Jämkning av inkomstgaranti
|
|
- Anton Isaksson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Konstitutionsutskottets betänkande 2010/11:KU15 Jämkning av inkomstgaranti Sammanfattning I detta betänkande behandlas riksdagsstyrelsens framställning 2010/11:RS1 Jämkning av inkomstgaranti. Riksdagsstyrelsens framställning innebär att möjligheterna att besluta om jämkning av inkomstgarantin utvidgas så att jämkning kan ske när garantitagaren redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och hans eller hennes pensionsgrundande inkomst minskat genom avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto och expansionsfond. Vidare föreslås att jämkning ska kunna ske om den pensionsgrundande inkomsten minskat genom pensionssparavdrag eller som en konsekvens av underskott i en annan verksamhetsgren. Dessutom föreslås att jämkning ska kunna ske om garantitagaren redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet och det ingår arbetsinkomster i den. I samtliga fall ska krävas att jämkningen är skälig. Om avsättningar som minskat den pensionsgrundande inkomsten återförs till beskattning, kommer det att påverka den pensionsgrundande inkomsten. I ett sådant fall ska frågan om inkomstgaranti kunna prövas på nytt. Förslaget innebär också att det införs en uppgiftsskyldighet för garantitagare i förhållande till Riksdagens arvodesnämnd samt att Skatteverket åläggs lämna uppgifter till nämnden. Ett förtydligande av samordningsreglerna föreslås också. Slutligen innebär förslaget att samma regler om jämkning och uppgiftsskyldighet ska gälla de garantitagare som tidigare varit Sveriges ledamöter av Europaparlamentet. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari Inga motioner har väckts med anledning av framställningen. Utskottet tillstyrker i allt väsentligt riksdagsstyrelsens förslag. 1
2 2010/11:KU15 Innehållsförteckning Sammanfattning... 1 Utskottets förslag till riksdagsbeslut... 3 Redogörelse för ärendet... 4 Ärendet och dess beredning... 4 Bakgrund... 4 Framställningens huvudsakliga innehåll... 4 Utskottets överväganden... 6 Gällande ordning... 6 Framställningen... 7 Utskottets ställningstagande Bilaga 1 Förteckning över behandlade förslag Framställningen Bilaga 2 Riksdagsstyrelsens lagförslag Bilaga 3 Utskottets lagförslag
3 2010/11:KU15 Utskottets förslag till riksdagsbeslut Jämkning av inkomstgarantin Riksdagen antar dels riksdagsstyrelsens förslag i bilaga 2 till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, utom såvitt avser 13 kap. 13, dels utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2010:1259) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter, dels utskottets förslag i bilaga 3 till lag om ändring i lagen (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter i Europaparlamentet. Därmed bifaller riksdagen delvis framställning 2010/11:RS1. Stockholm den 9 december 2010 På konstitutionsutskottets vägnar Peter Eriksson Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Peter Eriksson (MP), Per Bill (M), Peter Hultqvist (S), Andreas Norlén (M), Helene Petersson i Stockaryd (S), Lars Elinderson (M), Billy Gustafsson (S), Karl Sigfrid (M), Phia Andersson (S), Karin Granbom Ellison (FP), Hans Hoff (S), Hans Ekström (S), Kajsa Lunderquist (M), Tuve Skånberg (KD), Jonas Åkerlund (SD), Mia Sydow Mölleby (V) och Åsa Torstensson (C). 3
4 2010/11:KU15 Redogörelse för ärendet Ärendet och dess beredning En arbetsgrupp genomförde under 2009 på uppdrag av Riksdagens arvodesnämnd en översyn av reglerna om inkomstgaranti och utarbetade en promemoria som arvodesnämnden den 17 september 2009 beslutade att överlämna till riksdagsstyrelsen. Riksdagsstyrelsen beslutade den 18 november 2009 att remittera promemorian till Riksdagens ombudsmän, Regeringskansliet genom Finansdepartementet, Kammarrätten i Stockholm, Skatteverket, Statens pensionsverk och Sveriges Kommuner och Landsting. Riksdagens arvodesnämnd yttrade sig den 22 juni 2010 över remissvaren. Bakgrund Den som varit ledamot av riksdagen har under vissa förutsättningar rätt till en trygghetsförmån som benämns inkomstgaranti. Syftet med inkomstgarantin är att skapa trygghet i den omställningssituation som uppstår för den som slutat sitt uppdrag som riksdagsledamot. Garantin är inte avsedd att vara en varaktig försörjning. Sedan 2006 har inkomstgarantin kunnat jämkas under vissa förutsättningar. Riksdagens arvodesnämnd prövar frågor om jämkning. Framställningens huvudsakliga innehåll I framställningen föreslås att möjligheterna att besluta om jämkning av inkomstgarantin utvidgas och att reglerna om samordning förtydligas. Om det är skäligt bör jämkning kunna ske om en garantitagare har gjort avsättningar till periodiseringsfond, insättning på upphovsmannakonto, avsättning till expansionsfond eller har gjort pensionssparavdrag. Om en garantitagares pensionsgrundande inkomst reducerats genom att inkomster från en verksamhetsgren kvittats mot ett underskott i en annan verksamhetsgren eller om en garantitagare har inkomst av passiv näringsverksamhet som härrör från arbete, får inkomstgarantin också jämkas om det är skäligt. Om inkomstgarantin jämkats på den grunden att avsättning skett till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond får frågan om garantins storlek på yrkande av garantitagaren prövas på nytt, om det avsatta beloppet återförs till beskattning. Vid beräkningen av det belopp som inkomstgarantin ska minskas med ska hänsyn även tas till inkomster som överstiger sju och ett halvt inkomstbasbelopp. 4
5 REDOGÖRELSE FÖR ÄRENDET 2010/11:KU15 En garantitagare ska vara skyldig att lämna uppgifter till arvodesnämnden om sådant som har betydelse för prövningen av frågan om jämkning av inkomstgaranti. Skatteverket ska på begäran lämna uppgifter till arvodesnämnden om en namngiven person, om uppgifterna har betydelse i ett ärende om inkomstgaranti. För den som varit svensk ledamot av Europaparlamentet ska samma regler som för riksdagsledamöter gälla i fråga om jämkning av inkomstgaranti och uppgiftsskyldighet. Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari De nya jämkningsreglerna ska dock tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december
6 2010/11:KU15 Utskottets överväganden Gällande ordning Bestämmelser om inkomstgaranti finns i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter (ersättningslagen). Enligt 13 kap. 1 är syftet med inkomstgarantin att skapa en ekonomisk trygghet för en avgången ledamot i den omställningssituation som uppstår när han eller hon lämnar riksdagen. Garantin är inte avsedd som en varaktig försörjning. Allmänt gäller att inkomstgarantins längd avgörs av hur lång tid vederbörande varit ledamot av riksdagen. Hur stor inkomstgaranti som betalas ut beror dels på vilka inkomster ledamoten hade i riksdagen vid avgången, dels på antalet år som han eller hon varit ledamot och dels på vilka andra inkomster den f.d. ledamoten har. Det är Statens tjänstepensionsverk (SPV) som prövar hur stort belopp som ska betalas ut. Enligt 13 kap. 16 får Riksdagens arvodesnämnd besluta att rätt till inkomstgaranti inte föreligger eller att utbetalningen av inkomstgarantin ska minskas eller helt upphöra om 1. en garantitagare förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete, eller 2. dömts för brott som medfört att garantitagaren skiljts från uppdraget som riksdagsledamot eller dömts för brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att garantitagaren skulle ha skiljts från uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. Bestämmelserna om jämkning infördes den 1 juli 2006 och Riksdagens arvodesnämnd har bedrivit tillsyn i syfte att utröna om det finns anledning att besluta om jämkning av inkomstgarantin. Det har inte varit aktuellt att ta ställning till om jämkning ska ske på den grunden att garantitagaren gjort sig skyldig till brott, utan tillsynsverksamheten har fokuserat på fall där det kan ifrågasättas om garantitagaren utfört förvärvsarbete åt någon annan utan att ta ut skälig ersättning. I tillsynsverksamheten har nämnden inhämtat uppgifter från Bolagsverkets register. Därvid har det framkommit i flera fall att garantitagare bedriver enskild näringsverksamhet. De nuvarande jämkningsreglerna för inkomstgarantin tar bara sikte på dem som arbetar åt någon annan. Den som bedriver enskild verksamhet och alltså utför arbete åt sig själv kan genom olika avsättningar m.m. minska det belopp som ska samordnas med inkomstgarantin och därigenom få en högre inkomstgaranti. Den som bedriver en enskild firma kan t.ex. jämna ut resultatet i verksamheten över tiden genom att göra avsättningar till en periodiseringsfond och på så sätt redovisa en lägre pensionsgrundande inkomst, vilket medför en högre inkomstgaranti. Samma resultat kan åstadkommas genom att reglerna om räntefördelning och pensionssparavdrag utnyttjas. 6
7 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2010/11:KU15 Framställningen Jämkningsgrund Riksdagsstyrelsen framhåller att reglerna rörande inkomstgarantin bör utformas så att de i största möjliga utsträckning förhindrar att inkomstgaranti betalas ut i fall som inte är förenliga med det grundläggande syftet med garantin. Riksdagsstyrelsen föreslår att möjligheterna till jämkning utvidgas. Det är enligt styrelsen angeläget att regelverket utformas så att inkomstgaranti bara betalas ut i de fall då det är motiverat för att skapa trygghet vid omställningen. Det kan enligt riksdagsstyrelsen inte sägas vara förenligt med syftet med inkomstgarantin att göra avsättningar eller vidta andra åtgärder enbart i syfte att påverka den pensionsgrundande inkomsten och på det sättet få en högre inkomstgaranti. Det är enligt framställningen inte ovanligt att garantitagare i viss utsträckning bedriver näringsverksamhet. Beräkningar tyder på att det kan röra sig om närmare 20 % av inkomstgarantitagarna. Fondavsättningar kan enligt riksdagsstyrelsen inte generellt sägas strida mot syftet med inkomstgarantin. Tanken med att fördela inkomster över tid är ju bl.a. att näringsidkaren ska kunna jämna ut inkomsterna över en längre tidsperiod, vilket kan var särskilt viktigt under ett uppbyggnadsskede. Det är därför nödvändigt att det i varje enskilt fall måste göras en bedömning av det rimliga i att låta avsättningen påverka inkomstgarantin. En sådan bedömning bör enligt riksdagsstyrelsen läggas på arvodesnämnden. Riksdagsstyrelsen föreslår således att om det är skäligt ska avsättningar till periodiseringsfond, insättningar på upphovsmannakonto och avsättning till expansionsfond samt pensionssparavdrag kunna medföra att inkomstgarantin jämkas, liksom när en garantitagares inkomst reduceras genom kvittning mot underskott i en annan verksamhetsgren eller när garantitagaren har inkomst av passiv näringsverksamhet som härrör från arbete. Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag kan enligt 30 kap. 6 inkomstskattelagen (1999:1229) göra avsättning till periodiseringsfond med högst 30 % av ett för periodiseringsfonden justerat resultat. Syftet är att göra det möjligt att skattemässigt jämna ut resultatet mellan olika räkenskapsår och därigenom underlätta finansiering av investeringar med eget kapital. Avdraget ska återföras senast det sjätte taxeringsåret efter det taxeringsår som avdraget hänför sig till. Den pensionsgrundande inkomsten kommer då att höjas med följd att inkomstgarantin minskar det året. Riksdagsstyrelsen pekar på att det kan uppstå situationer där en avsättning till periodiseringsfond leder till en högre inkomstgaranti och till att avdraget återförs till beskattning först när garantitiden löpt ut. En relativt stor andel av garantitagarna uppbär inkomstgaranti under en så pass kort tid att de skulle kunna utnyttja avsättningen till periodiseringsfond för att på det sättet få en högre inkomstgaranti. 7
8 2010/11:KU15 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Eftersom jämkning enligt förslaget ska ske i efterhand kan det för garantitagaren framstå som motsägelsefullt om inkomstgarantin först blir högre på grund av avsättningen till fonden och det sedan inleds ett ärende hos arvodesnämnden som mynnar ut i ett beslut om jämkning. Riksdagsstyrelsen framhåller att liknande situationer uppkommer redan enligt de nu gällande jämkningsreglerna för den som arbetar åt någon annan utan att ta ut skälig lön. I de fallen måste garantitagaren göra en bedömning av hur mycket lön han eller hon ska ta ut för att undvika jämkning. På motsvarande sätt måste garantitagaren för avsättningar till periodiseringsfond göra en egen bedömning av om det tilltänkta agerandet är förenligt med syftet med inkomstgarantin eller inte. Riksdagsstyrelsen föreslår att det införs en möjlighet att jämka inkomstgarantin, om garantitagaren gjort en avsättning till periodiseringsfond. Enligt 32 kap. 1 inkomstskattelagen får en enskild näringsidkare som har intäkter i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk dra av belopp som sätts in på konto i kreditinstitut, s.k. upphovsmannakonto. Kreditinstitutet ska betala ut beloppet när det gått sex år från insättningen om inte upphovsmannen dessförinnan tagit ut beloppet. Möjligheterna att utnyttja inkomstgarantin på ett icke avsett sätt är i princip desamma som när det gäller avsättningar till periodiseringsfond, och det finns enligt riksdagsstyrelsen inte skäl att göra någon annan bedömning än när det gäller avsättning till periodiseringsfond. Mot denna bakgrund föreslår riksdagsstyrelsen att också insättningar på upphovsmannakonto bör kunna leda till jämkning av inkomstgarantin om det är skäligt. Avsättning till expansionsfond regleras i 34 kap. inkomstskattelagen. Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för expansionsfonden justerat positivt resultat. Avdraget för avsättning till expansionsfond beläggs med en särskild expansionsfondsskatt som är 26,3 % på avdraget. När expansionsfonden återförs till beskattning återbetalas expansionsfondsskatten. Expansionsfonden får inte överstiga 135,69 % av kapitalunderlaget för expansionsfonden. Om kapitalunderlaget är tillräckligt stort kan den pensionsgrundande inkomsten reduceras till noll. Eftersom avsättningen till expansionsfond inte behöver återföras till beskattning inom någon särskild tidsgräns kan en garantitagare som har inkomst av näringsverksamhet beroende på kapitalunderlagets storlek reducera sin pensionsgrundande inkomst ned till 0 kr och därmed ha rätt till en inkomstgaranti som inte alls påverkas av inkomsterna i näringsverksamheten. Att en särskild skatt tas ut på avsättningen blir i sammanhanget i princip betydelselöst eftersom den betalas tillbaka när avdraget återförs till beskattning. Mot den bakgrunden föreslår riksdagsstyrelsen att också avsättning till expansionsfond bör kunna leda till jämkning av inkomstgarantin om det är skäligt. 8
9 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2010/11:KU15 Regler om pensionssparavdrag finns i 59 kap. inkomstskattelagen. Pensionsavdrag får göras bara på premier för en pensionsförsäkring som den skattskyldige äger och inbetalningar på pensionspararens eget pensionssparkonto. Pensionssparavdraget får inte överstiga summan av avdragsgrundande inkomster. Den som har inkomst av aktiv näringsverksamhet får göra pensionssparavdrag med kr plus 35 % av den avdragsgrundande inkomsten. Det maximala avdraget är tio prisbasbelopp plus kr. Beroende på hur sent pensionen i det enskilda fallet tas ut uppkommer samma situation som för fondavsättningar. Riksdagsstyrelsen föreslår att det införs en möjlighet att jämka inkomstgarantin om en garantitagare gjort pensionssparavdrag. Av 14 kap. 12 inkomstskattelagen framgår att all näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare i princip räknas som en enda näringsverksamhet. Vidare gäller enligt 13 samma kapitel att verksamheten i ett handelsbolag räknas som en egen näringsverksamhet, om delägaren är en fysisk person. Att flera verksamhetsgrenar bedöms som en enda näringsverksamhet medför att inkomster av en typ kan kvittas bort mot underskott av en annan verksamhetsgren. Om en garantitagare har ett underskott i en viss verksamhetsgren kan det minska den pensionsgrundande inkomsten från annan verksamhet. Enligt riksdagsstyrelsen kan det i vissa fall framstå som orimligt att underskottet i förlängningen får till följd att högre inkomstgaranti betalas ut. Riksdagsstyrelsen föreslår därför att det införs en möjlighet till jämkning när den pensionsgrundande inkomsten minskats som ett resultat av att inkomster i en verksamhet reducerats på grund av underskott i en annan. Även här bör jämkning ske under förutsättning av att det är skäligt. Riksdagsstyrelsen framhåller att frågan om samordning ska ske eller inte beror på om en inkomst av näringsverksamheten bedömts härröra från aktiv eller från passiv näringsverksamhet. Riksdagsstyrelsen anser att inkomstgarantin bör kunna jämkas i de fall garantitagaren har inkomst från passiv näringsverksamhet som härrör från arbete, om det är skäligt. I praktiken kan nämligen en person beroende på omständigheterna i det enskilda fallet lägga ned så mycket som ca 400 arbetstimmar per år i näringsverksamheten utan att den bedöms som aktiv. Är det fråga om arbetsinkomster exempelvis från konsultverksamhet ligger det enligt framställningen nära till hands att jämföra dessa inkomster med andra inkomster av arbete. I dessa fall framstår det som svårbegripligt att inkomsterna inte ska påverka inkomstgarantin även om de härrör från vad som skattemässigt bedöms som passiv näringsverksamhet. Andra inkomster av passiv näringsverksamhet, exempelvis från kapitalförvaltning, bör däremot enligt vad riksdagsstyrelsen anför, i linje med vad som gäller inkomster av kapital inte påverka garantins storlek. 9
10 2010/11:KU15 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN Återförda avsättningar Riksdagsstyrelsens förslag innebär att om inkomstgarantin jämkats på den grunden att avsättning skett till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond och det avsatta beloppet återförs till beskattning får frågan om garantins storlek prövas på nytt efter yrkande från garantitagaren. Eftersom ett återförande till beskattning medför att den pensionsgrundande inkomsten blir högre minskar inkomstgarantin. En fråga om jämkning av inkomstgarantin kommer enligt riksdagsstyrelsen i många fall att prövas innan tiden löpt för att återföra det avsatta beloppet till beskattning. Om inkomstgarantin jämkats har garantitagaren inte fått ut högre inkomstgaranti totalt sett jämfört med vad som skulle ha varit fallet utan avsättningen. Om garantin jämkats i ett tidigare skede framstår det därför som rimligt att återförandet tillåts inverka på inkomstgarantin. Förtydligande av samordningsreglerna Enligt 13 kap. ersättningslagen ska inkomstgarantin minskas med inkomster som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension 1. Av 2 kap. 1 i sistnämnda lag framgår bl.a. att man vid beräkning av pensionsgrundande inkomst ska bortse från inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete till den del summan överstiger sju och ett halvt inkomstbasbelopp 2. Bestämmelserna om hur inkomstgarantin ska minskas skulle enligt riksdagsstyrelsen kunna tolkas så att inkomster av aktiv näringsverksamhet över sju och ett halvt basbelopp inte skulle reducera inkomstgarantin, vilket strider mot syftet med inkomstgarantin. Bestämmelserna tillämpas inte heller på det sättet. Riksdagsstyrelsen föreslår ett förtydligande om att inkomster som är pensionsgrundande medför reduktion av inkomstgarantin vare sig de ligger över eller under det s.k. taket på sju och ett halvt inkomstbasbelopp. Uppgiftsskyldighet för garantitagare Riksdagsstyrelsen framhåller att utvidgningen av jämkningsområdet innebär att arvodesnämndens tillsyn måste utökas och stärkas. Tillsynen omfattar i dag bara garantitagare som är verksamma i aktiebolag men behöver med styrelsens förslag om jämkning också omfatta den verksamhet som garantitagare bedriver i form av enskild firma och handelsbolag. Den tillsyn som hittills bedrivits visar att det finns ett stort behov av att få klargöranden från garantitagarna om uppgifter som nämnden hämtat in. Riksdagsstyrelsen föreslår att garantitagarna åläggs en uppgiftsskyldighet i förhållande till arvodesnämnden i ärenden om jämkning av inkomstgaran- 1 Fr.o.m. den 1 januari 2011 gäller i stället 59 kap. socialförsäkringsbalken. 2 Fr.o.m. den 1 januari 59 kap. 4 socialförsäkringsbalken. 10
11 UTSKOTTETS ÖVERVÄGANDEN 2010/11:KU15 tin. Uppgiftsskyldigheten ska dock inte omfatta fall där jämkning aktualiseras på grund av brott. Det saknas enligt styrelsen ett behov av sanktioner kopplat till uppgiftsskyldigheten. Uppgiftsskyldig för Skatteverket Riksdagsstyrelsen föreslår att det för att säkerställa att arvodesnämnden har tillgång till ett fullständigt underlag i tillsynsverksamheten införs en regel som uttryckligen ger nämnden möjlighet att inhämta uppgifter i tillsynsärendena från Skatteverket. Styrelsen framhåller att det utan tillgång till dessa uppgifter i praktiken inte skulle vara möjligt att bedriva en tillsyn som omfattar de förhållanden som avses med de ändrade jämkningsmöjligheterna. Följdändringar som rör ledamöter av Europaparlamentet Riksdagsstyrelsen konstaterar att de jämkningsregler som infördes sommaren 2009 i lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet (företrädarlagen) innebär att jämkning för ledamöter av Europaparlamentet endast kan bli aktuellt för de belopp som utfaller efter den 14 juli Av konsekvensskäl anser riksdagsstyrelsen dock att jämkningsreglerna för tidigare ledamöter av Europaparlamentet bör ha samma innebörd som motsvarande regler för ledamöter av riksdagen. Den åsyftade ändringen bör enligt riksdagsstyrelsen ske i övergångsbestämmelserna till den lag varigenom företrädarlagen upphävs genom en hänvisning till motsvarande regler i ersättningslagen. Utskottets ställningstagande Utskottet tillstyrker i allt väsentligt riksdagsstyrelsens förslag. När det gäller jämkning av inkomstgarantin för ledamöterna av Europaparlamentet anser utskottet dock att ändringarna bör göras i lagen (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet. Utskottet lägger därför fram ett eget förslag till lag om ändring i denna lag. Mot bakgrund av lagens karaktär föreslås därvid inte någon ikraftträdandebestämmelse. Lagändringen innebär emellertid att ersättningslagen ska gälla i tillämpliga delar vilket innebär att ändringarna i fråga om inkomstgarantin för ledamöterna av Europaparlamentet gäller från samma tidpunkt som anges för ersättningslagen. Mot bakgrund av att 13 kap. 13 ersättningslagen nyligen ändrats med ikraftträdande den 1 januari 2011 bör den nu aktuella ändringen i paragrafen göras i ändringslagen. Utskottet lägger därför även fram ett förslag till lag om ändring i lagen (2010:1259) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. 11
12 2010/11:KU15 BILAGA 1 Förteckning över behandlade förslag Framställningen Framställning 2010/11:RS1 Jämkning av inkomstgaranti: Riksdagen antar riksdagsstyrelsens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. 2. lag om ändring i övergångsbestämmelserna till den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet. 12
13 2010/11:KU15 BILAGA 2 Riksdagsstyrelsens lagförslag 1. Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter dels att 13 kap. 13, 16 och 27 samt rubriken närmast före 27 ska ha följande lydelse, dels att det i lagen ska införas två nya paragrafer, 13 kap. 24 b och 24 c, av följande lydelse. Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 13 kap Inkomstgarantin minskas också, på det sätt som framgår av 14, med följande inkomster: 1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 1. inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 2 kap. lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension, 2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige, 3. delpension enligt kollektivavtal, 4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12, 5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i 1 4. Riksdagens arvodesnämnd får besluta att rätt till inkomstgaranti inte föreligger eller att utbetalningen av inkomstgarantin skall minskas eller helt upphöra om en garantitagare 1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete, eller 16 2 Om det är skäligt får Riksdagens arvodesnämnd besluta att rätt till inkomstgaranti inte föreligger eller att utbetalningen av inkomstgarantin ska minskas eller helt upphöra om en garantitagare 1. förvärvsarbetar i väsentlig omfattning åt någon annan och inte tar ut skälig ersättning för detta arbete, 1 Senaste lydelse 2006: Senaste lydelse 2006:
14 2010/11:KU15 BILAGA 2 RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG 2. dömts för brott som medfört att garantitagaren skiljts från uppdraget som riksdagsledamot eller dömts för brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att garantitagaren skulle ha skiljts från uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. 2. redovisar inkomst av aktiv näringsverksamhet och denna har reducerats på grund av avdrag för avsättning till periodiseringsfond, avsättning till upphovsmannakonto, avsättning till expansionsfond, eget pensionssparande, underskott av annan verksamhetsgren, 3. redovisar inkomst av passiv näringsverksamhet där det ingår arbetsinkomster, eller 4. dömts för brott som medfört att garantitagaren skiljts från uppdraget som riksdagsledamot eller dömts för brott av sådan allvarlig art att det framstår som sannolikt att garantitagaren skulle ha skiljts från uppdraget som riksdagsledamot om han eller hon hade varit kvar i riksdagen. 24 b En garantitagare ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter som nämnden behöver för sin prövning av ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt c Skatteverket ska på begäran lämna Riksdagens arvodesnämnd sådana uppgifter om namngiven person som har betydelse i ett ärende om jämkning av inkomstgaranti enligt Detsamma gäller uppgifter som har betydelse för frågan om inkomstgaranti enligt
15 RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG BILAGA /11:KU15 Ansökan om inkomstgaranti efter jämkningsbeslut Ansökan om inkomstgaranti m.m. efter jämkningsbeslut 27 3 En garantitagare, vars rätt till inkomstgaranti har jämkats enligt 16, äger rätt att när nya förhållanden inträtt på nytt ansöka om inkomstgaranti. En sådan ansökan prövas av Riksdagens arvodesnämnd. Om ett beslut som fattats med tilllämpning av 16 har grundat sig på att garantitagaren gjort avsättning till periodiseringsfond, upphovsmannakonto eller expansionsfond och beloppet därefter helt eller delvis återförts till beskattning, ska Riksdagens arvodesnämnd på yrkande av garantitagaren pröva frågan om inkomstgaranti för det år då återförandet skedde. 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari kap. 16 i dess nya lydelse tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december Senaste lydelse 2006:
16 2010/11:KU15 BILAGA 2 RIKSDAGSSTYRELSENS LAGFÖRSLAG 2 Förslag till lag om ändring i övergångsbestämmelserna till den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet Härigenom föreskrivs i fråga om den upphävda lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet att övergångsbestämmelserna till lagen får ett tillägg av följande lydelse. I fråga om jämkning av inkomstgaranti ska dock bestämmelserna i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter gälla i tillämpliga delar. Denna lag träder i kraft den 1 januari
17 2010/11:KU15 BILAGA 3 Utskottets lagförslag 1. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:1259) om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter Härigenom föreskrivs att 13 kap. 13 lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter i stället för dess lydelse enligt lagen (2010:1259) om ändring i nämnda lag ska ha följande lydelse. Lydelse enligt SFS 2010:1259 Utskottets förslag 13 kap. 13 Inkomstgarantin minskas också, på det sätt som framgår av 14, med följande inkomster: 1. inkomst som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, 1. inkomst av sådant slag som är pensionsgrundande enligt 59 kap. socialförsäkringsbalken, 2. sådan inkomst av anställning eller uppdrag utomlands som inte beskattas i Sverige, 3. delpension enligt kollektivavtal, 4. pension och livränta i andra fall än som avses i 12, 5. andra kontanta förmåner på grund av anställning eller uppdrag än dem som avses i
18 2010/11:KU15 BILAGA 3 UTSKOTTETS LAGFÖRSLAG 2. Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet Härigenom föreskrivs att lagen (2009:1585) om upphävande av lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet ska ha följande lydelse. Nuvarande lydelse Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet ska upphöra att gälla vid utgången av Den upphävda lagen ska fortfarande tilllämpas på egenpension och efterlevandepension som tjänats in före lagens upphörande. Detta gäller dock inte för den som fullgör tid i riksdagen efter nämnda tidpunkt. Den upphävda lagen ska även tilllämpas på inkomstgaranti och efterlevandeskydd som hänför sig till tid som fullgjorts i Europaparlamentet och riksdagen före lagens upphörande. Föreslagen lydelse Enligt riksdagens beslut föreskrivs att lagen (1996:304) om arvode m.m. till Sveriges ledamöter av Europaparlamentet ska upphöra att gälla vid utgången av Den upphävda lagen ska fortfarande tilllämpas på egenpension och efterlevandepension som tjänats in före lagens upphörande. Detta gäller dock inte för den som fullgör tid i riksdagen efter nämnda tidpunkt. Den upphävda lagen ska även tilllämpas på inkomstgaranti och efterlevandeskydd som hänför sig till tid som fullgjorts i Europaparlamentet och riksdagen före lagens upphörande. I fråga om jämkning av inkomstgaranti ska dock bestämmelserna i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter gälla i tillämpliga delar. 18 Tryck: Elanders, Vällingby 2010
Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m.
Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU17 Anstånd med inbetalning av skatt i samband med uttagsbeskattning, m.m. Sammanfattning Utskottet tillstyrker regeringens förslag i proposition 2009/10:39 om EUanpassningar
Läs merÄndring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz
Skatteutskottets betänkande 2011/12:SkU10 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2011/12:78 Ändring i skatteavtalet mellan Sverige
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter; SFS 2013:761 Utkom från trycket den 22 oktober 2013 utfärdad den 10 oktober 2013. Enligt riksdagens
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18 Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson och justitierådet Lars Dahllöf. Sänkt kapitalvinstbeskattning
Läs merSocialdepartementet Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken
S2013/8194/SF Socialdepartementet Ränta och dröjsmålsränta vid återbetalning av sjukersättning enligt 37 kap. socialförsäkringsbalken 3 Förord Denna promemoria har utarbetats av en arbetsgrupp inom Socialdepartementet.
Läs merÄndrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Läs merGallring ur belastningsregistret av. av uppgifter om unga lagöverträdare.
Justitieutskottets betänkande 2009/10:JuU28 Gallring ur belastningsregistret av uppgifter om unga lagöverträdare Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2009/10:191 Gallring ur belastningsregistret
Läs merSlopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Slopad särskild löneskatt för personer födda 1937 och tidigare September 2007 1 Innehållsförteckning 1 Lagtext...3 2 Ett avskaffande av särskild löneskatt
Läs merSkatteutskottets betänkande 2008/09:SkU11. Sammanfattning
Skatteutskottets betänkande 2008/09:SkU11 Beskattning av vinster på utländska premieobligationer och utländska lotterivinster, höjd beloppsgräns för avdrag för resor och höjt schablonavdrag vid upplåtelse
Läs merRättelse i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag
Finansutskottets betänkande 2011/12:FiU18 Rättelse i lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag Sammanfattning I betänkandet föreslår utskottet att riksdagen återställer en ändring
Läs merLagrådsremissens huvudsakliga innehåll
Lagrådsremiss Beskattning av utländska socialförsäkringspensioner Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 7 maj 2015 Magdalena Andersson Peter Ljungqvist (Finansdepartementet) Lagrådsremissens
Läs merSubsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för
Skatteutskottets utlåtande 2013/14:SkU23 Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag om ändring av direktiv 2011/96/EU om ett gemensamt beskattningssystem för moderbolag och dotterbolag hemmahörande
Läs merhuvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning.
Socialutskottets betänkande 2013/14:SoU5 Ändrat huvudmannaskap för tillhandahållande av vissa kurser i läkares vidareutbildning Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition
Läs merLag om att vissa äldre sedlar ska upphöra som lagliga betalningsmedel
Finansutskottets betänkande 2012/13:FiU8 Lag om att vissa äldre sedlar ska upphöra som lagliga betalningsmedel Sammanfattning Finansutskottet tillstyrker Riksbankens förslag i framställningen 2011/12:
Läs merStärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster
Civilutskottets betänkande 2013/14:CU30 Stärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2013/14:195 Stärkt besittningsskydd för utsatta hyresgäster.
Läs merÄndrade regler om gallring av åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare
Justitieutskottets betänkande 2007/08:JuU4 Ändrade regler om gallring av åtalsunderlåtelse för unga lagöverträdare Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2007/08:31 Ändrade
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21. Den nya inskrivningsmyndigheten
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Den nya inskrivningsmyndigheten Enligt en lagrådsremiss
Läs merKostnader för personlig assistans
Socialutskottets betänkande 2007/08:SoU13 Kostnader för personlig assistans Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2007/08:61 Kostnader för personlig assistans. Några följdmotioner
Läs merRegeringens proposition 2007/08:162
Regeringens proposition 2007/08:162 Ändring i lagen om lägenhetsregister Prop. 2007/08:162 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 22 maj 2008 Fredrik Reinfeldt Anders Borg
Läs merLagrum: 5 kap. 2 a och 3, 25 a kap. 23 och 23 a, 48 kap. 26 och 27 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2013 ref 52 Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga
Läs merRegeringens skrivelse 2003/04:63
Regeringens skrivelse 2003/04:63 Meddelande om kommande förslag om ändring av reglerna för överföring av periodiseringsfond och expansionsfond vid ombildning till aktiebolag Skr. 2003/04:63 Regeringen
Läs merPM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring
PM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring Återkrav Enligt 20 kap. 4 kan Försäkringskassan kräva åter ersättning som utgått. Det krävs antingen att den ersättningsberättigade har lämnat
Läs merDeklarationsombud m.m. (prop. 2005/06: 31)
Skatteutskottets betänkande 2005/06:SkU11 Deklarationsombud m.m. (prop. 2005/06: 31) Sammanfattning I betänkandet tillstyrker utskottet regeringens förslag om en ny lag om deklarationsombud. En fysisk
Läs merFörslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås besluta MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368. Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen
MISSIV 1(1) 2014-10-17 LJ2014/1368 Förvaltningsnamn Landstingsstyrelsen Remissvar - Remisspromemoria om förslag till ändring i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) Landstinget i Jönköpings län har getts
Läs merAnmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014
PM 2014: RIV (Dnr 001-1181/2014) Anmälan om svar på remiss Internationella skolor (U2014/5177/S) Remiss från Utbildningsdepartementet Remisstid den 2 december 2014 Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen
Läs merSkattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga
Lagrådsremiss Skattskyldighet till avkastningsskatt och ändrad deklarationstidpunkt för avkastningsskatt för vissa skattskyldiga Regeringen överlämnar denna remiss till Lagrådet. Stockholm den 6 februari
Läs merRiksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Ansökan 1 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 a Upphävd genom RFFS 2001:25). 3 (Upphävd
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244); SFS 2015:918 Utkom från trycket den 18 december 2015 utfärdad den 10 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merBegränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga
Skatteutskottets betänkande 2015/16:SkU7 Begränsad skattefrihet för utdelning och nya bestämmelser mot skatteflykt i fråga om kupongskatt Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2015/16:14
Läs merSanktioner för överträdelser av nya EUregler
Miljö- och jordbruksutskottets betänkande 2009/10:MJU30 Sanktioner för överträdelser av nya EUregler om kemikalier Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet proposition 2009/10:211 Sanktioner för
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige; SFS 2016:752 Utkom från trycket den 30 juni 2016 utfärdad den 22 juni 2016. Enligt riksdagens
Läs merBegränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 Februari 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt
Läs merLagrum: 17 kap. 1 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 29 Minskning av en retroaktivt beviljad sjukersättning med sjukpenning som tidigare betalats ut för en del av den retroaktiva perioden skulle göras för den retroaktiva perioden i dess helhet.
Läs merBeskattning av utomlands bosatta artister m.fl.
Kulturutskottets yttrande 2008/09:KrU5y Beskattning av utomlands bosatta artister m.fl. Till skatteutskottet Skatteutskottet har den 5 maj 2009 beslutat att ge kulturutskottet tillfälle att yttra sig över
Läs mer2004-02-23 Fi2004/832
Promemoria 2004-02-23 Fi2004/832 Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Enheten för internationella skattefrågor Cecilia Bohlin Telefon +46-8-405 1409 Telefax 202851 E-post cecilia.bohlin@finance.ministry.se
Läs merImmunitet och privilegier vid FN-möten i Sverige
Justitieutskottets betänkande 2003/04:JuU22 Immunitet och privilegier vid FN-möten i Sverige Sammanfattning I detta ärende behandlar utskottet regeringens proposition 2003/04:68. I propositionen föreslås
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2016 KLAGANDE Fidelity Funds SICAV Ombud: Advokat Mattias Schömer Advokatfirman Vinge KB Box 1703 111 87 Stockholm MOTPART Skatteverket
Läs merRP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas
RP 305/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om besvärsnämnden för social trygghet och 21 i lagen om försäkringsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
Läs merEn EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler
Socialutskottets betänkande 2011/12:SoU24 En EU-rättslig anpassning av regelverket för sprutor och kanyler Sammanfattning I betänkandet behandlas regeringens proposition 2011/12:112 En EU-rättslig anpassning
Läs merLag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
Framställning till riksdagen 2009/10: RB5 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Sammanfattning Riksbanken föreslår i denna framställning att riksdagen antar Riksbankens förslag till ändring
Läs merAnpassning av sjukpenninggrundande inkomst (SGI) efter löneutvecklingen inom yrkesområdet för arbetslösa
Med anledning av socialförsäkringsbalkens införande den 1 januari 2011 har redaktionella ändringar i form av bl.a. nya laghänvisningar beslutats i detta rättsliga ställningstagande (dnr 034638-2010). Anpassning
Läs merINSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014
1 INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014 Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) skall bolag som omfattas av Koden ha en valberedning som representerar
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (1985:1100); SFS 2006:528 Utkom från trycket den 14 juni 2006 utfärdad den 1 juni 2006. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merNya nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden
Civilutskottets betänkande 2006/07:CU29 Nya nordiska regler om makars förmögenhetsförhållanden Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2006/97:60. I propositionen föreslås
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 30 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 20 januari 2014 i ärende AdmD 701-2013,
Läs mer1 LAGRÅDET. Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-21
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-21 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg Genomförande av EU-direktivet om mänskliga organ
Läs merInnehåll. 1 Sammanfattning... 5
Innehåll 1 Sammanfattning... 5 2 Lagförslag... 7 2.1 Förslag till lag om ändring i föräldraledighetslagen (1995:584)...7 2.2 Förslag till lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för
Läs merRekommendationer - BFN R 11
Rekommendationer - BFN R 11 Enskild näringsidkares bokföring Bakgrund och omfattning 1. Denna rekommendation behandlar enskild näringsverksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt 1 bokföringslagen
Läs mer26 Egenavgifter. 26.1 Vem ska påföras egenavgifter? Egenavgifter 1213
Egenavgifter 1213 26 Egenavgifter Egenavgifter är en del av de socialavgifter som ska betalas enligt socialavgiftslagen (SAL). Socialavgifter enligt SAL utgörs av arbetsgivaravgifter enligt 2 kap. eller
Läs merBegränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017
Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen Begränsad uppräkning av den övre skiktgränsen för statlig inkomstskatt för 2017 April 2016 Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Förslag till lag
Läs merYttrande över promemorian Förslag till ny lag om Pensionsmyndighetens premiepensionsverksamhet (Fi2016/01000/FPM)
2016-06-01 REMISSVAR Finansdepartementet FI Dnr 16-5204 Finansmarknadsavdelningen (Anges alltid vid svar) 103 33 Stockholm Skickas även med e-post till: fi.registrator@regeringskansliet.se Finansinspektionen
Läs merLag. om ändring av lagen om förskottsuppbörd
Lag om ändring av lagen om förskottsuppbörd I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om förskottsuppbörd (1118/1996) 21, 32, 33, 33 a, 33 b och 36, 4 kap., 47 och 49 53 samt 7 kap., av dem 21,
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-05-28. Preskription och information i försäkringssammanhang
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-05-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Preskription och information i försäkringssammanhang
Läs mer3 Lagförslag. Regeringen har följande förslag till lagtext.
3 Lagförslag 3 Lagförslag Regeringen har följande förslag till lagtext. 3.1 Förslag till lag om ändring i lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier Härigenom föreskrivs att 2, 6 och 8 lagen
Läs merErsättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 mars 2014 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 27 juni 2012
Läs merI promemorian föreslås ändringar i patientsäkerhetslagen (2010:659) när det gäller användandet av yrkestitlar för tillfälliga yrkesutövare.
Promemoria 2015-03-20 U2014/2885/UH Utbildningsdepartementet Universitets- och högskoleenheten Förslag till ytterligare lagändringar om tillfällig yrkesutövning till följd av yrkeskvalifikationsdirektivet
Läs merImmunitet för stater och deras egendom
Justitieutskottets betänkande 2009/10:JuU2 Immunitet för stater och deras egendom Sammanfattning I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2008/09:204 Immunitet för stater och deras egendom.
Läs merFörslag till kommunfullmäktige
Kommunstyrelsen 2015-08-11 1(2) 172 Svar på medborgarförslag - Arbeta för en lagändring så att ledamöter som lämnar ett parti samtidigt måste lämna sin plats i kommunfullmäktige, (KSKF/2015:196) Beslut
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2014 Ö 5774-13 KLAGANDE TO Rättegångsbiträde enligt föräldrabalken: Advokat JS MOTPART Göteborgs Överförmyndarförvaltning
Läs merLag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
Finansutskottets betänkande 2009/10:FiU28 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Sammanfattning Finansutskottet behandlar i detta betänkande Riksbankens framställning 2009/10:RB5 Lag om
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Förordning om överlämnande till Sverige enligt en europeisk arresteringsorder; SFS 2003:1178 Utkom från trycket den 30 december 2003 utfärdad den 18 december 2003. Regeringen
Läs merElsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Läs merYttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering (Ds 2010:20)
1 (5) Landstingsstyrelsens förvaltning Administration Handläggare: Elisabet Åman Landstingsstyrelsen Yttrande över departementspromemorian Bortom fagert tal Om bristande tillgänglighet som diskriminering
Läs merRätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP)
PM 2012:89 RI (Dnr 213-405/2012) Rätt till heltid i Stockholms stad Skrivelse från Sara Pettigrew och Åsa Jernberg (båda MP) Borgarrådsberedningen föreslår att kommunstyrelsen beslutar följande. Skrivelsen
Läs merFramställning till riksdagen. Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank
Framställning till riksdagen 2009/10: RB5 Lag om ändring i lagen (1988:1385) om Sveriges riksbank Sammanfattning Riksbanken föreslår i denna framställning att riksdagen antar Riksbankens förslag till ändring
Läs merRP 244/2010 rd. till ett belopp som motsvarar den apoteksavgift som har betalats för deras apoteksrörelse.
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lagar om ändring av 2 och 6 i lagen om apoteksavgift samt av 75 och 92 a i universitetslagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I denna proposition
Läs merSkatteverkets allmänna råd
Skatteverkets allmänna råd ISSN 1652-1439 Skatteverkets allmänna råd om beskattning av delägare m.fl. i fåmansföretag och fåmanshandelsbolag Skatteverket lämnar följande allmänna råd om beskattning av
Läs merÄldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 31 mars 2013
2013-04-16 AN-2013/240.739 1 (10) HANDLÄGGARE Malmsten, Susanne Äldreomsorgsnämnden Susanne.Malmsten@Huddinge.se Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som
Läs merREGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 3 april 2008 i mål nr 4221-07,
Läs merRådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar
Rådets direktiv 98/59/EG av den 20 juli 1998 om tillnärmning av medlemsstaternas lagstiftning om kollektiva uppsägningar Europeiska gemenskapernas officiella tidning nr L 225, 12/08/1998 s. 0016-0021 EUROPEISKA
Läs merAnsökan om medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-12-02 Handläggare Ted Sandqvist Telefon: 08-508 33 903 Till Utbildningsnämnden 2014-12-18 Ansökan om medgivande att fullgöra
Läs merPromemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2008-12-15 AdmD-407-2008 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Sammanfattning Kammarrätten avstyrker
Läs merVissa sedlars och mynts upphörande som lagliga betalningsmedel
Framställning till riksdagen 2013/14:RB3 Vissa sedlars och mynts upphörande som lagliga betalningsmedel Sammanfattning Riksbanken föreslår i denna framställning att riksdagen antar Riksbankens förslag
Läs merÄldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut om bistånd som inte har verkställts till och med 30 juni 2012
ÄLDREOMSORGSNÄMNDEN PROTOKOLLSUTDRAG Sammanträdesdatum Äldreomsorgsnämnden 30 augusti 2012 7 Paragraf Diarienummer AN-2012/553.739 Äldreomsorgnämndens rapport till kommunfullmäktige angående antal beslut
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden; SFS 2015:960 Utkom från trycket den 29 december 2015 utfärdad den 17 december 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 1999:1363 Utkom från trycket den 27 december 1999 utfärdad den 16 december 1999. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merRiksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets allmänna råd (RAR 2002:17) om sjukersättning och aktivitetsersättning Till socialförsäkringsbalken 33 kap. 9 1 Hel sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 februari 2016 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2015 i mål nr 2949-15 SAKEN Rätt att ta del av
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 12 november 2014 KLAGANDE AA Arbetsliv och Forskning Box 4204 203 13 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs beslut den 4 december
Läs merFÖRSLAG TILL YTTRANDE
EUROPAPARLAMENTET 1999 Budgetutskottet 2004 PRELIMINÄR VERSION 2003/0039(COD) 4 april 2003 FÖRSLAG TILL YTTRANDE från budgetutskottet till utskottet för konstitutionella frågor över förslaget till Europaparlamentets
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring; SFS 2009:1454 Utkom från trycket den 18 december 2009 utfärdad den 10 december 2009. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs
Läs merRegeringens proposition 2015/16:8
Regeringens proposition 2015/16:8 Sammansättningen i Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd Prop. 2015/16:8 Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen. Stockholm den 25 februari 2016 Stefan Löfven
Läs merPROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL MOTIVERING
Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 24 och 25 kap. i kyrkolagen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA INNEHÅLL I kyrkolagen föreslås ändringar som föranleds av revideringen
Läs merRegeringens skrivelse 2008/09:122
Regeringens skrivelse 2008/09:122 Meddelande om kommande förslag om ändringar i reglerna om beskattning av vissa penninglån och slopande av avdragsrätten för ränta på sådana lån Skr. 2008/09:122 Regeringen
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sekretess för uppgifter på de s.k. tsunamibanden
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 4144-08 KLAGANDE ID Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt
Läs merAnsökan om bygglov i efterhand för altan
TJÄNSTESKRIVELSE Tyresö kommun 2012-08-17 Samhällsbyggnadsförvaltningen 1 (5) Dnr: 2010BN0389 Byggnadsnämnden Ansökan om bygglov i efterhand för altan Förslag till beslut Bygglov i efterhand beviljas för
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-01-22
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-01-22 Närvarande: F.d. justitierådet Lennart Hamberg samt justitieråden Anita Saldén Enérus och Ingemar Persson. Skuldsanering förbättrade möjligheter
Läs merAnställningsskydd, LAS, visstidsanställning, konvertering, vårdnadsbidrag, föräldraledighet
Cirkulärnr: 16:12 Diarienr: 16/01971 P-cirknr: 16-2:6 Nyckelord: Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Anställningsskydd, LAS, visstidsanställning, konvertering, vårdnadsbidrag, föräldraledighet Tommy
Läs merHÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 19 maj 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 14 juni 2012 i mål nr 2883-11
Läs merTryckfrihetsförordning
Tryckfrihetsförordning SFS nr: 1949:105 Utfärdad: 1949-04-05 Ändring införd: t.o.m. SFS 2002:1049 Omtryck: SFS 2002:908 2 kap. Om allmänna handlingars offentlighet 1 Till främjande av ett fritt meningsutbyte
Läs merSTADGAR. Sammanträdesdatum. 2016-xx-xx. Stadgar för Stenby Samfällighetsförening
1(5) STADGAR Sammanträdesdatum 2016-xx-xx Stadgar för Stenby Samfällighetsförening enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter (SFL). Lagens bestämmelser om förvaltningen ska gälla. Kommun:
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624); SFS 2016:52 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2,
Läs merUtdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-04-12
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-04-12 Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund. Fjärrundervisning och entreprenad nya
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
Läs merTillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Moderaternas medlemsregister
Datum Diarienr 2014-03-31 1289-2013 Moderata Samlingspartiet Box 2080 103 12 STOCKHOLM Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) uppföljning av ärende om Moderaternas medlemsregister Datainspektionens
Läs merAvgift efter prestation? Komplettering och förtydligande av rapport om fondbolagens avgifter
PROMEMORIA Datum 2006-10-10 Författare Oskar Ode, Andrea Arppe och Mattias Olander Finansinspektionen P.O. Box 6750 SE-113 85 Stockholm [Sveavägen 167] Tel +46 8 787 80 00 Fax +46 8 24 13 35 finansinspektionen@fi.se
Läs merRegion Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter
KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 99/2014 1 (6) Region Skåne JA Hedlunds väg 291 89 Kristianstad Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter Konkurrensverkets
Läs mer