskapet och arbetslösheten är därför betydelsefullt för befolkningens hälsa. Det är viktigt att använda de resurser som finns för att slussa ut människor i samhälls- och arbetsliv och ge dem möjligheten att skapa sig ett bra liv med en god hälsa. 10. Gäststudenter vid regionens naturbruksgymnasier Västra Götalandsregionen driver idag ett antal gymnasieskolor med naturbruksinriktningar. Samarbetsprojekt mellan regionens naturbruksgymnasier och gymnasieskolor i socialt utsatta stadsområden bör uppmuntras. Dessa kan exempelvis syfta till att elever bereds möjlighet att ägna studietid vid regionens skolor i anslutning till sommarens studieuppehåll. Miljöombytet och naturupplevelsen kan vara betydelsefullt för ungdomar med hög risk för en mindre gynnsam hälsoutveckling. 11. Förbättrad samverkan med föreningar Västra Götalandsregionen delar varje år ut stora bidrag till föreningar runtom i Västra Götaland. Många idrottsföreningar ägnar sig redan idag åt att bistå med träning för barn eller ungdomar med särskilda behov eller öppnar sig för prova-på-dagar. Regionen bör i möjligaste mån bli bättre på att stödja dessa och andra föreningar som riktar sig till barn och unga som av olika skäl riskerar att hamna utanför ett aktivt föreningsliv. 12. Låt Hälsolyftet inspirera fler Hälsolyftet är ett hälsofrämjande utvecklingsarbete inom primärvården på Hisingen i Göteborg. Syftet med Hälsolyftet är att fånga upp livsstilsrelaterade problem bland alla sökande på vårdcentralen, ge bättre struktur och kunskap i det förebyggande och främjande arbetet samt utveckla tvärdisciplinärt samarbete både inom primärvården och utåt mot andra aktörer i kommun och samhälle. Resultaten har varit gynnsamma och Hälsolyftet som koncept bör kunna appliceras på fler håll i regionen. Det vore önskvärt att erbjuda elever från andra gymnasieskolor möjlighet att ägna studietid vid regionens naturbruksgymnasier i anslutning till sommaren. 11

12 Rapport från den moderata regionfullmäktigegruppens hälsopolitiska arbetsgrupp 13. Ökad fysisk aktivitet bland barn och unga Ökad rörlig, inte minst bland barn och unga, är enligt forskningen betydelsefullt för den framtida hälsostatusen. Det finns en rad intressanta projekt runtom i Västra Götaland som bidragit med hälsofrämjande och förebyggande insatser mot livsstilsrelaterad ohälsa hos barn och unga. Det finns också samverkansprojekt där idrottsföreningar och skolor tillsammans förebygger och motverkar övervikt hos ungdomar och ge starkare benstomme, förbättrad motorik och lägga grunden till goda vanor och en hälsosam livsstil. Bland dessa projekt kan nämnas Hälsoraketen i Partille, med bakgrund i EU-projektet IDEFICS, och RUN-projektet (Rörlig Ungdom Nu) i Göteborg. Båda nämnda projekt har utvärderats vetenskapligt och visat goda resultat. Västra Götalandsregionen kan ta en mer aktiv del för att stödja dessa projekt. Motion på recept har blivit vanligare och vanligare. Konceptet bör utökas till att även omfatta en bredare livstilsförändring. 14. Livsstilsförändring på recept Idag finns Fysisk aktivitet på recept (FaR) vilket är bra men det är inte ovanligt att även andra insatser behövs för att ändra en människas rutiner för ett mer hälsosamt liv. Det är viktigt att ta ett samlat grepp för sin hälsa, kan med fördel gälla hela familjen då det inte är ovanligt att en ohälsosam livsstil förs över från föräldrar till barn. Att på försök införa det något bredare livstilsförändring på recept vore därför intressant. 12

13 15. Kultur för fler barn och unga 15 FÖRSLAG FÖR BÄTTRE HÄLSA I VÄSTRA GÖTALAND Göteborgssymfonikerna AB och Göteborgsoperan AB är två av regionens helägda bolag och dessutom nationellt och internationellt välkända aktörer inom kulturområdet. Tillsammans med andra av regionens kulturverksamheter och lokala aktörer står dessa för en infrastruktur som kan möjliggöra för flera barn och unga att möta kulturen. Ur ett hälsoperspektiv kan detta vara betydelsefullt för barn och ungdomar som idag växer upp i utanförskapsområden där de kulturella upplevelserna inte sällan är fåtaliga. Fler barn behöver få tillgång till kulturella upplevelser. 13

14 Rapport från den moderata regionfullmäktigegruppens hälsopolitiska arbetsgrupp Om arbetsgruppen Den moderata fullmäktigegruppen i Västra Götalandsregionen tillsatte i mars 2012 en arbetsgrupp med hälsopolitiskt fokus. Gruppens uppgift har varit att genomföra ett lokalt politikutvecklingsarbete inom hälsoområdet. Enligt direktiven från den moderata regionstyrelsegruppen skulle gruppen i sitt arbete främst ta sina utgångspunkter kring Västra Götalandsregionens egna kompetensområden. Arbetsgruppens sammansättning har sett ut enligt följande. Regionstyrelsegruppens representant: Marith Hesse Kristina Holmgren, Susanne Aronsson DeKinnaird, Johan Fält, Ingrid Jarlsson, Kent Hansson, Nils-Erik Wangler och Elisabet Stålarm. Mattias Zackrisson, pol sek, har fungerat som gruppens sekreterare. 14