Juridisk Publikation
|
|
- Rune Lund
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Juridisk Publikation stockholm - uppsala - lund - göteborg PEDER MÜHLENBOCK Rättegångsbalkens regler inkräktar på den summariska processen - en kommentar till NJA 2014 s. 249 Särtryck ur häfte 1/2015 Nummer 1/2015
2 JURIDISK PUBLIKATION 1/2015 RÄTTEGÅNGSBALKENS REGLER INKRÄKTAR PÅ DEN SUMMARISKA PROCESSEN EN KOMMENTAR TILL NJA 2014 S. 249 Av Peder Mühlenbock 1 I april 2014 meddelade Högsta domstolen (HD) beslut avseende rättegångskostnader i ett mål som skrevs av efter återkallelse. 2 HD avgjorde fallet i enlighet med huvudregeln i 18 kap. 5 2 st. RB; den återkallande parten ålades att ersätta motpartens rättegångskostnader. Avgörandet är sällsynt då frågor om rättegångskostnader, trots dess praktiska betydelse, inte har rönt särskilt stor uppmärksamhet varken hos prejudikatinstansen eller i den juridiska litteraturen. 3 Omständigheterna i målet aktualiserade ett flertal ämnen på det processrättsliga området, däribland den summariska processen och skiljeavtalets 4 verkan som rättegångshinder. Rättsfallskommentaren avser att reda ut de förhållandevis komplicerade frågor som uppkom i rättsfallet och diskutera huruvida HD kom till en välavvägd slutsats som korresponderar med syftena bakom den aktualiserade lagstiftningen, framförallt lagstiftarens avsikt att ostridiga betalningsanspråk ska hanteras i den summariska processen. Vissa praktiska följder av HD:s rättstillämpning behandlas också. 1. INLEDNING 1.1 OMSTÄNDIGHETERNA I FALLET Bolaget Celynx Energy Solutions GmbH (Celynx) ansökte om betalningsföreläggande hos kronofogdemyndigheten (KFM) mot bolaget CES Clean Energy Solutions AB (CES). CES bestred inte betalningsskyldighet men sedan KFM meddelat utslag ansökte bolaget om återvinning och målet överlämnades till tingsrätten. I tingsrätten bestred CES betalningsskyldighet och invände att det förelåg rättegångshinder på grund av skiljeavtal. Käranden valde då att återkalla sin talan och begärde att tingsrätten skulle skriva av målet från vidare handläggning. 1 Juriststudent vid Uppsala universitet och redaktionschef för Juridisk Publikations redaktion i Uppsala. Författaren vill rikta ett tack till advokat Magnus Eriksson vid Kastell Advokatbyrå för inspiration och ett smittande intresse för processrätt. 2 NJA 2014 s Mig veterligen har exempelvis detta rättsfall ej kommenterats i litteraturen. Rättsområdet har dock fått ett uppsving på senare tid, se bl.a. NJA 2014 s. 677 samt Almkvist, Gustaf och Elofsson, Niklas, Rättegångskostnader i förenklade tvistemål SvJT 2013 s Begreppen skiljeavtal och skiljeklausul används i kommentaren utefter stilistiska avväganden och motsvarar således inte fullt ut hur begreppen används i svensk lag. SIDA 165
3 RÄTTEGÅNGSBALKENS REGLER INKRÄKTAR PÅ DEN SUMMARISKA PROCESSEN EN KOMMENTAR TILL NJA 2014 S. 249 CES yrkade ersättning för rättegångskostnader. Kostnaderna hänförde sig till både den ursprungliga tvisten i KFM och tingsrätten (dessa är de för kommentaren intressanta) samt till den fortsatta tvisten rörande rättegångskostnaderna. Ersättningen avsåg bland annat ombudsarvode för upprättandet av ansökningen om återvinning. Celynx bestred att CES skulle ha rätt till ersättning för sina kostnader och gjorde gällande att CES självt hade åsamkat sig kostnaderna genom att inte bestrida KFM:s föreläggande. Frågan i målet var således hur rättegångskostnaderna ska fördelas vid avskrivning på grund av återkallelse efter att svaranden ansökt om återvinning av KFM:s utslag och först då gjort invändning om rättegångshinder, bestående i ett för båda parterna känt skiljeavtal. 1.2 RÄTTSFALLETS BETYDELSE Frågorna om vad en process kan komma att kosta och vem som slutligen får betala är centrala när en part har att avgöra om en rättslig process ska inledas och vilken processform som i så fall ska väljas. Detta gäller för alla processformer på civilrättens område men torde vara av särskild vikt gällande den summariska processen. Denna process utmärks av att den ska vara enkel för sökanden, svaranden och KFM, som är den handläggande myndigheten. 5 Som redogörs för nedan åläggs endast i undantagsfall sökanden att ersätta svaranden för dess kostnader i den summariska processen. Rättegångskostnadernas storlek och fördelning är också en rättssäkerhetsfråga. Om parterna inte kan förutse vad det kostar att föra en talan kan enskilda dra sig för att inleda en process, trots att deras anspråk är berättigade. Utgången i det aktuella fallet kan leda till att borgenärer med ostridiga fordringar som omfattas av skiljeavtal drar sig för att nyttja den summariska processen, trots att denna i många fall är fördelaktig för båda parterna. HD:s rättstillämpning kan också leda till oönskade processuella ageranden och därigenom verka konfliktdrivande. 2. KORTFATTAT OM DEN RÄTTSLIGA BAKGRUNDEN 2.1 RÄTTEGÅNGSKOSTNADER Reglerna om rättegångskostnader i 18 kap. RB är uppdelade i två kategorier, dels regler om hur kostnadsansvaret ska fördelas mellan parterna, dels regler om vilka kostnader som är ersättningsgilla. Det aktuella rättsfallet aktualiserade båda dessa regelkategorier. 5 Heuman, Lars, Specialprocess: Utsökning och konkurs, 2014, uppl. 7, s. 61 [cit. Heuman]. SIDA 166
4 JURIDISK PUBLIKATION 1/2015 Huvudregeln i 18 kap. 5 2 st. RB, som tillämpades av HD, är att part som återkallar sin talan ska ersätta motpartens rättegångskostnader. I undantagsfall kan käranden få ersättning. Sådana särskilda omständigheter föreligger enligt förarbetena exempelvis om käranden återkallat sin talan för att svaranden fullgjort det anspråk som käranden gjort gällande i processen. 6 Exemplifieringen i förarbetena är inte uttömmande. 7 Kvalificeringen av kostnader som ersättningsgilla rättegångskostnader görs med tillämpning av 18 kap. 8 RB. Ersättning för rättegångskostnader ska enligt regeln fullt motsvara kostnaden för rättegångens förberedande och talans utförande jämte arvode till ombud, så länge kostnaden varit skäligen påkallad för tillvaratagande av partens rätt. De kostnader som parterna haft för den summariska processen är enligt förarbetena i och för sig ersättningsgilla som kostnader för rättegångens förberedelse. Vägledande för vad som ska anses vara skäliga kostnader är dock de regler som gäller för rätt till ersättning inom ramen för den summariska processen, d.v.s. kostnadsreglerna i lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning (BetL) BETALNINGSFÖRELÄGGANDE VILKEN PART PÅVERKAR ÖVERLÄMNANDET TILL ALLMÄN DOMSTOL? Den summariska processformen betalningsföreläggande är avsedd för penningkrav. Om en svarande bestrider en ansökan i rätt tid ska sökanden genast underrättas enligt 33 BetL. Om sökanden då vill vidhålla sitt yrkande kan denna begära att målet ska överlämnas till tingsrätten. Sökanden kan också välja att inte begära ett överlämnande. I så fall ska målet enligt 37 BetL avskrivas. Om CES bestritt ansökan hade således Celynx avgjort om tvisten skulle prövas i tingsrätten eller inte. Om en svarande inte bestrider en ansökan om betalningsföreläggande ska KFM enligt 42 BetL snarast meddela utslag i enlighet med ansökan. En svarande som är missnöjd med utslaget kan enligt 52 BetL ansöka om återvinning och KFM ska då överlämna målet till behörig tingsrätt för fortsatt handläggning. Celynx kunde alltså inte påverka att målet överlämnades till tingsrätten utan detta skedde uteslutande till följd av CES agerande. 6 NJA II 1943 s För en genomgång av denna situation, se Westberg, Peter, Rättegångskostnadsansvar och riskfördelning några anmärkningar om rättegångskostnadsfördelningen vid återkallelse av talan i dispositiva tvistemål, JT 1995/96 s NJA II 1943 s Prop. 1989/90:85 s SIDA 167
5 RÄTTEGÅNGSBALKENS REGLER INKRÄKTAR PÅ DEN SUMMARISKA PROCESSEN EN KOMMENTAR TILL NJA 2014 S SVARANDENS RÄTT TILL KOSTNADSERSÄTTNING Svaranden har i regel inte rätt att få ersättning för sina kostnader vid mål om betalningsföreläggande. Att ersättning inte utgår för det ringa arbete som krävs för att blankt bestrida en ansökan har i doktrin ansetts som rimligt. Ersättning utgår inte heller om svaranden lämnat en utförlig motivering för sitt bestridande. 9 Den enda situationen då en svarande kan ha rätt till kostnadsersättning är om ett mål hos KFM avvisas eller avskrivs på svarandens yrkande. Enligt 51 BetL kan sökanden då bli skyldig att ersätta svarandens kostnader i målet om det föreligger synnerliga skäl. Vid en sådan bedömning läggs vikt vid om sökanden genom slarv eller mot bättre vetande har förorsakat svaranden kostnader. 10 Man kan exempelvis kräva att sökanden kontrollerat att fordringen är obetald när ansökningen görs. I den summariska processen erkänns således svaranden rätt till kostnadsersättning endast i undantagsfall. Någon undantagsregel hade inte varit tillämplig i den aktuella tvisten och någon ersättning hade inte utgått inom ramen för processen i KFM. Regeln i 51 BetL tar dock endast sikte på fall som avgörs i den summariska processen. I förarbetena framgår att i de mål som överlämnas till tingsrätt, antingen på begäran av sökanden eller efter ansökan om återvinning, gäller RB:s regler om kostnadsersättning SKILJEKLAUSULEN SOM RÄTTEGÅNGSHINDER Att en fordring omfattas av ett skiljeavtal hindrar enligt 38 3 st. BetL inte att en ansökan om betalningsföreläggande ska tas upp till prövning. Skiljeavtalet utgör således inte, som är fallet vid en process i tingsrätten, något hinder för prövningen hos KFM. 12 Skiljeavtalets verkan som rättegångshinder regleras i 4 lag (1999:116) om skiljeförfarande (LSF). En part förlorar inte rätten att göra skiljeinvändning genom att låta en fråga som omfattas av skiljeavtalet prövas i ett mål om betalningsföreläggande. Syftet med dessa regler i BetL och LSF är att part genom att ingå ett skiljeavtal inte ska förlora de fördelar som följer med den summariska processen. 13 Enligt 33 3 st. BetL ska en invändning om skiljeavtal i ett mål om betalningsföreläggande behandlas som ett bestridande. Om borgenären trots sådant 9 Heuman, s. 76. Se även prop. 1989/90:85 s Prop. 1989/90:85 s Prop. 1989/90:85 s Lindskog, Stefan, Skiljeförfarande: en kommentar, 2012, uppl. 2, s. 326 [cit. Lindskog]. 13 Se SOU 1994:81 s. 98 och prop. 1998/99:35 s. 70. SIDA 168
6 JURIDISK PUBLIKATION 1/2015 bestridande begär att målet ska överlämnas till tingsrätten anses denna ha avstått från att åberopa skiljeavtalet. Detta gäller dock inte vid blankt bestridande, 14 och inte heller vid återvinning 15 då käranden fortsatt kan åberopa skiljeavtalet. 3. DOMSTOLARNAS MOTIVERINGAR 3.1 TINGSRÄTTEN Tingsrätten fann att det inte förelåg några särskilda omständigheter som föranledde att domstolen skulle frångå huvudregeln i 18 kap. 5 2 st. RB. Domstolen ansåg också att CES kostnader varit skäligen påkallade för att tillvarata bolagets rätt. Därmed fann tingsrätten att Celynx skulle utge ersättning för CES rättegångskostnader i enlighet med yrkandet. 3.2 HOVRÄTTEN Hovrätten utredde huruvida omständigheterna gav skäl att frångå huvudregeln i 18 kap. 5 2 st. RB. Härvid tog domstolen upp två omständigheter som talade för en tillämpning av bestämmelsens huvudregel. I ett mål om betalningsföreläggande måste inte part som bestrider ange grunden för sitt bestridande, och den part som inte bestrider har alltid möjlighet att ansöka om återvinning. Celynx kunde därför inte räkna med att målet inte skulle överlämnas till tingsrätten om CES bestred kravet genom att ansöka om återvinning. Genom att ansöka om betalningsföreläggande inledde Celynx ett rättsligt förfarande som kunde hamna i tingsrätten, varvid RB:s kostnadsregler skulle bli tillämpliga. Hovrätten kom till slutsatsen att kostnaderna skulle fördelas enligt huvudregeln. Därefter prövade domstolen vilka av CES kostnader som var ersättningsgilla. Domstolens prövning syftade till att utreda om förhållandet mellan reglerna i BetL och RB hindrade att full ersättning skulle utgå enligt kriterierna i 18 kap. 8 RB. Vid bedömningen fäste domstolen vikt vid följande omständigheter: (i) att Celynx ansökt om betalningsföreläggande mot CES trots att parterna ingått avtal innehållandes en skiljeklausul, (ii) att Celynx vid tidpunkten för ansökan om betalningsföreläggande hade att utgå från att CES bestred betalningskravet, (iii) att en ansökan om återvinning bör innehålla allt som behövs för förberedelsens utförande 16, samt (iv) att det saknades skäl att behandla situationen annorlunda än om CES efter en blank ansökan om återvinning 14 Lindskog, s Se NJA 1982 s Ett utslag hos KFM är att anse som en tredskodom, se vad gäller ansökan om återvinning 44 kap. 9 2 st. RB. SIDA 169
7 RÄTTEGÅNGSBALKENS REGLER INKRÄKTAR PÅ DEN SUMMARISKA PROCESSEN EN KOMMENTAR TILL NJA 2014 S. 249 hade angett grunderna för bestridandet först efter ett föreläggande från tingsrätten. Domstolen fann på grund av det ovanstående att kostnaderna skulle bedömas enligt de vanliga kriterierna i 18 kap. 8 RB. Hovrätten bedömde att det av CES yrkade beloppet var skäligt såväl vad avsåg åtgärderna för talans förberedande som för dess utförande och fastställde tingsrättens beslut. 3.3 HÖGSTA DOMSTOLEN HD fann att det förhållandet att CES inte bestred ansökningen om betalningsföreläggande utan istället ansökte om återvinning, inte utgjorde en sådan omständighet som skulle föranleda att ersättningsskyldigheten bestäms på annat sätt än enligt huvudregeln i 18 kap. 5 2 st. RB. I enlighet med underinstanserna ansåg domstolen även att de yrkade kostnaderna varit skäligen påkallade för ett tillvaratagande av CES rätt i tingsrätten. HD fastställde hovrättens beslut. 4. ÄR HD:S AVGÖRANDE ÄNDAMÅLSENLIGT? 4.1 AVGÖRANDETS BETYDELSE FÖR BORGENÄR MED BETALNINGS- ANSPRÅK SOM OMFATTAS AV SKILJEKLAUSUL 17 När en gäldenär inte betalar sin skuld måste borgenären för att kunna framtvinga betalning erhålla en exekutionstitel. 18 Om betalningsanspråket omfattas av en skiljeklausul och därmed faller under skiljemäns prövning, ska borgenären påkalla skiljeförfarande. Undantag från denna huvudregel kan inte göras utan stöd i lag även om det av praktiska och processekonomiska skäl vore fördelaktigt om borgenären kunde anlita en enklare och billigare form för indrivning av fordran. 19 Skiljeavtalets betydelse för den summariska processen diskuterades därför ingående vid stiftandet av den nuvarande LSF. 20 Lagstiftarens intention var att handläggningen av ostridiga anspråk ska kunna ske i den summariska processen, med eller utan skiljeavtal, då denna är till stor fördel för båda parterna. En borgenär som har ett anspråk som omfattas av en skiljeklausul ska inte tvingas att välja mellan skiljeförfarande och den summariska processen. Parterna i ett avtal kan visserligen enas om att ostridiga betalningsanspråk ska undantas från skiljeklausulens tillämpningsområde men dylika klausuler används endast i undantagsfall I detta avsnitt överensstämmer mina tankar i vissa delar med vad skiljaktige JustR Johansson, med vilken JustR Herre instämde, framför i sin skiljaktiga mening. 18 Se 3 kap. 1 utsökningsbalken (1981:774). 19 Hassler, Åke och Cars, Thorsten, Skiljeförfarande, 1989, uppl. 2, s. 51 f. 20 Se prop. 1998/99:35 s. 68 ff., SOU 1994:81 s. 97 ff. 21 Prop. 1998/99:35 s. 68. SIDA 170
8 JURIDISK PUBLIKATION 1/2015 Borgenären ska alltså kunna dra fördel av den summariska processen men ändå kunna utnyttja skiljeklausulen. Vad är då borgenärens fördel med att använda sig av den summariska processen framför att påkalla skiljeförfarande? Anledningen till att gäldenären underlåtit att fullgöra sin betalningsskyldighet enligt ett kontrakt är många gånger gäldenärens svaga ekonomi. En borgenär som då inleder ett skiljeförfarande löper stor risk att slutligen behöva stå för skiljemännens arvoden, utan möjlighet att få utläggen ersatta av svaranden. Trots att utläggen ska ersättas enligt skiljemannareglerna är det många gånger omöjligt då gäldenären saknar betalningsförmåga. Den summariska processen utgör visserligen inte ett effektivt medel för att driva in en ostridig fordran mot en gäldenär som vill obstruera, denna kan ju trots att fordran är ostridig på ett rent materiellt plan välja att bestrida ansökan hos KFM, eller som CES agerade i detta fall, avvakta utslaget och ansöka om återvinning. Den enda skada som detta agerande enligt min mening bör föranleda käranden är kostnaden för en utdragen process. Borgenären bör kunna vända sig till KFM utan risk för att behöva stå kostnaderna för den exceptionellt obstruerande gäldenären som ansöker om återvinning mot utslaget och först då gör gällande skiljeavtalet som rättegångshinder. HD:s avgörande går därför emot det för omsättningsintresset så viktiga motivet bakom reglerna i 4 LSF och 38 3 st. BetL, nämligen att möjliggöra hanteringen av ostridiga anspråk i den summariska processen. 4.2 STRIDER TILLÄMPNINGEN MOT SYFTENA BAKOM DEN SUMMARISKA PROCESSEN? Den ovan beskrivna önskan hos lagstiftaren, att ostridiga betalningsanspråk ska kunna hanteras i den summariska processen, gäller givetvis även fordringar som inte omfattas av skiljeavtal. Här är dock inställningen att sådana fordringar ska hanteras i den summariska processen. Detta manifesteras i kostnadsregeln, 18 kap. 3a RB. Om den vinnande parten har inlett rättegång genom en ansökan om stämning trots att saken lika gärna hade kunnat avgöras i mål enligt BetL, är den vinnande partens rätt till ersättning för kostnader begränsad till vad denna hade kunnat få i ett sådant mål. Sökandens rätt till kostnadsersättning skiljer sig väsentligt mellan den ordinarie tvistemålsprocessen, där full ersättning ska utgå enligt 18 kap. 8 RB, och den summariska processen, där ersättning får utgå högst med ett på förhand fastställt belopp. Vid betalningsföreläggande ska ersättningen enligt 48 BetL inte uppgå till mer än 380 kronor om inte särskilda skäl för högre ersättning föreligger. Regeln i 18 kap. 3a RB ska verka handlingsdirigerande för käranden och motiverades bland annat av processekonomiska skäl. Tingsrätterna ska inte belastas med mål som egentligen hör hemma i den summariska processen. Några remissinstanser ansåg att den nya regeln var onödig då samma resultat kunde uppnås SIDA 171
9 RÄTTEGÅNGSBALKENS REGLER INKRÄKTAR PÅ DEN SUMMARISKA PROCESSEN EN KOMMENTAR TILL NJA 2014 S. 249 med tillämpning av skälighetsrekvisitet i 18 kap. 8 RB. 22 Lagstiftaren genmälde till den nya regelns försvar att den verkliga kostnaden i vissa fall i och för sig kan vara skälig i den mening som avses i den allmänna regeln, men högre än den ersättning som skulle ha kunnat utgå i den summariska processen. 23 För käranden finns således en tydlig handlingsdirigerande regel vad gäller valet av processform. En dylik regel kan av förklarliga skäl inte riktas gentemot svaranden då käranden inleder processen. Vore det dock inte rimligt att i situationer som den uppkomna tillämpa reglerna på ett sådant sätt att det påverkar svaranden att agera i enlighet med regelverkens syften? En jämförelse kan här göras mellan lagstiftarens argument bakom införandet av regeln i 18 kap. 3a RB och HD:s tillämpning av kostnadsreglerna i det aktuella fallet. HD ansåg att CES kostnader var skäliga trots att dessa var avsevärt högre än ersättningen som hade kunnat utgå om bolaget istället bestritt ansökningen. Om Celynx vid ett bestridande varit medvetet om att CES invände på grund av skiljeavtal hade bolaget sannolikt inte begärt att målet skulle överlämnas till tingsrätten, och tingsrätten hade inte belastats med ett mål hemmahörandes i annan ordning, det vill säga hos en skiljenämnd. Om Celynx efter ett bestridande hade begärt ett överlämnande av målet och därefter återkallat sin talan hade CES ersatts för sina rättegångskostnader. Kostnaderna hade dock inte varit lika stora, då ett bestridande, blankt eller motiverat, inte är lika omfattande som en begäran om återvinning. Samma skäl som anfördes till stöd för kostnadsregeln i 18 kap. 3a RB kan således anföras som stöd för att CES inte fullt ut skulle ersättas för bolagets kostnader hänförliga till den summariska processen. Lagstiftarens vilja, att vissa tvister ska lösas i den summariska processen och inte belasta de allmänna domstolarna, har kombinerats med en strävan att hålla nere parternas kostnader för handläggningen hos KFM. Kostnaderna ska vara låga och förutsebara för parterna. Inte minst märks detta på användandet av kostnadsersättning enligt en på förhand fastställd taxa. HD:s avgörande riskerar att underminera motiven bakom den summariska processen. Tillämpningen av 18 kap. 8 RB sätter mer eller mindre kostnadsreglerna i BetL ur spel, eftersom kostnaderna varken hålls ner eller är förutsebara för parterna. 4.3 VISSA PRAKTISKA FÖLJDER AV HD:S AVGÖRANDE Ytterligare ett skäl bakom 18 kap. 3a RB var att omöjliggöra visst oönskat processuellt beteende. Det kunde, enligt förarbetena, inte uteslutas att en borgenär, trots att svaranden sannolikt inte bestred anspråket, skulle föredra att 22 Prop. 1989/90:85 s Prop. 1989/90:85 s. 82. SIDA 172
10 JURIDISK PUBLIKATION 1/2015 ansöka om stämning vid tingsrätten istället för att vända sig till KFM, med den enda avsikten att kunna få högre ersättning för sina kostnader. 24 Ett liknande synsätt kan åläggas HD:s tillämpning av kostnadsreglerna i förevarande fall. Med dylik tillämpning av kostnadsreglerna uppmuntras svaranden att, istället för att bestrida ansökningen och inte erhålla någon kostnadsersättning, ansöka om återvinning för att då invända om skiljeavtalet och på så sätt få ersättning för sina kostnader i den summariska processen, kostnader som annars inte hade ersatts. Tillämpningen kan således öppna upp för oönskade processuella beteenden. 5. AVSLUTANDE ORD Det finns skäl att rikta kritik mot den av HD nådda slutsatsen. Ur en praktisk synvinkel kan rättstillämpningen öppna upp för oönskade processuella beteenden av trilskande gäldenärer. Det framgår inte av HD:s motivering huruvida undantag från den uppställda regeln ska göras vid ageranden från svaranden som endast går ut på att tillfoga käranden ekonomisk skada. En del av den ovan riktade kritiken gör sig endast gällande i fall där det dispositiva rättegångshindret 25 utgörs av ett skiljeavtal, som är specialreglerat i BetL. Anledningen till kritiken i denna del är att lagstiftaren på ett tydligt sätt manifesterat sin vilja att, av praktiska och processekonomiska skäl, underlätta för borgenären att vid en ostridig fordran som omfattas av skiljeklausul ansöka om betalningsföreläggande och inte tvingas att påkalla skiljeförfarande. Om en borgenär mot bättre vetande ansöker om betalningsföreläggande hos KFM trots att det föreligger annat rättegångshinder, som inte är specialreglerat i BetL, är det mindre betänkligt att låta käranden i en följande process i tingsrätten, även om svaranden inte bestritt ansökan, bära svarandens kostnader för en ansökan om återvinning, om rättegångshindret inte uppmärksammats av KFM. Oavsett rättegångshindrets skepnad, eller anledningen till att käranden återkallar sin talan i tingsrätten, är det dock olyckligt att HD låter tillämpningen av reglerna i 18 kap. RB inkräkta på den summariska processens regelverk och de ändamålsskäl som uppbär det. 24 Prop. 1989/90:85 s Se 10 kap. 17a RB. SIDA 173
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 19 april 2013 Ö 1979-11 KLAGANDE Europa Hus Svenska AB:s konkursbo, 556521-4961 c/o Ackordscentralen Malmö AB Hjälmaregatan 3 211 18
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 5 februari 2016 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 6 juli 2015 i mål nr 2949-15 SAKEN Rätt att ta del av
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 14 juni 2010 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs dom den 3 april 2008 i mål nr 4221-07,
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 10 mars 2014 KLAGANDE AA MOTPART Försäkringskassan 103 51 Stockholm ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Jönköpings dom den 27 juni 2012
HFD 2016 Ref 52. Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 20 juni 2016 följande beslut (mål nr 6499-15).
HFD 2016 ref. 52 Skäl för byte till ett offentligt biträde som den enskilde har särskilt förtroende för har ansetts föreligga när några betydande biträdeskostnader ännu inte kunnat uppstå i målet. 26 rättshjälpslagen
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (5) meddelat i Stockholm den 16 december 2015 KLAGANDE Diligentia Fyrkanten AB, 556652-4210 Ombud: AA och BB Skeppsbron Skatt Skeppsbron 20 111 30 Stockholm MOTPART
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 30 juni 2014 KLAGANDE AA Ombud: BB ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms beslut den 20 januari 2014 i ärende AdmD 701-2013,
Förverkande av bostadsrätt på grund av upprepade betalningsförseningar
1(6) Förverkande av bostadsrätt på grund av upprepade betalningsförseningar En ansökan om avhysning på grund av upprepade betalningsförseelser kan tas upp inom ramen för den summariska processen. Den rätt
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 12 november 2014 KLAGANDE AA Arbetsliv och Forskning Box 4204 203 13 Malmö ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Göteborgs beslut den 4 december
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 17 oktober 2007 T 4816-05 KLAGANDE 1. ANE 2. MN MOTPARTER 1. MNE 2. AE 3. NME HÖGSTA DOMSTOLEN Postadress Telefon 08-617 64 00 Expeditionstid
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 8 april 2013 Ö 3407-11 KLAGANDE 1. DK Syd AB (publ.), 556703-7808 Östermalmstorg 5 114 42 Stockholm 2. Mälartornet Aktiebolag, 556458-0297
Lagrum: 17 kap. 1 första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring
HFD 2013 ref 29 Minskning av en retroaktivt beviljad sjukersättning med sjukpenning som tidigare betalats ut för en del av den retroaktiva perioden skulle göras för den retroaktiva perioden i dess helhet.
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 10 juni 2016 T 513-15 KLAGANDE Karlstads kommun Ombud: Advokaterna ED och MK MOTPART Solstadens Motorsport Ombud: Advokat IS SAKEN Uppsägning
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 21 oktober 2014 Ö 5774-13 KLAGANDE TO Rättegångsbiträde enligt föräldrabalken: Advokat JS MOTPART Göteborgs Överförmyndarförvaltning
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 23 juni 2016 KLAGANDE Fidelity Funds SICAV Ombud: Advokat Mattias Schömer Advokatfirman Vinge KB Box 1703 111 87 Stockholm MOTPART Skatteverket
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juli 2009 B 4144-08 KLAGANDE ID Ombud och offentlig försvarare: Advokat PB MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Grovt
Överklagande. Prövningstillstånd. Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg. Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm. Motpart N.
Överklagande Diarienr 1 (5) 2015-04-02 651-2015 Kammarrätten i Göteborg Box 1531 401 50 Göteborg Överklagande Klagande Datainspektionen, Box 8114, 104 20 Stockholm Motpart N.N Överklagat avgörande Förvaltningsrätten
Datum 2008-04-10. PM ang. Skatteverkets förslag till ändring i lönegarantilagen (1992:497) och lönegarantiförordningen (1992:501)
*Skatteverket 1(5) ang. Skatteverkets förslag till ändring i lönegarantilagen (1992:497) och lönegarantiförordningen (1992:501) Sammanfattning Staten saknar stöd i lag och rättspraxis för att återkräva
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT 1 (7) meddelat i Stockholm den 20 juni 2016 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Jannica Jansdotter Advoca Advokatbyrå AB Sätervägen 143 776 93 Hedemora MOTPART Justitiekanslern
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om erkännande och verkställighet av bötesstraff inom Europeiska unionen; SFS 2009:1427 Utkom från trycket den 14 december 2009 utfärdad den 3 december 2009. Enligt riksdagens
Dömande resp verkställande
Specialprocess Betalningsföreläggande och handräckning Basal introduktion Av Hugo Fridén Dömande resp verkställande Domstol tvistemål och brottmål Kronofogdemyndigheten (kfm) verkställer 1) civilrättsliga
HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 28 november 2012 Ö 650-12 KLAGANDE PF Ombud: Advokat BS MOTPART CA Ombud: Advokat JH SAKEN Rättegångskostnad ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Göta
Lag. Riksdagens svar på regeringens proposition med rörslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag
RSv 83/1998 rd - RP 128/1997 rd Riksdagens svar på regeringens proposition med rörslag till revidering av lagstiftningen om indrivning av underhållsbidrag till barn Till 1997 års riksdag har överlämnats
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21. Den nya inskrivningsmyndigheten
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-12-21 Närvarande: F.d. justitierådet Nina Pripp, regeringsrådet Nils Dexe och justitierådet Lars Dahllöf. Den nya inskrivningsmyndigheten Enligt en lagrådsremiss
DOM 2012-05-15 Meddelad i Linköping
1 Meddelad i Linköping Mål nr PARTER KÄRANDE Appro AB:s konkursbo, 556265-4193 Konkursförvaltare: Advokaten Lennart Molander Advokatfirman Lindahl KB Box 11911 404 39 Göteborg Ombud: Advokaterna Mikael
VY2016. Allmänna leveransbestämmelser för Värmebehandling av industriella verktyg och komponenter.
VY2016 Allmänna leveransbestämmelser för Värmebehandling av industriella verktyg och komponenter. 1. Tillämplighet Dessa allmänna leveransbestämmelser skall tillämpas när parterna skriftligen eller på
DOM 2015-01-30 Stockholm
SVEA HOVRÄTT Rotel 060102 DOM 2015-01-30 Stockholm Mål nr M 8081-14 Sid 1 (5) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Statens va-nämnds beslut 2014-06-16, i mål nr Va 287/11, BVa 56, se bilaga A KLAGANDE RE MOTPART Kristianstads
Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner
Finansdepartementet Avdelningen för offentlig förvaltning Ändrad rätt till ersättning för viss mervärdesskatt för kommuner Maj 2016 Promemorians huvudsakliga innehåll Enligt lagen (2005:807) om ersättning
Lagrum: 5 kap. 2 a och 3, 25 a kap. 23 och 23 a, 48 kap. 26 och 27 inkomstskattelagen (1999:1229)
HFD 2013 ref 52 Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 12 juli 2004 T 3584-01 KLAGANDE 1. BM 2. ILM Ombud för båda: advokaten SU MOTPART Fabrikör J. L. Eklunds Hantverksstiftelse, c/o Stockholms
DOM. SAKEN Återkallelse av permanent uppehållstillstånd MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT. Migrationsöverdomstolen avslår överklagandet.
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (5) KLAGANDE Ombud: MOTPART Migrationsverket ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Stockholms län, migrationsdomstolen, dom den 17 januari 2008 i mål
DEN ENSKILDES RÄTT ATT PÅVERKA UTFORMNINGEN AV INSATS
STADSLEDNINGSKONTORET JURIDISKA AVDELNINGE N, SOCIAL OCH SKOLJU RIDISKA ENHETEN SID 1 (7) 2012-03-27 pm DEN ENSKILDES RÄTT ATT PÅVERKA UTFORMNINGEN AV INSATS Rätten att få viss utformning av insats prövad
Informationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05
Informationsmeddelande IM2013: 041 2013-04-05 1 (6) Ett IM gäller i högst ett år från utgivningsdatum, men kan upphöra att gälla tidigare. För korrekt information om vilka IM som är giltiga, titta alltid
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2005 T 3637-04 KLAGANDE OCH MOTPART FG Ombud och biträde enligt rättshjälpslagen: Advokat GL KLAGANDE OCH MOTPART X Ombud och
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 27 december 2006 T 4853-03 KLAGANDE A A-W Ombud: Advokat CN MOTPART Trafikförsäkringsföreningen, 802005-9286 115 87 Stockholm Ombud: JW
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt. Förslaget föranleder följande yttrande av Lagrådet:
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-10-15 Närvarande: F.d. justitierådet Leif Thorsson samt justitieråden Gudmund Toijer och Olle Stenman. Ändrad deklarationstidpunkt för mervärdesskatt
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid
Ersättningsperiod vid anmälan om höjd inkomst och beslut om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) för förfluten tid Försäkringskassans ställningstagande 1. När en ersättningsperiod påbörjas En ersättningsperiod
Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter
KKV1026, v1.4, 2013-01-18 BESLUT 2014-12-12 Dnr 99/2014 1 (6) Region Skåne JA Hedlunds väg 291 89 Kristianstad Region Skåne Fråga om utformning av fördelningsnyckel i ramavtal för radiologiprodukter Konkurrensverkets
DOM 2014-05-06 Meddelad i Stockholm
Enhet 14 SÖKANDE Foria AB, 556069-1684 Morabergsvägen 17 152 28 Södertälje MOTPART Tyresö kommun 135 81 Tyresö SAKEN Offentlig upphandling DOM 2014-05-06 Meddelad i Stockholm Mål nr 1782-14 1 FÖRVALTNINGSRÄTTENS
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-05-28. Preskription och information i försäkringssammanhang
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2013-05-28 Närvarande: F.d. justitieråden Susanne Billum och Dag Victor samt justitierådet Annika Brickman. Preskription och information i försäkringssammanhang
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08
PBL om tidsbegränsade bygglov m.m. 2016-03-08 Bygglov krävs för Enligt 9 kap. 2 PB krävs det bygglov för 1.nybyggnad, 2.tillbyggnad, och 3.annan ändring av en byggnad än tillbyggnad, om ändringen innebär
Lag. om ändring av lagen om rättegång i brottmål. Utfärdad i Helsingfors den 12 juni 2015
Lag om ändring av lagen om rättegång i brottmål Utfärdad i Helsingfors den 12 juni 2015 I enlighet med riksdagens beslut upphävs i lagen om rättegång i brottmål (689/1997) 1 kap. 1 2 mom., 6 kap. 3 a och
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 11 maj 2009 KLAGANDE Försäkringskassan 103 51 Stockholm MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Sundsvalls dom den 17 december 2004 i mål nr 2967-2968-02,
Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
REMISSYTTRANDE 1 (5) Datum Dnr 2008-12-15 AdmD-407-2008 Näringsdepartementet 103 33 Stockholm Promemorian Vissa ändringar i lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation Sammanfattning Kammarrätten avstyrker
Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd
Juridisk vägledning Granskad juni 2012 Mer om Elevers rätt till kunskap och särskilt stöd Alla elever ska ges stöd och stimulans för att utvecklas så långt som möjligt Personalen är skyldig att anmäla
Uppsala 26 november 2014
Uppsala 26 november 2014 Fordringsrättens symmetri: Ett litet experiment På de följande sidorna finner du de skisser som ritades upp på tavlan i slutet av andra föreläsningen i fordringsrätt. Inget är
1 LAGRÅDET. Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-21
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2012-02-21 Närvarande: F.d. justitieråden Inger Nyström och Dag Victor samt justitierådet Lennart Hamberg Genomförande av EU-direktivet om mänskliga organ
DOM 2016-07-19 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen Rotel 0601 DOM 2016-07-19 Stockholm Mål nr P 5664-16 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Vänersborgs tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2016-06-17 i mål P 2325-16, se
Kommittédirektiv. Skuldsanering för evighetsgäldenärer. Dir. 2012:30. Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2012
Kommittédirektiv Skuldsanering för evighetsgäldenärer Dir. 2012:30 Beslut vid regeringssammanträde den 12 april 2012 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå åtgärder som förbättrar möjligheterna
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 26 januari 2011 KLAGANDE AA Ombud: Förbundsjurist Anne Rajmic LO-TCO Rättsskydd AB Box 1155 111 81 Stockholm MOTPART Försäkringskassan 103
DOM 2014-08-22 Meddelad i Karlstad
Meddelad i Karlstad Mål nr 1 SÖKANDE Hogia Public Transport Systems AB, 556516-7680 Hyvelvägen 1 444 32 Stenungsund Ombud: Advokat Anna Hofling Johansson och advokat Ulf Käll Advokatfirman Vinge KB Box
Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7)
Överförmyndarkansliet informerar Instruktion för redogörelse för uppdrag som god man till ensamkommande barn Sida 1 (7) Överförmyndaren ska enligt lag utöva tillsyn över gode männens verksamhet. En god
DOM 2015-05-25 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Rotel 060301 DOM 2015-05-25 Stockholm Mål nr M 4115-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, slutliga beslut 2015-04-24 i mål nr M 2707-13, se bilaga KLAGANDE
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 11 februari 2009 B 1968-07 KLAGANDE J-ES Ombud och offentlig försvarare: Advokat BH MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN
Partnerskapsförord. giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2. Parter 3. Partnerskapsförordets innehåll: 4
Partnerskapsförord giftorättsgods görs till enskild egendom 1, 2 Parter 3 Namn Telefon Adress Namn Telefon Adress Partnerskapsförordets innehåll: 4 Vi skall ingå registrerat partnerskap har ingått registrerat
Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 28 april 2016 följande dom (mål nr 1280-15).
HFD 2016 ref. 32 En frånskild make ska kallas till bouppteckningsförrättning med anledning av den tidigare makens bortgång när bodelning med anledning av äktenskapsskillnaden inte har ägt rum. 18 kap.
Kronofogdemyndighetens allmänna råd
Kronofogdemyndighetens allmänna råd ISSN 1653-9931 Kronofogdemyndighetens allmänna råd om bestämmande av förbehållsbeloppet vid utmätning av lön m.m. under 2007 1 Kronofogdemyndigheten lämnar med stöd
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-16 Närvarande: Regeringsrådet Rune Lavin, justitierådet Marianne Lundius och regeringsrådet Karin Almgren. Sekretess för uppgifter på de s.k. tsunamibanden
Beslut för gymnasieskola
Beslut Skolinspektionen 2015-02-05 Ridskolan Strömsholm RS AB jamandersson@stromsholm.com Rektorn vid Ridsportgymnasiet Strömsholm becky.evensen@stromsholm.com Beslut för gymnasieskola efter tillsyn av
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 9 juni 2011 T 1941-10 KLAGANDE Folksam ömsesidig sakförsäkring, 502006-1619 106 60 Stockholm Ombud: Försäkringsjurist ES MOTPART Mariestads
DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (8) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Skåne län, migrationsdomstolen, dom den 5
Riktlinjer - Rekryteringsprocesser inom Föreningen Ekonomerna skall vara genomtänkta och välplanerade i syfte att säkerhetsställa professionalism.
REKRYTERINGSPOLICY Upprättad 2016-06-27 Bakgrund och Syfte Föreningen Ekonomernas verksamhet bygger på ideellt engagemang och innehar flertalet projekt där såväl projektledare som projektgrupp tillsätts
Avgifter i skolan. Informationsblad
Informationsblad 1 (8) Avgifter i skolan Här kan du läsa om hur Skolinspektionen bedömer avgifter i skolan i samband med tillsynen. Informationsbladet redogör för Skolinspektionens praxis. Här kan du även
PM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring
PM 080215 Avseende återkrav m m enligt lag om allmän försäkring Återkrav Enligt 20 kap. 4 kan Försäkringskassan kräva åter ersättning som utgått. Det krävs antingen att den ersättningsberättigade har lämnat
DOM 2011-06-15 Meddelad i Jönköping
Avdelning 2 DOM 2011-06-15 Meddelad i Jönköping Sida 1 (5) Mål nr 3684-10 KLAGANDE Försäkringskassan Processjuridiska enheten/stockholm 103 51 Stockholm MOTPART XX, ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Förvaltningsrätten
s-:; -r - Lt 1J..2- ~ 12
Sid l (4) V ÄNERSBORGS TINGSRÄTT Aktbilaga 6 Mål nr 2012-03-30 Handläggning i Vänersborg Handläggning i parternas utevaro RÄTTEN Rådmannen Peter Ardö, ordförande, och tekniska rådet Roger Ödmark FÖRARE
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (7) meddelad i Stockholm den 19 maj 2016 KLAGANDE Skatteverket 171 94 Solna MOTPART AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Kammarrätten i Stockholms dom den 14 juni 2012 i mål nr 2883-11
Rutin överklagan av beslut
Ansvarig för rutin: Avdelningschef Individ- och familj Upprättad (av vem och datum) Helena Broberg, enhetschef, 2013-10-30 Beslutad (datum och av vem): Socialförvaltningens ledningsgrupp, 2013-12-16 Reviderad
Skadestånd Sonny Borg ska utge skadestånd till Coop Forum Bromma med 670 kr.
SOLNA TINGSRÄTT Avdelning 2 DOM Mål nr B 1433-11 2012-06-07 meddelad i Solna 1 PARTER (Antal tilltalade: 1) Åklagare Kammaråklagare Annika Jonasson Åklagarmyndigheten Västerorts åklagarkammare i Stockholm
RP 305/2010 rd. I propositionen föreslås att lagen om besvärsnämnden. intressen skyddas genom sekretessen. Besvärsinstansernas
RP 305/2010 rd Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om ändring av 17 i lagen om besvärsnämnden för social trygghet och 21 i lagen om försäkringsdomstolen PROPOSITIONENS HUVUDSAKLIGA
INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014
1 INSTRUKTION FÖR AB VOLVOS ( BOLAGET ) VALBEREDNING FASTSTÄLLD VID ÅRSSTÄMMA DEN 2 APRIL 2014 Enligt Svensk kod för bolagsstyrning ( Koden ) skall bolag som omfattas av Koden ha en valberedning som representerar
Rutin för rapportering och handläggning av anmälningar enligt Lex Sarah
Socialförvaltningen 1(5) Dokumentnamn: Rutin Lex Sarah Dokumentansvarig: Förvaltningschef Utfärdat av: Förvaltningschef Beslutad av: Förvaltningsövergripande ledningsgrupp. Ersätter tidigare Rutin Lex
HÖGSTA DOMSTOLENS. ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts beslut 2008-08-20 i mål Ö 8652-07 HÖGSTA DOMSTOLENS AVGÖRANDE
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS BESLUT Mål nr meddelat i Stockholm den 3 december 2010 Ö 3876-08 KLAGANDE LH Ombud: Advokat MB SAKEN Avvisande av talan ÖVERKLAGADE AVGÖRANDET Svea hovrätts beslut 2008-08-20
H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1999 s. 358 (NJA 1999:49)
H ö g s t a D o m s t o l e n NJA 1999 s. 358 (NJA 1999:49) Målnummer: Ö2030-97 Avdelning: Domsnummer: Avgörandedatum: 1999-06-09 Rubrik: Konkursförvaltare har förskotterat egna medel till kostnader för
Ansöka om god man/förvaltare för äldre och/eller sjuka/ funktionshindrade
1 (5) Information till blankett Ansöka om god man/förvaltare för äldre och/eller sjuka/ funktionshindrade personer Enligt föräldrabalkens 11 kap 4 och 7 kan godmanskap eller förvaltarskap anordnas för
DOM 2016-04-15 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT Mark- och miljööverdomstolen 060307 DOM 2016-04-15 Stockholm Mål nr P 11688-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-12-14 i mål nr P 3069-15, se bilaga
REGERINGSRÄTTENS DOM
REGERINGSRÄTTENS DOM 1 (5) meddelad i Stockholm den 19 november 2009 KLAGANDE AA Ombud: Advokat Jonas Granfelt Advokatfirman Althin Skeppsbron 28 111 30 Stockholm MOTPART Länsstyrelsen i Stockholms län
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM
HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM 1 (6) meddelad i Stockholm den 8 mars 2016 KLAGANDE AA ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Sveriges riksbanks beslut den 17 december 2015 i ärende dnr 2015-00746 SAKEN Rätt att ta del
Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF)
Alternativt tvistlösningsförfarande (ATF) BESLUT 2007-04-20 182 ÄRENDENUMMER SÖKANDE NNIT A/S (org nr 21093106) Krogshöjsvej 45 Bygning 9M/L DK 2880 BAGSVAERD Danmark Ombud: Nihlmark & Zacharoff Advokatbyrå
HÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (6) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 22 juni 2016 B 5976-14 KLAGANDE GG Offentlig försvarare: Advokat NL MOTPART Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm SAKEN Jaktbrott ÖVERKLAGAT
MELLANDOM 2011-01-24 Stockholm
SVEA HOVRÄTT Rotel 020103 MELLANDOM 2011-01-24 Stockholm Mål nr T 2418-07 Sid l (10) KÄRANDE Tiscali International B.V. Papendorpseweg 83 3503 RB Utrecht Nederländerna Ombud: Advokaterna Jonas Benedictsson
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00
Samhällsbygnadskontoret 312 80 Laholm 0430-150 00 miljo.byggnadsnamnden@laholm.se www.laholm.se VAD ÄR EN DETALJPLAN? En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som reglerar vad såväl enskilda som
DOM. Ombud och offentligt biträde: SAKEN Uppehållstillstånd m.m. MIGRATIONSÖVERDOMSTOLENS DOMSLUT
KAMMARRÄTTEN Avdelning 8 DOM Meddelad i Stockholm Sida 1 (7) KLAGANDE Migrationsverket MOTPART Ombud och offentligt biträde: ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Länsrättens i Göteborg, migrationsdomstolen, dom den 11
Vi skall skriva uppsats
Vi skall skriva uppsats E n vacker dag får du höra att du skall skriva uppsats. I den här texten får du veta vad en uppsats är, vad den skall innehålla och hur den bör se ut. En uppsats är en text som
Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) inspelning av telefonsamtal i kundtjänst
Beslut Diarienr 1 (10) 2016-05-10 121-2016 Tele2 Sverige AB Box 68 164 94 Kista Tillsyn enligt personuppgiftslagen (1998:204) inspelning av telefonsamtal i kundtjänst Datainspektionens beslut Datainspektionen
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Skuldsaneringslag; utfärdad den 2 juni 2016. SFS 2016:675 Utkom från trycket den 14 juni 2016 Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs följande. Lagens innehåll 1 Denna lag innehåller
Nr 8/10/SKUSAN - Regressfordran vid solidariskt betalningsansvar i skuldsaneringsärenden
PROCESSÄGARENS STÄLLNINGSTAGANDE Datum 2010-06-15 8/10/Skusan Dnr 801-3913-10/121 Nr 1(7) Nr 8/10/SKUSAN - Regressfordran vid solidariskt betalningsansvar i skuldsaneringsärenden Eventuell regressfordran
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i skollagen (2010:800); SFS 2015:246 Utkom från trycket den 12 maj 2015 utfärdad den 30 april 2015. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga om skollagen
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/05 Mål nr A 81/04
ARBETSDOMSTOLEN Dom nr 29/05 Mål nr A 81/04 Sammanfattning I ett mål om skadestånd med anledning av en olovlig stridsåtgärd har arbetsgivarorganisationen yrkat skadestånd av både förbundet och en avdelning
Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning
Aktuell lydelse Riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1993:24) om assistansersättning Ansökan 1 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 (Upphävd genom RFFS 2001:25). 2 a Upphävd genom RFFS 2001:25). 3 (Upphävd
Svensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624); SFS 2016:52 Utkom från trycket den 16 februari 2016 utfärdad den 4 februari 2016. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs att 2,
Mål förvaltningsrätt
Mål förvaltningsrätt Få kunskap om de regler som styr myndighetens dagliga arbete. Vi kommer särskilt att fokusera på tjänsteanteckningar, förelägganden och bevisbördan. Juridiska verktygslådan. Förvaltningsjuridik
Ansökan om medgivande att fullgöra skolplikten på annat sätt
Utbildningsförvaltningen Grundskoleavdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-12-02 Handläggare Ted Sandqvist Telefon: 08-508 33 903 Till Utbildningsnämnden 2014-12-18 Ansökan om medgivande att fullgöra
Remiss av utkastet till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd i Sverige (dnr Ju2016/01307/L7)
2016-03-01 Dnr UM2016/08384/ANKA Gunnar Fröberg ambassadråd Charlotte Kämpe andre ambassadsekreterare Justiedepartementet 103 33 STOCKHOLM Remiss av utkastet till lagrådsremiss Begränsningar av möjligheten
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18
1 LAGRÅDET Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2007-10-18 Närvarande: f.d. justitierådet Nina Pripp, f.d. regeringsrådet Bengt-Åke Nilsson och justitierådet Lars Dahllöf. Sänkt kapitalvinstbeskattning
Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring i ELSÄK-FS 2013:1
KONSEKVENSUTREDNING 1 (5) Kim Reenaas, Verksjurist Generaldirektörens stab 010-168 05 03 kim.reenaas@elsakerhetsverket.se 2015-03-15 Dnr 15EV4062 Elsäkerhetsverkets förslag till föreskrifter om ändring
Lagrum: 24 kap. 2 första stycket, 26 kap. 22 a, 27 kap. 2 första stycket och 27 kap. 45 socialförsäkringsbalken
HFD 2015 ref 74 Fråga om hur den försäkrades arbetsförmåga ska bedömas när han eller hon har en skyddad SGI som är fastställd utifrån ett heltidsarbete där den faktiska arbetstiden understiger 40 timmar
DOM 2016-05-18 Stockholm
1 SVEA HOVRÄTT 060305 DOM 2016-05-18 Stockholm Mål nr F 11462-15 ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Växjö tingsrätts, mark- och miljödomstolen, dom 2015-12-11 i mål F 4796-15, se bilaga KLAGANDE H M SAKEN Förrättningskostnad
Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016
Statsbidragsenheten 1 (5) Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016 Skolverket lämnar statsbidrag enligt förordning (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie
5 kap. 3 1-6 och 9, 10 körkortslagen (1998:488) Högsta förvaltningsdomstolen meddelade den 7 mars 2016 följande dom (mål nr 6748-14).
HFD 2016 ref. 18 Fråga om synnerliga skäl enligt 5 kap. 10 körkortslagen kan anses föreligga för att begränsa giltighetstiden av ett beslut om återkallelse av körkort tills vidare när körkortshavaren gjort