Befolkningens utbildning 2010, korrigerad

Transkript

1 UF 37 SM 1101 Befolkningens 2010, korrigerad Educational attainment of the population 2010 I korta drag Korrigering På sidorna har text, tablåer och diagram uppdaterats liksom tabell 7 och 8 i tabelldelen pga. ändrade uppgifter i SCB:s Utbildningsregister (UREG) för år Högst snivå i Stockholmsområdet Cirka 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (24 procent). Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms län. I åtta av dem har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial. Lund, Lomma, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg, Mölndal och Knivsta tillhör också denna grupp. Den höga snivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser inom branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster, och forskning och offentlig förvaltning, vilka har en stor andel högutbildade, samt ett stort utbud av högre och en relativt ung befolkning, vilka har en högre formell snivå än äldre. Kommunerna med störst andel resp. störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial Danderyd 54% Stockholm Lund 50% Göteborg Lomma 42% Malmö Lidingö 42% Uppsala Täby 39% Lund Uppsala 38% Linköping Solna 38% Umeå Stockholm 37% Örebro Umeå 36% Västerås Sollentuna 35% Nacka Michael Karlsson, SCB, tfn , michael.karlsson@scb.se Statistiken har producerats av SCB, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN Serie Utbildning och forskning. Utkom den 22 juni URN:NBN:SE:SCB-2011-UF37SM1101_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.

2 SCB 2 UF 37 SM 1101 Utbildningsnivån är lägre i flertalet kommuner utanför storstadsområdena. Med några få undantag har de mindre kommunerna större andel med förgymnasial. De har också mindre andel högutbildade jämfört med residensstäderna i respektive län. I de flesta län är andelen högutbildade betydligt högre i residensstaden jämfört med övriga kommuner i länet. Redovisning av samtliga kommuners snivå finns på SCB:s webbplats samt i Statistikdatabasen: aspx Drygt en miljon högutbildade svenskar Mer än var tredje svensk i åldern år, 38 procent, har någon form av eftergymnasial. 24 procent har minst treårig, vilket motsvarar personer. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med knappt en procentenhet per år. Utbildningsnivå efter kön år Antal kortare än 3 år 3 år Eftergymn. Eftergymn. kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas Unga kvinnor högst utbildade har högre snivå än män. Fler kvinnor än män har eftergymnasial och färre har endast förgymnasial. Däremot har kvinnorna inte hunnit ifatt i forskaren. Av de forskarutbildade är 38 procent kvinnor. Unga kvinnor (25 34 år) är en särskilt välutbildad grupp. Mer än hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form av en eftergymnasial. Drygt var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder har minst treårig eftergymnasial medan männens andel är en fjärdedel. Denna skillnad beror på att fler kvinnor går vidare till högskole. För närvarande är c.a. 50 procent fler kvinnor än män registrerade vid svenska universitet och högskolor.

3 SCB 3 UF 37 SM 1101 Innehåll Statistiken med kommentarer Utbildningsnivån i Sverige Tvåårig gymnasieskola fortfarande vanligast, men minskar Drygt en miljon högutbildade svenskar i yrkesverksam ålder Unga kvinnor högst utbildade Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna Utbildningsnivå i kommuner och län Lägre snivå i glesbygden Utrikes födda Iranier och danskar högutbildade Nyinvandrade har hög snivå Utbildningens inriktning Fortfarande traditionella val av Färre yngre med hälso- och sjukvård och lärar nivå: kvinnorna i handeln och vården, männen i verkstaden, korrigerad nivå: kvinnorna sjuksköterskor och lärare, männen ingenjörer Tabeller 18 Teckenförklaring Befolkningen * fördelad efter snivå och kön år 18 2a. Befolkningen 2010 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, inrikes/utrikes född, kön och ålder 20 2b. Befolkningen 2010 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, svensk/utländsk bakgrund*, kön och ålder Befolkningen 2010 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, kön och ålder (ettårsklasser) Befolkningen 2010 fördelad efter snivå, födelseland och kön år Utrikes födda befolkningen 2010 fördelad efter snivå, födelseland (världsdel*), kön och senaste invandringsår år Befolkningen 2010 fördelad efter snivå, län och kön år Befolkningen 2010 fördelad efter snivå, sinriktning (SUN 2000), kön och ålder år Befolkningen 2010 fördelad efter sgrupp (SUN 2000) och kön år, korrigerad Fakta om statistiken Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Så görs statistiken

4 SCB 4 UF 37 SM 1101 Statistikens tillförlitlighet Bra att veta Annan statistik In English Summary More than one million highly educated Swedes Iraniens and Danes highly educated Fields of education List of tables List of terms

5 SCB 5 UF 37 SM 1101 Statistiken med kommentarer Utbildningsnivån i Sverige Numera är fler svenskar i yrkesverksam ålder högutbildade än lågutbildade. 24 procent av befolkningen i åldern år har minst treårig eftergymnasial, medan 14 procent endast har förgymnasial, dit grundskola och folkskola räknas. Tidigare var läget det motsatta. I början av 1990-talet hade en tredjedel av befolkningen högst förgymnasial medan en tiondel hade lång eftergymnasial. Svenskarnas snivå har således stigit kraftigt de senaste åren, vilket beror på ssystemets tillväxt och den demografiska utvecklingen. Unga möter idag ett större utbud av än dagens äldre gjorde under sin studieaktiva tid. Det gäller både gymnasieskolan, där de allra flesta numera deltar, och den högre en. I den redovisade statistiken ersätter yngre personer med högre kontinuerligt äldre med lägre snivå, med effekten att snivån successivt stiger. Befolkningens snivå år Procent kortare än 3 år 3 år eller längre 3 år 15 kortare än 3 år ) Tidsseriebrott ägde rum år Det innebar bl.a. att andelen högutbildade ökade. Läs mer om detta i avsnittet Fakta om statistiken. Tvåårig gymnasieskola fortfarande vanligast, men minskar Knappt hälften av Sveriges 4,9 miljoner invånare i åldern år har gymnasial som högsta. Denna grupp växte under hela 1990-talet. Under de senaste åren har dock andelen gymnasialt utbildade planat ut på 46 procent. Denna andel minskar i takt med att allt fler skaffar sig en högre. Den vanligaste snivån är fortfarande högst tvåårig gymnasie, knappt 1,3 miljoner personer har det som högsta snivå. Denna nivå minskar snabbt eftersom de tvååriga gymnasielinjerna avskaffades i början av 1990-talet.

6 SCB 6 UF 37 SM 1101 Drygt en miljon högutbildade svenskar i yrkesverksam ålder Mer än var tredje svensk i åldern år, 38 procent, har någon form av eftergymnasial. 24 procent har minst treårig, vilket motsvarar personer. De senaste åren har andelen högutbildade ökat med knappt en procentenhet per år. De forskarutbildade, den högsta snivån, utgör en procent av befolkningen. Men antalet forskarutbildade har liksom totala antalet högutbildade mer än fördubblats sedan början av 1990-talet. År 2010 hade personer i åldern år någon form av forskar. Tre fjärdedelar återfinns inom medicin, naturvetenskap och teknik. Utbildningsnivå efter kön år Antal kortare än 3 år 3 år Eftergymn. Eftergymn. kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas har högre snivå än män. Fler kvinnor än män har eftergymnasial och färre har endast förgymnasial. Att kvinnor och män utbildar sig inom olika områden behandlas i avsnittet Utbildningens inriktning. Unga kvinnor högst utbildade i åldern år är en särskilt välutbildad grupp. Det är också här som skillnaden jämfört med männen är störst. Mer än hälften av kvinnorna i denna åldersgrupp har någon form av en eftergymnasial. Drygt var tredje kvinna, 37 procent, i denna ålder har minst treårig eftergymnasial medan männens andel är en fjärdedel. Denna skillnad beror på att fler kvinnor går vidare till högskole. För närvarande är c.a. 50 procent fler kvinnor än män registrerade vid svenska universitet och högskolor. I åldersgruppen år nästan en tredjedel av kvinnorna högutbildade. Motsvarande andel bland männen uppgår till 22 procent. I den yrkesverksamma åldern (25 64 år) är det i den äldsta åldersgruppen, år, som det är vanligast med en förgymnasial som högsta, 23 procent. Motsvarande andel bland åldersgrupperna år och år är en tiondel. nen har i större utsträckning än kvinnorna endast en förgymnasial som högsta. Detta gäller i samtliga åldersgrupper (25 64 år). Fr.o.m. version 2008 av Utbildningsregistret så har registret utökats till att även omfatta högsta för befolkningen som är 75 år och äldre. Den vanligaste en för personer 75 år och äldre är motsvarande folkskole. Drygt hälften av befolkningen (75 år ) har en förgymnasial

7 SCB 7 UF 37 SM 1101 som högsta. En mycket liten andel av den äldre befolkningen har en lång eftergymnasial. I åldersgrupperna år och 85 år och äldre är nio respektive fem procent högutbildade. I de äldre åldersgrupperna är det vanligare att kvinnorna har en förgymnasial och de äldre männen har i större utsträckning än kvinnorna en eftergymnasial. Det är endast i åldersgrupperna år och 85 år och äldre som männen har en större andel med en lång eftergymnasial och en mindre andel förgymnasialt utbildade än kvinnorna. Det bör noteras att könsfördelningen är mycket jämn i samtliga åldersgrupper utom i de äldsta. Antalet kvinnor är betydligt fler i åldersgrupperna år och 85 år och äldre, vilket har viss betydelse för snivån. Utbildningsnivå efter ålder och kön år och äldre Ålder Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Samtliga Totalt år Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt

8 SCB 8 UF 37 SM 1101 Mer än var tredje forskarutbildad är kvinna Fler kvinnor än män har eftergymnasial. Däremot har de inte hunnit ifatt i forskaren. Av de forskarutbildade i åldern är 38 procent kvinnor. Den manliga dominansen är större bland de äldre. Men även bland åringarna, där skillnaden mellan könen är minst, utgör männen 56 procent av de forskarutbildade. De senaste åren har dock andelen kvinnor bland de forskarutbildade ökat med en procentenhet per år. Forskarutbildade efter kön och ålder år Ålder Kön Antal Andel Samtliga Totalt år Totalt Totalt Totalt Totalt

9 SCB 9 UF 37 SM 1101 Utbildningsnivå i kommuner och län Cirka 40 kommuner, oftast storstadskommuner och residensstäder, har en större andel högutbildade än riksgenomsnittet (24 procent). Majoriteten av kommunerna med allra högst snivå ligger i Stockholms län. I åtta av dem har 30 procent eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial. Lund, Lomma, Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg, Mölndal och Knivsta tillhör också denna grupp. Den höga snivån i Stockholmsområdet förklaras till stor del av en arbetsmarknad med många arbetsplatser inom branscherna finansiell verksamhet och företagstjänster, och forskning och offentlig förvaltning, vilka har en stor andel högutbildade, samt ett stort utbud av högre och en relativt ung befolkning, vilka har en högre formell snivå än äldre. Kommunerna med störst andel resp. störst antal invånare med minst treårig eftergymnasial år Kommun Andel invånare med minst treårig eftergymnasial Kommun Antal invånare med minst treårig eftergymnasial Danderyd 54% Stockholm Lund 50% Göteborg Lomma 42% Malmö Lidingö 42% Uppsala Täby 39% Lund Uppsala 38% Linköping Solna 38% Umeå Stockholm 37% Örebro Umeå 36% Västerås Sollentuna 35% Nacka Bland befolkningen i åldern år har 1,1 procent en forskar. I Uppsala län har 3,6 procent av befolkningen en forskar, vilket är en betydligt högre andel än i övriga län. Västerbottens län och Stockholms län följer sedan där 1,9 respektive 1,6 procent av befolkningen är forskarutbildade. I flera län har mindre än en halv procent av befolkningen en forskar som högsta. De kommuner med störst andel forskarutbildade återfinns i universitetsstäderna. Lunds och Uppsala kommun har störst andel forskarutbildade med 6,8 respektive 5,4 procent. Lägre snivå i glesbygden Utbildningsnivån är lägre i flertalet kommuner utanför storstadsområdena. Med några få undantag har de mindre kommunerna större andel lågutbildade. De har också mindre andel högutbildade jämfört med residensstäderna i respektive län. I de flesta län är andelen högutbildade betydligt högre i residensstaden jämfört med övriga kommuner i länet. I femton kommuner har mer än 23 procent av befolkningen i åldern år endast förgymnasial. Det kan jämföras med riksgenomsnittet på 14 procent. Dessa kommuner är framför allt belägna i Smålandslänen och Västra Götalands län. Redovisning av samtliga kommuners snivå finns på SCB:s webbplats samt i Statistikdatabasen: aspx I tabell 6 i tabellförteckningen redovisas snivån i länen.

10 SCB 10 UF 37 SM 1101 Utbildningsnivå i kommunerna 2010: Andel invånare med minst treårig eftergymnasial år Andel invånare med minst treårig eftergymnasial år (antal kommuner) 28-54% (21) 20-27% (45) 14-19% (107) 8-13% (117)

11 SCB 11 UF 37 SM 1101 Utrikes födda De utrikes födda har något lägre snivå än de som är födda i Sverige. När det gäller eftergymnasial är skillnaden liten; 39 procent av de inrikes födda är eftergymnasialt utbildade jämfört med 37 procent av de utrikes födda. Bland de utrikes födda återfinns en högre andel som endast har förgymnasial än bland de inrikes födda. har en större andel högutbildade än män både bland in- och utrikes födda. Utrikes födda kvinnor har i något större utsträckning endast en förgymnasial än utrikes födda män. Det omvända förhållandet gäller bland de inrikes födda, där är det vanligare att männen endast har en förgymnasial, 15 respektive 10 procent. Skillnaderna är stora mellan olika födelseländer och invandrargrupper, mycket beroende på att åldersstruktur och skäl för invandring varierar mellan grupperna. Se tabell 2a i tabellförteckningen för en redovisning av snivå för inrikes och utrikes födda efter ålder. Utbildningsnivå efter födelseland och kön år Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Samtliga Totalt Inrikes födda Totalt Utrikes födda Totalt Iranier och danskar högutbildade Flera stora invandrargrupper har högre snivå än inrikes födda. Av de som är födda i Iran och Danmark, som hör till de tio vanligaste födelseländerna i Sverige, har 31 respektive 25 procent minst en treårig eftergymnasial i åldern år. Även personer födda i Polen har en stor andel högutbildade, 24 procent. Andra stora grupper utrikes födda har i genomsnitt betydligt lägre snivå än inrikes födda. Drygt 40 procent av de som är födda i Turkiet har endast förgymnasial. Invandrare från Irak, Jugoslavien och Finland har också relativt låg snivå. För de finlands- och jugoslavienföddas del förklaras det delvis av en åldersstruktur med många äldre och få yngre. Bland de mindre invandrargrupperna så har personer födda i Ukraina, Ryssland, Vitryssland och Mexiko en mycket stor andel högutbildade, mer än hälften har minst en treårig eftergymnasial. I tabell 4 i tabellförteckningen redovisas snivån för fler vanliga födelseländer i Sverige.

12 SCB 12 UF 37 SM 1101 Utbildningsnivå för utrikes födda från de tio vanligaste födelseländerna år Antal kortare än 3 år 3 år eller längre Nyinvandrade har hög snivå Generellt har de som invandrat under senare år en snivå som är högre än såväl de som invandrat längre tillbaka som befolkningen i stort. Bland de som invandrat under perioden har 28 procent en eftergymnasial som är tre år eller längre. En majoritet av de nyinvandrade är relativt unga, vilket delvis förklarar den höga snivån bland dessa. Åldersgruppen år utgör hälften av de personer (25 64 år) som invandrat till Sverige under Utbildningsuppgift saknas för 17 procent av dem som invandrat under denna period, vilket innebär att den verkliga andelen högutbildade sannolikt är större än den som redovisas nedan. Utrikes födda befolkningen 2010 i åldern år efter snivå och senaste invandringsår Procent Eftergymn. kortare än 3 år Eftergymn. 3 år eller längre saknas Invandrat före 1991 Invandrat Invandrat

13 SCB 13 UF 37 SM 1101 Utbildningens inriktning Teknik och tillverkning är idag den vanligaste huvudsakliga inriktningen på en för befolkningen i åldern år med minst gymnasial. För personer med någon form av eftergymnasial är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration den vanligaste inriktningen. Fortfarande traditionella val av Som framgår av diagrammet nedan är ens inriktning i hög grad en könsfråga. och män utbildar sig för olika yrkesområden. nens dominans inom det tekniska området är mycket stor. Av de drygt en miljon personer med en gymnasial eller eftergymnasial inom teknik och tillverkning är knappt män. Nästan hälften av alla män, 46 procent, med minst gymnasial har en teknisk som högsta. na å andra sidan har mycket oftare än männen en inom hälso- och sjukvård och på det pedagogiska området. Mer än var fjärde kvinna, 28 procent (korrigerad uppgift ), med minst gymnasial är utbildad inom hälso- och sjukvårdsområdet. En nästan lika vanlig sinriktning för kvinnor är samhällsvetenskap, juridik, handel, administration. Även lärarar domineras av kvinnor. Utbildningsinriktning efter kön för befolkningen med minst gymnasial år, korrigerad Antal Pedagogik Samhällsvet., och juridik, lärar handel, adm. Naturvet., matematik, data Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster Övriga inriktningar 1) Värden i diagrammet är korrigerade De som tagit steget över den könstraditionella gränsen har ofta högre än det dominerande könet inom området. Särskilt tydligt är detta inom hälsooch sjukvårds och teknisk. Mer än varannan man med vård är högutbildad men bara en dryg tredjedel av kvinnorna. Det omvända gäller för teknisk där nästan 40 procent av kvinnorna är högutbildade men endast 16 procent av männen. De flesta män, 68 procent, med en teknisk har en gymnasial. Om man låter en spegla förhållandena i arbetslivet kan man lite tillspetsat säga att män i vården oftare är läkare medan kvinnor är undersköterskor, och att kvinnorna inom industrin oftare är ingenjörer.

14 SCB 14 UF 37 SM 1101 Färre yngre med hälso- och sjukvård och lärar Vid en jämförelse mellan yngre (25 34 år) och äldre (55 64 år) och deras sinriktning så finns det en del skillnader. En större andel bland de äldre har en inom hälso- och sjukvård och pedagogik och lärar jämfört med de yngre. Inom teknik och tillverkning är det inte så stor skillnad mellan generationerna medan det är vanligare bland yngre med en inom naturvetenskap, data och matematik. Den stora skillnaden mellan yngre och äldre inom övriga sinriktningar beror på att yngre i större utsträckning har ar med en allmän inriktning och inom humaniora och konst. Utbildningsinriktning fördelad efter ålder för befolkningen med minst gymnasial Åldersgrupperna år och år, korrigerad Procent år år Pedagogik och Samhällsvet., lärar juridik, handel, adm. Naturvet., matematik, data Teknik och tillverkning Hälso- och sjukvård, social omsorg Tjänster Övriga inriktningar 1) Värden i diagrammet är korrigerade Utbildningsinriktningen skiljer sig mellan könen i respektive generation. Bland de yngre männen (25 34 år) är det mindre vanligt med en inom teknik och tillverkning och pedagogik och lärar jämfört med den äldre generationen. Hälso- och sjukvårds är nästan lika vanlig bland de yngre som de äldre männen. De yngre kvinnorna har i mindre utsträckning en inom hälso- och sjukvård och pedagogik och lärar än de äldre kvinnorna. En större andel av de yngre kvinnorna har däremot en inom teknik och naturvetenskap. Detta tyder på att unga kvinnor i något större utsträckning tenderar att välja traditionellt manliga ar medan de unga männen inte gör motsvarande inbrytningar inom kvinnodominerande områden. Både bland yngre kvinnor och män är det vanligare med en övrig sinriktning än den äldre generationen. Detta beror på att yngre kvinnor i mycket större utsträckning har en inom humaniora och konst än de äldre kvinnorna. Bland de yngre männen är det vanligare med en allmän än de äldre männen.

15 SCB 15 UF 37 SM 1101 Utbildningsinriktning bland befolkningen 2010 med minst gymnasial fördelad efter kön och åldersgrupp. Procent Kön Ålder Pedagogik och lärar Teknik och tillverkning Samhällsvet., juridik, handel, adm. Naturvet., matematik, data Hälso- och sjukvård Övriga Totalt ) Korrigerade uppgifter

16 SCB 16 UF 37 SM 1101 nivå: kvinnorna i handeln och vården, männen i verkstaden, korrigerad Bland kvinnorna med högst gymnasial är sgruppen handel och administration vanligast. Omvårdnads- och omsorgsutbildade är en nästan lika stor sgrupp. Båda grupperna har nästan gymnasieutbildade kvinnor. Den tredje vanligaste gymnasiala sgruppen är samhällsvetenskaplig, social och humanistisk, drygt Fem vanligaste sgrupperna för kvinnor respektive män med gymnasial som högsta år, korrigerad Utbildningsgrupp Antal Yrkesinriktad på gymnasial nivå inom handel och administration Omvårdnads- och omsorgs på gymnasial nivå Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasie med inriktning mot barn och ungdom Övrig gymnasial inom tjänsteområdet Verkstads vid gymnasium/yrkesskola Elektro- och datateknisk vid gymnasium/yrkesskola Samhällsvetenskaplig, social och humanistisk gymnasie Bygg vid gymnasium/yrkesskola Yrkesinriktad på gymnasial nivå inom handel och administration ) Samtliga värden i tabellen är korrigerade med gymnasial som högsta har i stor utsträckning en yrkesinriktad inom teknik och tillverkning. Allra vanligast är verkstads vid gymnasieskola/yrkesskola. Bland männen är samhällsvetenskaplig, social och humanistisk den tredje vanligaste sgruppen. Det är betydligt färre utbildade män (50 000) än kvinnor inom denna sgrupp. 1 Stora delar av texten under denna rubrik är korrigerad

17 SCB 17 UF 37 SM 1101 nivå: kvinnorna sjuksköterskor och lärare, männen ingenjörer Sjuksköterske och förskollärar dominerar bland kvinnorna med en eftergymnasial tillsammans med lärar för grundskolan. En knapp fjärdedel av de kvinnor med en eftergymnasial tillhör någon av dessa tre sgrupper. Bland de män med en eftergymnasial har var fjärde någon form av ingenjörs. Hit räknas till civilingenjör, högskoleingenjör och ingenjörs på gymnasial påbyggnadsnivå. Ekonom hör också till de största sgrupperna bland män. Det är relativt vanligt med oavslutad högskole, vilket framgår av tabellen nedan. Här återfinns de som klarat av minst 30 högskolepoäng. Längden på deras oavslutade varierar från en termin till fullbordad. I det sistnämnda fallet utan att examensbevis tagits ut. Se tabell 8 i tabellförteckningen för redovisning av samtliga sgrupper. Fem vanligaste sgrupperna för kvinnor respektive män med eftergymnasial år Utbildningsgrupp Antal Sjuksköterske Minst 30 (nya) högskolepoäng inom samhällsv/ekonomi/juridik, ej examen* Förskollärar Lärar för grundskolans lägre åldrar Ekonom (högskole minst 3 år) Ingenjörs Civilingenjörs Ekonom (högskole minst 3 år) Minst 30 (nya) högskolepoäng inom samhällsv/ekonomi/juridik, ej examen Minst 30 (nya) högskolepoäng inom teknik, ej examen *30 högskolepoäng motsvarar 20 äldre poäng före höstterminen 2007.

18 SCB 18 UF 37 SM 1101 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Befolkningen * fördelad efter snivå och kön år 1. The population * by level of education and sex. Age År Kön Befolkning kortare än 9 år 9 år kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas 1990 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt

19 SCB 19 UF 37 SM (forts.) År Kön Befolkning kortare än 9 år 9 år kortare än 3 år 3 år kortare än 3 år 3 år eller längre Forskar saknas 2003 Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt Totalt * Kvalitetshöjning i statistiken över befolkningens fr.o.m. år Se avsnittet Fakta om statistiken

20 SCB 20 UF 37 SM a. Befolkningen 2010 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, inrikes/utrikes född, kön och ålder 2a. The population 2010 by level of education, born in Sweden/foreign born, sex and age Födelseland/ kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Inrikes + utrikes födda Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,3 4 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,1 4 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,8 3 Inrikes födda Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,3 2 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,1 3

21 SCB 21 UF 37 SM a. (forts.) Födelseland/ kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,7 2 Utrikes födda Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,7 21 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,3 22 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,8 19

22 SCB 22 UF 37 SM b. Befolkningen 2010 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, svensk/utländsk bakgrund*, kön och ålder 2b. The population 2010 by level of education, Swedish/foreign background*, sex and age Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Svensk bakgrund Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,3 2 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,1 3 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,7 2 Utländsk bakgrund Samtliga Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,7 21 Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,3 22

23 SCB 23 UF 37 SM b. (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år kortare än 2 år 2 år 3 år eller längre Forskar saknas Totalt , år , år , år , år , år , år , år , år , ,8 19 * För definition av svensk och utländsk bakgrund, se avsnittet Fakta om statistiken.

24 SCB 24 UF 37 SM Befolkningen 2010 (16 år och äldre) fördelad efter snivå, kön och ålder (ettårsklasser) 3. The population 2010 by level of education, sex and age Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Samtliga Totalt

25 SCB 25 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt

26 SCB 26 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas

27 SCB 27 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt

28 SCB 28 UF 37 SM (forts.) Kön/ålder Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas

29 SCB 29 UF 37 SM Befolkningen 2010 fördelad efter snivå, födelseland och kön år 4. The population 2010 by level of education, country of birth and sex. Age Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Totalt Totalt Inrikes födda Totalt Utrikes födda Totalt Norden (utom Sverige totalt) Totalt Danmark Totalt Finland Totalt Island Totalt Norge Totalt EU 27 (utom Norden) totalt Totalt Belgien Totalt Bulgarien Totalt Estland Totalt Frankrike Totalt Grekland Totalt Irland Totalt Italien Totalt Lettland Totalt

30 SCB 30 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Litauen Totalt Nederländerna Totalt Polen Totalt Portugal Totalt Rumänien Totalt Slovakien Totalt Slovenien Totalt Spanien Totalt Storbritannien och Nordirland Totalt Tjeckien Totalt Tjeckoslovakien Totalt Tyskland Totalt Ungern Totalt Österrike Totalt Övriga EU (utom Norden) Totalt Europa utom EU och Norden totalt Totalt Albanien Totalt Bosnien-Hercegovina Totalt

31 SCB 31 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Jugoslavien Totalt Kosovo Totalt Kroatien Totalt Makedonien Totalt Ryssland Totalt Schweiz Totalt Serbien Totalt Serbien och Montenegro Totalt Turkiet Totalt Ukraina Totalt Vitryssland Totalt Övriga Europa utom EU och Norden Totalt Afrika totalt Totalt Algeriet Totalt Angola Totalt Burundi Totalt Egypten Totalt Elfenbenskusten Totalt

32 SCB 32 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Eritrea Totalt Etiopien Totalt Gambia Totalt Ghana Totalt Kamerun Totalt Kenya Totalt Kongo, Demokratiska republiken Totalt Liberia Totalt Libyen Totalt Marocko Totalt Nigeria Totalt Somalia Totalt Sudan Totalt Sydafrika Totalt Tanzania Totalt Tunisien Totalt Uganda Totalt Övriga Afrika Totalt

33 SCB 33 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Nordamerika totalt Totalt El Salvador Totalt Guatemala Totalt Kanada Totalt Kuba Totalt Mexiko Totalt USA Totalt Övriga Nordamerika Totalt Sydamerika totalt Totalt Argentina Totalt Bolivia Totalt Brasilien Totalt Chile Totalt Colombia Totalt Ecuador Totalt Peru Totalt Uruguay Totalt Venezuela Totalt

34 SCB 34 UF 37 SM (forts.) Födelseland Kön Befolkning kortare än 3 år 3 år eller längre saknas Övriga Sydamerika Totalt Asien totalt Totalt Afghanistan Totalt Armenien Totalt Azerbajdjan Totalt Bangladesh Totalt Filippinerna Totalt Georgien Totalt Indien Totalt Indonesien Totalt Irak Totalt Iran Totalt Israel Totalt Japan Totalt Jordanien Totalt Kazakstan Totalt Kina Totalt Korea, Syd Totalt