Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården. Njurcancer. Nationell kvalitetsregisterrapport 2014

Transkript

1 Landstingens och regionernas nationella samverkansgrupp inom cancersjukvården Njurcancer Nationell kvalitetsregisterrapport 14 Stockholm, september 15

2

3 FÖRORD Njurcancer är en malign sjukdom som drabbar cirka personer årligen, vilket gör den till den tionde vanligaste maligna sjukdomen. Cirka 45 personer avlider årligen på grund av metastaserad sjukdom som diagnostiseras vid primärdiagnos eller vid uppföljning. Det nationella kvalitetsregistret för njurcancer har utvecklats hela tiden från registrets start Redan från början har vi haft uppsatta kvalitetsindikatorer, med målnivåer som justerats och nya mål har satts. Kvalitetsmålen har visats ge stora förändringar inom den direkta vården av patienter med njurcancer. Dessa bidrar starkt till kvalitetsförbättringar när de uppsatta kvalitetsmålen infriats. Utöver kvalitetsmålen har registreringen i sig, och arbetet med detta, gett stora vinster för vården av patienter med njurcancer. Nya moduler har införts i registret 14 vilka kommer att öka värdet av detta kvalitetsregister. Vi har infört en registrering av onkologisk behandling och kommer att fortsätta implementeringen av modulen. En registrering av kvalitetsdata omfattande alla kirurgiska behandlingar har påbörjats. Olika operationsvariabler som kan mäta kvalitet, och komplikationer under de första 9 dagarna efter operationen, registreras. Uppföljningsregistreringen efter 5 års uppföljning är ett annat exempel på utvecklingen av registret. Vi har initierat en registrering av PROM och under 15 kommer patientrepresentant att medverka i registrets styrgrupp. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 3

4 Innehållsförteckning FÖRORD INLEDNING Sammanfattning Njurcancerregistret har gett stora vinster för vården Områden med förbättringspotential Bakgrund och historik Organisation och nationell styrgrupp Datakvalitet Täckningsgrad och antal fall Statistisk metod Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi) Kvalitetsindikatorer och målnivåer PROM/PREM RESULTATREDOVISNING Diagnostiserade fall Ålder vid diagnos Incidentellt upptäckta Utredning/diagnostik Patologisk diagnostik Malignitetsgrad Tumörkarakteristika vid diagnos T-stadium och tumörstorlek Metastaser vid diagnos Behandling Kurativ kirurgi Nefrektomi och njurresektion Anmälda och opererade per region och sjukhus Kirurgisk teknik, nefrektomi Kirurgisk teknik, njurresektion Operationsvolym Palliativ kirurgi Väntetider Uppföljningsdata: recidiv och överlevnad Recidiv Överlevnad Kontaktsjuksköterska Multidisciplinär konferens (MDK) Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 4

5 2.11 PROM/PREM Vård på lika villkor SLUTSATSER OCH FORTSATT UTVECKLINGSARBETE Utvecklingspunkter Fokusområde och mål för förbättringsarbete FORSKNING BILAGOR Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 5

6 1. INLEDNING 1.1 Sammanfattning Vad innehåller registret? Patienter som får diagnosen njurcancer registreras sedan 5 i det nationella kvalitetsregistret för njurcancer. För åren 5 14 ingår patienter i registret. Registret kan redovisa 99 procent täckningsgrad jämfört med cancerregistret av patienter med nydiagnostiserad njurcancer. Majoriteten av patienter som diagnosticeras med njurcancer är mellan 6 och 8 år. Av patienterna är 61 procent män och 39 procent kvinnor. Mer än hälften av alla njurcancerfall 14 upptäcktes vid undersökningar/utvärderingar av andra tillstånd eller symtom som inte direkt kan kopplas till njurcancer (incidentellt upptäckta) och nära hälften diagnostiserades på grund av symtom från tumören. Vi ser i registret, en tydlig årlig trend till en ökad incidentell diagnos av njurcancer. Mer än hälften av patienterna hade små tumörer (T1-tumörer 7 cm), vid diagnos. Hur stora tumörerna är vid upptäckt skiljer sig något mellan regionerna, det finns en tendens till att tumörerna i norra och västra regionerna är större vid upptäckt. En tydlig minskning av medelstorlek på tumörerna noterades mellan 5 och 14 (6 mm till 5 mm). Bättre diagnostik och tidigare diagnos Enligt det nationella vårdprogrammet för njurcancer bör patienterna utredas med datortomografi av buk, bröstkorg och lungor (CT-buk och thorax). Mellan åren 5 och 14 ökade andelen av patienterna med nyupptäckt njurcancer som utreddes med datortomografi från 6 till 89 procent i hela landet. Fyra av sex regioner nådde 14 målvärdet, medan 2 regioner missar kvalitetsmålet att minst 9 procent av patienterna också skall utredas med datortomografi thorax. Mer centraliserad kirurgi Vi ser att behandlingen med kirurgi långsamt börjar koncentreras till färre opererande enheter. En högre andel operationer utförda vid kompetenscentra leder till att modern behandling (till exempel njursparande kirurgi, laparoskopi och robotassisterad teknik) införs i högre omfattning. Registret har drivit på utvecklingen av den kirurgiska behandlingen. Registret visade under de första åren stora regionala skillnader av den kirurgiska behandlingen speciellt av njurcancrar 4 cm (T1a). Denna skillnad har tydligt förbättrats under de senaste åren. Fortsatt finns vidare regionala skillnader beroende på i vilket län en patient är bosatt. Kirurgisk teknik Kurativ kirurgi kan göras med öppen teknik eller med titthålsteknik (laparoskopisk eller robotassisterad). Man kan vid båda teknikerna välja att helt avlägsna hela njuren (nefrektomi) eller genomföra njursparande kirurgi och bara ta bort den del av njuren i vilken tumören sitter (partiell nefrektomi/njurresektion). En ökad frekvens av njursparande kirurgi för små njurtumörer sker i landet. Att spara njurfunktionen har ett stort värde för patienterna då njurfunktionsnedsättning kan resultera i ökad risk för kärl- och hjärtsjuklighet och förtidig död. Mellan 9 och 14 ökade andelen partiella nefrektomier i norra, Stockholm-Gotland, södra och västra regionerna där alla 13 överskred målvärdet 6 procent. Uppsala-Örebro och sydöstra regionerna har inte ökat andelen Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 6

7 njurresektioner och uppnådde ej målvärdet men hade ökat andelen alternativa, ej operativa, njursparande behandlingar (RF, Kryo). Väntetid Medianväntetiden från remiss till specialistbesök var 14 i hela landet 19 dagar och från behandlingsbeslut till operation 31 dagar. Mediantiden från remiss till operation var 54 dagar 1. Denna väntetid ökade till 6 dagar 12 och 62 dagar 14. Norra regionen hade den kortaste medianväntetiden på drygt 52 dagar medan samma väntetid överskred 68 dagar för Uppsala-Örebro och sydöstra regionerna. Dessa väntetider för patienter med njurcancer är långa och inte acceptabla. Att ställa ökande krav och mål för att minska väntetiderna för patienterna har nu hög prioritet. Målnivån för mediantid från remiss till operation eller onkologisk behandling är 3 dagar. Kortsiktigt mål (inom 2 år) är 4 dagar mediantid för alla regioner. Ingen region uppnådde den målnivån 14. Återfall Uppföljning efter fem år eller mer av patienter som primärregistrerats 5 9 visar att procent fått återfall (recidiv). Detta är färre än förväntat från historiska data. Återfall i form av lungmetastaser utgjorde 54 procent. Av patienterna med recidiv fick 57 procent medicinsk behandling 14, en ökande proportion. 17 procent av patienterna hade metastaser som kunde opereras, 68 procent av dessa operationer gjordes med syfte att bota patienten. Överlevnad Fem år efter diagnos med njurcancer levde 83 procent av de patienter som var utan metastaser vid primärdiagnostillfället och 15 procent av de patienter som hade metastaser vid diagnos. Vi fann ingen skillnad i överlevnad mellan kvinnor och män Njurcancerregistret har gett stora vinster för vården Kvalitetsregistret för njurcancer har från början haft kvalitetsmål uppsatta, som efter utvärdering justerats. Kvalitetsmål visar att registret har varit av stort värde för kvalitetsförbättringar där uppsatta kvalitetsmål infriats. Registret har gett tydliga förbättringar av vården för patienter med njurcancer Förbättrad och genomförd modern histopatologisk klassifikation av njurcancer har gett förbättrad primärutredning av patienter med njurcancer Påvisat stora skillnader i den kirurgiska behandlingen mellan länen och mellan regionerna Förändrat behandlingen av små njurcancrar till i första hand njursparande strategier Utvärderat trender för vård och behandling av patienter med njurcancer Initierat patientrapporterad mätning av sjukdom och hälsa efter behandling av njurcancer Nya moduler har införts i registret 14 vilket kan komma att ytterligare öka betydelsen av detta kvalitetsregister. Dels en registrering (patientöversikt) av systemisk behandling vid metastaserad njurcancer och vidare införs en modul som registrerar kvalitetsdata från kirurgiska behandlingar och som registrerar komplikationer under de första 9 dagarna efter operation. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 7

8 Figur 1. Patientöversikt njurcancer. Patientöversikten sammanfattar komplex behandlingsinformation grafiskt och pedagogiskt (se figur 1). Syftet är att bättre följa upp patienter med metastaserad njurcancer angående exempelvis effekt av behandlingar för att kunna ge patienterna en bättre, säkrare och effektivare vård. Arbete pågår för att utveckla en registrering av Patient Related Outcome Measures (PROM) även för denna patientgrupp Områden med förbättringspotential De två nya modulerna, patientöversikt och operativa komplikationer, kan komma att påverka behandlingen av patienter med njurcancer inom landet. Fortsatt justering av registrets mål kan komma att påverka besluts- och behandlingskedjan. En mer tydlig koncentration av operationer till kompetenscentra är en uppsatt målnivå, där stor förbättringspotential finns. Ett annat fokusområde är väntetiderna (ledtider) som kommer att vara en tydlig del i återrapporteringen till klinikerna. Delaktighet av patienterna inom uppföljning av behandlingen är viktig del av registrets arbete. 1.2 Bakgrund och historik Det nationella kvalitetsregistret för njurcancer har omfattat hela Sverige från januari 5, men det fanns redan regionala register i södra och norra regionerna dessförinnan. Denna rapport grundar sig på nationella data Med njurcancer menas cancer som klassificeras enligt ICD1 med kod C64. Identiteten njurcancer kommer sålunda att innefatta tumörer som diagnostiseras till följd av kliniska symtom eller upptäcks incidentiellt. Patienter med njurcancer som upptäcks först vid obduktion registreras ej. Idag innehåller registret data och som tillåter analyser av trender och förändringar som behövs för att redovisa resultat från registret till klinikerna och är en del i förbättringsarbetet. Registret ger oss information om sjukdomsförekomst, fördelning av tumörstadium, morfologi, behandlingsmönster och förändringar över tid. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 8

9 1.3 Organisation och nationell styrgrupp Ordförande Börje Ljungberg, (ordförande), överläkare, professor, Urologi och andrologi, Umeå universitet, Umeå Stockholm Gotlandregionen Ulrika Harmenberg, överläkare, Onkologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna, Stockholm Ann-Helen Scherman Plogell, överläkare, Urologiska kliniken, Södersjukhuset, Stockholm Uppsala Örebroregionen Benny Holmström, överläkare, Urologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala Per Lindblad, överläkare, Urologkliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, Örebro per.lindblad@orebroll.se Magnus Lindskog, ST-läkare, Onkologiska kliniken, Akademiska sjukhuset, Uppsala magnus.lindskog@akademiska.se Emma Ulvskog, överläkare, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset i Örebro, Örebro emma.ulvskog@orebroll.se Södra regionen Peter Elfving, överläkare, Urologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Malmö, 5 2 Malmö peter.elfving@skane.se Håkan Leek, överläkare, Onkologiska kliniken, Skånes Universitetssjukhus Malmö, 5 2 Malmö hakan.leek@skane.se Sydöstra regionen Stina Christensen, överläkare, Urologiska kliniken i Östergötland, Vrinnevisjukhuset, Norrköping stina.christensen@lio.se Ulf Lönn, överläkare, Onkologiska kliniken, Universitetssjukhuset, Linköping ulf.lonn@lio.se Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 9

10 Norra regionen Lars Beckman, överläkare, Onkologkliniken, Länssjukhuset Sundsvall-Härnösand, Sundsvall Britt-Inger Dahlin, sjuksköterska, Urologiska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå Janos Vasko, överläkare, avd för patologi, Norrlands universitetssjukhus, Umeå Västra regionen Sven Lundstam, överläkare, Urologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Åsa Jellvert, överläkare, Onkologiska kliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg Centralpersonuppgiftansvarig myndighet (CPUA) Daniel Håkansson, jurist, Personuppgiftsombud (PUO), Karolinska Universitetssjukhusets styrelse Stödtill till styrgruppen på Regionalt cancercentrum Stockholm Gotland (RCC) Örjan Bäfver, registeradministratör, Soheila Hosseinnia, statistiker, Ann-Sofi Oddestad, administratör, Bodil Westman, specialistsjuksköterska, diagnoskoordinator, Mona Ridderheim, överläkare, verksamhetsutvecklare, Denna rapport är framtagen av Sven Lundstam och Börje Ljungberg med hjälp av stödteamet vid RCC Stockholm Gotland; Soheila Hosseinnia, statistiker, Bodil Westman, diagnoskoordinator, Örjan Bäfver, registeradministratör och Ann-Sofi Oddestad, administratör. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 1

11 1.4 Datakvalitet Täckningsgrad och antal fall Täckningsgrad diagnosblankett Tabell 1. Antal inrapporterade patienter och täckningsgrad (%) mot cancerregistret, per diagnosår och region. Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Riket % % % % % % % Totalt Täckningsgrad 5-årsuppföljning Tabell 2. Antal inrapporterade uppföljningar av patienter och täckningsgrad (%) per diagnosår och region. Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt % % % % % % % Totalt Kommentar: Sedan år 5 har samtliga regioner deltagit i registret. Täckningsgraden mot cancerregistret är i medeltal 99 procent (95 procent). För åren 5 14 finns i registret data och resultat på 9578 patienter, representerande 99 procent av patienter med njurcancer jämfört med Cancerregistret. Det är konstant likvärdig och hög inrapportering i landet. Täckningsgraden för diagnosåret 14 förväntas öka under året på grund av viss eftersläpning i inrapportering. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 11

12 1.5 Statistisk metod I rapporten redovisas endast en tumör per patient. I de fall patienten haft mer än en tumör har i första hand selekterats den tumör som angetts ha högst T-stadium och sedan den med största tumörstorleken. För patienter med flera tumörer av samma T-stadium och tumörstorlek har tumören med nefrektomi som behandling valts. I övrigt gäller patientens första tumör. Relativ överlevnad är en metod för att beräkna överlevnadstiden efter en cancerdiagnos utifrån populationsbaserade cancerregisterdata. Måttet relativ överlevnad är kvoten mellan den observerade överlevnaden i gruppen som fått cancer och den förväntade överlevnaden i en jämförbar grupp från befolkningen med avseende på huvudsakliga faktorer som påverkar överlevnad (kön, ålder och tidsperiod). En relativ 5-årsöverlevnad på 5 procent innebär att hälften av patienterna skulle ha varit vid liv efter 5 år om cancersjukdomen var den enda möjliga dödsorsaken. I rapporten har Ederer II metoden för att presentera den relativa överlevnaden används. Uppföljningen för alla patienter är till och med Kort om sjukdomen (beskrivande epidemiologi) Figur 2. Ålderstandardiserad incidens av njurcancer i Sverige åren Njurcancer utgör drygt 2 procent av all cancer hos vuxna i Sverige vilket gör den till den nionde respektive fjortonde vanligaste tumören bland män och kvinnor. I Sverige var 13 den åldersstandardiserade incidensen 17,1/ bland män och 9,9/ bland kvinnor. Detta innebär att det upptäcks cirka 1 nya fall av njurcancer per år i Sverige (siffror hämtade från Socialstyrelsens statistikdatabas enligt ICD7-koden 18). Mortaliteten i njurcancer har tidigare varit relativt konstant men under senare år ses en trend till minskad mortalitet för båda könen. De 1 senaste åren 4 13 har antalet individer Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 12

13 som dör i njurcancer i Sverige varit cirka 57 per år (siffror hämtade från Socialstyrelsens statistik databas enligt ICD1-koden C64). 1.7 Kvalitetsindikatorer och målnivåer Följande kvalitetsindikatorer med målnivåer är fastställda i nationella vårdprogrammet och kommer redovisas under resultatdelen att bibehålla en täckningsgrad på minst 99 procent för primärregistreringen att CT-thorax används för adekvat stadieindelning (ersätter lungröntgen) vid primärutredning i mer än 9 procent av fallen att patienter med små njurtumörer ( 4 cm) opereras med nefronsparande teknik i mer än 8 procent av fallen att patienter med T2-tumörer ska opereras med laparoskopisk teknik i mer än 5 procent av fallen att mer än 9 procent av patienter som opereras för njurcancer ska opereras på sjukhus med mer än 25 njurcanceroperationer per år att mer än 5 procent av patienter med metastaserad njurcancer som behandlas med målriktade läkemedel skall ingå i studie eller redovisas i kvalitetsregistret att väntetid från röntgenundersökning till första besök på specialistmottagning sker inom 4 veckor för mer än 6 procent av patienter med ny misstänkt njurcancer att väntetid från behandlingsbeslut till behandling sker inom 4 veckor för 8 procent av patienterna med njurcancer att väntetid från remiss till behandling sker inom 4 veckor för hälften av patienterna och inom 6 veckor för 8 procent av patienterna att alla njurcancerpatienter ( procent) ska ha en namngiven kontaktsjuksköterska (registreras i registret from diagnosår 14). 1.8 PROM/PREM Patientrapporterade utfallsmått PROM är skattningar från patienter om hur de själva, i samband med sjukdom och behandling, bedömer sina symtom, funktion och livskvalitet. Under 14 genomfördes litteraturgenomgång och fokusgrupper med patienter för att fånga vanliga symtom efter operation av njurcancer. Efter sammanställning gjordes ett pilotutskick, bestående av två validerade formulär samt demografiska frågor. Utifrån erfarenheter av dessa formulär kommer vi under 15 att besluta vilket formulär som kommer att användas för strukturerad insamling av PROM data. Utöver validerat formulär kommer frågor kring behov av information, upplevelse av delaktighet det vill säga PREM (patient reported experienced measure), samt frågor om patienten fått kontaktsjuksköterska och Min vårdplan, att läggas till. I patientöversikt njurcancer kommer PROM att användas på patientnivå. I alla övriga sammanhang kommer data att redovisas på gruppnivå. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 13

14 % Incidentell upptäckt 5 Procent RESULTATREDOVISNING 2.1 Diagnostiserade fall Ålder vid diagnos Figur 3. Ålder vid diagnos Diagnosålder Kommentar: Majoriteten patienter som diagnostiseras är mellan 6 8, år medan cirka 25 procent är yngre än 6 år. Det är mindre vanligt att drabbas av njurcancer under 4 års ålder Incidentellt upptäckta Figur 4. Incidentellt upptäckt av njurcancer åren Kommentar: Andelen incidentellt upptäckta, det vill säga patienter utan symtom där njurcancerdiagnosen varit ett bifynd, var 52 procent för hela perioden Det var en succesiv ökning från 43 procent 5 till 6 procent 14. Detta innebär samtidigt att en allt större proportion av Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 14

15 patienter med njurcancer diagnostiseras tidigare i sjukdomsförloppet vilket ger generellt lägre stadium och bättre prognos. 2.2 Utredning/diagnostik Figur 5. CT-thorax i regioner, diagnosåren Målnivå 9 procent % CT-thorax Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Kommentar: Enligt vårdprogrammet bör patienter primärt utredas med CT-thorax för att utesluta eller diagnostisera metastaser. 9 procent har satts som en realistisk målnivå för god kvalitet på den diagnostiska utredningen. Med stöd av vårdprogrammet har denna utveckling fortsatt förbättrats under de senaste fem åren och 14 genomgick 89 procent av patienterna i hela landet CT-thorax. 14 nådde alla regioner utom sydöstra och Uppsala-Örebro målvärdet. Möjligen bör målnivån öka för att kvalitetssäkra denna målnivå på 9 procent i alla regioner. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 15

16 Patologisk diagnostik Figur 6. Morfologi per region, diagnosåret 14. Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Klarcellig Papillär Kromofob Övriga Uppgift saknas Kommentar: Majoriteten av tumörer var klarcelliga vilka varierar från procent mellan regionerna 14. Sammantaget för diagnosåren 1 14 var 77 procent klarcelliga, 13 procent papillära och 6 procent kromofoba. Det är relativt små skillnader mellan regionerna vilket talar för en likartad bedömning vid den morfologiska diagnosen. Det synes ej vara någon säker förändring av fördelningen över tid. Uppgift om morfologisk diagnos saknades bara i,3 procent av fallen vilket visar att patologerna på kort tid har accepterat och besvarar frågeställningen om typ av njurcancer. 2.4 Malignitetsgrad Figur 7. Malignitetsgrad diagnosåren G1 G2 G3 G4 GX Uppgift saknas Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 16

17 Figur 8. Malignitetsgrad i regioner diagnosåret 14. Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra G1 G2 G3 G4 GX Uppgift saknas Kommentar: Fördelningen 1 14 mellan grad 1 4 var 12 procent, 43 procent, 26 procent respektive 9 procent. 8 procent klassificerades som GX, vilket innebär att de ej kunnat klassificeras eller att uppgift saknas. Det finns en hög andel GX eller uppgift saknas inom några regioner. Detta är en brist av den histopatologiska bedömningen av njurcancrarna. Fördelningen av tumörgrad visade viss skillnad mellan de olika regionerna vilket talar för att ett ökat focus bör läggas på den histopatologiska bedömningen av njurcancer. Men i stort visar resultaten följsamhet till de patologiska kriterier som angetts i vårdprogrammet och 14 skiljer sig inte säkert från föregående år. 2.5 Tumörkarakteristika vid diagnos T-stadium och tumörstorlek Figur 9. T-stadium diagnosåren T T1a T1b T2 T2a T2b T3a T3b T3c T4 TX Uppgift saknas Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 17

18 Figur 1. T-stadium i diagnostiserande landsting, år 14. Blekinge Dalarna Gävleborg Halland Jönköping Kalmar Kronoberg Norrbotten Skåne Stockholm Södermanland Uppsala Värmland Västerbotten Västernorrland Västmanland Västra Götaland Örebro Östergötland T1a T1b T2a T2b T3a T3b T3c T4 TX Uppgift saknas Landsting med färre än 1 observationer redovisas inte i figuren. Figur 11. T-stadium i regioner, år 14. Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra T1a T1b T2a T2b T3a T3b T3c T4 TX Uppgift saknas Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 18

19 Figur 12. Tumörstorlek 5 14, median (mm) Median (mm) Figur 13. Tumörstorlek i regioner 14, median (mm) Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Median (mm) Kommentarer: 12 ändrades definitionen av T3a c och T2 uppdelades i T2a och T2b (se bilagor). Andelen patienter med T1-tumör var 54 procent under 14. Andelen T1 tumörer var högst i Uppsala- Örebro (6 procent) och lägst i södra regionen (51 procent). Norra regionen hade flest T2-tumörer. I hela landet ökade andelen T1a-tumörer ( 4 cm) från 22 procent 5 till 31 procent 1 och 35 procent 14. Medeltumörstorleken minskade 5 14 från 71 till 62 mm och medianstorleken från 6 till 5 mm. 14 hade södra regionen de största tumörerna och Stockholm Gotland de minsta. Medelstorleken, 1 14, var för M 58 mm och för M1 87 mm, för incidentellt upptäckta 54 mm och för icke incidentellt upptäckta 77 mm. Således finns regionala variationer men en trend mot mindre tumörer vid diagnosen av njurcancerpatienter i landet. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 19

20 Metastaser vid diagnos Figur 14. Lymfkörtelmetastaser (N) diagnosåren N1 N2 N NX Uppgift saknas Figur 15. Fjärrmetastaser (M), diagnosåren M1 M MX Uppgift saknas Figur 16. Fjärrmetastaser (M) i regioner, diagnosåret 14. Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra M1 M MX Uppgift saknas Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida

21 Figur 17. Fjärrmetastas M1 (%) i regioner, diagnosåren Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Kommentar: I kvalitetsregistret för njurcancer används klinisk stadieindelning där CT/MRT-buk är basen för N-stadieindelning om operation inte visat något annat. Tolkningen av N-stadieindelningen har varit oklar särskilt under de första åren varför andelen NX är relativt hög. Andelen NX har succesivt minskat talande för en förbättrad registrering. Cirka 1 procent av patienterna klassificerades som N1 eller N2 med en något minskande trend de senaste åren. Andelen patienter med fjärrmetastaser (M1) minskade från 23 procent 5 till 16 procent 1 och har sedan pendlat mellan 16 och 19 procent. En hög andel MX (där CT-thorax ej har utförts) gör bedömningen något osäker. Från och med 12 registrerades ej längre MX separat. Norra regionen hade 14 den största andelen patienter med metastaserad sjukdom (M1 23 procent) Patienter med M1 fanns inom alla T-stadier och varierande 14 mellan 3 procent (T1a) till 77 procent (T4). Andelen patienter som hade N+ och/eller M+ var 21 procent 14. Slutsats: Det finns tydliga regionala skillnader i andelen patienter med metastaserad sjukdom vid diagnos. Samtidigt ser vi en trend att andelen patienter med metastaser sjunker i hela landet. Detta talar för att patienterna diagnostiseras tidigare och med ett lägre tumörstadium och bedöms vara parallellt till en ökad incidentell diagnos av patienter med njurcancer. Dessa trender bidrar till en generellt förbättrad överlevnad för patienter med njurcancer. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 21

22 2.6 Behandling Kurativ kirurgi Kurativ kirurgi kan göras med öppen teknik eller med titthålsteknik (laparoskopi). Titthålstekniken kan utvecklas med hjälp av operationsrobot (robotassisterad laparoskopi), vilket möjliggör mer komplicerade ingrepp. Man kan vid de olika teknikerna antingen helt avlägsna njuren (nefrektomi) eller bara ta bort den del av njuren i vilken tumören sitter (njurresektion). Njursparande kirurgi är mer komplicerad om tumören sitter centralt i njuren eller om tumören växer lokalt avancerat till exempel i venträdet. Annan behandling är Kryo (kyla) eller RF (värme) som är minimalinvasiva metoder där tumören destrueras men njuren sparas. Kryo eller RF kan göras vid laparoskopi eller genom en perkutan (genom huden) punktion. De två sistnämnda metoderna kan inte anses likvärdiga med kirurgisk njurresektion, då det mer frekvent finns kvarvarande tumör efter behandlingarna. Figur 18. Kurativ kirurgi i regioner diagnosåren Stockholm-Gotland Nefrektomi Njurresektion Övrigt Nefrektomi Njurresektion Övrigt Sydöstra Nefrektomi Njurresektion Övrigt Nefrektomi Njurresektion Övrigt Västra Uppsala-Örebro Södra Norra Nefrektomi Njurresektion Övrigt Nefrektomi Njurresektion Övrigt Övrigt består av bl.a. RF, Kryo och HIFU. Drygt 86 procent av övriga kurativa behandlingar var RF under perioden. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 22

23 Kurativ kirurgi, tumörstorlek 4cm utan metastaser Figur 19. Kurativ kirurgi i regioner diagnosåren 1 14, tumörstorlek 4cm utan metastaser. Målnivå för njurresektioner, 6 procent Stockholm-Gotland Nefrektomi Njurresektion Övrigt Nefrektomi Njurresektion Övrigt Sydöstra Nefrektomi Njurresektion Övrigt Nefrektomi Njurresektion Övrigt Västra Uppsala-Örebro Södra Norra Nefrektomi Njurresektion Övrigt Nefrektomi Njurresektion Övrigt Kommentar: Av patienter som behandlades kurativt 1 14 för tumörer av alla storlekar var andelen njurresektioner 27 procent. Det var en ökning från procent 1 till 3 procent 14. Det var en nedåtgående trend i Stockholm Gotland från 35 procent 12 till 24 procent 14. Övriga regioner var oförändrade eller ökade under perioden. En särskild analys utfördes av handläggningen av patienter med småtumörer ( 4 cm) utan metastaser (ej N1, N2 eller M1), där vinsten med att spara njurfunktion sannolikt är störst. Denna visade en ökning av njurresektioner från 43 procent 1 till 56 procent 14. Alla regioner utom Stockholm Gotland och Uppsala Örebro överskred 14 målvärdet 6 procent. Uppsala-Örebro ökade inte andelen njurresektioner, istället ökade andelen alternativa nefronsparande behandlingar (RF, Kryo). Ökningen av njurresektioner och andra nefronsparande behandlingar är mycket glädjande och är till stor del en effekt av registreringen i sig, samt en ökad anpassning till det nationella vårdprogrammet. Njurresektion rekommenderas i EAU guidelines och i det nationella vårdprogrammet som förstahandsteknik för behandling av patienter med njurcancer i stadium T1a ( 4 cm), detta med avsikt att spara njurfunktion vilket är av stort värde för patienterna. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 23

24 2.6.2 Nefrektomi och njurresektion Tabell 3. Antal anmälda respektive opererade (nefrektomi/njurresektion) i regioner, diagnosåren Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt Anm Op Anm Op Anm Op Anm Op Anm Op Anm Op Anm Op Totalt Anmälda och opererade per region och sjukhus Figur a. Anmälda och opererade (nefrektomi eller njurresektion) Stockholm Gotlandregionen diagnosår 14. Stockholm-Gotland Antal anmälda Antal opererade Karolinska univ sjh, Huddinge 82 Karolinska univ sjh, Huddinge 72 Södersjukhuset 45 Södersjukhuset 43 Danderyds sjukhus 32 Danderyds sjukhus 24 Capio S:t Görans sjukhus AB 12 Capio S:t Görans sjukhus AB 1 Karolinska univ sjh, Solna 3 Karolinska univ sjh, Solna 4 Diagnosår 14 Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 24

25 Figur b. Anmälda och opererade (nefrektomi eller njurresektion) Uppsala Örebroregionen diagnosår 14. Uppsala-Örebro Antal anmälda Antal opererade Akademiska sjukhuset 62 Akademiska sjukhuset 43 Centralsjh i Karlstad 37 Univ sjh Örebro 28 Univ sjh Örebro 3 Centralsjh i Karlstad 27 Falu lasarett 27 Falu lasarett 16 Centrallasarettet i Västerås Länssjh Gävle-Sandviken 17 Centrallasarettet i Västerås 15 Hudiksvalls sjukhus 12 Länssjh Gävle-Sandviken 12 Nyköpings lasarett 9 Nyköpings lasarett 8 Mälarsjukhuset Eskilstuna 9 Hudiksvalls sjukhus 7 Lindesbergs lasarett 1 Mälarsjukhuset Eskilstuna 5 Diagnosår 14 Figur c. Anmälda och opererade (nefrektomi eller njurresektion) Sydöstra regionen diagnosår 14. Sydöstra Antal anmälda Antal opererade Linköpings univ sjh 35 Linköpings univ sjh 35 Länssjukhuset Ryhov 22 Länssjukhuset Ryhov Länssjukhuset i Kalmar 21 Länssjukhuset i Kalmar 18 Västerviks sjukhus 18 Västerviks sjukhus 11 Vrinnevisjukhuset 14 Höglandssjh, Eksjö-Nässjö 9 Höglandssjh, Eksjö-Nässjö 1 Vrinnevisjukhuset 8 Diagnosår 14 Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 25

26 Figur d. Anmälda och opererade (nefrektomi eller njurresektion) Södra regionen diagnosår 14. Södra Antal anmälda Antal opererade Universitetssjh Mas 78 Universitetssjh Mas 67 Helsingborgs las 33 Helsingborgs las 28 Halmstads Länssjukhus 19 Blekingesjukhuset Karlskrona 19 Blekingesjukhuset Karlskrona 14 Växjö lasarett 15 Växjö lasarett 13 Centralsjukh i Kristianstad 3 Halmstads Länssjukhus 12 Ljungby lasarett 2 Övrigt/Privat 1 Ljungby lasarett 2 Diagnosår 14 Figur e. Anmälda och opererade (nefrektomi eller njurresektion) Västra regionen diagnosår 14. Västra Antal anmälda Antal opererade Sahlgrenska universitetssjukhuset 11 Sahlgrenska universitetssjukhuset 9 Uddevalla sjukhus 53 Uddevalla sjukhus 44 Borås lasarett 31 Borås lasarett 27 Kärnsjukhuset Skövde 26 Kärnsjukhuset Skövde 21 Varbergs sjukhus 15 Varbergs sjukhus 19 Carlanderska Sjukhemmet 2 Carlanderska Sjukhemmet 2 Kungälvs sjukhus 1 Kungälvs sjukhus 1 Kungsbacka 1 Bassjukhuset i Lidköping 1 Diagnosår 14 Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 26

27 Figur f. Anmälda och opererade (nefrektomi eller njurresektion) Norra regionen diagnosår 14. Norra Antal anmälda Antal opererade Norrlands univ sjukhus 35 Norrlands univ sjukhus 36 Sunderby sjh Luleå 29 Sundsvalls sjukhus 17 Sunderby sjh Luleå 23 Östersunds sjukhus 6 Sundsvalls sjukhus 14 Örnsköldsviks sjukhus 2 Skellefteå lasarett 1 Östersunds sjukhus 4 Piteå sjukhus 1 Lycksele lasarett 1 Örnsköldsviks sjukhus 1 Diagnosår 14 Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 27

28 2.6.4 Kirurgisk teknik, nefrektomi Figur 21. Kirurgisk teknik vid nefrektomi i regioner, diagnosåren Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Öppen Laparoskopisk Perkutan Robotassisterad Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 28

29 2.6.5 Kirurgisk teknik, njurresektion Figur 22. Kirurgisk teknik vid njurresektion i regioner, diagnosåren Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Öppen Laparoskopisk Perkutan Robotassisterad Kommentar: Under åren 1 14 gjordes 19 procent av nefrektomierna med konventionell laparoskopi. Det finns fortsatt stora regionala skillnader. Exempelvis genomfördes få nefrektomier med konventionell laparoskopi i sydöstra regionen medan andelen var 25 procent i Stockholm- Gotlandregionen och 26 procent i södra. Andelen konventionella laparoskopiska nefrektomier i riket var 17 procent 1 och 16 procent år 14. Ytterligare 12 procent av nefrektomier var robotassisterade laparoskopier 14. Det innebär att 28 procent av nefrektomierna utfördes med någon form av laparoskopisk teknik utfördes 1 procent av njurresektionerna med konventionell laparoskopisk teknik. 14 utfördes fortfarande 1 procent av njurresektionerna med konventionell laparoskopi medan 21 procent genomfördes med robotassisterad laparoskopi. Det är således en stark trend mot att en ökande andel av både nefrektomier och njurresektioner utförs laparoskopiskt och en förskjutning mot robotassisterad laparoskopi där även komplicerade ingrepp som njurresektioner kan göras med hög kvalitet. Till exempel gjordes alla laparoskopiska resektioner 14 i södra regionen med robotassisterad teknik. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 29

30 Den laparoskopiska tekniken innebär som regel mindre morbiditet, möjlighet till kortare vårdtid och snabbare återhämtning jämfört med öppen kirurgi, oklart är om metoden innebär mindre komplikationer varför en kvalitetsregistrering av kirurgi och komplikationer infördes i registret Laparoskopisk nefrektomi rekommenderas i EAU guidelines som förstahandsteknik för radikal nefrektomi av njurcancer i T1b- och T2-stadium när njursparande teknik bedöms olämplig. Utveckling av robotassisterad teknik gör att fler njurresektioner kan göras laparoskopiskt Operationsvolym Med operationsvolym menar man sjukhusets antal operationer per operationsår. Tabeller och figurer gäller opererade patienter Figur 23. Andel opererade efter sjukhusens operationsvolym, operationsåren > <= Tabell 4. Antal opererade efter sjukhusens operationsvolym, operationsåren Operations volym Totalt > <= Totalt Kommentar: Alla sjukhus som anmäler till registret opererar ej njurcancer och vissa sjukhus opererar de enklare fallen medan andra patienter remitteras vidare. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 3

31 % Nefrektomi Antalet sjukhus som opererade njurcancer i Sverige har minskat från 51 sjukhus 1 till 42 sjukhus 14. En tydlig och kontinuerlig minskning som åtminstone delvis kan förklaras av registreringen och det därtill kopplade vårdprogramarbetet nationellt och regionalt. En ökning av antalet operationer har skett mellan 1 och 14 och denna ökning har framför allt skett på sjukhus med stor (>25/år) operationsvolym. Denna trend harfortsatt 14, och mest tydligt har volymen på sjukhus som opererar (11 25) patienter/år ökat 14. Under 14 opererades 57 patienter vid sjukhus som utför 1 eller färre operationer/år jämfört med 1 operationer 1. Detta är en minskning av operationer på lågvolymsjukhus med cirka 5 procent. Totalt under perioden 1 14 opererades 66 procent av patienterna vid sjukhus med stor operationsvolym, 24 procent vid sjukhus med medelstor volym och 1 procent vid sjukhus med låg operationsvolym. Sammanfattningsvis finner vi att trenden, att en större proportion av patienterna erbjuds behandling vid kliniker med större operationsvolymer sakta fortsätter år 14. Högvolymskliniker medger möjlighet till multidisciplinära bedömningar och större möjligheter att kunna erbjuda det för patienten bästa kirurgiska och onkologiska behandlingsalternativet. Det är önskvärt att fler patienter opereras vid sjukhus med större volymer. En sådan utveckling stöds av det nationella vårdprogrammet för njurcancer. Ett uppsatt kvalitetsmål är att flertalet patienter opereras vid högvolymsjukhus (> 25 operationer/år) Palliativ kirurgi Figur 24. Nefrektomi för patienter med fjärrmetastaser (M1) i regioner, diagnosåren Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 31

32 Median Tabell 5. Nefrektomi för patienter med fjärrmetastaser (M1) i regioner, antal och andel i procent diagnosåren Stockholm- Gotland Uppsala- Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Totalt % % % % % % % Totalt Kommentar: Av de patienter som hade fjärrmetastaser (M1) vid diagnos nefrektomerades cirka 5 procent med stor spridning mellan åren och regioner vilket kan återspegla varierande patientmix samt även lokal inställning till onkologisk behandling. Bortsett från enstaka år har Stockholm Gotland och Uppsala-Örebro den högsta nefrektomifrekvensen med 58 procent 1 14 jämfört med västra och sydöstra regionerna som nefrektomerade 46 procent. Andelen som nefrektomerades i norra regionen var förvånansvärt stabil över åren (5 54 procent). Det är viktigt att följa nefrektomifrekvensen för patienter med metastaserad sjukdom vid diagnos även om det inte finns någon nationell eller internationell konsensus om hur stor andel av M1 patienter som primärt bör opereras. 2.7 Väntetider Väntetider är en viktig kvalitetsindikator för patienter med njurcancer och har registrerats i alla regioner sedan 9. Vi har här valt att redovisa medianväntetider väl medvetna om att hälften av patienterna definitionsmässigt har längre väntetid. Figur 25. Mediantid (dagar) remiss operation i regioner, diagnosåren Stockholm-Gotland Uppsala-Örebro Sydöstra Södra Västra Norra Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 32

33 Tabell 6. Tid (i dagar) mellan remiss och operation diagnosåren Diagnosår Första Kvartil Median Tredje Kvartil Antal Total Figur 26. Väntetid remiss operation 14. Län Norrbotten Stockholm Västernorrland Dalarna Västerbotten Kronoberg Uppsala Halland Jönköping Riket Västra Götaland Skåne Örebro Gävleborg Östergötland Kalmar Värmland Västmanland Södermanland Blekinge Antal Median samt 1:a och 3:e kvartil (dagar) Landsting med färre än 1 observerade värden redovisas inte i figuren. 17 procent (n=151) av de opererade saknade observerade värdet för väntetiden. Ett negativt värde har exkluderats. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 33

34 Figur 27. Väntetid remiss specialistbesök 14. Län Kronoberg Gävleborg Västerbotten Kalmar Västmanland Södermanland Blekinge Halland Värmland Norrbotten Västra Götaland Östergötland Uppsala Örebro Riket Stockholm Skåne Dalarna Västernorrland Jönköping Antal Median samt 1:a och 3:e kvartil (dagar) Landsting med färre än 1 observerade värden redovisas inte i figuren. 18 procent (n=184) saknade observerade värden. Figur 28. Väntetid specialistbesök behandlingsbeslut 14. Län Riket Västra Götaland Stockholm Skåne Dalarna Uppsala Halland Norrbotten Jönköping Västernorrland Västerbotten Södermanland Kronoberg Värmland Östergötland Gävleborg Örebro Kalmar Blekinge Västmanland Antal Median samt 1:a och 3:e kvartil (dagar) Landsting med färre än 1 observerade värden redovisas inte i figuren. 3 procent (n=35) saknade observerade värden. 8 procent (n=78) negativa värden. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 34

35 Figur 29. Väntetid behandlingsbeslut operation 14. Län Norrbotten Uppsala Västernorrland Västmanland Östergötland Jönköping Västra Götaland Stockholm Riket Västerbotten Kalmar Halland Gävleborg Skåne Värmland Dalarna Blekinge Örebro Kronoberg Södermanland Antal Median samt 1:a och 3:e kvartil (dagar) Landsting med färre än 1 observerade värden redovisas inte i figuren. 3 opererade saknade observerade värdet för väntetiden. Kommentar: När patienter sökt själva eller kommit akut finns inget datum för remiss, därav en andel saknade värden i figur 27 och 28. Medianväntetiden från remiss till specialistbesök var 14, 19 dagar i hela landet med en liten regional variation. Medianväntetiden därefter till behandlingsbeslut var dagar talande för att kompletterande utredningar utförts i väntan på att patienten skall få komma till sitt första besök. Mediantiden från behandlingsbeslut till operation var 31 dagar. Även här var det små skillnader mellan regionerna. Det är dock relativ stor spridning när dessa väntetider uppdelas på län. På grund av litet antal patienter i varje grupp får skillnader tolkas med försiktighet och mer användas som stöd i det lokala processarbetet. För patienterna är den totala tiden från remiss till operation viktigast. Mediantiden från remiss till operation var 1, 54 dagar. Den ökade till 6 dagar 12 och 62 dagar 14. Sydöstra regionen hade 14 den längsta väntetiden (69 dagar) och norra regionen den kortaste (52 dagar). Väntetiden kan påverkas av andelen patienter som remitteras mellan två sjukhus. Tyvärr hade alla regioner utom norra längre väntetid 14 än 1. Oavsett detta är väntetiderna till åtgärd oacceptabelt långa. Att det 14 tar 97 dagar (tredje kvartilen) innan 75 procent av patienter som remitterats för misstänkt eller diagnostiserad njurcancer opereras är orimligt. Att korta väntetiderna är av hög prioritet under de kommande åren. Skillnader mellan regionerna talar för att detta processarbete fortskridit olika långt. Målnivå (17) för mediantid från remiss till operation/onkologisk behandling är 3 dagar. Kortsiktigt mål (tom 16) är 4 dagar för alla regioner. Ingen region uppnådde målnivån 14. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 35

36 Uppföljningsdata: recidiv och överlevnad Recidiv Figur 3. Recidiv vid uppföljning för patienter diagnostiserade Nej Ja Uppgift saknas Tabell 7. Lokalisation av recidiv, antal och (%) andel per diagnosår. Lokalisation av första recidiv % % % % % % Opererade njure (efter nefronsparande kirurgi) Njurloge (opererad sida) Kontralateral njure Lunga Skelett Lever Binjure Lymfkörtlar Hjärna Annan Totalt, recidiv Flera recidivlokalisationer kan förekomma för en patient. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 36

37 Tabell 8. Behandling av recidiv, antal och (%) andel per diagnosår. 1:a recidivbehandling % % % % % % Kirurgi av recidiv njure Metastaskirurgi Onkologisk behandling Exspektans (inför eventuell senare beh) Ingen Ingen tumörspecifik behandling Avliden innan behandlingsval Annan primär behandling Uppgift saknas Totalt, recidiv Kommentar: Recidiven med metastaser under de fem första åren efter diagnos av njurcancer var cirka procent (diagnostiserade 5 9) vilket är lägre än historiska data. Det var ingen signifikant förändring mellan åren. Andelen patienter med uppgift saknas har minskat och var 9 mindre än en procent. 54 procent av recidiven var lokaliserade i lunga, 22 procent i lymfkörtlar, procent i skelett och 15 procent i lever. Något anmärkningsvärt var att 12 procent var lokaliserade i njurlogen efter nefrektomi och endast 4 procent i opererad njure efter njursparande kirurgi. De patienter som fått recidiv hade vid primärdiagnos större medelstorlek på tumören jämfört med patienter utan recidiv (86 vs 58 mm), högre andel T3 (42 vs 15 procent) lägre andel G1-G2 (36 vs 68 procent), högre andel klarcellig morfologi (88 vs 79 procent), var oftare nefrektomerade (94 vs 82 procent) och var mer sällan njurresecerade (4 vs 15 procent). Av de patienter som hade spridd njurcancer fick 5 procent onkologisk behandling. Andelen patienter som fick onkologisk behandling ökade något under åren. 17 procent opererades med metastasektomi varav 72 procent med kurativ intention och 3 procent opererades med kirurgi för recidiv i njure efter nefronsparande kirurgi. Andelen metastasektomier är högre än förväntat Överlevnad Överlevnad är det viktigaste måttet för bedömning av sjukdomsförloppet för den enskilda patienten och ett viktigt mått på resultat av behandling och vid jämförelse av utfall mellan regioner och enskilda kliniker. Överlevnad skulle kunna spegla kvalitet på omhändertagande, utredning och terapival men är också relaterad till befolkningens ålder och eventuell komorbiditet. Kliniska och biologiska prognostiska faktorer hos patientgruppen påverkar också möjligheten till överlevnad. Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 37

38 Figur 31. Relativ överlevnad för män och kvinnor med njurcancer diagnostiserade ,,9,8,7,6,5,4,3,2,1 Män Kvinnor,,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, Tid (år) Figur 32. Relativ överlevnad i relation till M-stadium för njurcancer diagnostiserade ,,9,8,7,6,5,4,3,2 M,1 M1 MX,,,5 1, 1,5 2, 2,5 3, 3,5 4, 4,5 5, Tid (år) Njurcancer Årsrapport från Nationella njurcancerregistret 14 Sida 38