Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde

Transkript

1 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 1 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum Kommunstyrelsens arbetsutskott kallas till sammanträde Datum och tid: kl. 8:30 Plats: Oskarshamnssalen Vid förhinder kontakta: Moa Skyllberg Persson, tel: , e-post: moa.skyllbergpersson@oskarshamn.se Peter Wretlund (S) Ordförande Per Nygren Sekreterare Ledamöter Peter Wretlund (S), ordförande Andreas Erlandsson (S) Lena Granath (V), 2:e v ordförande Mathias J Karlsson (L) Eva-Marie Hansson (M), 1:e v ordförande Ersättare Tommy Skoog (C) Elisabeth Wanneby (MP) Ingmar Hjalmarsson (V) Ingemar Lennartsson (KD) Lennart Hellström (M)

2 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 2 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum Dagordning Ärende Upprop Val av justerare 49. Fastställande av dagordning 50. Förslag på höjning av friköpspriser för kvarvarande tomträtter på Stångehamn 51. Förslag till inriktningsbeslut inför markanvisningsavtal del av Oskarshamn 3:4 52. Mark- och exploateringsstrategen informerar Personalchefen informerar Landsbygdsutvecklare 55. Vedbastu medborgarförslag - TJUT 56. Kommundirektören informerar Information om yttrande över Mark- och miljödomstolens beslut- slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall 58. Styrdokument för Krishantering 59. Årsredovisning 2015 för Oskarshamn Energi AB - TJUT 60. Årsredovisning 2015 för Byggebo AB - TJUT 61. Årsredovisning Oskarshamns Hamn AB - TJUT 62. Årsredovisning Oskarshamns Hamngods- och Terminal AB - TJUT 63. Årsredovisning Stiftelsen Forum för TJUT

3 KALLELSE/UNDERRÄTTELSE Sida 3 Kommunstyrelsens arbetsutskott Datum Medborgarförslag nr 1/16 - Förslag till att återuppbygga Alphyddan 65. Motion nr 11/15 - Angående ökade behov av lärarresurser 66. Medborgarförslag nr 14/15 - Förslag att återskapa skulpturen "Lekande barn" i Stadsparken. Behandlas i KSAU Stad i ljus - yttrande över motion nr 10/ Belysning i stadsparken Tider för föredragande Ärenden Idrottsföreningar 50. Förslag på höjning av friköpspriser för kvarvarande tomträtter på Stångehamn 51. Förslag till inriktningsbeslut inför markanvisningsavtal del av Oskarshamn 3:4 52. Mark- och exploateringsstrategen informerar 2016 Kaffe Talangcoach 53. Personalchefen informerar Landsbygdsutvecklare 55. Vedbastu medborgarförslag 56. Kommundirektören informerar 57. Information om yttrande över Mark- och miljödomstolens beslut- slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Föredragande Mark- och exploateringsstrateg Göran Landenius Personalchef Eva-Carin Öhlin Kommundirektör Rolf Persson & Personalchef Eva-Carin Öhlin Kommundirektör Rolf Persson Chef för strategiska utvecklingsprojekt Bodil Liedberg Jönsson Tid

4 Ärende 50 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2016/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Göran Landenius E-post: goran.landenius@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förslag på höjning av friköpspriser för kvarvarande tomträtter på Stångehamn Förslag till beslut Förslag till höjning av friköpspriser för kvarvarande tomträtter på Stångehamn godkännes enligt, Strandtomt kronor. Strandnära kronor. Icke strandtomt eller strandnära kronor. De nya friköpspriserna för ovanstående tomtklasser börjar gälla från Ärendet Kommunen beslutade på slutet av 90-talet att de ca 240 tomträttshavarna i Stångehamnsområdet skulle få möjlighet att friköpa sina tomträtter. Beroende på belägenhet delades tomträtterna in i tre tomtklasser strandtomt, strandnära respektive icke strandtomt eller strandnära. Ursprungspriset höjdes 2005 och föreslås nu höjas enligt förslag nytt pris i nedanstående tabell. Pris / Tomtklass Strandtomt Strandnära Icke strandtomt eller strandnära Ursprungspris Prishöjning Förslag nytt pris Föreslaget nytt friköpspris baseras enligt formeln genomsnittligt marktaxeringsvärde inom varje belägenhetsklass x 1,33 x 0,6. Formeln innebär en uppräkning till ett teoretiskt marknadspris med 40 % reducering på grund av att köparen endast kan vara tomträttsinnehavaren. Förslagsvis genomförs prishöjningen från enligt ovanstående formel för kvarvarande tomträtter. För närvarande är det 16 stycken tomträtter kvar en stycken strandtomt, två stycken strandnära och 13 stycken icke strandtomt eller strandnära på området Detaljplanen för området har ändrats vilket bl.a. innebär byggrätten höjts från 80 kvm till 200 kvm. Rolf Persson Kommundirektör Göran Landenius Mark och exploateringsstrateg

5 Ärende 51 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2016/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Göran Landenius E-post: goran.landenius@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Förslag till inriktningsbeslut inför markanvisningsavtal del av Oskarshamn 3:4 Förslag till beslut Kommunen tar kostnaden för omläggningen av vatten- och avloppsledningarna. Finansiering sker genom att medel tas med om kronor i exploateringsbudgeten för 2017 Ärendet Fastighetsägaren till Fälgen1 har önskemål att förvärva och utöka sin tomt åt väster. Den föreslagna marken är ca 2100 kvm och är enligt gällande detaljplan Naturmark, bilaga 1. Fastighetsägaren har för avsikt att söka om planändring för att möjliggöra handel. För att kunna göra marken byggbar krävs att den befintliga bäcken kulverteras samt att kommunala vatten- och avloppsledningar genom området läggs om, bilaga 2. Fastighetsägaren är beredd att ta samtliga kostnader för kulverten men önskar att kommunen tar kostnaden av omläggningsarbetena för vatten och avlopp. Omläggningskostnaden är beräknad till ca kronor enligt tekniska kontoret. Ett förslag till markanvisningsavtal är under upprättande. Marken är värderad till 60 kronor per kvm vilket motsvarar ett försäljningsvärde av ca kronor. Bilaga 1: Karta del av Oskarshamn 3:4 Bilaga 2: Klämnavägen VA Rolf Persson Kommundirektör Göran Landenius Mark och exploateringsstrateg

6

7

8 Ärende 52 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS 2016/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Moa Skyllberg Persson E-post: moa.skyllbergpersson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Mark- och exploateringsstrategen informerar 2016 Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Mark- och exploateringsstrategen informerar om aktuella frågor och aktiviteter. Göran Landenius Mark- och exploateringsstrateg Moa Skyllberg Persson Utredningssekreterare

9 Ärende 53 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS 2016/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Moa Skyllberg Persson E-post: moa.skyllbergpersson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Personalchefen informerar 2016 Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Personalchefen informerar om aktuella frågor och aktiviteter. Eva-Carin Öhlin Personalchef Moa Skyllberg Persson Utredningssekreterare

10 Ärende 54 Sida 1 av 2 Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Kommunkontoret Personalavdelningen Eva-Carin Öhlin E-post: eva-carin.ohlin@oskarshamn.se Landsbygdsutveckare Vi vill att hela kommunen ska lyfta och utvecklas och vi söker nu en landsbygdsutvecklare. Brinner du för att bidra till en landsbygd som är lite bättre att leva, verka och bo i? Tillsammans kan människor, föreningar, företag och kommunen skapa bättre förutsättningar för människor att bo och leva i hela kommunen. Därför satsar vi resurser för att olika aktörer ska kunna utveckla sin livsmiljö. Landsbygdsutveckling handlar om hela samhällets utveckling. De resurser som finns på landsbygden är avgörande för att bygga en hållbar utveckling och att stärka kommunens attraktionskraft. På landsbygden produceras många av de varor och tjänster som vi alla är beroende av för att möta t.ex. klimatförändring. Vi anställer därför en landsbygdsutvecklare med uppgift att samordna våra resurser för att på bästa sätt stödja utveckling i hela kommunen. Vi avsätter ytterligare 2 miljoner kronor för att medfinansiera projekt som sker med syfte att utveckla de mindre tätorter, landsbygden eller skärgården. Vi satsar också på näringslivsutveckling utanför centralorten. Utbyggnaden av bredband ska fortsätta i enlighet med bredbandsstrategin. Tillsammans med kollegor, kommunledning, politiker samt representanter från näringsliv och intresseföreningar kommer du att på olika sätt arbeta för en fortsatt levande landsbygd där det är intressant och attraktivt att bo och verka. Inom ditt arbetsområde kommer du stöta på delar som planering, utvecklingsplaner, företagsstöd, projektstöd, nätverkande och inte minst eldsjälar, härliga och drivna företagare samt intresseföreningar. Exempel på arbetsuppgifter som kan vara aktuella Projekthjälp allt från hjälp med att tänka ut projekt, skriva projektansökningar, administrera, äga, redovisa/rekvirera och avsluta projekt. Själva projektgenomförandet sköts av föreningarna/företagen. Lokala utvecklingsplaner bistå i arbetet med att ta fram en utvecklingsplan för bygden/samhället/byn/orten. Aktiviteter arrangera konferenser, landsbygdsdagar, studieresor m.m. Kommunbygderåd/lokalt landsbygdsnätverk håller i arbetet för intresseföreningarnas samarbetsgrupp Dialog och åsiktsinhämtning Information och inspiration om ämnen som efterfrågas av det lokala Implementera landsbygdstänk i kommunens egen organisation. Informera presumtiva inflyttare om läget i de olika samhällena. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

11 Sida 2 av 2 För att passa i denna tjänst bör du vara en utåtriktad person, som är duktig på att åstadkomma resultat tillsammans med andra. Du är en driven person med entreprenörsegenskaper och har en god förmåga att kommunicera och samarbeta med andra personer. Du har ett strategiskt förhållningssätt och du ser vad som behövs för att de övergripande målen ska nås. Du är också nytänkande, analytisk och uttrycker dig väl i tal och skrift. Kvalifikationer: Eftergymnasial utbildning inom verksamhetsområdet eller motsvarande erfarenhet. Flerårig erfarenhet av arbete med ansvar för planering, genomförande och uppföljning av större och mindre projekt. B-körkort. Personliga egenskaper: Samarbetsinriktad, analytisk, flexibel och nytänkande Bra på att skapa handling utifrån strategiska planer. Serviceinriktad och inser vikten av gott bemötande. Kommunikativ och uttrycker dig väl i ord och skrift. Insatt i och ha god förståelse för olika aktörers drivkrafter. Vi lägger stor vikt vid dina personliga egenskaper i denna rekrytering.

12 Sida 1 av 1 Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Rolf Persson E-post: rolf.persson@oskarshamn.se Tel: , Fax: Kravprofil för tjänsten som landsbygdsutvecklare Förslag till beslut Föreliggande förslag till kravprofil för tjänsten som landsbygdsutvecklare godkänns. Ärendet I budget för 2016 och verksamhetsplan för finns medel avsatta för en tjänst som landsbygdsutvecklare med placering vid strategi- och näringslivsenheten. I budgeten för 2016 finns lönemedel avsatta för en anställning från och med halvårsskiftet. Kommunstyrelsens arbetsutskott ska ta ställning till föreliggande kravprofil för tjänsten. Rolf Persson Kommundirektör Eva-Carin Öhlin Förvaltningschef Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

13 Ärende 55 Datum Vår beteckning /80 Ert datum Er beteckning Sida 1 av 1 Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Rolf Persson E-post: rolf.persson@oskarshamn.se Tel: , Fax: Svar på medborgarförslag om att använda mervärdespengarna för att bygga en ny vedbastu Förslag till beslut Medborgarförslaget besvaras med hänvisning till föreliggande tjänsteutlåtande. Ärendet Martina Holmberg förslår i ett medborgarförslag att pengar från mervärdesavtalet ska användas för att bygga en ny vedeldad bastu vid Arena Oskarshamn. Enligt förslaget ska den byggas åttakantig med aggregatet i mitten. Den vedeldade bastun på Arena Oskarshamn är en idag redan existerande verksamhet. Av den anledningen bör ett utbyte av den existerande bastun hanteras inom bildningsförvaltningens underhållsbudget alternativt investeringsbudget. Fritidskontoret har emellertid avsatt medel i sin ospecificerade investeringsbudget för att ersätta den vedeldade bastun inför vintern 2016/2017. Investeringsbudgeten kan komma att behöva prioriteras om under året. Om det inte uppstår oväntade händelser som kräver omedelbara insatser kan alltså en vedeldad bastu finnas på plats vid Arena Oskarshamn redan under detta år. Rolf Persson Kommundirektör Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

14 PROTOKOLL Sida 1 Kommunfullmäktige Sammanträdesdatum Dnr KS 2016/ Medborgarförslag nr 3/16 - Använd mervärdespengar för att bygga en ny vedbastu Kommunfullmäktiges beslut Medborgarförslag nr 3/16 överlämnas till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Ärendet Inkom: Från: Martina Holmberg Ärendets behandling Kommunfullmäktiges presidium föreslår att medborgarförslag nr 3/16 överlämnas till kommunstyrelsen för beslut och besvarande. Dagens sammanträde Ordföranden ställer proposition på presidiets förslag och finner att kommunfullmäktige beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Medborgarförslag nr 3/16 Skickas till För åtgärd: Kommunstyrelsen Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

15

16 Ärende 56 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Vår beteckning KS 2015/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Moa Skyllberg Persson E-post: moa.skyllbergpersson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Kommundirektören informerar 2016 Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Kommundirektören informerar om aktuella frågor och aktiviteter. Rolf Persson Kommundirektör Moa Skyllberg Persson Utredningssekreterare

17 Ärende 57 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2013/ Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Moa Skyllberg Persson E-post: moa.skyllbergpersson@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Chefen för strategiska utvecklingsprojekt informerar Förslag till beslut Informationen noteras som mottagen. Ärendet Chefen för strategiska utvecklingsprojekt Bodil Liedberg Jönsson informerar om följande frågor och aktiviteter. I en kungörelse från Mark- och miljödomstolen framgår att Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) ansökt om tillstånd för ett slutförvar för använt kärnbränsle i Östhammars kommun och en inkapslingsanläggning för använt kärnbränsle vid det befintliga mellanlagret CLAB. Synpunkter ska vara domstolen tillhanda senast 30 mars Ärendet är för närvarande under där LKO-projektets granskningsgrupp arbetar med ett förslag till yttrande till kommunstyrelsen. I en skrivelse från Oskarshamns och Östhammars kommun till Mark- och miljödomstolen begär kommunerna om förlängd remisstid till 31 maj Mark- och miljödomstolen beviljar genom en skrivelse Oskarshamns och Östhammars kommuns ansökan om förlängd remisstid till 31 maj Rolf Persson Kommundirektör Moa Skyllberg Persson Utredningssekreterare

18 NACKA TINGSRÄTT Avdelning 4 INKOM: MÅLNR: M AKTBIL: 359

19

20

21 PROTOKOLL Sida 1 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum Dnr KS 2013/ Yttrande till SSM över SKB:s ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen för inkapslingsanläggning och Clab Kommunstyrelsens beslut Föreliggande förslag till yttrande godkänns och överlämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten som Oskarshamns kommuns yttrande över SKB:s ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen för inkapslingsanläggningen Clink. Jäv Mathias J Karlsson (L) anmäler jäv och deltar inte i handläggningen av ärendet. Ärendet Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) granskar för närvarande Svensk Kärnbränslehantering AB:s (SKB) ansökan om inkapslingsanläggningen Clink i Simpevarp enligt Kärntekniklagens krav. SSM efterfrågar därvid synpunkter på ansökan från Oskarshamns kommun. Kommunen har stort förtroende för SSM och tvivlar inte på att SSM:s granskning tillsammans med sin fortlöpande kontroll och kompletterande föreskrifter kommer att säkerställa en Clink-anläggning som uppfyller samhällets krav på god skyddsnivå. SSM har valt att sekretessbelägga en stor del av ansökan eftersom den innehåller beskrivningar av säkerhets- och skyddssystem. Vidare kompletterade SKB ansökan så sent som januari 2015, genom ett tilläggsyrkande (mellanlagring av ton i stället för 8000 ton), vilket bl.a. innebär att den tidigare säkerhetsredovisningen ska kompletteras med en ny preliminär säkerhetsredovisning (PSAR). Denna är inte gjord ännu. Kommunen har därför inte möjlighet att granska och kommentera delar i uppbyggnaden och driften av Clink. Synpunkterna begränsas i stället till frågor kring omgivningsförhållandena kring anläggningen. I kommunens yttrande till SKB, daterat , angående ansökan för slutförvarssystemet, gav kommunen, utöver synpunkter med avseende på Miljöbalken, även synpunkter på SKB:s ansökan avseende Kärntekniklagen. Kommunen relaterade synpunkterna främst till de stresstester som EU:s ministerråd beslutat. I kommunens yttrande tas detta upp under kapitel 3. SKB berör i sitt svar till kommunen inte frågorna och dessa är således obesvarade. I SSM:s tillsynsrapport, daterad (förrättningsdag ) behandlas SKB:s arbete med förnyad säkerhetsvärdering av tålighet mot vissa händelser mot Clab (stresstester). Tillsynsarbetet berör de punkter som kommunen tagit upp enligt ovan och är i vissa delar svar på frågorna som kommunen ställt. Förslag till yttrande Kommundirektör och projektledare Rolf Persson har tagit fram ett förslag till yttrande i ärendet, daterat Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

22 PROTOKOLL Sida 2 Kommunstyrelsen Sammanträdesdatum fortsättning Ärendets behandling I ett tjänsteutlåtande, , från strategi- och näringslivsenheten föreslås att föreliggande förslag till yttrande godkänns och överlämnas till Strålsäkerhetsmyndigheten som Oskarshamns kommuns yttrande över SKB:s ansökan om tillstånd enligt kärntekniklagen för inkapslingsanläggningen Clink. Kommunstyrelsens arbetsutskott föreslår , 12, beslut enligt strategi- och näringslivsenhetens förslag. Dagens sammanträde Kommundirektör Rolf Persson föredrar ärendet. Ordföranden ställer proposition på arbetsutskottets förslag och finner att kommunstyrelsen beslutar bifalla detta. Beslutsunderlag Synpunkter till SSM angående SKB:s CLINK-ansökan. Tjänsteutlåtande, Strategi- och näringslivsenheten, Skickas till Strålsäkerhetsmyndigheten Justerarsignaturer Utdragsbestyrkande

23 Sida 1 av 8 Datum Ert datum Vår beteckning Er beteckning Tjänsteställe/handläggare Strategi- och näringslivsenheten Bodil Liedberg Jönsson E-post: bodil.liedbergjonsson@oskarshamn.se Tel: Yttrande över SKBs ansökan om tillstånd till anläggningar i ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall Innehållsförteckning Inledning... 1 Kommunens allmänna ställningstagande till slutförvarsystemet... 2 Ny situation gällande avvecklingen av reaktorer... 2 Villkor för verksamheten... 3 Allmänna villkoret... 3 Buller... 3 Hantering av kemikalier och avfall samt användning av kemiska produkter... 4 Avfall till MLA respektive SFR... 4 Transporter... 5 Utsläpp till luft... 5 Utsläpp till vatten... 6 Vibrationer... Fel! Bokmärket är inte definierat. Resurshushållning... 7 Information/kommunikation... 7 Kontrollprogrammet... 7 Inledning Oskarshamns kommun lämnar härmed sitt yttrande över sakgranskningen av SKBs ansökan om tillstånd enligt miljöbalken för att anlägga ett sammanhängande system för slutförvaring av använt kärnbränsle och kärnavfall. I yttrandet läggs tonvikten huvudsakligen på anläggningarna i Oskarshamn och verksamheten där. Postadress Besöksadress Växel Hemsida Kommunens e-post adress Box 706 Varvsgatan 8 Tel kommunen@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

24 Sida 2 av 8 Oskarshamns kommun (nedan benämnd Kommunen) har i tidigare yttranden till myndigheterna framfört sina synpunkter när det gäller behov av kompletteringar. Kommunen har vid dessa tillfällen framfört önskemål om att SKB ska tydliggöra vissa sakuppgifter i ansökan. Anledningen var att det inte visade sig praktiskt att i det läget särskilja önskemål om kompletteringar från vissa sakgranskningsfrågor. I detta yttrande upprepas därför flera av Kommunens tidigare framförda synpunkter på ansökan i sak. För att förtydliga Kommunens synpunkter på ansökan är dessa i yttrandet sammanfattade i kursiv stil under varje avsnitt. Kommunens allmänna ställningstagande till slutförvarssystemet Oskarshamns kommun är en kärnkraftskommun där det både produceras kärnenergi och hanteras avfall. SKBs nuvarande anläggning Clab, i Oskarshamn, är en oumbärlig del i kärnkraftverkens drift eftersom det är den enda anläggningen som tar emot använt kärnbränsle för mellanlagring. Den svenska kärnbränslecykeln är, idag och under lång tid framöver, helt beroende av Clabs existens. Här, mitt i det småländska skärgårdslanskapet, förvaras merparten av landets samlade högaktivt radioaktiva avfall. Platsen kommer också att ha en central roll i slutförvarssystemet när Clab kompletteras med den integrerade inkapslingsanläggningen Clink. Kommunen har således tilldelats en avgörande roll i kärnkraftens produktion och omhändertagande av kärnkraftens avfall. Kommunens önskan är att ett slutförvarssystem etableras. En förutsättning är att SKBs planer kan förverkligas på ett för samhället säkert sätt. Både Clink och Clab kan avvecklas så snart det sista avfallet har deponetats. Skulle ett slutförvarssystem inte kunna realiseras kvarstår Clab som mellanlager. Kommunens anser att en sådan utveckling är oacceptabel. Kommunens bestämda uppfattning är att Clab, under inga omständigheter, får betraktas som ett permanent förvar för använt kärnbränsle och kärnavfall. Ny situation gällande avvecklingen av reaktorer Det har nyligen uppstått oklarheter om kärnkraftens betydelse för landets energiförsörjning. Reaktorerna O1 och O2 i Oskarshamn samt R1 och R2 i Ringhals ska enligt ägarnas beslut läggas ner i förtid. Dessutom överväger Vattenfall att tidigarelägga avvecklingen av de resterande reaktorerna. SKBs givna omständigheter för slutförvarssystemet ändras härigenom. Den totala mängden avfall minskar men flödena av radioaktivt avfall som ska mellanlagras ökar temporärt. Mellanlagret Clab (och det framtida Clink) påverkas härmed på olika sätt. Kommunen vill att SKB utreder konsekvenserna av en tidigarelagd stängning av reaktorer och hur detta påverkar anläggningarna och verksamheten i Clab och Clink, i förhållande till vad som angivits i ansökan.

25 Sida 3 av 8 Villkor för verksamheten Ett tillstånd att bedriva miljöfarlig verksamhet enligt Miljöbalken (nedan benämnd MB) är i princip permanent, vilket innebär att tillståndet och villkoren i tillståndet gäller så länge som omprövning inte har gemomförts. Tillsynsmyndigheten kan visserligen meddela förelägganden med krav eller initiera en omprövning av villkoren, men detta är en process som sannolikt sätts igång först om betydande fel har uppkommit i verksamheten. Villkoren är heller inte bundna till SKB, eftersom tillståndet är knutet till verksamhetsutövaren, vilken via företagsförvärv kan vara någon annan i framtiden. Företagsspecifika, egenvalda kvalitetssystem har därför liten relevans så länge som dessa inte införlivas i tillståndets villkor. Flera villkor som nu fastställs för verksamheten kommer, på grund av den långa initierings- och driftsfasen, att tillämpas först långt fram i tiden. Man kan därför befara att villkor som ställs idag inte tillfullo kommer att möta samhällets behov den dag verksamheten startas. Kommunen anser att SKB ska föreläggas dynamiska villkor (villkor som uppdateras efterhand) alternativt att det i domen bestäms att villkoren ska omprövas efter viss tid. Senare i tillståndsprocessen ska Oskarshamns och Östhammars kommuner via sin vetorätt tillstyrka eller avstyrka ansökan. Det beslutet ska tas innan ärendet går tillbaka från regeringen till, dels Mark- och miljödomstolen som ger tillstånd och fastställer villkor enligt MB, dels Strålsäkerhetsmyndigheten för meddelande om villkor enligt kärntekniklagen och strålskyddslagen. Kommunen anser att sättet att bedriva verksamheten, vilket i hög grad styrs av de villkor som fastställs, starkt påverkar kommunen och dess invånare. En avgörande del av kommunens beslutsunderlag för veto-beslutet utgörs således av de villkor som SKB anser sig kunna underställas och som Mark- och miljödomstolen föreskriver. Alltsedan kärnavfallsprocessen startade har det varit Kommunens tydliga uppfattning att alla frågeställningar av betydelse ska vara redovisade och genomgångna när Kommunen har att ta ställning till etableringen. Brister i detta avseende försvårar Kommunens beslut. Kommunen anser att villkoren för verksamheten ska vara förhandlade och tydligt och klart redovisade, innan ansökan går vidare till regeringen för tillåtlighetsprövning. Allmänna villkoret Det föreslagna allmänna villkoret i ansökan föranleder kommunen att kommentera SKBs beskrivningar i ansökan i allmänhet. Verbet kan används i beskrivningarna, vilket inte kan anses vara ett bindande åtagande.. Kommunen vill se verbet kan utbytt mot annat verb som mera stringent uttalar vad SKB avser att göra i de fall formuleringarna har bäring på SKBs åtaganden enligt allmänna villkoret. Buller Beträffande buller har SKB föreslagit bullerbegränsningar genom villkor 2 och 3 (bilaga K:1). I villkor 3 anges att begränsningen ska gälla buller vid bostäder i omgivningen.

26 Sida 4 av 8 Kommunen tolkar detta som att begränsningen, förutom i området kring själva anläggningen Clink, också ska gälla väg 743. Kommunen åberopar därvid dom från Miljööverdomstolen (MÖD) i målet MÖD 2003:45. Kommunen anser att bullervillkoren, förutom i omgivningen av anläggningen Clink, även ska gälla väg 743. Egna och av SKB upphandlade transporter bör kunna åläggas krav som tillgodoser att nämnda villkor efterlevs. Hantering av kemikalier och avfall samt användning av kemiska produkter SKB menar att det efter avveckling/rivning av Clink inte förväntas någon förorening av marken i området, vilket innebär att spill och läckage till mark inte ska förekomma. SKB har i förslag till villkor (villkor 4, bilaga K:1) också föreskrivit hur kemiska produkter och avfall ska hanteras och förvaras. Villkoret omfattar dock enbart att förebygga spill till icke hårdgjorda ytor. Kommunen anser att även spill till hårdgjorda ytor ska förebyggas. Villkoret blir därmed klarare vad gäller uppsamling av spill och läckage och förebygger förorening av dagvattnet från hårdgjorda ytor. Kommunen anser också att villkoret ska förtydligas och omfatta verksamhet som medför hantering av kemiska produkter som t.ex. brandövning med skum. Kommunen vill peka på den senare tidens upptäckt av PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) i mark. PFAS har unika toxiska egenskaper (hormonstörande och cancerframkallande) och mark som har förorenats är svår att återställa. Kommunen anser att SKBs förslag till villkor 4, första stycket, ska omformuleras enligt följande: Hantering av avfall och kemikalier samt användning av kemiska produkter ska ske på ett sådant sätt att spill och läckage till såväl icke hårdgjorda som hårdgjorda ytor förebyggs. Eventuellt spill och läckage ska omgående samlas upp och tas om hand. Avfall till MLA respektive SFR SKB använder MLA (OKGs markdeponi i Simpevarp) för slutförvaring av lågaktivt avfall från Clab. Den totala mängden från Clink till MLA beräknas bli cirka 12 ton per år. I sin ansökan presenterar SKB två alternativa strategier för avfall bestående av luftfilter (HEPA-filter); antingen kan filtren bytas ofta och hanteras som lågaktivt avfall eller kan de bytas sällan och hanteras som medelaktivt avfall. Kommunen ifrågasätter detta sätt att hantera avfall. Om man byter filter ofta kan filtren deponeras i MLA som lågaktivt avfall. Om man byter filter sällan får man högre koncentration av radioaktiva partiklar i filtren och dessa måste då som medelaktivt avfall köras till SFR. Mängden uppsamlat radioaktivt material är dock detsamma, men får med SKBs alternativa strategier olika destination (MLA respektive SFR).

27 Sida 5 av 8 Kommunen anser att det i villkor ska föreskrivas att filter från rening av luft inom kontrollerat område, ska deponeras i SFR. Detta ska således gälla oavsett hur ofta filtren byts. Transporter I SKBs rapport R rörande väg 743 konstateras att befintlig vägsträcka i nuvarande skick ger: en förhöjd olycksrisk en förhöjd konsekvensrisk vid inträffad olycka en otrygghet för trafikanter och boende minimalt utrymme till gång- och cykeltrafikanter begränsad sikt vid vissa utfarter barriäreffekter (svårt för boende att ta sig över vägen) konflikter mellan fordon med olika hastighet Mot bakgrund av riskerna och olägenheter som trafiken på väg 743 redan idag medför, anser Kommunen att SKBs villkor kring transporter (villkor 6, bilaga K:1) måste preciseras. I villkoret anger SKB att Vägtransporter.ska i första hand ske helgfri måndag - fredag mellan.. Kommunen anser att så länge som i första hand inte är definierat kan villkoret inte kontrolleras. Ett villkor ska kunna kontrolleras, vilket också SKB säger i villkor 12 (bilaga KP) genom att för verksamheten ska finnas kontrollprogram med angivande av mätmetod, mätfrekvens och utvärderingsmetod. I kontrollprogrammet för transportvillkoret (avsnitt 4.5) anges att samråd ska ske med tillsynsmyndigheten om ett flertal transporter skulle behövas (således utöver i första hand ) på andra tider än vad villkoret tillåter. Kommunen anser inte detta vara en kontrollåtgärd, snarare en begäran som borde finnas formulerad i villkor 6. Kommunen anser att SKB ska omformulera villkor 6 beträffande transporter så att villkoret blir stringent och kontrollerbart. Utsläpp till luft Angående utsläpp av radioaktiva ämnen till luft har SKB föreslagit utredning under prövotid (punkt P1 i bilaga K:1), vilken Kommunen bifaller. Beträffande utsläpp till luft från maskiner, fordon och transporter anser Kommunen att det för SKBs egna, eller av SKB upphandlade maskiner och transporter, bör föreskrivas ett villkor som följer med i den fortlöpande utvecklingen när det gäller krav på minskade utsläpp. Detta gäller både farliga föroreningar (Euro-klassning) och klimatpåverkan (mindre bränsleåtgång och icke-fossila bränslen). Ett sådant åtagande kan utföras genom att t.ex. föreskriva att maskiner och fordon får ha en maximal ålder eller att t.ex. följa Trafikverkets Generella miljökrav vid entreprenadupphandling. Dessa miljökrav uppdateras och revideras fortlöpande.

28 Sida 6 av 8 Kommunen föreslår följande villkor för utsläpp till luft: SKB ska vid inköp och drift av egna eller upphandlade maskiner och transporter följa de miljökrav, som vid var tidpunkt för inköp eller upphandling minst uppfyller Trafikverkets Generella miljökrav vid entreprenadupphandling eller annan liknande offentlig verksamhets miljökrav vid entreprenadupphandling. Utsläpp till vatten Angående utsläpp av radioaktiva ämnen till vatten har SKB föreslagit utredning under prövotid (punkt P2 i bilaga K:1), vilken Kommunen bifaller. SKBs ambition att förbättra nuvarande dagvattensystem är lovvärd. Dagvatten är ofta en betydande utsläppskälla, vilket framgår av allt större ansträngningar i samhället görs för att minska påverkan från förorenade dagvatten. Vanligtvis föreligger föroreningarna bundna till partiklar i dagvatten, vilket innebär att reningen är förhållandevis enkel. Särskilt viktig är partikelavskiljningen om släckvatten vid brand kan avledas till dagvattensystemet. Kan släckvattnet dessutom innehålla radioaktiva partiklar är partikelreningen ännu viktigare. Kommunen kan inte i SKBs ansökan se någon klar beskrivning av vad ett släckvatten vid brand skulle kunna ha för innehåll eller vart vattnet skulle kunna avrinna. Kommunen önskar därför en redovisning av möjligt innehåll i släckvattnet och hur detta omhändertas vid en brand i Clink. För att partikelrening ska kunna fungera får bräddning av vattnet inte ske, vilket tillgodoses med utjämningsmöjligheter i t.ex. en damm. Detta föreslås av SKB. De bör dock ange med vilken marginal som dammvolymen klarar olika nederbördsmängder. Detta bör exempelvis redovisas för ett 100-årsregn. Kommunen anser att SKB bör rena dagvatten från partiklar innan det släpps ut i Herrgloet och säkra erforderligt utjämningsbehov. Det villkor som SKB har föreslagit (villkor 10, bilaga K:1) föreskriver att dagvattnet ska ledas till dagvattendamm och att det dagvatten som kan innehålla olja ska ledas genom oljeavskiljare. Villkoret har inget funktionskrav, dvs krav på reningsgrad. I Forsmark finns reningskrav föreskrivet (villkor 9, bilaga K:1). Kommunen anser att SKB ska åläggas reningsvillkor för utgående dagvatten till recipient. Kommunen föreslår därför nedan, i förslag till villkor, att SKB i samråd med tillsynsmyndigheten fastställer gränsen för tillåtet innehåll av föroreningar i vatten. Spillvatten överleds idag till OKGs avloppsreningsverk. I samband med att verksamheten vid kärnkraftverket upphör, uppstår frågan om annan lösning är planerad eller om OKGs reningsverk kommer att drivas vidare och vem som i så fall blir huvudman. Kommunen vill se SKBs plan för spillvattnet och föreslår villkor även för detta vatten. Kommunen föreslår följande villkor för utsläpp till vatten: Utsläpp av spillvatten ska ske till OKGs avloppsreningsverk eller till annat reningsverk som uppfyller de vid var tidpunkt gällande kraven i Allmänna bestämmelser för brukande av den

29 Sida 7 av 8 allmänna vatten- och avloppsanläggningen (ABVA) eller motsvarande branschöverenskommelse. För släckvatten från brand, som inte omhändertas inom kontrollerat område, ska säkerställas överledning till dagvattendammen. Dagvatten som leds till dagvattendammen ska före utsläpp till recipienten avskiljas från partiklar. Tillåtet innehåll av föroreningar i dagvatten före utsläpp i recipienten ska bestämmas i samråd med tillsynsmyndigheten. Länshållningsvatten från arbeten i jord och berg ska före utsläpp renas om halterna överstiger de halter som fastställs för dagvattnet enligt förra punkten. Dagvattendammen ska dimensioneras och underställas driftförhållanden som medför att bräddning från dammen inte kan ske annat än vid extrema nederbördsförhållanden. Resurshushållning Kommunen anser att det bör ställas villkor på byggmaterial och byggteknik för anläggningen, liksom för dess drift. Kommunens förslag till villkor är: SKB åtar sig att upprätta en handlingsplan där man föreskriver att vid val av material för uppförande och drift av anläggningen, ska man välja sådana som är gynnsamma ur ett hälso och resurshushållningsperspektiv. Handlingsplanen ska lämnas till tillsynsmyndigheten senast ett år före byggstart av anläggningen. Information/kommunikation Den oro för radioaktiva utsläpp som av olika anledningar kan uppstå hos allmänheten är en olägenhet som kan sorteras in under 2, MB. Kommunen anser att en relativt enkel åtgärd för att förebygga och mildra sådan oro är att delge information om pågående och planerad verksamhet. Kommunen har lämnat synpunkter till Strålsäkerhetsmyndigheten omfattande bl.a. ett önskemål om en rutin där man fortlöpande ger Kommunen information om uppförande, drift och framtida rivning av Clink. Kommunen blir på detta sätt uppdaterad och har aktuell information och kunskap nog för att kunna bemöta och hantera sakargument om det i samhället skulle uppstå en diskussion om verksamheten vid Clink. Kommunen anser att SSM, med sin tillsyn och det förtroende man har i Kommunen, är lämpad att föreskriva en sådan rutin. Utöver denna information föreslår Kommunen att SKB minst en gång om året ska informera närboende om verksamheten. Informationen ska syfta till att öka kunskapen om SKBs verksamhet vid Clink. Kommunen ser gärna att SKB formulerar ett villkor som säkrar att relevant information årligen delges närboende. Kontrollprogrammet Kommunen har tidigare lämnat synpunkter (daterade ) till Mark- och miljödomstolen på SKBs kontrollprogram (bilaga KP). Nedan sammanfattas synpunkterna.

30 Sida 8 av 8 SKB nämner att detaljerade kontrollprogram efterhand kommer att tas fram och att dessa sänds till tillsynsmyndigheten för kännedom. Kommunen instämmer i SKBs motivering för tillvägagångssättet men anser att kontrollprogrammen ska sändas till tillsynsmyndigheten för godkännande. Beträffande villkorens utformning anser Kommunen att det i flera fall krävs en precisering i villkorsskrivningen för att möjliggöra ett kontrollprogram som är stringent i förhållande till villkoren. En grundläggande princip är att respektive villkor ska vara kontrollerbart, dvs kriteriet för villkoret ska kunna styrkas på ett tillförlitligt sätt. Vidare ska det framgå hur avvikelser hanteras vid överskridande av villkor. Yttrandet är utarbetat av LKO-projektets granskningsgrupp XX Granskningsgruppen genom Bodil Liedberg Jönsson Chef för strategiska utvecklingsprojekt

31 Ärende 58 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 1 Datum Vår beteckning KS 2016/ Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Krisberedskap Lars Blomberg E-post: Lars.Blomberg@oskarshamn.se Tel: Beslutsinstans Kommunstyrelsen Styrdokument för Krishantering Förslag till beslut Säkerhetschefen föreslår kommunstyrelsen att föreslå kommunfullmäktige att godkänna föreliggande Styrdokument för Krishantering Ärendet Bakgrund Enligt den processbeskrivning för uppföljning av kommunernas krisberedskap som myndigheten för samhällsskydd och beredskap har utfärdat (MSB D-nr: ), ska kommunen ha en planering för vilka åtgärder som ska genomföras under mandatperioden, samt en planering för hur kommunen ska hantera en kris. Kommunen ska därför ta fram ett styrdokument för arbetet med krishantering. Denna typ av inriktande dokument ska beslutas av kommunfullmäktige eller kommunstyrelsen. I normalfallet ska styrdokumentet antas under det första kalenderåret efter ordinarie val, och då också redovisas för länsstyrelsen. Med anledning av den höga arbetsbelastning som den uppkomna flyktingsituationen inneburit för kommunerna, har tiden för antagande och redovisning den här gången förlängts till den 15 februari Eftersom denna tidpunkt är passerad, har undertecknad varit i kontakt med länsstyrelsen och förklarat anledningen till förseningen. Dokumentet är tills vidare redovisat till länsstyrelsen i utkastformat, och överenskommelsen är att det ska kompletteras med eventuella justeringar efter fastställande. Morgan Olsson Räddningschef Lars Blomberg Säkerhetschef Beslutsunderlag Skickas till

32 TJÄNSTEUTLÅTANDE Sida 2 Datum Vår beteckning KS 2016/ För kännedom: För åtgärd:

33 Risk- och Sårbarhetsanalys 2015 Oskarshamns kommun Oskarshamns kommun

34 Innehållsförteckning Sammanfattning 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1 Ansvarsområde och uppgifter 1.2 Organisation 1.3 Författningar som har beaktats i redovisningen 1.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Arbetsprocess 2.2 Metod 2.3 Deltagande interna, externa och privata aktörer 2.4 Avgränsningar 3. Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område 4. Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamhet 5. Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Sammanfattning och analys av identifierade risker per typområde 5.1 Naturhändelser 5.2 Olyckor 5.3 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem 5.4 Antagonistiska hot och sociala risker 5.5 Sjukdomar 5.6 Andra risker 6. Beskrivning av kommunens generella krisberedskap 6.1 Ledning inkluderar riskhantering och planering 6.2 Samverkan 6.3 Kommunikation 6.4 Kompetens, inkluderar utbildning och övning 6.5 Resurser 7. Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat 1

35 Sammanfattning Oskarshamns kommun måste så långt det är möjligt fungera även under svåra påfrestningar och kriser. De faktiska krav som ställs på kommunens skyldigheter regleras av Lagen (2006:544) och Förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Därutöver finns flera lagar som berör kommunens roll, ansvar och uppgifter inom riskoch krishanteringsområdet, som exempelvis Kommunallagen och Lagen om skydd mot olyckor (LSO). Kommunstyrelsen har beslutat att samtliga förvaltningar inom kommunen ska göra risk- och sårbarhetsanalyser. Dessa verksamhetsspecifika analyser ligger sedan till grund för den kommunövergripande risk- och sårbarhetsanalysen, som sammanställs av kommunens säkerhetsavdelning. Målet är att genom kontinuerligt arbete med riskoch sårbarhetsanalyser, såväl inom varje verksamhet som på kommunövergripande nivå, ska risker identifieras och förbättringsförslag lyftas fram, för att stärka kommunens krishanteringsförmåga. Rapporten är i möjligaste mån avidentifierad och innehåller få detaljer från enskilda förvaltningar eller bolag. Avsikten är att den ska vara vägledande och lärande för såväl alla förvaltningarna som för kommunens bolag. Kommunens krisberedskap bygger på att alla aktörer tar ansvar för sina verksamheter, förbereder sig och samverkar med varandra. Allt för att kunna hantera de störningar och kriser som dyker upp, oavsett var och när de inträffar. Oskarshamns kommuns risk- och sårbarhetsanalys skickas till länsstyrelsen i enlighet med gällande lagstiftning. Parallellt med årets risk- och sårbarhetsanalyser görs ett utredande arbete kring prioritering av samhällsviktig verksamhet i händelse av elbrist. Arbetet går under namnet Styrel och här ingår förutom landets samtliga kommuner, landsting och länsstyrelser även elleverantörer, Energimyndigheten och Svenska kraftnät. Årets RSA-sammanställning är tänkt att visa vad som är skyddsvärt inom Oskarshamns kommun, samt peka på vissa kriser som medför stora utmaningar att hantera. Vidare framkommer vilken förmåga kommunen har att hantera kriser, och vilka åtgärder som behövs för att höja krishanteringsförmågan. När det gäller vad som är skyddsvärt är det primära människors liv och hälsa. Därefter handlar det om att upprätthålla en fungerande ledning och organisation. I tredje hand nämns teknisk infrastruktur som skyddsvärd. Det är viktigt är att RSA-arbetet ingår som en naturlig del av kärnverksamheten, för att verksamheterna ska fungera så friktionsfritt som möjligt under en krissituation. 2

36 Begrepp och förkortningar Extraordinär händelse: En händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, och kräver skyndsamma insatser av en kommun Lag (2006:544) om extraordinära händelser MSB: Myndigheten för samhällsskydd och beredskap POSOM: Grupp för Psykiskt och socialt omhändertagande RSA: Risk och sårbarhetsanalys RCB: Räddningschef i beredskap TIB: Tjänsteman i beredskap FRG: Frivillig resursgrupp VAKA: Nationell Vatten och katastrofgrupp WIS: Webbaserat informationssystem RAKEL: Nationella kommunikationssystem för samverkan och ledning HSA: Hälso- och sjukvårdens adressregister SITHS: En tjänstelegitimation för både fysisk och elektronisk identifiering Flertalet verksamheter har genomfört bedömningen av sin hanteringsförmåga enligt principen att risken = sannolikheten x konsekvensen. Risktyper har bland annat varit pandemi, drivmedelsbrist, omfattande brand, kemolycka, stor trafikolycka, fartygsolycka, extrema väderhändelser (värme, kyla, regn, snö, storm, översvämning mm), förorenat dricksvatten, elbrist och IT-haveri, samt konsekvenser av långsiktiga förändringar i klimatet. Olyckor med utsläpp av farliga kemikalier, stora trafikolyckor, fartygsolyckor, samt omfattande bränder har behandlats i kommunens RSA enligt LSO (Lag 2003:778), och kommer därför inte djupare analyseras här. Effekten för kommunen ur ett LEHperspektiv blir i princip densamma som vid extrema väderhändelser. Även olycka med radioaktivt utsläpp har hanterats med tanke på att OKG ligger i Oskarshamns kommun. Vad gäller kärnkraftsolyckor har Länsstyrelsen i Kalmar tagit fram planer för såväl det akuta skedet som efterbehandlingsfasen, varför den typen av händelser inte närmare tas upp i denna kommunanalys. 3

37 1. Beskrivning av kommunen och dess geografiska område 1.1 Ansvarsområde och uppgifter Oskarshamns kommun hanterar en mängd saker som boende och besökare i kommunen har både behov och nytta av. Kommunen har till exempel ansvar för att det finns skolor för barnen, och någonstans där gamla eller sjuka människor kan få hjälp när de inte kan eller orkar ta hand om sig själva. Kommunen ser även till att det kommer rent vatten i kranen och att soporna blir hämtade. Räddningstjänst, badplatser, bibliotek, vägar och måltidsverksamhet är andra exempel på verksamheter som kommunen svarar för. Vad säger lagen Vad en kommun får och inte får göra regleras i lag. I kommunallagen (2. kapitlet, 1 paragrafen) står: Kommuner och landsting får själva ta hand om sådana angelägenheter av allmänt intresse, som har anknytning till kommunens eller landstingets område eller deras medlemmar, och som inte skall hanteras enbart av staten, en annan kommun, ett annat landsting, eller någon annan. Enkelt innebär det att lagen ställer två krav på kommunen. Det måste finnas ett krav på allmänintresse för en verksamhet om kommunen ska bedriva den, och verksamheten måste ha anknytning till den egna kommunen. Principiellt är det förbjudet att ge understöd åt enskilda. Enligt lagen har kommunen ansvar för: Social omsorg, såsom äldreomsorg och sociala biståndsfrågor Skolgång för barn och ungdom samt Komvux och SFI Vatten och avlopp Lokal och regional trafik (samverkan) Plan- och byggfrågor Räddningstjänst Miljö- och hälsoskyddsfrågor Bostadspolitik Bibliotek Renhållning och avfallshantering Civilt försvar i samband med höjd beredskap 4

38 Det finns en del annan verksamhet som kan bedrivas på frivillig grund, till exempel: Fritidsverksamhet Kulturverksamhet (bortsett från bibliotek) Bostäder Energi Kommunen är alltid ansvarig för att hantera en kris inom sitt geografiska område. Vid en kris ska kommunen verka för att samordningen mellan samtliga inblandade fungerar på lokal och regional nivå. Kommunen ska även svara för information internt, till allmänhet och till media. Krishanteringssystemet bygger dessutom på följande tre principer: Ansvarsprincipen - innebär att den som har ansvaret för en verksamhet under normala förhållanden skall ha motsvarande ansvar under kris- och krigssituationer. Likhetsprincipen - innebär att en verksamhets organisation och lokalisering så långt som möjligt skall överensstämma i fred, kris och krig. Närhetsprincipen - innebär att kriser skall hanteras på lägsta möjliga nivå i samhället (av dem som är närmast krisen). 5

39 1.2 Organisation Nämnder Ovanstående skiss visar hur Oskarshamns kommun är organiserad. Varje nämnds ansvarsområden presenteras kort nedan. Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige är kommunens högsta beslutande organ. Fullmäktige ska besluta i ärenden av principielll betydelse eller annan större vikt för kommunen, främst 1. mål och riktlinjer för verksamheten, budget, skatt och andra viktiga ekonomiska frågor 2. nämndernas organisation och verksamhetsformer 3. val av ledamöter och ersättare i nämnder och beredningar 4. val av revisorer och revisorsersättare, 5. grunderna för ekonomiska förmåner till förtroendevalda 6. årsredovisning och ansvarsfrihet 7. folkomröstning i kommunen 6

40 Kommunstyrelsen Kommunstyrelsen ska leda och samordna förvaltningen av kommunens angelägenheter, och ha uppsikt över övriga nämnders verksamhet. Kommunstyrelsen ska också ha uppsikt över kommunal verksamhet som bedrivs i bolagsform. Enligt kommunallagen ska kommunstyrelsen: 1. bereda eller yttra sig i ärenden som ska handläggas av fullmäktige, 2. ha hand om den ekonomiska förvaltningen, 3. verkställa fullmäktiges beslut, samt 4. i övrigt fullgöra de uppdrag som fullmäktige lämnat över till styrelsen. Kommunstyrelsen är ansvarig nämnd för verksamheten inom räddningstjänsten och kommunkontoret (med kansliavdelning, personalavdelning, ekonomiavdelning och ITavdelning). Även kommunala rådet för funktionsnedsatta sorterar organisatoriskt under KS. Arbetsutskott och personalutskott Kommunstyrelsens arbetsutskott har till uppgift att bereda ärendena till KS. Arbetsutskottet fungerar även som personalutskott, och hanterar personalärenden av central och övergripande karaktär. Kommunstyrelsens presidium, ingår i flera kommunövergripande organ som till exempel plangrupp och olika projektledningsgrupper. Kommundirektören Strategi- och näringslivsenheten (STEN) är en samlad strategisk resurs, som leds av kommundirektören. Organisatoriskt är den placerad direkt under kommunstyrelsen. STEN har en aktiv roll i kommunens utvecklingsarbete, genom att driva strategiska frågor, möjliggöra framförhållning och långsiktighet i kommunstyrelsens arbete, samt ansvara för genomförandet av politiska beslut. Nova erbjuder utbildning, forskning och affärsutveckling, och har därigenom en nyckelroll för att bidra till regional utveckling i Oskarshamnsregionen. En del av Novas uppdrag är att vara ett centrum för eftergymnasial utbildning i regionen. Nova Forskning och Utveckling (FoU) är ett samarbete mellan Svensk Kärnbränslehantering AB (SKB) och Oskarshamns kommun. Ett samarbete som gör att Nova FoU kan erbjuda vetenskapsvärlden unika forskningsmöjligheter. Affärsutvecklingsbolaget Atrinova har fokus på kommersialisering av forskningsresultat och högteknologiska innovationer samt spin-off från regionens näringsliv. I Atrinovas uppdrag ligger även uppbyggnaden av en test- och demonstrationsmiljö för innovationer inom energi och miljö. 7

41 Servicecenter är ingången till den kommunala servicen oavsett vilken fråga det gäller. Via telefon, E-post eller vid ett personligt besök lotsar servicecenter frågeställningen rätt i det kommunala systemet. Många frågor besvaras direkt, och när behovet uppstår vidarebefordras frågan till rätt handläggare. Socialnämnden Socialnämnden fullgör kommunens uppgifter inom socialtjänsten, och ansvarar för att kommunen lever upp till vad som föreskrivs i socialtjänstlagen. Nämnden utövar även ledningen av den kommunala hälso- och sjukvården. Socialnämnden ansvarar för den verksamhet som kommunen har enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Mottagandet av ensamkommande flyktingbarn ligger också under socialnämnden. Bildningsnämnden Bildningsnämnden ansvarar för den pedagogiska utvecklingen av barn och ungdomar från 1 till 20 års ålder, från förskolan till gymnasiet. Nämnden ansvarar också för vuxenutbildningen och svenska för invandrare (SFI). Nämnden ansvarar vidare för den kommunala kulturverksamheten, som driver bl a Döderhultarmuséet och Sjöfartsmuséet, Fredriksbergs Herrgård, Xperimentlab mm, förutom kommunens samtliga bibliotek. Fritidsverksamheten i kommunen sorterar också under bildningsnämnden. Fritid driftar idrottshallar, fotbollsplaner, isbanor, badplatser, motionsspår mm. Vidare ansvarar man för både campingplatser och gästhamnar även om de är utarrenderade. Fritid ansvarar också för fritidsgårdarna, och fungerar som samordnare gentemot kommunens rika föreningsliv. Samhällsbyggnadsnämnden Samhällsbyggnadsnämnden har ansvar för kommunens fysiska planering, bygglovshantering, miljötillståndshantering, mätnings- och kartverksamhet, mark- och exploateringsfrågor, energi- och klimatstrategiska frågor och bostadsanpassningar. Nämnden ansvarar också för tillsynsutövningen inom plan- och bygglagen, miljöbalken, enskilda avloppsanläggningar, och livsmedelshantering. Tekniska nämnden Tekniska nämnden ansvarar för det mesta av den kommunaltekniska försörjningen. Vatten och avlopp, vägar, gator, gång- och cykelbanor, lekplatser, parker och grönområden, vård av kommunens skogsmarker mm. 8

42 Vidare ansvarar nämnden för driften av kommunens fastigheter, både underhåll och städning, samt tillagning och servering av mat i både skolor och äldreboenden. Nämnden ansvarar även för renhållning, sophämtning och återvinning i kommunen. Koncernen Oskarshamns kommun Kommunen äger tre bolag till 100% (Byggebo i Oskarshamn AB, Oskarshamns Utvecklings AB och Oskarshamns Hamngods- och Terminal AB), ett till 96% (Oskarshamns Hamn AB) och ett till 50% (Oskarshamn Energi AB). Vidare finns i koncernen Oskarshamns kommun två stiftelser (Stiftelsen Forum och Stiftelsen Oskarshamns Sjöfartshotell). Stiftelserna står på egna ben, men ingår i koncernen pga. att kommunfullmäktige utser huvuddelen av styrelseledamöterna. Byggebo i Oskarshamn AB äger ca hyreslägenheter och ca 90 verksamhetslokaler. Uthyrningsgraden för lägenheterna ligger på drygt 99%. Lägenhetsbeståndet utgör ungefär en femtedel av den totala bostadsmarknaden i Oskarshamn, och runt 40% av hyresmarknaden. Oskarshamns Utvecklings AB äger och driver flygplatsen i Oskarshamn. Sedan har all kommersiell flygtrafik upphört. Som en följd av det är radiofyrar, instrumentlandningssystem och inflygningsljus inte längre i drift, och det finns ingen personal stationerad på flygplatsen. Den kan dock tills vidare användas för enklare flygverksamhet, exempelvis privatflyg. Vad bolaget ska syssla med framöver är i dagsläget inte fastställt. Oskarshamns Hamngods- och Terminal AB ligger vilande och bedriver ingen verksamhet. Oskarshamns Hamn AB ägs till 96% av kommunen. De resterande 4% ägs av Hultsfreds kommun. Bolaget bedriver traditionell hamnverksamhet, men även terminalhantering, bogsering och verkstad för service av kranar, truckar och lastmaskiner. Tyngdpunkten inom godshanteringen ligger på sågade trävaror, men här hanteras även containers, timmer, petroleumprodukter och fragmenterat stål mm. Vidare hanterar bolaget lastning och lossning av färjetrafiken mot Gotland. Oskarshamn Energi AB ägs till lika delar av Oskarshamns kommun och E.ON Sverige AB. Bolaget svarar för eldistributionen i större delen av kommunen samt fjärrvärmedistribution i tätorten. Vidare omfattar verksamheten tjänster och entreprenader inom områdena energi och kommunikation, samt ägande och drift av den biogasmack som finns i Oskarshamn. Under året har bolaget tagit i ny kraftvärmeanläggning i drift. Den använder flis och andra restprodukter från skogsindustrin som bränsle, och beräknas producera ca 100 GWh fjärrvärme och ca 19 GWh el på årsbasis. 9

43 1.3 Författningar som har beaktats i redovisningen I den speciallagstiftning som styr de offentliga aktörernas verksamheter saknas till stor del regler som är speciella för krissituationer. Inte heller i kommunallagen finns regler för krishantering. Det är främst lagen om (2006:544) och förordningen (2006:637) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och vid extraordinära händelser som beaktats i arbetet. Inom respektive förvaltning har vissa förordningar och lagar beaktas som exempelvis kommunallagen (1991:900), hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), offentlighet och sekretesslagen (2009:400), smittskyddslagen (2004:168) lag om skydd mot olyckor (2003:778), socialtjänstlagen (2001:453), polislagen (1984:387) med flera. 1.4 Övergripande beskrivning av kommunens geografiska område Oskarshamn ligger vid smålandskusten mitt i Kalmar län. Kommunens yta är km 2, varav nästan 90% är skogsmark. Kustlinjen mäter drygt 30 mil, och den sammanlagda strandlängden hos de mer än öarna i havet är nästan 120 mil. Inom kommunens gränser finns det mer än 500 sjöar, 20 naturreservat och en nationalpark - den sägenomspunna Blå Jungfrun mitt i Kalmarsund. Kommunens ca invånare fördelas på ca boende utanför tätort, yttertätorterna Påskallavik, Bockara, Kristdala, Fårbo, Figeholm och Misterhult med mellan 200 och 1000 boende, samt ca i centralorten Oskarshamn. Arbetsmarknaden i kommunen präglas till stor del av tillverkningsindustri, samtidigt som det finns en betydande offentlig verksamhet inom skola, service, vård och omsorg. Förutom kommunen är de största arbetsgivarna Scania, OKG, SAFT och Landstinget. E22 skär tvärs igenom kommunen i nord- sydlig riktning, och riksväg 37/47 i östvästlig. Den senare är i hög grad matarväg till gotlandsfärjan, som på daglig basis trafikerar Visby året runt. Sommartid finns även en färjeförbindelse till Byxelkrok på Öland, och i övrigt är den kommersiella hamnen tämligen frekvent trafikerad, med sågade trävaror som dominerande godsslag. Oskarshamn har även en järnvägsförbindelse som ansluter till Stångådalsbanan i Berga. 10

44 2. Beskrivning av arbetsprocess och metod 2.1 Arbetsprocess Arbetet med risk- och sårbarhetsanalysen för Oskarshamns kommun pågår systematiskt sedan flera år. Syftet är att öka riskmedvetenheten hos alla inblandade och stärka förmågan att hantera störningar i samhället, för att på så sätt öka tryggheten både för invånarna och dem som tillfälligt vistas i kommunen. Med säkerhetsavdelningen som sammanhållande har förvaltningarna gått igenom sina respektive ansvarsområden, och identifierat sina problemställningar och förbättringsområden. Det arbetet har resulterat i ett antal åtgärdsförslag, som man sedan arbetar med att genomföra. En kommunövergripande sammanställning görs av säkerhetsavdelningen, och resultatet av det arbetet är Oskarshamns kommuns risk- och sårbarhetsanalys RSA:n kommer att lyftas för antagandebeslut i kommunfullmäktige. Den kommer också att delges Länsstyrelsen i Kalmar län. I nästa steg kommer RSA:n sedan att ligga till grund för en handlingsplan, innehållande åtgärder för att kontinuerligt öka nivån i kommunens krishanteringsförmåga. Sekretess I Sverige är grundregeln att allmänna handlingar är offentliga. I Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)18 kapitel 13 står att sekretess gäller för denna typ av handlingar om det allmännas möjligheter att förebygga och hantera fredstida kriser motverkas om uppgifterna röjs. Ifall känsliga uppgifter om samhället röjs kan det leda till att säkerheten minskar, och att syftet med risk- och sårbarhetsanalyser motverkas. I denna rapport finns inget behov av att redovisa några sekretessbelagda uppgifter. Informationen som ligger till grund för rapporten finns på respektive förvaltning, i dokumentationen av deras RSA-arbete. Målsättning Målsättningen med årets RSA är att ta fram underlag för att förstärka möjligheterna att skapa en trygg och säker miljö för alla som vistas i Oskarshamns kommun. Beslutsfattare och verksamhetsansvariga ska ha god kännedom om kommunens risker och sårbarheter, för att kunna öka förmågan att hantera allvarliga störningar och bedriva samhällsviktig verksamhet även under pågående kriser. Målet är att risk- och sårbarhetsarbetet ska vara en kontinuerlig process och en naturlig del av både förvaltningarnas och bolagens verksamhet. Arbetet ska fungera som ett underlag för planering och genomförande av åtgärder som minskar risker och sårbarheter, samt utvecklar förmågan att hantera kriser inom det geografiska områdesansvaret. 11

45 2.2 Metod I årets RSA har förvaltningarna analyserat de risker och sårbarheter som finns inom respektive verksamhetsområde utifrån sannolikhet och konsekvens. Metoden som använts är i huvudsak den så kallade ROSA-metoden som står för Risk Och SårbarhetsAnalys. ROSA-metoden bygger till stor del på scenarier vilket ger både praktiska och konkreta diskussioner för deltagarna. Scenarierna representerar olika typhändelser eftersom det inte är möjligt att analysera alla tänkbara skeenden. Risk- och sårbarhetsarbetet är en process som måste implementeras i verksamheten. Till stor del handlar det om att få människor i en organisation att bli medvetna om risk- och sårbarhetsaspekterna i alla delar av verksamheten, både när det gäller planering och genomförande. 2.3 Deltagande aktörer Arbetet med RSA:n har i huvudsak bedrivits inom de olika förvaltningarna. Vanligtvis har en grupp inom respektive förvaltning diskuterat utifrån ROSAmodellen och kartlagt vilka scenarier de vill fördjupa sig kring. 2.4 Avgränsningar Analysen avgränsas genom att endast ta upp händelser som rör kommunens krisberedskap, eftersom de flesta samhällsviktiga verksamheterna bedrivs i kommunal regi. Vad som är samhällsviktigt vid en krissituation varierar beroende på situation. I grunden är en samhällsviktig verksamhet det som uppfyller minst ett av följande villkor: Ett bortfall av, eller en svår störning i verksamheten kan ensamt eller tillsammans med motsvarande händelser i andra verksamheter på kort tid leda till att en allvarlig kris inträffar i samhället Verksamheten är nödvändig eller mycket väsentlig för att en redan inträffad kris i samhället ska kunna hanteras så att skadeverkningarna blir så små som möjligt (MSBFS 2015:5) Endast de risker som kan leda till allvarliga eller extraordinära händelser för hela kommunen har tagits med i den kommunövergripande analysen. De så kallade mindre riskerna som framkommit hanteras av respektive förvaltning. 12

46 3 Identifierad samhällsviktig verksamhet inom kommunens geografiska område Några objekt som kan anses ha ett högt skyddsvärde är E22:an, väg 37/47 och järnvägstrafiken. Hummeln, Stora Brå, Eckern och Djupeträsk, samt rullstensåsarna i Bockara och Fårbo är andra skyddsvärda objekt på grund av att dessa svarar för stora delar av kommunens råvattenförsörjning. Bland industrierna står en dryg handfull, med Scania, Elajo, BeGe koncernen och Saft i spetsen, för en betydande del av de arbetstillfällen som finns på den privata sidan, vilket naturligtvis innebär att de har ett stort skyddsvärde. Saft är dessutom jämte OKG och Clab så kallade sevesoanläggningar, vilket innebär särskilda åtagande för verksamhetsutövare och myndigheter. Sevesolagstiftningen klargör vilka skyldigheter och ansvar verksamhetsutövare och myndigheter har, för att förebygga och begränsa följderna av en allvarlig kemikalieolycka kopplad till anläggningen. Vad beträffar OKG och Clab är de ju föremål för specifika beredskapsplaner, med hänvisning till att olyckshantering på dessa anläggningar är statlig räddningstjänst, som bedrivs i Länsstyrelsens regi. Oskarshamns sjukhus, landstingets tre hälsocentraler samt ambulansstationen i Oskarshamn är jämte polisstationen och räddningstjänstens tre stationer också att betrakta som skyddsvärd samhällsviktig verksamhet. Andra verksamhetsområden som bör nämnas är: energiförsörjning, finansiella tjänster, kommunikation, transporter, drivmedelsförsörjning, livsmedel samt handel och industri. Utöver kommunens samhällsviktiga verksamhet finns samhällsviktiga verksamheter som drivs i andras regi exempelvis privata företag, landsting och polis. Följande verksamhetsområden bör ses som samhällsviktiga: energiförsörjning, hälso- och sjukvård, finansiella tjänster, transporter, livsmedelsförsörjning, handel och industri samt skydd och säkerhet. 4 Identifierade kritiska beroenden för kommunens samhällsviktiga verksamheter Inom Oskarshamns kommun består samhällsviktig verksamhet primärt av olika servicefunktioner riktade till kommunens invånare och besökare som vistas i kommunen. Följande kritiska beroenden har identifierats för den samhällsviktiga verksamheten i kommunen: 13

47 Kommunkontoret (som ansvarar för personal, ekonomi och information), ITavdelningen (som ansvarar för kommunikationssystem, verksamhetssystem, ITsäkerhet mm.), personalförsörjning i samtliga boendeformer inom den sociala sektorn inklusive hemtjänst, skolan och förskoleverksamheten, kost- och städverksamheten, väghållning, renhållning, VA-verksamhet och räddningstjänst. Vidare ett antal internadministrativa system och tjänster, samt ett antal förvaltningsövergripande system och tjänster. Följande verksamheter är prioriterade inom kommunens organisation: Prio 1 Socialtjänst och äldreomsorg Räddningstjänst och säkerhet Vatten och avlopp El och värme Kommunledning Prio 2 Barnomsorg och skola Kost och städ Väghållning Renhållning och sophämtning Hot och risker inom Oskarshamns kommuns verksamhetsområde Förvaltningarna har listat ett stort antal tänkbara risker som kan leda till en extraordinär händelse. Dessa händelser har värderats utifrån sannolikhet och konsekvens för att sedan grupperas ihop till ett mindre antal mera övergripande händelser. Resultatet har lagts in i en riskmatris och förvaltningarna har mer i detalj analyserat de händelser som främst berör den egna verksamheten. 14

48 RISKMATRIS SANNOLIKHET , 7 1, , KONSEKVENS 1) Allvarlig IT-störning 2) Naturhändelse 3) Omfattande brand i äldreboende eller skola 4) Storskaligt vattenavbrott 5) Storskaligt fjärrvärmeavbrott 6) Storskaligt elbortfall 7) Stor olycka (trafik, järnväg, kemikalier, brand mm) 8) Terrordåd 9) Pandemi 10) Kärnteknisk olycka 15

49 5 Identifierade och analyserade risker för kommunen och kommunens geografiska område Utvecklingen mot en ökad globalisering inom såväl politiken som den kommersiella, tekniska och sociala sektorn, har medfört att både mångfalden och antalet beroenden har ökat inom kommunens verksamhet. Detta leder även till att sårbarheten ökar. En allvarlig risk för en kommun domineras i dagsläget av både osäkerhet och osannolikhet. Det handlar om sällsynta händelser som ingen organisation egentligen kan ha full kontroll över i inledningsskedet. Uppgiften för riskhantering är att på ett optimalt sätt skydda organisationen, dess verksamhet och resurserna mot förluster, skador och störningar. I praktiken ska organisationen förberedas för det som är osannolikt, men möjligt. Givetvis finns det risker som inte finns upptagna i kommunens RSA, utan här beaktas de viktigaste riskbilderna som bedöms kunna resultera i en extraordinär händelse. Sammanfattning och analys av identifierade risker per typområde 5.1 Naturhändelser Värmebölja är ett nytt riskområde som kräver planläggning från kommunens sida på både kort och lång sikt. En värmebölja definieras av SMHI som en period på minst fem dygn i sträck då den högsta temperaturen är 25 grader eller mer. I nuläget kan konstateras att det finns en större erfarenhet av att hantera extrem kyla än att hantera extrem värme. Forskning visar att värmeböljor leder till ökad mortalitet, och då framförallt bland äldre samt personer med stora vårdbehov. En värmebölja innebär att konsekvenserna för kommunen blir större för varje dag som den pågår. Främst drabbas kommunens vård och omsorg vad gäller äldre och sjuka. Ventilationen i vårdanläggningarna är vanligtvis inte dimensionerad för värmeböljor, vilket medför att det är svårt att lindra de negativa effekterna av ihållande höga temperaturer. På sikt kan det vara aktuellt att förse bland annat äldreboenden med kylanläggningar, för att minimera konsekvenserna av värmeböljor. Problem kan även uppstå inom livsmedelssidan vad gäller kylar och frysar samt klimatet i varutransportfordon. Detta kan i sin tur medföra ökade risker inom råvaruhanteringen, viket kan leda till mer eller mindre utbredda matförgiftningar. Vattnet i egenskap av livsmedel påverkas också, både vad beträffar tillgång och kvalitet. Bland andra problem som riskerar att uppstå, kan nämnas försämrad vattenkvalitet vid badplatser, ökad risk för drunkningstillbud, ökad risk för bränder, och ökad risk för sanitära problem eftersom förruttnelseprocessen hos avfall påskyndas vid en extrem värmebölja. MSB har tagit fram en kunskapsöversikt hur värme påverkar samhället. Denna kunskapsöversikt bör ligga till grund för kommunens fortsatta arbete med att förebygga oönskade konsekvenser av en värmebölja. Övriga naturhändelser som tagits upp i RSA-arbetet är översvämningar, stormar, extrem kyla och omfattande snöfall. 16

50 Klimatförändringen leder enligt en samlad expertis till händelser som kan sorteras in under begreppet väderhändelser. Det är viktigt att i planeringen inte fokusera för mycket på de olika händelser som kan inträffa, utan i stället analysera de direkta konsekvenserna. Det råder i dag stor konsensus om att klimatförändringen kommer att påverka samhället. För svenska förhållanden har Klimat- och sårbarhetsutredningen visat på möjliga konsekvenser inom en rad olika områden, bland annat infrastruktur, bebyggelse och människors hälsa. Inom många av dessa områden har Sveriges kommuner ett stort ansvar för att anpassa samhället till ett förändrat klimat. Kommunerna ansvarar för ett flertal viktiga områden som t ex fysisk planering, vatten och avlopp, avfallshantering, skolor, omsorg och en ökande del av vården. Klimatanpassning kan med fördel inkluderas i tillämpningen av de lagar som har risk och skadebegränsande perspektiv. Sedan ett par år arbetar en kommunövergripande grupp med att titta på klimatanpassningsåtgärder, som sedan ska arbetas in i det långsiktiga planarbetet. Södra Sverige har de senaste åren drabbats hårt av stormar i kombination med kraftig nederbörd, där både vindhastigheter och vattenstånd i hav, sjöar och vattendrag uppnått rekordhöga värden. Detta har bland annat medfört översvämningar i både inland och kustnära områden. Dessa väderhändelser bekräftar expertisens bedömning av vad klimatförändringen får för konsekvenser. Adderar man en permanent havsnivåhöjning till extremt väder, kommer påverkan framöver sannolikt att få betydande följder för alla länets kustkommuner. Natur- och väderrelaterade händelser kan orsakas av: Stormar och tornados Extrem nederbörd Skogsbränder Dammbrott, översvämningar och flodvågor Långvarig torka Värmeböljor Svenska kommuners risk- och sårbarhetsanalyser har (delvis beroende på att de revideras varje mandatperiod) vanligen ett kort tidsperspektiv, i den meningen att de studerade händelserna antas kunna inträffa i närtid, och då drabba dagens samhälle. Det är värdefullt att studera extrema väderhändelser som antas kunna inträffa i närtid även ur ett klimatanpassningsperspektiv, eftersom man längre fram i tiden sannolikt kommer att uppleva samma typer av händelser, men med förändrad omfattning och frekvens. Med ett för kort tidsperspektiv finns en risk att missa konsekvenser av mer långsiktiga klimatförändringar som man behöver planera för redan i dag. Sannolikheten att en kommun råkar ut för nya typer av extrema väderhändelser ökar ju längre tiden går. För att kunna planera för sådana händelser (eller framtida medelvärdesförändringar) krävs ett längre tidsperspektiv, någonstans mellan 20 och 100 år, beroende på vilken verksamhet och vilken väderhändelse som ska studeras. 17

51 5.2 Olyckor När det gäller olyckor där räddningstjänsten involveras, antog kommunfullmäktige 2014 en RSA enligt med Lagen om skydd mot olyckor, LSO (2003:778). Underliggande handlingsprogram beskriver förebyggande åtgärder, räddningstjänst och efterföljande åtgärder. Målen med handlingsprogrammet är att: Minska antalet bränder, och minska antalet som skadas och omkommer till följd av bränder Minska antalet trafikolyckor, och minska antalet som skadas och omkommer till följd av trafikolyckor Skapa en bättre förmåga i samhället att förebygga och hantera samhällsstörningar och kriser. Handlingsprogrammet redovisar dels hur kommunen arbetar före, under och efter en händelse, och tipsar även medborgarna om hur de kan agera före, under och efter en händelse. I programmet finns även redovisat kommunens ambitionsnivå avseende den operativa förmåga som räddningstjänsten har för att klara av olika typer av olyckor. Härutöver har varje berörd förvaltning en krisberedskap som kan startas upp i händelse av en allvarlig störning eller kris. Vid svåra olyckor eller händelser som kan påverka personer som vistas i kommunen har socialförvaltningen dessutom ett ansvar för POSOM-verksamheten (Psykiskt och socialt omhändertagande). Scenariot med en omfattande blåljushändelse kommer i första skedet att bli resurskrävande för räddningstjänst, sjukvård och polis. Kommunen förväntas tämligen omgående kunna svara på en mängd frågor och behöver snabbt skapa sig en lägesbild. Kommunen har en färdig plan för hantering av extraordinära händelser. Det finns en utbildad och övad krisorganisation bestående av krisledningsnämnd, verksamhetsledning och stab, som gemensamt ansvarar för att hantera en uppkommen allvarlig situation. 5.3 Teknisk infrastruktur och försörjningssystem En av de mer komplexa händelserna som kommunen kan drabbas av, är ett avbrott i dricksvattenförsörjningen. En sådan händelse kan bero på en rad faktorer, mer eller mindre sannolika. Inledningsvis kan konstateras att kommunen har fyra vattenverk som försörjer olika delar av kommunen. Att alla dessa skulle slås ut samtidigt får anses som högst osannolikt. Däremot står det klart att om ett verk slås ut, eller om en huvudmatarledning skulle springa läck, medför det stora problem för de delar av kommunen som då står utan vattenförsörjning. 18

52 Vatten klassas som livsmedel och varje person bör få tillgång till 3 5 liter vatten per dygn. Skulle ett avbrott pågå mer än tre dygn behövs ökade vattenransoner. Delar av kommunens vattentäkter löper utmed både små och stora trafikleder. Ett utsläpp av farligt gods skulle kunna leda till att vattentäkter slås ut på obestämd tid. Smitta av olika slag är ett annat exempel som skulle kunna slå ut kommunens vattenproduktion under längre tid. Störningar i dricksvattenförsörjningen får snabbt stora konsekvenser för omsorgsverksamheten. Äldre, handikappade och sjuka är utsatta grupper med stora behov av vatten. Självklart påverkas den ordinarie verksamheten inom omsorgen vilket kräver extra insatser för att klara vårdbehovet. Ett annat område som har stora behov av vatten är livsmedelssidan. Både kommunens egen kostverksamhet och näringslivet drabbas av framställningssvårigheter, vilket kan leda till ett totalt stopp i produktionen och utebliven matservering till både skolor och omsorgsverksamhet. Både räddningstjänsten och skolorna påverkas och kan behöva ändra sina rutiner för att klara vattenförsörjningen under en störning. Vissa industrier är också för produktionen beroende av en fungerande vattenförsörjning. Kommunen kan dessutom få ersättningskrav på grund av uteblivna vattenleveranser, vilket i kombination med nödvattenförsörjning kan innebära stora kostnader. För att kunna förse invånarna med reservvatten finns behov av vattentankar vilket kan erhållas via VAKA, den nationella vattenkatastrofgruppen. Kommunens VA-verksamhet håller i sin beredskapsplanering på att ta fram en plan för utplacering av nödvattentankar, och en beredskapsplan för vattenförsörjning är framtagen. Ett omfattande IT-avbrott är en händelse som berör samtliga förvaltningar och bolag inom kommunen och även det privata näringslivet. Kommunens samtliga E- legitimationer (SITHS) slås ut vid ett IT-avbrott, vilket innebär allvarliga konsekvenser för det dagliga arbetet. Inom kommunen är det främst socialförvaltningen som är i behov av fungerande IT dygnet runt. Här gäller det behörig sjukvårdspersonal som är beroende av patientdata som finns på HSA. HSA är en elektronisk katalog som innehåller kvalitetssäkrade uppgifter om personer, funktioner och enheter i Sveriges kommuner, landsting och privata vårdgivare. Informationen i HSA används av många olika tjänster och utgör ett viktigt underlag för behörighetsstyrning, olika säkerhetslösningar samt för sökoch jämförelsetjänster. För både personal och invånare är det viktigt att på ett enkelt sätt kunna hitta rätt kontaktuppgifter inom vård och omsorg. Även tekniska kontoret blir alltmer beroende av kontinuerlig och avbrottsfri tillgång till IT. Både inom VA och fastighetsavdelningen finns ett behov av IT-tjänster dygnet runt, dels för drift och dels för övervakning. I en del fall kan personalen köra verksamheten manuellt om IT-systemen skulle slås ut, men beroendet av avbrottsfri IT blir stadigt allt större. 19

53 I praktiken slår ett IT-stopp hårt mot flertalet förvaltningar och bolag i det vardagliga arbetet. Det pågår ett ständigt arbete för att höja IT-säkerheten, exempelvis har kommunens serverhall under året försetts med förstärkt kylförmåga, och ett förbättrat brandskydd. Ett fullgott reservkraftsaggregat är beställt, och det kommer förhoppningsvis att vara installerat innan årsskiftet. 5.4 Antagonistiska hot och sociala risker Den här typen av risker och hot har inte prioriterats i kommunens RSA arbete. Det som kan nämnas i sammanhanget är att det under året börjat föras ett resonemang kring att ta fram en handlingsplan mot våldsbejakande extremism, med stöd och hjälp från den nationella samordnaren inom detta område. Om en händelse av den här typen skulle inträffa i Oskarshamn, får den ordinära krisledningsorganisationen hantera konsekvenserna av den. 5.5 Sjukdomar I samband med den sk. svininfluensan för några år sedan, tog kommunen fram en pandemiplan. Här har varje förvaltning sett över de problem och risker som en pandemi innebär för den egna verksamheten. 5.6 Andra risker Kärnkraftsolycka är ett scenario som Oskarshamns kommun i olika former har levt med sedan tidigt 80-tal. Länsstyrelsen har ansvaret för planering och samordning vid en kärnteknisk olycka, och i den organisationen ansvarar räddningstjänsten i Oskarshamn för strålmätledningen. I övrigt fokuserar kommunen planeringen på mottagningsstation och hantering av evakuerade. Kommunen har deltagit i flera övningar genom åren tillsammans med många andra aktörer som länsstyrelsen, polisen, landstinget, andra kommuner med flera. Någon specifik planläggning för hanteringen av en kärnteknisk olycka finns inte i Oskarshamns kommun, beroende på att förutsättningarna för en dylik händelse har så många olika parametrar att det förefaller mycket svårt att ta fram speciella planer för detta. 20

54 6 Beskrivning av kommunens generella krisberedskap 6.1 Ledning I stadshuset kommer under nästa år en funktionell ledningsplats att färdigställas. Den inkluderar en handfull sammanträdesrum och en hel del biutrymmen, för att ge så goda förutsättningar som möjligt för krishanteringsorganisationen att fungera. Det finns även en fungerande alternativ ledningsplats i räddningstjänstens lokaler. Kommunens krishanteringsorganisation består av krisledningsnämnden (tillika kommunstyrelsen), ledningsgruppen och en stab. Stab och ledning är bemannad med representanter från samtliga förvaltningar. I staben ingår personal för information, WIS, omvärldsbevakning med mera och till den kan ytterligare personer knytas beroende på händelsetyp. Det finns en funktion som tjänsteman i beredskap, kombinerad med räddningschef i beredskap dvs. en beredskapsfunktion dygnet om. 6.2 Samverkan Inom länet finns en krishanteringsorganisation kallad OmRådet, som består av (bland andra) representanter från länets kommuner, polis, landsting, SOS, Sveriges Radio Kalmar, trafikverket, kustbevakningen, OKG, SKB, EON, Civilförsvarsförbundet, Emåförbundet, landstinget, försvaret och skogsstyrelsen. Kommunen deltar även i ett flertal andra länsövergripande nätverk som ExSam, KärnSam, SäkSam, ITA m fl. Kommunen har avtal med Civilförsvarsföreningen, som administrerar samverkan med FRG (Frivilliga resursgrupper) i händelse av störningar eller kriser. För MSB, Försvarsmakten, Länsstyrelsen och Landstinget finns upparbetade kanaler för att nå deras tjänsteman i beredskap (TIB) under dygnets alla timmar. Vid en händelse tar länsstyrelsen initiativ till länsövergripande samverkansmöten med berörda parter. Kallelse till dessa möten sänds ut till kommunens representanter via e-post och SMS. 6.3 Kommunikation Under senare år har kommunen arbetat med att öka driftsäkerheten vad gäller tillgång till avbrottsfri el, och under året kommer ett reservkraftverk med automatstart att installeras vid stadshuset. Det kommer att klara försörjningen av hela stadshuset, inklusive kommunens serverhall vid ett bortfall av ordinarie elnät. Säkerhetsnivån i serverhallen har dessutom höjts genom bättre branddetektering, och släcksystem, plus att hallen försetts med dubbla kylsystem. Det finns även planer på en dubblering av kommunikationsförbindelsen mellan stadshusets ledningscentral och brandstationen. Vidare tittar man på att kontraktera ytterligare en internetleverantör, för att ha en backup ifall den ordinarie går ner. 21

55 För att öka robustheten i sambandet under kriser, tittar man även på att utöka antalet RAKEL apparater. Dessa skulle kunna nyttjas i hela den operativa verksamheten under en kris, t ex transporter, teknisk försörjning, hemtjänst och annan omsorg, snöröjning osv, förutom den nödvändiga kontakten mellan räddningstjänsten och krisledningsorganisationen. Under året har ett förslag till Informationssäkerhetspolicy tagits fram av ITavdelningen och säkerhetsavdelningen i samverkan. Den är framlagd till politiken för beslut, och så snart den är fastställd kommer arbetet med att utforma riktlinjer och instruktioner att ta sin början. Under 2016 kommer personal på alla nivåer förhoppningsvis kunna ta del av utbildning inom området, med hjälp av det länsövergripande projekt som Länsstyrelsen håller i tillsammans med Regionförbundet. Bedömningen i dagsläget är att det finns en stor utvecklingspotential inom området informationssäkerhet i kommunen. 6.4 Kompetens Krisledning och stab utbildas och övas kontinuerligt, enligt en utbildningsplan. Kommunen deltar i samtliga nätverk som finns inom länet gällande krisberedskap, krisinformation, räddningstjänst och liknande. Förvaltningarna arbetar kontinuerligt med att uppdatera sina krishanteringsplaner för olika scenarier inom respektive verksamhetsområde. Samverkan mellan förvaltningar, bolag och andra externa parter är självklart en förutsättning för att kunna bedriva ett effektivt krisarbete inom kommunen. 6.5 Resurser Kommunen bygger successivt upp sina resurser, både materiellt och personellt, för att öka förmågan att klara kriser som förväntas kunna uppstå. En mer omfattande kris torde kräva samverkan mellan flertalet av länets kommuner samt landsting, polis och länsstyrelse med flera myndigheter och externa parter. Sedan ett knappt år finns Krissamverkan Kalmar län - en överenskommelse som ska underlätta denna samverkan. För större händelser som t ex skogsbränder, översvämningar, oljeutsläpp samt kemikalieolyckor har MSB förstärkningsresurser som kan rekvireras. Därutöver har försvarsmakten stora resurser både vad gäller personal och material som kommunen skulle kunna rekvirera vid behov. 22

56 7 Behov av åtgärder med anledning av risk- och sårbarhetsanalysens resultat Krishanteringsförmåga innebär att vid allvarliga störningar och kriser kunna: leda den egna verksamheten fatta beslut inom det egna verksamhets- eller ansvarsområdet sprida tillförlitlig information - internt och externt samverka med övriga aktörer inleda åtgärder för att hantera konsekvenserna av störningen, och därmed lindra effekterna av det inträffade Inom kommunen kan kritiska beroenden återfinnas inom flertalet av de samhällsviktiga områdena som kommunen ansvarar för. Identifierade kritiska beroenden: - Kommunikation inom och mellan verksamheter, med kommunens krisledningsstab och med allmänheten - Drivmedelsförsörjning - Transporter - Finansiella transaktioner (bidragsutbetalningar, löner, banktjänster) - IT-system - Bredband - Telefoni (tekniska larm, trygghetslarm, överfallslarm, personliga larm m m) - Personella resurser vid långvariga kriser Information och kommunikation är nyckelfunktioner vid krishantering, och inom detta område kan problem uppstå, dels personalmässigt men även i de fall normala informationsvägar inte fungerar. Inom kommunens förvaltningar och bolag har arbetet med krisberedskap nått olika långt. Samtliga har en krisledningsorganisation för den egna verksamheten, men de är lite olika långt komna vad gäller övning och utbildning pga. personalomsättningar. Det är väsentligt att arbetet fortskrider, för att en uppkommen extraordinär händelse ska få så små konsekvenser som möjligt. För att lindra konsekvenserna vid en dricksvattenkris, är en plan för utplacering av nödvattentankar under framtagande. Likaså kommer ett arbete med att försöka reda ut frågan om drivmedelsförsörjning att genomföras. Just drivmedelsfrågan är identifierad som ett kritiskt beroende i väldigt många av verksamheterna, och målet är att hitta lösningar när de normala försörjningssystemen fallerar. Även inom andra prioriterade områden kommer respektive förvaltning och bolag att se över sina planer under mandatperioden. 23

57 Den kommunövergripande Risk- och sårbarhetsanalysen är tänkt att öka medvetenheten och kunskapen hos beslutsfattare och verksamhetsansvariga. Detta ska i sin tur resultera i relevant planering och förberedande åtgärder, i syfte att minska både risker och sårbarhet. Flertalet förvaltningar och bolag uppger att de under innevarande mandatperiod kommer att arbeta med att uppdatera sina risk- och sårbarhetsanalyser, för att identifiera och tydliggöra både risker och förbättringsåtgärder inom den egna verksamheten. Beträffande klimatförändringar är ett effektivt förebyggande arbete att öka medvetenheten vid granskning och remissförfaranden av planärenden, och att noga överväga placering och utformning av boenden och andra byggnader i känsliga områden. Översiktsplanen och detaljplanerna ska leda utvecklingen åt det håll kommunen vill, för att på bästa sätt kunna hantera olika hotbilder. Sårbarheter och brister: - Begränsade möjligheter att hantera värmeböljor - Begränsade resurser för att hantera en CBRNE-händelse eller terrorattack - Stor risk för brist på personal med specialkompetens vid exempelvis pandemi - Flera typer av larm fungerar inte vid avbrott/störningar på tele/it-sidan - Samhällsviktig verksamhet kan inte garanteras fungerande tele/it-system - Kommunen saknar erfarenhet från många typer av extraordinära händelser - Drivmedelsförsörjning - Roller och ansvar behöver tydliggöras - Rutiner och larmlistor behöver utvecklas - Samarbetsformer med, och kunskap om externa aktörer behöver utvecklas Avslutningsvis kan konstateras att Oskarshamns kommuns förmåga att motstå och hantera identifierade risker som kan leda till en extraordinär händelse får anses i huvudsak god. Det innebär att en del brister finns, vilket gör att viss samhällsservice kan behöva åsidosättas för att prioritera mer akut verksamhet under en allvarlig händelse som kan leda till en extraordinär händelse. 24

58 1 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Krisledningsplan Plan för hantering av extraordinära händelser eller svår påfrestning i Oskarshamns kommun Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

59 2 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Innehåll Extra ordinär händelse Krisledningsnämnd Ekonomi Omfall alternativ händelseutveckling Resurser Höjd beredskap POSOM-grupp Stabens organisation och uppgifter Stabensbemanning och avlösning Avveckling och efterarbete Planering för övning och utbildning Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

60 3 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Extraordinär händelse Med en extraordinär händelse i en kommun avses en händelse som avviker från det normala, innebär en allvarlig störning eller medför överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner, och kräver skyndsamma insatser av en kommun. Kännetecknande för en extraordinärr händelse i en kommun är att kommunen kan ställas inför en svår akut ledningsuppgift. Ledningens uppgift är att så långt som möjligt minska konsekvenserna av det inträffade för kommunens invånare. Verksamheten ska så långt som möjligt bedrivas i sina ordinarie former. Ansvar, organisation, lokaler och arbetsrutiner bör i princip vara desamma som i den dagliga verksamheten. Det som utmärker ledningen vid en extraordinär händelse i kommunen är framförallt tidsförhållandena. Den ordinarie processen ersätts av ett snabbare agerande. Ett stort antal beslut kan behöva tas och verkställas med kort varsel. Vid en krishändelse i Oskarshamns kommun kan kommundirektören, krisledningsnämndens ordförande och/eller RCB/Tib etablera en stab för att stötta den förvaltning, som äger krishändelsen. Krisledningen ska anpassa verksamheten efter hur händelsen utvecklas. Arbetet ska bedrivas effektivt och organiseras på ett sådant sätt attt det finns en god uthållighet över tiden. RCB/Tib, kommundirektören, förvaltnings och bolagschefer, säkerhetschefen samt säkerhetssamordnaren har rätt och skyldighet att uppmärksamma ordföranden i krisledningsnämnden på att krisledningsnämnden bör sammankallas. Kallelse sker via intern larmlista. Krisledningsnämnd Kommunstyrelsen är krisledningsnämnd i Oskarshamns kommun. Ordföranden i krisledningsnämnden är kommunstyrelsens ordförande. Ordföranden (1:e vice ordföranden eller 2:e vice ordföranden då ordföranden har förhinder) i krisledningsnämnden bedömer när en extraordinär händelse medför att nämnden ska träda i funktion, och beslutar i sådana fall att så ska ske. Om ordföranden, 1:e vice och 2:e vice ordföranden har förhinder får krisledningsnämnden sammankallas på begäran av den till åldern äldste ledamoten (Reglemente för styrelser och nämnder 2.2.6). Nämnden kan sedan besluta om den ska träda i funktion. Vid en extraordinär händelse i Oskarshamns kommun, som inte faller under ansvaret enligt Lagen om skydd mot olyckor (2003:778), kan krisledningsnämnden ta över beslutsbefogenheter och ansvar för åtgärder och ledning. Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

61 4 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Ordföranden i krisledningsnämndenn har rätt att besluta i ärenden som är så brådskande att hela krisledningsnämndens avgörande inte kan avvaktas. Sådana beslut ska snarast därefter anmälas till krisledningsnämnden. Krisledningsnämndens uppgifter och befogenheter Genom stabschefen få en samlad bild av läget och därigenom tolka kommunens roll vid en extraordinär händelse. Fullgöra de uppgifter som kommunen ansvarar för under extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Fatta beslut om att överta hela eller delar av verksamhetsområden från övriga nämnder i kommunen i den utsträckning som är nödvändig med hänsyn till den extraordinära händelsens art och omfattning. Om möjligt samråda med berörd nämnd innan beslut om övertagande fattas. I vissa fall kan kraven på skyndsamhet göra samråd omöjligt. Nämnd som fråntas verksamhetsområde eller delar av det ska dock skyndsamt informeras om detta. Ge inriktningsdirektiv, till exempel eventuell omflyttning av personal mellan de kommunala verksamheterna, eventuell flytt av verksamhet (som patienter i vård dygnet runt), återhållsamhet i konsumtion av vatten, el och värme, med mera. Bedöma behovet av och verka för samverkan och samordning mellan olika aktörer, samordning och prioritering av åtgärder, och samordning av informationsinsatser både till allmänhet och berörda aktörer. Krisledningsnämnden får under en extraordinär händelse lämna begränsat ekonomiskt stöd till enskilda som drabbas av händelsen Ta ställning i frågor som påkallas av t.ex. grannkommuner eller länsstyrelsen. Samverka med externa intressenter efter krav/behov och begära bistånd när det krävs. Bistå andra kommuner och landsting som drabbas av en extraordinär händelse. (Då har kommunen rätt till skälig ersättning). Fatta beslut om kommunala verksamheter ska stängas, ianspråktagande av reservsystem, fördelning av reservkraft. Fatta beslut, ge anvisningar eller vidta andra åtgärder som är jämförbara med något av ovanstående fall. Vid utlämnande av information från krisledningsnämnden gäller den sekretess som skulle ha gällt i den ordinarie nämnden. Krisledningsnämndens beslut ska anmälas till närmast följande fullmäktigesammanträde. När förhållandena medger det får kommunstyrelsen besluta att krisledningsnämndens verksamhet ska upphöra, och de uppgifter som nämnden har övertagit från andra nämnder ska återgå till ordinarie nämnd. Ett sådant beslut kan även fattas av fullmäktige. Beslutsordningen ska återgå till det normala så snart situationen medger det. Ekonomi Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

62 5 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Samtliga kostnader som uppkommer vid en extraordinär händelse bör redovisas på ett eget konto. Detta ger möjlighet att direkt se vad beslut och åtgärder kostat och underlättar arbetet om bidrag eller annan ersättning ska sökas. Om viss del av åtgärderna i efterhand bedöms normala kan motsvarande andel genom omfördelning debiteras respektive förvaltnings/bolags ordinarie redovisning för verksamheten. Omfall alternativ händelseutvecklig Det är viktigt att krisledningen har beredskap för alternativ händelseutveckling, det vill säga omfallsplanering. Omfallet kan bygga på olika variabler: händelsens varaktighet, skadornas omfattning, tidsåtgång för reparation och hur allmänheten berörs. Resurser De samlade resurserna inom de kommunala förvaltningarna kan disponeras vid extraordinära händelser eller allvarlig störning i kommunen. Det är lämpligt att förvaltningar i förväg inventerar den personal som kan ställas till förfogande utan att andra viktiga funktioner åsidosätts. Telefonlistor med personalens telefonnummer upprättas och hålls aktuella av respektive förvaltningsledning. Den kommunala krisledningen kan statliga myndigheter. POSOM-grupp disponera resurser som ställs till förfogande av entreprenörer och POSOM-gruppen kan kallas in vid en akut händelse inom Oskarshamns kommuns geografiska område, eller när boende i Oskarshamns kommun på annan plats är inblandade eller direkt berörda av en händelse och behöver psykosocial hjälp, då den normala organisationen bedöms vara otillräcklig. Krisledningsnämndens ordförande (1:e vice ordföranden eller 2:e vice ordföranden då ordföranden har förhinder), kommundirektören, chefen för socialförvaltningen samt RCB/TIB har rätt att inkalla och aktivera POSOM-gruppen. POSOM-gruppen administreras av en ledningsgrupp med representanter från Oskarshamns kommun, där IFO-chefen är ansvarig och sammankallande. Höjd beredskap Denna ledningsplan ska efter viss komplettering kunna användas vid höjd beredskap och krig. Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

63 6 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Krisledningsstabens organisation och uppgifter Krisledningsnämnd Verksamhetsledning Stabschef 1 Stabschef 2 Stabschef 3 Stab 1 Analys/syntes Service Information Tekniskt ledningsstöd Stab 2 Analys/syntes Service Information Tekniskt ledningsstöd Stab 3 Analys/syntes Service Information Tekniskt ledningsstöd Krisledningen har rätt att efter samråd med respektive förvaltningschef ianspråkta personal för tjänstgöring i staben. Till staben kan vidare adjungeras interna specialistfunktioner samt representanter från externa samverkanspartner, beroende på händelsens art. Kommunens säkerhetssamordnare och säkerhetschef är en resurs under en extraordinär händelse. Säkerhetssamordnaren/säkerhetschefen tar under händelsen kontinuerlig kontakt med verksamhetsledningen för att hålla sig underrättad om situationen och utifrån sin kompetens vara behjälplig. Säkerhetssamordnaren/säkerhetschefen deltar dessutom, när så är möjligt, på genomgångarna för krisledningsnämnden. Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

64 7 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Krisledningsstabens uppgifter Ta fram beslutsunderlag till uppdragsgivaren. Skapa och vidmakthålla en aktuell bild av läget. Hålla samband med olika ledningsorgan i och utanför kommunen. Sortera och bearbeta inkommande information och ärenden. Intern och extern information. Förbereda och genomföra föredragningar. Delge och följa upp verkställda beslut. Se till att beslut når ut till sina mottagare. Dokumentera beslut och händelser. Arbeta med konsekvensfrågor Bedöma utvecklingen och på sikt planera för alternativ händelseutveckling (omfallsplanering) Planera för åtgärder på längre sikt Staben ska kunna inställa sig, vara organiserad, utrustad och lokaliserad så att ledning, samordning och åtgärder/insatser kan påbörjas inom tre (3) timmar efter det att kallelse gått ut. Verksamhetsledning Verksamhetsledningens uppgift är att fördela krisledningsarbetet, fatta beslut samt ge stabschefen en arbetsinriktning. När krisledningsnämnden aktiveras övergår dessa uppgifter till nämnden. Verksamhetsledningen deltar vid stabschefernas genomgångar med krisledningsnämnden för att vara både nämnd och stab behjälplig. Verksamhetsledningen leder dessutom kommunens ordinarie verksamhet under den extraordinäraa händelsen. Stabschef Stabschefen leder, samordnar och planerar arbetet i krisledningsstaben. Analys/syntes Ansvarar för följande uppgifter Lägesrapporter Beslutsunderlag/beslutsalternativ Experter Kontroll Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

65 8 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Service Ansvarar för följande uppgifter: Dokumentation Personal Materiel Information Ansvarar för följande uppgifter: Information internt Information externt Tekniskt ledningsstöd Ansvarar för följande uppgifter: Ledningsstöd Samband/kommunikation Krisledningsstabens bemanning och avlösning Det finns tre identiska staber för attt kunna arbeta under längre tid. Samtliga stabschefer kallas till en första lägesgenomgång. Efter lägesgenomgången beslutas hur staben ska bemannas. Även om funktionerna har sina huvuduppgifter är samtliga i mån av tid resurspersoner till de övriga funktionerna. Beroende på händelseförloppet kan intensiteten i verksamheten variera. För att minimera konsekvenserna för den normala verksamheten bör antalet direkt engagerade personer anpassas till det som den aktuella situationen kräver. Den lägsta arbetsberedskapen kan bestå av en enstaka person vars uppgift blir att följa utvecklingen, svara på externa kontakter och vid behov ta initiativ till att på nytt höja beredskapen. Vid avlösning genomförs stabsorientering med minst avgående och pågående stabschef närvarande. De avlämnande personerna ansvarar för att kartor, tabeller och dagböcker är uppdaterade. Detta för att vid en avlösning kunna redogöra för läget i stort, fattade beslut, förestående åtgärderr och förväntad utveckling. Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

66 9 (9) Tjänsteställe/handläggare Räddningstjänsten Datum Vår beteckning Ver. 1,06 Avveckling och efterarbete Planering för övning och utbildning Så snart den ordinarie organisationen har möjlighet att leda verksamheten ska kommunen återgå till normala verksamhetsformer. Kommundirektören, krisledningsnämndens ordförande och/eller RCB/Tib kan ta beslut om att avveckla staben. Staben kan fortsätta stödja verksamhetsledningen eller RCB/Tib i deras arbete, även då krisledningsnämnden har trätt ur funktion. Utvärderingen av händelsen bör påbörjas snarast möjligt efter det att kommunenn återgått till normal verksamhet. En eller flera personer utses att genomföra utvärderingen. I utvärderingsarbetet bör allt material i form av t.ex. dokument och anteckningar samlas in och katalogiseras. All personal som deltagit bör intervjuas och samverkande myndigheters och organisationers synpunkter på det genomförda arbetet inhämtas. Med stöd av de insamlade uppgifterna görs en analys av arbetet, som kan resultera i förslag på revideringar i organisationen och planer. Analysen med slutsatser och förslag på förändringar redovisas för kommunstyrelsen som beslutar om åtgärder. Utvärderingen delges andra be- rörda parter. I andra kapitlet 8 i Lag (2006:544) om kommuners och landstings åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap framgår att kommuner och landsting ska ansvara för att förtroendevalda och anställd personal inom hela kommunen får den utbildning och övning som behövs. Oskarshamns kommun har ansvar för att säkerställa att samtliga kommuninvånare får godtagbar service oavsett händelse eller situation som samhället kan utsättas för. För att kommunenn ska kunna klara denna uppgift ska de förtroendevalda (kommunens krisledningsnämnd) och anställd personal utbildas och öva. Syfte Syfte med utbildnings- och övningsplanen är följande: att utveckla förmågan hos kommunens förtroendevalda/anställda vid en extraordinär händelse i fred och vid höjd beredskap. att utveckla samverkansrutiner mellan kommunen och andra myndigheter, organisationer och företag på ett sådant sätt att alla hjälpresurser utnyttjas oavsett organisatorisk tillhörighet. att öka kunskaperna om risker och hot inom den egna kommunen och därmed verka för ett ökat risk- och säkerhetstänkande. Detta för att minska risken för skador på människor och viktiga samhällsresurser. att övning och utbildning ska ses som en del i en process, där gjorda erfarenheter ger upphov till konstruktiva diskussioner och lösningar inom säkerhetsarbetet, dels på lokal nivå men framför allt inom den egna verksamhetens område. Postadress Växel Hemsida E-post adress Formaregatan 6 Tel raddning@oskarshamn.se Oskarshamn Fax

67 Ted Lindquist (19) Kriskommunikationsplan för Oskarshamns kommuns ledning Kommunikationsinsatser - extraordinär händelse och vid en krissituation...en kris består till minst 80% av brist på information...