Ordföranden har ordet

Transkript

1 Årsredovisning 2014

2 Innehållsförteckning Siffror i korthet Vi ger utdelning...4 Forskare berättar...6 Patienter berättar...2 Förvaltningsberättelse Jämförande nyckeltal Finansiella instrument och placeringspolicy...12 Anställda Framtida utveckling...12 Förvaltning Resultaträkning...14 Balansräkning...15 Tilläggsupplysningar...16 Ordföranden har ordet Insamlingsstiftelsen Njurfonden är ett resultat av ett joint venture projekt mellan samtliga berörda aktörer inom njur vården patientföreträdare och profession. Målet är att bidra till vetenskaplig forskning som skapar förutsättningar för att färre människor ska utveckla njursvikt samt att njursjuka får bättre livskvalitet med färre komplikationer och minskad dödlighet. Njursvikt är vanligt och det finns ett klart samband med njursvikt och andra stora folksjukdomar, exempelvis diabetes och hjärt- kärlsjukdom. Forskning om njursjukdomar är eftersatt och tillhör inte de strategiska forskningsområdena som exempelvis neuroforskning, diabetesforskning och cancerforskning. Det innebär bland annat att njursvikt inte upp märksammas i samhället och att forskningsanslagen är relativt små. Njurfonden vill ändra på detta. Målet för Njurfonden är att växa och på sikt kunna bli jämbördig med de stora nationella forskningsfonderna. Det finns förutsättningar för det och vi är på god väg. Under åtta månader 2014 samlade Njurfonden in nära 1,3 miljoner kronor från allmänheten. I december skedde den första utdelningen och elva forskare fick dela på en miljon kronor har inletts positivt med bland annat en inkommande testamentarisk donation som innebär att kapitalet ökar med mer än 16,5 miljoner kronor. Vi ser mycket ljust på den framtida utvecklingen. Genom att Njurfonden blir ett känt begrepp och att målsättningen uppfylls kommer Njurfonden att bli en viktig framtida aktör inom det svenska forskarsamhället. Revisionsberättelse Håkan Hedman Ordförande i Njurfonden Medicine hedersdoktor

3 Siffror i korthet Verksamhetsintäkter Gåvor ,42 Testamentsgåvor ,96 Summa verksamhetsintäkter ,38 Verksamhetskostnader Ändamålskostnader ,31 Insamlingskostnader ,00 Administrationskostnader ,00 Summa verksamhetskostnader , kr Insamlade gåvor och testamentsgåvor kr kr Utdelade medel Eget kapital 11 Antal beviljade ansökningar 3

4 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Njurfonden vi ger utdelning För kunskap och utveckling Insamlingsstiftelsen Njurfonden startades under Stiftelsen drivs ideellt och insamlade medel går till stiftelsens ändamål med utdelning en gång om året. Stiftelsens ändamål Stiftelsens ändamål är att lämna bidrag för: Vetenskaplig forskning om njursjukdomar och njurtransplantationer. Information om njursjukdomar och härtill hörande frågor. Stiftelsens ändamål ska tillgodoses genom att stiftelsen inom ramen för sitt ändamål främjar vetenskaplig forskning inom kroniska njursjukdomar, prevention, aktiv uremivård, samt stärker medvetandegraden i samhället om njurarnas betydelse, njurdonation samt njursjukas livssituation. Vår organisation Bakom bildandet av Njurfonden står Njurförbundet, Svensk Njurmedicinsk Förening (SNF), Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening (SNSF) och Svensk Transplantationsförening (STF). Stiftelsens sammansättning Ordförande: Håkan Hedman, förbundsordförande i Njurförbundet och medicine hedersdoktor Vice ordförande: Bengt Rippe, professor i Njurmedicin, Lund Sekreterare: Lars Åke Pellborn, vice förbundsordförande i Njurförbundet Övriga ledamöter: Åsa Torstensson, förbundssekreterare i Njurförbundet Anders Billström, ledamot i förbundsstyrelsen i Njurförbundet Agneta A. Pagels, forskningssjuksköterska vid Karolinska Universitetssjukhuset Gunnar Tufveson, professor i transplantationskirurgi, Uppsala 4

5 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Följande forskare och projekt har vardera tilldelats kr kr Annette Bruchfeld Karolinska Universitets sjukhuset. Studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen vid inflammation, hypertoni och njursjukdom. Martin Eugén Johansson Lunds universitet. Spridda tubulära celler (SC) driver regeneration vid den humana njurens svar på akut och kronisk skada. Zivile Bèkàssy Barn- och ungdomssjukhuset i Lund. Ny njurspecifik mekanism för komplementaktivering och relevans vid njursjukdom. David Berglund Uppsala universitet. Förbättrad behandling av njurtransplanterade patienter cellterapi med kroppsegna regulatoriska T celler. Mei Ling Lim Karolinska Institutet. Biokonstruerade njurar. Maria Pereira Uppsala universitet. Diabetes efter transplantation hur orsakas det av immunsuppressiva medel? Max Bell Karolinska Universitetssjukhuset. Kronisk njurskada efter intensivvård i Sverige. En nationell multicenterstudie. Tomas Lorant Uppsala universitet. Reparation och skyddande av organ för transplantation. Kerstin Ebefors Sahlgrenska Akademin. Nytt mål för terapi vid IgA nefrit. Eva Norström Skånes universitetssjukhus i Lund. Mekanismer bakom blödningar och trombos vid njursvikt-identifiering av biomarkörer. Olof Hellberg Universitetssjukhuset i Örebro. Effekter av aldosteoronblockad på hjärtrytmrubbningar hos dialysbehandlade. 5

6 Forskande stipendiater berättar Kan nervstimulering minska njurinflammationer? Annette Bruchfeld är överläkare och docent på njurmedicinska kliniken vid Karolinska Universitetssjukhuset och Institutet samt vetenskaplig sekreterare i svensk Njurmedicinsk förening beviljades hon kronor av Njurfonden för studier av den kolinerga antiinflammatoriska effektor vägen vid inflammation, högt blodtryck och njur sjukdom. Vad är den kolinerga antiinflammatoriska effektorvägen? Enkelt uttryckt kan man säga att det är en nervmedierad kommunikationsväg mellan hjärnan och de immunologiska processer som sker i kroppen. Kommunikationsvägen går till stor del via vagusnerven. Vad hoppas du att din forskning ska kunna leda till? Min förhoppning är att studien kan leda till en ny behandlingsform vid njursjukdom som är kopplad till inflammation, antingen genom att vi kan stimulera vagusnerven direkt eller via nya läkemedel. Var i forskningen befinner du dig nu? Just nu genomför vi studier på dialyspatienter i samarbete med öron-, näs- och halsläkare där vi med en kateteter i näsborren stimulerar vagusnerven mekaniskt. Faller det väl ut kan vi pröva denna nya behandlingsform vid en rad inflammatoriska tillstånd hos njursjuka. De preliminära resultaten väntas senare i år. Vad har denna för betydelse? Om en inflammatorisk process uppstår i kroppen känner nervsystemet av detta och skickar signaler via vagusnerven som aktiverar ett reflexsvar från centrala nervsystemet. Då frisätts ett ämne som heter acetylkolin, som genom att aktivera immunförsvaret minskar inflammationen i kroppen. Varför är detta så intressant? Man har i modeller av blodförgiftning och reumatism kunnat visa att vagusnervstimulering leder till minskad inflammation. En pacemakerliknande vagusnervstimulerare har nu testats på patienter med reumatism med preliminärt lovande resultat. Därför vill vi undersöka om det även kan gälla kroniskt inflammerade njursjuka patienter där inflammationen i sig är negativ på sikt. 6

7 Forskande stipendiater berättar Lovande forskningsresultat kring IgA nefrit Kerstin Ebefors har doktorerat i experimentell njurmedicin. Idag ingår hon i forskarteamet som leds av Jenny Nyström vid Sahlgrenska akademin. Sedan 2004 har Kerstin intresserat sig för njursjukdomen IgA nefrit, ett arbete som ser ut att kunna ge resultat beviljades hon kronor av Njurfonden för fortsatt forskning kring sjukdomen. Vad är det som händer i kroppen vid IgA nefrit? IgA är en antikropp som ingår i kroppens immunförsvar. Hos vissa individer saknar antikroppen en del sockerkedjor vilket gör att de klibbar ihop sig och bildar stora komplex som hamnar i njurarna. Med tiden leder det till förändringar i njurens filtrationsenhet och aktivering av immunsystemet, vilket resulterar i inflammation och nedsatt njurfunktion. Hur vanlig och allvarlig är sjukdomen? IgA nefrit är orsaken till 25 procent av fallen av kronisk njursvikt i Sverige procent av dessa leder till behov av dialys eller transplantation inom 20 år. Vilka sätt att behandla sjukdomen finns idag? Det finns ingen specifik medicinering. Vi kan bromsa sjukdomsförloppet med hjälp av steroider och blodtryckssänkande mediciner, men till slut återstår bara dialys eller transplantation för de som har en progressiv sjukdom. Intressant är att cirka hälften av de som genomgår en njurtransplantation inte får tillbaka sjukdomen. Varför vet ingen. Hur har ni resonerat i ert forskningsarbete? Den centrala frågan vi ställde till en början var varför sjukdomen uppstår. Alla människor som bär på en felaktig IgA-antikropp utvecklar inte IgA-nefrit. Alltså krävs det något mer. Sjukdomen startar i njuren och vi letade i cellerna där antikropparna deponeras. Till skillnad från tidigare studier lyckades vi odla fram celler från biopsier från patienter med IgA nefrit, vilket tidigare inte hade gjorts. Våra sjuka celler gjorde att vi till slut fick en träff på ett specifikt protein som ser ut att kunna bindas till IgA nefrit. Vi kan kalla det ett nyckelhålsprotein som finns i njuren. Vår hypotes är att man behöver både felaktigt IgA samt nyckelhålsproteinet för att utveckla sjukdomen, annars klarar man sig. Vad innebär detta konkret? Det innebär att vi tror oss veta varför vissa personer utvecklar sjukdomen. Vi har gått vidare för att se om vi kan blockera nyckelhålet för att se hur det påverkar cellerna och utvecklandet av IgA nefrit. Målet är att få fram en medicin som gör detta och det tror vi är fullt möjligt. De primära resultaten ser lovande ut. Kan vi tala om ett genombrott? Om allt stämmer och med rätt resurser är jag hoppfull om att vi kommer ha en medicin mot IgA nefrit på marknaden om år. Hade vi haft mer resurser hade utvecklingen gått snabbare. Bristen på pengar till personal är ett ständigt problem, speciellt inom njurforskning. Vi lever mycket på att studenter väljer att komma och forska hos oss. 7

8 Vi väntar på forskningen Det handlar om mina barns framtid Min farfar dog i sviterna efter lång njursjukdom när han var 61. Min pappa när han var 47. Jag bär på den ärftliga njursjukdomen FSGS och kan bara hoppas på forskningen. Mitt liv började med förkylningar och halsflusser som avlöste varandra. Visst fanns det hela tiden en förhoppning om att jag inte hade ärvt sjukdomen, risken var 50 procent och min bror hade den inte. Men till slut rådde det inget tvivel: Jag bar på en sjukdom som innebär att njurnystanen dör på grund av ett övertryck i njurarna. När jag var 12 år kontaktades min familj av några forskare från USA som hade intresserat sig för sjukdomen och inlett ett samarbete med forskarna på Sahlgrenska sjukhuset. För mig var det självklart att ställa upp, sjukdomen är sällsynt och någon måste de ha att forska på. Forskningen gav mig hopp. Livet fortsatte och jag önskade hela tiden att de skulle ringa och berätta att genombrottet hade kommit. Min hälsa var okej och jag blev gravid. Men nu hände något. Min kropp började reagera på den höga belastning som graviditeten innebar. När mina tvillingdöttrar föddes hade min njurkapacitet sjunkit till 25 procent, och efter ett tag låg jag på 10 procent gränsen och fick börja i dialys. Till en början gick dialysen bra, men efter ett tag blev jag sämre och efter två år var jag i så dålig skick att jag knappt kunde gå. Därför blev jag oerhört lättad den dagen de ringde från Sahlgrenska och sa att de hade hittat en njure till mig. Idag har jag levt med min nya njure i cirka två år och jag räknar med att trycket kommer att gå upp igen, även om jag inte kan vara säker. Ovissheten är det jobbigaste. Hur länge kommer min transplanterade njure att hålla? Har mina döttrar ärvt sjukdomen? När kommer forskarna hitta den defekta genen och kunna bota sjukdomen? Jag vill ha kontroll över mitt liv och har oerhört svårt att känna stabilitet i tillvaron. Jag är 8

9 Vi väntar på forskningen utbildad undersköterska, har arbetat med turism och mycket mer. Jag arbetar något år, sedan orkar inte kroppen och jag går sjukskriven lika länge. Nu har det gått 24 år sedan de började forska på mig och tyvärr känns det som om de fortfarande famlar i mörkret. De vet att sjukdomen är genetisk och att det är 50 procents chans för nästa generation att få den. Men de vet fortfarande inte vad sjukdomen beror på. Den enda behandling som finns att tillgå är blodtrycksnedsättande mediciner. Forskningen inom njursjukdomar måste gå framåt. Problemet är att njursjukdom inte syns utanpå. Människor vet helt enkelt inte hur vanligt det är och därför finns det väldigt små resurser att forska för. Att få en ny njure blev min räddning. Men kroppen slits och jag är inte den enda som är transplanterad, dialyserande eller njursjuk. Nej, vi är många som är beroende av att forskningen går framåt och hittar nya sätt och nya behandlingar. Det måste hända något. Det handlar om mina barns framtid. Jenny Thorsell, 36 år, Björkö Fokal segmentell glomeruloskleros (FSGS) är i Sverige en tämligen sällsynt njurnystaninflammation, till skillnad från i USA där den är relativt vanlig. Ärftlig komponent finns. Det utmärkande mikroskopiska fyndet är ärrbildning i enstaka segment av njurnystanen, förenat med måttlig eller kraftig äggviteutsöndring i urinen. Hos barn som inte svarar på kortison, kan sjukomen leda till njursvikt på sikt. Hos vuxna orsakas sjukdomen i sällsynta fall av uttalad övervikt, högt blodtryck eller av vissa virus infektioner (t.ex. HIV). Hos enstaka patienter leder sjukdomen snabbt till njursvikt, medan många patienter endast har måttligt ökad äggvite utsöndring i urinen och viss nedsättning av njurfunktionen. 9

10 Vi väntar på forskningen Tänk att få behålla en transplanterad njure! Mitt första minne är hur rädd för läkarna jag är. Jag är tre år och de sticker mig med nålar. Vid det laget har jag redan opererat bort mina njurar, fått dialys och genomgått min första njurtransplantation. Men att något inte stämde stod klart redan när jag föddes. Min mammas moderkaka var dubbelt så stor som normalt och jag var både mager och undernärd. Ganska direkt kunde läkarna konstatera att jag hade kongenital nefros av finsk typ en genetiskt medfödd sjukdom som innebär att njurarna läcker stora mängder protein. Mina njurar renade blodet bra, men proteinet hade gått till moderkakan, vilket innebar att jag inte kunde växa som jag skulle. Som första åtgärd satte läkarna in Albumin-dropp fyra timmar varje dag för att vätskan i blodbanan inte skulle läcka ut i vävnaderna. Vid tre månaders ålder fick man ta bort min ena njure för att jag läckte så mycket att man inte kunde fylla på med albumin i samma takt. När jag var ett år och nio månader togs även min andra njure ut och jag fick börja med påsdialys i väntan på en njurtransplantation. Min första nya njure fick jag redan när jag var drygt två år. Tyvärr förstördes den ganska snabbt och jag fick börja med dialys igen, som jag inte mådde bra av. När jag var fyra år fick jag min nästa njure, den fungerade i några månader. Vid nio års ålder fick jag min pappas ena njure som blev förstörd på bara fyra dagar. På den tiden visste läkarna inte riktigt varför njuren slogs ut så fort, men idag vet man att jag saknar nefrin ett ämne som får filtret i njuren att täppa igen och bara släppa igenom urin. När jag fått en ny njure som innehåller nefrin uppfattar min kropp det som ett främmande ämne och stöter bort det. Det finns ett fall där en person med samma diagnos som jag har fått en transplanterad njure att funka, men forskarna vet ännu inte varför. Som det är nu har jag hemhemodialys sex nätter i veckan. Jag tycker fortfarande det är obehagligt att behöva sticka mig med nå lar, men det har blivit en vana och jag kan i princip leva som vilken 25-åring som helst, tack vare min mamma som är anställd för att hjälpa mig. Jag arbetar fem dagar i veckan, spelar fotboll i Grunden Bois, åker på träningsläger, fotbollscuper, resor och har fullt upp. En dag i veckan brukar jag lyxa till det och hoppa över dialysen även om jag blir trött och får huvudvärk ibland av det. Ska jag vara hemifrån längre tid än över en natt måste jag boka dialys i förväg dit jag ska. Som det är nu finns det inga andra alternativ för mig. Det enda jag kan hoppas på är att forskningen går framåt. Proteinläckage är vanligt. Får Njurfonden många gåvor kommer fler forskare att kunna rikta in sig på att lösa gåtan. Tänk att få behålla en transplanterad njure! Mikael Pajunen, 25 år, Mölndal Kongenital nefros av finsk typ är, som namnet antyder, vanligare i Finland än någon annanstans i världen. Sjukdomen är ärftlig och beror på en defekt gen, kallad NPHS1. Är genen frisk bildar den ämnet nefrin som utgör stommen i det så kallade slitmembranet som ska hindra albumin (ett protein) från att läcka ut i urinen. Är genen defekt bildas inget slitmembran som kan förhindra läckaget, vilket leder till urinförgiftning. 10

11 Vi väntar på forskningen 11

12 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Förvaltningsberättelse 2014 Styrelsen för Insamlingsstiftelsen Njurfonden Org nr får härmed avgiva redovisning för sin förvaltning av stiftelsens verksamhet för perioden Allmänt om verksamheten Stiftelsens ändamål är att lämna bidrag för: Vetenskaplig forskning om njursjukdomar och njurtransplantationer. Information om njursjukdomar och härtill hörande frågor. Stiftelsens ändamål ska tillgodoses genom att stiftelsen inom ramen för sitt ändamål främjar vetenskaplig forskning inom kroniska njursjukdomar, prevention, aktiv uremivård, samt stärker medvetandegraden i samhället om njurarnas betydelse, njurdonation samt njursjukas livssituation. Stiftelsen grundades under 2013 av Njurförbundet, Svensk Njurmedicinsk Förening, Svensk Njurmedicinsk Sjuksköterskeförening och Svensk Transplantationsförening. Nämnda organisationer är Insamlingsstiftelsen Njurfondens huvudmän. Njurförbundet administrerar stiftelsen och dess insamlingsverksamhet. Lars-Åke Karlsson Föreningsservice i Enköping har ansvarat för stiftelsens ekonomiska redovisning. Väsentliga händelser under räkenskapsåret Under hösten 2013 grundades stiftelsen och registrerades som en insamlingsstiftelse hos Länsstyrelsen i Stockholm samt erhöll 90-konto av Svensk Insamlingskontroll. FRII Friviilligorganisationernas Insamlingsråd beviljade stiftelsen medlemskap under Insamlingskampanjen inleddes i april 2014 i samband med en presskonferens och annonsering i riksomfattande medier. Annonsering har upprepats i olika medier samt i Njurförbundets tidskrift Njurfunk under Information om stiftelsen distribuerades till landets begravningsbyråer i samband med den inledande kampanjen samt under hösten Marknadsinsatserna har utarbetats i samverkan med Logiken Marknadskommunikation i Göteborg. Stiftelsens hemsida har kontinuerligt uppdaterats med nyheter om njurforskning samt om nyheter som är relaterade till ämnet. Sociala medier har använts som ett viktigt komplement i informationsspridningen. Hemsidans betalningsfunktion används för insättning av gåvor till stiftelsen. Den första forskningsutdelningen genomfördes under hösten Elva forskare delade på en miljon kronor. Under räkenskapsåret insamlades totalt kronor. Väsentliga händelser efter räkenskapsårets utgång Under mars 2015 fick stiftelsen information om en testamentarisk donation som kommer att utbetalas under året. Värdet är beräknat till cirka 16,5 miljoner kronor. Stiftelsen inlämnade i mars 2015 en ansökan om att få bli förmånstagare i Svenska Postkodlotteriet. I syfte att effektivisera stiftelsens insamlingsverksamhet ingicks ett avtal under januari 2015 med Oskar Petersson, Seniorkonsult inom DM och fundraising, samarbetspartner till StreamStone AB. Under våren 2015 kommer beslut att ske om en marknadsplan för insamlingsverksamheten. Resultat och ställning Resultatet för räkenskapsåret t o m uppgår till kronor. Detta föreslås bli balanserat i ny räkning. Se i övrigt de särskilda noterna i resultat- och balansräkningen. Jämförande nyckeltal År 2014 Årsomsättning ,38 Balansomslutning ,29 Resultat ,71 Gåvor och bidrag ,38 varav Insamlade medel från allmänheten ,42 Kapitalplaceringar är upptagna till anskaffningsvärdet Finansiella instrument och placeringspolicy I årsredovisningen har principen för värderingen av värdepapper förändrats så att anskaffningsvärdet är lika med det bokförda värdet och marknadsvärdet framgår av notanteckning i bokslutet. Anställda Stiftelsen har inga egna anställda. Administration av stiftelsen har skett genom betald tjänst till Njurförbundet. 12

13 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Framtida utveckling Styrelsen planerar att utveckla insamlingsverksamheten genom marknads- och PR aktiviteter. Genom testamentariska donationer kommer stiftelsens kapital att uppgå till cirka 20 miljoner kronor under 2015 vilket möjliggör att utdelningen till forskning kommer att kunna öka avsevärt. Styrelsen kommer att utökas med ytterligare max. tre ledamöter utöver representanter för stiftelsens huvudmän. Förvaltning Stiftelsen förvaltas av styrelsen vars ledamöter utsetts i enlighet med stiftelseförordnandet och av respektive huvudman. Förbundsstyrelsen har under året bestått av ordföranden samt sex ledamöter. Under räkenskapsperioden har styrelsen bestått av: Håkan Hedman, ordförande Bengt Rippe, vice ordförande Håkan Hedman, ordförande Bengt Rippe, vice ordförande Lars Åke Pellborn, sekreterare Åsa Torstensson Anders Billström Gunnar Tufveson Agneta A Pagels Lars Åke Pellborn, sekreterare Styrelsen har under räkenskapsperioden haft 2 protokollförda styrelsemöten, 8 mars och 8 december Åsa Torstensson Revisorer Jan Nyström, BDO, Mälardalen AB, auktoriserad revisor Ekonomiadministration Förbundet har under året använt sig av Lars-Åke Karlsson Företagsservice, Enköping, för ekonomifunktion och löneadministration Anders Billström Gunnar Tufveson Agneta A Pagels 13

14 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Resultaträkning År 2014 Verksamhetsintäkter (not 3) Gåvor ,42 Testamentsgåvor ,96 Summa verksamhetsintäkter ,38 Verksamhetskostnader Ändamålskostnader ,31 Insamlingskostnader ,00 Administrationskostnader ,00 Summa verksamhetskostnader ,31 Resultat från finansiella investeringar (not 4) Utdelning 5 775,22 Summa resultat från finansiella investeringar 5 775,22 Resultat efter finansiella poster ,71 Årets resultat ,71 14

15 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Balansräkning År 2014 Tillgångar Anläggningstillgångar Finansiella anläggningstillgångar Långfristiga värdepappersinnehav (not 5) ,28 Summa anläggningstillgångar ,28 Omsättningstillgångar Kortfristiga fordringar Övriga fordringar (not 6) ,00 Förutbet. kostnader o upplupna intäkter Förutbetetalda kostnader (not 7) 5 250,00 Summa kortfristiga fordringar ,00 Kortfristiga placeringar Kassa och bank ,01 Summa omsättningstillgångar ,01 Summa tillgångar ,29 Eget kapital och skulder Eget kapital (not8) Balanserat resultat ,00 Årets resultat ,71 Summa eget kapital ,29 Kortfristiga skulder Leverantörsskulder ,00 Övriga kortfristiga skulder (not 9) ,00 Upplupna kostnader o förutbetalda intäkter Upplupna kostnader (not 10) ,00 Summa kortfristiga skulder ,00 Summa eget kapital och skulder ,29 Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser inga inga 15

16 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Tilläggsupplysningar Allmänna upplysningar Redovisningen för första verksamhetsåret omfattar tidsperioden Not 1 Redovisning och värderingsprinciper Tillämpade redovisningsprinciper överensstämmer med Årsredovisningslagen och BFN 2012:1 (K3.) och FRII:s styrande riktlinjer för årsredovisning. Not 2 Värderingsprinciper Resultaträkning Verksamhetsintäkter Endast det inflöde av ekonomiska fördelar som Insamlingsstiftelsen Njurfonden erhåller eller kommer att erhålla för egen räkning redovisas som intäkt. Intäkter värderas, om inget annat anges nedan, till verkliga värdet av det som har erhållits eller kommer att erhållas. Nedan beskrivs för respektive intäktspost när intäktsredovisning sker. Gåvor Gåvor från allmänheten insamlade via 90-konto och begravningsbyråer. Testamentsgåvor Testamentsgåvor bokförs i den takt de inkommer i form av pengar, värdepapper mm. Verksamhetskostnader Verksamhetskostnader delas in i följande funktioner: ändamåls-, insamlings- och administrationskostnader. Personalkostnader köps av Njurförbundet. Ändamålskostnader Kostnader som behövs för att uppfylla Insamlingsstiftelsens ändamål som köpta personaltjänster, informationskostnader och beviljade forskningsanslag. Insamlingskostnader Datakostnader för insamlingsverksamheten. Administrationskostnader Kostnader för porto, telefon, övrig administration, revision mm. Balansräkning Tillgångar och skulder värderas till anskaffningsvärde om inget annat anges. Finansiella anläggningstillgångar Värdepapper värderas till anskaffningsvärdet Fordringar Fordringar har värderats till de belopp varmed de beräknas inflyta. Not 3 Verksamhetsintäkter Gåvor Gåvor från allmänheten ,42 Summa ,42 Testamentsgåvor Arv efter Annie Eklund ,95 Arv efter Dagmar Steen ,01 Summa ,96 Summa verksamhetsintäkter ,38 Not 4 Resultat från finansiella investeringar Utdelningar på aktier i arvet efter Annie Eklund 5 775,32 Summa 5 775,32 Not 5 Långfristiga värdepappersinnehav Ingående anskaffningsvärde 0,00 Förvärv ,28 Försäljning 0,00 Utgående anskaffningsvärde ,28 Innehav Bokfört värde Marknadsvärde Robur fonder , ,96 Depåkonto 5 775, ,22 Summa , ,18 Not 6 Övriga fordringar Fordran på Njurförbundet ,00 Summa ,00 Not 7 Förutbetalda kostnader Logiken Webhosting ,00 TeliaSonera 1 250,00 Summa 5 250,00 16

17 Insamlingsstiftelsen Njurfonden Not 8 Eget kapital Ingående balans 0,00 Överförda medel från Njurförbundet ,00 Årets resultat ,71 Utgående balans ,29 Not 9 Övriga kortfristiga skulder Beslutade ej utbetalda medel ,00 Summa ,00 Not 10 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna kostnader Bengt Rippe 323,00 Ola Samuelsson 1 289,00 Lunds Universitet 3 154,00 Reserverat för revision ,00 Summa ,00 Bilaga 1. Förklaring till uppdelning av verksamhetskostnader Ändamålskostnader Personalkostnader köpta av Njurförbundet Lönekostnader ,00 Sociala avgifter ,00 Summa personalkostnader ,00 Beviljade forskningsanslag ,00 Informationskostnader ,31 Summa ändamålskostnader ,31 Insamlingskostnader Datakostnad för insamlingsverksamhet ,00 Summa insamlingskostnad ,00 Administrationskostnader Revision ,00 Svensk Insamlingskontroll 5 000,00 Övrig administration ,00 Summa administrationskostnader ,00 Sundbyberg i april 2015 Håkan Hedman, ordförande Bengt Rippe, vice ordförande Lars Åke Pellborn, sekreterare Åsa Torstensson Anders Billström Gunnar Tufveson Agneta A Pagels Revisor Jan Nyström, BDO, Mälardalen AB, auktoriserad revisor 17

18 18

19 Stockholm den 24 april 2015 Jan Nyström 19

20 logiken.se Njurfonden Box Sundbyberg 90-konto: