Kuriosa och andra viktiga händelser

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Kuriosa och andra viktiga händelser"

Lars-Olof Abrahamsson
för 8 år sedan
Visningar:

1 ståndare och han hade sin tjänstebostad som så många andra före honom i bostadshuset norr om stationen. Han hade som fritidsintresse kaninuppfödning och hela ekonomibyggnaden var full med kaniner. Han var en rund och trevlig man som var omtyckt av alla barn. De gick ofta dit med maskrosor och matade kaninerna. Andra namn som kanske väcker minnen till liv är Sven Erik Wilsell med sin stora fina bil, Knut Lundqvist och Uno Friberg. En av de sist anställda vid stationen var Rune Svensson som köpte bostadshuset norr om stationen och som håller trädgården i ordning på samma sätt som alla stationsträdgårdar sköttes förr i tiden. En som man i detta sammanhang inte får glömma är naturligtvis Gillis Gillheim. Genom sitt engagemang i byns angelägenheter och då framförallt i idrottsföreningen kände alla honom och han kände dem. Därför behöves det aldrig någon legitimation när man skulle hämta ut värdeförsändelser på posten, alla var kända. På stationen fanns det också under denna period en godisautomat som Gillis skötte. För att det skulle vara enkelt för resenärerna att läsa tågtidtabellen tryckte han upp egna tidtabeller där bara de tåg som stannade vid stationen fanns med. År 1972 köptes det biljetter vid stationen för mellan kr i månaden. Gillis fungerade också som resebyrå och fixade biljetter till hela världen. Ja, servicen på stationen var total under Gillis ledning. Vintrarna har vid många tillfällen ställt Kuriosa och andra viktiga händelser till bekymmer för järnvägssträckan kring Stångby. Trots alla de snöstaket som varje vinter sattes upp längs med spåren blev ofta tågen insnöade. Det första tillfälle vi känner till var vintern 1865, den 28 februari. Höjderna kring Stångby var värst utsatta. 500 man anställdes för 25 öre i timmen för att skotta sträckan Lund- Höör. Vintern 1888 var nog bland de värsta. Då fanns det 6 meter höga drivor på sträckan Stångby Lund. Snöovädret pågick under hela mars månad och järnväg en var oframkomlig vid flera tillfällen. Under en februaristorm 1893 blåste både snö och jord ihop till en svårgenomtränglig massa. Ett tåg körde Holger Andersson fast vid Stångby och all trafik fick ställas in på Södra Stambanan. Som framgår av bilden på nästa sida så hade vi även snörika vintrar i början på 1900-talet och även om snöhögarna på fotona inte är så höga var de väldigt besvärande för järnvägstrafiken. Vintern 1942 krävdes det militära insatser för att hålla trafiken igång. I Stångby inkvarterades dessa på stationen och i godsmagasinet. Den vinter som många har i färskt minne är vintern 1978/1979. Då gick det endast att komma fram med bandvagn. På en tidtabell från 1927 kan man se att Stångby fungerat som ändhållplats. Det 56

2 Nuvarande Bomvägen 14, banvaktstugan,februari Foto:N.G.Göransson, ur Åke Asmundssons samlingar Bomvägen, till vänster betvågen, till höger Sharffenbergs affär, i mitten banvaktstugan, februari Foto: N.G. Asmundsson ur Åke Asmundssons samlingar 57

3 var när X4a-motorvagnståget från Lund kom till Stångby för att sedan därifrån återvända kl och åter vara i Lund kl Tågresan tog då dubbelt så lång tid mot vad det tar idag med Pågatågen. Den 4 april 1933 inleddes en ny epok i järnvägens utveckling mellan Malmö och Eslöv. Från denna dag kunde tågen drivas fram med elektricitet. Strömmen till kontaktledningarna förbi Lund matades från Malmö. Längre norrut kom strömmen från Hässleholm. Det innebar att det fanns en mycket kort sektion vid Stångby som var spänningsfri. Under åren kom motorvagnar av typen Xa/Xa4/Xoa4 i trafik mellan Malmö - Eslöv. De var målade i grönt och gräddgult och kallades allmänt för kålmaskar. 40-talet var den stora blomstringstiden för stationen. På lördagskvällarna, när bio var det stora folknöjet, var väntsalen fylld till trängsel av ungdomar, som skulle till Lund för att se de senaste filmerna. Mellan magasinsbyggnaden och betvågsområdet fanns under många år en stor grön cylinder och som Vägverket förvarade lut i som användes till att spruta ut på grusvägarna för att dessa inte skulle ryka. Stångby brandkår försöker släcka magasinsbranden Magasinet brinner. Foto ur hembygdsföreningens arkiv 58

4 Tågsammanstötning med urspårning vid Stångby stn. Påskdagen Foto ur Åke Asmundssons samlingar I förgrunden från höger står Eric Scharffenberg och Emil Mollbäck. Foto ur Åke Asmundssons samlingar. 59

5 Husen vid Stationsvägen, till vänster syns bommen som var till för att binda hästarna vid. Flygfoto över Stångby före Förlag: Erik Sharffenberg, Stångby 60

Relevanta dokument

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet

Lärarhandledning LOKORS GÅTA. en film om järnväg och säkerhet Lärarhandledning LOKORS GÅTA en film om järnväg och säkerhet Innehållsförteckning Tack! Du bidrar till att minska antalet tågolyckor 3 Planering av lektionen 4 Faror vid järnvägen 6 Tåg är miljövänligt