Energideklaration 2008

Transkript

1 (12), Energideklaration 2008 Brf Ljungdala, Hässleholm Direkt tel:

2 (12), Sammanfattning 1.1 Energiprestanda Energiprestandan för Brf Ljungdala är = 171 kwh/m 2 år A(temp), normalkorrigerat med SMHIs graddagar (Energi-Index) för Hässleholm. Boverkets referensvärden för byggnader motsvarande era är kwh/m 2 år A(temp). I dagsläget ligger er förening strax över dessa referensvärden. EVU har gjort en bedömning på plats för att finna åtgärder som kan minska energianvändningen. Med de åtgärdsförslag som EVU föreslår kan energiprestandan sjunka till ca 143 kwh/m 2 år A(temp) med en rumstemperatur runt 22 C och med igenomsnitt 3 personer i hushållet. 1.2 Åtgärdsförslag: Åtgärd Kostnad Utföres Besparing/sparpotential 1. Byta samtliga utegivare (3 st) kr Nu kwh (värme + el till pumpdrift) 8. Termofotografering av byggnad kr Vinter. Identifiera värmeläckage. 9. Upprätta/uppdatera underhållsplan Nu? Summa Cirka kwh Ny förbrukning enligt ovan ca 143 kwh/m² Atemp Notera: Beräkningar är utförda med följande förutsättningar 1 MWh fjärrvärme = 560 kr exkl moms 1 MWh el = 1000 kr exkl moms

3 (12), 2 Bakgrund 2.1 Syfte och målsättning Energideklarera byggnaden med reella uppgifter så långt det är praktiskt möjligt. Att främja en effektiv energianvändning och en god inomhusmiljö i byggnaden och att ge förslag till lönsamma åtgärdsförslag för förbättrad energiprestanda (mer för pengarna). 2.2 Energideklarering Via en genomgång av förbrukningsstatistik och genom en besiktning (funktion/status) av byggnadens klimatskal och klimattekniska installationer, skapas ett underlag för att EVU ska kunna ta fram energieffektiva åtgärder. Dessa åtgärder, lämpliga och nödvändiga, syftar till att ge er bättre inomhusklimat, lägre drift- och underhållskostnader och säkrare funktion. EVU AB sammanställer besiktningsresultaten och beräkningsresultaten i denna rapport, samt genererar den elektroniska energideklarationen som skickas in till Boverket, varav ni också erhåller en kopia. Denna rapport kompletterar och fördjupar den lagstadgade rapporten. 2.3 Förutsättningar Tillgängligt underlag Följande handlingar ligger som grund för deklarationen: Avläsningar för fjärrvärme, vatten och el från 2007, uppgifter har lämnats av HSB Skåne. Ritningar över lägenhetstyper och storlekar Besiktning Urval Besiktningsman: Oberoende energiexpert: Finn Hultman Ackrediterat kontroll organ: EVU AB ackrediterings nr Swedac 7067 EVU är bekanta med Brf Ljungdala genom tidigare uppdrag och har därför god kännedom om installationer och dylikt i Brf Ljungdala. Särskild besiktning i lägenheter har därför ej bedömts nödvändig för Energideklarationen. Undercentralen och dess komponenter har däremot gåtts igenom för deklarationen.

4 (12), 3 Beskrivning av byggnaderna 3.1 Allmänna data Byggår: 1970 Adress: Vikingaleden, Krakavägen, Kämpevägen, Runvägen, Väringavägen, Rågången 13-19, Trebackalånggatan Ägare: Hsb Användning: Boende. BOA (Bostadsarea): m² LOA (Lokalarea): ca 200 m² (föreningslokal) Garageyta: 2400 m² (30 m² / kedjehus) A(temp): ( (BOA+LOA) *1,15) Garage = m 2 I A(temp) inkluderas all golvarea innanför klimatskärmens insida, som har en temperatur överstigande +10 C. Enligt gällande direktiv skall ytor för uppvärmda garage subtraheras från A-temp för att inte energiprestandan skall bli missvisande. Byggnader: 120 lägenheter fördelat på 34 radhus utan varmgarage och 86 kedjehus med varmgarage. Brf Ljungdala har infört individuell mätning lägenhetsvis av värme och varm/kallvatten. I deklarationen har dock förbrukningarna fördelats ut då ev åtgärder sker på nivå för hela föreningen.

5 (12), Energi 3.2 Fjärrvärmeanvändning Fjärrvärmeförbrukningen, för 2007 var 2567 MWh (normalårskorrigerat) detta ger en specifik fjärrvärmeanvändning på 162 kwh/m 2 år A(temp). 3.3 Varmvatten Kallvattenanvändningen var under 2007 ca m³. Den specifika tappvattenanvändningen blir därför 0,91 m³/m 2 år A(temp) vilket är lågt i jämförelse med liknande fastigheter. Kallvattenförbrukningen är 107 m³/lgh i genomsnitt Varmvattenmängden beräknas vara 40% av kallvattenförbrukningen. Uppvärmningen av varmvatten beräknas med 58 kwh/m³ ink VVC-förluster vilket gör en värmeförbrukning runt m³ x 0,4 x 58 kwh/m³ ~ kwh. Varmvattenförbrukningen blir därför ca 21 kwh/m 2 år A(temp)

6 (12), 3.4 El Elanvändningen under tidsperioden jan till dec 2007 ligger på totalt kwh. I denna förbrukning ingår fastighetsel och verksamhetsel. Fastighetsel är i ert fall belysning av t ex värmecentral samt cirkulationspumpar. Till att driva detta åtgår kwh. Det är denna el som ska deklareras. Verksamhetsel innefattar således belysning till förråd och övriga ytor, tvättmaskiner, mm. Denna del av elanvändningen är framräknad till kwh kwh ger 4,2 kwh/m 2 år A(temp). Elenergiprestandan bedöms vara fullt normal för denna typ av byggnad med aktuell installationstäthet. 3.5 Hushållsel Hushållselen ingår för närvarande inte i Energideklarationen i måttet som heter Energiprestanda kwh/m²år A(temp). 3.6 Slutsats Energi Enligt EVUs bedömning är fjärrvärmeanvändningen något i överkant och denna kan påverkas neråt. Om utegivarna ger rätt utetemperatur till reglercentralen går det inte ut för varmt vatten till radiatorerna. Detta är viktigt eftersom ni inte har termostater som annars kan bryta. Dessutom går pumpstoppen in vid rätt temperatur vilket sparar elanvändningen. Se vårt åtgärdsprogram. El-förbrukningen är att betrakta som normal.

7 (12), 4 Besiktningsutlåtande 4.1 Värmesystem Samtliga lägenheter inom Brf Ljungdala värms med vattenburen värme via radiatorer som är försedda i de allra flesta fall med handrattar. Samtliga uppvärmda utrymmen inom byggnaden värms av panelradiatorer, statusen på dessa är över lag bra och de bedöms kunna fungera väl i ytterligare många år. Radiatorventilerna och ventilkropparna har börjat bytas ut av föreningen själv. Detta görs efterhand där behovet uppkommer. En annan sak att tänka på är värmekulvertarna. Dessa är snart 40 år och man räknar normalt en livslängd på nergrävd kulvert till 50 år. Eftersom ett byte är ett stort projekt bör detta planeras i god tid så att man inte behöver byta akut när det redan har gått läck på rören. Bör tas med i uppdatering av underhållsplanen Undercentral Undercentralen består av tre värmesystem som försörjer ca varsin tredjedel av området. Den systemdel som försörjer Trebackalånggatan/Rågången fungerar även som primärvärme åt shunten till Krakavägen. Det har under senare år investerats i nya pumpar och värmesystemen har blivit injusterade Underhållet är gott på utrustningen och den byts ut/uppgraderas efterhand. Undercentralen används även som förråd och lager. Den bör vara renstädad för att underlätta drift och service av anläggningen. Brf Ljungdala har avtal om årlig driftkontroll av undercentralen.

8 (12), Styr- & reglerutrustning All värme- och tappvattenproduktion styrs av reglercentraler i undercentralen. Dessa har till uppgift att reglera driften i undercentralen, tyvärr fungerar detta inte på bästa sätt. Värmereglering till radiatorer styrs av en utekompenserad reglerkurva, enkelt utryckt ju kallare det är ute desto varmare blir det på radiatorerna. Vid besiktningen visade inte någon av reglercentralerna till värmen samma utetemperatur. Det som visades var en lägre temperatur än den faktiska utetemperauren. Detta innebär att reglercentralen får en signal att det är t ex +2 grader ute när det i själva verket är +5. Då shuntas det ut varmare vatten till radiatorerna än nödvändigt. Dessutom går pumpstoppet in för sent vilket innebär onödig elanvändning. Samtliga utegivare bör därför bytas och därefter kontrolleras. Reglercentral 1 Reglercentral 2 Bilderna tagna vid samma tillfälle för att illustrera olika visade utetemperaturer.

9 (12), Expansionskärl Det finns ett expansionskärl till hela värmesystemet. Expansionskärlet var av sluten typ. Det har blivit försett med korrekt förtryck 2007 och besiktigat samma år. Fungerar bra. 4.2 Ventilationssystem Ingen OVK-plikt i denna typ av byggnader Bostäder Bostäderna inom Brf Ljungdala ventileras med självdrag. I köken spisfläkt. Tilluften till lägenheterna tas via tilluftsventiler i vägg Tappvatten Tappkallvatten Tappvarmvatten Regleringen av tappvarmvattenproduktionen sker av styrventil med el-mekaniska ställdon Kvs-värden på styrventilerna förefaller något överdimensionerade. Överdimensioneringen beror troligen på en gammal dimensioneringsstandard i kombination med viss försiktighet från projektören. Skulle problem med ojämna temperaturer på tappvarmvattnet uppstå bör reglerventil till tappvarmvattenproduktionen ersättas mot ny som är dimensionerad enligt dagens normer. Vid besiktningstillfället var bör-värdet på framledningstemperaturen till tappvarmvattnet 60 C vilket är fullt normalt. VVC-temperaturen (VarmVattenCirkulation) låg på 50 C i UC vid besiktningen. Det är oklart om VVC-slingan uppfyller sin funktion i alla delar av systemen, förslagsvis kontrolleras detta snarast. I avsnitt 6:622 i BBR06 (Boverkets Byggregler) står följande, Cirkulationsledningar för tappvarmvatten skall utformas så att temperaturen på det cirkulerande tappvarmvattnet inte understiger 50 C i någon del av installationen. EVU föreslår därför att temperatur och flödesmätningar utförs i ett par av stammarna för respektive byggnad. 4.4 Elenergi Den specifika elenergianvändningen är förhållandevis låg inom föreningen, detta beror huvudsakligen på låg installationstäthet, detta innebär även att eventuella sparpotentialer är låga. Förslagsvis ersätts traditionella glödljus, där sådana finns, mot nya energieffektivare ljuskällor.

10 (12), Verksamhetsel På grund av att många har egna tvättmaskiner i lägenheterna har verksamhetselen antagits till en lägre nivå en i t ex flerbostadshus. 4.5 Klimatskal Grund/Källare Källare saknas. Grunden är platta på mark Vindsbjälklag I området Trebackalånggatan/Rågången är tilläggsisolering av vind möjlig endast om takkonstruktionen höjs. Därför är här inte gjort någon tilläggsisolering lika den i kedjehusen. Att höja takkonstruktionen för en tilläggsisolering är inte heller en kostnadeffektiv åtgärd och föreslås inte därför inte här Fönster Fönster är i hela föreningen relativt nya 3-glas fönster. Transmissionsberäkningarna är utförda med ett uppskattat U-värde på 1,9 W/m²*K Sammanfattning klimatskal Tak Det finns med dagens förutsättningar inte några större utrymmen att göra förändringar i klimatskalet för att förbättra isoleringsgraden. Av estetiska skäl bör denna typ av fastighet inte tilläggsisoleras utvändigt, invändig tilläggsisolering medför helt andra kostnader och nackdelar, EVU förordar inte detta. En termofotografering vid kall väderlek kan emellertid hitta köldbryggor som inte är kända. Yttertak är i nyligen renoverat och i gott skick.

11 (12), 5 Åtgärdsförslag EVU kommer nedan att ge en kortfattad förklaring av åtgärdsförslagen som syftar till att ge en säkrare drift, bättre inneklimat och lägre kostnader. 5.1 Värmesystem 5.2 Byte av utegivare Byte av befintliga utegivare för att få riktiga temperaturer skickade till reglercentralerna. 5.3 Termofotografering Nyckeltalen för Brf Ljungdala är normala, trots detta kan termofotografering av byggnaderna vara till nytta för att identifiera brister/svagheter i klimatskalet. Detta görs för att kunna rikta energiförbättringsåtgärder bättre. Termofotografering bör utföras vintertid. 5.4 Upprätta/uppdatera underhållsplan Beroende på om det finns en underhållsplan och hur aktuell denna är bör denna ses över för att förhindra att föreningen i framtiden konstaterar att stora investeringar måste göras och för att få kapital till detta måste årsavgiften höjas. Begreppsförklaringar: A-temp: Uppvärmd area innanför klimatskalet inklusive t ex trapphus Energiprestanda: Byggnadens energianvändning per m 2 OVK: Obligatorisk VentilationsKontroll Referensvärde: Boverkets statistiska nyckeltal för jämförbara byggnader Nyckeltal: Värden för jämförelse mellan olika objekt

12 (12), Lappen i trappen Sätt upp lappen (sista sidan i er energideklaration) på en väl synlig plats, t.ex i trapphuset. Förslagsvis beställer man en skylt eftersom intyget gäller i 10 år. Det finns ett HSB-avtal för tillverkning av skylten Husets energianvändning som kan beställas via HSB s hemsida. Beställ skylten på HSB Inköps hemsida: Kommunen är tillsynsmyndighet och kan komma att kontrollera att ni gjort er energideklaration och även satt upp skylten väl synligt. Kommunen har i annat fall rätt att ålägga vite.