Siffror i korthet kr. Insamlade gåvor och testamentsgåvor kr. Utdelade medel 17. Antal beviljade ansökningar kr

Transkript

1 Årsredovisning 2015

2 Siffror i korthet kr Insamlade gåvor och testamentsgåvor kr Utdelade medel 17 Antal beviljade ansökningar kr Eget kapital Verksamhetsintäkter Gåvor Testamentsgåvor Återbetalda ej i anspråkstagna anslag Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader

3 Ordföranden har ordet Insamlingsstiftelsen Njurfonden har grundats gemensamt av patientföreträdare och medicinsk profession inom njurvårdens nätverk. Stiftelsen innehar en bred och djup kompetens inom sitt verksamhetsområde genom sina fyra huvudmän Njurförbundet, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening. Det är glädjande att stiftelsens kapital ökat kraftigt under 2015, främst genom ett arv om cirka 16 miljoner kronor som testamenterades av Erik Frennesson i Mariestad. Den övriga insamlingsverksamheten har tillfört stiftelsen över 3 miljoner kronor, vilket är ett positivt resultat över förväntan. Genom det stora kapitaltillskottet kunde stiftelsen dela ut hela 3 miljoner kronor till viktig njurforskning under Njurforskning räknas ännu inte till de strategiska forskningsområdena, trots att omkring svenskar lever genom dialys eller en transplanterad njure. Cirka har mycket grav njursjukdom och ytterligare till har en uttalad njurpåverkan. Njursvikt klassas ännu inte som en folksjukdom. Detta vill Njurfonden förändra genom påverkan och upplysning om njursjukdomar. Vi vill också satsa stora resurser på livsviktig forskning som gagnar njursjuka. Behovet av forskningsmedel är långt mycket större än de anslag som idag tillförs njurforskningen. För att uppnå behovet krävs ett årligt tillskott av omkring 100 miljoner kronor. Vi har kommit en liten bit på väg och målet är att Njurfonden på sikt ska kunna bidra med betydligt större forskningsanslag och räknas som jämbördig med övriga stora forskningsfonder. Innehåll Siffror i korthet... 2 Vi väntar på forskningen... 4 Njurfonden ger utdelning Forskare berättar Förvaltningsberättelse Resultaträkning Balansräkning Tilläggsupplysningar Revisionsberättelse...22 Håkan Hedman Ordförande i Njurfonden Medicine hedersdoktor

4 Vi väntar på forskningen När får vi med njursjukdom en egen gala? 4

5 Vi väntar på forskningen Anna sökte hjälp från det att hon var nio år. Men det skulle ta sju år av sjukdom och försök att få hjälp innan hon fick sin diagnos: mikroskopisk polyangit en kronisk sjukdom som i första hand hade angripit hennes njurar. När jag var nio år drabbades jag av svåra magsmärtor. Skolsyster trodde det handlade om stressmage eftersom mina föräldrar var skilda. Det enda jag fick göra var att skriva en magdagbok. Men mina problem avtog inte. Magsmärtorna tilltog, jag var trött, fick en massa konstiga infektioner i kroppen och som elvaåring dessutom svår axelvärk. Det tog hela sju år innan jag fick min diagnos, sju år av ideliga besök hos skolsyster och läkare på olika vårdcentraler och akutmottagningar innan jag fick min diagnos. Det känns helt galet när jag tänker på att det hade räckt med ett enkelt blodprov för att upptäcka att jag var njursjuk. När jag väl fick min diagnos i december 2007 började de behandla mig med cellgifter och kortison. Jag blev lite bättre och kunde trappa ner medicineringen men efter ett tag fick jag ett kraftigt återfall av min sjukdom. Sommaren 2010 fick jag akut njursvikt och njurarna la av så gott som helt. Att börja i bloddialys var tufft och jag fick svår migrän av behandlingen. Efter ett tag fick jag testa att gå över till buk dialys, men den varianten fungerade inte på mig eftersom det visade sig att jag har för liten bukhinna. Istället satte de mig i bloddialys HDF vilket är en mycket effektivare dialysmetod än den jag först gick i. Dessvärre blev jag ohyggligt trött av behandlingen och fick muskelkramper. Jag började kräkas, och vid ett tillfälle stannade till och med mitt hjärta. Om det berodde på biverkningarna från dialysen, på mitt otroligt höga blodtryck eller alla mina andra felaktiga värden, kunde läkarna inte svara på. Som du förstår kändes livet becksvart. Har man under 15 procents njurfunktion kvar, blir man utredd för transplantation. Min njurfunktion låg nu på 1 procent. I detta läge hade jag valet att antingen sätta upp mig i transplantationskön eller att skaffa fram en donator på egen hand. Min pappa kunde inte hjälpa mig eftersom han tidigare hade haft njurcancer och bara hade en njure kvar. Min mamma utreddes, men hennes njure passade inte. Däremot visade sig min plastmamma ha en njure som passade perfekt. Hon hade varit som en mamma för mig sedan jag var liten och för henne var det ingen tvekan. Efter ett och ett halvt år i dialys blev jag transplanterad. Att få en ny njure blev inte guld och gröna skogar som jag hade hoppats. Min nya njure blev inflammerad, jag fick svåra biverkningar av medicinerna och mådde fysiskt dålig efter transplantationen i tre och ett halvt år. Faktum är att jag fort - farande har problem efter den. De immunhämmande läkemedlen ledde till cellförändringar i bland annat livmoder tappen. Det betyder att jag antagligen aldrig kommer att kunna bli med barn. Beskedet kom som en chock. Jag fick ångest och gick in i en depression. Den har jag nu haft i tre år om inte längre, och jag kommer nog aldrig ur den helt även om det har blivit bättre. Jag får fortfarande mycket ångest så fort jag känner mig sjuk eller tänker på framtiden. Jag börjar må bättre, men jag får se hur länge det håller i. Jag är halvtidssjukskriven och jobbar som hästskötare och stallvärdinna och hoppas kunna starta en fritidsgård här vid stallet. När jag inte är i stallet försöker jag studera så gott det går. Jag missade ju nästan hela gymnasiet. Givetvis funderar jag över hur länge min nya njure kommer att hålla och vad som händer den dagen när jag behöver en ny. Min nya njures kapacitet har minskat 28 med 13 procent sedan jag fick den, så jag hoppas att jag slipper allvarliga skov och att det händer något inom tabletter om dagen forskningen. Jag hoppas på skonsammare behandlingsmetoder för min sjukdom. Effektiva mediciner ger, men tar också mycket av dig. Som det är nu tar jag 28 tabletter om dagen. Jag hoppas också på stamcellsnjurar men min största dröm är ett botemedel mot min sjukdom. För mig verkar svåra kroniska sjukdomar värre än exempelvis de flesta cancerformer. I mitt fall vet jag att jag aldrig kommer att kunna bli botad. När jag tittar på Nej till cancer -galan på teve är det många tankar som flyger genom huvudet. Cancerforskningen får jättemycket pengar vilket är fantastiskt. Men när kommer vi med kroniska sjukdomar eller njursjukdomar uppmärksammas? När får vi en egen gala? Våra sjukdomar är mycket vanligare än man tror. Anna Cagner, 24 år Mikroskopisk polyangit (MPA) tillhör de så kallade vaskulitsjukdomarna som kännetecknas av inflammation i kärlväggarna. MPA angriper framför allt njurarna men även lungorna kan drabbas. Vanliga symtom är mag-tarmproblem, feber, trötthet, ledvärk, muskelvärk, hudutslag, domningar och svaghet i någon kroppsdel på grund av att nerverna blir inflammerade. Utan snabb behandling med framför allt antireumatiska läkemedel risker man bestående skador på angripna organ. MPA är lika vanligt bland kvinnor som män och debuterar vanligen i medelåldern även om såväl små barn som mycket gamla kan drabbas. Varför MPA uppstår vet forskarna ännu inte. Sjukdomen är varken ärftlig eller smittsam och drabbar cirka 36 svenskar årligen. 5

6 Vi väntar på forskningen Pontus lever tack vare forskningen Ishockey, innebandy och fotboll När man träffar Pontus förstår man inte vilken resa han har varit med om. Född utan fungerande njurar lever han idag som vilken nioåring som helst. Men vid födseln var det långt ifrån självklart. Pontus låg på tvären i magen och hade knappt något fostervatten, säger mamma Kristina. Läkarna letade efter hans njurar med ultraljudet, den ena läkaren såg bara den vänstra njuren medan den andra bara såg den högra. Deras samlade bedömning var att det var bäst att snitta mig snarast möjlig, det vill säga två veckor före beräknad tid. När Pontus var förlöst såg allt bra ut. Visserligen saknades en njure, men kreatininvärdet, som indikerade om njuren fungerade som den skulle, var bra. Men Pontus gick upp i vikt på tok för snabbt. Inom fem dagar vägde han 900 gram mer än vid födseln. Läkarna tog ett nytt kreatininprov och nu visade det ett skyhögt värde. Pontus hade tydligen haft med sig mina värden vid födseln och nu samlade han på sig en massa vatten. Det kom som en chock och samma kväll opererade de in den första katetern för påsdialys. Påsdialysen fungerade sådär. Hålen i slangen täpptes till och de fick byta slang. Några veckor senare hade även den täppts till och Pontus var nu så svullen att han inte fick upp ögonen. 6

7 Vi väntar på forskningen Han fick läggas i respirator samtidigt som en av hans lungor kollapsade. Men efter tre månader och lika många slangbyten gick det bättre och vi fick vi åka hem. Att få hem Pontus var oerhört skönt men samtidigt jobbigt. Han fick ligga i påsdialys från klockan åtta på kvällen till klockan åtta på morgonen. Därför började Pontus pappa att utreda sig som eventuell donator och efter tre månader stod det klart att de matchade varandra. Pontus transplanterades när han bara sprutor per dygn var ett år och tre veckor gammal. Det var då han vägde tio kilo, gränsen för när det är möjligt att få en ny njure från en vuxen människa. Transplantationen gick bra. Visserligen var medicineringen som följde tuff med sprutor per dygn med flytande medicin som gavs via sond, men när den mest kritiska fasen var över kunde nedtrappningen börja. Idag tar Pontus bara två mediciner på morgonen och en på kvällen i tablettform. Och eftersom han bara bar på en missbildning vid födseln och inte har någon sjukdom som angriper njurarna tror och hoppas vi att han ska kunna leva med sin nya njure i många år framöver. Det viktiga är förstås att han fortsätter att ta sina mediciner och inte börjar slarva som en del gör när de kommer upp i tonåren. Tabletterna och att behöva svara alla frågvisa barn vad det är för ärr han har på magen, är det enda han tycker är jobbigt. Därför passade jag på att berätta om ärren när de pratade om kroppen i skolan, så nu undrar de inte längre. För övrigt är vi tacksamma över den vård och det bemötande som Pontus har fått. Hade Pontus fötts för år sedan hade han förmodligen inte levt idag. Dessvärre är jag rädd att samhället kan ha nått en brytpunkt där man inte har råd att erbjuda den bästa sjukvården längre. Det är neddragningar överallt och de nya medicinerna som kommer blir ofta för dyra för att de sjuka ska få dem. Ändå hoppas jag på nya och bättre mediciner som samtidigt är skonsammare mot kroppen. Men utvecklingen går långsamt och jag kan bli trött på att njursjukdom inte syns och uppmärksammas i samhället. Dialys bryter ner kroppen och gör att njur - sjuka åldras och dör i förtid. Därför måste njurforskningen få mer pengar. Dessutom hoppas jag att vården blir bättre på att upptäcka njursjukdom på ett tidigt stadium. Var tionde svensk är drabbad. Njursjukdom är sjukt vanligt. Kristina Andersson Holgersson, mamma till Pontus 9 år. Ensidig renal agenesi/tvåsidig renal agenesi (utebliven bildning av en resp. två njurar) Fostervattnet bildas till största delen av fostrets urin. Om det inte finns något vatten, eller om mängden är liten, kan det bero på att njurarna är missbildade, svårt sjuka eller saknas. Att födas utan en fungerande njurfunktion, med bara en njure eller helt utan njurar är vanligare bland pojkar än flickor. Ungefär 1 av personer föds med bara en njure medan cirka 1 av föds med ingen njure alls. Eftersom uppskattningsvis 40 procent av alla foster utan njurar inte överlever fram till förlossningen är kejsarsnitt före beräknad nedkomst vanligt. Om inga andra allvarliga sjukdomar eller missbildningar förekommer kan deras liv oftast räddas genom dialys och eventuell transplantation. 7

8 Vi väntar på forskningen För mig är transplantationsproblemen långt ifrån lösta. 8

9 Vi väntar på forskningen Maria var tio år och gick i fjärde klass när hemtele fonen ringde. Det var skolsköterskan som hävdade att hon hade råkat förstöra hennes urinprov och att hon därför behövde ett nytt. Marias mamma tyckte det lät konstigt och fick obehagskänslor av samtalet. Det var något som var fel. Efter ett förnyat urinprov kallades jag till skolläkaren som sa att jag troligtvis hade drabbats av diabetes. Det dröjde några veckor innan jag fick komma sjukhuset där det visade sig att jag både hade socker och äggvita urinen. Men det var fler värden som var konstiga. Det handlade om mina njurvärden. Trots att mina värden inte var bra, kände jag mig inte dålig. Läkaren sa att det troligtvis skulle ta 10, 20 eller 30 år innan det var någon fara, men efter bara ett och ett halv år började jag kräkas på morgnarna. Min tillväxt hade också börjat stanna av på grund av njursjukdomen och de tillväxthormoner som fanns på den tiden kunde ge tråkiga biverkningar. För att minska belastningen på mina dåliga njurar sattes jag på lågproteindiet vilket innebar max 20 gram protein per dag. Jag levde nästan uteslutande på fett, socker, specialskorpor från apoteket, protein fria makaroner och konserverad frukt, vilket var skit. Dessutom började jag bli rädd för att behöva gå i dialys. Hoppet stod till om jag kunde få min pappas ena njure. Min mamma var inte riktigt frisk och hade inte så många år kvar att leva, skulle det senare visa sig. Torsdagen den 21 januari 1982 fick jag min pappas ena njure. Operationen gick jättebra och känslan var fantastisk. Men efter en vecka kom första avstötningen och jag fick mängder av kortison. Sex månader senare hade jag haft sju avstötningar och nu vågade läkarna inte ge mig mer kortison. Jag var svullen, immunförsvaret gick på högvarv och njuren fick opereras ut. Nu hade min njursjukdom gått så långt att jag fick börja med påsdialys. Även om jag till en början mådde illa av påsdialysen, funkade den hyfsat. Men plötsligt efter ett halvår började det läcka dialysvätska från bukhålan ut i kroppen och jag hamnade på hjärtintensiven. Det var dags för bloddialys. Att gå i bloddialys var tärande. Det var också svårt att leva ett normalt liv, träffa kompisar, gå i skolan och allt det där. Därför blev jag väldigt glad när jag efter fyra års väntan äntligen fick min andra njure, denna gång från en avliden donator. Själva transplantationen gick bra, men nästan direkt fick jag en kraftig avstötning, hög feber, blev svullen och öm över njuren. Efter tio dagar var kirurgerna tvungna att operera ut den och jag hamnade åter i bloddialys samtidigt som jag sattes upp på väntelistan igen. Den här gången skulle jag få vänta betydligt längre. Efter tolv års väntan kom så äntligen telefonsamtalet. De hade hittat en njure som skulle passa mig. Men transplantationen gick inte riktigt som planerat. Njuren startade inte och jag blev helt knäckt. Läkaren försökte inge hopp och tänk vad förvånad jag blev: efter fem dagar satte njuren igång och jag kunde kissa! Jag kissade jättemycket. Det var en så fantastiskt känsla att kunna kissa igen efter 12 år att den knappt går att beskriva. Och trots att jag nu hade byggt upp så mycket antikroppar efter mina tidigare transplantationer, stöttes den nya njuren inte bort. Att gå tillbaka till dialys vid den här tiden, det fanns bara inte. Skulle den nya njuren sluta fungera tar jag livet av mig, tänkte jag. Därför känner jag idag tacksamhet över att den nya njuren fungerade i över sex år, där jag under flera år kände mig som en fri människa. Jag kunde äta och dricka som jag ville, träffa killar och åka dit jag ville utan att vara bunden vid en dialysmaskin. Det kan jag inte längre. Idag är jag inne i dialysmönstret igen och kan bara dricka en halv liter vätska per dygn och måste tänka på vad jag äter. Jag har även svårt att gå och har ständig värk i ben och fötter till följd av de biverkningar som jag fick av medicinen man bytte till i ett försök att skona min njure sex år efter den tredje transplantationen. Medicinen gjorde att blodcirkulationen blev så dålig att jag bland annat fick amputera flera av mina tår. Därtill drabbades 20 jag av bröstcancer och fick operera bort mitt ena bröst. Men skam den som ger sig, jag kan gå kortare gram protein per dag sträckor och har inte tagit livet av mig. Jag jobbar halvtid som grafisk designer och finner glädje i mina katter, pelargonier, att rita, måla, fotografera, blogga och ge mig ut i naturen så långt det är möjligt. Om det blir aktuellt med någon fjärde transplantation vet jag inte. Jag vet fortfarande inte vad det är för njursjukdom jag bär på, bara att jag bär på mängder av antikroppar efter alla blodstransfusioner och transplantationer jag har gått igenom, vilket försvårar mitt utgångsläge. Jag vet vad jag har, men inte vad jag får. Därför är min största önskan att forskarna kan lösa problemet med antikroppar för att förhindra problemen med avstötningar i framtiden. För mig är transplantationsproblemen långt ifrån lösta. Att bli transplanterad är inte alltid den så fantastiska lösning som man kan tro. Maria Sandqvist, 45 år 9

10 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Njurfonden vi ger utdelning För kunskap och utveckling Insamlingsstiftelsen Njurfonden startades under Stiftelsen drivs ideellt och insamlade medel går till stiftelsens ändamål med utdelning en gång om året. Stiftelsens ändamål Stiftelsens ändamål är att lämna bidrag för: Vetenskaplig forskning om njursjukdomar och njurtransplantationer. Information om njursjukdomar och härtill hörande frågor. Stiftelsens ändamål ska tillgodoses genom att stiftelsen inom ramen för sitt ändamål främjar vetenskaplig forskning inom kroniska njursjukdomar, prevention, aktiv uremivård, samt stärker medvetandegraden i samhället om njurarnas betydelse, njurdonation samt njursjukas livssituation. Vår organisation Bakom bildandet av Njurfonden står Njurförbundet, Svensk Njurmedicinsk Förening (SNF), Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening (SNSF) och Svensk Transplantationsförening (STF). Stiftelsens sammansättning Ordförande: Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet och medicine hedersdoktor Vice ordförande: Bengt Rippe, professor i Njurmedicin, Lund Sekreterare: Lars Åke Pellborn, vice förbundsordförande i Njurförbundet Övriga ledamöter: Åsa Torstensson, förbundssekreterare i Njurförbundet Gerd Engman Magnus Lindberg, universitetslektor i Vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle Gunnar Tufveson, professor i transplantationskirurgi, Uppsala 10

11 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Njurfonden har delat ut totalt drygt 3 miljoner kronor till 17 forskare ur fondens avsatta medel för 2015, vilket vida överträffar 2014 då elva forskare fick dela på 1 miljon kronor. Njurfonden har därmed delat ut totalt drygt 4 miljoner kronor till olika forskningsprojekt i Sverige sedan starten kr Anders Christensson Skånes Universitetssjukhus, Malmö. Det kardiorenala syndromet. Studier av sambandet mellan nedsatt njurfunktion och hjärtfunktion och dess utfall i sjuklighet kr Marie Evans Karolinska Universitetssjukhuset, Stockholm Nutritionsstatus, kroppssammansättning och kostbehandling hos äldre patienter med kronisk njursvikt kr Gregor Guron Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborgs universitet. Prevention och behandling av artärskador vid kronisk njursjukdom kr Ainhoa Indurain Universitetssjukhuset i Linköping. Magnetröntgen för bestämning av kroppens vätskefördelning hos patienter med dialys och nefros kr Hannes Jansson Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Tubulär skada och cellulär förnyelse efter njurtransplantation kr Daniel Söderberg Avdelningen för läkemedelsforskning vid Linköpings universitet. Regulatoriska B-cellers roll för remission vid ANCA-associerad vaskulit: undersökning av funktionella egenskaper och fenotypning för bedömning av sjukdomsaktivitet kr Magnus Braide Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Betydelsen av mekanoreceptorer och substans P för vävnadsreaktionen på peritonealdialys: Strategier att förbättra uthålligheten och effektiviteten hos behandlingen kr Kerstin Ebefors Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Nytt mål för terapi vid IgA nefrit kr Mårten Wendt specialistläkare, Karolinska Universitetssjukhuset. Förbättrad vård av ANCA associerade vaskuliter genom patientnära kliniska, molekylärbiologiska och genetiska studier kr Shubbar Emman Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Orsakar hyperfosfatemi markant försämring av aortarelaxation? kr Pavlos Kashioulis Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Prevention av hjärtskada vid kronisk njursjukdom kr Peter Stenvinkel Karolinska Institutet, Stockholm. Varför är skillnaden mellan biologisk och kronologisk vaskulär ålder så stor vid avancerad njursvikt? Studier av samband mellan senescens, vaskulär förkalkning, endoteldysfunktion och åldersmarkörer hos njursjuka patienter som genomgår levande givare njurtransplantation (LD-Rtx) kr Martin Almquist Skånes Universitetssjukhus, Lund. Parathyroidektomi vid sekun där hyperparathyroidism hos kroniskt njursjuka kr Annette Bruchfeld Karolinska Institutet, Stockholm. Studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen vid inflammation, hypertoni och njursjukdom kr Annika Wernerson Karolinska Institutet, Stockholm. Strukturella, genetiska och biologiska markörer av betydelse för diagnostik och behandling av IgA nefropati och Diabetes nefropati kr Anna Witasp Medicinsk vetenskap, Karolinska Institutet, Stockholm. Epigenetiska studier av prematurt åldrande vid kronisk njursvikt kr Susanne Ljungman Sahlgrenska Akademin, Göteborgs universitet. Förebyggande av bukhinneinflammation hos patienter med bukdialys effekt av regelbunden uppföljning av patienternas teoretiska och praktiska kunskaper med fokus på infektionsprofylax. 11

12 Tre forskare berättar Njurfonden ger forskningen ett starkt ansikte utåt Peter Bárány är docent och överläkare vid Njurmedicinkliniken på Karolinska Universitetssjukhuset och tills nyligen ordförande i SNF (Svensk Njurmedicinsk Förening). SNF är en av föreningarna som grundade Njurfonden. Vad är din stora förhoppning beträffande Njurfonden? Drömmen är givetvis att den ska kunna mäta sig med resursstarka fonder som Hjärt-Lungfonden och Cancerfonden i framtiden. Men vägen dit är lång. Njursjukdom är en dold sjukdom som inte får speciellt mycket utrymme i media, detta trots att stora studier visar att drygt 10 procent av befolkningen i världen är drabbad. Njursjukdom innebär samtidigt kraftigt ökad risk för flera allvarliga följdsjukdomar. Därför är det på tiden att njursjukdom uppmärksammas som en viktig folksjukdom. Vad betyder Njurfonden för egen del? Vid Karolinska Universitetssjukhuset forskar vi huvudsakligen inom tre grenar som alla är beroende av forskningsmedel. Den första handlar om kronisk Vilken var den främsta anledningen till att ni startade Njurfonden? njursvikt och vilka komplikationer det Innan Njurfonden startades hade Njurförbundet en mindre forskningsfond kan leda till. Vi har särskilt intresserat och de hade börjat arbeta för att få in oss för orsaker till kärlsjukdom hos mer ekonomiska medel för att stötta njursjuka och sambandet mellan njurforskningen i Sverige. Men det bensjukdom och kärlkomplikationer. fanns också andra initiativ som gjorde Den andra grenen är studier av njursjukdomar, särskilt inflammatoriska samma sak, i princip ovetande om varandra. När vi kom till insikt om detta njursjukdomar men även t ex njurskada såg vi fördelarna med att samordna vid diabetes mellitus. En tredje gren är verksamheten i en stor forskningsfond epidemiologisk forskning där vi ofta istället för flera små. Genom Njurfonden använder data från Svenskt Njurregister. har forskningen fått ett starkt ansikte utåt. Sverige får ett bättre helhetsgrepp Hur långt är ni från ett genombrott? om forskningen och de ekonomiska Det är svårt att svara på. Beträffande medlen kan användas på ett effektivare njursjukdomarna i sig, har vi byggt upp sätt. en fantastisk bank av vävnadsprover som vi nu kan forska vidare på. Vi samarbetar 112 även med läkemedelsföretag som är intresserade av våra studier och vill utveckla nya läkemedel för behandling av njursjukdomar. Dagens behandlingar med immunhämmande mediciner är trubbiga. Vi behöver bättre och vassare mediciner. När det gäller hjärtkärlproblematiken har vi lyckats identifiera några bakomliggande mekanismer men vi vet ännu inte hur de ska behandlas. Hur ska Njurfonden kunna bli starkare och lika känd som andra större fonder? Vi måste alla hjälpas åt att sprida kun skap om njursjukdomar och det är viktigt för folkhälsoarbetet att uppmärksamma kronisk njursjukdom. Tillsammans måste vi bli mycket mer synliga i media. Kända personer kan hjälpa oss som ambassadörer för fonden vilket också skulle hjälpa forskningen framåt.

13 Tre forskare berättar Njurtransplantationerna allt framgångsrikare Gunnar Tufveson är överläkare och professor i transplantationskirurgi vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Han är även ledamot i styrelsen för Njurfonden och engagerad i frågor som rör organdonation. Hur många njurtransplantationer genomförs i Sverige per år? I ungefärliga tal handlar det om närmare 450 stycken. Tack vare att den medicinska utvecklingen har gått framåt lever drygt patienter med en transplanterad njure i Sverige idag. Varför är resultaten så mycket bättre vid levande givare? Man tar njuren från en frisk individ. En avliden givare är ju inte frisk. Samtidigt kan dessa transplantationer planeras på ett bättre sätt procent av alla njurtransplantationer sker med njure från levande givare. Vad är det som har gjort njurtransplantationerna så framgångsrika? Det finns i huvudsak fem faktorer till detta. För det första har omhändertagandet av organen har blivit bättre, det vill säga vi vet bättre hur njurarna ska bevaras när de är utanför kroppen. För det andra mår patienterna i genomsnitt bättre idag trots att de ofta är äldre, och det beror främst EPO, som kom i slutet av 80-talet samt på effektivare dialysfilter. På vilket sätt är EPO bra? Erythropoetin, som det egentligen heter, är ett hormon som höjer blodvärdet och ökar uthålligheten och prestationsförmågan. De flesta som går i dialys får det och mår bättre av det. Hur är det med immunhämmarna? Hur framgångsrika är de? De har blivit både effektivare och mindre 1980, när jag först kom i kontakt med farliga. Ciklosporinet kom 1983 och 1995 transplantationskirurgin, överlevde bara fick vi Takrolimus. Celldelningshämmaren en dryg tredjedel av de njurtransplantaten det första året. Idag talar vi om samma år. Givetvis skulle man önska mykofenolatmofetil introducerades tioårsöverlevnad. Av dem som fick en ny sig att det forskades fram nya immunhämmande mediciner med ännu mindre njure från en avliden givare för tio år sedan lever idag cirka 60 procent. Kom biverkningar, men dessvärre har läkenjuren från en levande givare är motsvarande siffra närmare 80 procent. intresse av detta under de senaste åren. medelsföretagen inte haft något större Resultaten förbättras hela tiden. 213 Några andra framgångsfaktorer? Vi har fått mycket bättre möjligheter att diagnostisera och snabbt häva de virussjukdomar och bakteriella sjukdomar som lätt drabbar transplanterade. Därtill har det medicinska kunnandet ökat rent allmänt, liksom tekniken. När jag började arbeta som transplantationskirurg studerade vi röntgenplåtar där man knappt visste vad som var upp eller ner. Exempelvis modern datortomografi har inneburit att vi har fått helt nya ögon. Hur ökar vi tillgången på njurar? Det vore positivt om vi kunde tillvarata organ även från dem som dör i hjärtdöd. Som det är idag får vi bara ta vara på organ från individer med total hjärninfarkt. För övrigt tycker jag Reinfeldts Öppna era hjärtan var en trevlig linje. Pekpinnar är aldrig roliga. I höst ska Anders Milton presentera sin enmansutredning med förslag på mindre lagändringar för att underlätta situationen. Utredningen kommer också att föreslå förbättringar av sjukvårdshuvudmännens delaktighet i organdonation. Varför behövs mer resurser? Njursjukdomar är oftast väldigt allvarliga. Många dör för tidigt, samtidigt vet jag att det finns mycket kompetent folk i Sverige som just nu forskar kring mycket intres santa saker. Dessutom kommer det nya grepp för att försena eller förhindra att sjukdomar som IgA-nefrit och cystnjurar går till njursvikt. Många projekt är väldigt lovande och skulle förtjäna en bättre finansiering.

14 3 Bot mot äggvita i urinen. Finns den? Bengt Rippe är överläkare och professor i njurmedicin vid Skånes universitetssjukhus i Lund. Han innehar ett flertal förtroendeuppdrag, är vice ordförande i Njurfonden och har ägnat en stor del av sitt professionella yrkesliv åt att studera njurarnas funktion och filtration med ambitionen att lösa ett flertal gåtor. Hur började du intressera dig för detta? Redan som läkarstudent och amanuens vid Fysiologiska Institutionen i Göteborg 1972 blev jag intresserad av hur molekyler och substanser tar sig från blodet och ut i vävnaderna. Vi studerade bland annat muskulatur hos sövda råttor för att försöka ta reda på hur äggviteämnet albumin, som är det mest förekommande proteinet i blodet, kan läcka från blodet till den vätska som finns mellan alla vävnaders celler för att slutligen hamna i lymfan och återcirkulera till blodet. Tre forskare berättar Varför är äggvita i urinen farligt? En av njurarnas uppgifter är att rena blodet från slaggprodukter. Filtrationen sker genom ett filter som består av två cellager och ett mellanliggande basalmembran. Normalt passerar små molekyler och joner igenom detta filter helt fritt, men endast en albuminmolekyl av tar sig igenom. När större mängder äggvita, till exempel albumin, passerar, kan detta ge upphov till en inflammation och bindvävsbildning i vävnaderna mellan njurkanalerna, som kan få njuren att börja skrumpna och förstöras. Hur resonerade du i din tidiga forskning? Under lång tid trodde man att transporten av albumin till vävnaden skedde med så kallad transcytos, det vill säga via små blåsor i kapillärväggarnas celler, de så kallade endotelcellerna. Blåsorna antogs fungera som små färjor som plockar upp äggvita från blodet på ena sidan om endotelcellen och transporterar proteinet till vävnadssidan, för att sedan släppa ut det där. För oss framstod detta som osannolikt, och 1976 fann vi data som antydde att transporten av albumin i stället sker på enstaka ställen i mellanrummen mellan endotelceller, via så kallade stora porer. De stora porerna befanns vara mycket få till antalet, till skillnad från små porer, också belägna i cellmellanrummen, genom vilka vätska och små molekyler och joner lätt kan transporteras. Denna utgångspunkt skulle jag få stor nytta av när jag 1979 började arbeta med bukdialys. På vilket sätt? Vi studerade hur kapillärerna i bukhinnan fungerar. Vi fyllde bukhålan med två liter steril dialysvätska. Dialysvätskan vid CAPD är en salt- och sockerlösning som liknar blodplasma, men som saknar blodplasmans äggviteämnen. Med hjälp av tillsatt socker i form av glukos, kan dialysvätskan dra vatten ur kroppen. Vi mätte transporten av en rad olika ämnen från patientens blod och ut i dialysvätskan. För tolkning av våra data använde vi först två-porsmodellen. Enligt den passerar små molekyler och joner med en radie under fyra nanometer genom små porer i kapillärväggarna. Äggviteämnen och andra större molekyler passerar enligt två-porsmodellen genom ett litet fåtal hål med radien 25 nanometer. Men något stämde inte. Mycket mer vatten passerade än vad som gick att förklara med två-porsmodellen. Detta tydde på att vattenmolekyler, tack vare sin lilla stor lek, kunde slinka igenom kapillärväggarna genom särskilda vattenkanaler. Vi kom därför att föreslå den så kallade tre-porsmodellen, där vatten kanaler också spelar en viktig roll vid bukdialys. Plötsligt kunde man förstå hur bukdialysen fungerar. Tre-porsmodellen fick ett brett genomslag när den presenterades i tre publikationer 1989, 1990 och Studien från 1991 fick också en utmärkelse i Landmark Papers in Nephrology. Vilken praktisk betydelse fick tre-porsmodellen? Modellen används för att simulera bukdialys (PD) teoretiskt, men även 14

15 Tre forskare berättar praktiskt genom datorprogrammet PDC. Med hjälp av PDC kan man få hjälp med att förskriva vilken dos av dialys som behövs, det vill säga bland annat vilken styrka av sockerkoncentration i lösningen som är lämplig och hur ofta dialysvätskan ska bytas ut. Av totalt dialyspatienter i Sverige har cirka 900 personer buk dialys. Tilläggas kan att Peter Agre på Johns Hopkins sjukhus i Baltimore, kunde strukturframställa tre-porsmodellens vattenporer, vilket gav Peter Agre Nobelpriset i kemi år I samarbete med forskare i bland annat Bryssel kunde vi sedan visa att Peter Agres vattenporer överensstämde med de som förutsagts i tre-porsmodellen. Idag pågår fortfarande en hel del studier för att förfina modellerna. Vad ägnar du dig åt du idag? Vid sidan av att träffa patienter en dag i veckan har jag intresserat mig för själva filtrationsprocessen i njurarnas filtrationsbarriär. Njurarna utför ett otroligt arbete. 180 liter blodplasma filtreras och blir till ett ultrafiltrat, så kallad primärurin, och når njurkanalerna varje dag, där dock hela 178,5 liter sugs tillbaka till blodet och resten blir till slutlig urin. Varför slinker så lite albumin igenom? Idag vet vi att filtret är otroligt tätt och dessutom något negativt laddat och att större delen av albuminet (99,99 %) normalt stöts bort. Det är inte bara molekylernas storlek som bestämmer hur de passerar filtret. Vi har visat att också molekylernas form och böjlighet, eller flexibilitet, är ytterst viktiga. Vi har också kunnat bestämma filtrets negativa laddningstäthet ganska exakt. Hur har ni bedrivit forskningen kring detta? Av 100 filtrerade albuminmolekyler som hamnar i njurkanalerna kommer 98 eller 99 att tas upp i första delen av njurslyngorna. Det gör det svårt att med vanlig urinsamling mäta hur mycket äggvita som egentligen gått igenom filtret. För att mäta filtrets proteingenomsläpplighet så använder vi i stället sockermolekylen Ficoll. Ficoll av hög molekylvikt beter sig som albumin, men är betydligt lättare att studera. Till skillnad från albumin, återupptas inte Ficoll till blodet. Vi tillför den sövda råttan Ficoll direkt till blodet och mäter sedan Ficollhalten i urinen och jämför den med motsvarande koncentration i råttans blodplasma. Under bukoperationer på sövda råttor fann vi att det trauma som exempelvis denna operation medför, leder till att det bildas fler stora porer som ökar proteinläckaget och därmed mängden albumin och Ficoll i urinen. Samma förändring fann vi vid diabetes, högt blodtryck och åderförfettning, men även vid en rad akuta tillstånd, till exempel även fysisk aktivitet. Vi studerar nu olika sätt att minska äggviteläckaget genom njurfiltret. När börjar proteinläckaget bli farligt? Att läcka upp till mg albumin per dygn är normalt, speciellt om man ägnar sig åt fysisk aktivitet. Ligger man mellan mg per dygn kallas det med en äldre terminologi för mikroalbuminuri, vilket kan ses som ett förstadium till mer uttalad äggvita i urinen. Därefter följer så kallad proteinuri av olika grad. Medför då inte fysisk aktivitet en fara? Fysisk aktivitet innebär visserligen på sätt och viss ett trauma för kroppen med påföljden att man tillfälligt ökar äggviteläckaget i njurfiltret. Men muskelarbete är av godo eftersom den höjda oxidativa stressen sätter igång nyttiga motreaktioner, där så kallade antioxidativa system aktiveras och stora mängder antioxidanter frisätts. Vi har klara evidenser för att kärlen mår bra av fysisk aktivitet. Hur kan man då förhindra albuminläckage? Det beror på den bakomliggande orsaken, men det pågår studier för hur man ska kunna hämma albuminutsöndringen. Blodtrycket kan sänkas med ACE-hämmare som också minskar äggviteläckaget. Vitamin D har också visat sig ha positiva effekter. Antioxidanter har visat sig kraftigt minska läckaget av albumin i akutförsök på råtta. Motion är kanske det bästa sättet att stimulera naturlig bildning av antioxidanter. Har man diabetes gäller det att hålla koll på blodsockernivåerna, röra sig och att äta rätt. Kost och motion är också mycket viktigt för alla med hjärt-kärlsjukdom. Bot mot äggviteläckage, finns den? Jag vill tro det. Många njursjukdomar ger ett ökat äggviteläckage och att minska äggviteläckaget minskar risken för fortskridande njurfunktionsförsämring och även för hjärt-kärlsjukdom. För att kunna påverka äggviteutsöndringen är det viktigt att förstå njurfiltrets innersta funktion. Vi har funnit flera olika strategier för att sänka äggvita i urinen, men ACE-hämning, D-vitamin och antioxidanter är det som hittills blivit mest etablerat. Att minska insjuknandet i hjärt-kärlsjukdom, diabetes och så kallad glomerulonefrit, det vill säga njurnystaninflammation, måste vara målet för all njurmedicinsk forskning. Misslyckas vi med att förhindra att njursjukdom leder till allvarlig njurfunktionsnedsättning återstår i slutändan dialys och njurtransplantation. 15

16 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Förvaltningsberättelse 2015 Styrelsen för Insamlingsstiftelsen Njurfonden får härmed avge redovisning för sin förvaltning av stiftelsens verksamhet för perioden Allmänt om verksamheten Stiftelsens ändamål är att lämna bidrag för; Vetenskaplig forskning om njursjukdomar och njurtransplantationer Information om njursjukdomar och härtill hörande frågor Stiftelsens ändamål ska tillgodoses genom att stiftelsen inom ramen för sitt ändamål främjar vetenskaplig forskning inom kroniska njursjukdomar, prevention, aktiv uremivård, samt stärker medvetandegraden i samhället om njurarnas betydelse, njurdonation samt njursjukas livssituation. Stiftelsen grundades under 2013 av Njurförbundet, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening. Nämnda organisationer är Insamlingsstiftelsen Njurfondens huvudmän. Njurförbundet administrerar stiftelsen och dess insamlingsverksamhet. Lars-Åke Karlsson Föreningsservice i Enköping har under 2015 haft uppdraget att verkställa stiftelsens ekonomiska redovisning. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Den egentliga insamlingsverksamheten i Njurfonden inleddes under andra halvåret var därför Njurfondens första hela verksamhetsår med insamlingsverksamhet. Under april månad erhöll Njurfonden en exceptionellt stor testamentsgåva efter Erik Frennesen. Gåvan har medfört att verksamheten i Njurfonden har erhållit goda möjligheter att föra en stabil och långsiktigt hållbar strategi med att tilldela forskningsbidrag på en hög nivå och av god kvalitet de kommande åren. Under året har 3 upprepade riktade kampanjer för att marknadsföra och uppmärksamma Njurfonden genomförts. Kampanjerna har riktats dels mot medlemmar i de olika organisationerna som grundat stiftelsen, dels en större kampanj riktad mot allmänheten. Satsningen på insamlingskampanjer och därutöver annonsering i dagspress har genererat ökade intäkter till Fonden. Marknadsinsatserna har utarbetats i samverkan med Logiken Marknadskommunikation i Göteborg. Njurfondens ansökan om att erhålla förmånstagarskap och medel från PostkodLotteriet resulterade inte denna gång i att Njurfonden antogs. Förnyad ansökan kommer att inges framöver. En ny marknadsplan togs fram med hjälp av Oskar Petersson, Seniorkonsult inom DM och fundraising, samarbetspartner till StreamStone AB. De dagliga rutinerna kring insamlingsverksamheten har under året byggts upp och registrering- och gåvobrevs hantering har införts. För ändamålet har Njurfonden införskaffat ett på marknaden särskilt program som bland annat har utvecklats för detta ändamål. De resterande fordringarna på Njurförbundet har slutgiltigt reglerats och avgränsningen mot organisationen Njurförbundet har renodlats. Stiftelsens hemsida uppdateras kontinuerligt med nyheter om njurforskning samt om nyheter som är relaterade till njursvikt och njursjukdomar. Här anslås också de beslutade forskningsanslagen. Sociala medier har också använts som ett viktigt komplement i informationsspridningen. Hemsidans betalningsfunktion används för insättning av gåvor till stiftelsen. Under räkenskapsåret insamlades totalt kronor. Stiftelsens styrelse fattade beslut om att för 2015 utdela ca kronor för olika njurforskningsändamål. Tommy och Gösta Anderssons minnesfond överfördes från Njurförbundet till Insamlingsstiftelsen Njurfonden utdelades från minnesfonden kronor till ett projekt rörande forskning om njurtransplantationer med levande givare. Magnus Lindberg har ersatt Agneta Pagels i Njurfondens styrelse. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Styrelsen beslutade att tilldela 17 olika forskningsprojekt totalt kronor. Ansökningarna avser bidragsmedel som anslagits för Totalt inlämnades 45 ansökningar. För detaljerad information om tilldelade forskningsprojekt hänvisas till Njurfondens hemsida Följande förändring av styrelsen beslöts i januari 2016 Gerd Engman ersätter Anders Billström. 16

17 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Resultat och ställning Resultatet för räkenskapsåret t o m uppgår till kronor. Detta föreslås bli balanserat i ny räkning. Se i övrigt särskilda noter i resultat- och balansräkningen. Jämförande nyckeltal kronor Årsomsättning Balansomslutning Resultat Gåvor och bidrag varav Insamlade medel från allmänheten Finansiella instrument och placeringspolicy Kapitalplaceringar är upptagna till anskaffningsvärdet. Styrelsen antog en placeringspolicy för Insamlingsstiftelsen Njurfonden. Placeringspolicyn innehåller i huvudsak en mix av lika delar penningmarknadsfonder och aktiefonder. I båda fallen gäller företrädesvis placering med låg risk. Placeringar får ej ske i företag som tillverkar eller säljer krigsmateriel, tobaksprodukter och alkoholhaltiga drycker eller bedriver kommersiell spelverksamhet eller pornografisk verksamhet. Insamlingsorganisationen har nu som policy att omedelbart sälja aktier som erhållits som gåva och därmed inte bedriva egen placeringsverksamhet. I samband med beslutet om placeringsfond beslutades därför också att avyttra de enskilda aktier som till största delen hänför sig till testamentsgåvan i april. Försäljningen medförde att en bokförd reaförlust om kronor uppstod. Börsens fall under andra halvåret påverkade således det slutgiltiga värdet av gåvan. Anställda Stiftelsen har inga egna anställda. Administration av stiftelsen ombesörjs av Njurförbundet som erhåller ersättning för utförda tjänster och upparbetade kostnader. Framtida utveckling Styrelsen planerar att utveckla insamlingsverksamheten ytterligare genom marknads- och PR aktiviteter. Det är styrelsens förhoppning att insamlingsverksamhetens gynnsamma utveckling består med hjälp av de beslutade insatserna. Genom de testamentariska donationerna under 2015 har stiftelsens en stabilare bas för att kunna upprätthålla utdelning av forskningsbidrag på en hög nivå till forskningsprojekt av hög kvalitet. Förvaltning Stiftelsen förvaltas av styrelsen vars ledamöter utsetts i enlighet med stiftelseförordnandet och av respektive huvudman. Styrelsen har under året bestått av ordföranden samt sex ledamöter. Under räkenskapsperioden 2015 har styrelsen haft följande utseende: Håkan Hedman, ordförande Bengt Rippe, vice ordförande Lars Åke Pellborn, sekreterare Åsa Torstensson Anders Billström Gunnar Tufveson Magnus Lindberg Njurfondens ekonomiansvarige Björn Nilsson är adjungerad till styrelsen. Styrelsen har under räkenskapsperioden haft två protokollförda styrelsemöten, 24 april och ett möte per capsulam i november Revisorer Margaretha Morén, BDO Mälardalen AB, auktoriserad revisor. Ekonomiadministration Förbundet har under året använt sig av Lars-Åke Karlsson Företagsservice, Enköping, för ekonomifunktion och löneadministration. Håkan Hedman, ordförande Bengt Rippe, vice ordförande Lars Åke Pellborn, sekreterare Åsa Torstensson Anders Billström Gunnar Tufveson Magnus Lindberg 17

18 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Resultaträkning Redovisning och värderingsprinciper (not 1) Verksamhetsintäkter (not 2) Gåvor Testamentsgåvor Återbet ej ianspråktagna anslag Summa verksamhetsintäkter Verksamhetskostnader Ändamålskostnader Insamlingskostnader Administrationskostnader Summa verksamhetskostnader Resultat från finansiella investeringar (not 3) Utdelning Realisationsvinster Räntekostnader 0 0 Realisationsförlust Summa resultat från finansiella investeringar Resultat efter finansiella poster Årets resultat

19 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Balansräkning Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav (not 4) Summa anläggningstillgångar Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar (not 5) Förutbetalda kostnader o upplupna intäkter Förutbetalda kostnader (not 6) Summa kortfristiga fordringar Kortfristiga placeringar Kassa och bank Summa omsättningstillgångar Summa tillgångar Eget kapital och skulder Eget kapital (not 7) Balanserat resultat Årets resultat Summa eget kapital Kortfristiga skulder Leverantörsskulder Övriga kortfristiga skulder (not 8) Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Upplupna kostnader (not 9) Summa kortfristiga skulder Summa eget kapital och skulder Ställda säkerheter inga inga Ansvarsförbindelser inga inga 19

20 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Tilläggsupplysningar Allmänna upplysningar Not 1 Redovisning och värderingsprinciper Redovisningsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med årsredovisningslagen, BFNAR 2012:1 (K3.) och FRII:s Styrande riktlinjer för årsredovisning. Värderingsprinciper Resultaträkning Verksamhetsintäkter Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som Insamlingsstiftelsen Njurfonden erhållit eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget annat anges nedan, till verkliga värdet av det som erhållits eller kommer att erhållas. Nedan beskrivs, för respektive intäktspost när intäktsredovisning sker. Gåvor och Testamentsgåvor En transaktion i vilken Insamlingsstiftelsen tar emot en tillgång eller en tjänst som har ett värde utan att ge tillbaka motsvarande värde i utbyte är en gåva eller en testamentsgåva. Gåvor Gåvor redovisas som huvudregel som intäkt när de erhålls. En gåva som intäktsförs redovisas antingen som en tillgång eller en kostnad beroende på om gåvan förbrukas direkt eller inte. Gåvor som insamlingsstiftelsen avser stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgångar. Övriga gåvor redovisas som omsättningstillgångar. Gåvor värderas som huvudregel till verkligt värde. Testamentsgåvor Testamentsgåvor redovisas som huvudregel när de erhålls. En Testamentsgåva som insamlingsstiftelsen avser att stadigvarande bruka i verksamheten redovisas som anläggningstillgång. Övriga testamentsgåvor redovisas som omsättningstillgångar. Testamentsgåvor värderas som huvudregel till verkligt värde. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner: ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader. Ändamålskostnader Kostnader som behövs för att uppfylla Insamlingsstiftelsens ändamål som köpta personaltjänster, del i lokaler, informationskostnader och beviljade forskningsanslag. Insamlingskostnader Konsulttjänster för insamlingsverksamheten. Administrationskostnader Kostnader för porto, telefon, övrig administration, revision mm. Ändamålskostnader Ändamålskostnader är sådana kostnader som kan hänföras till Insamlingsstiftelsens uppdrag enligt stadgarna. Detta kan vara projekthantering och projektstyrning, hantering av ansökningshandlingar, uppföljning, rapportering och revision. Dessutom ingår kostnader för opinionsbildande verksamhet samt samkostnader. Insamlingskostnader Insamlingskostnader skall återspegla de kostnader som organisationen haft för att Samla in medel från olika givare. Kostnaderna kan bestå av reklam, annonser, Informationsmaterial, insamlingsmaterial samt personalkostnader. I insamlingskostnader ingår även samkostnader. Administrationskostnader Administrationskostnader består t.ex. av kostnader för styrelsemöten, revision av Organisationen etc. I administrationskostnader ingår även samkostnader. Ersättning till anställda Insamlingsstiftelsen har inga anställda utan personalkostnader köps av Njurförbundet. Kostnaden för detta bokförs löpande under året. Balansräkningen Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Finansiella tillgångar Vid anskaffningstidpunkten värderas finansiella tillgångar till anskaffningsvärde med Tillägg för direkta transaktionsutgifter. Efter det första redovisningstillfället värderas kortfristiga placeringar enligt lägsta värdets princip, dvs till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet på balansdagen. Kundfordringar värderas individuellt till det belopp som beräknas inflyta. Efter första redovisningstillfället värderas långfristiga finansiella tillgångar som inte är räntebärande till anskaffningsvärdet med avdrag för nedskrivning. Alla tillgångar som innehas för riskspridning anses ingå i en värdepappersportfölj och betraktas därmed som en post vid värdering enligt lägsta värdets princip respektive vid nedskrivningsprövning. Ändamålsbestämda medel I posten ändamålsbestämda medel i eget kapital redovisas ännu inte förbrukade g åvor och andra ändamålsbestämda medel. Se även noten till eget kapital. Skuld för beslutade ej utbetalda bidrag I det fall Insamlingsstiftelsen fattar beslut om utbetalning av forskningsbidrag/anslag/stöd och meddelat mottagaren men inte verkställt utbetalningen redovisas detta belopp som en kortfristig skuld. 20