Skolinspektionen och det dubbla uppdraget

Transkript

1 Skolinspektionen och det dubbla uppdraget En kritisk diskursanalys av regelbundna kvalitetsgranskningar Christian Ideryd Utbildningsvetenskap, magister 2020 Luleå tekniska universitet Institutionen för konst, kommunikation och lärande

2 Abstrakt Detta examensarbete belyser vilka diskurser som är verksamma i 29 av Skolinspektionens beslut gällande regelbunden kvalitetsgranskning. Det empiriska materialet har begränsats till grundskolor och besluten är baserade på granskningar från första halvåret Som metodologi och teoretiskt ramverk har Norman Faircloughs kritiska diskursanalys använts och kombinerats med Michel Foucaults teorier om makt. I anslutning till studiens syfte har forskningsfrågor ställts som behandlar vilka diskurser om rektorer, lärare och verksamheter som konstrueras av Skolinspektionen i nämnda beslut, vad makten som produceras i besluten innefattar och hur Skolinspektionens bidrag till skolutveckling kan förstås genom diskursanalys. Studiens forskningsfrågor diskuteras mot gällande styrdokument för grundskolan samt i ett utbildningspolitiskt perspektiv. Analysen visar att tre verksamma diskurser framkommer i empirin: diskursen om den goda utbildningen, diskursen om den strategiska arbetsledningen och diskursen om det lärande kollegiet. Dessa diskurser har urskilts under diskursordningen Skolinspektionen som skolutvecklare. Diskursen om den goda utbildningen behandlar de faktorer som kan anses utgöra förutsättningar för god utbildning. Samsyn, samverkan och stimulans skrivs fram som faktorer som utgör god utbildning. Diskursen om den strategiska arbetsledningen betonar rektors uppdrag och ansvar för skolenheten. Rektor har ett stort ansvar för skolans förebyggande, operativa och framåtsyftande arbete parallellt med att Skolinspektionen poängterar rektors ansvar gällande det uppföljande arbetet och analys av verksamhetens arbetssätt och resultat. Diskursen om det lärande kollegiet behandlar de förutsättningar och effekter som efterföljs av ett kollegialt lärande. Diskursen omfattar även olika aktörsroller och de dominansförhållanden som föreligger mellan de olika aktörerna. Identifierade aktörer är rektor, förstelärare, lärare och elevhälsa. Den makt som produceras i besluten visar sig på två sätt: den dikterande makten och den producerande makten. Den dikterande makten visar på Skolinspektionens dominansförhållande och upprätthållande av en granskande tillsynsmyndighet där de identifierar och skriver fram utvecklingsområden till enskilda skolor. Den producerande makten visar på Skolinspektionens uppdrag att hjälpa skolan framåt i och med förslag hur skolan kan och bör arbeta med bakgrund i nationella styrdokument. Skolinspektionens bidrag till skolutveckling synliggörs genom användningen av modalitet i besluten där Skolinspektionen, istället för att endast konstatera brister i de granskade skolenheterna även ger förslag till hur rektorerna och skolorna kan arbeta för att avhjälpa och stärka skolan gällande identifierade utvecklingsområden. Analysen visar att Skolinspektionen har ett dubbelt uppdrag inom den regelbundna kvalitetsgranskningen som visar sig både genom att de ska kontrollera regelefterlevnad samt hjälpa skolor i deras fortsatta utvecklingsarbete. Nyckelord: Skolinspektionen, grundskola, god utbildning, skolledning, kollegialt lärande, kritisk diskursanalys, makt, skolutveckling i

3 Förord Då är studierna på magisterprogrammet i utbildningsvetenskap avklarade. Som vanligt finns det mängder med personer som på olika sätt förtjänar att bli tackade i detta förord. Jag tänker specifikt på de lärare och studenter jag har mött under resans gång inom de akademiska väggarna på LTU. Utöver det kollektiv av människor som på olika sätt bidragit i utbildningen finns det några personer som jag både vill uppmärksamma och krama om lite extra. LENA MANDERSTEDT. Du fantastiska människa, som gått all-in för att göra mig till en bättre forskare. Jag har sagt det under resans gång men det tåls att sägas igen, jag kunde inte ha blivit tilldelad en bättre handledare. Ditt fina sätt, ditt djupa kunnande och din höga grad av professionalitet har inspirerat mig genom hela skrivprocessen och hjälpt mig att få arbetet till vad det är idag. Tack för alla ovärderliga kommentarer, natt-möten i Zoom, diskussioner om utbildning och lärande och för att du skapar möjligheter inom akademien. Vilket bra team vi var (och är)! NICLAS EKBERG och ÖVRIGA LÄRARE på magisterprogrammet i utbildningsvetenskap. Tack för en otroligt fin och givande utbildning som utmanade mig i mitt tänkande. LINNEA SEGERSTEDT. Min studiekamrat och följeslagare från första dagen på magisterprogrammet. Tack för alla intressanta samtal innehållande såväl kaffe som lunch vid campusdagarna och via våra möten ute i cyberrymden. Tack vare dig har jag lärt mig mycket om förskolans praktik där digitala verktyg i allmänhet och Pinos bondgård i synnerhet ska nämnas. MIN FAMILJ. Anna, min fantastiska fru som alltid ställer upp och som vid flertalet gånger, med blandad entusiasm fått ta del av mina superintressanta tankar gällande skola, forskning och Skolinspektionens uppdrag, oavsett om klockan är 05:30 eller sent på kvällen. Filip och Samuel, de finaste barn en pappa kan ha. Tack för att ni bjuder in mig till lek med innebandyklubbor, traktorer, brandbilar, skotta snö och bygga traktorstall. Även om jag har sett till att skriva detta arbete när ni sover får jag så mycket energi av er. Till er alla tre jag älskar er mest av allt i hela världen! Överkalix, 20 maj 2020 Christian Ideryd ii

4 Innehåll ABSTRAKT... I FÖRORD... II 1 INLEDNING... 1 SYFTE OCH FORSKNINGSFRÅGOR... 2 TERMINOLOGISKA PRECISERINGAR BAKGRUND... 3 SKOLINSPEKTIONENS UPPDRAG OCH VERKSAMHET... 3 TEKNOLOGIERNA INOM SKOLINSPEKTIONEN... 4 OLIKA TYPER AV TILLSYN OCH GRANSKNINGAR... 6 Regelbunden kvalitetsgranskning... 6 Skolinspektionens andra typer av granskningar och kontroller... 7 ANDRA AKTÖRER SOM GRANSKAR SKOLAN... 8 EXEMPEL FRÅN TIDIGARE FORSKNING OM SKOLINSPEKTIONEN TEORETISKT RAMVERK DISKURSANALYS FAIRCLOUGHS KRITISKA DISKURSANALYS FOUCAULTS MAKTBEGREPP KOPPLAT TILL DISKURSANALYS DEN KRITISKA DISKURSANALYSENENS ANVÄNDNINGSOMRÅDEN METODOLOGISK UTGÅNGSPUNKT URVAL OCH AVGRÄNSNING TROVÄRDIGHET OCH GENERALISERBARHET ETISKA ÖVERVÄGANDEN ANALYS DISKURSER DISKURSEN OM DEN GODA UTBILDNINGEN Modalitet och text Manifest intertextualitet och diskursiv praktik Dominansförhållanden och social praktik DISKURSEN OM DEN STRATEGISKA ARBETSLEDNINGEN Modalitet och text Manifest intertextualitet och diskursiv praktik Dominansförhållanden och social praktik DISKURSEN OM DET LÄRANDE KOLLEGIET Modalitet och text Manifest intertextualitet och diskursiv praktik Dominansförhållanden och social praktik SAMMANFATTNING AV DISKURSERNA Diskursen om den goda utbildningen Diskursen om den strategiska arbetsledningen Diskursen om det lärande kollegiet DISKUSSION RESULTATDISKUSSION Vilka diskurser om rektorer, lärare och verksamheter konstrueras av Skolinspektionen? Vad innefattar makten i de producerade besluten? Hur kan Skolinspektionens bidrag till skolutveckling belysas i ljuset av diskursanalysen? METODDISKUSSION iii

5 IMPLIKATIONER FÖR SKOLVERKSAMHET FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING AVSLUTANDE ORD REFERENSER ORDLISTA BILAGA 1: FÖRTECKNING AV EMPIRINS RKG-BESLUT BILAGA 2: FÖRTECKNING AV UTVECKLINGSOMRÅDEN I EMPIRINS RKG-BESLUT iv

6 1 Inledning Skolinspektionen har ett krävande och brett uppdrag. Myndigheten ska granska huvudmännens skolverksamhet utifrån en omfattande lagstiftning med stundtals stort tolkningsutrymme (Riksrevisionen, 2013, s. 10) Den typ av forskning som genomförts med Skolinspektionens granskning och tillsyn som forskningsområde har fokuserat på den regelbundna tillsynen. I dagsläget förekommer ingen forskning som fokuserat på diskurser i den nya typen av Skolinspektionens granskningar, den regelbundna kvalitetsgranskningen. Detta forskningsgap motiverar föreliggande studie. Grundskolan där jag arbetar som lärare fick under hösten 2019 besök av Skolinspektionen med syfte att genomföra regelbunden kvalitetsgranskning. Jag var i egenskap av lärare uttagen tillsammans med andra lärarkollegor till lärarintervju med inspektörerna från Skolinspektionen. När jag efter intervjun fick möjlighet att läsa inspektörernas transkription av den intervju där jag medverkade insåg jag att mycket information inte fanns med. Intervjun var inte ordagrant transkriberad. Skolinspektionens inspektörer hade gjort en sammanfattande transkription av samtalet som ägt rum. Det innebär att inspektörerna gjorde ett urval av det som sades i rummet redan i intervjufasen om vad som är viktigt att ta med som underlag till kommande beslut och vad som ska väljas bort. Här föds tankar om intressanta forskningsområden för mig. Eftersom Skolinspektionen och dess inspektörer har mandat att välja och välja bort information som sägs i intervjuerna hur stor blir då de enskilda inspektörernas inverkan på konstruktionen av de färdiga besluten och sker det på bekostnad av rättssäkerheten? (Jfr Bryman, 2008, som förordar inspelning vid fokusgruppintervjuer). Denna undersökning fokuserar på beslut från grundskolor. Det motiveras mot bakgrund av att det är största skolformen i Sverige parallellt med att jag själv arbetar inom aktuell skolform, vilket förklarar mitt personliga intresseområde till denna undersökning. Skolinspektionen är den myndighet som är granskningsorgan i det svenska utbildningssystemet. Under åren har Skolinspektionen delvis fått ett förändrat uppdrag. Från att initialt fokusera på tillståndsprövning, granskningar samt behandling och uppföljning till att 2018 få ett ytterligare ett uppdrag att genomföra regelbunden kvalitetsgranskning. Under den regelbundna kvalitetsgranskningen ser Skolinspektionen på hur och i vilken utsträckning den skola som granskas uppnår kvalitet inom olika fokusområden framtagna av Skolinspektionen. Genom att fokusera på framgångsfaktorer och hur skolor kan och bör arbeta med identifierade utvecklingsområden i den regelbundna kvalitetsgranskningen medför det att Skolinspektionen kan bidra med en ökad skolutveckling för alla skolor. Detta trots att Skolinspektionen besitter ett stort tolkningsutrymme om vad som anses dels vara framgångsfaktorer samt vad som ej anses vara fallet (jfr Ivarsson Westerberg, 2016, s. 95; Riksrevisionen, 2013). 1

7 Syfte och forskningsfrågor Syftet med detta examensarbete är att bidra med kunskap om diskursiva konstruktioner i Skolinspektionens beslut efter regelbunden kvalitetsgranskning. Genom att anlägga ett diskursanalytiskt angreppssätt på dessa beslut visar studien var Skolinspektionen, som enda beslutande organ, lägger tyngdpunkter i besluten samt visar hur makt produceras i den eftersträvade skolutvecklingen. De frågeställningar som detta examensarbete ämnar besvara är: a) Vilka diskurser om rektorer, lärare och verksamheter konstrueras av Skolinspektionen? b) Vad innefattar makten i de producerade besluten? c) Hur kan Skolinspektionens bidrag till skolutveckling belysas i ljuset av diskursanalysen? Terminologiska preciseringar Under detta avsnitt presenteras tre nyckelbegrepp som kommer att användas genom hela arbetet. Med rektor avses den funktion som innehas av en person som leder den lokala skolverksamheten. Den person som innehar befattningen rektor leder den pedagogiska verksamheten och kallas även för just pedagogisk ledare. I detta arbete kommer begreppet rektor användas synonymt som skolledare och pedagogisk ledare och avser en befattning som innehas av ett kollektiv, inte på individnivå. Rektor har det yttersta ansvaret för att eleverna når målen som de beskrivs i styrinstrumenten. Med lärare menas i detta examensarbete personer som i sin tjänst undervisar elever inom grundskolan. Begreppet lärare används synonymt och avser en befattning som innehas av ett kollektiv, inte på individnivå (jfr beskrivning av rektor). I uppdraget ingår myndighetsutövning i form av betygsättning och därigenom värdering av elevers utveckling. Läraren ska planera och genomföra undervisning och ge eleverna möjlighet till insyn och påverkan inom såväl planering och utvärdering. Läraren ska i undervisningen förmedla det svenska samhällets värdegrund och aktivt motverka alla former av diskriminering och kränkande behandling. Lärare ska stärka elevernas egen vilja till att lära, ta ansvar och utvecklas så långt det är möjligt, utifrån den egna förmågan (Skolverket, 2019). Verksamheter ska förstås som skolverksamheter och syftar på de grundskolor som har blivit föremål för Skolinspektionens regelbundna kvalitetsgranskningar. Verksamheterna är det övergripande som innefattar såväl huvudmän, rektorer, lärare, elever samt de nationella styrdokument som styr svensk grundskola (jfr SFS 2010:800; 2011:185, Skolverket, 2019). 2

8 2 Bakgrund I detta kapitel tecknas en bakgrund om Skolinspektionen, dess teknologier, olika typer av inspektioner, andra aktörer (utöver Skolinspektionen) som granskar skolan samt ett avsnitt där exempel på tidigare forskning gällande Skolinspektionen skrivs fram. Skolinspektionens uppdrag och verksamhet På Skolinspektionens hemsida ( ) beskrivs det uppdrag som åligger Skolinspektionen. Där står att läsa att det är huvudmannen för skolan som har ansvar för skolans resultat och kvalitet (jfr SOU 2007:101; SFS 2010:800). Skolinspektionens roll är att kontrollera och granska verksamheten. I samband med tillsyn och kvalitetsgranskning ger Skolinspektionen råd och vägledning om vad skolan behöver rätta till utifrån de krav som finns i lagstiftningen. Boström och Lundmark (2016) skriver att avsikten med Skolinspektionens tillsyn är att säkerställa att alla får den barnomsorg eller utbildning de, enligt skollagen (SFS 2010:800) har rätt till. Skolinspektionen är ingen ung myndighet. De beskriver på sin hemsida sin historia. Samma historiebeskrivning ges av Carlbaum, Hult, Lindgren, Novak, Rönnberg, Segerholm, (2014), Ivarsson Westerberg (2016) samt Ekholm och Lindvall, (2008). År 1842 genomfördes tillsyn av skolor då folkskolan blev obligatorisk. Ekholm och Lindvall (2008) beskriver att det var dåvarande prästerskapet och domkapitlet som utgjorde ledningen för den nya skolan, vilket också innebar uppsikt och tillsyn över den. Kyrkoherden var ordförande i skolrådet, en position som kyrkoherdarna hade kvar till 1930 då banden mellan skolan och kyrkan klipptes av, på grund av att stiften förlorande visitationsrätt i skolan. Ivarsson Westerberg (2016) och Skolinspektionen beskriver att den första folkskoleinspektionen bildades Syftet var att granska skolorna och dess lokaler, att skolorna följde reglementet, att utbildningen höll en god kvalitet samt att de i övrigt skötte sig skedde en stor omorganisering i svenskt utbildningssystem. Den dåvarande Skolöverstyrelsen lades ner och ersattes av en nybildad myndighet vid namn Skolverket. Det som skedde var att de regelbundna inspektionerna lades ner då den nya myndigheten istället skulle fokusera sitt uppdrag på uppföljning, utvärdering och rådgivning tillsammans med ett tillsynsåtagande för skolorna inom utbildningssystemet. Efter riksdagsvalet 2006 gav den nytillträdda regeringen signaler om att det skulle satsas på en ny oberoende granskningsmyndighet (se SOU 2007:101). Utredningen betonar vikten av en likvärdig skola och rätt att få en god utbildning. (SOU 2007:101) pekar även på att det finns brister i skolornas kunskapsresultat som måste åtgärdas, framförallt syns detta i internationella mätningar samt genom skillnader mellan och inom kommuner och skolor. Staten har ansvaret för att kunskapsresultaten utvecklas åt rätt håll och för att komma dit krävs det en effektiv uppföljning, utvärdering och granskning. (SOU 2007:101) fastslog att skolor var nöjda med att bli granskade men det saknades styrning i hur denna granskning skulle genomföras. Det framgick även att det fanns stora skillnader mellan olika besök och inspektörer. Dessutom tog det lång tid mellan besök och den efterföljande rapporten, som inte sa mycket mer än refererade till den 3

9 nationella statistik som finns tillgänglig. Den statliga utredningen visar att platsbesöken ute på skolorna både behövde utvecklas och bli mer systematiserade än de tidigare varit. Inspektionsbesöken ska prioriteras utifrån det som har betydelse för skolans kunskapsuppdrag, vilket innebär att det är verksamhetens förutsättningar, genomförande och kunskapsresultat som ska granskas. Lärarnas ansvarstagande ska granskas genom bedömning av hur rektorer tar ansvar över den verksamhet de leder. Skolinspektionen förklarar på sin hemsida att skälen till detta var en oro över ökade variationer beträffande kvalitet, sjunkande resultat i internationella kunskapsmätningar inom och mellan kommuner och skolor. Regeringen ansåg att det är viktigt att både förstärka och vässa den statliga kontrollen och därmed separera Skolverket från tillsynsåtagandet. En anledning till att skolverket fråntogs tillsynsåtagandet var, enligt Jarl, Kjellgren och Quennerstedt (2018) att Skolverket hade kritiserats för att vara samarbetspartner till skolor istället för att upprätthålla sin myndighetsroll med tillsyn av verksamheten. Skolverket delades i två delar: Skolverket och Myndigheten för skolutveckling där Skolverket skulle arbeta med utbildningskontroller och att granska skolans verksamhet genom utbildningsinspektioner. Myndigheten för skolutveckling skulle ansvara för den utvecklande delen inom skolverksamheterna, den del som tidigare inrymdes i Skolverkets verksamhet. Den 1 oktober 2008 startades den nya inspektionsmyndigheten: Statens skolinspektion efter myndighetsöversyn, offentlig utredning (SOU 2007:101) och därpå följande proposition. Den författningsmässiga styrningen gällande styrningen av Skolinspektionen regleras av skollagen (SFS 2010:800) och förordningarna (SFS 2011:556; 2017:1301) där instruktionerna för Statens skolinspektion finns fastställda (Riksrevisionen, 2019, s. 15). Teknologierna inom Skolinspektionen Ivarsson Westerberg och Jacobsson (2013) menar att granskningarna ska ses som styrdokument som syftar till att reducera risken att organisationer och människor kan göra saker fel eller göra fel saker. Granskningarna ska istället styra mot det som är önskvärt, de utgör en av de delar som står till både samhällets och enskilda organisationers förfogande. Ivarsson Westerberg (2016) förklarar att Skolinspektionen ses som ett styrmedel för skolan, som staten förfogar över. Då stora delar av utbildningsväsendet har decentraliserats och även privatiserats blir det, från statens sida, viktigt att återta kontroll eller styrning med de medel som finns att tillgå. Ivarsson Westerberg (2016) menar att det är just på grund av decentralisering och fragmentering i den mening att det finns många olika skolor och huvudmän, både privata och offentliga, som medfört det har skett en ökning av inspektioner i utbildningssystemet. Skolinspektionen som myndighet förväntas enligt offentliga utredningar (SOU 2007:101) leda till flera positiva resultat för såväl skolor som för elevers resultat och trygghet. Den generella uppfattningen är således att Skolinspektionen gör nytta och är en naturlig del av ett modernt skolsystem som kan betecknas som Skolinspektionens programmatiska dimension (Ivarsson Westerberg, 2016). Ball (2017) gör gällande att utbildningspolitik är subventionerad inom en övergripande strategi för offentlig service. Utbildningspolitiken är således en dimension av övergripande förändringar i ett lands form. Skolinspektionen har byggts upp av programmatiska idéer som i sin tur skapar 4

10 teknologier som stödjer dessa idéer (Ivarsson Westerberg, 2016). I proposition (2009/10:165) förklarar regeringen att Skolinspektionen ska få mandat att i vissa situationer få rätt att skapa förelägganden mot huvudmän och att dessa föreläggandet ska kunna förenas med vite, vilket utgör själva tvångsmedlet. Regeringen menar att genom detta införskaffande av vitesföreläggande blir det mer likvärda sanktioner för huvudmän, oavsett om de är kommunala eller enskilda (prop. 2009/10:165, s. 550). Det är inte enbart Skolinspektionen som berörs av dessa teknologier utan de innefattar även institutioner, tekniker, system, modeller och annat som skapats på grund av, eller anpassas till, Skolinspektionens granskningar. I detta system har Skollagen (SFS 2010:800) och Skolförordningen (SFS 2011:185) samt läroplanerna (Skolverket, 2011; 2018; 2019) en central roll då Skolinspektionens främsta uppgift är att se till att skolorna lever upp till de styrdokument som styr skolans olika verksamheter (Ivarsson Westerberg, 2016). Vidare förklarar Ivarsson Westerberg (ibid.) att teknologierna inte kan ses frikopplade från de bakomliggande ideologierna eller de programmatiska idéerna. Poängen är, enligt Ivarsson Westerberg att det spelar roll för den konkreta praktiken på såväl makro- som mikronivå (läs makro: i politiken, mikro: i skolorna). Dessa formuleras och översätts genom de teknologier som, enligt Ivarsson Westerberg (2016) används av Skolinspektionen. Teknologierna tar sig uttryck i två delar: dels Skolinspektionen som själv bestämmer innehållet i de olika teknologierna som används i inspektionsprocessen och dels skolor som anpassar sig och konstruerar egna teknologier för att göra sig granskningsbara. De teknologier som nyttjas av Skolinspektionen och skolorna är listade enligt följande tabell. Skolinspektionen Enskilda skolor Urvalsmodeller Systematiskt kvalitetsarbete (SKA) Utformning av områden att bedöma Förberedelser inför besök av Skolinspektionen Bedömningsunderlag Hjälpmedel i form av självvärderingsverktyg Bedömningsprocess IT-system som stödjer ovanstående Beslut Verktyg (sanktionsmöjligheter) Tabell 1. Uppställning av teknologier för Skolinspektion och enskilda skolor. Text av Ivarsson Westerberg (2016), tabell konstruerad av undertecknad. Ivarsson Westerberg (2016) har beskrivit teknologierna i löpande text. Jag väljer att presentera detta i tabellform, för ökad tydlighet. Som synes har Skolinspektionen flertalet teknologier som kan användas för granskning och tillsyn. Skolornas teknologier består av egen värdering, SKA inkluderat, samt att förbereda skolan inför kommande besök av Skolinspektionen. Gällande ansvarsutkrävandet är granskningsformen RKG inte förknippat med några sanktionsmöjligheter, däremot kan Skolinspektionen utföra en riktad tillsyn om allvarliga brister konstateras (personlig kommunikation, inspektör Skolinspektionen, 21 februari 2020). Den riktade tillsynen har, till skillnad från RKG möjligheter till sanktioner. 5

11 Olika typer av tillsyn och granskningar I detta avsnitt presenteras de olika granskningarna som utförs av Skolinspektionen. Störst tyngd ligger på den regelbundna kvalitetsgranskningen, vilket är undersökningens intresseområde. De övriga typerna av granskningar och tillsyn nämns mer övergripande. För mer information kring dessa hänvisas läsaren till Skolinspektionens hemsida ( Regelbunden kvalitetsgranskning Skolinspektionen genomför, som nämnts, regelbundna kvalitetsgranskningar (RKG) av landets grund- och gymnasieskolor för att bedöma kvaliteten inom fyra centrala områden: Rektors ledarskap, Undervisning, Trygghet och studiero samt Bedömning och betygsättning. Ett viktigt syfte med regelbunden kvalitetsgranskning är att kunna ge en nyanserad återkoppling till skolor. När Skolinspektionen besöker skolor inom ramarna för RKG lyfts både framgångsfaktorer och eventuella förbättringsområden. I de fall utvecklingsområden identifieras på en skola beskrivs dessa i besluten med tillhörande rekommendationer för hur skolan (och huvudmannen) bör arbeta vidare för att höja kvaliteten. I samband med beslutets offentliggörande erbjuds skolan en muntlig återföring av beslutet. Vid en angiven tidpunkt efter beslut ska skolan och/eller huvudmannen svara Skolinspektionen och beskriva på vilket sätt enheten har tagit sig an utvecklingsområdena och i de fall där det går, även beskriva effekterna av arbetet. Skolinspektionens val av områden utgått från vad forskningen har pekat ut som viktiga för skolutveckling, samt den beprövade erfarenhet som finns samlad på myndigheten. Inom varje område bedöms hur skolan uppnår Skolinspektionens fastställda kvalitetskriterier i förhållande till tre nivåer: i hög utsträckning i flera delar, men utvecklingsområden finns i låg utsträckning Skolinspektionen besöker de skolor som bedöms kan ha utvecklingsbehov. Dessa skolor väljs ut med hjälp av en analys som bland annat bygger på skolans kunskapsresultat, en enkät till elever och föräldrar samt pedagogisk personal, resultat från tidigare tillsyn och anmälningar till Skolinspektionen. Analysen genomförs av Skolinspektionens avdelning för statistik (personlig kommunikation, inspektör Skolinspektionen, 21 februari 2020). Om det var länge sedan Skolinspektionen genomförde en tillsyn på skolan och om skolan uppvisar stora avvikelser vid de ombedömningar av nationella prov som Skolinspektionen genomför föreligger en ökad chans att få besök av Skolinspektionen. 6

12 Skolinspektionens andra typer av granskningar och kontroller Regelbunden tillsyn Syftet med den regelbundna tillsynen är att bidra till en trygg miljö, goda kunskapsresultat och en likvärdig skola för alla elever. Tillsynen utgår från de lagar och regler som gäller för den granskade verksamheten. Alla huvudmän blir vartannat år föremål för inspektion i någon form och utöver det besöks de skolor som bedöms ha risksignaler. Tillsynen är således delvis behovsanpassad. Innan tillsynen sker en kartläggning av verksamheten hos huvudmannen, eller på skolenheten. Utifrån vad denna kartläggning visar läggs tillsynen upp på olika sätt. Alla huvudmän får tillsynsbeslut som gäller de skolformer huvudmannen ansvarar för, vilket kan innebära förskola, fritidshem, grundsärskola, grundskola, gymnasiesärskola, gymnasieskola och vuxenutbildningen. Varje skolenhet och verksamhet som inspektörerna har besökt får ett eget beslut. Om Skolinspektionen funnit brister ställs krav på åtgärder. Huvudmannen och skolan följs upp efter viss tid med ett uppföljningsbeslut. Tillsynen ska bidra till en god utbildning i trygg miljö. Om bristerna är mycket allvarliga kan Skolinspektionen återkalla godkännandet för en fristående skola eller gå in och vidta de åtgärder som bedöms vara nödvändiga på en kommunal eller landstingsdriven skola. Riktad tillsyn Riktad tillsyn kan bland annat genomföras om Skolinspektionen får information om missförhållanden på en skola. Den kan inledas efter uppgifter från vårdnadshavare, men även efter signaler i media eller på annat sätt som kommit till Skolinspektionens kännedom. När Skolinspektionen tar ställning till om en riktad tillsyn ska genomföras tas bland annat hänsyn till hur allvarliga uppgifterna är, om missförhållandena funnits under lång tid samt om huvudmannen känner till uppgifterna och vidtagit åtgärder. Skolinspektionen fokuserar vanligtvis på ett begränsat antal bedömningsområden och kan också starta en riktad tillsyn vid skolor som inte har fått besök av Skolinspektionen på länge. Etableringskontroll Några månader innan en fristående skola eller utbildning är tänkt att starta genomför Skolinspektionen en etableringskontroll. Etableringskontrollen gäller även en enskild huvudman som fått godkännande att bedriva en utbildning som avviker från de nationella programmen i gymnasieskolan. Vid etableringskontrollen granskar Skolinspektionen huvudmannens förberedelser inför skolstarten. Skolinspektionen tar därefter ställning till om huvudmannen följer de föreskrifter som gäller för verksamheten och resultatet meddelas huvudmannen i ett beslut. Etableringskontrollen består av en granskning av efterfrågade uppgifter och dokument tillsammans med intervjuer med företrädare för huvudmannen och rektor. Förstagångstillsyn När en fristående skola har varit igång omkring 5 7 månader gör Skolinspektionen en förstagångstillsyn. Förstagångstillsynen har två syften: att kontrollera att huvudmannen och skolan arbetar utifrån de planer som tillståndet bygger på samt att en nyetablerad skolhuvudman ska kunna få råd och vägledning tidigt i uppbyggnaden av verksamheten. Tillsynen omfattar i princip samma områden som en regelbunden tillsyn, men granskningen är under förstagångstillsynen anpassad med bakgrund mot att skolan nyligen startat sin verksamhet. Under en förstagångstillsyn 7

13 granskar Skolinspektionen flera områden: Undervisning och lärande, Extra anpassningar och särskilt stöd, Arbetsplatsförlagt lärande, Grundläggande behörighet, Introduktionsprogram (endast gymnasieskolenhet), Bedömning och betygssättning, Trygghet, Studiero, Åtgärder mot kränkande behandling, Grundläggande förutsättningar för skolenheter, Styrning och utveckling av verksamheten samt särskilda krav för enskilda huvudmän. Tematisk tillsyn Flera skäl kan föranleda tematisk tillsyn. Främst handlar det om att Skolinspektionen har sammanställt en riskbild av ett utvalt område som blir föremål för en tematisk tillsyn. Underlaget till den samlade riskbilden tas fram genom Skolinspektionens erfarenheter från regelbunden tillsyn och kvalitetsgranskningar samt från forskningsläget och olika typer av utredningar. Syftet med tematisk tillsyn kan vara att granska ett specifikt område som myndigheten inte granskar inom ramen för regelbunden tillsyn. Skolinspektionen vill med den tematiska tillsynen uppmärksamma skolor och huvudmän på brister som kan finnas inom det granskade området. Det sker genom en övergripande rapport som redovisar generella resultat från tillsynen. Utöver den övergripande rapporten får varje skola eller huvudman som har ingått i tillsynen får dessutom ett beslut för att de ska kunna åtgärda eventuella brister. Tematisk kvalitetsgranskning Syftet med Skolinspektionens kvalitetsgranskningsrapporter är att belysa kvalitetsstatus inom specifika områden i de verksamheter som är föremål för granskning. Med hjälp av tematiska kvalitetsgranskningar studerar Skolinspektionen olika delar av skolornas arbete mer ingående. Granskningarna utgår från nationella mål och riktlinjer med stöd av forskningsresultat och beprövad erfarenhet och inriktas mot olika kvalitetsaspekter. Syftet är att bidra till bättre undervisning på de granskade skolorna, med fokus på elevernas kunskapsresultat. När Skolinspektionen bedömer kvaliteten i en verksamhet utgår de från hur väl skolorna lyckas nå de nationella målen. Aktuell forskning, beprövad erfarenhet, lagar och regler är viktiga underlag för hur granskningen utformas. När Skolinspektionen är klar med en kvalitetsgranskning presenterar myndigheten det samlade resultatet av granskningen i en övergripande rapport. Myndigheten skriver också en särskild rapport för varje granskad verksamhet med bedömningar av situationen på var och en av de verksamheter som har granskats. Om Skolinspektionen identifierat utvecklingsområden följer Skolinspektionen upp om verksamheterna genomfört eller planerat för de åtgärder som behövs. Uppföljning kan även ske senare inom ramen för Skolinspektionens regelbundna tillsyn. I den övergripande rapporten presenteras och analyseras de resultat som framkommit i de granskade verksamheterna. En strävan är också att beskriva framgångsfaktorer och lyfta fram goda exempel, så att fler kan dra nytta av de positiva erfarenheterna. Andra aktörer som granskar skolan Det har aldrig varit så mycket granskningar som i det samhälle vi lever i skriver Ivarsson Westerberg (2016). Vidare menar Ivarsson Westerberg och Jacobsson (2013) att granskningar vare sig de kallas för revision, kontroll, kvalitetssäkring, tillsyn, inspektion, certifiering, 8

14 utvärdering eller något annat, har ett stort stöd men också möter motstånd i form av att det finns en uppfattning om att det granskas för mycket och från många olika håll. En förklaring till att granskningar växer i omfång är att granskningar ofta kan leda till krav på nya typer av granskningar (Ivarsson Westerberg & Jacobsson, 2013). Det finns enligt Jarl och Rönnberg (2015) två olika typer av granskningar: intern och extern. Den interna granskningen sköts av personer som befinner sig i den verksamhet som ska kontrolleras medan den externa granskningen genomförs av aktörer som befinner sig utanför verksamheten som ska kontrolleras (Jarl & Rönnberg, 2015). Inspektionsuppdraget både ges och utförs från Skolinspektionen, som en överordnad myndighet i denna form av extern granskning. Denna typ av definition visar att det i grunden föreligger en hierarkisk föreställning i inspektionsverksamheten, eftersom myndigheten som granskar den enskilda skolan och kommunen för att i förlängningen vill få till stånd en förändring, givet att det finns någonting att förbättra inom den granskade verksamheten (Rönnberg, 2014). Inom professionsforskning menar Persson (2018) att det förekommer två dimensioner av professionell diskretion; den sociala och den kognitiva där den sociala dimensionen avser den externa styrningen medan den kognitiva baseras på den kunskap och erfarenhet som professionella har. Det gemensamma för dessa typer av granskning är att de utföra på eller omkring skolområdet. Det som skiljer sig är att de får olika typer av karaktär. Dessa olika typer av granskning kan kombineras, exempelvis inför ett inspektionsbesök av Skolinspektionen där det i samband med besöket genomförs en verksamhetsredogörelse (jfr skolans teknologi, som jag tidigare har beskrivit). Granskning av skolan ska förstås av att skolan har en komplex styrningsmodell. Skollag med tillförande författningar definierar skolans mål med skolan samtidigt som statsmakten definierar de mål skolan ska arbeta mot samtidigt som staten överlåter åt kommunerna och skolorna att själva organisera arbetet (Jarl & Pierre, 2018). Granskningar kan utföras med olika tidsintervall: årligen, veckovis, dagligen eller som tillfälliga nedslag i den dagliga verksamheten. Olika granskningsaktörer finns på alla nivåer inom skolsystemet, på nationell, kommunal och lokal nivå. Riksrevisionen står för granskningen av myndigheter, inklusive Skolinspektionen (Riksrevisionen, 2019). I verksamheten som granskar den enskilda skolan finns lärarna som dagligen värderar och bedömer både sitt och elevernas arbeten (Jarl & Rönnberg, ibid.). En annan typ av nationell granskning är Lärarförbundets granskning av Sveriges bästa skolkommun (Lärarförbundet, 2019). Jarl och Rönnberg (2015) förklarar att media både kan skapa och reproducera olika föreställningar samtidigt som de kan avslöja missförhållanden. Media hjälper således till med att konstruera bilden av den svenska skolan. Utöver de granskningar som utförs inom landet genomförs även internationella granskningar av olika organisationer, exempelvis OECD, Organisation for Economic Cooperation and Development, som ansvarar för olika jämförelser mellan länders skolsystem, bland annat PISA-testerna, Programme for International Student Assessment, där 15-åriga elevers kunskaper i läsförståelse, matematik och naturvetenskap mäts och jämförs ( Utöver PISA genomförs andra typer av internationella mätningar, bland annat TIMMS/TMDE, PIRLS, ICCS och TALIS (se ordlista längst bak för beskrivning). Granskningsorgan är både OECD och IEA (International Association for the Evaluation of Educational Achievement). Granskningsaktiviteter ofta är förknippade med en hierarkisk dimension, vilket innebär att en överordnad enhet granskar en underordnad enhet. I en utbildningspolitisk kontext är det således 9

15 Skolinspektionen som granskar och kontrollerar om den kommunala eller fristående huvudmannen följer lagstiftningen samt de förordningar och övriga styrdokument som gäller för den aktuella skolformen. Ett annat exempel på hierarkisk dimension är läraren som undersöker vad eleven har lärt sig. Granskaren, som befinner sig i den överordnade positionen har även olika verktyg för sanktioner eller andra typer av maktresurser (Jarl & Rönnberg, 2015). Makt handlar enligt Börjesson och Rehn (2016) om att aktörer görs till en del i ett system där den som styr systemet har mer makt än den som träder in i systemet. I den externa granskningen är maktdimensionen som mest tydlig men Jarl och Rönnberg (2015) fastslår att självvärderingar, kollegiala bedömningar och tillfällen där lärare utvärderar andra lärare inte är några undantag. En tillsynsmyndighet kan enligt Boström och Lundmark (2016) fungera som rådgivare och diskussionspartner (jfr regelbunden kvalitetsgranskning, RKG). Jarl och Rönnberg (2015) förklarar att granskning kan både motiveras och legitimeras genom att det finns ett kunskapsoch informationsbehov, att de ska säkerställa rättssäkerheteten (jfr Boström & Lundmark, 2016). Vidare kan granskning användas för att de både möjliggör och underlättar ett ansvarsutkrävande och att de främjar en fortsatt utveckling och att verksamheten ska förbättras (Jarl & Rönnberg, 2015; SOU 2007:101; Riksrevisionen, 2013; 2019). Jarl och Rönnberg (2015) har sammanställt en tabell där olika kontrollrelaterade aktiviteter inom utbildningssystemet är listade. Aktiviteterna är uppdelade utifrån olika nivåer: nationell, kommunal, och på skolnivå där de huvudsakliga och ansvariga aktörerna återfinns i kursiv stil. Nationell nivå Kommunal nivå Skolnivå Skolinspektionen granskar alla skolor och alla huvudmän enligt ett rullande schema vars resultat offentliggörs (Statens skolinspektion) Årliga kommunala granskningar, av såväl arbetet i den politiskt ansvariga nämnden som för skolområden och skolverksamheten som helhet (kommunala revisorer) Utvärdering och bedömning av elever, exempelvis genom betyg och omdömen, utformning av prov, portfolios osv. samt individuell utvecklingsplan (IUP) en gång per läsår för de elever som inte får betyg (lärare) Nationella prov i vissa ämnen i årskurs 3, 6 och 9 i grundskolan samt i vissa kurser på gymnasiet (Skolverket) Årliga statistikinsamlingar med en uppsättning nyckeltal mått för elever och resultat, kostnader, personal osv. (Skolverket) Nationella utvärderingar (Skolverket, IFAU och ansvariga forskare) Fortlöpande och kontinuerlig utvärdering, sammanställning och översyn av olika aspekter inom kommunala skolväsendet (kommunal förvaltning) Systematiskt bedriva och dokumentera kvalitetsarbete (huvudman) Fortlöpande och kontinuerlig utvärdering av ämnen, undervisning, särskilda projekt etc. (rektor och lärare) Systematiskt bedriva och dokumentera kvalitetsarbete (rektor, personal, elever) Deltagande i internationella kunskapstester som PISA, PIRLS och TIMMS (Skolverket och ansvariga forskare) Tabell 2. Uppställning av kontrollrelaterade aktiviteter (Jarl & Rönnberg, 2015, s. 191). 10

16 Exempel från tidigare forskning om Skolinspektionen Det förekommer forskning kring Skolinspektionen, dess historia, uppdrag och effekter samt hur Skolinspektionen fungerar ur ett styrnings-, makt- och organisationsperspektiv (Ekholm & Lindvall, 2008; Carlbaum, Hult, Lindgren, Novak, Rönnberg, Segerholm, 2014; Hult, 2014; Lindgren, 2014; Novak, 2014; Rönnberg, 2014; Segerholm; 2014; Ivarsson Westerberg, 2016; Novak & Carlbaum, 2017; Segerholm, Rönnberg, Lindgren, Hult, 2019). Den typ av forskning som genomförts med granskning och tillsyn som forskningsområde har fokuserat på den regelbundna tillsynen. Ekholm och Lindvall (2008) beskriver att prästerskapet hade tillsynsansvar i den svenska skolan fram till dagens inspektioner och tillsyn. De förklarar att ett enkelt sätt att påvisa effekt i skolan kopplat till inspektionsbesök av Skolinspektionen mäts i positiv eller negativ utveckling av residualvärde (från latinets residuum; kvarstå/återstå/rest). Detta värde jämförs mellan olika tillsynsbesök och analyseras. Ekholm och Lindvall visar att över 50 procent av de granskade skolorna har resultat som utvecklas i en oönskad riktning. Den mest troliga orsaken är att Skolinspektionen inte har något inflytande på skolornas resultat utan det handlar om elevernas kunskapsinhämtning, hur lärare utmanar sina elever genom att stödja och förklara för eleverna, samt flera andra faktorer som inte ens indirekt påverkas av huruvida Skolinspektionen har genomfört tillsynsbesök eller ej. Ekholm och Lindvall (2008) menar vidare att enskilda skolor som själva undersöker hur skolans inre liv påverkar resultat har större möjlighet än tillfälliga inspektörer att se sin egen kvalitet. Skolorna kan fånga kärnan i skolans kommunikationssystem, hur grupperingar görs och hur dynamiken ser ut mellan dessa. De enskilda skolorna har andra möjligheter att se på lokala makt- och ansvarsfördelningar och kan särskåda belöningssystem som finns i den lokala verksamheten. Detta kvalitetskontrollerade arbete har funnit sina former och kommer mer till nytta i skolorna då ett kvalitetsarbete ofta lägger grunden för ett långsiktigt utvecklingsarbete. Carlbaum, Hult, Lindgren, Novak, Rönnberg, Segerholm (2014) har genom tre forskningsprojekt studerat hur styrningen görs genom Skolinspektionen. Sverige är inte det enda landet som har en statlig skolinspektion utan det pågår ett internationellt samarbete mellan olika länders skolinspektioner, kallad SICI (The Standing International Conference of Inspectorates) där bland annat Sverige medverkar. Policys och idéer om olika utbildningsfrågor som exempelvis kvalitetssäkring, utvärdering och inspektion både färdas och förmedlas inom EU (Europeiska unionen) och OECD. Policyutbytet sker ofta genom att högre tjänstemän vid nationella myndigheter, experter, nationella politiker, forskare, utvärderare, även kallad policyförmedlare, träffas, diskuterar och beslutar om gemensamma åtaganden (Segerholm, 2014). Carlbaum et al. (2014) förklarar att styrning handlar om ansträngningar syftande till att förverkliga politiska intentioner och beslut. Segerholm, Rönnberg, Lindgren, Hult (2019) förklarar att i deras studie ses styrning som ett verb, vilket betonar det faktiska arbetet och utförandet som det innebär. Enligt Novak och Carlbaum (2017) har den externa utvärderingen och kontroll över utbildning expanderat på alla styrningsnivåer med ett växande tryck på ansvar, härstammande från neoliberal politik. Ball (2017) förklarar nyliberalism som ett motstånd mot välfärdsstaten, den marknadsledda ekonomiska tillväxten. Styrning består av många sammansatta lagar och aktiviteter som kan vara mer eller mindre frikopplade från nationella direktiv. För att förstå hur styrning och dess processer fungerar menar Carlbaum et al. (2014) att problemrepresentationer 11

17 måste undersökas. Exempelvis innebar återinförandet och förstärkningen av den statliga Skolinspektionen att det måste finnas mer eller mindre explicita föreställningar om vad som är skolans problem och hur dessa ska åtgärdas. Sett över tid har statens styrning av utbildning antagit olika uttryck och former. Carlbaum et al. (2014) förklarar att det tycks pendla mellan en form av övertalningsinriktad styrning i form av dialoger, samtal och självrapportering medan det också finns styrning utifrån regler, instruktioner, sanktioner och statistiska utfallsmått. Att styra genom en gemensam, europeisk policyarena kräver också attraktiva sammanhang att mötas inom. Där fungerar SICI som en sådan arena, där ledningspersoner, inspektörer och administratörer vid olika inspektorat träffas och diskuterar gemensamma utbildningspolitiska frågor som exempelvis inspektionspolicy och inspektionspraktik. Därmed skapas en transnationell styrning av utbildning då dessa utbildningspolitiska idéer rör sig mellan de nationella, europeiska och globala, internationella arenorna (Segerholm, 2014). Detta benämner Hult (2014) som en diskursiv styrning som sker genom professionell dialog och förhandling om best practice och att det är viktigt att olika inspektionspolicys och praktiker inte tas över i sin helhet utan dessa måste transformeras och anpassas till olika kontexter. Skolinspektionens huvudområden har även förändrats över tid. Under tiden Skolverket hade tillsynsansvaret för skolorna inspekterades elevernas resultat och kunskaper, verksamheternas arbete med normer och värden, den pedagogiska verksamheten samt styrningen av skolan i termer av ledning och kvalitetsarbete. Utöver detta granskades även förutsättningarna där skolorna bedömdes på tillgång till information samt resurser. Sedan 1 juli 2011 har Skolinspektionen rustats med utvidgade befogenheter att rikta sanktioner mot de huvudmän som, enligt Skolinspektionen, bedöms missköta sina skolor (Carlbaum et al., 2014). Segerholm (2014) förklarar att, även om Sveriges Skolinspektionsmyndighet ingår ett internationellt samarbete (SICI), finns det saker som i vissa avseenden gör svensk skolinspektion unik. Tillgång till resurser lyfts fram som en svensk fördel, till skillnad från många andra länder, och Sveriges utbildningsminister har varit mycket positivt inställd till såväl myndigheten som inspektionen som företeelse. Sverige kan enligt Segerholm (2014) vara den enda nation som i den statliga skolinspektionen anställer personer som har kompetens från andra områden än just utbildning och pedagogik. Segerholm visar på tre olika typer av kompetens som återfinns hos Skolinspektionen: pedagogisk kompetens med dubbel innebörd, vilket innebär att både ha en bakgrund i skolvärlden och/eller ha bakgrund inom pedagogisk forskning, generell utredarkompetens, vilket innebär att kunna undersöka, analysera och skriva rapporter oberoende av akademisk disciplinär bakgrund; juridisk kompetens som innebär att kunna genomföra opartiska inspektioner och processer samt att kunna fatta beslut som klarar av överklaganden. Ivarsson Westerberg (2016) beskriver att Skolinspektionen är en professionell myndighet, som kan anses som flaggskeppet inom svenska granskningsmyndigheter. Skolinspektionen har anställda med hög kompetens och många har arbetat många år inom skolan, både som exempelvis lärare och rektor. Ivarsson Westerberg visar att det finns en problematik med uppdrag som skolinspektör, kopplat till erfarenhet från det praktiska arbetet ute i skolorna och det är att i uppdraget som inspektörer har de inte rollen som exempelvis pedagog eller skolmänniska. I tider då detaljerad statistik utgör det enda nödvändiga instrumentet för att styra skolan utifrån det statliga uppdraget förklarar Lindgren (2014) att det sker en utvidgning av den förkroppsligade 12

18 närvaron i form av skolinspektörer. Det innebär att tilltagande juridicering, standardisering och dekontextualisering ställer nya krav på evidens och rapportering, kopplat till en strävan att nå likvärdiga bedömningar. Avvikelserapporteringen som ska vara enkel, kort, odiskutabel samt vara grundad i lagstöd ska ha ett tydligt kunskaps- och resultatfokus så att huvudmän, skolor och elever kan förstå och använda besluten i den dagliga verksamheten. Lindgren ställer sig frågande till om inspektörerna ska se skolan som staten eller ska de använda sina kunskaper och samlade erfarenheter för att göra bedömningar och därigenom hantera pedagogiska utmaningar tillsammans med skolans aktörer (Lindgren, 2014). Riksrevisionen (2019) har granskat Skolinspektionen och slår i sin granskning fast att Skolinspektionen bland annat bör säkerställa att uppföljningar av tillsyn och granskningar genomförs skyndsamt samt att Skolinspektionen regelbundet ska analysera och jämföra besluten från de olika avdelningarna. Skolinspektionen ska även se till att de olika avdelningarna inom Skolinspektionen i viktiga avseenden arbetar mer enhetligt. Hult (2014) menar att frågan om verkningar av utvärderingar är ständigt aktuell och viktig för legitimiteten hos den som genomför eller har genomfört aktuell utredning. Enligt Hult är detta en central fråga för Skolinspektionen för att kunna visa på goda verkningar av inspektionsverksamheten. Gällande likvärdigheten som Riksrevisionen (2019) lyfte i sin granskning, och inspektörernas olika bakgrund och erfarenheter som Lindgren (2014) skrev om, visar Hult (2014) att liksom policyskaparna antas inspektörerna socialiseras in i olika kulturer om hur de ska bete sig, göra bedömningar och förstå verksamheten. Inspektörernas föreställning om världen har betydelsen i förståelsen av hur inspektionspolicy och praktik konstrueras och styr skolan. Rönnberg (2014) menar, i linje med Hult (2014), att vad som kan anses vara önskvärt påverkas av inspektionens omfattning och funktion men det är uppfattningarna som är omtvistade och utmanande. 13

19 3 Teoretiskt ramverk I detta kapitel beskrivs kritisk diskursanalys utifrån ontologiska och epistemologiska utgångspunkter. Vidare beskrivs Foucaults teorier om makt som är ett av de perspektiv som är centralt i detta examensarbete. Diskursanalys Detta examensarbete avser att besvara frågorna om vilka diskurser som framträder i Skolinspektionens beslut från regelbunden kvalitetsgranskning, vad makten i besluten innefattar samt hur Skolinspektionens bidrag till skolutveckling kan förstås i ljuset av diskursanalys. Diskurs är ett begrepp som kan spänna över många fält och användas till många olika forskningsingångar på grund av många definitioner, traditioner och innebörder. En vanlig definition av begreppet är att det är som ett bestämt sätt att tala om och förstå världen (Bolander & Fejes, 2015). Diskurs innebär för Michel Foucault ( ) en form av tankesystem som reglerar vad som är möjligt att säga i en viss kontext och vem som i denna kontext har möjlighet att yttra sig (Winther Jørgensen & Phillips, 2000). Vidare kan diskurs kan ses som en förklaringskategori där diskursen blir orsaken till föreställningar och handlingar som producerar en social och kulturell praxis (Ulleberg, 2007). Diskursanalys (DA) har sin grund i socialkonstruktionismen, som är en gemensam beteckning innehållande teorier om kultur och samhälle där DA är ett av flera angreppssätt. Socialkonstruktionism beskrivs av Winther Jørgensen och Phillips (2000) utifrån fyra premisser. För det första kan kunskap om världen inte betraktas som en objektiv sanning. Verkligheten blir tillgänglig genom kategorier och världsbilderna är en produkt av sättet att kategorisera världen på. För det andra anses människan inom socialkonstruktionismen vara en historisk och kulturell varelse. De sätt människan uppfattar och representerar världen på är kulturellt specifika och kontingenta, vilket innebär att våra världsbilder och identiteter kan förändras över tid. Diskursivt handlande är en form av socialt handlande som bidrar till att konstruera den sociala världen. För det tredje är utgångspunkten gällande uppfattningen av världen baserad på att världen skapas och upprätthålls i sociala processer. Kunskap lyfts fram i social interaktion där människor skapar upp en gemensam sanning. För det fjärde finns det samband mellan kunskap och sociala handlingar. Det innebär att olika sociala världsbilder leder till olika sociala handlingar där den sociala konstruktionen av kunskap och sanning får sociala konsekvenser (Winther Jørgensen & Phillips, 2000, s. 11f) Med diskursperspektivet antas en konstruktionistisk epistemologi då diskursanalytisk forskning innefattar socialkonstruktioniska förutsättningar (Winther Jørgensen & Phillips, 2000; 2002; Carlsson, 2016). Genom att ha ett konstruktionistiskt perspektiv är synen på verklighet socialt betingad och den enda verklighet som går att förhålla sig till. Burr (2004) menar att en misstänksamhet bör riktas mot vad våra uppfattningar beträffar och föreställningar om hur världen visar sig. Det är med bakgrund av detta som all social interaktion är intressant att studera i ett 14