Sweco Environment AB. Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen

Transkript

1 Diligentia AB Avfallshantering i Masthusen del 2 Uppdragsnummer En fördjupad utredning om avfallshantering i Masthusens arton kvarter. Malmö Reviderad Sweco Environment AB Malmö Miljöanalys Anna Åhlander Uppdragsledare Katarina Engblom Kvalitetsgranskare 1 (43) Sweco Hans Michelsensgatan 2 Box 286, Malmö Telefon Telefax Sweco Environment AB Org.nr säte Stockholm Ingår i Sweco-koncernen Anna Åhlander Civilingenjör miljö, projektledare Telefon direkt anna.ahlander@sweco.se

2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 Inledning Syfte Metod Avgränsningar Förutsättningar Dimensionering Avfallsfraktioner Investerings och driftkostnader Miljöpåverkan 7 2 Allmän presentation av avfallssystem Underjordiska behållare Avfallskvarn Traditionella kärl 10 3 Utformning för kontorsdominerat kvarter nr 12 och Allmänt om kvarteren Dimensionering Gemensam avfallshantering Delvis gemensam avfallshantering Separat avfallshantering Placering och utrymmesanspråk Underjordiska behållare Avfallskvarn Traditionella kärl Allmänt om kostnader Underjordiska behållare Avfallskvarn Traditionella kärl Jämförelse av kostnader mellan underjordiska behållare och kärl Kostnader i kvarter 12 och Gemensam avfallshantering Delvis gemensam avfallshantering Separat avfallshantering Buller- och trafikpåverkan samt lukt 32 4 Diskussion Dimensionering Valda dimensioneringsalternativ Förutsättningar för dimensionering Flexibiliteten av valda dimensioneringsalternativ 34 2 (43)

3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 4.2 Placering och utrymmesanspråk Kostnader Miljöpåverkan 36 5 Slutsats Dimensionering, placering och utrymmesanspråk Kostnader Miljöpåverkan Summering av för- och nackdelar med studerad avfallshantering Fördelar Nackdelar 40 6 Rekommendationer 41 7 Förslag på vidare steg 41 8 Referenser 42 Bilaga 1 Förstudie för kvarter 12 (Kanozi Arkitekter) Bilaga 2 Förstudie för kvarter 13 (Arkitekterna Krook och Tjäder) Bilaga 3 Exempel på serviceentreprenad (Ragn-Sells) Bilaga 4 Information om serviceentreprenad (SITA) 3 (43)

4 1 Inledning Inför utvecklingen av området Masthusen i Västra Hamnen, Malmö, behöver fastighetsägaren Diligentia i samråd med Malmö Stad och VA-SYD ta beslut om hur avfallshanteringen ska byggas upp i området. Diligentia har höga ambitioner inom alla hållbarhetsfrågor och att ha en tidig strategi även för avfallshanteringen är en självklarhet. Sweco har tidigare fått i uppdrag att beskriva olika möjliga avfallshanteringssystem samt komma med rekommendationer för projektet Masthusen. Rapporten Avfallshantering i Masthusen - En jämförelse mellan olika möjligheter för avfallshantering i Masthusens arton kvarter var en generell studie av möjliga avfallssystem för kvarteret Masthusen. De avfallssystem som studerades i rapporten var stationärt sopsugssystem, underjordiska behållare, traditionella kärl och avfallskvarnar. Sweco har nu fått i uppdrag att göra en fördjupande utredning om underjordiska behållare och avfallskvarnar för två olika typer av kvarter. 1.1 Syfte Syftet med uppdraget ör att genomföra en fördjupande utredning om avfallskvarnar, underjordiska behållare och kärl med avseende på dimensionering, placering, utrymmesanspråk i och utanför fastighet, investerings- och driftskostnad och miljöpåverkan. Diligentia avser genom denna utredning att hitta ett avfallssystem som passar hela Masthusen. 1.2 Metod För att samla in underlag till denna utredning har ett intervjuer genomförts med leverantörer av underjordiska behållare och avfallskvarnar, kommunala aktörer och entreprenörer för insamling. I rapporten har bara uppgifter från PWS Nordic AB och Ragn-Sells används, och till viss del SITA. Fler uppgifter än vad som redovisats i denna rapport har även inhämtats från Sansac och SITA. Uppgifterna mellan företagen skiljer sig dock kraftigt åt och av bland annat tidsskäl har därför huvudsakligen uppgifter från PWS Nordic AB och Ragn-Sells används i denna rapport. Ingen bedömning har gjorts om vilka uppgifter som kan anses vara mest pålitliga. Från Diligentia har underlag erhållits i form av två förstudier samt några kartor. I förstudierna saknas en del uppgifter varför vissa antaganden har behövt göras. Vissa fakta har även hämtats från Swecos föregående rapport åt Diligentia. 1.3 Avgränsningar I denna rapport utreds enbart nedgrävda underjordiska behållare samt avfallskvarnar. Traditionella kärl tas med som ett komplement till underjordiska behållare och 4 (43)

5 avfallskvarnar. Utredningen görs enbart för kvarter 13 (bostadsdominerat) och kvarter 12 (kontorsdominerat). 1.4 Förutsättningar I detta kapitel redovisas de förutsättningar som gäller för uppdraget Dimensionering Eftersom fördelning av verksamhetstyper inte är känt idag har antaganden om verksamhetstyper gjorts för att dimensionering ska kunna utföras. De verksamhetstyper som valt att studeras är blomsterbutik, frisör och restaurang. I dagsläget är inte heller antal kontorsplatser på kontorsytan känt. Ett antagande har därför gjorts om att Arbetsmiljöverkets riktlinjer kan användas. Arbetsmiljöverket anger på sin hemsida att en arbetsplats kan beräknas till 25 kvadratmeter, inklusive utrymmen som mötesrum, förråd, korridorer och personalutrymmen. Detta gäller både cellkontor och öppna kontor. Yta för hissar och trapphus är då inte inräknat. I denna rapport har tre olika alternativ för dimensionering studerats. Dessa alternativ har för varje kvarter studerats med och utan installation av kvarn. Enbart restaurang och bostad har dimensionerats för kvarn. För andra typer av verksamheter så som frisersalong och blomsterbutik finns det ingen anledning att installera kvarnar då dessa verksamheter har mycket lite matavfall. Följande tre dimensioneringsalternativ har studerats: 1. Gemensam avfallshantering, d.v.s. alla i kvarteret delar underjordiska behållare 2. Delvis gemensam avfallshantering, d.v.s. kontor har egen hämtning av wellpapp och kontorspapper/tidningar. 3. Separat avfallshantering för bostad, kontor och verksamhet. Bostäder har underjordiska behållare medan kontor och verksamheter har kärl i egna miljörum. Kontoren har sitt miljörum skiljt från verksamheterna och varje verksamhet har separata miljörum. Anledningen till att den delvis gemensamma avfallshanteringen tas med är att Ragn-Sells i dagsläget ger ersättning för material när det gäller ren wellpapp och kontorspapper. Det finns fler varianter på avfallslösningar som skulle kunna vara möjliga i kvarteren men dessa tre alternativ har bedömts som mest relevanta. Att i den tredje lösningen välja traditionella kärl för kontor och verksamheter beror på att kostnaden skulle bli mycket stor om varje verksamhet har egna underjordiska behållare. Dessutom producerar flera av verksamheterna mycket lite förpackningar vilket för varje verksamhet skulle resultera i halvfulla behållare. 5 (43)

6 Avfallskvarnarna i de båda typkvarteren dimensioneras med utgångspunkt från en noggrann genomgång av system med avfallskvarnar (SGC, 2011). I denna rapport redovisas uppmätta siffror för avfallets karaktär och vattenförbrukningen vid kvarnsystem. Avfallsmängden är bedömd till 6 liter per från hushåll (VA SYD, 2009) och 280 liter per från en restaurang (Ragn-Sells, 2012). Inkluderat antagen vattenförbrukning från köket blir det totala flödet 74 liter per dygn från hushåll och 448 liter per dygn från en restaurang (SGC, 2011). Konventionella dimensioneringsmetoder används för val av ledningssystem och fettavskiljare Avfallsfraktioner Denna utredning studerar enbart insamling av följande fraktioner från hushåll och verksamheter i området: Restavfall Matavfall Tidningar Pappersförpackningar Plastförpackningar Metallförpackningar Förpackningar av färgat glas Förpackningar av ofärgat glas Brännbart verksamhetsavfall från kontor Brännbart verksamhetsavfall från kontor har tagits med i studien, då detta avfall utgör en stor del av den totala mängden avfall från kontor. Exempel på brännbart verksamhetsavfall är pärmar och böcker från ett kontor, d.v.s. brännbart avfall som inte räknas som jämförligt med hushållsavfall. I studien ingår inte insamlingssystem för farligt avfall, ljuskällor, batterier, grovavfall, trädgårdsavfall och elektronik från hushåll, verksamhetsspecifikt avfall som pallar, tonerkassetter, sträckfilm och dylikt Investerings och driftkostnader Alla kostnader i rapporten är angivna exklusive moms, förutom kostnad för tömning av matavfall, restavfall och organiskt avfall där priser är hämtade från VA SYDs avfallstaxa och därmed inkluderar moms. Priserna i denna rapport därför till viss del missvisande. Restavfall (inkluderat brännbart avfall från kontor) och matavfall från verksamheter har i denna rapport betraktats som hushållsavfall och därmed krävs kommunal hämtning av dessa fraktioner. Enligt VA SYD är organiskt avfall från verksamheter en gråzon (Palm, feb 2012). Inga besked har erhållits från VA SYD med följden att organiskt avfall från blomsteraffär i denna rapport betraktats som hushållsavfall från verksamhet och därmed har hämtning prissatts efter VA SYDs avfallstaxa. 6 (43)

7 Angivna priser för hämtning av kärl i denna rapport gäller under förutsättning att kärlen står vid tomtgränsen och utan hinder. Det tas ut tilläggsavgifter för längre dragväg, trappor, dörrar etc. Priser för matavfall och restavfall har hämtats från VA SYDs avfallstaxa. Resterande priser har erhållits från Ragn-Sells. Hyra av kärl ingår i priserna i rapporten oavsett om avfallet hämtas av privat entreprenör eller av kommunal aktör. Kostnad för eventuella kärltvättar har inte tagits med i rapporten. I priset för service-entreprenaderna ingår hantering av allt avfall som uppstår på kontor, även insamlingssystem för farligt avfall, ljuskällor, batterier, grovavfall och verksamhetsspecifikt avfall som pallar, tonerkassetter, sträckfilm och dylikt trots att kostnad för bland annat insamling av grovavfall och elektronik inte ingår i studien i övrigt. När investeringskostnader har redovisats för kärl har uppförande av byggnader såsom miljörum undantagits. Detta för att kostnaden beror av placering, materialval och eventuell integrering i annan fastighet. Kostnader i studien med avseende på underjordiska behållare redovisas inklusive kostnad för access-system (d.v.s. ett tekniskt system som möjliggör att man kan fördela kostnaden mellan olika brukare, se kapitel ). Inklusive accessystemet uppskattar PWS Nordic AB kostnaden per behållare till kr och utan access-system till kr. Priset för minicollectorn på 0,4 m 3 är kr. Pris för grävning inkluderas i totala kostnaden och beräknas till ca kr per enhet. Minicollectorn på 0,4 m 3 kan inte kopplas på access-systemet och då behållaren enbart är nedgrävd till hälften ingår inte heller grävningskostnaden för denna. Priset inkluderar grävning, montering, återfyllning och återställning av hårdgjord mark (Lysholm, feb 2012). Kostnader som tillkommer för underjordiska behållare är ytbeläggning, eventuell utsmyckning, belysning etc samt kostnad för taggar (45 kronor per tagg) för accesssystemet (Lysholm, feb 2012). Även kostnad för installation av eventuellt grundvattenskydd tillkommer. Ett förslag på serviceentreprenad för kontor, d.v.s. då en privat entreprenör tar hand om avfallshanteringen från kontoren till slutligt omhäntertagande, har tagits fram av Ragn- Sells och redovisas i bilaga. Den bifogade serviceentreprenaden grundar sig dock på fler kontor än vad som är fallet i kvarter 12. Muntliga uppgifter avseende service-entreprenad för de olika dimensioneringsalternativen presenterade i kapitel 3.5 har därför erhållits från Ragn-Sells Miljöpåverkan Vad gäller miljöpåverkan har föreliggande rapport enbart studerat effekterna av antal fordonsrörelser, buller och lukt. Bullernivån har antagits bero på mängden fordonsrörelser, oavsett typ av fordon som hämtar avfallet. Flest fordonsrörelser har också antagits ge högst miljöpåverkan, oavsett vilket typ av bränsle som används. 7 (43)

8 2 Allmän presentation av avfallssystem I detta kapitel presenteras övergripande de avfallssystem som studeras i denna rapport: underjordiska behållare, avfallskvarn och traditionella kärl. De olika avfallssystemen i detta kapitel används för att beskriva hur avfallet ska hanteras i de två typkvarteren kapitel 12 och 13, se kapitel Underjordiska behållare De underjordiska behållarna för avfallet ligger under mark och har ovan mark antingen en inkasttopp eller en inkastlucka (se figur 1). Det vanligaste är att de består av en nedgrävd betongkassun och en helgalvaniserad svetsad innerbehållare i stålplåt. Ovan mark består behållaren av ett så kallat inkasthus där avfallet slängs samt en platta som omger inkastet. Inkasthusets öppning, där avfallet slängs, varierar i storlek beroende på om det ska användas för verksamheter eller bostäder. Verksamheter slänger sitt avfall i större sopsäckar och är därmed i behov av större öppningar. Figur 1: Tömning av en underjordisk behållare. Via kroken på inkastet lyfts innerbehållaren upp och kan tömmas i fordonet (Sansac) 8 (43)

9 2.2 Avfallskvarn Avfallskvarnen installeras i hushållen direkt i anslutning till diskhon, se figur 2. Inga specialbeställda diskhoar krävs, men alla modeller på marknaden fungerar inte då ett visst utrymme under diskhon krävs (Annerhall, okt 2011). Matresterna mals ner direkt via kvarnen i diskhon. Under själva malningsprocessen tillsätts vatten så att matavfallet kan transporteras vidare i ledningssystemet. Vid studier av områden med avfallskvarnar framgår att användarna överlag upplever systemet positivt (VAV, 2001). Figur 2: Avfallskvarn installerad direkt under doskhon (VA SYD). Figur 3: Avfallskvarn i kök på Sofielundsskolan (VA SYD) I Sverige varierar det mellan kommuner om man tillåter installation av avfallskvarnar som kopplas direkt på spillvattennätet. I Malmö tillåts inte avfallskvarnar direkt påkopplade på spillvattennätet (VA SYD, 2009). I Malmö har istället ett system med separat ledningssystem kopplat till en uppsamlingstank använts. Uppsamlingstanken är en fettavskiljare med en stor sedimenteringsvolym. Uppsamling med hjälp av denna typ av tank innebär att partiklar och fett avskiljs och att vattnet leds vidare till spillvattennätet. De första installationerna av denna systemapplikation i Malmö genomfördes i samband med bomässan Bo01 och i Turning Torso. Nyligen har systemet installerats i kvarteret Fullriggaren Etapp 2 och i kvarteret Kappseglaren i Västra Hamnen. Efter dessa installationer har totalt ca 800 lägenheter avfallskvarn med lokal uppsamling. I storkök och restauranger används en större separat installerad kvarnmöbel (Bissmont, okt 2011), se figur 3. Utformning av kvarnmöbeln varierar beroende på resturangens karaktär och storlek (Annerhäll, 2012). På samma sätt som för hushåll är kvarnen kopplad till en separat tank och fettavskiljare. 9 (43)

10 Innehållet i tankar töms med jämna mellanrum med sugbil. Tömningsintervallet är normalt fyra veckor och är valt bland annat för att minimera risken för metanproduktion och svavelvätebildning i tanken (SGC, 2011). I samband med tömning av fettavskiljaren töms hela innehållet vilket följaktligen inkluderar såväl matavfall som vatten. Matavfallet körs efter tömning med sugbil till ett avloppsreningsverk eller biogasanläggning där det pumpas in till rötkammare för biogasproduktion. 2.3 Traditionella kärl En traditionell metod för hantering av avfall är användning av kärl som placeras i miljörum (se figur 4) eller utomhus. Hantering av avfall i kärl är ett inarbetat system som kan användas i de flesta sammanhang. Kärl kan användas för restavfall och matavfall samt förpackningar och tidningar, d.v.s. för samtliga fraktioner som ingår i denna studie. Figur 4: Modern tappning av ett miljörum i anslutning till bostadsfastighet (Sweco Architects) 10 (43)

11 3 Utformning för kontorsdominerat kvarter nr 12 och 13 I detta kapitel presenteras först allmänt de båda studerade typkvarteren. Därefter redovisas hur dimensioneringen bör utformas, följt av ett kapitel som visar lämplig placering och utrymmeskrav. Efter detta anges kostnader för de nämnda dimensioneringsalternativen och jämförs buller- och trafikpåverkan mellan de olika dimensioneringsalternativen. 3.1 Allmänt om kvarteren I kvarter 12 finns både bostäder, verksamheter och kontor, medan det i kvarter 13 saknas kontor, se tabell 1. I båda kvarteren antas verksamheterna bestå av en frisör, en restaurang och en blomsterbutik. I figur 5 och 6 visas bilder över kvarteren. Tabell 1: Fördelning av bostäder, kontor och handel Typ av verksamhet Kvarter 12 Kvarter 13 Yta (BTA) Antal Yta (BTA) Antal Bostad * Kontor Handel * Uppgift från Diligentia (100 kvm BTA/lgh). Figur 5: Bild av kvarter 12 ( Förstudie Kanozi arkitekter) 11 (43)

12 Figur 6: Utformning av kvarter 13 (förstudie Krook & Tjäder) 3.2 Dimensionering I detta avsnitt presenteras hur dimensioneringen bör utformas för kvarter 12 och 13. I kapitel 3.3 presenteras därefter vilka förutsättningar som gäller vid placering av underjordiska behållare, traditionella kärl och avfallskvarnar samt hur placeringen bör utföras i de båda kvarteren. Tre olika alternativ för dimensionering har studerats i de båda typkvarteren: 1. en gemensam avfallshantering 2. en delvis gemensam avfallshantering där kontoren har egen hämtning av kartong/wellpapp, tidningar/kontorspapper och sekretesspapper 3. en separat avfallshantering där alla bostäder och verksamheter har separat hantering. Den gemensamma avfallshanteringen innebär att alla i kvarteret delar underjordiska behållare. Systemet dimensioneras med eller utan avfallskvarn för bostäder och restaurang. I det gemensamma systemet ingår kontorens brännbara avfall och förpackningar, inklusive tidningar och kontorspapper. Verksamheter och restaurang har inga egna miljörum. Kontor (gäller enbart kvarter 12) kan dock behöva ha eget miljörum för att kunna hantera bl a elektronik, batterier, tonerkassetter, ljuskällor och grovavfall. 12 (43)

13 Den delvis gemensamma avfallshanteringen skiljer sig från den gemensamma genom att kontoren har egen hämtning av pappersförpackningar/well, tidningar/kontorspapper och sekretesspapper. Detta alternativ består av underjordiska behållare, i kombination av traditionella avfallskärl för kontorens pappersförpackningar/well, tidningar/kontorspapper och sekretesspapper. Ett tredje alternativ som studerats är att bostäderna, verksamheterna och kontoren har separat avfallshantering, d v s egna avfallssystem. Systemet dimensioneras med eller utan avfallskvarn för bostäder och restaurang. Installeras ingen kvarn hanterar dock bostäderna och restaurangen sitt egna matavfall. Bostäderna har underjordiska behållare medan kontoren och verksamheterna har traditionella avfallskärl i egna miljörum. Kontoren har sitt miljörum skiljt från verksamheterna och varje verksamhet har separata miljörum. Dimensioneringen i detta kapitel visar antalet underjordiska behållare och antalet traditionella kärl, storleken på de underjordiska behållarna eller kärlen och tömningsintervall. Traditionella kärl tas enbart med för den delvis gemensamma och den separata avfallshanteringen. Dimensioneringen görs med eller utan installation av avfallskvarn i bostäder och restaurang Gemensam avfallshantering I detta alternativ delar alla i kvarteren gemensamma underjordiska behållare. Systemet dimensioneras med eller utan avfallskvarn för bostäder och restaurang. Tabell 2 visas vilken dimensionering som krävs i kvarter 12. I tabellen ingår kontorens brännbara avfall i restavfallet. Tabellen visar dimensionering då avfallskvarn är installerad i restaurang och bostäder. Tabell 2: Underjordiska behållare för bostäder, verksamheter och kontor i kvarter 12 (Lysholm, feb 2012) Typ av avfall Restavfall Mat Plastförp. Antal behållare (underjordiska) Pappersförp./well Metall Glas ofärgat Glas färgat Tidningar Storlek (m3) 5 0, Tömningsintervall Veckovis Vecko vis Var 3:e Veckovis Var 6e Var 6:e Var 5:e Veckovis För kvarter 13 blir dimensioneringen likadan som för kvarter 12, med enda skillnaden att det räcker att hämta tidningarna varannan (Lysholm, feb 2012). Anledningen till att dimensioneringen blir i princip likadan för de båda kvarteren beror på att kontoren inte producerar så mycket matavfall och förpackningar jämförelsevis med bostäderna, d v s 23 lägenheter producerar nästan lika mycket avfall som 142 kontorsplatser. 13 (43)

14 PWS Nordic AB gör bedömningen att det finns en risk att två underjordiska behållare krävs för att kunna hantera all wellpapp/kartong (Lysholm, feb 2012) från kontoren i kvarter 12. En så kallad halvt nedgrävd Minicollector på 400 liter hanterar organiskt avfall från blomsterbutik och matavfall från kontor. Fettavskiljaren i kvarter 12 bör ha en dimensionerande slamvolym på minst 1,3 m 3. På grund av att antalet lägenheter är större i kvarter 13 krävs här en större fettavskiljare på minst 1,5 m 3. Om ingen kvarn är installerad behöver behållaren för matavfallet bytas ut mot en större. Sansac rekommenderar 3 m 3 för matavfallet medan PWS Nordic AB föreslår en behållare på 1,7 m Delvis gemensam avfallshantering Det som skiljer detta alternativ från alternativet ovan är att kontoren har egen hämtning av wellpapp och kontorspapper/tidningar. För kvarter 13 är inte detta alternativ aktuellt eftersom kontor saknas. I tabell 3 visas dimensioneringen som krävs om kontoren har separat hämtning av tidningspapper/kontorspapper och pappersförpackningar/well. I tabellen ingår kontorens brännbara avfall i restavfallet. Tabellen visar dimensionering då avfallskvarn är installerad i restaurang och bostäder. Tabell 3: Underjordiska behållare för bostäder, verksamheter och kontor i kvarter 12 (Lysholm, feb 2012) Typ av avfall Antal behållare (underjordiska) Restavfalförp./well Mat Plastförp. Pappers- Metall Glas Glas Tidningar ofärgat färgat Storlek (m3) 5 0, Tömningsintervall Veckovis Veckovis var 3.e Veckovis var 6:e var 6:e var 5:e var 3.e Skillnaden mot dimensioneringen då avfallshanteringen är gemensam blir att tömning av underjordiska behållare för tidningar enbart behöver ske var 3:e. Att wellpappen från kontoren tas om hand separat ger inte speciellt stort utslag i den gemensamma sorteringen vilket medför att dimensioneringen för wellpapp blir densamma som i alternativet ovan. Dimensioneringen för avfallskvarnen blir densamma som för kvarter 12 i kapitel ovan, det vill säga fettavskiljaren bör ha en dimensionerande slamvolym på minst 1,3 m 3. En så kallad halvt nedgrävd Minicollector på 400 liter hanterar organiskt avfall från blomsterbutik och matavfall från kontor. Utan kvarn krävs en större behållare för matavfallet. Sansac rekommenderar 3 m 3 för matavfallet medan PWS Nordic AB föreslår en behållare på 1,7 m (43)

15 Ragn-Sells gör bedömningen att dimensionering enligt tabell 4 krävs för kontorens miljörum. Därutöver behöver bl a elektronik, batterier, tonerkassetter, ljuskällor och grovavfall kunna hanteras i separat miljörum då dessa fraktioner inte lämpar sig väl i underjordiska behållare. Tabell 4: Traditionella kärl för kontor med avseende på wellpapp, pappersförpackningar och kontorspapper (Hubner, feb 2012) Typ av avfall Tidningar/kontorspapper Antal behållare (kärl) Storlek (liter) Tömningsintervall veckovis veckovis Varannan Separat avfallshantering I detta alternativ har bostäder, kontor (gäller enbart kvarter 12) och verksamheter separat avfallshantering. Det innebär att bostäderna har underjordiska behållare medan verksamheterna och kontoren har kärl. Enbart bostäderna och restaurangen har kvarn. I tabell 5 och 6 visas dimensioneringen för bostäderna i kvarter 12 och 13 ifall kvarn är installerad. Tabell 5: Underjordiska behållare för bostäder i kvarter 12 (Lysholm, feb 2012) Pappersförp./wellpapp Sekretesspapper Typ av avfall Restavfalförp/well Plastförp Pappers- Metall Glas Glas Tidningar ofärgat färgat Antal behållare (underjordiska) Storlek (m 3 ) Tömningsinterval l veckovis Var 6:e Varannan Var 8:e Var 10:e Var 10:e Var 3:e Tabell 6: Underjordiska behållare för bostäder i kvarter 13 (Lysholm, feb 2012) Typ av avfall Restavfall Plastförp Pappersför p/well Metall Glas ofärgat Glas färgat Tidningar Antal behållare (underjordiska) Storlek (m 3 ) Tömningsintervall vecko vis Var 5:e Varannan Var 7:e Var 7:e Var 10:e Varannan Avfallskvarnen i kvarter 12 och 13 dimensioneras på samma sätt som då hela kvarteret har gemensam avfallshantering, se kapitel ovan. Fettavskiljaren i kvarter 12 bör ha en volym på 1,3 m 3 medan den i kvarter 13 dimensioneras för 1,5 m (43)

16 Om ingen avfallskvarn installeras i bostadshusen tillkommer i båda kvarteren en underjordisk behållare för matavfall med veckotömning (Lysholm, feb 2012). PWS Nordic AB rekommenderar en behållare på 1,7 m 3 medan Sansac föreslår en behållare på 3 m 3. I tabell 7 nedan anges dimensioneringen ifall kontoren har separat avfallshantering i eget miljörum. I tabellen nedan ingår brännbart kontorsmaterial i restavfallet. Tabell 7: Traditionella kärl för kontor (Hubner, feb 2012) Typ av avfall Restavfall Plastförp. Metall Glas ofärgat Glas färgat Tidningar Pappersförp/well Sekretesspapper Antal behållare (kärl) Storlek (liter) Tömningsinterv Veckovis Varannan veckovis ggr/år veckovis Varannan all ggr/år ggr/år I tabell 8 anges dimensioneringen för en medelstor frisersalong ifall avfallshanteringen sker separat i eget miljörum. Tabell 8: Traditionella kärl för frisör (Reenberg, feb 2012) Typ av avfall Restavfall Plastförp. Antal behållare (kärl) Metall Glas ofärgat Glas färgat Tidningar Storlek (liter) Tömningsinter Veckovis Veckovis Varannan Var 4:e 1 ggr/år 1 ggr/år Var 8:e vall I tabell 9 nedan anges dimensioneringen för en medelstor blomsteraffär då avfallshanteringen sker separat i eget miljörum. Tabell 9: Traditionella kärl för blomsteraffär ((Reenberg, feb 2012) Typ av avfall Restavfall Matavfall/ organiskt avfall Plast - förp. Pappersförp/well Pappersförp/well Metall Glas ofärgat Glas färgat Tidningar Antal behållare (kärl) Storlek (liter) Tömningsintervall Veckovis 2 gånger/ve cka Vara nnan veck a Varanna n Var 4:e I ggr/år I ggr/år Var 13:e I tabell 10 nedan anges dimensioneringen för en medelstor restaurang ifall restaurangen har eget miljörum och avfallskvarn är installerad. Tabell 10: Traditionella kärl för restaurang (Reenberg, feb 2012) Typ av avfall Restavfall Plastförp. Pappersförp. Wellpapp Metall Glas ofärgat Glas färgat Tidningar Antal behållare (kärl) Storlek (liter) Tömningsintervall Veckovis Veckov is Veckovis Veckovi s Veckovi s Veckovi s Vecko vis Var 8:e 16 (43)

17 För restaurangen tillkommer kärl för matavfall om ingen kvarn finns. En medelstor restaurang ger upphov till ca 280 liter matavfall per (Reenberg, feb 2012) vilket skulle innebära 2 matavfallskärl på 140 liter med veckotömning. 3.3 Placering och utrymmesanspråk I detta kapitel presenteras några av de hänsynstaganden som måste göras vid placering av underjordiska behållare, traditionella kärl och avfallskvarnar. Förutsättningarna för varje avfallssystem presenteras både allmänt och om möjligt specifikt för de båda typkvarteren. I kapitlet anges även vilka utrymmesanspråk som krävs. Vid ny-och ombyggnation rekommenderar VA SYD att avståndet för att lämna avfall inte ska överstiga 50 meter (VA SYD 2009), detta för att människor i området ska uppleva att avfallsutrymmena finns på bekvämt avstånd. För samtliga avfallslösningar gäller också att avståndet från uppställningsplatsen, sopskåpet eller inkastet till närmaste ventilationsintag, bostadsfönster, balkong eller uteplats ska vara minst 8 meter för att undvika att de boende störs (VA SYD 2009) Underjordiska behållare Tömning med kranbil av underjordiska behållare tar mer plats än ordinär soptömning av kärl. För att tömning ska kunna utföras måste fordonet kunna parkera bredvid behållarna. Fordonsbredden är ca 2,5 m, längd 10,5 m och höjd 4 m. Storleken på hämtningsfordonet kan dock variera beroende på entreprenör. För att kunna tömma behållarna med kran måste dock ett visst avstånd finnas mellan behållare och fordon. Samtidigt får avståndet mellan fordonets centrum och behållarens centrum inte överstiga 6 meter (Morin, okt 2011). Fordonet måste också ha tillräckligt mycket rörelseutrymme (Morin och Albin, okt 2011). Lyft över parkerade bilar, gångbanor, cykelvägar mm bör inte ske. Om så sker bör avspärrning sättas upp. Hämtningsfordonet ska inte heller behöva backa (Biewer, okt 2011). Behållarna finns i storlekar från 3-5 m 3 och för matavfall finns dessutom behållare på 0,4 m 3 eller 1,7 m 3 beroende på fabrikat. Underjordsbehållarna på 5 m 3 är ca 2,6 2,8 meter och har en markplatta ovan mark på ca 2x2 meter beroende på leverantör. Markplattorna går i princip att placera i direkt anslutning till varandra (Lysholm, feb 2012) Placering och utrymmeskrav i kvarter 12 och 13 Vid placering av de underjordiska behållarna måste hänsyn tas till befintliga ledningar mm under mark. Vid mer än två underjordiska behållare krävs bygglov (Morin, maj 2012) som behöver ansökas om i god tid innan behållarna installeras. På grund av bristande underlag går det inte i denna utredning att ange någon specifik placering i de båda typkvarteren 12 och (43)

18 Utrymmesmässigt krävs, enligt beskrivning ovan, en yta på 2*2 meter för varje underjordisk behållare. Antal behållare som krävs för de olika dimensioneringsalternativen (gemensam hantering, delvis gemensam hantering och separat hatering) visas i tabell 11. Tabellen visar dimensioneringen då avfallskvarn är installerad i bostäder och restaurang. Tabell 11: Antal behållare för de olika dimensioneringsalternativen i kvarter 12 och Gemensamt 2. Delvis gemensamt 3. Separat Underjordiska behållare 9 st 9 st Kvarter 12: 7 st Kvarter 13: 8 st Avfallskvarn 1 st 1 st 1 st Kärl 0 st Kontor: 6 st Kontor: 14 st Frisör: 7 st Blomsteraffär: 8 st Restaurang:10-11 st I alternativ 1 och 2 krävs en större underjordisk behållare för matavfall om ingen kvarn installeras. I alternativ 3 tillkommer en underjordisk behållare för matavfall och kärl för hantering av matavfall från restaurangen om ingen kvarn installeras. Utrymmesmässigt kräver en gemensam avfallshantering mindre yta än en delvis gemensam eller separat, då separat avfallshantering innebär att kärl tillkommer Avfallskvarn Det system med uppsamling av matavfallet i fettavskiljare som är aktuellt i Malmö kan utformas på olika sätt beroende på de lokala förutsättningarna. I ett mindre område kan det utformas med självfall till fettavskiljaren. Vid större områden måste normalt matavfallet samlas upp i en lokal tank för att därifrån pumpas med ett s.k. LTA-system (Lätt Trycksatt Avlopp), se figur 7. Den lokala tanken kan placeras i källare, grävas ner eller i undantagsfall placeras utomhus ovanför markplan. Ledningssystemet måste utföras med få böjar och med erforderligt fall. LTA-system används i Västra Hamnen, undantaget Turning Torso där det kvarnade matavfallet leds med självfall till en fettavskiljare. Vid fastigheten Fullriggaren 2 har ledningssystemet utformats med en säkerhetsventil som reglerar så att matavfallet leds ut till direkt på spillvattennätet om LTA-systemet, ledningssystemet eller fettavskiljaren är ur funktion. Ventilen sitter i källaren och visas i figur (43)

19 Figur 7. Det kvarnade matavfallet kan pumpas med en LTA-pumpstation som består av en brunn med en liten skärande pump Figur 8: Ventil som reglerar så att det kvarnade matavfallet leds direkt till spillvattennätet vid problem i efterföljande installationer Fettavskiljare måste placeras med tanke på tömning av en slamsugbil. Placeringen bör inte vara för nära bostad och/eller luftintag till byggnader eftersom systemet inte är 100 % luktfritt Placering och utrymmesanspråk i kvarter 12 och 13 Kvarnsystemet bedöms kunna uppföras med självfall genom placering av en fettavskiljare med två möjliga placeringar redovisade i figur 9 och 10. I fettavskiljaren samlas kvarnat matavfall upp från såväl hushåll som en restaurang i området. Placeringen väljs med tanke på minimering av trafik- och omgivningspåverkan i samband med tömning. För att kunna erhålla självfall till avskiljaren ska den vara nedgrävd i mark vilket innebär att den inte syns mer för allmänheten än genom ett antal brunnslock. Ett system bör installeras för att kunna leda kvarnat matavfall direkt till spillvattennätet vid igensättning av ledningsnät eller vid problem med fettavskiljaren. En möjlig lösning framgår i figur 8 ovan. Denna typ av installation gör att driftsstopp kan undvikas. 19 (43)

20 Figur 9: Två möjliga placeringar av tank i kvarter 12 Figur 10: Två möjliga placeringar av tank i kvarter 13 Fettavskiljartanken kan utformas på olika sätt men kommer både då kvarteret har en gemensam avfallshantering och då avfallshanteringen är separat att ta upp en yta på ca 20 (43)

21 1,3 m 2 i kvarter 12 och 1,5 m 2 i kvarter 13. Den delvis gemensamma avfallshanteringen är aktuellt enbart för kvarter 12 och blir samma dimensionering som i de båda andra alternativen Traditionella kärl Vid utformning och placering av miljörum ska avståndet för att lämna avfall inte överstiga 50 meter (VA SYD 2009). Samtidigt ska miljörummet vara placerat så att bland annat Boverkets och VA SYDs rekommendationer uppfylls, det vill säga vägen fram till miljörummet ska vara lättframkomlig, ha tillräcklig bärighet och bredd och bilen ska kunna stanna nära miljörummet för en ur arbetsmiljömässigt enkel hantering. Vid placering av kärl i miljörum ställs krav på bland annat framkomlighet med bil och utformning av miljörum. I figur 11 visas en lämplig placering i miljörum (VA SYD, gör rum för miljön). Figur 11: Exempel på bra placering i miljörum (VA SYD). Därutöver krävs speciella möbler för att kunna hantera avfallet på kontoren. Möbler för sortering kan hyras genom en så kallad service-entreprenad, se kapitel 3.5 och bilaga 3 och (43)

22 Placering och utrymmeskrav i kvarter 12 och 13 Någon specifik placering av miljörum i de båda typkvarteren går inte att ange på grund av det bristande underlaget. Antal behållare som krävs för de olika dimensioneringsalternativen (gemensam avfallshantering, delvis gemensam avfallshantering och separat avfallshantering) visas i tabell 12. Tabellen visar dimensioneringen då avfallskvarn är installerad i bostäder och restaurang. Tabell 12: Antal behållare för de olika dimensioneringsalternativen i kvarter 12 och Gemensamt 2. Delvis gemensamt 3. Separat Underjordiska behållare 9 st 9 st Kvarter 12: 7 st Kvarter 13: 8 st Avfallskvarn 1 st 1 st 1 st Kärl 0 st Kontor: 6 st Kontor: 14 st Frisör: 7 st Blomsteraffär: 8 st Restaurang:10-11 st Kärlen bör placeras i miljörum. I alternativ 1 kan miljörum med kärl för kontor ändå behövas för att kunna hantera bland annat farligt avfall, grovavfall mm som inte studerats i denna rapport. I alternativ 1 och 2 krävs en större underjordisk behållare för matavfall om ingen kvarn installeras. I alternativ 3 tillkommer en underjordisk behållare för matavfall och två stycken 140-literskärl för restaurangen om ingen kvarn installeras. Utrymmesmässigt krävs ett miljörum där plats ska finnas för tillräckligt många kärl enligt de antal kärl som krävs för varje dimensioneringsalternativ ovan. Placeringen i miljörummen kan utformas enligt till exempel figur 11 beskrivet i kapitel ovan. I tabell 13 ges exempel på vanligt förekommande kärlstorlekar och tillämpningsområden (VA SYD, Gör rum för miljön). Tabell 13: Kärlstorlekar och vanlig tillämpning Kärl Tillämpning Mått (bredd x djup x höjd) 140 liter Matavfall 480 x 543 x mm 190 liter Restavfall (villor), metall, glas 545 x 690 x mm 240 liter Glas 580 x 731 x mm 370 liter Papper, plast, restavfall 745 x 800 x mm (restauranger eller gemensamhetslösningar) 660 liter Restavfall (verksamheter eller x 774 x 1207 mm gemensamhetslösningar) 22 (43)

23 Det är också möjligt att verksamhetsutövare delar miljörum, med mindre utrymmesbehov som följd. Trots detta kräver en gemensam avfallshantering utrymmesmässigt mindre yta än en delvis gemensam eller separat, då separat avfallshantering innebär att kärl tillkommer. 3.4 Allmänt om kostnader I detta kapitel ges en övergripande presentation av kostnaderna för underjordiska behållare, avfallskvarn och traditionella kärl. I samband med detta presenteras även exempel på hur kostnader kan fördelas mellan till exempel bostäder, verksamheter och kontor, om alla delar på gemensamma underjordiska behållare. I slutet av kapitlet görs en kostnadsjämförelse mellan underjordiska behållare och kärl Underjordiska behållare Tömning av underjordiska behållare för restavfall och matavfall kostar med nu gällande taxa 500 kr per behållare och tömningstillfälle inklusive moms oavsett storlek. Utöver detta tillkommer det en behandlingsavgift på 950 kr/ton inklusive moms för restavfall och 100 kr/ton inklusive moms för matavfall (VA SYD, Avfallstaxa 2011). PWS Nordic AB rekommenderar veckotömning för matavfall och restavfall, alternativt tömning varannan för restavfallet (Lysholm, okt 2011). I tabell 14 visas ett exempel på beräkning av tömningskostnad. VA SYD uppskattar att restavfall har en densitet på 108 kg/m 3 och att matavfall har en densitet på 250 kg kg/m 3 (Morin, feb 2012). Hämtning med kranbil är betydligt dyrare jämfört med ett traditionellt hämtningsfordon. Den höga kostnaden beror bland annat på att det bara är möjligt att tömma en fraktion i taget samt att hämtningstypen i dagsläget är ovanlig. En uppskattning från Ragn-Sells är att om hela Masthusenområdet har underjordiska behållare på varje gård kan tömningskostnaden bli framkörningsavgift till området för respektive fraktion på ca 450 kr per gång och sedan 50 kr per tömd behållare (Hansen, okt 2011). I tabell 14 visas ett exempel på beräkning av tömningskostnad. Tabell 14: exempel på beräkning av tömningskostnad Typ av avfall Plastförp. Pappers-förp. Glas ofärgat Restavfall Antal behållare (underjordiska) Storlek (m 3 ) Tömningsintervall Var 3:e Veckovis Var 6:e Veckovis Kostnad /år 17*450)+(17*1*50) (52*450)+(52*1*50) (9*450)+(9*1*50) (5*108*10-3 * *2)*52 Total kostnad för hämtning/år 8500 kr kr 4500 kr Sansac menar att ingen service av behållarna krävs men att det däremot finns ett behov av rengöring (Danesand, okt 2011). Sansac erbjuder i dagsläget inga avtal för rengöring. Plastic Omnium menar att service krävs för kontroll av kedjor eller annan 23 (43)

24 säkerhetsanordning och trummor (Biewer, okt 2011). Det går att teckna servicekontrakt med PWS Nordic AB för ca kr per behållare och år. I serviceavtalet ingår 2 kontroller per år av inkast samt ytterbehållare med avseende på funktion och säkerhet. Rengöring av inkastet ingår i detta, med rengöring av innerbehållaren och kassun får beställas separat (Lysholm, okt 2011) Fördelning av kostnader mellan olika parter vid gemensam avfallshantering VA SYD kräver att endast ha en avtalspart vad gäller tömning av ett gemensamt avfallssystem som underjordiska behållare (Morin, okt 2011). Alternativen blir således att en samfällighet för tömning de underjordiska behållarna bildas eller att Diligentia eller annan aktör tar på sig förvaltningen av hela avfallshanteringen i området och fördelar kostnaden på respektive verksamhet/fastighet. En samfällighetsförening/gemensamhetsanläggning bildas för att förvalta mark- och anläggningssamfälligheter. Samfälligheten ägs av de fastigheter som har del i samfälligheten. Storleken av andelen bestäms vanligtvis vid bildandet av samfälligheten. Andelen utgör en integrerad del av delägarfastigheten och följer med fastigheten vid försäljning eller annan ägaröverlåtelse. När en gemensamhetsanläggning inrättas beslutas vad som ska ingå i gemensamhetsanläggningen och hur de deltagande fastigheterna tillsammans ska bygga, sköta och fördela kostnaderna för den gemensamma anläggningen. (Lantmäteriet, 2012). Registreringen av en gemensamhetsanläggning kostar ca 4000 kr, därtill tillkommer kostnader för startavgift på mellan ca kr (Montelius, maj 2012). För att kostnaden ska kunna fördelas mellan de fastigheter som ingår i samfällighetsföreningen finns olika system, så kallade access-system. Detta innebär att de nedgrävda behållarna utrustas med elektronik och att användaren öppnar med hjälp av sin tagg/bricka. Figur 12 och 13 visar hur access-systemet på själva behållaren ser ut. För att väcka systemet trycks en knapp på behållaren ner varefter taggen förs mot panelen (Lysholm, feb 2012). 24 (43)

25 Figur 12: Access-systemets utseende på behållaren (PWS Nordic AB) Figur 13: Access-systemets utseende på behållaren i detalj (PWS Nordic AB) Inbyggt modem för kommunikation gör det möjlighet för ansvarig att kontrollera till exempel hur många gånger som en verksamhet kastat soppåsar, antal tömningar, batteristatus mm. Det är också enkelt att ta bort eller lägga till nya kort och hela systemet går att uppdatera via webben (Lysholm, feb 2012). Figur 14 visar access-systemet olika delar. Systemet består av en styrenhet/kortläsare, kapslat långtidsbatteri, lås med beröringsfri sensor och kabelsats med guldpläterade kontakter (Lysholm, feb 2012). 25 (43)

26 Figur 14: Access-systemets olika delar (PWS Nordic AB) Avfallskvarn Kostnaderna för investering av avfallskvarnssystemet består av kostnader för kvarnar, eventuellt LTA-system, installationer i fastigheterna, ledningsnät samt fettavskiljare. Driftkostnaderna för anläggningen omfattar främst tömningskostnad, transport och behandling av avfallet. Envac och Uson rekommenderar att förebyggande service utförs på deras kvarnsystem för storkök två till fyra gånger per år beroende på system och drifttid (Ekendahl, okt 2011 & Annerhäll mars 2012). Servicekostnaden bedöms vara ca 5-10 % av investeringen (Annerhäll, mars 2012). Tömning av tank kostar ca 1500 kr per tömning (totalpris inkl behandlingsavgift (Bissmont, okt 2011). Vid inköp av en större mängd avfallskvarnar för nyinstallation, som är aktuellt i detta fall, kostar en kvarn ca 2500 kr inklusive installation (Annerhäll, mars 2012). Kostnader för kvarnsystem för restauranger beror på ett antal faktorer där restaurangens storlek självklart är den viktigaste. Investeringskostnad för en restaurang har i denna rapport bedömts till ca kronor Traditionella kärl Den kommunala avfallstaxan reglerar kostnader för hantering av matavfall och restavfall och kostnaden varierar beroende på bland annat kärlstorlek och tömningsintervall. Kostnader för övriga fraktioner har inhämtats från Ragn-Sells. Hantering av avfall i kärl är förknippat med låga investeringskostnader eftersom hyra av kärlen normalt ingår i abonnemanget. Investeringskostnaderna härrör istället framförallt till anläggande av ytor för uppställningen av kärlen och/eller uppförande av avfallsutrymmen i byggnader eller fristående miljörum. 26 (43)

27 Kostnad för hantering av avfallet på kontoren tillkommer då hantering av avfall i kontorsmiljö kräver speciella avfallsmöbler och personal som hanterar avfallet från kontorsmiljön till mellanlagringen i avfallskärl eller underjordiska behållare. I bilaga 3 och 4 redovisas exempel på service-entreprenad för kontor Jämförelse av kostnader mellan underjordiska behållare och kärl I tabell 15 visas skillnaderna i kostnad mellan underjordiska behållare och kärl med avseende på restavfall och pappersförpackningar. Kostnaderna baseras på mängden avfall som antas produceras per i kvarter 12, där mängden restavfall respektive pappersförpackningar uppskattas till 8000 respektive 5000 liter per. Kostnaderna för hämtning av restavfall baseras på VA SYDs avfallstaxa för Kostnaderna för hämtning av pappersförpackningar baseras på uppgifter från Ragnsells, se även kapitel Investeringskostnaden för underjordiska kärl uppskattar PWS Nordic AB till ca kr per underjordisk behållare. Detta pris inkluderar då kostnad för grävning på ca kr. Skulle underjordiska behållare grävas ner samtidigt för hela Masthusen-området skulle kostnaden troligtvis bli avsevärt billigare. Tabell 15: Skillnader i pris mellan underjordiska behållare och traditionella kärl Typ av avfallssystem Underjordiska behållare Traditionella kärl Restavfall Typ av avfall Restavfall Pappersförpackningar Pappersförpackningar Investeringskostnad (inkl accesssystem) Ca kr Ca kr 0 kr, (ev kostnad miljörum) 0 kr, (ev kostnad miljörum) Pris för tömning (år) Ca kr Ca kr Ca Ca 9000 kr* Antal behållare 2 st à 5 m 3 1 st à 5 m 3 12 st à 660 liter 8 st à 660 liter Tömningsintervall Veckovis Veckovis Veckovis Veckovis *55 kr framkörningsavgift och behandlingsavgift 15 kr/kärl (Hansen, maj 2012) Högre tömningsfrekvens på underjordiska behållare och kärl innebär högre tömningskostnader. För enklare prisjämförelse visas i tabellen enbart priser för veckotömning. Kostnader för tömning av kärl i tabellen inkluderar även kärlhyra. Det innebär att om kärlen placeras utomhus krävs ingen investeringskostnad. Av bland annat estetiska och miljömässiga skäl är placering i miljörum dock att föredra. Kostnaden för investering i miljörum har inte kunnat redovisas i denna rapport kostnaden beror bland annat på placering, materialval och eventuell integrering i fastigheten. 27 (43)

28 Kommunen har monopol på tömning av hushållsavfallet medan det utsorterade producentansvarsmaterialet kan hämtas av olika entreprenörer vilka också kan ge olika pris på tömning. I tabellen har enbart uppgift från Ragnsells inhämtats. Tabell 15 visar att både investeringskostnader och driftkostnaderna är betydligt lägre för hämtning i traditionella kärl. Billigast är tömning av producentansvarsmaterial i kärl då detta töms av olika privata entreprenörer till skillnad från restavfallet/hushållsavfallet. 3.5 Kostnader i kvarter 12 och 13 I detta kapitel redovisas kostnaderna för avfallshanteringen i de båda typkvarteren utifrån de dimensioneringsalternativ som presenterats i kapitel 3.2. Kostnader för att bilda samfällighet redovisas inte i tabellerna i detta kapitel Gemensam avfallshantering Kostnader för en gemensam avfallshantering i kvarter 12 redovisas i tabell 16. Tabell 16: Summa kostnader för gemensam avfallshantering i kvarter 12 Typ av kostnad (år) Investeringskostnad med kvarn Löpande kostnad med kvarn (år) Investeringskostnad utan kvarn Löpande kostnad utan kvarn (år) Underjordiska behållare med kr kr access-system Access-system kr kr Tömning underjordiska kr kr 2 behållare Service underjordiska behållare kr kr Service-entreprenad kontor kr kr Investeringskostnad kvarn kr Tömning kvarn Service av kvarn kr 5000 kr Summa kostnader Ca kr Ca kr Ca kr Ca kr 1 Baseras restavfall = 8 m 3 och matavfall = 0,4 m 3 (Lysholm, feb 2012) 2 Baseras restavfall = 8 m 3 och matavfall = 1,7 m 3 (Lysholm, feb 2012) Kostnad för hantering av avfallet på kontoren tillkommer då hantering av avfall i kontorsmiljö kräver speciella avfallsmöbler och personal som hanterar avfallet från kontorsmiljön till mellanlagringen i avfallskärl eller underjordiska behållare. Kostnad i tabellen baseras på att ingen mellanlagring sker i miljörummet utan istället görs i underjordiska behållare. Farligt avfall, ljuskällor, batterier, grovavfall, tonerkassetter, sträckfilm mm behöver dock mellanlagras i soprum. Kostnad för hantering av detta ingår i service-entreprenaden. I bilaga 3 och 4 redovisas exempel på liknande serviceentreprenad för kontor. 28 (43)

29 I tabell 17 redovisas kostnader för en gemensam avfallshantering i kvarter 13. Tabell 17: Summa kostnader för gemensam avfallshantering i kvarter 13 Typ av kostnad (år) Investeringskostnad med kvarn Löpande kostnad med kvarn (år) Investeringskostnad utan kvarn Löpande kostnad utan kvarn (år) Access-system kr kr Löpande kostnad för accesssystem kr kr Tömning underjordiska kr kr behållare Service underjordiska behållare kr kr Investeringskostnad kvarn kr Tömning kvarn Service kvarn kr 5000 kr Summa kostnader Ca kr Ca kr Ca kr Ca kr 1 Baseras restavfall = 7 m 3 och matavfall = 0,3 m 3 (Lysholm, feb 2012) 2 Baseras restavfall = 7 m 3 och matavfall = 1,7 m 3 (Lysholm, feb 2012) I tabell 18 redovisas fördelningen av den totala investeringskostnaden för avfallskvarnssystemet. Tabell 18: En uppskattning av investeringsbehovet för avfallskvarnssystem i kvarter 12 Investeringar avfallskvarnssystem Avfallskvarn Installationer i fastigheten Ledningar Fettavskiljare LTA 0 Oförutsett SUMMA SEK SEK SEK SEK SEK SEK SEK Behandlingsavgiften för matavfallet har relativt lite inverkan på den årliga tömningsavgiften, vilket innebär att tömningsavgiften i kvarter 13 bedöms bli i paritet med kvarter 12 trots den något större avfallsmängden. Även servicekostnad för kvarninstallation i restaurangen bedöms vara densamma som i kvarter (43)

30 Kostnader för kvarnsystemet bedöms bli ca kr fördelat enligt tabell 19. Tabell 19. En uppskattning av investeringsbehovet för avfallskvarnssystem i kvarter 13 Del av investering SEK Avfallskvarnar Installationer i fastigheter Ledningar Fettavskiljare LTA 0 Oförutsett SUMMA Delvis gemensam avfallshantering En delvis gemensam avfallshantering är enbart aktuellt för kvarter 12. Kostnader för en delvis gemensam avfallshantering redovisas i tabell 20. Tabell 20: Summa kostnader för delvis gemensam avfallhantering i kvarter 12 Typ av kostnad (år) Investeringskostnad med kvarn Löpande kostnad med kvarn (år) Investeringskostnad utan kvarn Löpande kostnad utan kvarn (år) Underjordiska behållare med kr kr access-system Access-system kr kr Tömning underjordiska kr kr 2 behållare Service underjordiska behållare kr kr Service-entreprenad kontor kr Investeringskostnad kvarn kr Tömning kvarn Service kvarn kr 5000 kr Summa kostnader Ca kr Ca kr Ca kr Ca kr 1 Baseras restavfall = 8 m 3 och matavfall = 0,4 m 3 (Lysholm, feb 2012) 2 Baseras restavfall = 8 m 3 och matavfall = 1,7 m 3 (Lysholm, feb 2012) Kostnad för hantering av avfallet på kontoren tillkommer då hantering av avfall i kontorsmiljö kräver speciella avfallsmöbler och personal som hanterar avfallet från kontorsmiljön till mellanlagringen i avfallskärl eller underjordiska behållare. Kostnad i tabellen baseras på att enbart tidningspapper och wellpapp mellanlagras i kontorens egna miljörum. Dessutom ingår hantering, mellanlagring i miljörum och bortkörning av farligt avfall, ljuskällor, batterier, grovavfall, tonerkassetter, sträckfilm mm. I bilaga 3 och 4 redovisas exempel på liknande service-entreprenad för kontor. 30 (43)